Skillnader och mönster i pojkars respektive flickors beteende och skolprestation

Transkript

1 Skillnader och mönster i pojkars respektive flickors beteende och skolprestation - ett försteläraruppdrag med fokus på kartläggning Gunnar Persson Emma Alenius

2 Hudiksvalls kommuns modell för karriärtjänster o 3-åriga förordnanden (kan övergå i tillsvidaretjänster). o Tillsättning av tjänsterna samordnas centralt. o Samordnare av karriärtjänster organiserar och leder FL. o FL-tjänster i både förskola och skola: externa FL som undervisar 60% och arbetar 40% med uppdrag i kommunens skolor interna FL som undervisar och arbetar med uppdrag i den egna skolan FL med tillsvidareförordnande som undervisar 100% (på skola som valts av förvaltningen)

3 Hudiksvalls kommuns modell för karriärtjänster Externa FL får utbildning och deltar i nätverksträffar. Rektorer ansöker om extern FL-resurs till specifika uppdrag på egna skolan (1 gång/år). Externa FL matchar själva vilka FL som ska arbeta med respektive uppdrag. Uppdragen är oftast ettåriga. Majoriteten av uppdragen är av allmänpedagogisk karaktär (dvs. ej ämnesspecifika). Ex: kollegialt lärande, inkludering, pedagogisk planering, IKT-pedagogik, elevinflytande, mattelyft, läslyft

4 Föreläsningens innehåll 1. Bakgrund till och resultat från vår kartläggning av könsskillnader i beteende och skolprestation. 2. Exempel på åtgärder i vår handlingsplan för att minska könsskillnader i skolprestation. 3. Uppdragets upplägg och genomförande utifrån forskning om skolutveckling och Hudiksvalls kommuns erfarenheter av arbete med FL-uppdrag.

5 Bakgrund till uppdraget En högstadieskola önskade stöd i arbetet med att analysera och förbättra elevernas kunskapsresultat. Det gällde främst pojkarna som visat låga resultat över tid. Utifrån SALSA borde eleverna (och i synnerhet pojkarna) ha högre resultat.

6 Uppdragets syfte och metod FL-uppdraget gick ut på att ta fram en handlingsplan med åtgärder för att utjämna skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas skolprestation på skolan. Handlingsplanens åtgärder togs fram utifrån resultaten från vår kartläggning i vilken vi tagit del av forskning observerat lektioner och raster genomfört en elevenkät haft samtal och gruppdiskussioner med personalen

7 Forskning om elevers skolprestationer Den undervisningsfaktor som har störst påverkan på elevernas resultat Forskningssammanställning från Skolinspektionen (2010): Framgång i undervisningen Håkansson & Sundberg, Linnéuniversitetet

8 Lärarens viktigaste uppgifter Egen indelning av punkter tagna från Framgång i undervisningen i tre huvudroller: Bygga relationer Anpassa innehåll och metoder utifrån elevernas erfarenheter och förutsättningar Tillåta och uppmuntra olikheter Strukturera arbetet Planera och genomföra undervisning med genomtänkt progression Tydliggöra mål för lärandet och syfte med aktiviteter Ha höga och ändamålsenliga förväntningar Fokusera på det väsentliga i undervisningen Skapa överblick, sammanhang och röd tråd i undervisningen Erbjuda varierat undervisningsmaterial och utmanande uppgifter Ge regelbunden, formativ återkoppling MÖTA LEDA RUSTA

9

10 Forskning om elevers skolprestationer Rapport från Skolverket (2009): Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Förändring på klassrumsnivå: Förskjutning av ansvar från lärare till elev med mer eget arbete. Läraren har fått en mer tillbakadragen roll. Eleverna är mer utlämnade till sig själva och sin egen förmåga att söka kunskap. Enligt forskning finns ett samband mellan en ökad andel eget arbete och sämre elevresultat.

11 Forskning om elevers skolprestationer utifrån kön Vad är kön?

12 biologiskt kön (kropp) - kromosomer - hormonnivåer - könsorgan - yttre karaktärer socialt kön (genus/könsuttryck) Förväntningar/föreställningar om beteende utifrån biologiskt kön könsroller mentalt kön (könsidentitet) Det kön man upplever sig ha juridiskt kön I folkbokföring, pass och legitimation

13 Forskning om elevers skolprestationer utifrån kön Eleverna delas in i grupperna pojkar resp. flickor utifrån biologiskt/juridiskt kön

14 Forskning om elevers skolprestationer utifrån kön Såväl svensk som internationell forskning visar entydigt att: Flickor presterar bättre än pojkar i skolan. (Grundskola och Gymnasium) Skillnader i skolresultat kan inte enbart förklaras utifrån social bakgrund. Könet har en självständig inverkan.

15 Forskning om elevers skolprestationer utifrån kön Rapport från Myndigheten för skolutveckling (2005): Kön och skolframgång Tolkningar och perspektiv Forskningssammanställning av M. Björnsson Bland pojkar råder ofta en anti-pluggkultur. Många pojkar fokuserar på att positionera sig socialt. Det kan anses feminint att anstränga sig i skolan. Skolans jämställdhetsarbete har mest fokuserat på femininitet. Flickorna uppmanas bryta mot traditionella kvinnoideal i större omfattning än vad pojkarna uppmanas bryta mot rådande manlighetsideal.

16 Forskning om elevers skolprestationer utifrån kön Slutbetänkande från DEJA (2010): Flickor, pojkar, individer om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan Anti-pluggkulturer kan ha en biologisk orsak: Pojkars senare biologiska utveckling kan leda till att fler pojkar får svårt att hänga med i skolan. Pojkar kan missgynnas av olämpliga undervisningsmetoder. (Tex. självständigt arbete utan tät uppföljning och lärarstyrning) Lågpresterande pojkar kan tänkas påverka lärarna att omedvetet sänka sina förväntningar på alla pojkar. Lågpresterande pojkar kan komma att bortprioritera skolan och riskerar att bli normgivande för andra pojkar.

17 Forskning om elevers skolprestationer utifrån kön Rapport från OECD (2015): The ABC of Gender Equality in Education (fördjupad analys av PISA 2012) Negativ skolattityd är vanligare hos pojkar. Många pojkar är omotiverade eftersom de anser att skolan inte är tillräckligt intressant. Många killar anger att det inte anses okej att som pojke intressera sig för skolarbete. Pojkar kan välja att underprestera för att inte exkluderas socialt av andra pojkar i klassen.

18 Forskning om elevers skolprestationer utifrån kön Rapport från OECD (2015): The ABC of Gender Equality in Education (fördjupad analys av PISA 2012) Ju mer eleverna jobbade hemma med skolarbete desto bättre var deras PISA-resultat: Pojkarna pluggade i snitt 1h mindre per vecka. Pojkarna läste mindre och spelade mer dataspel.

19 Andel lågpresterande pojkar respektive flickor inom samtliga områden i PISA 2012 (läsning, matematik, naturvetenskap)

20 Forskning om elevers skolprestationer utifrån kön Rapport från BO (2015): Könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa LÄSTIPS (Temarapport med analys av statistik från uppföljningssystemet Max18 )

21 Lektionsobservationer - metod och urval Totalt observerades 121 st lektioner i fyra klasser perioden nov maj Observationernas omfattning motsvarade två hela skoldagar per vecka. Observationer gjorda under respektive lektionsbesök nedtecknades senast samma dag och analyserades av båda FL gemensamt.

22 Lektionsobservationer - avgränsning Hur olikheter i pojkars respektive flickors beteende kan kopplas till: lektionens uppstart och avslut lektionens struktur elevernas placering i klassrummet arbetssätt tydlighet i instruktioner lärares uttalade förväntningar på eleverna lärares återkoppling på elevprestationer lärares hantering av konfliktsituationer

23 Observerade samband Lärarnas och elevassistenternas ledarskap har stor betydelse för pojkarnas aktivitet på lektionerna. Tydligt ledarskap har större betydelse för aktiviteten hos pojkarna än hos flickorna.

24 Observerade samband Andelen lektionstid som används till lärande är större för flickorna än för pojkarna. Beteenden som hör ihop med låg effektivitet: prata med klasskompisar använda mobiltelefon lyssna på musik i hörlurar låtsasjobba hämta och plocka med material

25 Observerade samband Arbetssättet har stor betydelse för pojkarnas aktivitet på lektionerna. Generellt låg aktivitet hos pojkarna vid eget arbete med större uppgifter och elevansvar, såväl individuellt som i grupp. Många flickor jobbar aktivt oavsett arbetsmetod.

26 Observerade samband På lektioner med eget arbete är pojkarna mer aktiva då läraren går runt bland eleverna jämfört med lektioner då läraren stannar vid katedern.

27 Observerade samband Placeringen i klassrummet har stor betydelse för pojkarnas koncentrationsförmåga och aktivitet.

28 Observerade samband Mobiltelefoner stör både flickors och pojkars uppmärksamhet och aktivitet.

29 Observerade samband Tecken på låga förväntningar hos pojkarna om deras möjlighet att nå höga skolresultat.

30 Observerade samband Pojkarna bevakar vad klasskompisarna gör under lektionerna i högre grad än flickorna.

31 Samband vi inte kunde dra slutsatser om Betydelsen av elevinflytande över undervisningens innehåll för pojkars respektive flickors aktivitet på lektionerna Betydelsen av formativ bedömning för pojkars respektive flickors resultat på arbetsuppgifter (för korta observationer)

32 Faktorer som kan bidra till missvisande resultat/slutsatser Alla klasser observerades inte. De observerade klasserna var inte slumpvis utvalda. Alla lektioner i de utvalda klasserna observerades inte. Selektiv uppmärksamhet. Omedvetna föreställningar kan styra vad vi uppfattar. Subjektiv tolkning av observationer. Nödvändigt att analysera och diskutera resultaten utifrån flera perspektiv!

33 Handlingsplanens innehåll Bakgrund till åtgärder Forskning, observationer, elevenkät och samtal i personalgruppen. Handlingsplanens åtgärder VAD, NÄR, av VEM, och ANSVARIG för genomförande. Referenser Bilagor Förslag på elevplaneringsmall Förslag på observationsmallar Årsplanering

34 Skolutvecklingsprocess T O P D O W N Förändringsarbetet utgår inte från lärarnas uppfattning om elevernas behov! Lärarna involveras inte i processen! Inget kollegialt lärande!

35 Skolutveckling genom kollegialt lärande V E R T H O R I S O IN T E L L T K A L T

36 Förutsättningar för skolutveckling genom kollegialt lärande Lästips: Utmärkt skolutveckling Håkansson & Sundberg (2016) 1. Skolledningen skapar förutsättningar för lärarna att undersöka undervisningen tillsammans. 2. Lärarna hjälps åt att undersöka hur undervisningen möter elevernas behov och hur den behöver förändras. 3. Skolledningen skapar förutsättningar för lärarna att förändra undervisningen tillsammans. 4. Lärarna förändrar undervisningen tillsammans. 5. Skolledning och lärare undersöker hur den förändrade undervisningen påverkar elevernas resultat (för att kunna fortsätta utveckla undervisningen).

37 Handlingsplanens åtgärder kopplade till kollegialt lärande 1. Skolledningen skapar förutsättningar för lärarna att undersöka undervisningen tillsammans: Skolledningen organiserar pedagogerna i arbetslag som träffas varje vecka. Arbetslagen leds av en arbetslagsledare med avsatt tid för uppdraget. Personalen tillämpar kollegialt lärande genom lektionsbesök och observationer utifrån givna mallar. Varje lärare besöker en kollega och får själv besök vid minst ett tillfälle per termin. Efter observationen går lärarna tillsammans igenom observatörens anteckningar från lektionen Mentorerna följer sin klass under en hel skoldag vid ett tillfälle under handlingsplanens genomförande.

38 Handlingsplanens åtgärder kopplade till kollegialt lärande 2. Lärarna hjälps åt att undersöka hur undervisningen möter elevernas behov och hur den behöver förändras: Elevärenden behandlas vid varje arbetslagsmöte för kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskaper Eleverna deltar i planeringen av varje större arbetsområde i varje ämne. Personalen tillämpar kollegialt lärande genom lektionsbesök och observationer utifrån givna mallar. Varje lärare besöker en kollega och får själv besök vid minst ett tillfälle per termin. Efter observationen går lärarna tillsammans igenom observatörens anteckningar från lektionen

39 Handlingsplanens åtgärder kopplade till kollegialt lärande 3. Skolledningen skapar förutsättningar för lärarna att förändra undervisningen tillsammans: Skolledningen organiserar pedagogerna i arbetslag som träffas varje vecka. Arbetslagen leds av en arbetslagsledare med avsatt tid för uppdraget. Personalen diskuterar lärarens roll som ledare återkommande under läsåret. Minnesanteckningar förs och delas med arbetslaget. Skolledningen ansöker om extern förstelärarresurs med uppdraget att fortbilda och handleda personalen i ledarskap. Personalen diskuterar förebyggande åtgärder mot antipluggkulturer regelbundet i samband med arbetslagsmöten.

40 Handlingsplanens åtgärder kopplade till kollegialt lärande 4. Lärarna förändrar undervisningen tillsammans: Arbetslaget samplanerar undervisningen för att säkerställa variation i arbetssätt. Resurspedagoger deltar i arbetslagets möten och planering för att kunna ta en aktiv ledarroll i klassrummet.

41 Handlingsplanens åtgärder kopplade till kollegialt lärande 5. Skolledning och lärare undersöker hur den förändrade undervisningen påverkar elevernas resultat (för att kunna fortsätta utveckla undervisningen): Handlingsplanen följs upp och revideras av skolledningen och förstelärare i slutet av varje termin.

42 Skolans fortsatta arbete med handlingsplanen Fortsatt arbete som leds av skolledningen tillsammans med intern FL: Implementering och verkställande Nytt externt FL-uppdrag (om ledarskap) Kontinuerlig uppföljning Revidering

43 Framgångsfaktorer i FL:s insats och skolans arbete med handlingsplanen Avgränsat, tydligt FL-uppdrag från förvaltning/skolledning. Eleverna och de lokala förutsättningarna har varit utgångspunkten för arbetet (genom omfattande kartläggning). Lärarna har involverats i processen genom att diskutera och ge förslag på åtgärder (i stället för att serveras färdiga lösningar). Engagerad skolledning som skapar förutsättningar för lärarnas kollegiala lärande samt tydligt visar riktningen för, håller i och följer upp arbetet med handlingsplanen. Kontinuerlig uppföljning som integrerats i arbetet med skolans kvalitetssäkringsverktyg (Qualis). Samverkan såväl inom som mellan olika nivåer i skolsystemet (förvaltning - skolledare - externa FL - interna FL - pedagoger - elever).

44 Möjliga hinder och fallgropar i skolans fortsatta arbete med handlingsplanen Läslyft, Mattelyft, Inkludering, IKT-pedagogik... För många parallella utvecklingsprojekt på samma gång? Lärares tid och möjlighet att delta i utvecklingsarbeten och handledning är begränsad. Minskat engagemang från rektorer och pedagoger om arbetet inte ger tydliga resultat inom kort? Skolutveckling tar tid och kan vara svår att mäta. Förlust av skolans kollektiva minne och motivation till följd av personalomsättning? Nytillkommen skolpersonal har inte varit med i processen från början. Ökad andel obehöriga lärare som behöver stöd i att genomföra undervisning av god kvalitet? Lärares tid och möjlighet att handleda kollegor är begränsad.