Rapporten syftar således till att öka kunskapen om studenterna avseende fyra olika områden:

Transkript

1 1. Student Bakgrund och syfte Detta är en redovisning av en del av ett mera omfattande projekt, Student 1 1. Detta Projekt syftar till ge en bred bild av den brokiga grupp människor som växjöstudenter utgör. Bakgrunden till projektet var att det fanns en begränsad kunskap om Växjö universitets studenter. Vi behövde veta mer om de behov och krav som studenterna, den personal som arbetar på universitetet och andra intressenter har och ställer på Växjö universitet och Växjö kommun. Under läsåret -1 har därför en omfattande och systematisk studie av 15 studenters bakgrund, studievanor, fritidsvanor etc genomförts. Denna rapports huvudsakliga syfte är att redovisa studenters boende. I rapporten ges också kortare beskrivningar av studenters bakgrund, attityder till Växjö och flytta-eller- stanna problematiken. Rapporten syftar således till att öka kunskapen om studenterna avseende fyra olika områden: - Studentens bakgrund - Studentens boende - Studenten och Växjö - Studenten och livet efter studierna 1.2 Rapportens disposition Rapporten har disponerats efter följande fyra kunskapsområden: Tanken med det första temat, studentens bakgrund är att ge en bred bild av vem studenten är utifrån variabler som kön, social bakgrund, ålder etc. Studentens boende behandlar växjöstudenters bostadssituation. Studentens nuvarandeoch önskade boende, anskaffande av bostäder, viktiga faktorer vid val av boende redovisas, och är denna rapports huvudtema. Det tredje temat Studenten och Växjö behandlar studenternas attityder till Växjö. Det fjärde temat Studenten och livet efter studierna fokuserar på frågor om var och hur studenten vill arbeta efter studierna. 1 För en mer ingående diskussion om projekt Student 1, se appendix 1 1

2 1.3 Rapportens innehållsmässiga struktur och omfång Rapportens resultat åskådliggörs i första hand genom numrerade univariata tabeller. Bivariata och trivariata analyser beskrivs huvudsakligen i den löpande texten. Avsikten är att ge en övergripande bild av viktiga delar av växjöstudenters livssituation. Rapporten ska ses som en del av en vidare process där syftet är att ringa in växjöstudentens hela livssituation. 1.4 Metodologisk diskussion Frekvenserna (n-talen) vid respektive tabell är inte utsatt i texten. För de mest förekommande bakgrundsvariablerna finns talen redovisade i appendix 1. På Växjö universitet studerade våren 1 cirka 9 studenter. Då drygt studenter besvarade enkäten innebär det att cirka procent av växjöstudenterna är representerade i denna studie. Det motsvarar en svarsfrekvens på 7 procent i denna studie. Det interna bortfallet, dvs svarsbortfallet på specifika frågor, i de tabeller som redovisas i rapporten är mycket lågt. Det anser vi visar att studenterna som svarat på enkäten funnit den angelägen. De enskilda procentuella andelarna är avrundade till närmaste heltal. Den som är intresserad av att ta del av en utförlig metodologisk diskussion av projektet Student 1 kan göra detta i appendix 1. Där redogörs för projektets förutsättningar, genomförande, analys av svarsfrekvens och bortfall. Där redovisas även vissa bakgrundsvariablers frekvenser. 1.5 Teckenförklaring HUM Humnaiora SVI Samhällsvetenskapliga institutionen EHV Ekonomihögskolan IPED Insitutionen för pedagogik IVOSA Vårdhögskolan MSI IBP IPS Institutionen för matematik och systemteknik Institutionen för biovetenskaper och processteknik Institutionen för industriella styrsystem 2

3 Studentens bakgrund 3

4 2. Studenterna i undersökningen 2.1 Studenternas bakgrund Avsikten är här att redogöra för vilka växjöstudenterna är genom att redovisa studenternas bakgrund. I redovisningen kommer en nationell jämförelse kontinuerligt att göras. Tabell 1: Kön (%) Percent man kvinna Närmare två tredjedelar av informanterna är kvinnor och en tredjedel är män. 2 Tabell 2: Ålder (%) Percent -24 år år - år 2 Den kvinnliga urvalsgruppen i studien var 867 individer eller 6%. 61% kvinnor var registrerade studenter vid Växjö universitet 1999/ enligt SCB (UF SM 1). Den högre svarsfrekvensen i vår studie bland kvinnor beror på att 42% av de manliga studenterna som ingick i urvalsgruppen valde att inte besvara enkäten. Se vidare diskussion i appendix 1 4

5 Nästan hälften av studenterna är mellan -24 år, medan 27 procent är mellan år och 24 procent av studenterna är år och äldre. Vid en nationell jämförelse är det inga större skillnader. Det förekommer dock vissa skillnader mellan de manliga och kvinnliga studenterna i åldershänseende. Nästan 3 av kvinnliga studenter är över år, vilket endast 16 procent av de manliga studenterna är. Andelen kvinnliga och manliga studenter över år är något högre nationellt sett i jämförelse med Växjö universitet. Å andra sidan har Växjö en högre andel av studenter i åldersgruppen mellan år. Medelåldern bland studenter vid Växjö universitet är 27 år, och den enskilt största åldersgruppen är 23-åringar. Tabell 3: uppväxtort (%) Växjö kommun Övriga Sverige, utom 15% 27% Övriga Kronobergs lä 15% Skåne län 11% Hallands län 5% Blekinge län Kalmar län 8% Jönköpings län 12% 7% 15 procent av studenterna kommer från Växjö kommun. Sammanlagt kommer nästan en tredjedel från Kronobergs län. Totalt sett kommer en majoritet av studenterna från de län som omger Kronobergs län. Nästan tre fjärdedelar (73%) av studenterna har sitt ursprung i Kronoberg och omgivande län. Det innebär att en stor majoritet av växjöstudenterna kommer från närområdet. Vad gäller social bakgrund så har 4 av studenter en lägre medelklassbakgrund, vilket är den största enskilda gruppen (se tabell 4, nästa sida). Fördelningen av social bakgrund stämmer väl överens med hur det ser ut på högskolor och universitet i riket i övrigt 3. Det finns dock en mindre skillnad, nämligen den att studenter med högre medelklassbakgrund är något färre i jämförelse till riket i övrigt (27% nationellt) och att studenter som har bakgrund i företagar/lantbrukarfamiljer är något högre än riket i övrigt (9% nationellt). 3 Social bakgrund grundar sig på högsta yrkesposition i föräldrars hushåll. Jämförelsen till riket i övrigt är gjord utifrån Sveriges officiella statistik: Statistiska meddelanden UF SM 2, och behandlar social bakgrund bland högskolenybörjare under 35 år 1998/99. Vid en jämförelse med enbart nybörjare vid Växjö universitet finns samma tendenser som redovisas i texten bland studentkollektivet i stort. 5

6 Tabell 4: Social bakgrund (%) Percent arbetarklass högre medelklass lägre medelklass företagare, lantbruk Den sociala fördelningen differentieras dock vid en jämförelse mellan olika åldersgrupper. Ju äldre studenterna är desto fler har en arbetarklassbakgrund. Bland studenter som är år och äldre så har mer än en tredjedel (34%) arbetarklassbakgrund och 14 procent högre medelklassbakgrund. I åldersgruppen -24 år gäller närmast det omvända förhållandet, knappt en femtedel (19%) av dessa studenter har arbetarklassbakgrund, medan drygt en fjärdedel (26%) har högre medelklassbakgrund. Tabell 5: Svensk/utländsk bakgrund (%) Percent Svensk bakgrund 11 Utländsk bakgrund 1 av studenter har utländsk härkomst. Knappt 9 av studenter har svensk bakgrund 4. Fördelningen ligger i paritet med hur det totalt ser ut bland rikets övriga universitet och högskolor. 5 HUM är den institution som har högst andel studenter med 4 Med svensk bakgrund avses personer födda i Sverige med minst en svenskfödd förälder. Med utländsk bakgrund avses personer som själva är utrikes födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Hämtat från Statistiska meddelanden UF 19 SM 1 Högskolestuderande med utländsk bakgrund: höstterminerna 1998 och UF 19 SM 1. 6

7 utländsk bakgrund (18%), medan IPS (7%) och IVOSA (7%) är de institutioner som har lägst andel studenter med utländsk bakgrund. Det är också så att andelen studenter med utländsk bakgrund minskar något i takt med studenternas studielängd. Bland studenter som studerat på universitetsnivå upp till ett år så är denna grupp representerade med 14 procent, som sedan sjunker till procent bland studenter som studerat mer än två år. Tabell 6: Civilstånd (%) Percent ensamstående gift, partner, sambo En knapp majoritet av studenter vid Växjö universitet uppger att de lever ensamma. Det förekommer dock stora skillnader mellan såväl åldersgrupper som kön. Bland studenter från år och äldre så har tre fjärdedelar uppgivit att de lever tillsammans med någon, medan andelen sjunker i takt med åldern bland studenterna (54% bland studenter mellan år, 34% bland studenter mellan -24 år). Över hälften av de kvinnliga studenterna (55%) lever tillsammans med en partner, medan 38 procent av de manliga studenterna har uppgivit detta. Var femte student har uppgivit att man har barn i hushållet. Bilden differentieras dock om man tar hänsyn till såväl ålder som kön. Endast 1 procent bland studenter mellan -24 har barn, var tionde student mellan år har barn, medan nästan tre fjärdedelar (72%) bland studenter över år har barn. 7

8 Studenten och boendet 8

9 3. Studenten och boendet Avsikten i detta kapitel är att redovisa studenternas boendesituation, dvs hur studenter bor respektive hur studenter önskar att bo, men även boendekarriär, faktorer vid bostadsval och hur studenterna ordnat sitt boende. Boendet är viktigt för studenter. Som nedan tabell visar är det viktigt att det finns billiga bostäder för studenter när man väljer studieort. Billiga bostäder är viktigare än att det lärosäte man söker sig till har ett bra rykte. Tabell 7: Hur viktigt är det att det finns billiga bostäder när du väljer studieort? (%) Percent Mycket viktigt Varken eller Mycket oviktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt 3.1 Nuvarande och önskat boende Nuvarande bostadsort/område Drygt 7 av studenterna bor i Växjö kommun medan knappt 3 av bor utanför kommunen. De studenter som uppgivit att de bor i andra stadsdelar 6 bor främst på Teleborg, Öster, Söder, Araby och Hovshaga 7 (se tabell 8, nästa sida). Boende på campus - Totalt procent av studenterna bor på campus. 7 av studenter som bor på campus är mellan -24, 29 procent är mellan år och endast 2 procent är år och äldre procent av dem som bor på campus kommer från en ort utanför Kronobergs län, medan 9 procent kommer från en ort i Kronobergs län och 5 procent kommer från Växjö kommun individer bor i andra stadsdelar i Växjö 7 25% bor på Teleborg, 14% bor på Öster, 11% bor på Söder, 11% bor på Araby, % bor på Hovshaga. 8 Det innebär att 4 av studenter mellan år, 3 av informanter mellan år och 3 procent av studenter från år, bor på campus. OBS! Medelåldern bland studenter boende på campus är 24 år. 9. Det innebär att 1 av studenter från Växjö kommun bor på campus, 17 procent av studenter från övriga Kronoberg bor på campus och 38 procent som kommer från orter utanför Kronoberg bor på campus. 9

10 - Över hälften av dem som bor på campus (53%) har studerat mer än två år vid Växjö universitet, 31 procent har studerat i två år, och 16 procent har studerat upp till ett år. Tabell 8:Var bor studenter idag? (%) Percent 4 Campusområdet Annan stadsdel i Väx Annan ort i Kronober Växjö centrum Annan ort i Växjö Ort utanför kronober Boende i Växjö centrum - 11 procent har uppgivit att de bor i Växjö centrum. Det innebär att 62 procent av de som bor i Växjö centrum är studenter mellan -24 år, 29 procent är studenter mellan år och 9 procent är studenter från år Knappt 7 av av de som bor i Växjö centrum kommer från orter utanför Kronoberg, 8 procent kommer från övriga Kronoberg och 23 procent kommer från Växjö kommun procent av dem som bor i centrala Växjö har studerat i Växjö i mer än två år, procent har studerat i två år, och 37 procent har studerat i ett år. Boende i övriga stadsdelar i Växjö - 26 procent av växjöstudenterna bor i andra stadsdelar i Växjö. 53 procent av de som bor i dessa stadsdelar är mellan -24 år, 28 procent är mellan år och procent är från år Teleborg och Dalbo är de områden som flest studenter mellan -24 år bor i, Teleborg och Öster är populärast för studenter mellan år och Teleborg och Hovshaga bland studenter från år individer har studerat upp till 1 år vid Växjö universitet, 272 individer har studerat upp till 2 år, och 38 individer har studerat mer än 2 år. 11 Det innebär att 14% av studenter mellan -24 år, 12% av studenter mellan år och 4% av studenter från år bor i Växjö centrum. OBS! Medelåldern bland studenter boende i Växjö centrum är 25 år. 12 Det innebär att knappt 2 av studenter som kommer från Växjö, 5 % av studenter från övriga Kronoberg och drygt 1 av som kommer från orter utanför Kronoberg bor i Växjö centrum. 13 Medelåldern bland studenter boende i övriga stadsdelar i Växjö är 27 år år: Teleborg 22%, Dalbo 14% år: Teleborg 26%, Öster %. - år: Teleborg 28%, Hoshaga 15%.

11 Boende på annan ort i Växjö - En förhållandevis liten del av studenterna bor i Växjö utanför tätorten. Det innebär att 34 procent som bor på annan ort utanför Växjö är mellan -24 år, 32 procent mellan år och 34 procent är år och äldre procent av de som kommer från Växjö kommun, 6 procent av studenterna som kommer från övriga Kronoberg och 2 procent som kommer från orter utanför Kronoberg bor på annan ort i Växjö. Boende på annan ort i Kronoberg - Totalt 1 av studenter bor på en annan ort i Kronobergs län. Av de som bor på annan ort i Kronoberg så är 3 av mellan -24 år, 2 av mellan år och 5 av från år 16. En majoritet av dem som bor på annan ort i Kronobergs län är också uppvuxna där. Boende på ort utanför Kronoberg - Knappt 2 av studenter bor i orter utanför Kronobergs län. 19 procent av som bor på orter utanför Kronoberg är mellan -24 år, 23 procent mellan år och 58 procent från år Av de som bor på en ort utanför Kronobergs län har 58 procent studerat upp till ett år, procent studerat två år och 23 procent studerat mer än två år Önskad bostadsort/område Var vill då studenterna bo? Till att börja med kan man konstatera att nästan hälften är nöjda med sitt nuvarande boende (se tabell 9, nästa sida). Speciellt nöjda är de som bor på campus, 9 av studenter helst bo kvar i detta område 18. Cirka 1 av som bor på campus vill flytta därifrån, och då främst till en annan del av Växjö tätort. - Tre fjärdedelar av de som bor i Växjö centrum vill bo kvar i området 19. En fjärdedel vill flytta, och då helst till campus. - 6 av studenter som bor i andra stadsdelar i Växjö vill bo kvar i området av studenter vill flytta, och då helst till andra områden i Växjö tätort. 2 av vill flytta till campus, medan 16 procent vill flytta till Växjö centrum. De studenter som i minst 15 Det innebär samtidigt att 3% av studenter mellan -24 år, 5% av studenter mellan år och 6 % av studenter som är år och äldre bor på annan ort i Växjö. Medelåldern bland dessa studenter är 29 år. 16 Det innebär att 6% av studenter mellan -24 år, 8% av studenter mellan år och 21% av informanter från år. Medelåldern bland studenter boende på övriga orter i Kronoberg är 31 år. 17 Det innebär att 7% av studenter mellan -24 år, 16% av studenter mellan år och 45 av studenter från år bor på orter utanför Kronobergs län. Medelåldern bland de som bor på orter utanför Kronoberg är 33 år % har svarat att de helst vill bo på campus, 29% har svarat att de är nöjda med sitt nuvarande boende, dvs nöjda med sitt nuvarande boende på campus. Det kan alltså finnas en skillnad mellan förnöjsamhet med boende och vilja att bo kvar i området. Detta gäller all redovisning i som handlar om de som vill bo kvar i området % har svarat att de helst vill bo i Växjö centrum, 37% har svarat att de är nöjda med sitt boende. 17 procent har uppgivit att de vill flytta till campus 21 14% vill helst bo kvar i annan stadsdel, 46% är nöjda med sitt boende 11

12 utsträckning är nöjda med sitt boende är de som bor i Dalbo. Det är även dessa studenter som i högst utsträckning vill flytta till campus 22. Tabell 9: Var vill studenter helst bo? (%) Percent Campusområdet Växjö centrum Annan stadsdel i Väx Annan ort i Växjö Annan ort utanför Vä Vet ej Nöjd med nuvarande b - 66 procent av de informanter som bor på annan ort i Växjö kommun vill bo kvar där procent vill flytta till campus, 12 procent vill flytta till andra delar av Växjö tätort, medan 9 procent vill flytta till en ort utanför Växjö. - Knappt 8 av studenter som bor på orter utanför Växjö Kommun vill bo kvar där 24. För dem som vill flytta är det främst campus som lockar En majoritet av studenterna är nöjda med de boendeområden/orter de bor på oavsett hur lång tid man studerat i Växjö. Ju längre tid studenter studerat vid universitetet, ju mer tillfredsställd är man med boendet 26. Bland förstaårsstudenterna är det de som bor vid campus och på orter utanför Kronoberg som är nöjdast med boendet 27. Men det är också främst studenter som läst i Växjö upp till ett år som är missnöjda med boendesituationen, vilket i första hand gäller de som bor i andra stadsdelar i Växjö än centrum och campus 28. Totalt sett är en majoritet av studenterna som bor i Växjö centrum, eller som bor på andra orter i- eller utanför Kronoberg nöjda med boendet. 22 av de 24 som bor på Dalbo, så är 4 individer (17%) nöjda med sitt boende. individer eller 42% vill flytta till campus. 23 5% vill helst bo kvar på annan ort i Växjö, 61% är nöjda med sitt nuvarande boende. 24 3% vill helst bo kvar, 73% är nöjda med nuvarande boende av de som bor i annan ort i Kronoberg. 5% vill helst bo kvar och 75% är nöjda med nuvarande boende av de som bor i ort utanför Kronoberg. 25 8% av de som bor i annan ort i Kronoberg vill flytta till campus. 6% av de som bor i ort utanför Kronoberg vill flytta till campus % av de som studerat vid universitetet upp till ett år är missnöjda, 24% av de som studerat upp till 2 år är missnöjda, 16% av de som studerat mer än 2 år är missnöjda med det boendeområdet/orten där de bor. 27 Förstaårsstudenter boende vid campus: n=48/ 96% nöjda/ 4% missnöjda 28 N=38/ 46% nöjda/ 54% vill flytta från de stadsdelar de bor vid. 12

13 Men inte heller detta gäller förstaårsstudenter, då cirka 35 procent av dessa studenter är missnöjda med boendet Förändring av bostadsort/område Hur ser då bostadsmönstren ut om man ser till hur länge studenterna har studerat vid Växjö universitet? Om man ser de flyttmönster som gäller Växjö kommun, Kronoberg och orter utanför Kronoberg kan man till att börja med konstatera att boendet i Växjö tenderar att öka bland studenter som studerat i Växjö mer än ett år (se tabell ). Detta från en redan hög nivå. Av de som studerat i ett år bor 6 av studenter i Växjö, vilket ökar till 79 procent bland de som studerat i mer än två år. Vad gäller studenter som bor utanför Kronoberg så kan man konstatera att 31 procent av dem som studerat i ett år bor utanför Kronoberg, medan 11 procent av dem som studerat i mer än två år gör detsamma. Ökning av boende i Växjö kommun motsvaras nästan exakt av ett minskat boende utanför Kronobergs län. Den stora förändringen sker redan mellan första och andra studieåret. Däremot finns inga skillnader beroende på studietid bland de som bor i övriga Kronoberg. Det är viktigt att framhålla att alla de skillnader mellan första och andra studieåret som redovisas i denna rapport inte behöver betyda en förändring på individnivå, utan kan handla om olika gruppers boendemönster etc. Tabell : Bostadsort utifrån antal Studieår vid Växjö universitet 29 Förstaårsstudenter boende i centrum: N=/ 65% nöjda/ 45%missnöjda. Boende på annan ort i Växjö kommun: OBSERVERA det låga faktiska talet, n=16/ 63% nöjda/ 37%missnöjda. Boende på annan ort i Kronobergs län: n=29/ 65% nöjda/ 35% missnöjda. 65% nöjda/ 45% missnöjda. 13

14 bostadsort Växjö kommun kronobergs län 1 år Percent 2 år Percent mer än 2 år Percent utanför kronoberg Vilka bostadsförändringar finner man om man även ser till bostadsområden i Växjö? - Den största ökningen av andel studenter har campusområdet (se tabell 11). Av dem som studerat ett år vid universitetet så bor 14 procent på campus, av dem som studerat två år bor 34 procent vid campus och av de som studerat mer än två år bor 42 procent på campus. - procent av dem som studerat ett år, 28 procent av dem som studerat två år, och 22 procent av de som studerat mer än två år, bor i annan stadsdel i Växjö procent av de informanter som studerat i ett år, 13 procent av de som studerat i två år, och 11 procent av de som studerat i mer än två år bor på orter utanför Kronoberg. Vad gäller övriga områden/orter så är förändringarna mellan de olika studentgrupperna mycket små, vilket tabell 11 visar. 14

15 Tabell 11: Bostadsort/område utifrån antal studieår vid Växjö universitet (%) bo1a Var bor du idag Campusområdet Växjö centrum Annan stadsdel i Väx Annan ort i Växjö Annan ort i Kronober 1 år Percent 2 år Percent mer än 2 år Percent Ort utanför kronober Som även tidigare resultat i detta kapitel indikerat så verkar flyttmönstren gå från orter utanför Kronoberg till Växjö kommun, och från olika stadsdelar i Växjö till campus. Bor man däremot på orter i övriga Kronoberg verkar det som många bor kvar där under studietiden Hur bor studenterna? Hur ser då studenternas boende ut? Drygt 6 av studenter bor i lägenhet, varav hälften av dessa i studenlägenhet (se tabell 12, nästa sida). I övrigt gäller: Ålder och boendeform: - Hälften av studenterna mellan -24 år bor i studentlägenhet, en fjärdedel bor i vanlig hyreslägenhet. 1 av bor i studentrum/korridor, och 1 av bor hemma hos föräldrar. - 4 av studenterna mellan år bor i vanlig hyreslägenhet, 35 procent i studentlägenhet, 8 procent i eget hus och 7 procent i bostadsrätt. - Mer än hälften av studenter som är år och äldre (53%) bor i eget hus, 3 av bor i lägenhet och 8 procent i bostadsrätt. Det ska tilläggas att endast 3 procent i denna grupp bor i studentlägenhet. Bostadsområde och boendeform: - Det vanligaste boendet bland studenter på campus är föga överraskande studentlägenhet. - Av de studenter som bor i andra stadsdelar i Växjö är det vanligaste boendet lägenhet. Den vanligaste boendeformen bland de studenter som bor utanför Växjö tätort, på annan ort i och utanför Kronobergs län, är eget hus. 15

16 Tabell 12: Hur bor studenterna? (%) Percent I studentrum/korrido Studentlägenhet I vanlig hyreslägenh I bostadsrätt I eget hus I inackorderingsrum 2 Hos släktingar Hemma hos föräldrar Önskat boende En relativt stor grupp är nöjd med det boende de redan har. 8 av studenter som bor i studentlägenhet vill fortsätta bo på det sättet. 1 av vill dock bo i vanlig lägenhet (se tabell 13). Övriga resultat visar att: - 13 procent av de studenter som bor i studentkorridor vill fortsätta göra detta. Mer än hälften (56%) vill dock flytta till studentlägenhet, och 2 av vill flytta till en vanlig lägenhet. - Mer än hälften (56%) av de som bor i lägenhet vill bo kvar i denna boendeform. Drygt 2 av vill flytta till studentlägenhet, och 13 procent vill flytta till hus. Tabell 13: Hur vill studenter bo? (%) 16

17 Percent Som jag bor nu Studentlägenhet Studentrum/korridor Vanlig hyreslägenhet Bostadsrätt 8 Inackorderingsrum I eget hus Vet ej Vill bo på annat sät -66 procent av dem som bor i bostadsrätt vill fortsätta göra detta. 17 procent vill flytta till hus. -Drygt 1 av som bor i inackorderingsrum vill bo kvar i denna boendeform. 5 av vill flytta till studentlägenhet, och knappt 3 av vill bo i vanlig hyreslägenhet. -Nästan 7 av som bor i hus vill fortsätta bo så. 12 procent vill flytta till studentlägenhet och en lika stor andel vill flytta till vanlig lägenhet. -Inte någon som bor hemma hos föräldrarna vill egentligen bo så. Hälften vill bo i studenlägenhet och nästan 4 av vill bo i vanlig lägenhet Förändringar i boendeformer Vilka skillnader finns i boendeformer beroende på studielängd vid Växjö universitet? Den mest påtagliga ökningen finns i boendeformen studentlägenhet (se tabell 14, nästa sida). 17 procent av studenter som studerat upp till ett år bor i studentlägenhet. Andelen ökar med ökad studielängd. 36 procent av studenter som studerat i Växjö i två år, och 44 procent av studenter som studerat mer än två år bor i studentlägenhet. Alla andra boendeformer minskar bland informanter med ökad studielängd. Den största minskningen sker vid boende i vanlig lägenhet. Bland de som studerat vid Växjö universitet i 1 år bor 36 procent i lägenhet, medan procent bland de som studerat i 2 år, och 27 procent bland de som studerat mer än två år gör detsamma. Det är återigen viktigt att peka på att skillnader i boende utifrån universitetsålder inte behöver betyda förändringar på individnivå. 17

18 Tabell 14: Boendeformer utifrån antal Studieår vid Växjö universitet Hur bor du idag Studentlägenhet I studentrum/korrido I vanlig hyreslägenh I bostadsrätt I inackorderingsrum 5 5 I eget hus 1 år Percent 2 år Percent mer än 2 år Percent Hemma hos föräldrar 3.2 Boendekarriär Hur ser då studenternas boendekarriärer ut? För det första kan man konstatera att 5 av studenter inte har bytt bostad under studietiden. 29 procent har bytt bostad en gång, och 12 procent har bytt bostad 2 gånger under studierna. Nedan redovisas boendekarriärer bland studenter i Växjö tätort och studenter som flyttat upp till två gånger Bostadsområden Av de studenter som svarat på frågan om de bytt bostad 31, så har drygt en fjärdedel uppgivit att det första området de bodde i var campus, 15 procent har svarat centrum, 11 procent har svarat Dalbo och 1 av har svarat söder (se tabell 15, nästa sida). Det är en relativt spridd fördelning mellan olika områden i Växjö. Tabell 15: Första området i Växjö under studietid bland studenter som bytt bostad (%) Det är viktigt att framhålla att ett flertal individer som har svarat på frågan om att de bytt bostad under studietiden inte i samma utsträckning uppgivit hur de faktiskt har bott. 498 individer har sammanlagt uppgivit att de bytt bostad under studietiden, medan 9 individer har uppgivit ett första bostadsområde- eller ort, 168 har uppgivit andra område- eller ort (av 498 individer), och 76 individer har uppgivit ett tredje bostadsområde- eller ort (av 2 individer). 31 Antal individer som redogjorde för sitt första boendeområde i Växjö är 271 individer. 18

19 Percent 4 Norr Söder 7 Öster 3 Väster Centrum 4 Araby Dalbo 6 Teleborg Högstorp 2 Hovshaga Campus 3 Kampen 6 Annat Som nedan tabell visar koncentreras första bostadsbytet, dvs andra boendeområdet, till två områden, campus och centrum 32. Tabell 16: Andra området i Växjö under studietid bland studenter som bytt bostad (%) Percent Norr Öster Centrum Dalbo Hovshaga Kampen Söder Väster Araby Teleborg Campus Annat De studenter som bytt bostad en andra gång i Växjö 33 - som då blir deras tredje boende - domineras av flytt till campus, medan 1 av flyttat till Teleborg (se tabell 17). Det är dock något mer jämn fördelning mellan olika områden än studenternas andra boende individer har svarat på frågan om andra boendeområde individer har svarat på frågan om tredje bostadsområde inom Växjö. 19

20 Tabell 17: Tredje området i Växjö under studietid Bland studenter som bytt bostad (%) 5 47 Percent 4 Norr 7 Söder 7 7 Öster Centrum 6 Araby 4 4 Teleborg Campus Dalbo Hovshaga Annat

21 3.2.2 Bostadsstandard Man kan konstatera att bostadsstandarden i det första boendet 34 bland de som uppgivit att de flyttat under studietiden domineras av 1 rum och kök/pentry i korridor, 3 eller fler rum med kök och inackorderad 35. Bostadsstandarden är dock relativt jämnt fördelat över flera olika alternativ. Tabell 18: Bostadsstandard i första boendet bland studenter som flyttat under studietiden (%) Percent 6 2 rum med kök 1 rum med kök 1 rum med kokvrå och 1 rum med eget bad 1 rum med gemensamt 1rum och kök/pentry Annat Inackorderad 3 eller fler rum med Bland de som genomfört sin första flytt så domineras bostäder med 2 rum och kök och bostäder med 1 rum och kök (se tabell 19, nästa sida) 36. Vid en jämförelse till första boendet har bostad med 2 rum och kök mer än fördubblats, medan bostad med 1 rum med kök/pentry i korridor och bostad med 3 eller fler rum med kök minskar. Den största minskningen finner man bland studenter som vid flytt bor inackorderade individer har uppgivit bostadsstandard för första boendet. 35 Frågorna kring bostadsstandard gäller för de individer som flyttat inom Växjö samt även den lilla grupp som flyttat utanför Växjö. Svaren ska ses som generella i den meningen, även om mer än 95% av de som uppgivit att de flyttat, gjort det inom Växjö. Uppgifter om studenters bostadsstandard har lägre svarsfrekvens, på samma sätt som områden, vid en jämförelse till den grupp som svarat att de flyttat under studietiden. Svarsfrekvensen är dock högre än uppgivna boendeområden. Det verkar således som studenterna i större utsträckning haft kunskap om hur stor deras lägenhet är än vad området heter som den är belägen i individer har uppgivit bostadsstandard för andra boendet. 21

22 Tabell 19: Bostadsstandard i andra boendet bland studenter som flyttat under studietiden (%) Percent rum med kök/pentry 1 rum med gemensamt 1 rum med eget bad 1 rum med kokvrå och 1 rum med kök 2 rum med kök 3 eller fler rum med Inackorderad Annat Utifrån tabell kan man konstatera att studenters tredje boende 37 i ännu högre grad än tidigare koncentreras till bostad med 2 rum och kök. Boende i 1 rum och kök minskar något medan bostad med 3 eller fler rum med kök ökar något. Bostad med 1 rum och kök/pentry i korridor fortsätter minska, nu till 7 procent. Tabell : Bostadsstandard i tredje boendet bland studenter som flyttat under studietiden (%) Percent 7 1 rum med kök/pentry 1 rum med kök 1 rum med kokvrå och 1 rum med gemensamt 3 eller fler rum med 2 rum med kök 4 Inackorderad Annat individer har uppgivit bostadsstandard vid tredje boendet. 2 individer har uppgivit att de flyttat två gånger under studietid. 22

23 3.3 Förmedling av bostäder Generellt sett ordnar de flesta studenter sina bostäder genom Hyresbostäders studentförmedling, eller på annat sätt eller genom privata kontakter. En majoritet har således fått bostäder genom en förmedling, medan en dryg fjärdedel ordnat sitt boende genom egen försorg. Tabell 21: Hur är studenternas senaste boende ordnat? (%) Percent 3 Hyresbostäders stude 8 Studentkåren 7 Boinfo/allmännyttan Privat fastighetsbol 8 Privata kontakter Annat sätt Genom tidningsannons Det förekommer skillnader beroende på var studenterna bor: - Bland de som bor på campus har 9 av studenter ordnat sitt boende genom hyresbostäders studentförmedling, medan 7 procent ordnat boendet genom privata kontakter. - 3 av studenter som bor i Växjö centrum har ordnat sitt boende genom hyresbostäders studentförmedlning, medan en fjärdedel ordnat det genom privata kontakter. 22 procent har uppgivit att det ordnat boendet på annat sätt, 11 procent har arrangerat boendet genom boinfo/allmännyttan, vilket en lika stor andel gjort genom tidningsannons. - De informanter som bor i andra stadsdelar i Växjö har främst ordnat sitt boende genom Boinfo/allmännyttan (22%), eller genom alternativet annat sätt (22 procent). 18 procent har ordnat sitt boende genom privata kontakter, 13 procent genom hyresbostäders studentförmedlning och 12 procent genom tidningsannons. - De studenter som bor på annan ort i Växjö, och andra orter utanför Växjö har främst ordnat sitt boende genom alternativet annat sätt och genom privata kontakter. 23

24 - Studentkåren är den instans som i minst utsträckning förmedlat lägenheter till studenterna. Det är främst bland de som bor i övriga stadsdelar i Växjö som studentkåren förmedlat boende (7%). - Vad gäller Växjö tätort så är det främst studenter boende på campus som använt en förmedling, och i minst utsträckning boende i Växjö centrum, där 35 procent ordnat boendet genom privata kontakter. - Tre typer av förmedling ökar ju längre tid studenterna studerat vid universitetet. Dessa är hyresbostäders studentförmedling, Boinfo/allmännyttan och privata fastighetsbolag. Exempelvis använder 21 procent av studenter som studerat upp till 1 år hyresbostäders studentförmedling, medan 44 procent av de som studerat mer än 2 år använt samma instans. Sålunda mer än en fördubbling av andelen studenter som använder denna förmedlande instans. Övriga fyra alternativ sjunker däremot bland studenterna i takt med deras ökade studielängd. En förklaring kan vara att studenterna söker sig till campus eller till Hyresbostäders övriga studentbostadsbestånd. 3.4 Viktiga faktorer vid val av boende under studietiden i Växjö De viktigaste orsakerna till bostadsval bland studenter som inte är nöjda med sitt nuvarande boende 38 är hyreskostnad, närhet till universitet och bostadens standard. Tabell 22: Viktigaste orsak till bostadsval bland studenter som inte är nöjda med nuvarande boende (%) 22 Percent Vet ej Annat Bostadens standard Närheten till univer Närheten till campus Närhet till centrum Avståndet till skola Naturen i närområdet Hyreskostnad Närhet till idrottsa Närhet till kompisar Närhet till familj/h individer har svara på frågan, vilket är individer som inte är nöjda med nuvarande bostadsområde eller nuvarande boendeform. 24

25 Hyreskostnad, närhet till universitet och bostadens standard är aspekter som generellt sett återkommer oberoende på var studenterna bor, hur de bor, hur gamla de är eller hur länge de studerat. Det finns dock ett antal undantag: - Bostadens standard är mindre viktig bland studenter som har studerat mer än två år (6%), bland studenter som bor i studentlägenhet (7%), bland studenter som bor på campus (9%) och bland studenter mellan år. - Närheten till universitetet är mindre viktig bland studenter boende på annan ort utanför Växjö (11%), bland studenter boende på annan ort utanför Kronoberg (9%) och bland studenter som är år och äldre Närheten till familjen är viktig bland studenter som är år och äldre (24%). 39 Det är viktigt att tillägga att endast 29 individer ingår i gruppen som är år eller äldre och som inte är nöjda med sitt boende. 25

26 Studenten om Växjö 26

27 4. Studentens inställning till Växjö Vilka är då studentens åsikter om Växjö stad? En majoritet av studenterna anser att Växjö passar dem. Endast 14 procent tar avstånd från påståendet. 4.1 Tankar om Växjö stad Tabell 23: Växjö passar mig (%) Percent Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd 3 Tar helt avstånd Det är främst de yngre studenterna som uppger att Växjö passar dem. Cirka 7 av studenter som bor i Växjö anser att staden passar dem. Det gäller oavsett hur gamla studenterna är eller var i Växjö de bor. Drygt 4 av informanter (43%) som är år och äldre anser detsamma. Dessa förhållanden ska ses mot bakgrund av att 88 procent av informanterna mellan -24 år under sin studietid bor i Växjö kommun, medan 66 procent av den äldsta studentgruppen bor utanför Växjö kommun. Andra intressanta aspekter är: Känner studenterna till något mer än själva studentlivet? - Nästan 7 av studenter känner till mer om Växjö än studentlivet. Knappt 2 av studenter (19%) uppger att de egentligen inte vet något om Växjö utanför studentlivet. Det är två grupper som framträder som mest okunniga om Växjö bortsett från studentlivet. Dels är det studenter som är år och äldre, som i hög utsträckning bor utanför Kronobergs län. Men det är också studenter som bor på campus, där knappt en fjärdedel (23%) inte känner till Växjö. Det ska i detta sammanhang tilläggas att för den grupp studenter som bor på campus är den viktigaste faktorn vid val av studentort -vid sidan av billigt studentboende- att det fanns ett aktivt studentliv. 85 procent av dessa studenter ser detta som en viktig faktor vid val av studentort. Växjös Studentliv är i stor utsträckning koncentrerat till campus. 27

28 Stannar studenterna kvar i Växjö när de är lediga? - Av de studenter som är bosatta i Växjö så är det främst studenter boende på campus som reser från Växjö när de är lediga. Nästan 6 av studenter (58%) boende på campus reser från Växjö när de är lediga. 4.2 Tankar kring kultur och nöjesutbud En tredjedel av studenterna menar att kulturutbudet i Växjö är bra. En fjärdedel tar avstånd från påståendet (24%). En stor grupp studenter tycker att kulturutbudet varken är bra eller dåligt. Tabell 24: Kulturutbudet är bra i Växjö (%) Percent 5 Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd 8 Tar helt avstånd I genomsnitt anser 41 procent av studenter boende i Växjö kommun att kulturutbudet är bra. Undantaget är studenter boende på campus där i genomsnitt endast 23 procent är nöjda med Växjös kulturutbud. 35 procent instämmer helt eller delvis i påståendet om att nöjesutbudet i Växjö är bra (se tabell 25, nästa sida). 37 procent tar helt eller delvis avstånd från påståendet. Av de studenter som bor i Växjö tätort är det i högst utsträckning studenter som bor i Växjö centrum eller annan stadsdel som instämmer (42%). Studenter som bor på campus instämmer inte i lika hög utsträckning (34%). 35 procent av de studenter som bor utanför Växjö kommun anser att nöjesutbudet är tillfredsställande. 28

29 Tabell 25: Det finns ett tillfredsställande utbud i Växjö av restauranger/dansställen/ klubbar (%) Percent Instämmer helt Varken eller Tar helt avstånd Instämmer delvis Tar delvis avstånd 29

30 Studenten och livet efter studierna

31 5. Efter studierna 5.1 Arbete efter avslutad utbildning Var vill då studenten helst arbeta efter utbildningen? Det är de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö som främst tilltalar studenterna, medan 13 procent helst skulle vilja arbeta i Växjö kommun. En fjärdedel av studenterna väljer övriga Kronobergs län eller angränsande län. Tabell 26: Var vill studenten helst arbeta? (%) Pe rc en t I Växjö I Sthlm, Göteborg, M I Kronoberg eller an I övriga landet Utomlands 14 procent funderar på att arbeta utomlands. 6 av studenter som är år och äldre har som mål att arbeta i Växjö, Kronoberg eller angränsande län, medan 3 av mellan -24 år önskar detsamma. Studenter som har sitt ursprung i Växjö och Kronobergs län kan i relativt hög utsträckning tänka sig att arbeta i Växjö eller Kronoberg med omnejd. 3 av studenter som kommer från Växjö kan också tänka sig att arbeta här efter studierna. 25 procent i denna grupp kan dessutom tänka sig att arbeta i Kronoberg med omnejd, medan nästan hälften (46%) kan tänka sig att söka sig utanför detta område. I den yngsta åldersgruppen är denna siffra ännu högre 41. På samma sätt vill en majoritet av de studenter som kommer från övriga Kronoberg arbeta i Växjö eller i övriga Kronoberg med omnejd procent kan tänka sig att söka sig utanför detta område. Däremot vill studenter som kommer från orter utanför Kronoberg i mycket liten utsträckning stanna kvar i Växjö 43. Endast 9 procent kan tänka sig att stanna kvar i n= studenter mellan -24 år kommer från Växjö. 61% av dessa kan tänka sig att söka sig utanför regionen. 42 n= % vill arbeta i Växjö. 45% vill arbeta i Kronoberg med omnejd. 43 n=

32 Växjö och arbeta, medan 2 av kan tänka sig att arbeta i Kronoberg med omnejd. En majoritet av denna grupp ämnar söka sig utanför detta område 44. Tabell 27: Var vill studenten helst arbeta utifrån universitetsålder (%) I Växjö I Kronoberg eller an 11 I Sthlm, Göteborg, M I övriga landet 1 år Percent 2 år Percent mer än 2 år Percent Utomlands Man kan utifrån ovan tabell konstatera att universitetsåldern även påverkar synen på var man vill arbeta. Att arbeta i de tre storstadsområdena, i Växjö och i Kronoberg med angränsande län blir något populärare ju längre tid man studerat. På motsvarande sätt sjunker viljan att arbeta i övriga landet och att arbeta utomlands. Detsamma gäller för studenternas ålder, dvs ju äldre studenter, desto troligare är det att de väljer att arbeta i närområdet och desto mindre benägna är de att arbeta utomlands eller i storstäder. Det är således studenter över år som i hög utsträckning vill vara kvar i regionen och arbeta. Det är i högst utsträckning pedagoger (22%) och vårdhögskolestudenter (18%) som kan tänka sig att arbeta i Växjö efter avslutade studier. Det är i minst utsträckning studenter på institutionen för biovetenskaper och processteknik (3%), studenter vid samhällsvetenskap (8%) och ekonomihögskolan (11%) kan tänka sig detsamma. 4 av studenter på de två senare institutionerna funderar på att arbeta i Stockholm, Göteborg och Malmö, vilket är de högsta siffrorna i materialet % vill arbeta i Stockholm, Göteborg eller Malmö. procent vill arbeta i övriga landet. 14% vill arbeta utomlands. 32

33 5.2 Arbete i privat eller offentlig sektor? Vill man då arbeta i offentlig eller privat sektor när man är färdig med studierna? Tabell 28: Vilken sektor vill studenten arbeta inom? (%) Percent I offentlig sektor I privat sektor Vet ej En majoritet av studenterna vill arbeta i den privata sektorn och en knapp fjärdedel i den offentliga sektorn. En relativ stor grupp vet inte inom vilken sektor de vill arbeta. I övrigt gäller att: - Det är i högst utsträckning kvinnorna som är osäkra (31%) och som vill arbeta i den offentliga sektorn (25%), i jämförelse till männen. 6 av män vill arbeta i den privata sektorn. - Studenter som är år och äldre vill i högre utsträckning arbeta i den offentliga (32%) i jämförelse till de andra två åldersgrupperna där hälften vill arbeta inom den privata sfären av arbetsmarknaden. - Man kan konstatera att 5 av studenter vill arbeta inom den privata sektorn, oavsett hur lång tid man studerat. Däremot ökar viljan (från % - 25%) att arbeta inom den offentliga sektorn. Samtidigt minskar osäkerheten bland de som studerat i mer än 2 år. - Sett utifrån social bakgrund är studenter med högre medelklassbakgrund (62%) och med företagar- eller lantbrukarbakgrund (55%) de grupper som i högst utsträckning vill arbeta inom den privata sfären. Studenter i dessa grupper är de som är mest säkra på vilken sektor de vill arbeta i. 4 av studenter med arbetarklassbakgrund vill arbeta i den privata sektorn, medan 3 av studenter i denna grupp vill arbeta i den offentliga sektorn. Arbetarklasstudenterna är de mest osäkra studenterna i denna fråga (%). - Det är främst studenter vid EHV (82%), IPS (86%) och MSI (68%) som vill arbeta i den privata sektorn. Det är främst studenter vid IVOSA (49%), IPED (%) och HUM (38%) som vill arbeta i den offentliga sektorn. Störst andel osäkra studenter i denna fråga återfinns vid IBP (36%), IPED (34%), HUM (33%) och IVOSA (33%). 33

34 6. Konklusion Vid Växjö universitet finns för närvarande omkring 9 aktiva studenter, inskrivna vid åtta olika institutioner. Många är i -årsåldern, men nästan lika många är över. Många studerar på heltid på något av universitetets utbildningsprogram, men väldigt många läser också en fristående kurs på halvfart. Genom vår undersökning finner vi att det inte är fruktbart att tala om Växjös studenter i termer av medelstudenten. Istället finner vi distinkta grupper med olika bakgrunder, olika vägar till universitetet, olika studie- och fritidsmönster, olika framtidsplaner etc.. Denna variation äger rum inom bestämda ramar. På samma sätt som det saknas studenter under18 och över 6, så saknas det studenter från de lägsta och de högsta socioekonomiska samhällsskikten. Vi hittar heller inga politiska vildhjärnor eller medlemmar av filosofiska diskussionsklubbar med en tummad Wittgenstein i bakfickan. När det gäller boendet kan vi konstatera att boendet är viktigt för alla studenter vid Växjö universitet. För de unga särskilt de som kommer från orter utanför länet är möjligheten till en billig bostad och ett aktivt studentliv det klart viktigaste när man väljer studieort. Det är alltså bostadens kostnad och läge, inte dess standard och utrustning, som är av vikt. Får man inte sin drömlägenhet på campus direkt, så söker man sig i hög utsträckning hit under studietidens gång. Campus har stark dragningskraft för yngre studenter. Följaktligen befolkas campusområdet av unga människor med intresse för det traditionella studentlivet. I stor utsträckning har de dessutom flyttat hit för att läsa ett speciellt utbildningsprogram. Under sin studietid deltar de i aktiviteter som äger rum på området och de umgås med andra studenter i samma situation. Vi kan utan att överdriva tala om en särskild campuskultur, kännetecknad av aktiviteter och talrika evenemang. Detta innebär i sin tur att campusstudenterna mycket sällan har anledning att ta kontakt med övriga delar av Växjö. De åker från stan så snart de är studielediga - och de planerar att flytta från Växjö efter avslutade studier. Trots detta menar de att Växjö passar dem under studietiden - även om kultur- och nöjeslivet kunde varit bättre. Campusstudenten kommer alltså till Växjö för att studera, träffa andra studenter, ha kul under ett antal år och följa ett studieprogram. Sen tackar de för sig och flyttar vidare - och campusmiljön underlättar processen. Trots detta kan man inte förklara studenternas svaga intresse för det lokala livet utanför campus enbart med boende och campuskultur. Majoriteten av studenterna som bor i Växjö tätort bor inte alls på campus utan i andra delar av stan. Trots detta uppvisar de samma hållning till Växjö som campusstudenterna. Troligen är därför ålder en bättre förklaring till bristen på intresse. En annan förklaring kan givetvis vara att man inte tycker att det lokala kultur- och nöjeslivet är tillräckligt intressant. Äldre studenter söker sig inte alls till Campus eller till de övriga stadsdelarna i tätorten i samma utsträckning som de unga och de deltar sällan eller aldrig i det glada studentlivet. 34

35 Orsakerna till detta är att de ofta kommer från närområdet, att de därför redan har ett väl fungerande boende ofta i eget hus samt att de i stor utsträckning kombinerar sina studier med barn, familj och i vissa fall även arbete. Trots detta kan denna grupp vara intressant ur boendesynpunkt av följande skäl: Gruppen är stor. Så mycket som en fjärdedel av växjöstudenterna är över år. Geografiskt kommer de i stor utsträckning från orter utanför Växjö kommun, men det är bland dessa studenter vi hittar de allra flesta som uppger att de tänker stanna kvar i länet efter avslutade studier. I vissa fall planerar man t o m att flytta till Växjö. Ytterligare en studentgrupp är intressant ur boendesynpunkt, nämligen de unga studenterna som kommer från Växjö kommun. Här ser vi att de i samma utsträckning som de inflyttade programstudenterna har ett eget boende under studietiden. Andelen mambor är inte stor i någon studentgrupp. Och efter studierna vill även denna grupp flytta från regionen. För många unga människor innebär universitetsstudier att man bryter upp hemifrån, lämnar den gamla, trygga kamratgruppen och flyttar långt bort. Av dessa väljer en del att flytta till Växjö. Utifrån våra resultat kan vi med goda skäl anta att dessa personer väljer en tryggare studieort än de som väljer Stockholm, Göteborg eller Lund. Det är just campusområdet som fungerar som den viktigaste symbolerna för den, i dessa studenters ögon, så attraktiva kombinationen av ungdomlig frihet och trygg struktur. Även om det finns många sätt att bo på om man är student i Växjö, är den bild som förmedlas utåt bilden av Campus. Den bilden har troligen stor betydelse när studenten väljer studieort. Men på samma sätt som vissa kan känna sig tilltalade av den bilden, så kan andra känna sig helt främmande. 35

36 Appendix 1 Inledning I detta appendix redogörs för hur projektet Student 1 genomfördes. Följande redovisas: Studiens förutsättningar Genomförande av studien Analys av bortfall Statistisk profil av de som besvarat enkäten Bakgrund På initiativ av Gunnar Olofsson (sociologi) och Eva Lundberg (medie- och kommunikationsvetenskap) genomfördes i slutet av vårterminen 1999 en mindre enkätstudie, Studentbarometern. Den syftade till att undersöka växjöstudenternas bakgrunder, vanor och attityder. Det fanns en begränsad kunskap om Växjö Universitets studenter. Ett andra syfte var att skaffa fram information som kunde fungera som planeringsunderlag för universitetet och dess institutioner och studentkår. Det första inititativet till undersökningen togs av Växjö kommuns avdelning för bostadsplanering. Vi behövde veta mer om de behov och krav som studenterna och den personal som arbetar på universitetet ställer på Växjö Universitet och Växjö kommun formulerades ett antal teman som sedan belystes i ovan nämnda enkätstudie. I studien tog vi upp studenternas bakgrund, studenternas studie-, fritids- och datorvanor, studenternas inställning och vanor gällande synen på universitet och kommun. Vi undersökte särskilt studenternas boende- och resandesituation. Trots att studien urvalsmässigt var relativt liten (145 informanter) gav den upplysningar av intresse för alla som arbetar med marknadsföring och rekrytering, med undervisning och med planering för annan studentanknuten verksamhet. Studentbarometerns begränsningar medförde dock att det inte gick att uttala sig om hela studentkollektivet. Under läsåret -1 har vi genomfört en utökad, förbättrad studie, därför att behovet av kunskap om studenterna fortfarande är stort. Vi har genomfört en omfattande och systematisk studie av dagens växjöstudenter. Student 1 syftar till att ge en bred bild av den brokiga grupp människor som växjöstudenter utgör. Syfte Studien syftar till att öka kunskapen om studenterna för att kunna möta behov och krav från såväl studenter som universitetsrelaterad personal ställer på universitetet och kommunen. Vi frågar om studentens sociala och utbildningsmässiga bakgrund, studentens specifika relationer till- och värderingar av studier, socialt liv, Växjö Universitet och Växjö stad. Student 1 är en relativt heltäckande studie av växjöstudentens livssituation. 36