Kvalitetsredovisning 2011/2012 förskolan Byggklossen Skolförvaltning sydost

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2011/2012 förskolan Byggklossen Skolförvaltning sydost Sso 295/2011

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning 4. Förutsättningar 5. Läroplansmål Normer och värden 6. Läroplansmål Utveckling och lärande 7. Läroplansmål Barns inflytande 8. Läroplansmål Förskola och hem 9. Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 2

3 1. Inledning Förskolan Byggklossen finns i den södra delen av bostadsområdet Brickebacken på Tallrisvägen 19. Förskolan startade med en avdelning 2006 och har från våren 2007 tre förskoleavdelningar, hösten 2009 ökade förskolan med ytterligare en avdelning och har nu totalt fyra avdelningar. Älgen och Ugglan med barn i åldern 1-4 år, Bävern med barn i åldern 4-5 år och Tallgläntan har åldern 3-5 år. Totalt är det barn på förskolan. Ledningen består av förskolechef och två utvecklingsledare. Vår mat tillagas på Måltidsenheten på Brickebackens skola och transporteras till förskolan. Vi tycker att det är viktigt att bjuda barnen på god, hälsosam och smart mat. Det blir både svensk husmanskost och mat med inspiration från andra länder. Cirka 60% av all mat är ekologiska inköp och den klimatsmarta maten ökar. Klimatsmart mat kan vara att använda mindre kött, framförallt nötkött som belastar klimatet mest och istället använda mer grönsaker. Vi serverar ofta grytor och gratänger vilket också bidrar till minskad köttkonsumtion. I förskolan Byggklossens fina miljö med närhet till skogen ges barnen möjlighet att utveckla sin förmåga i lek och lärande. Leken är en viktig del i vår verksamhet. I leken stimuleras fantasin, inlevelse, kommunikation, samarbete och konfliktlösning. Med närheten till skogen är vår vision att vi ska kunna bedriva mycket verksamhet där och hämta inspiration. Förskolan arbetar med Grön Flagg som är en internationell miljöutmärkelse. Den gröna flaggan är det synliga beviset på att man i den dagliga verksamheten prioriterar ett handlingsinriktat miljöarbete. Förskolan är från oktober 2008 certifierade i Grön Flagg. Barns inflytande och delaktighet prioriteras i vårt arbete, liksom matematik och barns språkutveckling ingår som en naturlig del i det dagliga arbetet. Avdelningarna har en matematikansvarig och en språkansvarig. All personal har utbildning i Vägledande samspel (ICDP/International Child Development Programmes). Vägledande samspel är ett förhållningssätt som bygger på ett positivt samspel mellan barn och personal. Vi vill ha en förskola där alla känner sig delaktiga, tar ansvar och visar hänsyn. Underlag till Kvalitetsredovisningen tas fram i personalgrupperna genom diskussioner, uppföljning och utvärdering av Verksamhetsplanen, den egna avdelningens arbetsplan och Trygghetsplanen. En gång per år tar vi reda på föräldrarnas synpunkter om förskolan via förskolans egna enkät. Förskolan har en egen webb-sida: Information finns även på Örebro kommuns hemsida under rubriken Barn och Utbildning. 3

4 Vi vill kännetecknas av: TRYGGHET för oss på Byggklossen är Trygga vuxna tydliga gränser och ramar. Bra rutiner, viktigt att veta vad som ska hända och framförhållning. En lugn miljö. Att bli sedd och lyssnad på. Att bli förstådd. Att känna tillit. Att jag får vara den jag är. Kompisar, gemenskap och att ha roligt tillsammans. Att inte behöva vara rädd. Trygghet är grunden till lärandet. RESPEKT för oss är Allas tankar och idéer skall få utrymme. Alla skall få känna sig betydelsefulla, sedda och lyssnade på. Att lyssna på varandras åsikter och sätt att vara utan att döma. LIKABEHANDLING för oss är Att jag får samma möjligheter som alla andra utifrån de förutsättningar som jag har. Att barn och vuxna är lika mycket värda. 4

5 2. Sammanfattning av läsåret 2011/2012 Under verksamhetsåret har förskolechef och utvecklingsledare fortsatt arbetet med implementering av den reviderade läroplanen. Implementeringen fortsätter under kommande läsår då skollag och läroplan alltid ska finnas med i våra pedagogiska diskussioner. Örebro kommun har sökt och blivit beviljade pengar till kompetensutvecklingsprojekt Förskola i förändring från Europeiska socialfonden. Det har varit ett år fyllt med kompetensutveckling för personalen. Utbudet har varit mycket varierande och stimulerande. Personalen har deltagit i bl.a. teknik med Komtek, genusarbete, skapande verksamhet, tecken som stöd, mångfald, pedagogisk dokumentation, språkutveckling, Vägledande samspel och en personal gjorde en studieresa till Italien/Reggio Emilia. Avdelningen Bävern har under våren deltagit i ett forskningsprojekt med Örebro Universitet i ämnet Barns rättigheter i utbildning. I forskningsprojektet riktas blicken emot barns rättigheter, och hur dessa får betydelse i förskolans pedagogiska verksamhet. Frågeställningar som studien ska söka besvara är: - Hur betraktas barnet som innehavare av mänskliga rättigheter i förskolan? - Hur betraktas förskolans roll och uppgifter när det gäller att möta, respektera och utveckla barns rättigheter i verksamheten? En forskare har observerat barn och personal i lek och samtal under sina fältstudier på avdelningen. Hon har också intervjuat barn, personal och förskolechef. En framgångsfaktor på vår förskola är de många pedagogiska mötesplatser som finns där vi avsatt tid för diskussioner och utvecklingsarbete inom tex., Grön Flagg, språk, matematik/teknik, trygghetsgrupp, ekonomi, dramagrupp och BTM-(barns miljö och trygghet) träffar där specialpedagog och psykolog ingår. Arbetet med Vägledande Samspel(ICDP) pågår hela verksamhetsåret där förskolans mentor fyller på och håller kunskapen vid liv. Under läsåret har vi utbildat ytterligare en mentor i Vägledande Samspel. Förskolans egen enkät visar ett positivt resultat trots ett lågt deltagande. Vårdnadshavare uttrycker att barnen trivs och har kul på förskolan, att förskolan motsvarar deras förväntningar och att personalen bemöter vårdnadshavarna på ett bra sätt. Förskolan är bra på att stimulera barnens lust att lära. Det man vill vara med och påverka är bl.a. antal barn i grupperna. När barn byter avdelning vill vårdnadshavare också vara med och påverka. Vårdnadshavarna tycker att förskolan bör bli bättre på att information kommer fram till Vårdnadshavare. Önskemål finns även att vara ute mer även vintertid. Sammanställningen av intervjufrågorna som är kopplade till Trygghetsplanen visar att de flesta barnen känner sig trygga i vår miljö tillsammans med kompisar och vuxna. Frågor som barnen svarade på: 1. Är det någon som är dum mot dig? 2. Finns det någon som ofta gör dig arg/ledsen/glad/rädd? 3. Berätta hur du känner dig när du: (barnen fick peka på ansiktsbilder när de svarade på följande frågor) a. Är på väg till förskolan? b. Ska ha samling? c. Ska äta mat? d. Leker på gården? e. Tänker på personalen? f. Tänker på förskolan? 5

6 Medarbetarenkäten Samlingsindex för Byggklossen är lågt förutom på Stress som visar ett lite högre index. Handlingskraften är mycket hög på förskolan. Även rubrikerna Makt, ansvar och befogenhet, Organisationsklimat och Brukarorientering visar ett mycket positivt resultat. Förskolechef och utvecklingsledare har utifrån enkäten sammanställt ca. tio frågor där staplarna var som mest negativa. All personal har på en arbetsplatsträff svarat enskilt på frågorna. Frågorna är sammanställda och ska återkopplas och diskuteras med personalen under läsåret Vad kan vi bli bättre på? Vad behöver vi förändra? Förskolan blev i augusti 2012 återigen godkänd i arbetet med Grön Flagg där temat var Kretslopp. 3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning Vi har startat arbetet med en ny Trygghetsplan som ska bli enklare och tydligare. Den pedagogiska dokumentationen har börjat utvecklas då många i personalen har fått utbildning genom Förskola i förändring. Vi tycker att vi har en hög måluppfyllelse samtidigt som vi jobbar för att bli ännu bättre. 4. Förutsättningar och resultat för förskolans måluppfyllelse 2010/ /2012 Verksamhet (statistik 15/10) F P F P Antal inskrivna barn 1-3 år Antal inskrivna barn 4-5 år Antal barn med annat modersmål Personal (statistik 15/10) 2010/ /2012 Antal anställda per verksamhetschef (totalt) Antal anställda med högskoleutbildning (i barngrupp) Antal anställda med annan utbildning (i barngrupp) Antal anställda med ingen utbildning (i barngrupp) 1 1 6

7 Mål 5. Läroplansmål Normer och värden Programnämndsmål: Barn och unga, flickor och pojkar, måste få vara trygga och fria från kränkande behandling. Förskolan ska erbjuda en trygg omsorg. Jämställdhetsarbetet utvecklas så att traditionella könsmönster i högre grad motverkas. Driftnämndsmål: Alla förskolor ska ha fungerande trygghetsplaner för att uppmärksamma och hantera kränkande behandling bland barn och pedagoger. Jämställdhetsarbetet utvecklas så att traditionella könsmönster i högre grad motverkas. - Under verksamhetsåret har verksamheten gett barnen möjlighet att utveckla förståelsen för alla människors lika värde. Processen I genusarbetet fortsätter vi med boken På genusäventyr av Eva Helén och Magdalena T Granholm. Vi har läst kap. 3 Empati där vi på en arbetsplatsträff diskuterade olika frågor utifrån en text där barnet hade ett könsneutralt namn. Bemöter vi flickor och pojkar olika, har vi olika förväntningar? Avdelningarna gjorde även tre observationer i hallsituationen vid påklädning för att se vem pedagogen hjälper, vilka barn som ber om hjälp och vilka som hjälper andra. Kan vi se något könsmönster? Personalen är med och hjälper barnen att sätta ord på och samtala om att alla får vara delaktiga utifrån var och ens förutsättningar, ålder och mognad, exempelvis vid turtagning. Barnen får vägledning hur de kan dela på material, turas om eller vänta tills det blir ledigt. De erbjuds alternativa likvärdiga leksaker när de vill ha samma eller förklarar att man får vänta. Vi avbryter inte varandra när någon pratar oavsett om det är vuxen-vuxen, barn-barn eller vuxenbarn. Det barn som pratar/har ordet i samlingen får hålla i ett föremål. Det blir en tydlighet både för den som pratar och för övriga som vet att man ska vänta på sin tur. Vi pratar mycket om att vara en bra kompis. Älgen Bobo finns med som en god förebild för barnen. Han pratar om hur man är en bra kompis och tar med sig egna kompisar som barnen får hälsa på och sjunga om t.ex. Lille katt. Grupperna använder sig av närvarotavla, namnsång och kompissagan för att skapa vi-känsla, uppmärksamma vilka barn som är närvarande och vilka barn som är hemma. Vägledande samspel är ett förhållningssätt som bygger på ett positivt samspel mellan barn och personal och avspeglar sig tydligt i det vardagliga arbetet. Vi lyfter och kommenterar det positiva vi ser i barnens samspel och vi vuxna är goda förebilder. Förskolan har en mentor som stöttar all personal i vägledande samspel. I vår Trygghetsplan ingår det att vi ska intervjua alla 4-5 åringar. Frågorna handlar om trygghet, rädsla och känsla. För att kunna beskriva känslor får barnen peka på bilder med olika ansiktsuttryck. Vi blir bättre och bättre på att utforma vår miljö så att det finns platser för möten, lek och positivt samspel mellan barnen. Dokumentationen finns i barnens pärmar, digitala fotoramen och bilder på väggarna. Resultat Diskussionerna i arbetsgrupperna befäste vårt genustänk, att vi bemöter flickor och pojkar likvärdigt. Vi fick bekräftat att vi i vardagen tänker på det. Det märks tydligt när vi håller Vägledande samspel, Trygghet, Empati och Genustänk levande så speglar det sig i barnens bemötande av varandra. Många av våra barn respekterar när någon annan pratar. 7

8 Vi pratar mycket med barnen hur man är en bra kompis, att turas om att använda leksakerna vi har och vägleda barnen till att hitta lösningar i form av turtagning. Barnen använder ordet kompis mycket i vardagen och det har skapat en vi-känsla. Barn som är på förskolan frågar efter de som är lediga eller sjuka. Intresset för böcker som knyter an till barns kamratskap har ökat. Förmågan att vara empatiska och lyhörda för varandra, där barnen uppmuntrar och hjälper varandra med kläder, leksaker etc. syns tydligt i grupperna. Vi ser att barnen är trygga i våra vardagliga rutiner. Vi har ökat vår medvetenhet och är mer tillåtande för barnen i val av material och lek vilket bidragit till att barnen leker färdigt och där barnen väljer inne/utelek, frukt, spel etc. Avdelningarna har ett bredare utbud av material framme, vi har synliggjort med bilder och text. Barnen har tillgång till vårt material på egna initiativ och utifrån intressen. Det finns ett väckt och ökat intresse för omvärlden tex. med den nyinköpta världskartan och vårt sätt att besöka vår närmiljö och även besök i centrala Örebro. Analys Observationerna vi gjorde från boken På genusäventyr gav en ökad medvetenhet i personalgruppen. Vi arbetar målmedvetet och åt samma håll med trygghet och kamratskap i grupperna. Det är viktigt att vi pratar med barnen om vår omvärld. Att det finns något mer än Brickebacken. Vi ser utifrån resultatet att vi har en grupp som månar om varandra och är glada. För att barnen ska skapa goda relationer så krävs det närvarande och trygga vuxna. Det har vi nått genom att finnas där barnen är på golvet och delta i eller att iaktta barnens samspel. Vi sprider ut oss över avdelningen och skapar mindre grupper i gruppen. Vi tänker på att inte vara för rörliga utan att vara fasta punkter så barnen vet var vi är. Det märks att Älgen Bobo, närvarotavlan, namnsången och kompissagan skapar en vi-känsla hos barnen. Sen vi åskådliggjort materialet tydligare märker vi att barnen har fått ett större intresse och chans att prova på ett mer varierat materialutbud. Vi förändrar verksamheten allt utefter som barngrupp och behov ändras och diskuterar hur vi kan hitta nya vägar för att tillgodose barnens intresse och behov. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Vi ska göra mer observationer där vi dokumenterar det vi ser. Målet i Normer och värden för Verksamhetens mål: - Under läsåret ska förskolan uppmärksamma några av de olika kulturers högtider som finns representerade i barngruppen. 8

9 6. Läroplansmål Utveckling och lärande Mål Programnämndsmål: Det livslånga lärandet börjar i förskolan. Förskolan ska präglas av pedagogisk kvalitet, kreativitet och trygghet. Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. Driftnämndsmål: Förskolan ska främja barns språkutveckling. - Juni 2012 är vi certifierade Grön Flagg i temat Kretslopp. - Vid vårterminens slut har verksamheten gett barnen möjlighet att öka sin nyfikenhet på teknik i vardagen och sin vilja att utforska hur enkel teknik fungerar. Processen Vi gör barnen mer delaktiga i vår vardagliga återvinning och sortering, vi samtalar i samlingarna hur viktigt det är att sopsortera, vilket bidrar till att de får en större förståelse hur de kan påverka vår framtida miljö. När barnen äter frukt är de medvetna om att det skräp som blir ska slängas i kompostpåsen för att sedan bli jord. De äldre barnen är med och sorterar sopor i soprummet. Vi går till affären och pantar de burkar och flaskor som hittas i vår omgivning. Vi återandvänder förpackningar, gamla tidningar, presentsnören, inslagspapper, korkar, lock osv. Från trasiga leksaker har vi sparat det som går att använda i vår skapande verksamhet. Barnen skapar fritt med allt material som återanvänds. De har t.ex. gjort kompisgubbar av toarullar och kläder av gamla gardiner och dukar, memoryspel av filmjölkskorkar som de limmat olika färger och former i. Barnens intresse för de lila bussarna som dagligen åker utanför vårt fönster har vi tagit vara på och skapat egna bussar av mjölkkartonger som tejpats ihop och barnen har målat dem lila. De har limmat dit fönster och dörr utklippta i papper, hjul av sugrör och pinnar som trähjulen sätts fast på. Barnen får göra olika experiment t.ex. en förmultningsburk med jord där vi undersöker hur olika material förmultnar. I höstas grävde en avdelning ner en planka i jorden där de spikat fast ett bananskal, tuggummi, plastpåse och plåtburk. På våren grävdes plankan upp och barnen undersökte vad som hänt. Avdelningarna har haft en maskkompost där barnen ser hur maskarna arbetar och lever. Avdelningarna har en kretsloppsburk där några växter lever i jord. Vi samtalar med barnen och visar att när locket är på blir det varmt, fuktigt och då bildas ånga, vatten som gör att växter kan leva i burken. Vattnets kretslopp har studerats genom en saga om vattendroppen Bimbo. Regniga dagar blir det samtal kring vatten, tittar på vattnet och hoppar i vattenpölar. Lånade böcker från biblioteket om kretslopp har intresserat barnen. På våra utedagar i skogen städar vi i vår skogsglänta. Skräpet sorteras på förskolan och slängs i rätt kärl. Vi har en gemensam städdag på våren då vi städar vår gård. Skräpet sorteras rätt i soprummet. På sommarfesten är det utställning av barnens eget skapande. Personalen har ökat sina kunskaper genom utbildning i Förskola i förändring där ett flertal har gått utbildningen Teknik och entreprenörskap på Komtek. Personalen har provat några enkla konstruktioner och nyfikenheten och diskussionerna har varit många. Vi försöker ta vara på den teknik vi har runt oss i vardagen och uppmuntra barnen till nyfikenhet på t.ex. kameran, cd-spelaren, toaletten, blixtlåset m.m. 9

10 Personalen förklarar, visar och sätter ord på hur enkel teknik fungerar i vardagen. Det kan t.ex. vara solkatter, golvpussel som i barnens lek blev en laptop, vattenkranen som kan växla till dusch, knäppa på och av lampor, hur vi öppnar och stänger en dörr, hur vi kopierar och förstorar på kopiatorn. Vi har utökat bygg- och teknikmaterialet med klossar och byggkuddar. En vecka under våren var matematik/teknik i fokus. Vi hade ett antal aktiviteter utomhus där barnen fick prova på enkel teknik och matematikproblem. Vi har gjort avstämningar på avdelningsmöten, tisdagsträffar och arbetsplatsträffar under året. Vi tycker att vi nått målen på ett bra sätt. Dokumentationen av arbetet finns i bild och text på väggen och i våra digitala fotoramar. I barnens pärmar finns den personliga utvecklingen hos varje barn. Resultat Barnen har aktivt deltagit i sortering och återvinning där de har visat ett stort intresse och engagemang. Barnen har större medvetenhet hur vi ska sortera och ta hand om vårt avfall. Alla gamla förpackningar och allt annat återanvänt material har barnen haft mycket roligt med i sitt skapande. Vi märker större medvetenhet hos barnen i deras resonemang och samtal i ämnet Kretslopp. Genom att uppmärksamma tekniken i vardagen har vi lockat fram funderingar om teknik hos barnen. Det nya teknik och byggmaterialet har ökat barnens intresse för byggande, skapande, siffror och färger. Matematik/teknikveckan upplevdes positivt av barnen. Barnen har fått mer tid till varje aktivitet, resultatet blev ett större intresse att prova på olika aktiviteter och problemlösningar. Analys Vi ser att barnen tycker det är roligt att följa med till miljöboden och sortera sopor. Det har väckts ett intresse och vi känner att vi lagt en bra grund för fortsatt lärande inom återvinning. Skapande har varit populärt och alla har tyckt att det varit kul. Barnen har varit stolta över sina konstverk. Det har stimulerat barnens fantasi och bidragit till att barnen tillsammans med varandra kommit på kreativa skapande och utvecklat sin lek och samtal mellan varandra och tillsammans med personalen. Maskkomposten var intressant. Det var spännande att gräva efter maskar och leta efter löv till dem. Barnen har med spänning följt förmultningsprocessen. Att vi regelbundet städat vår skogsglänta och haft en skräpplockardag har bidragit till att barnen själva kommer med skräp som de hittar på gården. De ser att skräpet inte ska var på gården och vill istället slänga det på rätt ställe. Utbildningen i teknik har utvecklat personalen med kunskap och intresse. Temat Kretslopp har i vissa fall varit svårt för de allra yngsta barnen. Trots all positiv utbildning i Förskola i förändring har vi känt oss splittrade i vardagsarbetet då ofta någon i arbetslaget varit på utbildning. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Vi ska fortsätta att skapa med återvunnet material och låta barnen få skapa mer fritt utifrån intresse. Vi fortsätter vårt arbete med teknik och tar tillvara på ny litteratur. Anpassa Grön Flagg målen till de yngsta barnen och barnen med ett annat modersmål. 10

11 Målet i Utveckling och lärande för Verksamhetens mål: - Vid höstterminens slut ska barnen ha fått möjlighet att prova på enkla vardagliga experiment. - Vid vårterminens slut ska barnen ha fått möjlighet att skapa en egen teknikkonstruktion. - I juni 2013 är förskolan certifierad Grön Flagg i tema Konsumtion. 11

12 7. Läroplansmål Barns inflytande Programnämndsmål: Barn och ungdomar ska ges reell delaktighet och inflytande över sin egen verksamhet, i stigande grad beroende på ålder. Mål Driftnämndsmål: Se programnämndsmål - Vid vårterminens slut har verksamheten gett barnen möjlighet att öka sin delaktighet i planering av verksamheten. - Vid vårterminens slut har verksamheten gett flickor och pojkar lika stort inflytande över och utrymme i förskolans verksamhet. Processen Tillgänglighet och synlighet är två ledord när vi planerar vår förskolemiljö. Vi har minskat avbrotten i barnens lek. Barnen får större möjlighet att ta egna initiativ och chans att få göra eller leka klart utan avbrott. Vi hjälper barnen att avsluta innan de börjar på något nytt. Barnen delas i mindre grupper så att alla barn ska få lika stort utrymme och de som är blyga och försiktiga får lättare en framträdande roll. Vi har skapat miljön mer överskådlig och lättillgänglig med genomskinliga backar, hyllor där barnen når allt material och valtavlor för att barnen ska se vad som finns och vad de kan välja på. Barnen delas i olika rörelsegrupper utifrån utveckling och motorik. Där får alla chansen utifrån sina egna förutsättningar vara delaktig i olika rörelselekar och rörelsesånger. Vi möblerar och utformar vår miljö för att locka barnen till lek och gemenskap. Personalen uppmuntrar barnen att använda allt vårt material. Vi benämner alla leksaker som könsneutrala. Vi observerar barngruppen hur de leker tillsammans, alternativt i pojk- respektive flickgrupper. Personalen har diskussioner i arbetslaget och tillsammans på förskolan hur vi kan påverka vårt arbete med att flickor och pojkar får lika stort inflytande i sin vardag. En personal från varje avdelning har via Förskola i förändring gått genusutbildningen Kapten Mjausan Vi stämmer av på våra avdelningsmöten och på arbetsplatsträffar enligt årshjulet. Dokumentationen finns i bilder och text i barnens pärmar och i våra digitala fotoramar. Resultat Barnen kan lätt komma åt lekmaterialet och skapande material. Valtavlor fungerar bra för de barn som inte språkligt kan uttrycka vad de vill göra eller leka med. Den nya möbleringen har skapat små mötesplatser och stationer. Vi är lyhörda för barngruppens behov och förändringar i barngruppen. Engagerad personal som ändrar rutiner och lekmiljö utifrån den barngrupp vi för tillfället har. Vägledande samspel(icdp) märks tydligt på förskolan. Vi diskuterar förhållningssätt och har en mentor i Vägledande samspel som stöttar och vägleder personalen. Vi har med hjälp av observationer sett att flickor och pojkar får möjlighet till lika utrymme. Avdelningarna med de yngre barnen ser ingen skillnad på val av lekmaterial, barnen väljer mer av intresse. Bland de äldre barnen märks en skillnad på val av lekmaterial. Exempelvis väljer pojkar i större grad att leka med bilar än vad flickor gör. Fler flickor än pojkar väljer att leka med Barbie. I det skapande arbetet märker vi inga direkta skillnader i lusten att delta utan där ligger skillnaden mer i vad man väljer att skapa. I samlingarna deltar flickor och pojkar lika aktivt. 12

13 Barnen vågar och kommer med förslag på vad vi ska göra. Vi erbjuder och är mer medvetna att barnen kan vara med och påverka sina olika val i vardagen. Att vi når målen märks på barnens engagemang, intresse, egna initiativ till lek och att de kommer med tankar och idéer. Analys Barnen är medvetna om att vissa saker inte går att genomföra här och nu, istället bestämmer vi tillsammans när, var och hur vi ska genomföra det som önskades. Genom att personalen är lyhörd och flexibel inför barnens behov och hela tiden utvärderar och utformar lekmiljön har det bidragit till att barnen har lättare att ta egna initiativ vad de vill göra. De är mer självständiga. Vi ser tydligt när vi synliggjort vårt material i barnens vardag att barnen fått en större möjlighet till allt vårt material och kan på så sätt påverka och utveckla leken efter sina egna behov och intressen. Det märks att personalens diskussioner vad barn kan vara med och påverka i planering av verksamheten har gett resultat. Vi känner att vi har kommit långt i arbetet att ha samma förhållningssätt gentemot flickor och pojkar. Vi har mycket kunskap inom området och det är naturligt att vi hela tiden möter flickor och pojkar likvärdigt. Traditionella könsmönster sitter fast förankrat även i våra barn. Kulturella skillnader som vi kanske inte alltid känner till och är medvetna om. Ett stort, krävande och utmanande arbete som ständigt måste medvetandehållas genom diskussioner i både personalgruppen och barngrupp. Alla kan leka med allt, men man kanske vill leka med dem på olika sätt vilket betyder att barnen kan berika varandras lek om de ges möjlighet. Vi behöver gå in mer aktivt för att visa på att leksaker och material kan användas av alla och på olika sätt. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Vi jobbar vidare med att få barnen delaktiga och kunna påverka sin vardag. Göra fler observationer och reflektera kring dessa. Dramaövningar, gå in mer aktivt för att visa att leksaker och material kan användas av alla på olika sätt. Målet i Barns inflytande för Verksamhetens mål: - Vid vårterminens slut har dokumentation och reflektion kring barns inflytande ökat med hjälp av barnobservationer. 13

14 Mål 8. Läroplansmål Förskola och hem Programnämndsmål: För att möta familjernas behov av barnomsorg under hela dygnet ska kommunen erbjuda flexibel barnomsorg. Driftnämndsmål: Föräldrar till barn i Örebros förskolor ska känna sig delaktiga och uppleva att de har insyn och inflytande över sitt barns utveckling. Det är viktigt att alla föräldrar får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper om det egna barnet och dess förutsättningar. - Vid vårterminens slut har vårdnadshavare fått större inblick i sitt barns vardag på förskolan så att deras engagemang och inflytande kan ökas. Processen Vi erbjuder utvecklingssamtal en gång per termin, önskar vårdnadshavare ytterligare samtal går det också bra. Till utvecklingssamtalen tar vi med barnens dokumentationspärm där de får ta del av barnets utveckling och lärande. Vi har föräldramöte på höstterminen då vi informerar vårdnadshavare hur vi arbetar och där möjlighet finns att tycka till om verksamheten. Andra träffar som ordnas på förskolan är luciafirande, sommarfest och drop-in fika. Viktigt att vi har regelbunden kontakt med vårdnadshavare vid lämning och hämtning då vi berättar hur barnets dag har varit. Vi vill att vårdnadshavare ska gå in på avdelningen vid lämning och hämtning för att de ska ta del av sitt barns vardag på förskolan. Det finns en lyhördhet för vårdnadshavares önskemål och vi försöker tillgodose dem på ett bra sätt och utifrån de förutsättningar vi har. Veckoalmanackan finns i hallen, där skriver vi vad vi gör och har gjort varje dag. Vi skriver månadsbrev där vårdnadshavare får del av det som händer på förskolan. Under vårterminen delar vi ut en enkät till alla vårdnadshavare där frågorna handlar om barnens trivsel och trygghet på förskolan. Vi använder oss av vår utbildning Vägledande samspel i vårt förhållningssätt tillsammans med vårdnadshavarna. Vårdnadshavare och barn uppmuntras att titta i barnens dokumentationspärmar som finns lättillgängliga på avdelningarna. Digitala fotoramar finns på varje avdelning. Där kan alla ta del av bilder och få en inblick i vår verksamhet. Den skapar en mötesplats för både barn och vårdnadshavare samt berikar vår kommunikation med vårdnadshavare. Vi för kontinuerlig dialog i vardagen, på avdelningarna och på arbetsplatsträffarna. Vi stämmer av och gör förändringar allt eftersom vi ser behovet och tillsammans i mötet med vårdnadshavarna. I dokumentationen diskuterar vi och tar del av varandras tankar och reflektioner. Resultat Vi har erbjudit/haft utvecklingssamtal/inskolningssamtal tillsammans med vårdnadshavare en gång per termin. Föräldramötet är ett positivt möte där vi berättade om vår verksamhet och där de samtalade med oss om olika saker de vill veta mer om eller funderar på. Minnesanteckningar delades ut till de vårdnadshavare som inte deltog. En avdelning använde sig av Dialogspel (Vägledande samspel/icdp) där vårdnadshavarna fick sitta i diskussionsgrupper. Tolk används vid inskolning, utvecklingssamtal och vid andra tillfällen för att tillgodose både våra och vårdnadshavarnas behov. Bra att vårdnadshavare kommer in på avdelningen vid lämning och hämtning, vi känner att vi har en 14

15 bra relation med alla. Gemensamt luciafirande på hela förskolan med luciatåg utomhus var uppskattat av både barn och vuxna. Sommarfesten firade vi med att barn och vuxna fick ta del av teater, tipspromenad och matematikdagens aktiviteter. En positiv upplevelse och en trevlig gemenskap som många uppskattade. Föräldraenkäten besvarades av ca 50%. Den visar att vårdnadshavarna är alltid eller oftast nöjda med verksamheten. Resultatet av månadsbrev och information i hallen är att att informationen har nått fram till våra vårdnadshavare. Våra digitala fotoramar uppdaterar vi ofta så de senaste bilderna finns att titta på. Den ger utrymme för samtal och skapar dialog mellan barn-barn, vårdnadshavare-barn, pedagog- barn och vårdnadshavare- pedagog. Analys Vi känner oss nöjda med att majoriteten av vårdnadshavarna verkar nöjda med den inblick i verksamheten som de har. Det är ändå ett varierat engagemang i föräldragrupperna. Vid utvecklingssamtalen har det framkommit att de känner sig nöjda och trygga med vår verksamhet. När barnen mår bra, utvecklas och trivs är det inget vårdnadshavare vill ändra på. Vi har god uppslutning när vi bjuder in till olika möten. Personalen har haft bra diskussioner kring den pedagogiska dokumentationen vilket vi kommer att fortsätta med. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Vi fortsätter att vara lyhörda för vårdnadshavarnas tankar och önskemål. Vi jobbar vidare med att få vårdnadshavarna tillsammans med barnen att bli delaktiga i vår vardagliga pedagogik. Målet i Förskola och hem för Verksamhetens mål: - Vid hösterminens slut har förskolan genomfört en Öppet hus vecka. 15

16 9. Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Programnämndsmål: Samarbetet mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem måste utvecklas så att barnens utveckling och lärande stöds i ett långsiktigt perspektiv. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål Mål - Förskolan fortsätter samverkan med förskoleklasserna. Processen Vi har överlämningssamtal i slutet av vårterminen tillsammans med föräldrar och personal från förskoleklasserna. Barnen har haft möjlighet att vara med del av överlämningssamtalet och får träffa sin nya fröken och visa sin pärm där vi dokumenterar barnets lärande. Vi pratar med barnen för att förbereda dem inför övergången till förskoleklass. Under hösten besöker förskolans personal alla sina gamla förskolebarn som börjat i förskoleklass. Resultat Överlämningssamtalet har gett vårdnadshavare möjlighet att ställa frågor samt att få information hur det kommer att se ut när barnen börjar i förskoleklassen. Att barnen varit med på samtalet har varit genomgående positivt och skapar trygghet. Två av våra berörda skolor har inte haft överlämningssamtal i år. Analys Vi tycker att samarbetet mellan förskola och Brickebackens skola fungerar bra men kan förbättras. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Vi vill ytterligare underlätta övergången mellan förskola och förskoleklass genom att besöka skolgården och lokalerna tillsammans för att öka tryggheten inför övergången. Målet i Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet för Verksamhetens mål: - Förskolan fortsätter samverkan med förskoleklasserna. 16