Pontus Wiegert Klinisk Genetik 2009
|
|
- Ingrid Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Pontus Wiegert Klinisk Genetik 2009 Marfans syndrom Bakgrund/Översikt Marfans syndrom (MFS) är en autosomalt dominant bindvävssjukdom som främst involverar kardiovaskulära, skelettala och okulära system. Huvudmanifestationer är dilaterad aortarot, okulär linsdislokation och överväxt av långa ben. I de allra flesta fallen orsakas sjukdomen av mutationer i FBN1-genen på kromosom 15 men nyligen har även mutationer i genen TGFBR2 visats kunna orsaka tillståndet 1. MFS uppvisar stor pleiotropi och kliniskt varierar syndromet från en mild till mycket allvarlig sjukdomsbild. Patienter med MFS bör följas av specialister i respektive fält beroende på symtombild men även av en klinisk genetiker för utredning, information och rådgivning. Antoine Marfan var en fransk pediatriker som 1896 först beskrev tillståndet hos en 5-årig flicka. Närmare granskning av detta indexfall har visat att det egentligen rörde sig om Beal s congenital contractural arachnodactyly syndrome (CCA), som kliniskt liknar MFS men orsakas av en mutation i FBN2-genen. Detta till trots, Marfans beskrivningar av mer än 150 liknande fall gav stor uppmärksamhet och ett nytt syndrom föddes 2. Epidemiologi och ärftlighet Marfans syndrom drabbar kvinnor och män i samma utsträckning 3. Kvinnor har dock bättre långtidsöverlevnad 4. Prevalensen uppskattas till 2-3 på Tillståndet förekommer i samma utsträckning hos alla raser och visar ingen överrepresentation utifrån geografiska områden 2. Majoriteten av patienter med MFS har ärvt tillståndet från en förälder medan 20-35% av alla drabbade är de novo mutationer 6. Dessa spontana mutationer uppkommer i ungefär 1 av födslar. Hos dessa familjer är faderns ålder ofta högre än fäder i övriga befolkningen 3 och ofta ses här en allvarligare sjukdomsbild 1. Tillståndet nedärvs autosomalt dominant, uppvisar stor variabel expressivitet och väldigt hög penetrans 2. Symtombilden varierar alltså kraftigt mellan olika patienter, medan en helt symtomfri person med största sannolikhet inte har ärvt anlaget. Ett antal fall av homozygot MFS har rapporterats men inget har verifierats molekylärt. Däremot har ett fall av compound heterozygositet - bägge allelerna är muterade men på olika sätt - för FBN1 konfirmerats. Barnet föddes med allvarlig fenotyp vilket ledde till tidig död 5.
2 Patogenes Genen som är drabbad vid MFS heter som tidigare nämnts FBN1 och sitter på den långa armen av kromosom 15. Den identifierades 1990 och klonades senare Denna mycket stora gen består av 65 exon, omfattar över 110 kb och kodar för polypeptiden fibrillin-1 2,6. Detta glycoprotein, som produceras av fibroblaster, utgör huvudkomponenten i extracelluära microfibriller. Dessa verkar i sin tur som en slags byggnadsstruktur för proteinet elastin och anses därför vara en viktig del av elastiska fibrer 7. Även om full förståelse för microfibrillernas struktur och funktion idag saknas tros de således vara avgörande för en vävnads biomekaniska egenskaper som bibehållande av strukturell integritet vid olika påfrestningar och förankring av en struktur till en annan 2. Fibrillin-1 är sålunda nödvändig för korrekt formation av microfibriller och påverkar därmed även funktionen av elastin i extracellulärmatrix. Elastin finns i hela kroppen men hittas i högre halter i aorta, ligament och hud medan linsens zonulae helt består av fibrillin 7. Följaktligen drabbas dessa områden uttalat hos människor med MFS. Man har även påvisat uppenbar brist på elastinassocierade microfibriller i huden hos patienter med MFS 8. I microfibrillstrukturen finns även latenta tillväxtfaktorer, främst transforming growth factor beta (TGFB). Fibrillin-1 binder indirekt till dessa och hindrar dem därmed att utöva sin biologiska aktivitet. Teoretiskt skulle sänkta fibrillin-1-nivåer således leda till ökade halter biologiskt aktivt TGFB i extracellulärmatrix vilket skulle medföra låggradig lokal inflammation med försvagning av omkringliggande strukturer. Flera musmodeller bekräftar denna teori och man har i dessa studier funnit direkta samband mellan förhöjda TGFB-nivåer och vidgande av aortaroten 9. Nämnvärt är här att man hos en subgrupp av MFS-patienter hittat mutationer i den gen som kodar för just TGFBreceptorn (TGFBR2) vilket ytterliggare förstärker sambandet mellan denna cytokin och uppkomsten av MFS 2. De hittills identifierade FBN1-mutationerna uppvisar stor heterogenitet och än så länge har man inte hittat ett genområde där huvudparten uppkommer - man har inte lyckats finna ett så kallat mutational hot spot 2. Förutom ett område i mitten av FBN1 där ett kluster av mutationer är associerade med Severe neonatal Marfan syndrome finns inga andra etablerade samband mellan genotyp och fenotyp 2. Huvudmekanismerna är dominant negativ mutation eller haploinsufficiens och leder till defekter i syntes, sekretion, modifikation, stabilisering, inkorporering och sammansättning av fibrillin-1. Förståelsen av de exakta biokemiska mekanismerna bakom fibrillins egenskaper och microfibrillers uppbyggnad är som sagt ganska dålig men försök med musmodeller vittnar om
3 hopp inför framtiden. Med denna kunskap kommer kanske också bättre förståelse för bakgrunden till de kliniskt så varierade manifestationerna av MSF vilket kan skapa nya behandlingsalternativ. Klinik och handläggning Marfans syndrom uppvisar således både intra- och interfamiljär variabilitet. Detta bör beaktas när den klassiska syndrombilden nu beskrivs. I praktiken ska varje patient diskuteras och handläggas tillsammans med relevanta specialister utefter sin specifika syndrombild. Till utseendet är den typiske patienten lång och slank med oproportionerligt långa och smala extremiteter (dolichostenomeli) tillsammans med långa smala fingrar och tår (arachnodactyli) och tunna svaga handleder 1. Långsmalt ansikte (dolicocephali) med långsmala ansiktsdrag och felpositionerade öron kan också förekomma 10. Övriga utredningsfynd och sjukdomsyttringar beskrivs gruppvis utefter organsystem. Skelettala Förutom de ovannämnda fynden ses ett antal kanske mindre iögonfallande manifestationer från skelettapparaten. Ryggradsdeformiteter som skolios och thoracal lordos utvecklas ofta smygande under barndomen med risk att förvärras med tiden. MFS-patienter svarar generellt sämre på korsettbehandling vilket ändå rekommenderas när scoliosen överstiger Scolios > 40 är stark indikation för kirurgisk stabilisering eftersom risk för restriktiv lungsjukdom och cor pulmonale då föreligger 11. Pectus excavatum såväl som carinatum behandlas kirurgiskt. Det tidigare oftast i sena tonåren eller ung vuxen ålder för att undvika felpositionering av hjärtat, det senare om så önskas i vuxen ålder av kosmetiska själ 2. I munnen ses en trång, högt välvd gom, tandträngsel och överbett vilket kan ge talstörningar. Vid en studie av 76 MFS-patienter visade sig 70% ha blivit remitterade till käkkirurg eller ortodontolog för korrektion 12. Överböjliga leder, pes plana, hammartå, sluttande axlar samt smärta från leder, ben och muskler är ytterliggare manifestationer vilka behandlas utifrån symtombild. Hos barn kan röntgen av handled vara indicerat för att förutspå slutgiltig längd och behovet av hormonterapi via endokrinolog 1. Okulära Som tidigare berörts kan MFS påverka ögonen och synen. Skelning är vanligt förekommande och skall korrigeras för att undvika amblyopiutveckling 2. Ökad axial bulblängd ses vilket
4 medför myopi och ökad risk för näthinneavlossning. Myopin korrigeras med glasögon alternativt kontaktlinser och patienten informeras om undvikande av sporter som riskerar våld mot huvud och öga (boxning, squash). Ungefär två tredjedelar av patienter med MFS har ectopia lentis (luxation eller subluxation av linsen) 2. Typiskt för MFS är superotemporal dislokation medan man vid det kliniskt överlappande tillståndet homocystinuri oftare ser inferonasal dislokation 13. Handläggs i vissa fall med miotica för att konstringera pupillen samt glasögon eller glasögon i kombination med kontaktlinser. Vid progress insätts intraokulär linsprotes 5. Katarakt är relativt vanligt och uppkommer ofta tidigt. Glaukom är en vanlig komplikation som bör screenas för med tryckmätning vid den årliga oftalmologiska undersökning alla patienter med MFS bör genomgå 1. Ovanligt platt kornea (som i vissa fall kan kompensera för myopin) är ytteliggare ett fynd. Kardiovaskulära De allvarligaste yttringarna av MFS involverar hjärta och aorta. Återkommande ekokardiografisk undersökning är därför indicerat för alla drabbade. Frekvensen av dessa bestäms av kardiolog utefter varje patients individuella bild 1. Andnöd, palpitationer, periodvisa tachykardier, uttalad trötthet och smärtor kring vänster bröst, arm och rygg är klassiska symtom. Ungefär tre fjärdedelar av patienterna har mitralisprolaps vilket kan kompliceras av mitralisinsuffinciens. Klaffarna är ofta överdimensionerade och chordae tendinae riskerar ruptur 2. Vid uttalade symtom utförs klaffreparation eller klaffproteskirurgi. Arrytmier kan antingen vara primära eller sekundära till mitralisprolaps och är en orsak till plötslig död hos MFS-patienter 5. Förstoring av aortaroten kan börja redan på fosterstadiet för att sedan fortsätta i oförutsägbar hastighet genom hela livet 2. Påföljande dilatering av aortaklaffarna riskerar aortainsufficiens vilket liksom mitralisinsufficiens med tiden leder till hjärtsvikt 10. Alla MFS-patienter bör använda antibiotikaprofylax vid tandläkaringrepp och andra procedurer som riskerar introducera bakterier i blodbanan 5. Aortadissektion börjar oftast i ascenderande aorta och går sedan antingen uppåt för att involvera arcus eller neråt för att involvera kranskärlen, hjärtsäcken och slutligen orsaka hjärttamponad 2. Mortaliteten vid operation av akuta ascenderande aortadissektioner är upp till 20% hos MFS-patienter och de som överlever ingreppet har en kraftigt minskad långtidsöverlevnad; 50-70% på 10 år 1. Detta visar på vikten av profylaktisk aortakirurgi innan dissektion uppkommer. En aortarot eller ett ascendensaneurysm med diameter > 5 cm eller en signifikant läckande aortaklaff anses därför vara starka indikationer för aortagraftkirurgi 2. Detta skall även övervägas vid diameter > 4,5 cm tillsammans med förekomst av dissektion i familjeanamnesen eller snabb aortatillväxt
5 (över 5-10 mm per år) 1. Isometrisk träning som tyngdlyftning skall undvikas liksom kontaktsporter då de kan föranleda aortaruptur eller dissektion 1. Man bör även i möjlig mån undvika alla situationer med ökad fysisk och psykisk stress för minska hemodynamisk stress på aorta 5. Gravida kvinnor med MFS löper ökad risk för aortadissektion varför pre-konceptions rådgivning med information kring risker, fördelar och andra alternativ (barnlöshet, adoption, surrogatgraviditet) skall diskuteras 1. Dissektion uppkommer oftast under sista trimestern eller tidigt postpartum. Vid önskad graviditet skall full utredning med ekokardiogram av hjärta och hela aorta utföras före konception. Kvinnor med en aortadiameter < 4 cm löper väldigt liten risk för dissektion (1%). Denna risk är oberoende av vaginal födsel eller sektio. Kvinnor med aortadiameter > 4 cm löper en högre risk (upp till 10%) som sedan ökar proportionellt med diameterstorlek. Dessa patienter skall följas med ekokardiografier minst var tredje månad under hela graviditeten. För att minska stressen på aorta kan kvinnan välja att under värkarna ligga på vänster sida eller i en semierekt position. Vid diametrar > 4,5 cm är sektio oftast att rekommendera. Riskerna vid en diameter > 5 cm är extrema och en graviditet är mycket svårt att rättfärdiga. Betablockad skall bibehållas genom hela graviditeten och epiduralbedövning rekommenderas för att bibehålla stabilt blodtryck 1. Farmakologiskt ges betablockare och flera studier har visat på dess positiva effekter för hämmandet av aortarotsdilatation hos patienter med MFS varför detta bör övervägas redan i unga år 14. Behandlingseffektiviteten av betablockare har dock ifrågasatts på senare tid men än så länge finns inga fullgoda studier som bekräftar detta 15. Flera studier har de senaste åren fokuserat på angiotensin II-vägen och dessa talar för att ACE-hämmare minskar aortastelhet och hämmar tillväxt både som monoterapi och som tillägg till betablockare 15. Den mest lovande framtida terapin har dock redan berörts - i musmodeller har det visats att aortadilatation är associerad med ökade nivåer av TGFB-cytokiner 16. Man har även visat att administration av TGFB-antagonisten angiotensin II typ 1 receptorblockerare (ARB), losartan, kan motverka denna ökning och därmed uppnå full korrektion av aortaväggsavvikelser hos möss. ARB reverserade partiellt även andra ickekardiovaskulära manifestationer av MFS, däribland hämmad alveolär septumbildning publicerades en studie 9 där 18 pediatriska patienter med MFS fått ARB under en period mellan 12 och 47 månader för att minska aortarotsdilatation. All annan medicinsk terapi hade redan provats utan resultat. Genomsnittsförstoringen av aortaroten minskade signifikant från 3,54 mm per år
6 till 0,46 mm per år (p under 0,001) 9. Dessa resultat behöver konfirmeras i en randomiserad studie men vittnar redan nu om att ARB kommer att spela en stor roll i framtida farmakologisk behandling av patienter med MFS. Dessa resultat öppnar även för nya behandlingsalternativ av andra syndrom där generna TGFBR1, TGFBR2 och FBN2 är muterade som till exempel CCA 17. Hud, dura, fascia och muskler I hudkostymen manifesterar sig MFS som striae atrophicae (hudbristningar). De uppkommer i områden utsatta för flexural stress, som skinkorna, låren, brösten och magen hos två tredjedelar och kan debutera redan i barndomen men iakttas vanligtvis först i puberteten 5,2. Ljumskbråck och ärrbråck är också vanligt förekommande. Durala ektasier uppkommer vanligtvis i L5-S1 området, beror på försvagning av bindväven i durasäcken som omsluter ryggmärgen och ses hos minst två tredjedelar av vuxna MFSpatienter. Mindre ektasier är ofta asymtomatiska medan måttlig till stor dilatation kan leda till smärta i korsryggen eller smärtstrålning till skinkor eller ben pga nervrotskompression 2. I lumbalregionen vidgas vertebralkanalen och om duran kläms in genom en nervforamina kan arachnoida cystor eller pseudomeningocele uppstå 5. Dessa tillstånd är svårbehandlade 5 men neurokirurgiska ingrepp har visat ge symtomlindring 2. Vid cerebrospinalvätskeläckage från en dural ektasi kan intrakraniell hypotension uppkomma som, om allvarlig, kräver inläggning och autolog bloodpatch-behandling för symtomlindring 1. Patienter med typisk MFS har ofta mindre skelettmuskelmassa än normalt. Man bör dock komma ihåg att scolios, kardiovaskulära problem och ökad ledlaxitet alla har en negativ effekt för uppbyggnaden av muskler och styrka. Pulmonella Med tanke på mängden bindväv i lungorna kan det tyckas förvånande att endast 25% av patienter med MFS utvecklar manifestationer därifrån. Den vanligaste yttringen är spontanpneumothorax oftast pga ruptur av en apical lungblåsa 2. Vid tydliga symtom (smärta, takykardi, dyspné, cyanos) sätts initialt thoraxdrän. På grund av sämre chans till komplett lungblåsförslutning och större risk för reruptur behandlar man MSF-patienter aggressivare redan vid första återfallet med blåsresektion och pleurodes 5. Preventiva åtgärder innebär undvikande av snabba lufttrycksfall som vid dykning med tuber, snabba hissar i uppåtgående riktning och flygning i icke tryckutjämnade kabiner 5. En mängd emfysematiska tillstånd av olika allvarlighetsgrad har rapporterats hos MFS-patienter, även hos småbarn, men om MFS
7 generellt predisponerar för obstruktiv lungsjukdom är ännu oklart. Eftersom särskilt mottagliga patienter idag ej kan identfieras rekommenderas alla (patienter såväl som andra i deras hushåll) att avhålla sig från rökning. Patienter med grav pectus excavatum, uttalad scolios eller bägge kan utveckla ett restriktivt lungsjukdomsmönster som obehandlat kan bli livshotande 5. Ett fåtal MFS-patienter utvecklar progressiv lungsjukdom som kan kräva transplantation 1. Ökad laxitet i vävnad kring luftvägarna kan hos MFS-patienter leda till sömnapné 5. Cortikal funktion och intelligens Intelligens mätt med standardiserade IQ-tester är opåverkad vid MFS. Skulle mental retardation misstänkas måste andra syndrom utredas (homocystinuri, fragilt-x och kromosomavvikelser). Däremot har flera studier visat att vissa unga med MFS har inlärningssvårigheter i större utsträckning än normalbefolkningen 5. Dödsorsaker och förväntad livslängd För över trettiofem år sedan var den förväntade livslängden hos en MFS-patient två tredjedelar av den normala. Kardiovaskulära komplikationer som aortadissektion, aortainsufficiens, arrytmier och hjärtsvikt stod för över 90% av dödsfallen 5. Med de framsteg som gjorts inom diagnostik, prospektivt omhändertagande, livsstilsanpassning, betablockad och framför allt profylaktisk aortarotskirurgi närmar sig idag förväntad livslängd det normala 5 och med nya farmakologiska terapier som slår direkt mot bakomliggande patologiska processer finns stora chanser att ytterliggare förbättra statistiken. Diagnostik och utredning Som tidigare framgått är MFS starkt pleiotropt med ibland till synes orelaterade manifestationer i olika organ härstammande från en enda mutation. Omfattningen av denna pleotropism ökar stadigt i takt med att drabbade individer lever längre då både primära och sekundära komplikationer till den underliggande bindvävspatologin uppträder först i medelåldern och därefter 5. De diagnostiska kriterierna har därför reviderats och utvidgats för att motsvara denna utveckling. Idag används Ghentkriterierna 2 som bygger på förekomsten av major- och minorkriterier från olika organsystem. Hereditet tillsammans med molekylärgenetisk diagnos räknas här in som ett system. Diagnostiken utförs från två olika utgångspunkter:
8 1. För proband: Majorkriterier i minst två organsystem och involvering av ett tredje 2. För en familjemedlem: Närvaro av ett majorkriterium i hereditetsanamnes, ett majorkriterium i ett organsystem samt involvering av ett andra organsystem Skelettala systemet Majorkriterium: minst fyra major Involvering: två major eller en major plus två minor Major Pectus carinatum Pectus excavatum som kräver kirurgi Minskad övre/undre segment ratio alt Armvidd/längd ratio > 1,05 Positivt handleds- och tumtest Scolios > 20* alt spondylotithesis Hämmad armbågsextension (< 170*) Medial förskjutning av mediala malleolen resulterande i pes planus Protrusio acetabulae oavsett grad (Rtg) Minor Pectus excavatum av måttlig grad Ledhypermobilitet Högt välvd gom med tandträngsel Ansiktsdrag (dolichocephali, malar hypoplasi, enophtalmos, retrognati, downslanting palbebral fissures) Okulära systemet Majorkriterium: ett major Involvering: två minor Ectopia lentis Abnormt platt kornea (keratometri) Ökad axial bulblängd (ultraljud) Hypoplastisk iris eller ciliarmuskulatur orsakande minskad mios Kardiovaskulära systemet Majorkriterium: ett major Involvering: ett minor Hud, dura och fascia Majorkriterium: ett major Involvering: en minor Pulmonella systemet Involvering: en minor Dilatation av ascenderande aorta med eller utan aortainsufficiens och involvering av minst sinus valsalvae Dissektion av ascenderande aorta Lumbosacral dural ektasi (CT alt MR) Inga Mitralisprolaps med eller utan insufficiens. Dilatation av huvudlungartären i frånvaro av klaff- eller perifer pulmonell stenos eller annan uppenbar orsak, under 40 år Kalcificering av mitrala annulus under 40 år Dilatation eller dissektion av descenderande thoracala eller abdominala aorta under 50 år Striae atrophicae ej associerade med stor viktförändring, graviditet eller repetitiv stress Återkommande ljumskbråck eller ärrbråck Spontanpneumothorax Apicala lungblåsor (Rtg) Hereditet Majorkriterium: en major Förälder, barn eller syskon med antingen: Närvaro av mutation i FBN1 som man vet orsakar MFS eller Närvaro av haplotyp kring FBN1, nedärvd, med bekräftad association till säkert diagnosticerad MFS i familjen
9 En viktig del av utredningen är naturligtvis noggrann hereditetsanamnes. Man skall här dock vara uppmärksam på att många aneurysm, de flesta scolioser, de flesta myopier etc har andra förklaringar än MFS 5. Samma dilemma kan naturligtvis även komplicera den somatiska utredningen då många tillstånd hos MFS-patienter ofta förekommer i övriga befolkningen eller som en del av en annan bindvävssjukdom 1. Som synes är diagnosen MFS till största del klinisk och omfattar många olika specialiteter. Man rekommenderar därför att huvudansvaret bör ligga hos en läkare med brett perspektiv på klinisk medicin som kan koordinera och involvera specialister när detta är påkallat. Om möjligt skall en grundläggande klinisk utredning innehålla 1 : 1. Rtg ryggrad (scolios, spondylosistes) 2. Rtg bäcken (protrusio acetabulae) 3. MR/CT lumbosacralrygg (dural ektasi) 4. Oftalmologisk undersökning med kornealmikroskop och spaltlampa 5. Kardiologisk utredning 6. Noggranna längd-, armvidd- och viktmätningar 7. Urinprov eller fasteplasmaprov av aminosyror för att utesluta homocystinuri hos den första familjemedlemmen som utreds 8. Kromosomanalys för att utesluta Klinefelters syndrom hos individer med dominerande skelettala manifestationer. 9. Screening av förstagradssläktingar med ekokardiogram +/- oftalmologisk undersökning. Genetisk testning Screening för mutationer i FBN1 finns tillgänglig och även om den idag ännu inte har framträdande klinisk betydelse borde detta verktyg få en större plats i takt med att bättre, snabbare och billigare metoder utvecklas. Trots FBN1-genens storlek, intragenetiska mutationsheterogenitet och avsaknad av hot spots 2 tror man sig med DHPLC (Denaturing high performance liquid chromatography) idag kunna hitta mutationer hos 93% av de MFSpatienter som uppfyller Ghentkriterierna 1. Detta innebär dock att det finns familjer med klassiska MFS-manifestationer som inte har en identifierbar mutation. Samtidigt finns det patienter med påtagligt mindre allvarlig sjukdom eller annan bindvävssjukdom där mutation i FBN1 hittas. Detta gör att genetisk testning idag används mer som ett komplement i framför allt två situationer: konfirmation av diagnos i osäkra fall och för att testa släktingar till proband med redan identifierad mutation 18. Kopplingsanalys är ett annat alternativ som kan övervägas i familjer med många tillgängliga släktingar med MFS som är villiga att låta sig
10 testas % av MFS tros vara orsakade av stora deletioner, vilka inte skulle kunna identifieras av DHPLC. Vid avsaknad av FBN1-mutation i ett Ghentpositivt fall kan TGFBR2-analys övervägas 1. Differentialdiagnoser Tre diagnoser har under årens lopp ofta feldiagnosticerats som MFS; homocystinuri, hereditär artrooftalmopati (Sticklers syndrom) och nyligen identifierade Loeys-Dietz syndrom. Homocystinuri delar dolichostenomeliskt habitus, scolios, längd, pectusdeformitet och linsdislokation med MFS men skiljer sig med manifestationer som mental retardation, recessivt nedärvningsmönster och vaskulära tromboser. Vid en förstagångsutredning i en familj skall homocystinuri uteslutas med urinprov eller fasteplasmaprov (se ovan). Sticklers syndrom delar dominant nedärvningsmönster, längd, retrognathi, ansiktshypoplasi, ledproblem, näthinneavlossning, myopi och mitralisprolaps men kan vanligtvis differentieras genom karaktäristisk vitreoretinal degeneration samt av familjärt förekommande kluven gomspalt och dövhet 5. Loeys-Dietz syndrom är ett resultat av mutation i TGFBR1- eller TGFBR2-genen och uppvisar tre huvudmanifestationer. Den första; aorta/artäraneurysm och dissektion med slingrande korkskruvsartärer kan förväxlas med MFS medan de andra två; hypertelorism (brett mellan ögonen) och kluven gom eller uvula bifida differentierar. Förutom dessa kan många MFS-liknande manifestationer från skelettsystemet förekomma (scolios, ledlaxitet, långa fingrar, pectusdeformiteter). Loeys-Dietz är inte associerad med linsdislokation 19. Förutom dessa två multipelorganomfattande syndrom finns en mängd andra mendelska tillstånd som kan övervägas vid involvering av ett av huvudorgansystemen i MFS: Skelettala Klassisk Ehler-Danlos syndrom Sickle-cellsjukdomar Multipel endokrin neoplasi typ III Trisomi 8 Klinefelters syndrom Kongenital kontraktural arachnodactyli Okulära Ehler-Danlos syndrom, typ VI Weill-Marchesani syndrome Autosomalt dominant ectopia lentis Autosomalt recessivt ectopia lentis (med alt utan ectopisk pupill) Kardiovaskulära Mitralisprolaps MASS-fenotyp Aortaascendensdilatation Tertiär syfilis Ankyloserande spondylit Reiters syndrom Familjärt aortaaneurysm Bicuspid aortaklaff Coarctatio aortae (inkl andra aortasjukdomar)
11 Prenataldiagnostik Den springande punkten när det kommer till prenataldiagnostik återkopplar till den uttalade variabla fenotypiska expressivitet som MFS uppvisar, även inom familjer 6. Om man hittar en FBN1-mutation hos ett foster är det således idag svårt att förutspå den kliniska allvarlighetsgraden 1. För föräldrar kan detta medföra svåra beslut med psykologiska implikationer varför det måste klargöras och diskuteras före själva testningen. Generellt erbjuds prenataldiagnostik - från chorionbiopsi eller amniocyter (fostervattenprov) - endast då en familjär mutation redan är känd eller om kopplingsanalys med markörer i och runt FBN1 kan etableras 1,5. Trots svårigheten att bedöma klinisk bild utifrån mutationsförekomst svarade hälften av 857 tillfrågade MFS-patienter (män : kvinnor ratio 44,7 : 55,3) att de skulle använda sig av prenataldiagnostik om det vore möjligt. Dessa data tillsammans med allt färre graviditetskomplikationer, som medför att kvinnor med MFS har möjlighet till fler barn, talar för att behovet av prenataldiagnostik kommer att öka - ett behov som förhoppningsvis kan mötas av allt bättre molekylärgenetiska metoder 6. För par med reproduktiva problem är PGD (preimplantation genetic diagnosis) ett alternativ. Fördelen här jämfört med prenatal diagnos är att termination kan undvikas eftersom diagnosen fås innan embryot implanteras. Trots de stora framsteg som gjorts med denna metod bör man dock komma ihåg att det fortfarande är en arbetsam och stressande procedur för föräldrarna 6. Genetisk vägledning Att vägleda en patient med MFS handlar, förutom standardinformation om nedärvningsmönster, expressivitet och penetrans tillsammans med en noggrant tagen familjeanamnes, mycket om livsstilsråd utifrån varje patients specifika manifestationer. Då det mesta av detta redan berörts kommer här endast en kortare redogörelse. Kompetitativa och kollisionssporter kan ge aortadissektion eller ruptur och bör undvikas liksom statisk (isometrisk) aktivitet. Dynamisk träning ger ökad puls och hjärtminutvolym och bör endast utföras med minskad intensitet om vidgad aortarot föreligger. Högintensiv träning bör undvikas 1 och generellt bör patienter med kardiovaskulära manifestationer sträva efter att undvika hög fysisk såväl som psykisk stress 5. Patienter med axialt förlängd ögonglob bör undvika sporter med risk för trauma mot huvud och öga. Patienter med genomgången spontanpneumothorax skall undvika situationer med snabba tryckfall 5. Den andra viktiga delen innefattar information och diskussion om graviditet, riskerna kontra fördelarna och andra alternativ 1.
12 Guidlines för fysisk aktivitet vid MFS finns på National Marfan Foundations hemsida: Svenska Marfanföreningen hittas på Referenser 1. Ades L, CSANZ Cardiovascular Genetics Working Group. Guidelines for the Diagnosis and Management of Marfan syndrome. Heart Lung Circ. 2007; 16: Ho NC, Tran JR, Bektas A. Marfan s syndrome. Lancet 2005; 366: National Marfan Foundation ( The role of heredity and family history - excerpts from booklet : Pyeritz RE, Gasner C. The Marfan Syndrome, fifth edition, 1999 (revised 2001) 4. Gray JR et al. Life expectancy in British Marfan syndrome populations. Clin Genet 1998; 54: Pyeritz RE. The marfan syndrome. Annu Rev Med 2000; 51: Loeys B et al. Strategies for prenatal and preimplantation genetic diagnosis in Marfan syndrome (MFS). Prenat Diagn 2002; 22: Kumar V, Cotran RS, Robbins SL. Robbins basic pathology. Seventh edition, Saunders. 68, Godfrey M et al. Cosegregation of elastin-associated microfibrillar abnormalities with the Marfan phenotype in families. Am J Hum Genet 1990; 46: Brooke BS et al. Angiotensin II blockade and aortic-root dilation in marfan s syndrome. N Engl J Med 2008; 358: Young DAB. Rachmaninov and marfan s syndrome. Br Med J 1986; 293: Robins PR, Moe JH, Winter RB. Scoliosis in marfan s syndrome: its characteristics and results of treatment in 35 patients. J Bone Joint Surg 1975; 57A: Westling L, Mohlin B, Bresin A. Craniofacial manifestations in the Marfan syndrome: palatal dimensions and a comparative cephalometric analysis. J Craniofac Genet Dev Biol 1998; 18: Lang GK. Ophtalmology, a pocket textbook atlas. Second edition, Thieme Shores J, Berger KR, Murphy EA, Pyeritz RE. Progression of aortic dilatation and the benefit of long-term betaadrenergic blockade in Marfan's syndrome. New Eng J Med 1994; 330: Pyeritz RE. Marfan Syndrome: 30 Years of Research = 30 Years of Additional Life Expectancy. Heart 2008; doi: /hrt Habashi et al. Losartan, an AT1 antagonist, prevents aortic aneurysm in a mouse model of Marfan syndrome. Science 2006; 312: Gelb BD. Marfan's syndrome and related disorders--more tightly connected than we thought. (Editorial) New Eng J Med 2006; 355: McPherson E. Genetic diagnosis and testing in clinical practice. Clin Med Res 2006; 4: National Marfan Foundation ( Related disorders.
Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?
Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion
Läs merJohan Holm. Copyright. Marfans syndrom. Johan Holm, Skånes Universitetssjukhus Lund, Hjärtsvikt och klaffkliniken
Johan Holm Marfans syndrom Marfans syndrom 1896 Antoine Marfan, Gabrielle, 6 år 1844, Edgar Allan Poe; A Tale of the Ragged Mountains, Charlottesville, Virginia But in no regard was he more peculiar than
Läs merFamiljära thorakala aortasjukdomar
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD
Läs merFamiljära aortadissektioner
Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med
Läs merWilliams syndrom. Britt-Marie Anderlid Klinisk Genetik och Astrid Lindgrens barnsjukhus
Williams syndrom Britt-Marie Anderlid Klinisk Genetik och Astrid Lindgrens barnsjukhus Syndrom Ordet kommer från grekiska och betyder ``springa tillsammans Syndrom : En kombination av avvikelser som tros
Läs merAortadissektion - patofysiologi
Aortadissektion Aortadissektion - patofysiologi Intimarift => blödning under tryck in i media => dissektion med falska och äkta lumina separerade av intimaflap Ruptur av vasa vasorum i media => intramuralt
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Marfans syndrom
6-3-3 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Marfans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merCoarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping
Coarctatio aortae GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping 31-årig kvinna med känt lätt för högt BT sedan 20-års ålder Bröstsmärtor Coarctatio aortae allmänt Generaliserad
Läs merFragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X
Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige
Läs merEnligt sjukhusets standardprocedur genomförs trauma-ct. Du frågar med tanke på patientens bröstsmärtor särskilt efter traumatisk aortadissektion.
8 sidor 21 poäng En 29-årig magerlagd man inkommer till akuten efter att ha voltat runt med bilen i halkan. Ingen på akuten behärskar hans hemspråk, och tolk finns inte att tillgå; han har svenskt nyss
Läs merJohan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion
Johan Holm, Lund Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Baumgartner H et al. Eur Heart J. 2010 Dec;31(23):2915-57 MR hjärta utvidgad indikation Kvantifiering
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merHereditär nefrit Alport syndrom
Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 1 Hereditär nefrit Alport syndrom Per Brandström Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 2 Mikroskopisk hematuri Varifrån kommer blodet? Blödningskälla glomerulär, post-glomerulär,
Läs merMålgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård
Styrande 1 (5) Neurofibromatos Typ 1, vårdprogram Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård NF1 är en autosomalt dominant sjukdom med symtom från många olika organsystem där drabbade individer har en
Läs merDel 6_7 sidor_19 poäng
Del 6_7 sidor_19 poäng Du har fått AT-tjänst i Falun, där man har gemensam medicin- och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56-årig man har just anlänt med
Läs merMarfans syndrom diagnos för många specialiteter
Marfans syndrom diagnos för många specialiteter Den vanligaste ärftliga bindvävssjukdomen, Marfans syndrom, har yttringar som långvuxenhet och andra skelettavvikelser, linsluxation, hjärtklaffinsufficiens,
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merVOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län
VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län Jönköping 2004-09-06 Verksamhetschef Klinisk fysiologi Jönköpings Sjukvårdsområde
Läs mer2015-04-21 ENDOCARDIAL CUSHIONS. Nivå: Struktur: förmak klaffplan kamrar. septum primum AV-klaffarna inflödesseptum. Vänster-högerflöde
Downs syndrom HJÄRTFEL VID SYNDROM Ulf Ergander Barnhjärtcentrum Stockholm - Uppsala Hjärtfel vid Downs AVSD 40-50 % har hjärtfel AVSD VSD coarctatio aortae Fallots anomali ASD, PDA m.fl. ENDOCARDIAL CUSHIONS
Läs merEhler Danlos syndrom (EDS)
Sida 1 av 6 Ehler Danlos syndrom (EDS) Datum 2015-11-05 Version 1.0 Ehler Danlos syndrom (EDS) Dokumentansvarig: Anna Glantz MÖL, Göteborg, Mårten Alkmark Spec. Läk. KK SU Granskad av: Joy Ellis MÖL S
Läs merKlinisk genetik en introduktion
Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merBILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL
BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL 41 PRODUKTRESUMÉ FÖR LÄKEMEDEL SOM INNEHÅLLER KABERGOLIN 4.2 Dosering och administreringssätt Följande ska framkomma på lämpligt sätt: Doseringen
Läs merHar ni frågor om detta är ni välkomna att kontakta: Ingrid Lidström, telefon 090-785 12 34 alternativt 070-568 77 05.
LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 8, december 2010 Innehåll: 1 Innehållsförteckning 1 Påminnelse om kundkoder/streckkoder 2-4 Klinisk Genetik Amnionprover och CVS till Klinisk Genetik under Jul och
Läs merCT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg
CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg Akuta aorta syndromet Aorta dissektion Intramuralt hematom (IMH) 5-20 % Penetrerande arteriosklerotiskt
Läs mer1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7
Du har fått AT-tjänst i Lycksele, där man har gemensam medicin och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56- årig man har just anlänt med en halvtimmes anamnes
Läs merÄrftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används
Läs merInformation och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys
Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig
Läs merPatientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merSara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen
Läs merInformation om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merVetenskapligt förhållningssätt och lärande
Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt
Läs merGraviditet med förvärvade hjärtfel. Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet
Graviditet med förvärvade hjärtfel Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet EHJ 2013 34 657-665 Maternell mortalitet 1% (jmf 0.007% i normalbefolkningen) 26% behövde
Läs merX-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet
Läs merDu vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.
Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder
Läs merLäkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera
Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års
Läs merSkrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.
Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.
Läs merESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad
ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning
Läs merHjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm
Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Definition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består i någon form av skada
Läs merLångt QT syndrom (LQTS) Definition
Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög
Läs merErbjudande om fosterdiagnostik
Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som
Läs merVad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom
Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken
Läs merDiagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom
Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom Kongenitalt Långt QT Syndrom (LQTS) är en autosomalt dominant ärftlig sjukdom orsakad av förändringar i myocyternas jonkanaler och beräknas finnas
Läs merHandläggning av Thorakal aortasjukdom vid Norrlands Universitetssjukhus
Handläggning av Thorakal aortasjukdom vid Norrlands Universitetssjukhus Version 1.0, Bäst före 2016-12-31 Innehåll Indikationer för elektiv operation av thorakala aortaaneurysm Uppföljning av patienter
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs mer[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33
[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.......2 Epidemiologi......2 Etiologi och patogenes.....3 Symtom......
Läs merUtvecklingskraft Cancer
Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste
Läs merAortastenos. Information om anatomi, diagnos och behandlingsalternativ
Information om anatomi, diagnos och behandlingsalternativ Hej! Jag heter Johan. Jag kommer aldrig att glömma dagen jag gick ut från mötet med min kardiolog (hjärtspecialist) med ordet aortastenos ekande
Läs merNamn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning?
Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning? Ingen intressekonflikt Ursprungs- och reviderade kriterier VI. Family history
Läs merMarfans. Information för tandläkare. Redaktör Lars Mogensen
Marfans syndrom Information för tandläkare Redaktör Lars Mogensen Lars Mogensen och Svenska Marfanföreningen 1997 Förlag Svenska Marfanföreningen Typografi Olle Frankzén Teckningen ovan Oskar Andersson
Läs merFörslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom.
Länsövergripande H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus, Linköping och Barn- och ungdomskliniken Norrköping Ett barn med diagnosen Downs syndrom är först och främst en individ med unika
Läs merHjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm
Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består
Läs merAlfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL
Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte
Läs merMödramortalitet MM-ARG. Tre fall i Sverige under 2015
Mödramortalitet MM-ARG Tre fall i Sverige under 2015 Mödramortalitet Dödsfall hos kvinna: som är eller har varit gravid inom 42 dagar oberoende av graviditetens duration och lokalisation orsaken till dödsfallet
Läs merMedfött långt QT syndrom ärftlig svimning
Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen långt QT syndrom (LQTS) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merMarfans syndrom - Information för ungdomar
Marfans syndrom - Information för ungdomar Lars Mogensen, överläkare vid Karolinska Sjukhuset i Stockholm, har i samarbete med Svenska Marfanföreningen varit redaktör for detta informationshäfte. Häftet
Läs merARVC. RV Right Ventricular: Höger kammare angripen i de flesta fall. Dock förekommer biventrikulärt eller isolerat LV-engagemang.
ARVC A som i Arrhythmogenic RV Right Ventricular: Höger kammare angripen i de flesta fall. Dock förekommer biventrikulärt eller isolerat LV-engagemang. C Cardiomyopathy- klassificeras bland primära kardiomyopatier
Läs merNedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö
Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket
Läs merDown s syndrom - vårdprogram
Dok-nr 12961 Författare Barbara Graffmann, överläkare, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Godkänd av Fredrik Lundberg, överläkare/läkarchef, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn-
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merOnkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson
Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition
Läs merAbdominal Aorta Aneurysm (AAA)
1 Abdominal Aorta Aneurysm (AAA) Copyright the33 Den här artikeln behandla Abdominal Aorta Aneurysm i allmänt och även: ICD:10 (Sida 1) Epidemiologi (Sida 1-3) Etiologi och patogenes (Sida 3) Symptom (Sida
Läs merÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Läs mera. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merEhler-Danlos syndrom handläggning NLL
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (6) Ehler-Danlos syndrom handläggning NLL Förslag till handläggning Primärvårdens läkare, fysioterapeuter och arbetsterapeuter identifierar, bedömer, behandlar
Läs mer1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)
Del 7_6 sidor_11 poäng 45-årig kvinna som är professor i fysik och ägnar sig åt djuphavsdykning på fritiden. Under sin tonårstid hade hon återkommande plötsligt debuterande hjärtklappningar. De sista åren
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Marfans syndrom
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Marfans syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merVad händer i ett genetiskt laboratorium?
12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merEn sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist
Vad är alfa-1? En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist 1 ALPHA-1 FOUNDATION Vad är alfa-1? Alfa-1-antitrypsinbrist (alfa-1) är
Läs merRöntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Läs merPresymptomatisk testning för ärftlig cancer
16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin
Läs merMarfans. Information för lärare. Redaktör Lars Mogensen
Marfans syndrom Information för lärare Redaktör Lars Mogensen Lars Mogensen och Svenska Marfanföreningen 1997 Förlag Svenska Marfanföreningen Typografi Olle Frankzén Teckningen ovan Oskar Andersson Tryck
Läs merTotalt block - handläggning
Fosterkardiologi Fosterkardiologi 2011-11-24 Mats Mellander Barnhjärtcentrum Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus Göteborg Fosterkardiologi Diagnostik vid fosterarytmier Diagnos och behandling av
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merAktuella mediciner: T Credex 0.5 mg x 2, T Behepan 1 mg x 1, T Felopdipin 10 mg x 1, T Enalapril 20 mg x 1, T Salures 2.5 mg x 1.
78-årig man, pigg och vital. Aldrig sjukhusvårdad. Tablettbehandlad hypertoni och hyperlipidemi samt psoriasis Patienten söker dig i egenskap av husläkare pga. Andfåddhet vid ansträngning. Han promenerar
Läs merMedfött långt QT syndrom ärftlig svimning
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen
Läs merDel sidor. 17 poäng
11 sidor. 17 poäng Femtioettårig man med måttlig övervikt. Ingen hjärt-kärlsjukdom i släkten förutom att modern hade ett blåsljud över hjärtat som aldrig närmare utreddes. Vid militärtjänst fann man ett
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin
Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merTyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin
Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar
Läs merPostoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs mer1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)
6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att
Läs merDen vida aortan. Vad leder det till? Mats Broqvist VOC sektionen Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping
Den vida aortan Hur ska vi mäta? m Vad leder det till? Mats Broqvist VOC sektionen Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Normal thorakalaorta Aortarot annulus, klaffen, sinus valsalvae
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merGulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad
Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska
Läs merEndoskopi: Ärftlig kolorektal cancer
Dok-nr 24986 Författare Version Linda Hermansen, vårdadministratör, Magtarmmedicinska kliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Rikard Svernlöv, bitr verksamhetschef, Magtarmmedicinska kliniken US 2019-01-21
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merRöntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Läs merHälsosläktträd Kartlägg förekomsten av ärftlig
Hälsosläktträd Kartlägg förekomsten av ärftlig släktträd ATTR-amyloidos i din släkt Ärftlig ATTR-amyloidos: vikten av att kartlägga din släkts hälsohistorik Det här diagrammet kan hjälpa dig att kartlägga
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs mer