Marfans. Information för tandläkare. Redaktör Lars Mogensen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marfans. Information för tandläkare. Redaktör Lars Mogensen"

Transkript

1 Marfans syndrom Information för tandläkare Redaktör Lars Mogensen

2 Lars Mogensen och Svenska Marfanföreningen 1997 Förlag Svenska Marfanföreningen Typografi Olle Frankzén Teckningen ovan Oskar Andersson Tryck Bergslagens Grafiska AB, Lindesberg 1997 ISBN

3 Innehåll Förord 5 Vad är Marfans syndrom? 7 Odontologiska särdrag 8 - bettanomalier - temporomandibulära problem Övriga medicinska kännetecken och problem 10 - skelett och leder - cirkulationsorgan - ögon - lungor Viktigt för tandläkaren 12 - antibiotikaprofylax - nacke och käkled - skyddsglasögon - medicinsk anamnes Hur känner man igen Marfans syndrom? 13 - kroppsbyggnad - det typiska fallet Diagnostik 14

4

5 5 Förord Marfans syndrom är ett ärftligt tillstånd som gör att kroppens bindväv försvagas. I många fall är följderna så obetydliga att de inte ger besvär. I andra fall ses tydliga förändringar, på ett eller flera sätt. De uppträder främst i ögon, hjärta, blodkärl, skelett och leder men kan även engagera tänderna. Tandvård är viktig för personer med Marfans syndrom. Den här skriften tar upp de särskilda odontologiska problem som kan ses vid syndromet. Avsikten är att hjälpa tandläkare att ge patienter med syndromet bästa möjliga omhändertagande. Ett annat syfte är att hjälpa tandläkare att diagnosticera oupptäckta fall. Även tandsköterskor och tandhygienister kan förhoppningsvis finna skriften användbar, liksom personer som själva har syndromet. Svenska Marfanföreningen bildades 1993 av en grupp patienter, deras familjer och läkare. Föreningen sprider kännedom om syndromet, stöder och skapar kontakt mellan personer som har det, och söker främja forskning kring syndromet. Sedan starten har många frågor ställts rörande problem som har samband med tandvård. Det kan röra sig om svårigheter att sitta i tandläkarstolen på grund av stel-opererad halskotpelare, om problem med tandreglering eller käkledsbesvär, eller om och när en infektionsförebyggande behandling med antibiotika skall ges inför besök hos tandläkaren. Skriften avser hjälpa personer med Marfans syndrom till rätta i en tillvaro som för många innehåller mycket speciella problem. Ett är att vårdpersonal så sällan möter personer med detta ovanliga syndrom. Det är därför viktigt för den som har syndromet att själv vara väl informerad. Många användbara synpunkter har hämtats från den amerikanska broschyren The Marfan Syndrome av läkaren Reed E Pyeritz och sjuksköterskan Cheryll Gasner (National Marfan Foundation, New York, USA, 1994), och från den brittiska broschyren A pamphlet for the

6 6 Dental Profession (Marfan Association UK, London, 1993). Båda källorna har vi fått anlita utan inskränkningar. Huvudansvarig för skriften har varit odont. dr. Lilian Westling, som också har ställt bilderna till förfogande. Övertandläkaren, docent Bengt Mohlin, och barnläkaren, docent Per Zetterqvist, har gett värdefulla bidrag. Medel från Socialstyrelsen, som ställts till Karolinska Sjukhusets förfogande, har gjort det möjligt att sammanställa, trycka och distribuera denna skrift, liksom ytterligare tre som rör Marfans syndrom Allmän information, Information för lärare, Information för ungdom. Jag tackar för förtroendet att ha fått samordna detta arbete, och tackar varmt alla som hjälpt till. Karolinska Sjukhuset i januari 1997 Lars Mogensen Docent vid Karolinska institutet Överläkare vid kardiologiska kliniken, Karolinska Sjukhuset

7 7 Vad är Marfans syndrom? Marfans syndrom är en medfödd bindvävssjukdom connective tissue disorder med autosomalt dominant arvsgång. Det innebär att barn med en förälder som har syndromet har 50% sannolikhet att få det, oavsett kön. Bindväven i påverkade organ blir svagare, genom att den ingående komponenten fibrillin är avvikande. Orsaken är mutationer i fibrillingenen, som nyligen lokaliserats till kromosom 15. Syndromet, som först beskrevs av den franske barnläkaren Antonin Bernard-Jean Marfan år 1896, uppträder lika ofta hos båda könen och hos alla raser. Det kan ge besvär från många organ men i första hand från ögon, skelett, hjärta, blodkärl, lungor och hud. Närsynthet och synsvårigheter på grund av lösa linser hör till ögonproblemen. Skelettförändringarna kan leda till långvuxenhet, bröstkorgsdeformitet och eftergivliga leder. Därigenom blir kroppsbyggnaden karaktäristisk långa smala armar och ben, fingrar och tår; relativt kort bål och ofta ökade ryggradskrökar. Klaffläckage och vidgad kroppspulsåder är vanliga hjärtkärlproblem. Ingen mental retardation har samband med syndromet hjärnan innehåller ej bindväv! Hos de flesta personer med Marfans syndrom uppträder bara enstaka kännetecken eller komplikationer, medan de flesta organsystemen tycks undgå att påverkas. En del personer med syndromet diagnosticeras först när någon familjemedlem plötsligt avlider till följd av att kroppspulsådern, aorta, utvidgats och brister, rupturerat aortaaneurysm. Det finns skäl att undersöka barn, syskon och föräldrar till nydiagnosticerade individer med Marfans syndrom. Sjukdomen kan ännu inte botas men omsorgsfullt medicinskt omhändertagande kan idag förbättra prognosen avsevärt och öka livslängden. Anlaget och syndromet har i regel ärvts från en av föräldrarna, men i omkring 25% av fallen är det fråga om en ny genförändring, mutation. I Sverige har sannolikt omkring 800 personer Marfans syndrom, i mer eller mindre påtaglig form. En inventering av fallen i Sverige

8 genomförs för närvarande vid Karolinska Sjukhuset i Solna. 8 Odontologiska särdrag vid Marfans syndrom Bettanomalier Många personer med Marfans syndrom har högt och trångt gomvalv, figur 1, trångställda tänder, figur 2, och långsmalt ansikte. De tecknen ingår i de kraniofaciala manifestationerna, alltså förändringarna i skalle och ansikte. De är ofta så typiska att de leder tandläkare att ställa diagnosen även i sådana fall som inte tidigare diagnosticerats. Vid en svensk sammanställning av cirka 40 personer med syndromet förelåg hos ungefär 80% iögonfallande höga och smala gomvalv. Två av tre hade remitterats för ortodontisk behandling. Utrymmesbrist fanns hos 75%; nästan 60% hade platsbrist i underkäken. Hos över 40% fanns ett Fig. 1. Högt gomvalv hos 7-årig pojke. horisontellt överbett mer än 6 mm, hos 30% ett djupbett på över 5 mm, och hos 18% öppna bett. Korsbett påvisades hos 30% och hos en kunde bilateralt korsbett ses. Kefalometriska analyser visar starkt ökad vertikal ansiktstillväxt med stor intermaxillär vinkel och trubbig käkvinkel brant mandibel, alltså underkäke. Fig. 2. Trångställning av tänder hos 12-årig flicka.

9 9 Kraftigt vidgade frontalsinus, figur 3, har rapporterats i genomförda röntgenundersökningar. Skallen är ofta tämligen långsmal, dolikocefali, med ett breddindex under 0,75. Dessa förändringar leder ofta till att de personer som har det klassiska syndromet får typiska kännetecken de är långa till växten, med trångställda tänder i ett långsmalt ansikte och långa, smala fingrar. Den virtuose violinisten Paganini hade möjligen Marfans syndrom! Men det är viktigt att minnas att de flesta individer som har syndromet även har ett tämligen ordinärt utseende. Fig. 3. Profilröntgen som visar stora frontalsinus och trubbig käkvinkel. Temporomandibulära problem Generell instabilitet och överrörlighet i leder är vanliga problem hos personer med Marfans syndrom. De kan visa sig som en tendens till luxation i vissa leder som handleder, fingerleder. Käkleden kan uppvisa förändringarna, som förefaller kunna ge huvudvärk, figur 4. De kan vidare ge upphov till icke smärtsamma käkledsknäppningar på grund av diskförskjutningar men också till mer komplicerade käkledsbesvär med smärtor och inskränkt gapförmåga. I den tidigare redovisade sammanställningen hade 27% av dem som var 16 år och äldre så svåra temporomandibulära besvär att de efterfrågade behandling. Käkledsröntgen hos fem av dessa visade för alla disk- Fig. 4. Käkledsdysfunktion och besvärande huvudvärk är vanligt.

10 10 förskjutningar och/eller artrosliknande förändringar. Huvudvärk dagligen eller flera gånger i veckan rapporterades i 12%. Övriga medicinska kännetecken och problem Skelett och leder Personer med Marfans syndrom är ofta mycket långa och smala, som i figur 5. Medellängden för de vuxna männen är cirka 195 cm och för kvinnorna nära 180 cm. För att bromsa längdtillväxten har många ungdomar fått hormonbehandling. Ett annat viktigt kännetecken är de långsmala fingrarna, araknodaktyli, som förekommer hos över 90%. Om röntgenundersökning av handskelettet görs för att bedöma tillväxtstadium vid ortodontibehandling kan ett metakarpalindex enkelt uträknas för att avgöra förekomst av araknodaktyli. Araknodaktyli anses föreligga om förhållandet mellan summan av 2:a-5:e metakarpalbenens längd och summan av deras vidd överstiger 8,4. Skolios eller annan avvikande ryggradskrökning ses ofta. Abnormt formad bröstkorg med asymmetri, trattbröst eller kölbröst är andra vanliga föränd-ringar. Muskuloskelettala smärttillstånd, i första hand återkommande ledvärk, är ett vanligt och ofta stort problem. Nedsjunkna fotvalv, plattfot, och långsmala fötter kan Fig. 5. Vid Marfans syndrom blir armar och ben, fingrar och tår längre än ordinärt; trattbröst är vanligt. Denna 14-åriga flicka är 187 cm. ge gångsvårigheter, liksom problem med att köpa skor med tillräckligt långa och smala läster. Ledinstabilitet kan föranleda stel-operation i till exempel halskot-

11 11 pelaren, av intresse för all tandvårdspersonal som tar hand om personer med Marfans syndrom. Cirkulationsorgan Bindvävsstrukturer som belastas mycket vid hjärtarbetet är klaffen mellan de två vänstra hjärtrummen, mitralisklaffen, och aortaväggen. Klaffprolaps med mitralisinsufficiens innebär att klaffarna slår upp i förmaket vid kammarkontraktionen så att blod läcker bakåt; är i regel godartad men behöver ibland opereras. Allvarligare är förändringar i aorta, som ofta är försvagad och vidgas närmast ovanför hjärtat. Aortadilatationen är ibland progressiv och leder till läckage i aortaklaffen, aortainsufficiens. I avancerade fall följer bristning av aortaväggen, aortadissektion eller aortaruptur den vanligaste orsaken till plötslig död. Om aorta blivit avsevärt utvidgad eller skadad blir operation nödvändig. Genom resektion av aortaroten, som sedan ersätts av ett graft, kan akuta komplikationer förebyggas och framtida risker nästan helt elimineras. Efter klaffoperation blir livslång behandling med blodproppsförebyggande medicin oftast nödvändig bra för tandläkare att känna till. Läkemedlen heter Apekumarol och Waran. Ögon Personer med Marfans syndrom har ofta brytningsfel, vanligen närsynthet. De bär tjocka glasögon eller linser. Omkring hälften av dem får linsdislokation, varvid linsen rubbats ur sitt läge, och/eller näthinneavlossning. Många ögonläkare upptäcker liksom tandläkare nya fall med diagnosen Marfans syndrom, och dessa bör då remitteras för allmän utredning, gärna till respektive vårdcentral. Lungor Spontan lungkollaps, pneumothorax, med andnöd och abrupt insättande bröstsmärta inträffar hos ca 5% och fordrar snabbt omhändertagande på sjukhus, även om tillståndet inte är livshotande.

12 12 Viktigt för tandläkaren Det finns inga kontraindikationer för rutiningrepp vid Marfans syndrom. Vidgning av tandbågen och annan ortodontisk behandling kan utföras med gott resultat. Besked om och genomförande av karies- och parodontitprofylax är av mycket stor betydelse för personer med Marfans syndrom. Antibiotikaprofylax De som har betydande klaffel, klaffprotes och/eller kärlprotes skall ges profylaktiskt antibiotikaskydd vid alla dentala åtgärder som orsakar slemhinneblödning. Syftet är att förebygga endokardit och protesinfektioner. Virvlar i blodströmmen ökar risken för att bakterier fastnar i klaffar; likaså ökas risken av det främmande protesmaterialet. Detta gäller inte endast vid extraktioner utan även banala depurationer, preparationer under tandköttsgränsen, matrisläggning etc. Amoxicillin, eller till penicillinöverkänsliga personer clindamycin, ges peroralt minst en timme och högst två timmar före ingreppet. Se vidare FASS. Nacke och käkled På grund av sin kroppsbyggnad och sina muskuloskelettala smärttillstånd kan Marfan-patienten finna långvariga tandbehandlingar obekväma, särskilt i liggande ställning. All tandvårdspersonal måste också tänka på instabiliteten i käkleden! Stora och/eller långvariga uppgapningar kan provocera svåra käkledsbesvär. Skyddsglasögon Det rekommenderas att Marfanpatienter förses med skyddsglasögon eller bär egna glasögon under tandbehandlingen. De har inte ökad infektionskänslighet, men linsluxation och risken för näthinneavlossning gör att ögonoperation kan bli aktuell.

13 13 Medicinsk anamnes En ingående medicinsk anamnes kan ge mycket från upptäckten av blåsljud från hjärtat till genomgången hjärtoperation, näthinneavlossning eller ögonoperation; från ledbesvär till svårigheter att få tag i skor. Anamnesen måste inkludera ordinerade läkemedel. För blodproppsförebyggande medel, Waran eller Apekumarol, kan ordinationen endast ändras i samråd med behandlande hjärtläkare. Förutom salicylater finns flera nya medel som hämmar trombocytfunktionen och genom att öka blödningstendensen har intresse för tandläkare. Dessa läkemedel används allt oftare. Konsultera gärna FASS! Hur känner man igen Marfans syndrom? Långt ifrån alla som har Marfans syndrom är diagnosticerade. Den starkt varierande kliniska bilden hos syndromet gör att även erfarna läkare kan missa diagnosen. Kroppsbyggnad Alla har inte speciellt högt, smalt gomvalv eller trångställda tänder. Alla är inte extremt långa. Hos en och annan dominerar ett arv av korta fingrar över araknodaktylin. Samtidig förekomst av extrem kroppslängd, högt gomvalv och araknodaktyli finns beskrivet i sex ovanliga syndrom varav fem även kännetecknas av mental retardation. Det sjätte syndromet är Marfans syndrom. Det typiska fallet En lång ofta gracilt byggd person med långsmala fingrar, överrörliga leder, kanhända en smula kutryggig, med tjocka glasögon i ett långsmalt ansikte, med trångställda tänder eller rentav tandställning, som berättar om svårigheter att få tag i passande skor, kanhända om blåsljud från hjärtat och är opererad för ljumskbråck så kan Marfans syndrom te sig i klassiska fall! Få är dock klassiska.

14 14 Genom att ha kunskap om och vara uppmärksamma på möjligheten av Marfans syndrom kan tandläkare utgöra en viktig resurs då det gäller att misstänka eller upptäcka syndromet och remittera till medicinsk utredning. Diagnostik Med ledning av kliniska manifestationer i kombination med hereditet sätts diagnosen ofta av barnläkare. Åtskilliga vuxna med syndromet har dock ej fått diagnosen. Manifestationer kan indelas i svaga, som är mindre specifika och relativt vanligt förekommande även hos friska, och starka som ger ett säkrare stöd för diagnosen, tabell 1. Skelett Hjärta-kärl Ögon Ärftlighet Starka Grav kyfos eller skolios Bröstkorgsdeformitet Aortarotdilatation Linsluxation Något av ovanstående hos en nära släkting Svaga Stor kroppslängd Araknodaktyli Mycket överrörliga leder Mitralisklaffprolaps Myopi Något av ovanstående hos en nära släkting Tabell 1. Diagnostiska kriterier för Marfans syndrom, efter Pyeritz & McKusick För att ge grundad misstanke om diagnosen Marfans syndrom bör en person ha minst två manifestationer, varav en stark. Diagnosen sätts i klinisk rutin med utgångspunkt från kroppsundersökning och en bedömning av eventuell ärftlighet. Ytterligare undersökningar görs av specialister, som barnläkare, hjärtläkare, ortopeder, ögonläkare. Ofta behövs ekokardiografi, MR-undersökning, med mera. De senaste årens molekylärbiologiska diagnostik kan identifiera anlagsbärare inom en familj genom direkt mutationsanalys. Den är dock svår, ännu ej säker, synnerligen tidskrävande och används ännu inte i kliniskt rutinarbete. Klassiska fall orsakas av en mutation i den mycket stora fibrillingenen i kromosom 15. Hittills har identifierade mutationer varit olika och specifika för varje familj. Med hjälp av så kallad kopplingsanalys, där man använder lätt

15 15 identifierade markörer i genen, belägna intill området för misstänkt mutation, kan man fastställa om den delen av genen kommer från föräldern som har syndromet eller från den andra föräldern. I en släkt med minst två generationer, och både sjuka och friska individer, kan man då spåra sjukdomsanlaget i familjen och med god säkerhet identifiera anlagsbärare. Även med kommande möjligheter till kvalificerad molekylär diagnostik kommer det att behövas kliniska indikatorer på diagnosen, bland annat för att bedöma behovet av kostsam genetisk diagnostik. Den som önskar veta mera rekvirera Allmän information om Marfans syndrom från Svenska Marfanföreningen Box Stockholm Den som har speciella odontologiska frågor kontakta Lilian Westling, tandläkare, odont. dr. Aschebergsgatan Göteborg Tel & Fax

16

Marfans. Information för lärare. Redaktör Lars Mogensen

Marfans. Information för lärare. Redaktör Lars Mogensen Marfans syndrom Information för lärare Redaktör Lars Mogensen Lars Mogensen och Svenska Marfanföreningen 1997 Förlag Svenska Marfanföreningen Typografi Olle Frankzén Teckningen ovan Oskar Andersson Tryck

Läs mer

Marfans syndrom - Information för ungdomar

Marfans syndrom - Information för ungdomar Marfans syndrom - Information för ungdomar Lars Mogensen, överläkare vid Karolinska Sjukhuset i Stockholm, har i samarbete med Svenska Marfanföreningen varit redaktör for detta informationshäfte. Häftet

Läs mer

MARFANS SYNDROM. Information för patienter, anhöriga och vårdpersonal. Redaktör Lars Mogensen

MARFANS SYNDROM. Information för patienter, anhöriga och vårdpersonal. Redaktör Lars Mogensen MARFANS SYNDROM Information för patienter, anhöriga och vårdpersonal Redaktör Lars Mogensen Lars Mogensen och Svenska Marfanföreningen 1997 Förlag Svenska Marfanföreningen Typografi Olle Frankzén Teckningen

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Marfans syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Marfans syndrom 6-3-3 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Marfans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Enligt sjukhusets standardprocedur genomförs trauma-ct. Du frågar med tanke på patientens bröstsmärtor särskilt efter traumatisk aortadissektion.

Enligt sjukhusets standardprocedur genomförs trauma-ct. Du frågar med tanke på patientens bröstsmärtor särskilt efter traumatisk aortadissektion. 8 sidor 21 poäng En 29-årig magerlagd man inkommer till akuten efter att ha voltat runt med bilen i halkan. Ingen på akuten behärskar hans hemspråk, och tolk finns inte att tillgå; han har svenskt nyss

Läs mer

Hur tycker du att patienten ska behandlas?

Hur tycker du att patienten ska behandlas? vetenskap & klinik fallpresentationer Hur tycker du att patienten ska behandlas? Tyck till på riksstämman Ett av symposierna på årets riksstämma har rubriken Hur tycker du att patienten ska behandlas?.

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda. 5-1- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Tuberös skleros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens 5-- Synonym: Möbius sekvens Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Möbius syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7 Du har fått AT-tjänst i Lycksele, där man har gemensam medicin och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56- årig man har just anlänt med en halvtimmes anamnes

Läs mer

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 , vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under tre dagar träffas ett antal vuxna med samma diagnos och/eller

Läs mer

TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR

TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR 20110120/kp Sida 1 av 5 TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR Barn har i enlighet med FN:s Barnkonvention 1989, Artikel 24, rätt till hälso -sjuk och tandvård. Barn med

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaprofylax i tandvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Instruktionen är avsedd att ge riktlinjer för när det är motiverat med en profylaktisk antibiotikabehandling och i förekommande fall även ge rekommendationer

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Duchenne muskeldystrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Ehler Danlos syndrom (EDS)

Ehler Danlos syndrom (EDS) Sida 1 av 6 Ehler Danlos syndrom (EDS) Datum 2015-11-05 Version 1.0 Ehler Danlos syndrom (EDS) Dokumentansvarig: Anna Glantz MÖL, Göteborg, Mårten Alkmark Spec. Läk. KK SU Granskad av: Joy Ellis MÖL S

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen

Läs mer

Goldenhars syndrom Rapport från observationsschema

Goldenhars syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga diagnoser, MHC-basen. Insamling av data har skett via tandläkare och logoped genom

Läs mer

Cornelia de Langes syndrom Rapport från observationsschema

Cornelia de Langes syndrom Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cornelia de Langes syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom 1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem

Läs mer

Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård

Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård Styrande 1 (5) Neurofibromatos Typ 1, vårdprogram Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård NF1 är en autosomalt dominant sjukdom med symtom från många olika organsystem där drabbade individer har en

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Aperts syndrom. Synonym: Akrocephalosyndaktyli typ 1

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Aperts syndrom. Synonym: Akrocephalosyndaktyli typ 1 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Aperts syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Marfans syndrom, familjevistelse

Marfans syndrom, familjevistelse Dokumentation nr 419 Marfans syndrom, familjevistelse ÅGRENSKAS FAMILJE- OCH VUXENVISTELSER Kunskap och kompetens om sällsynta diagnoser Ågrenska 2012 www.agrenska.se MARFANS SYNDROM Ågrenska arrangerar

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Marfans syndrom diagnos för många specialiteter

Marfans syndrom diagnos för många specialiteter Marfans syndrom diagnos för många specialiteter Den vanligaste ärftliga bindvävssjukdomen, Marfans syndrom, har yttringar som långvuxenhet och andra skelettavvikelser, linsluxation, hjärtklaffinsufficiens,

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Spinal muskelatrofi Rapport från observationsschema

Spinal muskelatrofi Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk diagnostik och radiologi Boel Kullendorff Övertandläkare Odontologisk röntgendiagnostik Odontologisk ÖNH-diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik

Läs mer

Marfans syndrom Nyhetsbrev 287

Marfans syndrom Nyhetsbrev 287 Nyhetsbrev 287 På Ågrenska arrangeras veckovistelser där familjer som har barn med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under en och samma vecka träffas ett antal familjer med barn som

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Ehler-Danlos syndrom handläggning NLL

Ehler-Danlos syndrom handläggning NLL Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (6) Ehler-Danlos syndrom handläggning NLL Förslag till handläggning Primärvårdens läkare, fysioterapeuter och arbetsterapeuter identifierar, bedömer, behandlar

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär Incontinentia pigmenti -9-9 Orofacial funktion hos personer med Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mukopolysackaridoser (MPS)

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mukopolysackaridoser (MPS) 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Mukopolysackaridoser (MPS) Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Källor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser

Källor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sotos syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom. 01-1-17 Synonym: Steinerts sjukdom. Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dystrofia myotonika Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa

Läs mer

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Marfans syndrom Information för den som har eller möter människor med Marfans syndrom

Marfans syndrom Information för den som har eller möter människor med Marfans syndrom Marfans syndrom Information för den som har eller möter människor med Marfans syndrom Texter: Medlemmarna i Svenska Marfanföreningens styrelse 2016 Texterna har granskats av: Överläkare Eva Mattsson, Hjärtkliniken,

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Neurofibromatos 1

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Neurofibromatos 1 Neurofibromatos MUN-H-CENTER 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Neurofibromatos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin Välkommen till Mun-H-Centers fokusdag 2008 Orofacial medicin Sjukhustandvård Oral medicin Orofacial medicin SYFTE med fokusdagen om Orofacial medicin är att tydliggöra vårdområdet och att hitta en riktning

Läs mer

Del sidor. 17 poäng

Del sidor. 17 poäng 11 sidor. 17 poäng Femtioettårig man med måttlig övervikt. Ingen hjärt-kärlsjukdom i släkten förutom att modern hade ett blåsljud över hjärtat som aldrig närmare utreddes. Vid militärtjänst fann man ett

Läs mer

Aktuella mediciner: T Credex 0.5 mg x 2, T Behepan 1 mg x 1, T Felopdipin 10 mg x 1, T Enalapril 20 mg x 1, T Salures 2.5 mg x 1.

Aktuella mediciner: T Credex 0.5 mg x 2, T Behepan 1 mg x 1, T Felopdipin 10 mg x 1, T Enalapril 20 mg x 1, T Salures 2.5 mg x 1. 78-årig man, pigg och vital. Aldrig sjukhusvårdad. Tablettbehandlad hypertoni och hyperlipidemi samt psoriasis Patienten söker dig i egenskap av husläkare pga. Andfåddhet vid ansträngning. Han promenerar

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

1.1 Nämn 2 viktiga behandlingsordinationer som du gör direkt på akutrummet. Motivera! (2p)

1.1 Nämn 2 viktiga behandlingsordinationer som du gör direkt på akutrummet. Motivera! (2p) Del 7_7 sidor_21 poäng 61-årig kvinna söker på akutmottagningen pga. andfåddhet. Hon är tidigare frisk, tar inga mediciner. Under gårdagen i samband med att hon cyklade till skolan, där hon arbetar som

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Patientinformation Hemofili

Patientinformation Hemofili Språk: Svenska / Kinesiska Arabiska Pfizer AB 191 191 90 90 Sollentuna 1 Information om blödarsjuka inkl. hemofili A och hemofili B Vid blödarsjuka saknar man eller har brist på en blodlevringsfaktor.

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda. 26-3-23 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos amifos Pamidronsyra Vad Pamifos är och vad det används för Pamifos är ett läkemedel som påverkar uppbyggnad och nedbrytning av ben. Läkemedlet tillhandahålls i form av en lösning som kan ges som långsam

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Klinefelters syndrom Rapport från observationsschema

Klinefelters syndrom Rapport från observationsschema Klinefelters syndrom MUN-H-CENTER 215-12-2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Klinefelters syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas

Läs mer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Publicerad 00-02-02 Reviderad 01-09-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förebyggande kontrollprogram för ärftlig kolorektal cancer (cancer

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre

Läs mer

Diagnostik vid olika dentalstadier

Diagnostik vid olika dentalstadier Diagnostik vid olika dentalstadier Berörda enheter Tandvårdspersonal verksamma inom allmäntandvården Syfte Skapa rutiner för säkrare bettdiagnostik i de olika dentalstadierna. Dentalstadier OBS! Det finns

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer