Marfans. Information för tandläkare. Redaktör Lars Mogensen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marfans. Information för tandläkare. Redaktör Lars Mogensen"

Transkript

1 Marfans syndrom Information för tandläkare Redaktör Lars Mogensen

2 Lars Mogensen och Svenska Marfanföreningen 1997 Förlag Svenska Marfanföreningen Typografi Olle Frankzén Teckningen ovan Oskar Andersson Tryck Bergslagens Grafiska AB, Lindesberg 1997 ISBN

3 Innehåll Förord 5 Vad är Marfans syndrom? 7 Odontologiska särdrag 8 - bettanomalier - temporomandibulära problem Övriga medicinska kännetecken och problem 10 - skelett och leder - cirkulationsorgan - ögon - lungor Viktigt för tandläkaren 12 - antibiotikaprofylax - nacke och käkled - skyddsglasögon - medicinsk anamnes Hur känner man igen Marfans syndrom? 13 - kroppsbyggnad - det typiska fallet Diagnostik 14

4

5 5 Förord Marfans syndrom är ett ärftligt tillstånd som gör att kroppens bindväv försvagas. I många fall är följderna så obetydliga att de inte ger besvär. I andra fall ses tydliga förändringar, på ett eller flera sätt. De uppträder främst i ögon, hjärta, blodkärl, skelett och leder men kan även engagera tänderna. Tandvård är viktig för personer med Marfans syndrom. Den här skriften tar upp de särskilda odontologiska problem som kan ses vid syndromet. Avsikten är att hjälpa tandläkare att ge patienter med syndromet bästa möjliga omhändertagande. Ett annat syfte är att hjälpa tandläkare att diagnosticera oupptäckta fall. Även tandsköterskor och tandhygienister kan förhoppningsvis finna skriften användbar, liksom personer som själva har syndromet. Svenska Marfanföreningen bildades 1993 av en grupp patienter, deras familjer och läkare. Föreningen sprider kännedom om syndromet, stöder och skapar kontakt mellan personer som har det, och söker främja forskning kring syndromet. Sedan starten har många frågor ställts rörande problem som har samband med tandvård. Det kan röra sig om svårigheter att sitta i tandläkarstolen på grund av stel-opererad halskotpelare, om problem med tandreglering eller käkledsbesvär, eller om och när en infektionsförebyggande behandling med antibiotika skall ges inför besök hos tandläkaren. Skriften avser hjälpa personer med Marfans syndrom till rätta i en tillvaro som för många innehåller mycket speciella problem. Ett är att vårdpersonal så sällan möter personer med detta ovanliga syndrom. Det är därför viktigt för den som har syndromet att själv vara väl informerad. Många användbara synpunkter har hämtats från den amerikanska broschyren The Marfan Syndrome av läkaren Reed E Pyeritz och sjuksköterskan Cheryll Gasner (National Marfan Foundation, New York, USA, 1994), och från den brittiska broschyren A pamphlet for the

6 6 Dental Profession (Marfan Association UK, London, 1993). Båda källorna har vi fått anlita utan inskränkningar. Huvudansvarig för skriften har varit odont. dr. Lilian Westling, som också har ställt bilderna till förfogande. Övertandläkaren, docent Bengt Mohlin, och barnläkaren, docent Per Zetterqvist, har gett värdefulla bidrag. Medel från Socialstyrelsen, som ställts till Karolinska Sjukhusets förfogande, har gjort det möjligt att sammanställa, trycka och distribuera denna skrift, liksom ytterligare tre som rör Marfans syndrom Allmän information, Information för lärare, Information för ungdom. Jag tackar för förtroendet att ha fått samordna detta arbete, och tackar varmt alla som hjälpt till. Karolinska Sjukhuset i januari 1997 Lars Mogensen Docent vid Karolinska institutet Överläkare vid kardiologiska kliniken, Karolinska Sjukhuset

7 7 Vad är Marfans syndrom? Marfans syndrom är en medfödd bindvävssjukdom connective tissue disorder med autosomalt dominant arvsgång. Det innebär att barn med en förälder som har syndromet har 50% sannolikhet att få det, oavsett kön. Bindväven i påverkade organ blir svagare, genom att den ingående komponenten fibrillin är avvikande. Orsaken är mutationer i fibrillingenen, som nyligen lokaliserats till kromosom 15. Syndromet, som först beskrevs av den franske barnläkaren Antonin Bernard-Jean Marfan år 1896, uppträder lika ofta hos båda könen och hos alla raser. Det kan ge besvär från många organ men i första hand från ögon, skelett, hjärta, blodkärl, lungor och hud. Närsynthet och synsvårigheter på grund av lösa linser hör till ögonproblemen. Skelettförändringarna kan leda till långvuxenhet, bröstkorgsdeformitet och eftergivliga leder. Därigenom blir kroppsbyggnaden karaktäristisk långa smala armar och ben, fingrar och tår; relativt kort bål och ofta ökade ryggradskrökar. Klaffläckage och vidgad kroppspulsåder är vanliga hjärtkärlproblem. Ingen mental retardation har samband med syndromet hjärnan innehåller ej bindväv! Hos de flesta personer med Marfans syndrom uppträder bara enstaka kännetecken eller komplikationer, medan de flesta organsystemen tycks undgå att påverkas. En del personer med syndromet diagnosticeras först när någon familjemedlem plötsligt avlider till följd av att kroppspulsådern, aorta, utvidgats och brister, rupturerat aortaaneurysm. Det finns skäl att undersöka barn, syskon och föräldrar till nydiagnosticerade individer med Marfans syndrom. Sjukdomen kan ännu inte botas men omsorgsfullt medicinskt omhändertagande kan idag förbättra prognosen avsevärt och öka livslängden. Anlaget och syndromet har i regel ärvts från en av föräldrarna, men i omkring 25% av fallen är det fråga om en ny genförändring, mutation. I Sverige har sannolikt omkring 800 personer Marfans syndrom, i mer eller mindre påtaglig form. En inventering av fallen i Sverige

8 genomförs för närvarande vid Karolinska Sjukhuset i Solna. 8 Odontologiska särdrag vid Marfans syndrom Bettanomalier Många personer med Marfans syndrom har högt och trångt gomvalv, figur 1, trångställda tänder, figur 2, och långsmalt ansikte. De tecknen ingår i de kraniofaciala manifestationerna, alltså förändringarna i skalle och ansikte. De är ofta så typiska att de leder tandläkare att ställa diagnosen även i sådana fall som inte tidigare diagnosticerats. Vid en svensk sammanställning av cirka 40 personer med syndromet förelåg hos ungefär 80% iögonfallande höga och smala gomvalv. Två av tre hade remitterats för ortodontisk behandling. Utrymmesbrist fanns hos 75%; nästan 60% hade platsbrist i underkäken. Hos över 40% fanns ett Fig. 1. Högt gomvalv hos 7-årig pojke. horisontellt överbett mer än 6 mm, hos 30% ett djupbett på över 5 mm, och hos 18% öppna bett. Korsbett påvisades hos 30% och hos en kunde bilateralt korsbett ses. Kefalometriska analyser visar starkt ökad vertikal ansiktstillväxt med stor intermaxillär vinkel och trubbig käkvinkel brant mandibel, alltså underkäke. Fig. 2. Trångställning av tänder hos 12-årig flicka.

9 9 Kraftigt vidgade frontalsinus, figur 3, har rapporterats i genomförda röntgenundersökningar. Skallen är ofta tämligen långsmal, dolikocefali, med ett breddindex under 0,75. Dessa förändringar leder ofta till att de personer som har det klassiska syndromet får typiska kännetecken de är långa till växten, med trångställda tänder i ett långsmalt ansikte och långa, smala fingrar. Den virtuose violinisten Paganini hade möjligen Marfans syndrom! Men det är viktigt att minnas att de flesta individer som har syndromet även har ett tämligen ordinärt utseende. Fig. 3. Profilröntgen som visar stora frontalsinus och trubbig käkvinkel. Temporomandibulära problem Generell instabilitet och överrörlighet i leder är vanliga problem hos personer med Marfans syndrom. De kan visa sig som en tendens till luxation i vissa leder som handleder, fingerleder. Käkleden kan uppvisa förändringarna, som förefaller kunna ge huvudvärk, figur 4. De kan vidare ge upphov till icke smärtsamma käkledsknäppningar på grund av diskförskjutningar men också till mer komplicerade käkledsbesvär med smärtor och inskränkt gapförmåga. I den tidigare redovisade sammanställningen hade 27% av dem som var 16 år och äldre så svåra temporomandibulära besvär att de efterfrågade behandling. Käkledsröntgen hos fem av dessa visade för alla disk- Fig. 4. Käkledsdysfunktion och besvärande huvudvärk är vanligt.

10 10 förskjutningar och/eller artrosliknande förändringar. Huvudvärk dagligen eller flera gånger i veckan rapporterades i 12%. Övriga medicinska kännetecken och problem Skelett och leder Personer med Marfans syndrom är ofta mycket långa och smala, som i figur 5. Medellängden för de vuxna männen är cirka 195 cm och för kvinnorna nära 180 cm. För att bromsa längdtillväxten har många ungdomar fått hormonbehandling. Ett annat viktigt kännetecken är de långsmala fingrarna, araknodaktyli, som förekommer hos över 90%. Om röntgenundersökning av handskelettet görs för att bedöma tillväxtstadium vid ortodontibehandling kan ett metakarpalindex enkelt uträknas för att avgöra förekomst av araknodaktyli. Araknodaktyli anses föreligga om förhållandet mellan summan av 2:a-5:e metakarpalbenens längd och summan av deras vidd överstiger 8,4. Skolios eller annan avvikande ryggradskrökning ses ofta. Abnormt formad bröstkorg med asymmetri, trattbröst eller kölbröst är andra vanliga föränd-ringar. Muskuloskelettala smärttillstånd, i första hand återkommande ledvärk, är ett vanligt och ofta stort problem. Nedsjunkna fotvalv, plattfot, och långsmala fötter kan Fig. 5. Vid Marfans syndrom blir armar och ben, fingrar och tår längre än ordinärt; trattbröst är vanligt. Denna 14-åriga flicka är 187 cm. ge gångsvårigheter, liksom problem med att köpa skor med tillräckligt långa och smala läster. Ledinstabilitet kan föranleda stel-operation i till exempel halskot-

11 11 pelaren, av intresse för all tandvårdspersonal som tar hand om personer med Marfans syndrom. Cirkulationsorgan Bindvävsstrukturer som belastas mycket vid hjärtarbetet är klaffen mellan de två vänstra hjärtrummen, mitralisklaffen, och aortaväggen. Klaffprolaps med mitralisinsufficiens innebär att klaffarna slår upp i förmaket vid kammarkontraktionen så att blod läcker bakåt; är i regel godartad men behöver ibland opereras. Allvarligare är förändringar i aorta, som ofta är försvagad och vidgas närmast ovanför hjärtat. Aortadilatationen är ibland progressiv och leder till läckage i aortaklaffen, aortainsufficiens. I avancerade fall följer bristning av aortaväggen, aortadissektion eller aortaruptur den vanligaste orsaken till plötslig död. Om aorta blivit avsevärt utvidgad eller skadad blir operation nödvändig. Genom resektion av aortaroten, som sedan ersätts av ett graft, kan akuta komplikationer förebyggas och framtida risker nästan helt elimineras. Efter klaffoperation blir livslång behandling med blodproppsförebyggande medicin oftast nödvändig bra för tandläkare att känna till. Läkemedlen heter Apekumarol och Waran. Ögon Personer med Marfans syndrom har ofta brytningsfel, vanligen närsynthet. De bär tjocka glasögon eller linser. Omkring hälften av dem får linsdislokation, varvid linsen rubbats ur sitt läge, och/eller näthinneavlossning. Många ögonläkare upptäcker liksom tandläkare nya fall med diagnosen Marfans syndrom, och dessa bör då remitteras för allmän utredning, gärna till respektive vårdcentral. Lungor Spontan lungkollaps, pneumothorax, med andnöd och abrupt insättande bröstsmärta inträffar hos ca 5% och fordrar snabbt omhändertagande på sjukhus, även om tillståndet inte är livshotande.

12 12 Viktigt för tandläkaren Det finns inga kontraindikationer för rutiningrepp vid Marfans syndrom. Vidgning av tandbågen och annan ortodontisk behandling kan utföras med gott resultat. Besked om och genomförande av karies- och parodontitprofylax är av mycket stor betydelse för personer med Marfans syndrom. Antibiotikaprofylax De som har betydande klaffel, klaffprotes och/eller kärlprotes skall ges profylaktiskt antibiotikaskydd vid alla dentala åtgärder som orsakar slemhinneblödning. Syftet är att förebygga endokardit och protesinfektioner. Virvlar i blodströmmen ökar risken för att bakterier fastnar i klaffar; likaså ökas risken av det främmande protesmaterialet. Detta gäller inte endast vid extraktioner utan även banala depurationer, preparationer under tandköttsgränsen, matrisläggning etc. Amoxicillin, eller till penicillinöverkänsliga personer clindamycin, ges peroralt minst en timme och högst två timmar före ingreppet. Se vidare FASS. Nacke och käkled På grund av sin kroppsbyggnad och sina muskuloskelettala smärttillstånd kan Marfan-patienten finna långvariga tandbehandlingar obekväma, särskilt i liggande ställning. All tandvårdspersonal måste också tänka på instabiliteten i käkleden! Stora och/eller långvariga uppgapningar kan provocera svåra käkledsbesvär. Skyddsglasögon Det rekommenderas att Marfanpatienter förses med skyddsglasögon eller bär egna glasögon under tandbehandlingen. De har inte ökad infektionskänslighet, men linsluxation och risken för näthinneavlossning gör att ögonoperation kan bli aktuell.

13 13 Medicinsk anamnes En ingående medicinsk anamnes kan ge mycket från upptäckten av blåsljud från hjärtat till genomgången hjärtoperation, näthinneavlossning eller ögonoperation; från ledbesvär till svårigheter att få tag i skor. Anamnesen måste inkludera ordinerade läkemedel. För blodproppsförebyggande medel, Waran eller Apekumarol, kan ordinationen endast ändras i samråd med behandlande hjärtläkare. Förutom salicylater finns flera nya medel som hämmar trombocytfunktionen och genom att öka blödningstendensen har intresse för tandläkare. Dessa läkemedel används allt oftare. Konsultera gärna FASS! Hur känner man igen Marfans syndrom? Långt ifrån alla som har Marfans syndrom är diagnosticerade. Den starkt varierande kliniska bilden hos syndromet gör att även erfarna läkare kan missa diagnosen. Kroppsbyggnad Alla har inte speciellt högt, smalt gomvalv eller trångställda tänder. Alla är inte extremt långa. Hos en och annan dominerar ett arv av korta fingrar över araknodaktylin. Samtidig förekomst av extrem kroppslängd, högt gomvalv och araknodaktyli finns beskrivet i sex ovanliga syndrom varav fem även kännetecknas av mental retardation. Det sjätte syndromet är Marfans syndrom. Det typiska fallet En lång ofta gracilt byggd person med långsmala fingrar, överrörliga leder, kanhända en smula kutryggig, med tjocka glasögon i ett långsmalt ansikte, med trångställda tänder eller rentav tandställning, som berättar om svårigheter att få tag i passande skor, kanhända om blåsljud från hjärtat och är opererad för ljumskbråck så kan Marfans syndrom te sig i klassiska fall! Få är dock klassiska.

14 14 Genom att ha kunskap om och vara uppmärksamma på möjligheten av Marfans syndrom kan tandläkare utgöra en viktig resurs då det gäller att misstänka eller upptäcka syndromet och remittera till medicinsk utredning. Diagnostik Med ledning av kliniska manifestationer i kombination med hereditet sätts diagnosen ofta av barnläkare. Åtskilliga vuxna med syndromet har dock ej fått diagnosen. Manifestationer kan indelas i svaga, som är mindre specifika och relativt vanligt förekommande även hos friska, och starka som ger ett säkrare stöd för diagnosen, tabell 1. Skelett Hjärta-kärl Ögon Ärftlighet Starka Grav kyfos eller skolios Bröstkorgsdeformitet Aortarotdilatation Linsluxation Något av ovanstående hos en nära släkting Svaga Stor kroppslängd Araknodaktyli Mycket överrörliga leder Mitralisklaffprolaps Myopi Något av ovanstående hos en nära släkting Tabell 1. Diagnostiska kriterier för Marfans syndrom, efter Pyeritz & McKusick För att ge grundad misstanke om diagnosen Marfans syndrom bör en person ha minst två manifestationer, varav en stark. Diagnosen sätts i klinisk rutin med utgångspunkt från kroppsundersökning och en bedömning av eventuell ärftlighet. Ytterligare undersökningar görs av specialister, som barnläkare, hjärtläkare, ortopeder, ögonläkare. Ofta behövs ekokardiografi, MR-undersökning, med mera. De senaste årens molekylärbiologiska diagnostik kan identifiera anlagsbärare inom en familj genom direkt mutationsanalys. Den är dock svår, ännu ej säker, synnerligen tidskrävande och används ännu inte i kliniskt rutinarbete. Klassiska fall orsakas av en mutation i den mycket stora fibrillingenen i kromosom 15. Hittills har identifierade mutationer varit olika och specifika för varje familj. Med hjälp av så kallad kopplingsanalys, där man använder lätt

15 15 identifierade markörer i genen, belägna intill området för misstänkt mutation, kan man fastställa om den delen av genen kommer från föräldern som har syndromet eller från den andra föräldern. I en släkt med minst två generationer, och både sjuka och friska individer, kan man då spåra sjukdomsanlaget i familjen och med god säkerhet identifiera anlagsbärare. Även med kommande möjligheter till kvalificerad molekylär diagnostik kommer det att behövas kliniska indikatorer på diagnosen, bland annat för att bedöma behovet av kostsam genetisk diagnostik. Den som önskar veta mera rekvirera Allmän information om Marfans syndrom från Svenska Marfanföreningen Box Stockholm Den som har speciella odontologiska frågor kontakta Lilian Westling, tandläkare, odont. dr. Aschebergsgatan Göteborg Tel & Fax

16

Marfans syndrom - Information för ungdomar

Marfans syndrom - Information för ungdomar Marfans syndrom - Information för ungdomar Lars Mogensen, överläkare vid Karolinska Sjukhuset i Stockholm, har i samarbete med Svenska Marfanföreningen varit redaktör for detta informationshäfte. Häftet

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

MARFANS SYNDROM. Information för patienter, anhöriga och vårdpersonal. Redaktör Lars Mogensen

MARFANS SYNDROM. Information för patienter, anhöriga och vårdpersonal. Redaktör Lars Mogensen MARFANS SYNDROM Information för patienter, anhöriga och vårdpersonal Redaktör Lars Mogensen Lars Mogensen och Svenska Marfanföreningen 1997 Förlag Svenska Marfanföreningen Typografi Olle Frankzén Teckningen

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Hur tycker du att patienten ska behandlas?

Hur tycker du att patienten ska behandlas? vetenskap & klinik fallpresentationer Hur tycker du att patienten ska behandlas? Tyck till på riksstämman Ett av symposierna på årets riksstämma har rubriken Hur tycker du att patienten ska behandlas?.

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR

TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR 20110120/kp Sida 1 av 5 TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR Barn har i enlighet med FN:s Barnkonvention 1989, Artikel 24, rätt till hälso -sjuk och tandvård. Barn med

Läs mer

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 , vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under tre dagar träffas ett antal vuxna med samma diagnos och/eller

Läs mer

Marfans syndrom, familjevistelse

Marfans syndrom, familjevistelse Dokumentation nr 419 Marfans syndrom, familjevistelse ÅGRENSKAS FAMILJE- OCH VUXENVISTELSER Kunskap och kompetens om sällsynta diagnoser Ågrenska 2012 www.agrenska.se MARFANS SYNDROM Ågrenska arrangerar

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk diagnostik och radiologi Boel Kullendorff Övertandläkare Odontologisk röntgendiagnostik Odontologisk ÖNH-diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik

Läs mer

Marfans syndrom Nyhetsbrev 287

Marfans syndrom Nyhetsbrev 287 Nyhetsbrev 287 På Ågrenska arrangeras veckovistelser där familjer som har barn med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under en och samma vecka träffas ett antal familjer med barn som

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom 1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Plötslig hjärtdöd. bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning

Plötslig hjärtdöd. bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning Plötslig hjärtdöd bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning Artikelnr 2006-114-39 Formgivning Yra AB Foton TongRo Image Stock/ Fotosearch (framsida) Carlos Davila/Photographers Choice RF/Getty

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Mineraliseringsstörningar

Mineraliseringsstörningar Mineraliseringsstörningar Innehåll Orsak till mineraliseringsstörningar...3 Benämningen MIH (molar-incisiv-hypomineralisation)...3 Klinisk bild...4 Kliniska symtom...4 Behandling...5 Kliniska råd...6 Ortodontiska

Läs mer

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Klinefelter syndrom -9-9 Orofacial funktion hos personer med Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Johan Holm. Copyright. Marfans syndrom. Johan Holm, Skånes Universitetssjukhus Lund, Hjärtsvikt och klaffkliniken

Johan Holm. Copyright. Marfans syndrom. Johan Holm, Skånes Universitetssjukhus Lund, Hjärtsvikt och klaffkliniken Johan Holm Marfans syndrom Marfans syndrom 1896 Antoine Marfan, Gabrielle, 6 år 1844, Edgar Allan Poe; A Tale of the Ragged Mountains, Charlottesville, Virginia But in no regard was he more peculiar than

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Att vara förälder till ett barn med Marfans Syndrom. 10 föräldrar beskriver deras upplevelser och erfarenheter med Marfans Syndrom

Att vara förälder till ett barn med Marfans Syndrom. 10 föräldrar beskriver deras upplevelser och erfarenheter med Marfans Syndrom Att vara förälder till ett barn med Marfans Syndrom 10 föräldrar beskriver deras upplevelser och erfarenheter med Marfans Syndrom 1 Landsforeningen for Marfan Syndrom 1. udgave 1. oplag, 2002 Kopiering

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Rutiner. över det delningen.

Rutiner. över det delningen. 19: Ortodonti Den ortodontiska vården skötss i samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård. Det är viktigt att det görs en kontroll av bettutvecklingen i samband med dee regelbundna revisionsundersökningarna

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Malmö Vård- och Hälsogymnasium. Kursplan. Kvalificerad yrkesutbildning till tandsköterska 60 poäng

Malmö Vård- och Hälsogymnasium. Kursplan. Kvalificerad yrkesutbildning till tandsköterska 60 poäng Malmö Vård- och Hälsogymnasium Kursplan Kvalificerad yrkesutbildning till tandsköterska 60 poäng 2005 2006 KY - utbildning till tandsköterska 60 p Utbildningens övergripande mål Den studerande skall efter

Läs mer

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Hjärtklaffsjukdom En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema

Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Föräldrainformation Skallmissbildningar och kraniofaciala

Föräldrainformation Skallmissbildningar och kraniofaciala Föräldrainformation Skallmissbildningar och kraniofaciala syndrom Kraniofacialt centrum Akademiska sjukhuset i uppsala Denna broschyr har utformats för dig som har ett barn med skallmissbildning. Vi vet

Läs mer

Avsaknad av permanenta tänder

Avsaknad av permanenta tänder Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt Välkommen till Uppsala Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för Dig/Er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att många

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Grå starr (katarakt) Information inför operation

Grå starr (katarakt) Information inför operation Grå starr (katarakt) Information inför operation Vad är grå starr? Grå starr innebär att ögats lins är grumlad och inte släpper in tillräckligt med ljus i ögat. Detta leder till synnedsättning. Till en

Läs mer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer 16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin

Läs mer

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information inför förestående operation för hydrocefalus Du har nu fått diagnosen hydrocefalus och ska opereras med inläggning av en shunt. Du kommer

Läs mer

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär q-deletionssyndromet -- Orofacial funktion hos personer med q-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg Akuta aorta syndromet Aorta dissektion Intramuralt hematom (IMH) 5-20 % Penetrerande arteriosklerotiskt

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

VUXENORTODONTI. Terapival. Remiss till ortodontiklinik. Ortodontisk behandling på. Varför söker vuxna ortodontibehandling.

VUXENORTODONTI. Terapival. Remiss till ortodontiklinik. Ortodontisk behandling på. Varför söker vuxna ortodontibehandling. Varför söker vuxna ortodontibehandling VUXENORTODONTI Termin 8 VT 2012 Lena Berglund-Stevenberg Estetisk indikation vanligast Protetisk indikation för att kunna göra en bro eller ett entandsimplantat Prekirurgisk

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le igen Tandimplantat har många fördelar För dig som saknar en, flera eller alla tänder Att behålla alla tänder livet ut är

Läs mer