L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro. Östra Bro förskolor

Transkript

1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro Östra Bro förskolor Rapport Maj 2015

2 2 (8) Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande Utvärderingsgrupp Genomförande 3 2. Iakttagelser Normer och värden Utveckling och lärande Systematiskt kvalitetsarbete/uppföljning, utvärdering och utveckling Kommunens utvärderingsområde 6 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser 7 4. Utvecklingsområden 7 5. Lärande exempel 8

3 3 (8) Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro kommuner. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare information hänvisas till. Östra Bro förskolor består av tre förskolor i Bro - förskolan Blomman, förskolan Rosenängen, förskolan Finnstaberg.. Förskolan Blomman består av 5 avdelningar, (80 barn), Rosenängen av 6 avdelningar (ca 115 barn) och Finnstaberg av 6 avdelningar (ca 110 barn). 1. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av utvärderingsledare Agneta Blohm, utredare Upplands-Bro kommun och utvärderarna Therese Ek Sjödin, förskollärare och pedagogista, Lidingö stad, Ola Österström, förskollärare och arbetslagsledare, Vittra förskolor, Lidingö stad och Thomas Nilsson, förskolechef, Blåkulla förskola, Lidingö stad. 1.2 Genomförande Utvärderingen inleddes med att ett urval av dokument studerades och enheten besöktes av utvärderingsgruppen den Under besöket genomfördes samtal med barn, pedagoger, föräldrar och enhetschefer. Vidare har utvärderingsgruppen varit närvarande i den dagliga verksamheten inom enheten. Ett utkast av denna rapport har skickats till förskolechef en vecka före den muntliga återrapporteringen. En muntlig återrapportering av utvärderingsgruppens iakttagelser genomfördes den Vid denna deltog hela utvärderingsgruppen Therese Ek Sjödin, Ola Österström, Thomas Nilsson, förskolechef Åsa Stefansson, biträdande förskolechef Anette Fagerholm samt pedagoger från enheten. I samband med den muntliga återrapporteringen överlämnades även denna skriftliga rapport till enhetschefen.

4 4 (8) 2. Iakttagelser 2.1 Normer och värden Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser En röd tråd för Östra Bro förskolor är likvärdigheten för de tre olika förskolorna, att skapa sammanhang. Detta sker genom det projekterande arbetssättet. Likvärdigheten främjas också av de gemensamma fyra hörnen, månadsbrevspolicyn, likabehandlingsplanen och strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet. Likabehandlingsplanen/plan mot diskriminering och kränkande behandling är tydlig och levande och har diskuterats på alla föräldramöten samt vid utvecklingssamtalen. Utvärderingsgruppen upplevde likabehandlingsplanen/plan mot diskriminering och kränkande behandling genomarbetad. Riskpromenader på gården har genomförts tillsammans med barnen och zoner har skapats där det alltid ska finnas pedagoger på plats för att undvika/förbygga eventuella kränkningar och konflikter. Pedagogerna uppmuntrar barnen, bekräftar när de gör det som förväntas av dem och tilltalar dem med milda röster. Jag ser att du kan, plocka upp korken du tappade bra! Barnen uppmuntras också att dela med sig och visa det de gjort för varandra. Pedagogerna har pratat om att våga säga till varandra när de tycker någon gör eller säger något som inte är helt bra. Några har arbetat med sagan om den fula ankungen med efterföljande diskussion, andra med hjärtestunder, dramatiserande med handdockor, och kompissolar. Utvärderingsgruppen såg flera exempel på hur pedagogerna hjälper barnen att lösa konflikter Barnen uppmuntras att göra saker tillsammans, göra fint i miljön och gruppuppgifter som att bygga broar. Barnen uppmuntras också att ta hjälp av sina kompisar Barnen kan välja platser vid matbordet på några avdelningar. Föräldrarna uttrycker att personalen lyssnar till dem, att de möter upp deras önskemål. De anser att de blir väl bemötta. Genusperspektiv finns med i framtagandet av nya aktiviteter och i likabehandlingsplanen. Pedagogerna beskriver de fyra hörnen som genusneutrala. Det varierar mellan avdelningarna hur man arbetar med att barnen hjälper till med städning Materialet i de fyra hörnen är tillgängligt för barnen. Det är stor tolerans hos personalen som låter barnen använda materialet. En avdelning har tydliggjort vad barnen behöver, för att sova bäst (till exempel vilket gossedjur barnet vill ha). Teckenspråk används vilket underlättar för alla barn att förstå.

5 5 (8) 2.2 Utveckling och lärande Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser En likvärdig tanke om utveckling och lärande genomsyrar de tre förskolorna Alla arbetar med hundraspråklighet dvs. alla former av uttryck. Förutom det verbala språket ges barnen möjlighet att utrycka sig genom att rita och måla, bygga och konstruera samt genom lera, rörelse, drama. Projektet genomsyrar all verksamhet inomhus och vid utflykter. Alla arbetar med årets projekt Liv i vatten och utifrån barnens intressen och sommaruppgifter har fördjupningsområden bildats till exempel, bävern, fiskar, snäckor, änder. Barnen söker information via lärplattan, De arbetar i lera, genom att rita och måla, bygga osv. Pedagogerna dokumenterar barnens lärande genom att skriva, fotografera, filma och reflektera över dokumentationerna under avdelningsreflektionerna.. På alla avdelningar finns de 4 hörnen med materialet tillgängligt. Miljöerna är tillgängliga för barnen och det varierar mellan avdelningarna hur materialet tillhandahålls och används. I aktiviteterna arbetas medvetet med ett språkutvecklande arbetssätt, genom att pedagogerna till exempel använder rätt begrepp och upprepar det. Några exempel; använda begreppet snäckor (och inte sniglar), att klappa barnens namn under en samling, räkna tre snäckor, prata om avstånd som långt bort och nära, Ord på barnens modersmål synliggörs också via projektarbetet och till exempel med bilder av ord på olika språk på väggarna. Pedagoger använder teckenspråk tillsammans med barnen. Utvärderingsgruppen såg exempel på arbete med matematik, språk, NA och rörelse. 2.3 Systematiskt kvalitetsarbete/uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Östra Bro förskolor har en tydlig plan för det systematiska kvalitetsarbetet med årsplanering för det pedagogiska året, arbetsmiljöfrågor, det systematiska kvalitetsarbetet och föräldrasamverkan. Verksamheten utvärderas och analyseras utifrån mål vid olika tillfällen - reflektionsforum avdelningsvis (all personal) på fredagar, mittermins- och storreflektioner. Det nya årets verksamhet bygger på reflektion och analys av innevarande års dokumentationer. Vid utvecklingsforum på måndagseftermiddagarna (varannan termin för förskollärare och varannan för barnskötare) arbetar man i år med att utveckla de pedagogiska miljöerna. Reflektionsprotokollen finns samlade i pärmar på avdelningarna. De lämnas till förskolechefen en gång i månaden.

6 6 (8) Barnen är med och reflekterar över projektarbetet i mindre eller större grupper. Barnens utveckling och lärande kan följas av pedagoger, barn och föräldrar i portfoliopärmar på avdelningarna. Pedagogistan har arbetat fram en så kallad superstruktur som synliggör arbetsfördelningen i arbetslagen. En samordnare per förskola har bland annat ansvar för anskaffande av vikarier. Förskollärarna har schemalagd planeringstid i enlighet med kommunens policy. Planerings- och dokumentationstid för barnskötarna möjliggörs i arbetslagen. Det varierar mellan avdelningarna hur dokumentationen presenteras. Pedagogistan har bland annat ansvar för den pedagogiska dokumentationen, förhållningssätt, aktuell forskning och introduktion av nyanställda. Aktuell forskning och litteratur förmedlas också genom VFU studenterna. Många pedagoger har deltagit i utbildning i pedagogisk dokumentation genom Wåga & Wilja i Järfälla. Utvecklingssamtalen bygger till hösten på de observationer som gjorts av vad barnen gör och är intresserade av och på våren vad barnen har gjort och intresserat sig för. 2.4 Kommunens utvärderingsområde barns inflytande Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Projektarbetet utgår från barnens intressen. Pedagogerna följer barnen och fångar upp och utvecklar det de är intresserade av. Utifrån det övergripande temat Bro, vår närmiljö och årets sommaruppgift, Liv i vatten, har avdelningarna fokuserat på olika teman utifrån barnens intressen som till exempel snäckor, bäver, fiskar, änder och svanar, krabbor och kräftor samt kartor. Pedagogerna tolkar vad barnen behöver och bygger miljöerna utifrån det. Barnen kan vara med och påverka hur rummen ska se ut Materialet är tillgängligt för alla barn Barnen har möjlighet att arbeta själva med det de är intresserade av och att fortsätta projektet vid andra tillfällen än då det är inplanerat (oftast förmiddagar tre dagar i veckan) Några pedagoger har intervjuat barnen om att välja matplatser Röstning används. Ett exempel; barnen fick lämna tre förslag på hur de skulle kunna limma fast fötter på den bäver de hade skapat. Därefter röstade de. Barnen har möjlighet att välja stationer På avdelningen med buffé tar barnen mat själva (1-2 år) En avdelning uppmuntarar barnen att byta sin egen blöja Pedagogerna på en avdelning har inventerat vad barnen behöver för att sova bäst

7 7 (8) 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser En samlad bedömning har skett av det underlag som utvärderingsgruppen fått fram genom dokumentstudier, iakttagelser och samtal. Utvärderingsgruppen upplevde en verksamhet där barnens lärande tydligt är i fokus. Alla arbetar med ett projekterande arbetssätt och projektet syns i miljön. Verksamheten har en tydlig struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningen har arbetat medvetet med att skapa likvärdighet mellan de tre förskolorna för att skapa sammanhang. På varje avdelning har man inrättat fyra hörn med gemensamt material för bygg och konstruktion, lera, lärplattan och ett hörn där barnen kan rita, måla, klippa, klistra. Detta finns alltid tillgängligt för varje barn. En månadsbrevspolicy har utarbetats bland annat för att skapa en röd tråd och ett sammanhang för föräldrarna att följa projekten på ett tydligt sätt. Likabehandlingsplanen har arbetats fram med föräldrarna på föräldramöten. Gruppen upplevde den genomarbetad. Barnen bemöts respektfullt och med mjukt tonfall. Pedagogerna hjälper barnen att lösa konflikter. Utvärderingsgruppen upplevde en tydlig struktur i stort sett på alla avdelningar. Barnen visste vad de skulle göra och vad som förväntades av dem. Arbetsfördelningen mellan pedagogerna var tydlig genom superstrukturen. Variation mellan avdelningarna ordning, plocka undan, materialet, presentation av dokumentationen, NA, fasta grupper eller inte i projektet 4. Utvecklingsområden För att höja verksamhetens kvalitet rekommenderar utvärderingsgruppen följande utvecklingsområden: Utemiljön och uteverksamheten på alla tre förskolorna Genusarbetet Organisationen för barnfri tid fungerar olika mellan avdelningarna Utveckla och synliggöra de pedagogiska miljöerna för naturvetenskap, teknik och matematik Tydliggöra informationen om barnens utveckling, uppmärksamma portfoliopärmarna för föräldrarna det varierar hur uppdaterade de är. Lära av varandra mellan avdelningarna. Våga prata kollegor emellan när man har någon kritik. Reflektera tillsammans kring värderundsarbetet i vardagen (ej i projektet) En förälder utryckte att utvecklingssamtalen var för pedagogstyrda. Föräldrarna utryckte att bemötandet från personalen är beroende av person. Arbetet med lärplattan i ett av de fyra hörnen Utveckla framtagandet av likabehandlingsplanen så att det unika för varje förskola framgår.

8 8 (8) 5. Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel på utvecklingsarbete som kan vara av särskilt intresse för andra enheter: Det systematiska kvalitetsarbetet Superstrukturen Reflektionsmötena Utvecklingsforum Arbetet för att skapa tre likvärdiga förskolor Det projekterande arbetssättet med sommaruppgift Grodden genomtänkt arbete och dokumentation av projektet med snäckor Buffén på avdelningen Villekulla arbetet med barnens självständighet Det tydliga projektarbetet på Vindpusten Hur barnen väljer matplaster Hur barnen städar upp efter sig För ytterligare information kontakta: Agneta Blohm