L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro. Käppala förskola

Transkript

1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro Käppala förskola Rapport Juni 2015

2 2 (10) Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande Utvärderingsgrupp Genomförande 3 2. Iakttagelser Normer och värden Utveckling och lärande Systematiskt kvalitetsarbete/uppföljning, utvärdering och utveckling Kommunens utvärderingsområde barn i behov av särskilt stöd 6 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser 8 4. Utvecklingsområden Lärande exempel 10

3 3 (10) Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro kommuner. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare information hänvisas till. Käppala förskola ligger i området Käppala i Lidingö stad. Förskolan har totalt 106 inskrivna barn fördelade på sex avdelningar två för barn 1-3 år, två för barn 3-4 år och två för barn 4-5 år. Upptagningsområdet är heterogent med avseende på socioekonomisk bakgrund och etnisk härkomst. 1. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av utvärderingsledare Niklas Mörk (utredare) och utvärderarna Cecilia Löhr (biträdande förskolechef, Upplands-Bro), Annelie Ottosson (förskollärare, Upplands-Bro) och Eva Jansson (förskollärare, Upplands- Bro). 1.2 Genomförande Utvärderingen inleddes med att ett urval av dokument studerades och enheten besöktes av utvärderingsgruppen till och med Under besöket genomfördes samtal med enhetschef, pedagoger samt vårdnadshavare. Vidare har utvärderingsgruppen observerat den dagliga verksamheten inom enheten. Ett utkast av denna rapport har skickats till förskolechef en vecka före den muntliga återrapporteringen. En muntlig återrapportering av utvärderingsgruppens iakttagelser genomfördes den Vid denna deltog utvärderingsledare (Niklas Mörk) och utvärderare (Eva Jansson), enhetens chef (Jessica Feldt) samt (Maria Trennestam) (förskollärare), (Kristin Olausson) (förskollärare) och (Mia Skog) (barnskötare) från enheten. I samband med den muntliga avrapporteringen överlämnades även denna skriftliga rapport till enhetschefen.

4 4 (10) 2. Iakttagelser 2.1 Normer och värden Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser På förskolan pågår ett omfattande och varierat värdegrundsarbete som omfattar både barn och personal. Vårdnadshavare uppger att värdegrundsarbetet har varit mer intensivt under de senaste två åren. Utvärderingsgruppen observerade få konflikter mellan barn och en trygg miljö. Förskolan arbetar förebyggande mot konflikter på flera sätt med barn i olika åldrar. Förskolan arbetar med att ge barnen verktyg att hantera konflikter, bland annat genom att lära yngre barn att använda stopphanden. På en av förskolans avdelningar har värdegrundsarbetet inriktat sig på att ge barnen möjlighet att erövra utvalda begrepp som samarbete och empati. På flera av förskolans avdelningar har EQ-dockor och olika former av rollspel använts i värdegrundsarbetet med barnen. Avdelningar låter barn skriva kontrakt om att vara en bra kompis. På en avdelning har barnen gjort ett träd av sin händer med egna beskrivningar av hur en bra kompis är. Förskolan har goda rutiner för att förhindra köbildningar, trängsel och andra situationer där barn kan uppleva frustration och där konflikter kan uppstå. På flera av förskolans avdelningar används ett system med valtavlor enligt vilket barn anmäler sig till den aktivitet de vill ägna sig åt. Systemet motverkar trängsel, men begränsar samtidigt barns inflytande. En avdelning använder stundtals en snurra tillsammans med sin valtavla för att fördela barnen slumpvis. Snurran används för att bryta grupperingar och ge förutsättningar för barn att få nya vänner, men begränsar samtidigt barns inflytande. Pedagoger lägger fokus vid att barn ska lära sig att hjälpa varandra i vardagen. Sång och rollspel används för att motverka blyghet och lära barn att våga. En avdelning har genomfört ett projekt med fokus på FNs barnkonvention. Ett aktivt värdegrundsarbete bland personalen har bland annat inneburit ett arbete med att personalen identifierat centrala värdeord att utgå ifrån i sitt dagliga arbete. På förskolans gård har ett system med en valtavla för personalen implementerats där personalen markerar vilket område på gården de ansvarar för. Systemet syftar bland annat till att förebygga konflikter mellan barn genom att förbättra bevakningen av gården samt till att öka aktiviteten på gården. I sitt likabehandlingsarbete och i arbetet med sin likabehandlingsplan använder förskolan material och arbetssätt från distriktsombudsmannen (DO). Pedagoger följer upp vad barnen gör hemma. Barn visar bilder för varandra på hur det ser ut där de bor och efter sommarledigheten visar barn saker för varandra som de tagit med hemifrån. Pedagoger uppfattar att detta ger barn en känsla av trygghet på förskolan.

5 5 (10) 2.2 Utveckling och lärande Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser En betydande del av barnens tid ägnas åt fri lek. Organiserade aktiviteter förekommer, men i lägre utsträckning. Förskolan organiserar aktivitetsdagar på gården. Under dessa kan barn till exempel utforska såpbubblor eller vattenfall. Organiserade aktiviteter utgår ibland ifrån barns intressen. Ett exempel är aktiviteter på temat frost som genomfördes på en avdelning för barn i åldrarna 1-3 år. Musik är en välintegrerad del i förskolan. Barnen sjunger dagligen. Andra språk än svenska används dagligen i verksamheten. Bland annat sjunger barnen sånger på engelska. Förskolan har en tvärgrupp för barn med annat modersmål än svenska. Gruppen träffas en gång i veckan och syftar till att utveckla barnens svenskkunskaper. Vårdnadshavare uppfattar att barnen förbereds väl för skolan. Vårdnadshavare uppfattar att barnen ägnar sig åt en rad olika projekt och aktiviteter på förskolan, däribland att läsa, skriva och filma sagor, människokroppen och natur. På förskolan gör pedagoger tankekartor med barnen utifrån teman som träd eller Lassa-Majas detektivbyrå. Förskolans material är välorganiserat. Utvärderarna observerade emellertid att förskolans böcker inte presenteras på ett inbjudande sätt. Förskolan har tagit fram idélådor som kan användas av pedagogerna för att snabbt sätta igång aktiviteter med barnen. Dessa ses emellertid över och används inte aktivt för tillfället. På avdelningarna har hörnor skapats där barnen kan ägna sig åt olika aktiviteter (t.ex. bygga, läsa, måla, osv.) På en av avdelningarna för barn i åldrarna 1-3 är hörnorna utplacerade i ett stort öppet rum. Pedagoger berättar att de då får bättre uppsikt över barnen. På förskolan görs utflykter en gång i veckan förutom när det är inskolning. Förskolans barn samlas för sång och dans en gång i månaden. Varje avdelning på förskolan har en dator och på förskolan finns totalt två lärplattor. Lärplattorna är populära bland barnen. På en avdelning används en kölista och en tidsgräns om tio minuter per barn. Användningen av IT varierar mellan olika avdelningar och är på vissa avdelningar mycket begränsad. Vissa pedagoger uttrycker att de inte har börjat använda lärplattor alls. Gruppen kunde iaktta att barn använder lärplattor både enskilt och tillsammans. Ensamlek med appar förefaller vanligare än annat användande. En digitalkamera används flitigt av barnen.

6 6 (10) 2.3 Systematiskt kvalitetsarbete/uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser På förskolan dokumenteras inte varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt. På förskolans väggar dokumenteras att antal av förskolans projekt. Vårdnadshavare uttrycker att de önskar portfoliopärmar för varje barn, men uppskattar dokumentationen på förskolans väggar. Förskolan visar viss dokumentation (ett par bilder eller ett videoklipp) för vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtal. Viss dokumentation kan på förfrågan ges vårdnadshavare på ett USB-minne när barnet slutar på förskolan. Pedagoger uttrycker att det är svårt att hinna med dokumentation. Den projektstruktur som förskolor i Lidingö stad använder sig av uttrycker flera pedagoger att de ännu inte har börjat använda. I utvärderingen framkom att en avdelning arbetar aktivt med projektstrukturen. På förskolan sker det ingen systematisk utvärdering av processer som hämtning, lämning, valtavlor, måltider, men vissa processer har förbättrats med utgångspunkt i observationer som personalen har genomfört. Vårdnadshavare upplever att pedagogerna är stressade och att detta i synnerhet blir märkbart vid hämtning. Många rutiner på förskolan, till exempel rutiner vid barnens lunchtid, förefaller genomtänkta och välfungerade. Vårdnadshavare uppger att förskolan har utvecklats positivt inom flera områden, däribland värdegrundsarbetet och arbetet med barnens utveckling och lärande. Förskolan serverar mat av hög kvalitet. Förskolan strävar aktivt mot stadens krav på 30 % ekologiska råvaror, men har ännu uppfyllt kravet. Vårdnadshavare uttrycker att barnen är stressade på förskolan. Bland tänkbara förklaringar nämns hög sjukfrånvaro hos personalen och stora barngrupper. Vårdnadshavare uttrycker att de har bra kontakt med förskolan. Förskolan arrangerar regelbundna föräldrafika. Förskolans personal arbetar i grupper med åtaganden som följs upp regelbundet vid varje arbetsplatsmöte. Förskolechefen skriver en årlig kvalitetsrapport till vilken personalen bidrar med underlag. Utvecklingsdag i början av hösten. 2.4 Kommunens utvärderingsområde barn i behov av särskilt stöd Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Pedagoger har fått handledning av psykolog från staden, vilket var mycket uppskattat. Vissa pedagoger uppger att de saknar utbildning för att veta hur de ska agera när barn är i behov av särskilt stöd och uttrycker att de vill ha stöd från staden. Vissa pedagoger ifrågasätter inkludering av autistiska barn i barngrupperna.

7 7 (10) Pedagoger ifrågasätter att resurspersoner för barn i behov av särskilt stöd stundtals används som vikarier. Det innebär en belastning för övrig personal.

8 8 (10) 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser I utvärderingen har framkommit att Käppala förskola erbjuder förskolebarnen en trygg miljö där de ges möjlighet att utveckla sin förmåga till socialt samspel och samarbete. Under tre dagar på förskolan observerade utvärderingsgruppen få konflikter mellan barn. Det kan även konstateras att förskolan har ett välutvecklat och mångfacetterat värdegrundsarbete riktat till både barn och personal. Med barnens värdegrund arbetar förskolan på en rad olika sätt pedagogerna diskuterar känslor och samspel med hjälp av EQ-dockor, låter barnen formulera hur en bra kompis är, förankrar begrepp som empati och samarbete, driver projekt utifrån FN:s barnkonvention, m.m. Pedagogerna lägger även fokus vid att vägleda barnen till att hjälpa varandra i vardagen. Pedagogerna har även arbetat aktivt med värdegrunden i den egna gruppen, bland annat genom att identifiera och diskutera centrala värdeord att utgå ifrån i sitt dagliga arbete. Vidare har arbetet med en trygg och trivsam miljö bedrivits på organisatorisk nivå. Förskolan har goda rutiner för att begränsa köbildning, trängsel och andra situationer där konflikter kan uppstå. På Käppala förskola använder både barn och pedagoger valtavlor. På flera av förskolans avdelningar finns valtavlor uppsatta som barn använder för att anmäla sig till den aktivitet de vill ägna sig åt. Systemet används för att motverka trängsel, som kan vara ett hinder i barns utveckling och lärande eller ge upphov till konflikter mellan barn. Samtidigt begränsar systemet barns inflytande då det innebär att barn inte alltid kan välja den aktivitet de vill, samt att barn har begränsade möjligheter att spontant byta aktivitet. Pedagoger tillämpar emellertid detta system med viss flexibilitet och tar hänsyn till barngruppens och de enskilda barnens behov. Pedagogernas valtavla är uppsatt på gården. Där markerar pedagoger vilket område av gården som de övervakar. Systemet syftar bland annat till att förebygga konflikter mellan barn genom att förbättra bevakningen samt till att öka aktiviteten på gården. Det ger också pedagoger goda möjligheter att se barns intressen och behov och utgå från dessa i verksamheten. Införandet av pedagogernas valtavla har sin grund i intervjuer med barnen där det framkom att barnen hade behov av att pedagogerna arbetade mer aktivt med barnen över hela gården. Kontakten mellan förskolan och vårdnadshavare är god och vårdnadshavare är nöjda med hur de bemöts när de är i kontakt med förskolan. Förskolan för en tydlig kommunikation bland annat genom välutformade månadsbrev. Utöver föräldramöten bjuder förskolan in till uppskattade föräldrafika. Vårdnadshavare uppger att de är nöjda med hur barnen förbereds kunskapsmässigt för skolan. Förskolan lägger fokus på språklig utveckling. Musik och sång är en viktig del i att stimulera barnens språkliga utveckling. Barn med annat modersmål än svenska träffas en gång i veckan i en tvärgrupp för träning i det svenska språket. Förskolan brister i sin dokumentation av varje barns utveckling och lärande. Viss dokumentation presenteras på förskolans väggar och vid utvecklingssamtal visas viss dokumentation för vårdnadshavare, men förskolan dokumenterar inte kontinuerligt och systematiskt. Pedagoger uttrycker att de saknar tid till dokumentation.

9 9 (10) Ett annat område som lämnar utrymme för förbättring är förskolans tillgång till, användning av och kompetens inom IT. Varje avdelning på förskolan har en dator och på förskolan finns totalt två lärplattor. Lärplattorna är populära bland barnen och barnen får ofta vänta på att få använda en lärplatta. Vidare varierar användningen av IT mellan olika avdelningar och det finns skillnader i kompetens hos personalen. På vissa avdelningar är användningen av IT mycket begränsad och vissa pedagoger uttrycker att de inte har börjat använda lärplattor alls. Lärplattorna tycks också vanligen användas till ensamlek med appar. Kunskaper om andra användningsområden finns hos vissa i personalen, men det finns ett generellt behov av kompetensutveckling inom området. I arbetet med särskilt stöd efterfrågar pedagoger ytterligare vägledning och kompetensutveckling. Pedagogerna betonar också vikten av att resurspersoner inte används som vikarier, då detta innebär en ytterligare arbetsbelastning för ordinarie personal. Käppala förskola ger intrycket av att genomgå en positiv utveckling. Vårdnadshavare uttrycker att förskolan har genomgått positiva förändringar inom flera områden, däribland arbetet med normer och värden och med barnens utveckling och lärande. Även flera pedagoger berättar om en utveckling till det bättre på förskolan.

10 10 (10) 4. Utvecklingsområden För att höja verksamhetens kvalitet rekommenderar utvärderingsgruppen följande utvecklingsområden: Kontinuerlig och systematisk dokumentation, uppföljning och analys av varje barns utveckling och lärande. Tillgång till, användning av och kompetens inom IT. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd. 5. Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel på utvecklingsarbete som kan vara av särskilt intresse för andra enheter: Välutvecklat och mångfacetterat värdegrundsarbete hos barn och personal Valtavlor för barn och pedagoger För ytterligare information kontakta: Jessica Feldt, förskolechef jessica.feldt@lidingo.se