Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan.

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan. Läsåret

2 Innehållsförteckning: Bogesundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, sid. 3 Utvärdering, sid. 4 - Resultat av utvärderingen av fjolårets plan (läsåret 2012/2013) Främjande insatser, sid. 5 Kartläggning, sid. 9 Förebyggande åtgärder, sid. 11 Rutiner för akuta situationer, sid. 15 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling, sid. 15 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever, sid. 16 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal, sid. 17 Bilagor, se sid. 19

3 Bogesundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen är Grundskola, förskoleklass - år 6 Ansvarig för planen är rektor Vår vision Vår skola är en trygg plats där en öppen och positiv anda råder. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar Planen gäller från till Eleverna har varit delaktiga med att upprätta, följa upp och utvärdera planen på klassråd, elevråd samt genom enkäter. Vårdnadshavare har getts möjlighet att via föräldraenkät delge sina synpunkter och komma med förslag på skolans arbete. På Brukarrådet har representanter för föräldrar deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen. Personalen har varit delaktiga i att upprätta, följa upp och utvärdera planen vid arbetsplatsträffar. Inför den nya planen har personalen varit delaktiga, gett synpunkter och förslag på främjande insatser samt påbörjat arbetet med hur skolan ska arbeta förebyggande. Förankring av planen Planen finns utlagd på skolans hemsida. Planen gås igenom med all personal. Tidpunkt: Planeringsdagarna i augusti. Vid nyanställning gås planen igenom. Ansvarig rektor Planen gås igenom med alla elever och finns i klassrummen. Tidpunkt: Vid läsårets början och kontinuerligt Ansvarig: Klassansvariga Information om planen ges vid föräldramötet under september. Nykomna elever och deras vårdnadshavare får information i samband med sin skolstart. Ansvarig: Rektor och klassansvariga

4 Utvärdering Utvärderingen av fjolårets plan har skett under vårterminen. Specifika frågor till klassråden* se bifogad bilaga 1. Klassråden och elevrådet har diskuterat och utvärderat de förbättringsåtgärder som vi har genomfört under innevarande läsår. Personalen har diskuterat de insatta åtgärderna vid gemensamma möten. Trygghetsgruppen har diskuterat och utvärderat de insatta åtgärderna och planen. Planen utvärderades på Brukarrådsmöte i maj Resultat av utvärderingen av fjolårets plan(läsåret ) Åtgärderna för läsåret 2012/13 grundar sig på kartläggning från läsåret 2011/12. Klasserna Utifrån svaren på de frågor som klasserna besvarat kan vi avläsa att det är mycket trångt i korridorer som får till följd att det är svårt att hålla ordning och små konflikter uppstår. Skolgården motsvarar inte elevernas behov och förväntningar. Omklädningsrummen vid idrotten är inte ändamålsenliga. Eleverna önskar ännu fler rastvakter särskilt vid ut- och ingång. Elevrådet Elevrådet tyckte att det fungerat bättre med delad förmiddagsrast. Klasserna har en levande diskussion om klassrumsro. Under förmiddagsrasten för de yngre barnen har en fritidspersonal haft hand om ledd rastlek vilket har uppskattats av dem som deltagit. Eleverna tycker vi ska fortsätta med värdeordet som vi har haft i tvåveckorsperioder. En förbättringsåtgärd är att alla klasser samtalar mer om vad värdeordet innebär och följer upp hur det går/gått. Rektor bör också prata om värdeordet och ropa ut det i högtalaren. Alla är mycket positiva till våra gemensamma aktiviteter och Värdegrundsveckan. Skolan bör jobba med "Att vårda ditt språk" igen. Elevrådet har utvärderat skolreglerna. De efterlyser konsekvenser och att all personal har samma gränser. Personal Personalen har diskuterat hur ökad klassro kan skapas. Vi ser en viss ökad arbetsro på elevenkäterna. Alla är positiva till den delade förmidddagsrasten ur trygghetssynpunkt. Vi anser att vi ska fortsätta med värdeorden men de måste alltid presenteras, "ropas ut", i högtalaren. Värdegrundsveckan är värdefull och ger en positiv start av läsåret. Personalen saknar den utlovade fortbildningen angående sociala medier och e- mobbing. Skolan har diskuterat hur vi bemöter elever med andra trosuppfattningar i olika situationer men ingen plan är framtagen. Vi behöver fortsätta att prata om hur man dokumenterar och arkiverar anteckningar inom klassens ram.

5 Trygghetsgruppen Gruppen har haft få träffar, enbart aktiva insatser i olika ärenden har genomförts och följts upp. Vi föreslår några områden som ska diskuteras under läsåret, t ex rättigheter och skyldigheter. Två i gruppen har deltagit i en kortkurs, Nätsmart, och skriftligt delgett arbetskamraterna information samt länkar. Trygghetsvandring har varit ofullständigt genomförd. Frågan om otrygga platser fanns med på trivselenkät men underlag för trygghetsvandringen med karta och frågor bör användas igen. De frågor som omnämnts under åtgärder i planen för 2012/13 var inte bifogade och har inte diskuterats och kan därför inte utvärderas. Årets plan ska utvärderas senast Utvärdering görs av konkreta åtgärder och främjande insatser. Eleverna utvärderar klassvis med sin lärare under mars/april. Ansvarig: Klasslärare Elevrådet utvärderar kontinuerligt under läsåret och vid möte i april. Personalen utvärderar kontinuerligt under läsåret och vid arbetsplatsträff april. Vårdnadshavare utvärderar på brukarråd under april/maj. Ansvarig: Rektor Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor Främjande insatser Mångkulturell tillgång Områden som berörs av insatsen är etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: I vår verksamhet ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kultur, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Vi uppmärksammar elever med annan etnisk tillhörighet för att skapa förståelse för varandra olikheter och likheter. Varje elev ska få ha religionsfrihet. Vi följer upp genom samtal med elever samt i arbetslagen i samband med utvärderingen av planen.

6 Insatser Vi ger barn och elever möjlighet att berätta om sin kultur och etniska bakgrund. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal Vi arbetar med attityder och värderingar så att alla får förståelse för varandras likheter och olikheter. Ansvarig: All personal Tidpunkt: Kontinuerligt All personal ska markera och reagera på ord och uttryck som negativt anspelar på etnisk tillhörighet. Ansvarig: All personal Tidpunkt: Kontinuerligt Skolavslutningen hålls i kyrkan av praktiska skäl men samlingen innehåller inte bön eller välsignelse. Alternativ erbjuds. Plan tas fram under läsåret. Ansvarig: Rektor Elever serveras den mat som är förenlig med familjens religion. Ansvarig: Måltidsansvarig Tidpunkt: Kontinuerligt Under FN-veckan har hela skolan ett gemensamt tema för att uppmärksamma den kulturella mångfalden på skolan. Internationellt arbete t ex Internationella kvällen, Voi-projektet. Ansvariga: All undervisande personal. Internationella gruppen förbereder temat Tidpunkt: FN-vecka v 43 Arbetet pågår under hela läsåret Likvärdig utbildning Områden som berörs av insatsen är kön, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Arbetet pågår under hela läsåret Mål och uppföljning Alla elever ska behandlas lika och ha samma rättigheter oberoende av ålder och kön. Flickor och pojkar ska få samma möjligheter och ges lika stort utrymme i undervisningen samt ha lika stort inflytande över verksamheten. Skolmiljön och undervisningen ska göras tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar. Utifrån ålder ges eleverna kunskap om olika familjekonstellationer. Uppföljning görs på APT under våren 2014 utifrån fastställda frågor.

7 Insatser Vi har fadderaktiviteter och andra gemensamma aktiviteter där vi blandar olika åldrar. Elevrådet representerar elever från år 2 och uppåt. Elevrådet tar upp frågor om diskriminering t.ex. p.g.a. ålder. Ansvariga: All personal Tidpunkt: Kontinuerligt Vi granskar undervisningsmaterial och granskar vårt eget beteende för att upptäcka diskriminering och förutfattade meningar. Vi arbetar medvetet att fördela utrymme lika mellan flickor och pojkar. Ansvariga: All personal Tidpunkt: Kontinuerligt Vi arbetar medvetet med att fördela pojkar och flickor jämnt vid t ex klass- sammansättningar. Ansvarig: Rektor och Förskolechef Tidpunkt: Vid bildande av förskoleklass och år 1 samt vid nyinflyttningar. Lokaler anpassas efter elevens enskilda behov. Kompensatoriska hjälpmedel ska sättas in så tidigt som möjligt. Berörd personal ska få stöd, fortbildning och handledning om funktionshindret hos enskild elev. Personalen ska få allmän kunskap om synliga och osynliga funktionshinder hos elever på skolan. Ansvarig: Rektor Tidpunkt: Kontinuerligt vid behov. Saklig information om funktionshindret ska ges till elevens kamrater om eleven och vårdnadshavaren ger sitt samtycke. Ansvariga: Vårdnadshavare och klassansvarig Tidpunkt: Vid behov Utifrån ålder ges eleverna kunskap om olika familjekonstellationer. Vid den dagliga planeringen ska man ta hänsyn till konsekvenserna för elever med funktionsnedsättning. Ansvarig: All personal Tidpunkt: Kontinuerligt Annan kränkande behandling Områden som berörs av insatsen är Kränkande behandling Mål och uppföljning I vår verksamhet ska alla känna sig trygga och ha redskap för att hantera konflikter. Ingen ska utsättas för kränkningar.

8 Utvärdering sker kontinuerligt på klassråd och kompis-samtal, i elevrådet, i arbetslagen och i Trygghetsgruppen. Utvärdering sker även via enkäter. Insatser Vi startar läsåret med en Värdegrundsvecka då vi fokuserar på samarbete, socialt klimat, trivselregler i klassrummet samt på vad de gemensamma ordningsreglerna innebär. Ansvarig: All personal Tidpunkt: Skolstart Vi har gemensamma ordningsregler som främjar ett gott arbets- och umgängesklimat på skolan. Vi har återkommande värdegrundsord med uppföljning samt etiska samtal och gruppstärkande övningar i klasserna. Vi har återkommande gemensamma aktiviteter: Internationella kvällen, Hela skolan sjunger, vårpromenad, fadderverksamhet, FN-veckan, Grön Flagg-tema och Värdegrundsveckan, värdegrundsord två veckor i taget som alla uppmärksammar. Vi har pedagogiska luncher, en lärare per klass samt ev. elevassistent. Vi har tillgängliga och synliga rastvärdar samt skolskjutsvärdar med västar. Elever som önskar är med och rastvaktar. Vuxna styr gruppindelningar Ansvariga: All personal Vi ger elever och föräldrar inflytande genom att ha klassråd, elevråd, matråd, miljöråd och brukarråd, utvecklingssamtal och föräldramöten. Ansvariga: All pedagogisk personal Tidpunkt: Kontinuerligt Elevrådet har möte varje månad, matrådet och Brukarrådet har några möten per termin. Trygghets - och säkerhetsfrågor tas upp i elevrådet. Skolans trygghetsgrupp träffas minst tre tillfällen per termin samt vid uppkommet behov Elevhälsoteamet träffas 1 g/v. Klasskonferenser 1 g/år. Vi har elevskyddsombud. Ansvarig: Rektor Frågor under arbete Göra trygghetsgruppen mer känd. Rastvärdsschemat ska följas upp minst varannan månad. Vid sjukdom och annan frånvaro måste ersättare sättas in för rastvärd. Arbetslagen förslås vara ansvariga. Vi behöver ha en fortsatt diskussion om konsekvenserna om man bryter ordningsreglerna. Vi har under föregående läsår startat en diskussion om elevinflytande och elevdemokrati.

9 Vi behöver ha ytterligare undervisning med de äldre eleverna (4-6) om vad elevinflytande är och innebär, rättigheter och skyldigheter. Diskussionerna behöver följas upp för att komma fram till en samsyn när det gäller t.ex. planeringen av undervisning och undervisningsformer. Kommunens skolor bör ha gemensamma konsekvenser vilket bör lyftas på ledningsnivå. Ansvarig Rektor Arbetet bör vara klart vid läsårets slut Kartläggning Kartläggningsmetoder för att upptäcka kränkningar, otrygghet samt brister i likabehandling Följande metoder används i skola varje läsår för att kartlägga och undersöka förekomsten av eventuell diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling: Kommunens elevenkät årskurs 3 6 genomförs i okt-nov Kommunens föräldraenkät genomförs i okt-nov Under vårterminens brukarråd ges vårdnadshavare möjlighet att komma med synpunkter. Inkomna incidentrapporter och anmälningar om kränkande behandling gås igenom under vårterminen inför revidering. Skolsköterskan genomför hälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4 och 6 Utvecklingssamtalen under både höst och vårtermin innehåller frågor om trivsel och trygghet. Kartläggning av otrygga platser på skolan görs klassvis med läraren under oktober/november månad. Enkät om trygghet genomförs i samtliga klasser under februari månad (v 8). Samtal förs i mindre elevgrupper utifrån frågeställningar som berör diskrimineringsgrunderna under mars/april. Varje klasslärare har kontinuerligt under läsåret samtal med klassen och elever om trivsel och trygghet. Områden som berörs i kartläggningen är:

10 Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eleverna har involverats i kartläggningen på följande sätt. Alla elever har besvarat en trivselenkät. År 3 - år 6 har besvarat frågor på kommunens attitydundersökning. Eleverna har även deltagit i klassvisa diskussioner. Elevrådet har deltagit i analysen av kartläggningen. Några klasser har genomfört en trygghetsvandring. Personalen har involverats i kartläggningen på följande sätt: Personalen har granskat enkätsvaren och diskuterat resultaten samt insatta och fortsatta åtgärder. EHT Personalen incidentrapporterar till rektor. Alla klassansvariga har analyserat trivsel och trygghet med sin klass. Samtal med föräldrar har skett vid utvecklingssamtalen. Resultat och analys Bogesundsskolans trivselenkät som gjordes under mars 2013 visar att 97 % trivs i sin klass och på rasten. Den visar även att 82 % känner arbetsro. Av höstens attitydundersökning kan vi läsa ut att knappt hälften av eleverna tyckte att de hade lugn och ro i klassen. Att resultatet i de båda enkäterna skiljer sig åt kan bero på att de görs vid olika tidpunkter och att attitydundersökningen inte omfattar samtliga elever. Vår egen enkät som görs under våren visar att arbetsron har förbättrats. Under läsåret har vi jobbat med att skapa arbetsro och vid vårens utvärdering säger eleverna att arbetsron har förbättrats. Dock visar trivselenkäten att 12 % av skolans elever är rädda för någon på skolan. Det resultatet kunde vi inte vara nöjda med och därför fick klasserna fundera på vad och hur man kan öka trivsel och trygghet. Attitydundersökningen visar även att 7 % inte känner till hur skolan arbetar mot mobbing. Vi har analyserat elevernas förslag och de betonar vikten av fungerande rastvaktssystem och säger också att korridormiljön inte är tillfredsställande. Dåligt fungerande klädupphängning, skoställ/brist på stövelställ och trångt vid in- och utgång bidrar till en viss oro. En del av de yngre eleverna upplever fotbollsplanen som en otrygg plats att vara på. Detta framgår av trivselenkäten och av att det är en återkommande punkt på elevrådsmöten. Vi saknar gemensamma frågor som utgår ifrån diskrimineringsgrunderna i både trivselenkät, attitydundersökningen och utvecklingssamtalen. Vi har också saknat kartan, elevernas skisser samt gemensamma frågor inför trygghetsvandringen. Trygghetsvandringen genomfördes enbart av några klasser.

11 Förebyggande åtgärder Åtgärder som tagits fram utifrån kartläggning och analys Utvecklingsområde: Likvärdig utbildning Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska behandlas lika och ha samma rättigheter oberoende av ålder och kön. Flickor och pojkar ska få samma möjligheter och ges lika stort utrymme och ha lika stort inflytande över verksamheten. Skolmiljön ska göras tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar. Utifrån ålder ges eleverna kunskap om olika familjekonstellationer. Uppföljning görs på APT under våren 2014 utifrån fastställda frågor. Åtgärd Vi har gemensamma aktiviteter där vi blandar olika åldrar och elever. Elevrådet representerar elever från år 2 och uppåt. Ansvariga: All personal Tidpunkt: Kontinuerligt Vi granskar material och vårt eget beteende för att upptäcka diskriminering och förutfattade meningar. Vi arbetar medvetet att fördela utrymme lika mellan flickor och pojkar. Ansvariga: All personal Tidpunkt: Kontinuerligt Vi försöker anpassa avdelningarnas lokaler efter elevernas enskilda behov. Berörd personal ska få stöd, fortbildning och handledning om funktionshindret hos enskild elev. Personalen ska få allmän kunskap om synliga och osynliga funktionshinder hos elever på skolan. Ansvarig: Rektor Tidpunkt: Kontinuerligt vid behov. Saklig information om funktionshindret ska ges till elevens kamrater om eleven och vårdnadshavaren ger sitt samtycke. Ansvariga: Vårdnadshavare och fritidsansvarig Tidpunkt: Vid behov Utifrån ålder ges eleverna kunskap om olika familjekonstellationer. Vid den dagliga planeringen ska man ta hänsyn till konsekvenserna för elever med funktionsnedsättning. Ansvarig: All personal

12 Tidpunkt: Kontinuerligt Motivera åtgärd En del av de yngre eleverna känner lite oro för de äldre eleverna. Elever med "osynliga" funktionshinder skapar oro bland elever. Vid samtal med personal framkommer att stöd, fortbildning behövs. Skolan behöver ha en gemensam syn och metoder för att jobba med jämställdhetsfrågor. Ansvarig: Rektor och all personal Arbetet pågår under hela läsåret Utvecklingsområde: Öka arbetsron i klasserna genom kunskap om synliga och osynliga funktionshinder hos personal och elever. Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla elever ska få förutsättningar att lyckas så långt som möjligt. Samtal i klasserna om arbetsro. Uppföljning sker vid utvecklingssamtal och vid upprättandet av åtgärdsprogram. Åtgärd Föreläsning/Fortbildning Anpassat stöd till elever med funktionshinder Repulsutbildning Motivera åtgärd Ökad arbetsro i klasserna. Kunskap i klasserna om elevers osynliga funktionshinder kan öka förståelsen och acceptansen. Ansvarig Rektor, personal, EHT Datum när det ska vara klart. Inför elevs placering eller då behov upptäcks. Utvecklingsområde: Fungerande rastvaktssystem Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Ökad trygghet och trivsel på raster. Uppföljning 1/g per månad.

13 Åtgärd Vid sjukfrånvaro måste rastvärd ersättas. Uppföljning 1/g per månad. Rastvärdarna behöver dela upp ansvaret för att täcka in hela skolgården. Rastvärdarna ska helst gå ut först och gå in sist. Elevmedverkan i rastvärdaktiviteter från och med höstterminen. Motivera åtgärd Eleverna tycker inte att rastvärdarna alltid finns på plats. Brister vid sjukdom och annan frånvaro. Tryggare och roligare raster. Ansvarig Rektor, personal, ansvarig för rastvärdssystemet. Datum när det ska vara klart: Vid skolstart Utvecklingsområde: Ta fram gemensamma frågor angående diskrimineringsgrunderna inför utvecklingssamtalen och enkäter. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Ingen ska diskrimineras utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Detta läsår fokuserar vi på religion eller annan trosuppfattning, kön och funktionsnedsättning. Utvärdering sker via klassråd och arbetslagsträffar. Särskilda uppföljningsfrågor ställs ev på attitydsundersökningen eller på annat sätt inom klassen. Åtgärd Plan upprättas över hur skolan ska bemöta och tillgodose elever med annan religion och trosuppfattning. Plan upprättas för hur skolan ska arbeta för att säkerställa likabehandling mellan könen. Fortbildning till personal. Särskilda uppföljningsfrågor ställs inom ramen för skolans trivselenkät i mars och kommunens attitydundersökning om som genomförs under hösten. Bearbetning av enkätsvar sker sedan via klassråd och i arbetslagen. Motivera åtgärd Trygghetsgruppen har under något läsår efterfrågat en gemensam syn och handlingsplaner för elever med annan religion eller trosuppfattning, för elever med funktionsnedsättning och en plan för likabehandling av kön. Ansvarig: Rektor Arbetet påbörjas vid terminstart och ska vara klart i april månad 2014.

14 Utvecklingsområde: Besluta om hur vi ska dokumentera trakasserier inom klassens ram. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Skolan ska ha ett gemensamt system för att dokumentera trakasserier inom klassens ram. Dokumentationen ska kunnas användas vid ev. anmälningar och för utvärdering av trygghetsgruppens arbete och i kvalitetredovisningen. Åtgärd Ett gemensamt dokumentationssätt tas fram och ska användas från och med höstterminens start. Förvaring/arkivering. Motivera åtgärd Vi upplever att vi behöver bättre system för dokumentation. Klasslärare har olika system. Rätt förvaring/arkivering bör säkerställas. Ansvarig: Rektor, trygghetsgrupp, personal Datum när det ska vara klart. Under höstterminen Utvecklingsområde: Ökad kunskap om Trygghetsgruppens arbete samt om sociala mediers roll vid mobbing. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara känd av alla. Trygghetsgruppen ska vara tillgänglig Personal ska ha nödvändiga kunskaper om sociala medier för att aktivt kunna arbeta mot mobbing och andra trakasserier. Åtgärd Planen gås igenom på föräldramöte, i klasserna och på APT. Planen tas upp på elevrådet. Skyltar, ev. även fotografier, med vilka som är med i Trygghetsgruppen anslås. Ersättare för de som utreder i samband med ärende i trygghetsgruppen sätts in. Fortbildningar om olika sociala medier och diskussioner och tips i arbetslagen om hur vi kan arbeta med dessa frågor.

15 Motivera åtgärd Planen och trygghetsgruppen är inte känd av alla. Minskad personaltäthet försvårar arbete med ärenden. Många elever uppger att de någon gång blivit kränkta via sociala medier. Personalen har inte tillräckliga kunskaper. Ansvarig :Rektor Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På varje rast ska det finnas schemalagda rastvärdar ute på skolgården samt bussvärd vid skolbussen på morgonen och då skolan slutat. All personal ska kontinuerligt och noggrant uppmärksamma och följa upp den jargong och de beteendemönster som råder i verksamheten. Uppföljning sker kontinuerligt och genom den årliga kartläggningen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Klasslärare Trygghetsgruppen: - Per Lindahl, rektor - Monika Knutsson, kurator - Git Brorsson, fritidspedagog - Eva-Lisa Lindquist, lärare - Birgitta Törnqvist, speciallärare - Solveig Ljunghager, lärare - Kenth Smedberg, lärare - Peter Gottfridsson, lärare Personer ur Elevhälsoteamet

16 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Enligt skolverkets allmänna råd (2012) inträder utredningsskyldigheten redan vid första tillfället när en elev upplever sig utsatt, oberoende av om det fanns en avsikt att kränka eller inte. Utgångspunkten är den enskildes upplevelse av det som inträffat. Ibland räcker det med några få frågor för att få klarhet. Andra gånger omfattas flera elever, personal och vårdnadshavare av utredningen. 1. All personal på skolan är skyldiga att agera direkt och avvärja det akuta när man ser, eller på annat sätt får kännedom om, någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. 2. Den person som ingripit rapporterar det man sett eller hört till ansvarig klasslärare. Läraren bedömer allvaret i det som har hänt och tar ställning till om det ska gå direkt till trygghetsgrupp/ arbetslaget/eht eller om klassläraren utreder själv. Vid behov skrivs en incidentrapport. 3. I de fall klassläraren själv utreder och kränkningen inte upphör tas kontakt med någon representant i trygghetsgrupp. Tillsammans bestäms när och hur nästa steg skall tas. Frågan kan även lyftas i arbetslaget. Situationen diskuteras och tillsammans bestäms när och hur nästa steg skall tas. 4. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört efter att trygghetsgruppen/lärarlaget agerat kallas de elever som kränker/mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och annan skolpersonal. Anmälan om kränkande behandling fylls i och en handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Se bilaga 2,3,4,5 5. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektorn kallar till ett möte. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Klasslärare: Klassläraren samtalar med samtliga inblandade. Använd öppna frågor som; vad, hur och när. Undvik frågan varför! Enkel tydlig dokumentation förs. Läraren ser över om något behöver förändras i gruppen, i klassrummet eller i andra studiemiljöer. Vid behov kontaktas vårdnadshavarna. Personal på skolan informeras vid behov och har under de närmsta veckorna extra uppsikt över de inblandade. Utredande personal för anteckningar över det inträffade, se bilaga. Trygghetsgrupp: Representanter från trygghetsgrupp samlar information för att få veta vad som konkret har hänt. Samtalen genomförs med två personal där en frågar och en dokumenterar, se bilaga.

17 Samtal med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Exempel på frågor kan vara tidpunkt, vilka var inblandade, vem gjorde vad, finns det någon ledare, var sker det mm. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till klasslärare eller annan vuxen på skolan om något händer innan dess. Det är viktigt att ge den som utsatts stöd och skydd. Samtal med de som utfört kränkningen sker enskilt så att de inte kan prata med varandra. Förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. - Tala om fakta och håll samtalen på en individuell nivå, d.v.s. prata inte om vad andra har gjort. - Ställ frågorna När, Var och Hur! EJ Varför? Det är sällan som någon kan tala om varför man betett sig illa, varit dum eller elak. - Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. - Informera om att vi kommer ha ett uppföljningssamtal om en vecka. Samtliga vårdnadshavare informeras av de som genomfört samtalen om vad som hänt, vad som beslutats och hur man kommer att jobba vidare. Personal på skolan informeras om att ha extra uppmärksamhet mot de inblandade. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. All personal på skolan är skyldig att agera direkt och avvärja när man ser, eller på annat sätt får kännedom om någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. 2. Den person som ingripit rapporterar det man sett eller hört till rektor. 3. Rektor beslutar när och hur nästa steg skall tas. Rutiner för uppföljning Klasslärare Uppföljning med alla inblandade sker senast efter en vecka och därefter utifrån behov tills kränkningar upphört. Trygghetsgrupp: Uppföljningssamtal sker inom en vecka med både den som utsatts och de som varit med och kränkt. Vårdnadshavare informeras om hur det gått. Därefter sker regelbunden uppföljning tills kränkningarna upphört. Rektor/EHT: Uppföljande möten sker tills kränkningarna upphört

18 Rutiner för dokumentation Klasslärare: Samtliga steg dokumenteras och ska innehålla vilka som varit inblandade, kontakter man tagit, beslut som gjorts, ev. förändringar man genomfört i gruppen, uppföljning och hur det blev. Dokumentationen sparas av klassläraren själv. Trygghetsgrupp: Ärendeblankett fylls i av de som genomfört samtalen, trygghetsgrupp/lärargrupp. Dokumentationen ska innehålla vilka kontakter man haft, vilka samtal som genomförts, beslut som tagits, vilka ev. förändringar man genomfört på skolan, uppföljning och analys på hur det blivit. Dokumentationen sparas i särskild pärm på skolan under läsåret. Vid läsårets slut diarieförs avslutade ärenden och förvaras enligt skolans sekretessregler. Rektor/EHT: Minnesanteckningar och handlingsplaner skrivs och diarieförs när ärendet är avslutat. Vid ärende då personal kränker elev dokumenterar rektor ärendet. Ansvarsförhållande Se tidigare rubriker under Rutiner för akuta åtgärder.

19 Bilagor (finns som 2 extra PDF-filer) 1. Diskrimineringsgrunderna, sid Frågor till klasserna, sid Frågeformulär trygghet på Bogesundsskolan, sid Karta, sid Elevenkät, sid Bogesundsskolans regler, sid Anmälan om diskriminering eller kränkande behandling till rektor, sid Blankett Samtal, åtgärder och uppföljning med utsatt elev och med inblandade elever, sid

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30