Datum. Remiss - geografisk underindelning inom Polisregion Syd

Transkript

1 POlisen Förändringskansliet Polisregion Syd I I -_.. ~-----~ REMISS (åberopas) Saknr l (2) - '" I Samtliga kommuner i Kalmar län Kr nobergs län, Blekinge län och Skåne län enligt sändlista I Remiss - geografisk underindelning inom Polisregion Syd Den l januari 2015 kommer Sverige få en samlad Polismyndighet till skillnad från dagens uppdelning i Rikspolisstyrelsen och 21 polismyndigheter. Arbetet för att åstadkomma detta kallas Polissamordningen och leds av regeringens särskilde utredare Thomas Rolen tillsanunans med en genomförandekommitte. Polismyndigheten kommer att underindelas i sju regioner och ett antal nationella stödavdelnmgar. Den särskilde utredaren har sedan tidigare beslutat att Kalmar län, Kronobergs län, Blekinge län och Skåne län ska utgöra Polisregion Syds geografiska ansvarsområde. Regionen innefattar därmed 58 kommuner och har ca. l,85 miljoner invånare. Polisregion Syd kommer att ha ca medarbetare. För att den interna ledningen och styrningen ska fungera väl måste regionen underindelas i polisområden som i sin tur ska indelas i lokalpolisområden. Detta är i första hand en intern administrativ och ledningsrnässig indelning som t.ex. inte kommer att påverka styrningen av den akuta ingripandeverksamheten. Medborgarna kommer alltid att betjäna' av näimast tillgängliga polispatrull oavsett länsgriin erlkommul1gränser eller vilket lokalpolisområdc/polisområde om patrullen tillhör rent organi at ri kl. I den nybildade polismyndigheten konuner d ek lokalpolis Dll'ådena att utgöra ba en för verksamheten. Ansvar och befogenheter kommer att delegera så lånhrt ut i linjen som möjligt. Verksamheten på polisområde - och regionnjvå korum r huvudsakligen att innefatta olika typer av specialistverksamheter och samordnande funktioner. Samtliga regionpolischefer har fått i uppdrag att genomföra en översyn av den nuvarande geografiska indelningen och redovisa förslag till den särskilde utredaren Thomas Rolen. Viktiga utgångspunkter i detta arbete har varit de verksamhetsförmågor som ska finnas på olika nivåer samt att antalet chefsfunktioner och ledningsstödsfunktioner totalt sett ska minska i den nya myndigheten. Enligt direktiv från tillträdande regionpolischefen Annika Stenberg har en utredningsgrupp presenterat ett antal olika alternativ för framtida geografisk indelning av Polisregion Syd. Som ett led i den fortsatta beredningen av ärendet remitteras här en delrapport till samtliga berörda kommunerna för ev. ynpullkter. Remiss - geografisk underindelning

2 2 Förändringskansliet Polisregion Syd Delrapporten kan hämtas från Polisens hemsida via foljande länk: se/skalle/aktuell t/n yheter/s kan e/a pli 1-j uni/delrappoli -OlUgeo grafisk -indelning-a v-regi on -S yd -overlamn( df F ör att remissvaren ska kunna tas om hand och beaktas är det angeläget att svaren tar sin utgångspunkt från de två beslut som redan har fattats om den nya polismyndigheten (inriktningsbeslut om polismyndighetens övergripande org. och beslut detaljorganisation). Dessa beslutsdokument återfinns i sin helhet på Polissamordningens hemsida via följande länk: och beslutjfattade%20be lut Ett utdrag från beslutet om detaljorgani sation återfin ns i bilaga l. Av detta framgår bl a del utökade uppdrag och mand at som kommer att läggas på lokajpolisområdena jämfort med dagens närpolisområden samt vilket ansvar som blir kvar på polisområdesnivå. Beredning av detta ärende sker inom Förändringskansliet for Polisregion Syd. Kansliet önskar särskilt svar på ett antal frågeställningar som återfinns i bilaga 2. Beslutsfattare i ärendet är den särskilde utredaren Thomas Rolen med tillträdande regionpolischefen som föredragande. Det beslut som fattas kommer inte att verkställas den l januari 2015 utan först senare under år Under en övergångsperiod kommer dagens geografiska indelning i närpolisområden och polisområden att överföras till den nya myndigheten i [ Olm av lokalpolisområdell och pojisområden. Tillsatta polisområdeschefer kan dock komma att få ledningsansvar för fler än ett polisområde. Remissvar önskas senast den 4 augusti Svar kan ställas till Polisen Malmö Med vänlig hälsning Annika Stenberg Tillträdande regionpolischef Ulf Ericsson C Förändringskansliet Polisregion Syd Bilagor l. Utdrag från särskilde utredarens beslut om detalj organisation for lokalpolisområde och polisområde 2. Särskilda frågeställningar

3 Utdrag från den särskilde utredarens beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detalj organisation J.3 tgångspunkter och prin iper lör detaljorganisationen (sid 9-1 J) Närmare medborgarna Polismyndighetens kärnverksamhet ska utföras nära medborgarna. Medborgarna ska känna sig trygga där de bor och vistas. Genom att förebygga, ingripa, utreda brott samt hindra ordningsstömingar bidrar Polismyndigheten till medborgarnas trygghet och upprätthåller förtroende för rättstaten. En av de viktigaste utgångspunkterna för arbetet med att refonnera svensk polis är att stärka den lokala närvaron och tillgängligheten. Verksamheten ska byggas underifrån vilket ska återspeglas i hur medel fördelas inom organisationen. Lokalpolisområdet ska utgöra basen för Polismyndighetens verksamhet och målet ska vara att mer än hälften av en polisregions verksamhet ska bedrivas i lokalpolisområdet. En stor dej av brotten ska utredas i lokalpolisområdet, nära medborgarna, av utredare som känner den lokala problcmbijden. Den lokala samverkan med kommunerna och andra aktörer ska tvecklas. Genom detta beslut skapas de organisatoriska förutsättningarna för att åstadkomma resursomfördelning tilllokalpolisområdena. Det är regionpolischefernas uppdrag att säkerställa att den beslutade organisationen leder till en förstärkt lokal polisverksamhet i form av närvaro och tillgänglighet. Helhetsansvaret samt korta och snabba beslutsvägar skapar möjligheter för chefen för lokalpolisområdet att anpassa verksamheten till lokala behov och förutsättningar. Att ha en polisiär funktion i lokalpolisområdet med särskilt ansvar att driva arbetet med kommunerna och lokalsamhället i övrigt stärker medborgarinflytandet. Vidare stärks medborgarinflytandet genom de samverkansavtal och medborgariöften som ska tas fram mellan kolmnunerna och Polismyndigheten. Polismyndighetens förtroende hos allmänheten beror bland annat på hur medborgare och företag blir bemötta vid kontakter med myndigheten. Likaså är tillgängligheten viktig. Vilka kanaler Polismyndigheten använder i sin kommunikation med medborgare och företag ska utgå från såväl målgruppernas som myndighetens behov. Ett samlat nationellt ansvar för dessa frågor ökar möjligheterna att styra tillgänglighet och bemötande på ett sätt som är anpassat utifrån behoven. Chefen för rikspolischefens kansli får i uppdrag att ta fram förslag på en sammanhållen inriktning för medborgarrnötet och kanalstrategi.

4 Beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå vilket generellt kommer att innebära en mer långtgående delegering än i dagens myndigheter. Medarbetarna har ett stort ansvar för Poli smyndi ghetens mål, verksamhet och resultat. Kunskaper ocb engagemang hos medarbetama ska tas tillvara och verksamheten ska genomsyras av ett tydligt fokus på medborgama. Denna inriktning kommer innebära att resurser från andra delar av verksamheten måste fördelas om till förmån för den lokala polisverksamheten. Medborgarinsyn Polisstyrelserna är i dag medborgarnas representanter för insyn i och inflytande över polj ens lokala verksamhet. Polisstyr lserna ska inte rinnas kvar efter den l januari 2015 eftersom enrådighetsmyndigheter inte har någon styrelse. Medborgarnas insyn kommer att säkerställas på regional nivå genom regionpolisråd och på nationell nivå genom ett nationellt insynsråd. I råden ska det finnas representanter från samtliga riksdagspartier. Medborgarinflytandet ska även stärkas genom medborgarlöften som tas fram utifrån bland annat medborgardialoger. Medborgardialoger och medborgarlöften Våren 2014 genomför genomförandekommitten i samverkan med polismyndighetema medborgardialoger på sju orter. Syftet är att fånga upp medborgares och intresseorganisationers synpunkter och förslag på hur kontaktema med polisen kan utvecklas. Kunskapen från dialogerna ska bland annat användas för att skapa en nationell modell för att ta hand om allmänhetens synpunkter samt vara en del i processen för lokala medborgarlöften. Sådana löften ska ta sin utgångspunkt i den lokala problembilden och ska bidra till att skapa engagemang för ett tryggt lokalsamhälle såväl bland medarbetare som bland medborgare. Genom dialog och närvaro i lokalsamhället får medborgarna insyn och delaktighet i polisverksamheten. Detta väntas leda till ökad förståelse för Polismyndighetens uppdrag ambitioner ch prioriteringar. Ambitionen är att modellen ska vara ett erktyg Rir att ut veckla verksa mheten och bid ra till att för lärka medborgarnas förtroende för Polismyndigheten. För att uppnå detta kommer återkoppling och ett pro fes ion lit omhändeltagande av medborgarna Y11punkter alt vara nödvändigt. Kommunpolis För att uppnå lokal förankring krävs polisiär närvaro. Kunskap om lokalsamhället är avgörande för ett fungerande polisarbete. Polismyndigheten lokalt måste ges förutsättningar att leva upp till rimliga och realistiska förväntningar som kommunen och medborgarna ställer på myndigheten. Det är lokalpolischefens ansvar att säkerställa att det finns tillräckliga polisresurser i varje kommun i förhållande till den polisiära problembilden och i förhållande till Polismyndighetens åtaganden i de lokala medborgarlöftena. Vad gäller samverkan mellan Polismyndigheten och kommuner ska den nya organisationen möjliggöra en ambitionshöjning, vilket ska återspeglas i

5 lokalpolisområdets förmåga. För att säkerställa kontinuitet och lokal förankring ska det för varje kommun finnas en polisiär funktion som för lokalpolischefens räkning driver samverkan med kommunen o h I kal amhällel i övrigt. Denna funktion ska fungera som verktyg för att säkra att Polismyndigheten lokalt kan svara upp mot de åtaganden som gjorts i samverkansöverenskommelser och i medborgarlöften. För att säkerställa fortsatt utveckling av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i alla kommuner ska Polismyndigheten avsätta resurser för detta arbete utifrån nyckeltal och invånarantal. En högre polisiär fönnåga ska upprätthållas i brottsutsatta områden. Kommitten kommer i det fortsatta arbetet närmare precisera denna inriktning. Med slart 2015 ska lokala trygghetsunder ökningar genomföras i kommunerna. 2.3 Organisation av lokalpolisområde (sid 23-25) Lokalpolisområdet organiseras i de två verksamhetsområdena utredningsverksamhet samt brottsförebyggande verksamhet och ingripandeverk amhet. lnorn lokalp lisområdet ska även stöd och service finnas. Dagens 138 närpolisområden ska bli cirka 100 lokalpolisområden. För att genomföra denna förändring krävs betydande ändringar i it-stödet (ärendehantering, statistik, LKC, RlF m.m.). Därtill måste hänsyn tas till den planerade förändringen från nuvarande 19 länskommunikationscentraler till sju regionala ledningscentraler. Som en konsekvens av detta kommer genomförandet ntt planeras i detalj under 2014 o h implementeras i ordnade folmer med start För att säkerställa kontinuitet och lokal förankring ska det för varje kommun finnas en p Ii iär funktion som rör lokalpolis hefens räkning driver samverkan med kommunen och lokal amhällel i övrigt. Denna funktion ska fungera som erktyg för au säkra att Polismyndigheten lokalt kan svara upp mot de åtaganden som gjorts i samverkansöverenskommelser och i medborgarlöften. Det är i normalfallet chefen för lokalpolisområdet som ska teckna samverkansöverenskommelser med kommunerna och ansvarar för att fullfölja de överen k mna åtgärderna som har tagits fram utifrån den lokala problembilden. För att säkerställa kämverksamhetens behov av utvecklad medborgar- och resultatkoll1ll1unikation utifrån den lokala problembilden har chefen för lokalpolisområdet ett utökat kommunikationsansvar. För att klara det ansvaret ska cheferna för lokalpolisområdena få stöd av kommunikatörer organiserade inom den regionala kommunikationsavdelningen. En utredningsgrupp på lokalpolisområdesnivå bör bestå av minst åtta utredare samt en förundersökningsledare. Hanterar lokalpolisområdet även frihetsberövade bör

6 utredningsgruppen inte understiga 12 utredare och bestå av såväl arbetsledare som förundersöknings ledare. Utr dl1ingsellhel Lokalpolisområdet ska ansvara för den typ av utredningar som kan färdigställas direkt i it-stöd samt alla förundersökningar ledda av Polismyndigheten som inte polisregion eller polisområde ansvarar får. Utredningen kan även ligga kvar på lokalpolisområdet då åklagare öveltar förundersökningen exempelvis på grund av frihetsberövande. Utredningsverksamheten ska även ansvara för trafikärenden av enkel karaktär. Vidare ska lokalpolisområdet ansvara rör utredningar enligt lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare som inte handläggs på polisområde samt bedriva spaningsverksamhet i det lokala perspektivet. Vad gäller ungdomsärenden är det viktigt att metoder och rutiner etableras för att säkra att frister följs och att yttranden från sociala myndigheter inhämtas på ett korrekt sätt. Mer komplicerade ungdomsbrott ska dock handläggas på polisområdesnivån. Förundersökningsledare ska minst under kontorstid finnas tillgängliga i Lokalpolisområdet. Vidare ska lokala brottsplatsundersökare som ingår i regionens gemensamma forensiska resurs finnas i lokalpolisområdet. El1heten/ör brofl..!(;rehy}jxaf1de arbete och ingrip(li1de lrerksalllhel Enheten ansvarar för att bedriva ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i nära samverkan med kommuner och andra lokala aktörer. Här ingår bland annat åtgärder mot ungdomsbrottslighet och arbete med stöd till brottsoffer. Polisen i lokalpolisområdet ska arbeta mot grov och organiserad brottslighet i ett lokalt perspektiv. Lokalpolisområdena ska ha en kontaktfunktion gentemot underrättelseenheten i polisområdet för att säkerställa underrättelseprocessen såväl lokalt som regionalt och nationellt. Ingripandeverksamhet ska upprätthållas dygnet runt. Polisområdets yttre befälsfunktion ska finnas inom denna enhet. Det yttre befälet ska ha den delegation som förundersökningsledare som behövs för att kunna besluta om relevanta förstahandsåtgärder. För att uppnå en nationell enhetlig kompetens krävs en nationell grundläggande kompetensprofil för funktionen yttre befäl. Huvudprincipen ska vara att lokalpolisområdena ska vara tillräckligt bärkraftiga för att kunna bedriva och ansvara för ingripandeverksamheten i området dygnet runt. I vissa fall kommer geografiska och demografiska lokala förutsättningar att göra det nödvändigt att frångå huvudprincipen. Det kan exempelvis vara nödvändigt att i en del polisområden arbeta fram rutiner för ett delat ansvar för ingripandeberedskap mellan flera lokalpolisområden - i vmje fall under viss del av dygnet.

7 Trafiksäkerhetsarbete som omfattar till exempel hastighetskontroller, nykterhetskontroller och kontroller av farligt beteende ska ligga inom ellhelell verksamhetsområde. SJöd och service Enheten för stöd och service ska stödja chefen för lokalpolisområdet med planering och uppföljning. Enheten ansvarar även för verksamheten i receptioner, hittegods, pass och nationella id-kort. I denna enhet ingår även uppgifter som vaktmästeri, posthantering, diarium och arkiv. Möjlighet att placera delar av stöd och s rvice för loka lpolisområdena på polisområdesnivå ska finnas om detta gynnar ett effektivt resursutnyttjande. 2.2 Organisation av polisområde (sid 21-23) Polisområdet ska delas in i utredningsenhet, underrättelseenhet, lokalpolisområden samt en kanslifunkrtion. Polisområdet ska leda, samordna och följa upp den operativa verksamheten inom sitt ansvarsområde. Det planerade antalet polisområden är nu 35. En precisering av antalet polisområden kommer att ske under genomförandefasen. Utredn ingsen heten Följande ärendegrupper ska handläggas inom polisområdets utredningsenhet: [} Grova våldsbrott där PUG-organisationen inte sätts in, inklusive dödligt våld ~) Våld i nära relationer :::J Sexualbrott och övergrepp mot barn J Ärenden där målsägande är under 18 år [) Grova narkotikabrott u Vissa bedrägeribrott :J Hatbrott [J Mer omfattande eller komplexa ungdomsärenden enligt lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare :_i Förskingring, trolöshet mot huvudman och annan ekonomisk brottslighet som inte Ekobrottsmyndigheten ansvar får :::; Mängd- och seriebrott av större omfattning,l Övriga åklagarledda förundersökningar (som inte utreds på lokalpolisområdet) Inom utredningsenheten ska förundersökningsledare finnas och en brrottsamordningsfunktion med ansvar för ärendesamordning, fårundersökningsbegränsning, förberedande beredning och ärendefördelning. Även ärenden som forensiska analyser och operativa brottsanalyser leder till samordnas här.

8 Vid enheten ska också polisområdets jourverksamhet finnas. Denna ansvarar för initial ulredn.ingsverksarnhet genom att dygnet runt leda och genomfåra utredningsålgärder. Förutom tillgång till kvalificerad förundersökningsledning och lokala brottsplatsundersökare skajourverksamheten också ha tillgång till relevant arrestkapacitet. Ansvarig för arrestverksamheten och fönnansprövning i samband med frihetsberövanden är ett stationsbefål eller motsvarande. Polisområdets spaningsverksamhet ska organiseras vid utredningsenheten. Utredningsenheten ansvarar vidare för brottsoffer- och personsäkerhetsgrupp vars uppgift är att genomföra bedömningar av skyddsbehov, genomföra skyddsåtgärder efter kvalificerade riskbedömningar samt följa upp kontaktförbud. Underrättelseenhet Polisområdet ska genom sin underrättelseenhet bedriva underrättelseverksamhet med operativt och taktiskt fokus samt ha en arbetsprocess som stödjer inhämtning, bearbetning och delgivning på lokalpolisområdesnivå och regional nivå. Underrättel eenheten ans arar för alt samordna och kunna leda poli s mrådesgemensamma underrättelseiedda insatser rörande gränslös organiserad brottslighet. Enheten ansvarar också för områdets hanterarverksamhet. Operativa beslut på polisområdesnivå ska baseras på det samlade operativa underrättelseläget från lokalpolisområdena och regionen, som sammanställs av polisområdets underrättelseenhet. Lokalpolisomrdden Ansvar och organisation för lokalpolisområden beskrivs närmare under avsnitt 2.3. Pol isområdeskansl i Kansliet ska utgöra ett stöd till polisområdeschefen genom att planera och följa upp verksamheten. Kansli t. ka samordna planering av personalultag till ingripandeverksamheten, hundverksamheten och andra områdesgemensam r-na åtaganden gentemot regionen samt utföra servicefunktioner som vaktmästeri, posthantering, diarium och arkiv. Polisområdets kansli ska också samordna polisområdets externa service som till stor del kommer att bedrivas i lokalpolis-områdena. Detta kan exempelvis avse hantering av pass och hittegods.

9 Bilaga 2 - Särskilda frågeställningar l. Lokalpolisol11l'ådena kommer i den nya organisationen att få ett långtgående ansvar för brottsförebyggande verksamhet, polisens samverkan med kommunerna, ingripandeverk am het, lokal utredningsverksamhet av mängdbrott samt viss extern service (pass, hittegods och viss tillståndshantering). Vilka är de viktigaste faktorerna för att denna verksamhet ska kunna bedrivas på det sätt som åsyftas? I vilken utsträckning anser kommunen att den geografiska underindelningen i lokalpolisområden (en eller flera kommuner) har betydelse för Polisens möjligheter att fullgöra nämnda uppgifter? 2. nligt tidigare beslut ska I kalpoluiområdesch rcn ha hu udansvaret för samverkan med de kommuner som ingår i området. Det löpand samverkansarbetet med kommunledningar/förvaltningschefer m.fl. kommer direkt under lokalpolischefen att utföras aven eller flera särskilt utpekade och utbildade kommunpoliser. På vilket sätt anser ni att den geografiska indelningen i lokalpolisområden kan påverka förutsättningarna att bedriva en effektiv och väl fungerande samverkan mellan polis-kommun? 3. Vilka konkreta risker och möjligheter ser kommunen med det förslag till indelning i lokalpolisområden som utredningsgruppen har förordat (Lpo-förslag A-B)? 4. Polisområdena kommer att ansvara för operativ samordning av lokalpolisområdenas verksamhet, brottssamordning, underrättelseverksamhet, kvalificerad spaningsverksamhet, jourutredning samt utredning av grova brott, relationsvåld och bedrägeribrott. På vilket sätt anser ni att den geografiska indelningen i polisområden kan påverka förutsättningarna att bedriva effektiv och väl fungerande samverkan mellan Polis-komm un? I vilken utsträckning kan den föreslagna indelningen i polisområden kollllna att påverka kommunens verksamhet i övrigt? 5. Vilka konkreta risker och möjligheter ser kommunen med det förslag till indelning i polisområden som utredningsgruppen har förordat (Po-förslag 2)? I l forekommande fall stadsdelsnämnd motsv.

10 Förändringskansliet Polisregion Syd Delrapport Översyn av geografisk indelning för Polisregion Syd

11 DELRAPPORT 2 (79) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND UTGÅNGSPUNKTER Tidigare fattade beslut Utredningsdirektiv och utredningsgrupp Avgränsningar METOD ÖVERGRIPANDE NULÄGESBESKRIVNING Kort historisk utveckling sedan Nu-läge för närpolisområden inom Region Syd Nuvarande polisområdesindelning PARAMETRAR FÖR BEDÖMNING AV LOKALPOLISOMRÅDENAS VERKSAMHETSFÖRMÅGA OCH UTFORMNING Allmänt Parametrar för värdering av lokalpolisområdenas verksamhetsförmågor FÖRSLAG TILL INDELNING I LOKALPOLISOMRÅDEN Förutsättningslös prövning med begränsningar Regionsöverskridande frågor Övergripande om de fyra förslagen Lpo-förslag A-B Anpassat nuläge Förslag Förändringar i förhållande till nu-läge Jämförelse med nu-läget Överväganden Lpo-förslag C Anpassat nuläge med regionsjustering Förslag Förändringar i förhållande till nu-läge Jämförelse med nu-läge Överväganden Lpo-förslag D Utgå från större kommuner Förslag Förändringar i förhållande till nu-läge Jämförelse med nu-läge Överväganden Lpo-förslag E Utgå från mindre landsortskommuner Förslag Förändringar i förhållande till nu-läge Jämförelse med nu-läge Överväganden PARAMETRAR FÖR BEDÖMNING AV POLISOMRÅDENAS VERKSAMHETSFÖRMÅGA OCH UTFORMNING Allmänt... 44

12 DELRAPPORT 3 (79) 9 FÖRSLAG TILL INDELNING I POLISOMRÅDEN Förutsättningslös prövning med begränsningar Förutsättningslös prövning med nya möjligheter Polisområdesförslag 1 baserat på Lpo-förslag A-B Förslag Förändringar i förhållande till nu-läge Jämförelse med nu-läge Överväganden Polisområdesförslag 2 baserat på Lpo-förslag A-B Förslag Förändringar i förhållande till nu-läge Jämförelse med nuläge Överväganden Polisområdesförslag 3 baserat på Lpo-förslag A-B Förslag Förändringar i förhållande till nu-läge Jämförelse med nu-läge Överväganden Polisområdesförslag 4 baserat på Lpo-förslag C Förslag Förändringar i förhållande till nu-läge Jämförelse med nu-läge Överväganden Polisområdesförslag 5 med fyra polisområden baserat på Lpo-förslag D Förslag Förändringar i förhållande till nu-läge Jämförelse med nu-läge Överväganden Polisområdesförslag 6 med fyra polisområden baserat på Lpo-förslag E Förslag Förändringar i förhållande till nu-läge Jämförelse med nu-läge Överväganden BEDÖMNING AV REDOVISADE FÖRSLAG I FÖRHÅLLANDE TILL ÖVRIGA MYNDIGHETERS GEOGRAFISKA INDELNING Allmänt Polisens struktur i förhållande till Åklagarmyndigheten SAMLAD BEDÖMNING AV FÖRSLAGEN Lokalpolisområden Polisområden Utredningsgruppens rekommendation LÄMPLIGA PLACERINGSORTER FÖR CHEFER Placeringsorter för lokalpolisområdeschefer Lpo-förslag A-B Lpo-alternativ C Lpo-alternativ D Lpo-alternativ E Placeringsorter för polisområdeschefer Bedömningsgrunder Po-förslag Po-förslag

13 DELRAPPORT 4 (79) Po-förslag Po-förslag Po-förslag Po-förslag REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT UTREDNING BILAGOR... 79

14 DELRAPPORT 5 (79) 1 Sammanfattning Denna utredning belyser hur Polismyndighetens framtida geografiska underindelning bör utformas inom Region Syd efter att den nya myndigheten har inrättats den 1 januari Delrapporten utgör i det korta tidsperspektivet även beredningsunderlag inför beslut om hur många polisområdeschefer som bör anställas i regionen. Utredningen har genomförts på beställning av tillträdande regionpolischefen Annika Stenberg. Metodmässigt har utredningen använt sig av ett antal grundläggande parametrar vid värdering av olika förslag för såväl indelningen i lokalpolisområden som polisområden. Här avses t.ex. områdets yta, demografi, befolkningstal och polisiära belastning m.m. Utfallet har ställts mot kunskap och erfarenheter som framkommit vid 88 intervjuer som har genomförts med lokala chefer och medarbetare i samtliga 22 närpolisområden. Därutöver har ett antal chefer på polisområdes- och avdelningsnivå intervjuats. Utifrån den insamlade informationen har utredningsgruppen värderat om ett visst område har förutsättningar att utgöra ett lokalpolisområde samt polisområde i den nya organisationen och om aktuell geografisk indelning i övrigt är mer eller mindre lämplig ur verksamhetssynpunkt. Jämförelser har hela tiden skett mot befintlig struktur. Utredningsgruppen har vid värderingen prioriterat de verksamhetsförmågor som Genomförandekommittén utarbetat och som slutligen fastställdes genom beslut om Polismyndighetens detaljorganisation den 15 maj Vid en samlad bedömning av framtagna förslag till indelning i lokalpolisområden är gruppen enig om att det förslag som i delrapporten redovisas under beteckningen A-B är mest ändamålsenligt. Förslaget - som baseras på en anpassning av dagens indelning i närpolisområden innebär ändå relativt stora förändringar. Det gäller främst indelningen i den norra delen av regionen men även den mellersta och södra delen påverkas. Förslaget innefattar ett antal gränsöverskridanden vad gäller befintliga länsgränser och polisområdesgränser. Detta är delvis ett medvetet val från utredningsgruppens sida, men de föreslagna lösningarna baseras i grunden på de fördelar som bedöms uppkomma ur verksamhetssynpunkt. Antalet lokalpolisområden uppgår enligt det förordade förslaget till mellan 20 och 23, beroende på vilken lösning som väljs för Malmö stad. Med den ambitionsökning som lagts fast för Polisens framtida samverkan med kommunerna ses det som nödvändigt att Malmös indelning i lokalpolisområden fullt ut överensstämmer med Malmö stads indelning i stadsområden. Ett eller flera lokalpolisområden skulle kunna ha ansvar för samverkan med fler än ett stadsområde. Denna fråga måste dock utredas närmare då det föreligger flera olika alternativ.

15 DELRAPPORT 6 (79) De förslag som utarbetats för lokalpolisområdesindelningen har i nästa steg legat till grund för utredning om hur regionen bör indelas i polisområden. Via detta förfaringssätt har utredningen närmare belyst sex alternativ baserat på fyra olika alternativ för indelning i lokalpolisområden. I slutfasen av utredningen har olika bedömningar gjort att två av de polisområdesförslag som redovisas i rapporten har nedprioriterats till förmån för tre förslag vilka samtliga grundas på lokalpolisområdesalternativ A-B. De tre förslagen innefattar fem, fyra och tre polisområden. I den slutliga och samlade bedömningen av de olika alternativen har utredningsgruppen stannat vid att rekommendera beställaren att det på sikt bör inrättas fem polisområden inom Region Syd. Det förslag som förordas redovisas som Polisområdesförslag 2 i delrapporten. Samtliga deltagare i utredningsgruppen är eniga i denna bedömning förutom en som förordar alternativet med fyra polisområden. Det polisområdesförslag som utredningsgruppen förordar i första hand är indelat enligt följande: Polisområde Nordost omfattar nuvarande Kalmar län, östra delen av Kronobergs län samt östra delen av Blekinge län. Polisområde Mitt omfattar västra delen av Kronobergs län, nuvarande Polisområde Nordöstra Skåne (Näpo Hässleholm och Näpo Kristianstad) samt västra delen av Blekinge län. Vidare ingår nuvarande Näpo Ringsjöbygden som idag tillhör Polisområde Mellersta Skåne. Polisområde Nordväst är identiskt med nuvarande Polisområde Nordvästra Skåne med den förändringen att Perstorps kommun har överförts från nuvarande Polisområde Nordöstra Skåne. Polisområde Söder omfattar Polisområde Mellersta Skåne exklusive nuvarande Näpo Ringsjöbygden samt Polisområde Södra Skåne. Polisområde Malmö är identiskt med nuvarande indelning med undantag för Burlövs kommun som har överförts till Lokalpolisområde Kävlinge som i sin tur ingår i Polisområde Söder. Utredningsgruppen redovisar i slutet av rapporten förslag till placeringsorter för såväl lokalpolischefer som polisområdeschefer.

16 DELRAPPORT 7 (79) 2 Bakgrund Den 1 januari 2015 kommer Sverige att få en samlad polismyndighet. Arbetet för att åstadkomma detta leds av regeringens särskilde utredare Thomas Rolén tillsammans med en genomförandekommitté - i det följande kallat GK. Polisen är således inne i det största förändringsarbetet sedan förstatligandet Denna delrapport kring Polisregion Syds framtida geografiska indelning utgör en del av det pågående förändringsarbetet på regional nivå. Delrapporten ska ses som ett första steg i beredningen av beslutsunderlag för polisregionens slutliga underindelning i polisområden och lokalpolisområden. 3 Utgångspunkter 3.1 Tidigare fattade beslut Den 16 oktober 2013 fattade den särskilde utredaren Thomas Rolén ett första inriktningsbeslut om den nya polismyndighetens övergripande organisation och styrning. Vad gäller organisationsstruktur fastställdes bl.a. geografisk indelning och huvudorter för de sju polisregionerna. Vidare beslutades att den nuvarande indelningen i polisområden och närpolisområden ska gälla vid övergången till en myndighet den 1 januari Via inriktningsbeslutet fick de tillträdande regioncheferna ett uppdrag att utreda och ta fram förslag avseende hur den geografiska underindelningen i polisregionerna ska utformas på sikt. Förslagen ska grundas på de verksamhetsförmågor som Genomförandekommittén (GK) satt upp för regionerna, polisområden och lokalpolisområden. Den 15 maj 2014 fattade den särskilde utredaren Thomas Rolén beslut om den detaljorganisation som ska gälla i den nya myndigheten vid övergången den 1 januari Av beslutet framgår bl.a. att det exakta antalet lokalpolisområden och polisområden som på sikt ska finnas i respektive region ska preciseras av regionerna under sommaren och hösten Utredningsdirektiv och utredningsgrupp Tillträdande regionpolischefen Annika Stenberg fastställde den 24 mars 2014 direktiv för översyn av geografisk indelning för Polisregion Syd. Se bilaga 5. En delrapport ska redovisas senast den 16 maj Delrapporten ska bl.a. ligga till grund för regionpolischefens rekommendation till

17 DELRAPPORT 8 (79) Thomas Rolén om hur många polisområdeschefer som ska tillsättas. Frågan om den geografiska indelningen kommer därefter att utredas vidare innan några slutliga ställningstaganden och beslut kan fattas. Eventuella förändringar i förhållande till befintlig struktur förväntas genomföras under Av direktivet framgår bl.a. att utredningen ska pröva och belysa minst fyra alternativ utöver den befintliga indelningen. Den geografiska indelningen ska byggas underifrån genom indelning i lokalpolisområden och därefter i polisområden. Utredningen ska pröva hur lokalpolisområden och polisområden inom Region Syd kan bli mer likvärdigt resursstarka och bärkraftiga med inriktning att det ska finnas en tydlig och logisk struktur. Medborgarperspektivet ska särskilt beaktas vid värderingen av för- och nackdelar med de olika förslagen. Chefen för Region Syds Förändringskansli Ulf Ericsson har ansvarat för utredningen. Övriga som ingått i utredningsgruppen är Charlotta Göransson och Jan Olofsson vid Förändringskansliet, Hans Nordin, Pmd. Skåne, Susanne Hagström-Rosenqvist, Po Nordvästra Skåne, Anders Wiklander, Näpo Karlskrona, Tomas Stjernfelt, Polisförbundet, Mathias Nilsson, ST inom Polisen, Monica Veberg, Seko Polisen, Petra Stenkula, SACO-S, Anders Nilsson, länshuvudskyddsombud Skåne. Tom Jensen, Kikki Dyrvold och Lisa Lundmark Koblanck vid Sydsamverkans kansli har medverkat i utredningsarbetet. 3.3 Avgränsningar Utredningsarbetet har bedrivits koncentrerat under en begränsad tidsperiod. Ett antal övergripande parametrar för bedömning av lokalpolisområdenas och polisområdenas belastning, storlek och förmåga har använts. Dessa har bedömts som tillräckliga för att på en mer övergripande nivå kunna värdera hur stora lokalpolisområdena respektive polisområdena måste vara för att klara den nedre gränsen för de verksamhetsförmågor som beskrivits i GK:s tidigare utredningar OP-1, OP-3 och OP-4 och som fastställts i detaljbeslutet från den 15 maj Av de nämnda utredningarna framgår att huvudprincipen för lokalpolisområden är att de ska vara tillräckligt bärkraftiga för att kunna bedriva och ansvara för ingripandeverksamheten i området dygnet runt. Det ska vidare finnas förmåga att bl.a. bedriva lokalt brottsförebyggande arbete mot ungdomsbrottslighet samt ge stöd till brottsoffer. Lokalpolisområdet ska som huvudprincip ansvara för utredning av mängdbrott och ungdomsbrott. Även viss service

18 DELRAPPORT 9 (79) och tillståndsverksamhet ska bedrivas i lokalpolisområdena. För att kunna bedriva denna verksamhet bör ett lokalpolisområde i normalfallet vara bemannat med minst ett 50-tal anställda. I normalfallet bör bemanningen inte överstiga mer än cirka 180 anställda. Utredningsgruppen har inte gjort någon mer ingående analys av vilka resurser som bör eller måste allokeras till ett visst område utöver lägsta nivå och högsta nivå. Frågan om den framtida resursfördelningen mellan regionens polisområden och lokalpolisområden måste hanteras i särskild ordning så snart organisationsstrukturen och den geografiska indelningen har fastställts. De verksamheter som ska bedrivas på polisområdesnivå i den nya polismyndigheten (underrättelseverksamhet, utredningsjour med arrest, brottssamordning, utredning av åklagarledda ärenden m.m.) har endast bedömts på ett övergripande sätt kopplat till de lagda förslagen. Utredningen har prövat och gjort rimlighetsbedömningar av vilka samordningsmöjligheter som föreligger för dessa verksamheter. Dessa bedömningar bygger på att samma typ av verksamhet kan bedrivas från flera olika orter inom ett polisområde till skillnad från idag då de ofta är koncentrerade till polisområdets huvudort. Frågan om hur en sådan samordnad verksamhet bör utformas mer i detalj har dock avgränsats från utredningen. Utredningsgruppen har relativt ingående diskuterat de särskilda förutsättningar som råder för polisverksamhet i storstad. Frågan om hur Malmö stad bör indelas i lokalpolisområden för att på bästa sätt stödja den verksamhetsinriktning som GK lagt fast med bl.a. fördjupad samverkan med kommunerna är komplicerad. Den bör därför utredas närmare i särskild ordning. För närvarande överensstämmer inte Polisens geografiska indelning med den stadsområdesindelning som Malmö stad införde under I denna delrapport presenteras några förslag som endast baseras på övergripande överväganden i denna fråga. Utgångspunkten har dock varit att Polisens och kommunens geografiska underindelning måste stämma överens för att kunna lägga grunden för ett fördjupat brottsförebyggande samarbete mellan Polisen och stadsområdena. Detta bedöms som särskilt angeläget med hänsyn till att Malmö har de tyngsta och mest utmärkande problembilderna i hela regionen. Utredningsgruppen har haft tillgång till information om vilka polisstationer/lokaler som finns inom regionen. Utifrån redovisade förslag har endast en övergripande bedömning gjorts vad gäller tillgång till lokaler inom respektive område och om dessa uppfyller gällande säkerhets- och arbetsmiljökrav. I de fall det krävs åtgärder har detta redovisats särskilt.

19 DELRAPPORT 10 (79) 4 Metod Utredningsarbetet har bedrivits i tre steg varav det första har innefattat informationsinsamling, dels via medarbetare och chefer som är verksamma i nuvarande organisation, dels via faktainhämtning. Samtliga deltagare i utredningsgruppen har såväl via muntliga föredragningar som i skrift fått del av det samlade intervjuunderlaget jämte statistikmaterialet. I nästa steg har utredningsgruppen arbetat fram ett antal alternativa förslag till indelning av regionen i lokalpolisområden. Förslagen har utformats enligt tre olika angreppssätt som utvecklas närmare under avsnitt 7.3. Med ledning av framtaget arbetsmaterial för lokalpolisområden har utredningsgruppen slutligen utformat ett antal förslag till indelning av regionen i polisområden. Vid alla förändringar är det angeläget att ta tillvara det som fungerar bra och inhämta kunskap och erfarenheter från medarbetare och chefer som är verksamma i organisationen. Inom ramen för utredningen har det därför inom regionens närpolisområden genomförts 88 intervjuer med nuvarande närpolischefer, poliser i yttre tjänst, utredare och personal som arbetar med extern service. Därutöver har samtliga polisområdeschefer och ett antal avdelningschefer i Skåne intervjuats om deras syn på föreliggande förändringsbehov vad gäller geografisk indelning m.m. Även representanter för stödverksamheten har inkommit med synpunkter. Intervjuerna på lokal nivå har genomförts med stöd av ett standardiserat frågeformulär som redovisas i bilaga 2. Underlaget har främst använts vid värdering av vilka kommuner som ur polisiär verksamhetssynpunkt bör eller inte bör föras samman till lokalpolisområden. Vid sammanställning och värdering av olika alternativ har utredningen haft tillgång till faktamaterial och statistik som sammanställts av KUT och verksamhetsanalytiker. Det framtagna underlaget redovisas i bilaga 1. Hela utredningsgruppen har genomfört fyra möten varav en tvådagars work-shop där grunden för de förslag som redovisas arbetades fram. Värdering och analys av förslagen har dels skett i gruppform, dels individuellt via en framtagen bedömningsmall för polisområden. Bedömningsmallen redovisas i bilaga 4. Slutliga överväganden kring framtagna förslag gjordes vid utredningsgruppens möte i Kristianstad den 12 maj 2014.

20 DELRAPPORT 11 (79) 5 Övergripande nulägesbeskrivning 5.1 Kort historisk utveckling sedan 1965 Polisen förstatligades 1965 som en följd av att statsmakten eftersträvade en polis med likartad kompetens och utrustning i hela landet. Det bildades 119 polismyndigheter som kort därefter blev 118. En kraftig upprustning skedde och likformighet skapades med en stark central styrning. Under senare delen av 1980-talet fördes diskussioner kring bärkraft och förmågor och efter den så kallade Polisberedningen beslöts att Polisen skulle bilda länsmyndigheter under ledning av en länspolismästare. Detta ledde fram till att de flesta länen bildade nya länsmyndigheter i mitten av 1990-talet. Respektive länsmyndighet har därefter omorganiserats på olika sätt ett flertal gånger fram till idag. Nedan följer en kort beskrivning av utvecklingen inom blivande Region Syd. Polismyndigheten i Blekinge län bildades i juli 1996 av tre tidigare myndigheter. Myndigheten kom att bestå av tre polisområden som senare övergick till sammanlagt fem närpolisområden. Under 1999 bildades en för myndigheten gemensam kriminalavdelning. För att skapa en större enhetlighet organiserades närpolisverksamheten om till en gemensam avdelning under 2004, för att 2005 tillsammans med ordningsavdelningen och trafikavdelningen bilda en polisavdelning. Länet kom då att bestå av polis- och kriminalavdelning samt stab. I februari 2007 avvecklades myndighetens ledningscentral och verksamheten sammanfördes med ledningscentral Syd vid Polismyndigheten i Skåne. Samtidigt överfördes vaktuppdraget (vakthavande befäl) till Skåne. Under 2010 gjordes en översyn av närpolisverksamheten i syfte att öka och förbättra myndighetens brottsförebyggande arbete. Polismyndigheten i Kalmar län, som tidigare bestod av fyra polismyndigheter, blev länsmyndighet i juli 1995 då sex polisområden inrättades. Under hösten 1997 bildades en myndighetsgemensam ledningscentral och antalet polisområden halverades till tre. I april 2004 bildades tre länsövergripande avdelningar; förvaltningsavdelning, avdelning för brottsutredning och avdelning för brottsreducering. Under 2008 samlades all operativ verksamhet i en operativ avdelning som indelades i två större närpolisområden med sex kommuner vardera. Närpolisområdena underindelades i geografiskt utspridda polis- och utredningsteam. Den myndighetsgemensamma verksamheten indelades också i team för bl.a. hundpolisverksamhet, kriminalteknisk verksamhet och ledningscentral. I september 2013 skapades en länsgemensam avdelning för utredningsverksam-

21 DELRAPPORT 12 (79) heten. Närpolisområdena bibehölls för ingripandeverksamhet och brottsförebyggande verksamhet. Då polisen förstatligades bildades tre polisdistrikt i Kronobergs län, Växjö, Ljungby och Älmhults polisdistrikt. Det sistnämnda, som blev ett av landets minsta distrikt, omfattade Älmhults och Tingsryds kommun. Kronobergs län blev en länsmyndighet Det bildades då två polisområden, Växjö och Ljungby. Älmhults polisdistrikt delades upp och Älmhults kommun tillfördes Ljungby medan Tingsryds kommun tillfördes Växjö. Samtidigt blev varje kommun ett närpolisområde. Polismyndigheten fick en länsgemensam ledningscentral 1998 då ledningscentralen i Ljungby lades ner och verksamheten koncentrerades till Växjö. Samtidigt fick länet ett gemensamt vakthavande befäl. Myndighetens operativa verksamhet slogs 2001 samman, vilket medförde att kriminal-, närpolisoch ordningsavdelningarna övergick till en operativ avdelning som bl.a. innefattar närpolisområdena Tingsryd, Växjö/Alvesta och Ljungby. Under 2009 inleddes ett fördjupat samarbete med Polismyndigheten i Kalmar län. Året därpå fick de båda polismyndigheterna en gemensam länspolismästare och 2011 en gemensam ledningscentral med ett vakthavande befäl för båda länen. För Polismyndigheten i Skåne inträffade den första stora förändringen 1994, då sju polismyndigheter i Malmöhus län gick samman och bildade Polismyndigheten i Malmöhus län. Förändringen innebar inga justeringar av den geografiska indelningen. De nybildade polisområdena bibehöll de gamla myndighetsgränserna. Samtidigt bildades utlänningsavdelning, förvaltningsavdelning och länskriminalavdelning. Nästa större förändring inträffade den 1 januari 1998 då Polismyndigheten i Skåne inrättades genom en sammanslagning av polisen Kristianstads län och Malmöhus län. Myndigheten delades upp i nuvarande fem polisområdena, vilka underindelades i närpolisområden. Indelning i närpolisområden gjordes efter beslut i respektive polisnämnd. Nästa reform skedde 2004 då antalet närpolisområden reducerades kraftigt till dagens struktur med 14 områden. I samband med detta bibehölls indelningen i polisområden. 5.2 Nu-läge för närpolisområden inom Region Syd Blivande Polisregion Syd är är indelad i 22 närpolisområden som tillsammans omfattar 58 kommuner. Befolkningen i regionen uppgår totalt till cirka 1,87 milj. invånare. Aktuell indelning i närpolisområden framgår av karta 1 nedan.

22 DELRAPPORT 13 (79) Karta 1- Regions Syds nuvarande indelning i närpolisområden De demografiska förhållandena inom regionen varierar stort vad gäller befolkningens fördelning/koncentration, storlek, utveckling och åldersstruktur. Malmö stad har invånare medan Högsby i Kalmar län som minsta kommun i regionen har invånare. Malmö stad ökar sin befolkning årligen med cirka invånare vilket närmast motsvarar hela Högsbys befolkning. Mer än hälften av invånarna i Malmö är under 35 år. Genomsnittsåldern i Högsby kommun är drygt 46 år. Även om dessa skillnader mellan kommunerna utgör ytterligheter så kan det konstateras att Region Syd inte är en homogen och likartad region rent befolkningsmässigt. Den största befolkningskoncentrationen i regionen mätt i folkmängd per yta återfinns i Malmö/Lund-området och längs med de västskånska kommunerna upp till Helsingborgsområdet. Kommunerna är små till ytan men har relativt många invånare. Den norra delen av regionen (Kronoberg, Kalmar län och östra Blekinge) är mer glesbefolkad med högst 25 invånare per kvadratkilometer. Växjö och Kalmar har något högre värden. Även den sydöstra delen av Skåne har en relativt låg befolkningskoncentration. De stora variationerna i befolkningsstrukturen leder till att de nuvarande närpolisområdena uppvisar en stor spridning vad gäller

23 DELRAPPORT 14 (79) bl.a. befolkningsunderlag och brottsbelastning. Dessa skillnader beror även på att dagens fyra polismyndigheter valt att organisera närpolisområdena på vitt skilda sätt. Det gäller dels antalet kommuner som ingår i respektive närpolisområde, dels den verksamhet som bedrivs på lokal nivå. Nuvarande skillnader i befolkningsunderlag, antal kommuner på näpo-nivå samt belastning framgår av diagram 1 och 2 nedan. Diagram 1 - befolkningsfördelning mellan nuvarande närpolisområden samt antal kommuner i respektive område Diagram 2 belastning i form av antal anmälda brott inom brottsområde 1 samt antal händelserapporter prio 1-2 under Av karta 2 och 3 nedan framgår variationen i antal anmälda brott inom brottsområde 1 samt antal registrerade händelserapporter prio 1-2 under 2013 fördelat på kommunnivå. 1 Källa BRÅ brottsstatistik och STORM-system för LC Syd och LC Kalmar.

24 DELRAPPORT 15 (79) Karta 2- Antal anmälda brott 2013 inom brottsområde 1 fördelat per kommun inom region Syd (innefattar brott som har områdeskodats på kommun) Karta 3- Antal registrerade händelserapporter prio 1-2 (akuta ingripanden) under 2013 fördelat per kommun.

25 DELRAPPORT 16 (79) 5.3 Nuvarande polisområdesindelning Polisregion Syd är för närvarande indelad i fyra polismyndigheter där Polismyndigheten i Skåne har fem polisområden. Polismyndigheterna i Kalmar län, Kronobergs län och Blekinge län har ingen formell underindelning i polisområden men respektive länsmyndighet motsvaras närmast av Skånes polisområden. Antalet områden som närmast kan jämföras som polisområden uppgår därmed till åtta. De demografiska skillnaderna inom Region Syd återfinns även på polisområdesnivå. Polisområde Malmö och Nordvästra Skåne med Helsingborg avviker kraftigast vad gäller befolkningsunderlaget i förhållande till övriga polisområden. Det skiljer mer än invånare mellan det största polisområdet och det minsta. Antalet närpolisområden inom respektive polisområde varierar mellan 2-3 förutom Polisområde Nordvästra Skåne som har 4 närpolisområden. Diagram 3 - befolkningsfördelning mellan nuvarande polisområden samt antal närpolisområden inom respektive polisområde. Områdena i den nordöstra delen av regionen präglas av stora geografiska ytor som är glest befolkade med undantag från västra delen av Blekinge, Växjö kommun och Kalmar kommun. Befolkningskoncentrationen framgår av bilaga 1, sid. 5. De långa avstånden leder till att polisverksamheten i de norra delarna av regionen måste organiseras på ett något annorlunda sätt jämfört med polisområdena i Skåne. Som exempel kan nämnas att Kalmar län har en utspridd ingripandeverksamhet dygnet runt som utgår från tre orter i länet. Området har tre arrestlokaler som är eller kan öppnas upp dygnet runt för att minimera långa transporter. Avståndet från Västervik till häktet i Kalmar uppgår till 16 mil. Den yttre arbetsledningen (YB) är på grund av de långa avstånden uppdelad mellan norra och södra delen av länet.

26 DELRAPPORT 17 (79) De stora skillnaderna som råder mellan polisområdena gör sig än mer gällande när man ser till belastning i form av anmälda B1-brott och akuta ingripanden HR prio 1-2. Detta framgår av diagram 4 nedan. Diagram 4 Belastning per polisområde i form av antal anmälda brott inom brottsområde 1 samt antal högprioriterade polisingripanden (HR prio 1-2) under Det finns även stora skillnader i brottslighetens karaktär mellan storstadsområdena Malmö och Helsingborg och övriga polisområden. Dessa skillnader måste beaktas vid kommande resursfördelning mellan områdena och dimensioneringen av polisområdenas lokalpolisområden och utredningssektioner etc. Skillnaderna i brottslighetens karaktär har dock mindre inverkan på den geografiska indelningen av polisområden förutom att t.ex. gränsövergångsställen och större trafikleder i regionen bör beaktas. 6 Parametrar för bedömning av lokalpolisområdenas verksamhetsförmåga och utformning 6.1 Allmänt Vid värdering av hur lokalpolisområdena bör utformas har utredningsgruppen följt de beskrivningar av verksamhetsförmågor som GK satt upp för den nya Polismyndigheten. Här avses dels vilken typ av verksamhet som ska bedrivas på den aktuella nivån, dels vilken minsta resurs som har angivits för att ett lokalpolisområde ska anses så bärkraftigt att förmågorna kan uppnås - se avsnitt 3.3. Utredningsgruppen har särskilt beaktat att Polisen på lokal nivå ska kunna etablera den fördjupade samverkan med kommunerna som angetts i inriktningsbeslutet och i GK:s utredningsrapport OP-1. Antalet kommuner i respektive lokalpolisområde har därför tillmätts relativt stor betydelse.

27 DELRAPPORT 18 (79) 6.2 Parametrar för värdering av lokalpolisområdenas verksamhetsförmågor Utöver angivna verksamhetsförmågor har utredningsgruppen använt sig av ett begränsat antal parametrar för att jämföra olika tänkbara alternativ och för att kunna lämna förslag som leder till så likvärdiga lokalpolisområden som möjligt inom regionen. Geografiska faktorer som yta och avstånd till närmaste större stad samt större vägar/transportleder inom respektive område. Befolkningsunderlag i respektive kommun. Brottsbelastning i form av antal anmälda brott inom brottsområde 1 som bl.a. innefattar våldsbrott, tillgreppsbrott och skadegörelse. Detta är de vanligast förekommande brotten som anmäls av medborgarna och som är kopplade till en fysisk brottsplats. Utredningsgruppen har medvetet valt brott egeninitierade brott (trafik- och narkotikabrott) inom brottsområde 2 då omfattningen av dessa till övervägande del styrs av polisens egna insatser. Även brott som ingår i brottsområde 3 har valts bort där bl.a. bedrägerier ingår som en dominerande brottstyp. Detta beror dels på att bedrägeribrotten ofta inte kan härledas och därmed områdeskodas till viss kommun, dels att antalet anmälda bedrägeribrott kan variera kraftigt från år för ett visst geografiskt område. Utredningsgruppen har valt referensår 2013 för anmälda B 1-brott. Vid kontroll av genomsnittsvärden för perioden har inga avgörande avvikelser noterats som har betydelse för bedömningen i stort. Ingripandebelastning i form av antal högprioriterade polisingripanden (HR prio 1-2) som registrerats av LC Syd och LC Kalmar under 2013 i respektive kommun. Upplevd trygghet bland medborgarna Utredningsgruppen har haft tillgång till senast genomförda trygghetsundersökningar i de fyra polismyndigheterna (identiska undersökningar inom Sydsam). Gängse rörelsemönster för medborgare och livsstilskriminella (intervjuer) Medarbetarnas och lokala chefers uppfattning om nuvarande geografiska indelning och vilka tänkbara alternativ som de har angett (intervjuer).

28 DELRAPPORT 19 (79) Utredningsgruppen har även haft tillgång till statistik vad gäller inkomna och polisledda utredningsärenden för mängdbrott 2 under 2013 för värdering om ärendeinflödet varit tillräckligt stort för att motivera en utredningsgrupp med minst åtta poliser/civila utredare på lokal-polisområdesnivå. 7 Förslag till indelning i lokalpolisområden 7.1 Förutsättningslös prövning med begränsningar Enligt direktivet ska utredningsgruppen förutsättningslöst pröva nya alternativ samt vid behov utmana tidigare synsätt och geografiska indelningar. Alla, några eller inga av nuvarande gränser kan tänkas bort om gränserna upplevs vara ett hinder eller en framgångsfaktor. Under arbetets gång där en mängd olika alternativ har prövats har utredningsgruppen funnit att kombinationsmöjligheterna för att föra samman kommuner till tillräckligt bärkraftiga lokalpolisområden är begränsade i några av regionens ytterområden. Det gäller framför allt de kommuner som ingår i nuvarande närpolisområde Österlen, Kulla-Bjäre, Ljungby, Ölands båda kommuner samt den nordligaste delen av Kalmar län. Dessa områden har därför i huvudsak lämnats oförändrade i förhållande till dagens indelning. 7.2 Regionsöverskridande frågor Utredningsgruppen har i två fall övervägt förutsättningarna att antingen föra samman eller avskilja kommuner som gränsar till andra polisregioner. Dessa frågor har uppkommit under arbetets gång och bottnar enbart utifrån vad som kan anses vara bästa lösningen ur verksamhetssynpunkt. Utredningsgruppen är medveten om att beslut om regionernas geografiska indelning redan har fattats men vill dock ändå påvisa att det kan finnas skäl att göra justeringar av regionsindelningen. Enligt utredningsgruppen finns det ur ett Region Syd-perspektiv starka skäl som talar för att sammanföra närpolisområde Kulla- Bjäre (Höganäs, Ängelholm och Båstad) med Laholms kommun i Region Väst. Denna uppfattning stödjs även av vad som framkommit vid intervjuer med personal och lokal chef i området. Den lokala brottsligheten sträcker sig via E 6:an över länsgränsen mellan Skåne och Halland. Närpolisen i Kulla-Bjäre och Laholm har ett mycket nära samarbete med tidvis gemensamma utsättning- 2 Utfall 2013 för inkomna mängdbrottsärenden enligt mängdbrottskategori 1-4 och 6 (bedrägeribrott har exkluderats.

29 DELRAPPORT 20 (79) ar, radiopassning etc. Laholms närpolisområde är enligt uppgifter från Region Väst inte ensamt bärkraftigt som ett lokalpolisområde enligt de förmågor som GK lagt fast. Företrädare för utredningsgruppen har under arbetets gång haft överläggningar med lpme Lars Heimbrand, Hallands län i denna fråga. Från Region Väst sida framhålls att man är öppen för en fortsatt diskussion kring möjligheterna att lägga samman de aktuella kommunerna till ett lokalpolisområde men att denna fråga i så fall måste utredas vidare i särskild ordning. Enligt utredningsgruppen finns det även anledning att göra en motsvarande utredning kring de två nordligaste kommunerna inom Region Syd. Det gäller Västervik och Vimmerby i norra Kalmar län. Båda dessa kommuner orienterar sig starkt mot Östergötland och ledande företrädare för kommunerna har förklarat att man helst vill tillhöra samma region som Östergötland om det sker förändringar inom den civila regionsindelningen. Ur polisiär synvinkel finns det - i vart fall för Västerviks del - tydligare kopplingar norrut än söderut när det gäller den lokala brottslighetens utbredning och de kriminellas rörelsemönster. Företrädare för utredningsgruppen har haft kontakt med lpme Torbjörn Johansson i Södermanlands län som ansvarar för motsvarande utredning i Region Öst. Från Region Öst sida framhålls att man är öppen för en fortsatt diskussion i frågan men att den i så fall kräver fördjupad utredning i särskild ordning. Eftersom Västervik och Vimmerby ingår i Region Syd har utredningsgruppen belyst vilka konsekvenser en sådan förändring skulle få för lokalpolisområdesindelningen i norra delen av Region Syd. Se lpo-förslag C under avsnitt 7.5. Detta förslag åtföljs av ett polisområdesalternativ där Västervik och Vimmerby inte ingår i det nordöstra polisområdet se po-förslag 4 under avsnitt Övergripande om de fyra förslagen Nedan presenteras fyra alternativ för indelning av region Syd i lokalpolisområden. Flera olika verksamhetsaspekter har vävts in i förslagen där bl.a. underlaget från genomförda intervjuer har beaktats. Lpo-förslag A-B har utformats genom att utredningsgruppen har utgått från dagens indelning och gjort olika justeringar och anpassningar av densamma. A och B-alternativen är närmast identiska men innefattar olika varianter för indelning av Malmö stad i

30 DELRAPPORT 21 (79) lokalpolisområden. Utredningsgruppen är överens om att frågan om hur Malmö stad bör indelas är komplex och därför måste utredas mer på djupet och i särskild ordning. De alternativ som presenteras i denna delrapport spänner mellan två och fem områden. Utredningsgruppen tar inte ställning till vilken lösning som vi bedömer vara bäst ur verksamhetssynpunkt utan har valt att här redovisa ytterlighetsfallen. Frågan utvecklas närmare nedan under avsnitt Lpo-förslag C är identiskt med lpo-förslag A med den skillnaden att två av regionens kommuner har överförts till Region Öst. Vissa följdändringar har därmed gjorts i förhållande till förslag A-B för att lokalpolisområdena i den nordligaste delen av regionen ska uppnå tillräcklig bärkraft/förmåga. Lpo-förslag D baseras på hypotesen att regionens större kommuner med invånarantal över är tillräckligt stora för att självständigt uppnå den bärkraft och de förmågor som har satts upp för lokalpolisområden i den nya Polismyndigheten. Övriga kommuner har antingen sammanförts så att de tillsammans uppnår tillräcklig storlek eller förts samman med någon av de större kommunerna. Denna metodik har lett fram till färre och därmed också större lokalpolisområden sett till befolkningsunderlag och belastning. Lokalpolisområdena innefattar fler kommuner per område jämfört med övriga förslag. Kommuner som överstiger invånare framgår av karta 4 nedan. Karta 4 Kommuner med befolkning över invånare

31 DELRAPPORT 22 (79) Lpo-förslag E bygger på hypotesen att polisverksamheten i regionens mindre och mer glest befolkade landsortskommuner behöver utvecklas för att Polisen ska komma närmare medborgarna och öka den upplevda tryggheten i områden där den polisiära servicen och närvaron generellt sett är lägre än i större städer. En strukturell utformning av lokalpolisområdena skulle kunna bidra till en sådan utveckling. Vid utformning av detta lpo-förslag har det i första hand prövats om det går att sammanföra landsortskommuner med varandra för att uppnå tillräcklig bärkraft och förmåga enligt de principer som GK satt upp för lokalpolisområden. Först när dessa möjligheter varit uttömda har de mindre kommunerna sammanförts med en större kommun. Resultatet av denna metodik är något fler men mindre lokalpolisområden jämfört med övriga förslag. Antalet kommuner i respektive lokalpolisområde är därmed också färre jämfört med övriga förslag. Karta 5 Kommuner med befolkning understigande invånare 7.4 Lpo-förslag A-B Anpassat nuläge Förslag Enligt förslag A har antalet lokalpolisområden ökat från 22 till 23 men då har Malmö indelats i fem lokalpolisområden jämfört med dagens tre närpolisområden. Enligt förslag B som innefattar två lokalpolisområden i Malmö minskar antalet områden på lokal nivå i regionen från 22 till 20.

32 DELRAPPORT 23 (79) Karta 6 - Lokalpolisområdesförslag A-B Förändringar i förhållande till nu-läge Näpo Norra Kalmar län har reducerats från sex till fyra kommuner. Det nybildade området kallas här Lpo Västervik. Mönsterås har förts till Kalmar som tillsammans med Ölandskommunerna bildar ett lokalpolisområde med fyra kommuner. Mönsterås har visserligen starka band med Oskarshamn men utgör också en pendlingskommun till Kalmar som endast ligger på cirka 4 mils avstånd. Gruppen ser inga avgörande hinder för en sådan lösning. Högsby kommun har förts till ett helt nybildat Lpo som här kallas Nybro. Till det sistnämnda har även sammanförts nuvarande Näpo Tingsryd, dvs. Uppvidinge, Lessebo och Tingsryds kommuner i Kronobergs län samt Nybro och Emmaboda i Kalmar län. Karaktären och befolkningsstrukturen för dessa mindre landsorts- och skogskommuner är likartad. Samtliga kommuner saknar en större huvudort och uppfattas idag som polisiära ytterområden till Oskarshamn, Kalmar och Växjö. Enligt utredningsgruppen finns det förutsättningar att utveckla polisverksamheten i de sex landsortskommunerna genom att geografiskt och organisatoriskt sammanföra dem till ett lokalpolisområde. Den sammanlagda befolk-

33 DELRAPPORT 24 (79) ningsmängden uppgår då till invånare. Antalet anmälda B 1 brott 2013 uppgick till och högprioriterade ingripanden till Vad gäller befolkning och antal brott kan det närmast jämföras med dagens Näpo Karlskrona vilket motiverar att det dygnet runt bör utgå minst en polispatrull i området. Sett till ärendeinflödet för polisledda mängdbrottsutredningar (MBK 1-4 och 6) har nivån under år genomsnittligt uppgått till ärenden/år. Karlskrona har under motsvarande period ett snitt på ärenden/år. Ärendeinflödet är således tillräckligt stort för att motivera minst en mängdbrottsutredningsgrupp i lokalpolisområdet med minst åtta poliser/civila utredare. I området finns fyra polisstationer, Nybro, Emmaboda, Tingsryd samt Åseda i Uppvidinge kommun. Avståndet mellan Åseda och Högsby är drygt 40 km längs med riksväg 37. Antalet kommuner uppgår till sex vilket överstiger det antal som anges i direktivet men enligt utredningsgruppen finns det i detta fall särskilda skäl för att göra undantag från principen med högst fem kommuner. Särskilda åtgärder måste emellertid vidtas för att säkerställa fördjupad samverkan med de sex kommunerna i området. Detta bör lämpligen ske genom att avdela fler än en polis som enbart arbetar med kommunal samverkan. I annat fall går det inte att uppnå den ambitionsökning som anges i rapporten OP-1. Inom det aktuella området (exklusive Tingsryd) bedrivs idag verksamhet med mobilt poliskontor. Denna verksamhet bör enligt utredningsgruppen fortsätta och helst koncentreras till det aktuella lokalpolisområdet för att den polisiära servicen och synligheten på de mindre orterna ska kunna upprätthållas. Torsås kommun i Kalmar län har sammanförts med Karlskrona i Blekinge län för att begränsa antalet kommuner och befolkningsunderlaget i Lpo Kalmar. Torsås ligger på ett avstånd av cirka 40 km från såväl Kalmar som Karlskrona. Befolkningen i Torsås kommun pendlar till båda städerna och livsstilskriminella i området rör sig i båda riktningarna. Även Ronneby har infogats till Lpo Karlskrona. Sambanden mellan kommunerna är starka och denna lösning är naturlig då Ronneby självständigt eller tillsammans med t.ex. Tingsryd inte bedöms var tillräckligt bärkraftigt som ett lokalpolisområde. Av intervjuunderlaget att döma är det mer lämpligt att sammanföra Ronneby med Karlskrona än med Karlshamn. Nuvarande Näpo Västra Blekinge har sammanförts med Bromölla kommun i Skåne för att Lpo Karlshamn storleksmässigt ska bli mer likvärdigt och bärkraftigt som övriga lokalpolisområden. Bromölla ligger endast 9 km från Sölvesborg och livsstilskriminella i området rör sig över länsgränsen. Denna lösning förordas av personal

34 DELRAPPORT 25 (79) och näpo-chefen i Västra Blekinge, samtidigt som den - enligt de som intervjuats i Kristianstad - hålls fram som ett förstahandsalternativ om någon kommun ska avskiljas från Näpo Kristianstad. Det innebär att Kristianstad kommun ensamt bildar ett lokalpolisområde. Befolkningsunderlaget uppgår till invånare vilket mer än väl är tillräckligt för att uppnå erforderlig bärkraft/förmåga. Näpo Växjö med kommunerna Växjö och Alvesta är oförändrat och bildar enligt detta förslag Lpo Växjö. Näpo Ljungby med kommunerna Ljungby, Markaryd och Älmhult har sammanförts med Osby kommun i Skåne som idag ingår i Näpo Hässleholm. Detta för att Lpo Ljungby storleksmässigt ska bli bärkraftigt och likvärdigt i förhållande till övriga lokalpolisområden. Osby och Älmhults kommuner har ett nära samarbete med bl.a. gemensam gymnasieskola. Många pendlar från Osby till Älmhult där IKEA utgör en stor arbetsplats. Avståndet från Osby till Älmhult uppgår till 24 km längs med riksväg 23. Avståndet mellan Osby och Hässleholm uppgår till 35 km. Denna lösning förordas av de som intervjuats i Näpo Ljungby men lyfts inte fram som ett alternativ i intervjuunderlaget från Näpo Hässleholm. Perstorps kommun inom nuvarande Näpo Hässleholm har överförts till Lpo Klippan (nuvarande Näpo Söderåsen). Enligt intervjuunderlaget finns det ur brottssynpunkt ett starkare samband mellan Perstorp och Klippan än vad det gör mellan Perstorp och Hässleholm. Kommunen ligger dessutom i samma domsaga som Näpo Söderåsen. En sådan överflyttning skulle innebära att Lpo Klippan skulle innefatta sex kommuner vilket är mindre lämpligt då det är fråga om ett relativt tätbefolkat område. För att jämna ut antalet kommuner i lokalpolisområdena förslås därför att Örkelljunga överförs till Lpo Ängelholm (nuvarande Näpo Kulla-Bjäre). Enligt intervjuunderlaget är det starkare kopplingar mot Ängelholm än mot Hässleholm varför en lösning med Ängelholm är att föredra. För detta talar även det befintliga polisiära samarbetet mellan Näpo Kulla-Bjäre och Näpo Laholm i Halland vilken Örkeljunga gränsar till. Lpo Hässleholm skulle därmed utgöras av kommunerna Hässleholm och Östra Göinge och Lpo Klippan av kommunerna Klippan, Perstorp, Svalöv, Bjuv och Åstorp. Näpo Kulla-Bjäre tillförs Örkeljunga kommun och döps om till Lpo Ängelholm. Rent geografiskt borde Höganäs överföras till Lpo Helsingborg vilket också framhålls i intervjuunderlaget från Kulla- Bjäre. Utredningsgruppen har övervägt detta men funnit att Lpo Helsingborg - som befolkningsmässigt utgör den näst största kommunen i regionen - inte bör göras större. Det finns inte heller

35 DELRAPPORT 26 (79) skäl att dela upp Helsingborg i två lokalpolisområden då kommunen har samlade förvaltningar utan stadsdelsindelning. Skulle frågan om eventuell överföring av Laholm till Lpo Ängelhom (Kulla-Bjäre) realiseras bör möjligen Höganäs ändå införlivas med Lpo Helsingborg för att jämna ut antalet kommuner i respektive lokalpolisområde. Enligt detta alternativ (A) föreslås i övrigt inga andra ändringar i Skånes indelning i närpolisområden förutom för Malmö stad och Burlövs kommun. Vissa av de befintliga närpolisområdena har endast fått nya beteckningar kopplat till de huvudorter som vi förslagit under avsnitt 12. Frågan om hur Malmö stad bör indelas i lokalpolisområden är komplex och behöver utredas närmare i särskild ordning. Utredningsgruppen har tagit del av en utredning som Polisområde Malmö genomförde 2013 i samband med att Malmö reducerade antalet stadsdelar från tio till fem. I nämnda utredning föreslogs vissa justeringar av befintlig struktur där bl.a. området Kirseberg förslogs överföras till Malmö City. I övrigt förordade utredningen att man borde avvakta med förändringar till följd av det pågående nationella förändringsarbetet. De problembilder som finns i Malmö utgör de mest påtagliga i hela regionen. Den bild som förmedlas via genomförda intervjuer är att endast en begränsad andel av den tillgängliga resursen i de tre närpolisområdena för närvarande kan avdelas för BF-verksamhet. Orsaken uppges vara den höga belastningen på ingripandeverksamheten. Det finns därför anledning att genomföra en fördjupad utredning om hur den verksamhet som ska bedrivas inom lokalpolisområdena i Malmö ska organiseras och dimensioneras samt hur den geografiska indelningen ska utformas. Utredningsgruppen kan konstatera att den nuvarande indelningen i närpolisområden inte överensstämmer med den stadsområdesindelning som Malmö stad införde Den nya indelningen - som baseras på fem områden - finns beskriven i bilaga 1, sid De fem stadsområdena har ett befolkningsunderlag som varierar mellan och personer 3. Data för anmälda B 1 brott och HR prio 1-2 går inte att ta fram för stadsdelarna men väl för nuvarande närpolisområden. Näpo Malmö City hade under HR prio 1-2, Näpo Malmö Söder och Näpo Malmö Öster som även inkluderar Burlövs kommun Det innebär att även en uppdelning på fem lokalpolisområden skulle generera en belastning per område som överstiger de flesta övriga lokalpolisområden i regionen. Malmö 3 Avser befolkningsunderlag 2012

36 DELRAPPORT 27 (79) har en särskild cityproblematik och ett antal bostadsområden med påtagliga problembilder vad gäller ungdomsbrottslighet och övrig brottslighet. Dessa faktorer måste analyseras närmare innan det går att ta ställning till hur lokalpolisområdesindelningen bör utformas i Malmö. Den slutliga lösningen måste dock skapa förutsättningar för en kontinuerlig och hållfast samverkan med Malmös fem stadsområden i enlighet med de verksamhetsbeskrivningar som återfinns i GK:s rapport OP-1. Utredningsgruppen gör inga ställningstaganden i frågan om hur många lokalpolisområden det bör finnas i Malmö. Det finns dock flera olika alternativ som spänner mellan två till fem lokalpolisområden. Alternativa lösningar för geografisk underindelning av Malmö påverkas även av vilka polisstationer som finns tillgängliga. Nuvarande närpolisverksamhet bedrivs i tre lokaler där två av dem är i behov av upprustning. Det är högst osäkert om en av lokalerna (Näpo Malmö Söder) går att utöka. Generellt sett är lokalsituationen i Malmö så ansträngd att det bedöms som svårt att ta emot den tilldelning av poliser som förväntas på kort sikt. Lokalsituationen påverkar också förutsättningarna att leva upp till de krav som GK satt upp för verksamheten inom lokalpolisområdena (t.ex. viss utredningsverksamhet). Enligt huvudskyddsombudet uppfyller lokalerna i dagsläget inte fullt ut kravet på en god arbetsmiljö. Detta bör beaktas när man ser över hur många lokalpolisområden som ska finnas i Malmö. I samband med detta bör man även analysera och riskbedöma verksamheten/arbetsmiljön. Med hänsyn till Malmös begränsade yta bör man även värdera om det finns förutsättningar för att personal som tillhör olika lokalpolisområden stationeras på en och samma polisstation. Frågan om Malmös indelning i lokalpolisområden påverkar inte primärt hur polisområdesindelningen ska utformas i regionen. I Lpo-förslag A och B redovisar vi därför två ytterlighetsalternativ så att jämförelser kan ske med övriga lokalpolisområden. Malmös befolkningsunderlag och belastning har schablonberäknats för två respektive fem lokalpolisområden. Enligt utredningsgruppens uppfattning bör Burlövs kommun avskiljas från Malmö och överföras till Lpo Kävlinge, som då skulle innefatta fyra kommuner. Burlöv är ytmässigt den minsta kommunen i regionen men har invånare. Vissa bostadsområden i Burlöv har uttalade problembilder som BF-mässigt måste bearbetas på ett systematiskt sätt. Förutsättningarna för detta bedöms vara bättre om Burlöv knyts till ett lokalpolisområde som inte tillhör Malmö. Med hänsyn till Malmös storlek och samlade problembild behöver lokalpolisområdena i Malmö inte heller göras

37 DELRAPPORT 28 (79) större än vad som är absolut nödvändigt. Detta talar för att Burlöv bör överföras till Lpo Kävlinge. Samtliga tre närpolischefer i Malmö delar utredningsgruppens uppfattning i så motto att om någon del ska föras från närpolisområdena i Malmö så är det Burlövs kommun som idag ingår i Näpo Malmö Öster Jämförelse med nu-läget Diagrammen som följer nedan utvisar föreliggande skillnader mellan nu-läge och Lpo-förslag A resp. B. Diagram 5 En indelning enligt Lpo-förslag A skulle leda till mer likvärdiga lokalpolisområden vad gäller befolkningsunderlag och antal kommuner i respektive område.

38 DELRAPPORT 29 (79) Diagram 6 Belastningen mellan lokalpolisområdena jämnas ut väsentligt enligt alternativ A jämfört med nu-läget. Större avvikelser kvarstår endast för Lund, Helsingborg och Malmö med hänsyn till kommunernas storlek. Utredningsgruppen anser inte att det finns skäl att dela upp Lund och Helsingborg i flera lokalpolisområden då kommunerna valt att organisera sina förvaltningar centralt i respektive kommun. Lpo-förslag B avviker från Lpo-förslag A endast vad gäller antalet lokalpolisområden i Malmö som enligt B-alternativet utgörs av två områden. En begränsning av antalet områden i Malmö leder till ökad obalans mellan regionens lokalpolisområden vad gäller befolkningsunderlaget. Lpo Landskrona har en lägre befolkning än övriga områden men som framgår av följande diagram utjämnas förhållandena då man ser till områdets belastning. Den sistnämna parametern bedöms väga tyngre än befolkningsparametern.

39 DELRAPPORT 30 (79) Diagram 7 Diagram 8 Eftersom belastningen generellt sätt är mycket hög i Malmö i förhållande till befolkningsunderlaget så leder förslaget med två

40 DELRAPPORT 31 (79) lokalpolisområden i Malmö att skillnaderna utökas i förhållande till övriga lokalområden Överväganden Utan att väga in några andra faktorer än befolkningsunderlag, antal kommuner/stadsområden och belastning så leder lpo-förslag A-B till att lokalpolisområdena storleksmässigt blir mer likvärdiga i regionen jämfört med nu-läget. Om nuvarande antal områden bibehålls i Malmö så minskar antalet lokalpolisområden från 22 till 21. Om Malmö skulle få fem områden som motsvarar stadsområdesindelningen skulle antalet lokalpolisområden istället öka från 22 till 23. Samtliga lokalpolisområden bedöms vara tillräckligt stora och bärkraftiga för att motivera den lägsta resursnivå som GK satt upp för lokalpolisområden. För Malmö föreligger snarast risk för att den övre gränsen överskrids om det inrättas två områden. Så är fallet även för Helsingborg men i det fallet saknas skäl att dela upp kommunen i två lokalområden. Antalet kommuner har begränsats i de lokalpolisområden som i dagsläget har sex kommuner med undantag från det nybildade lokalpolisområdet i gränslandet mellan Kronobergs och Kalmar län. För Lpo Nybro anses det dock som särskilt motiverat för att uppnå tillräcklig bärkraft/förmåga. I utredningen föreslås åtgärder som måste vidtas för att samverkan med kommunerna i det aktuella området ska kunna bedrivas med den ambitionshöjning som GK lagt fast. Den föreslagna lösningen bedöms som särskilt gynnsam ur ett medborgarperspektiv då det kan förväntas såväl ökad polisiär synlighet som kortare avstånd i samband med prioriterade ingripanden om området har en permanent BF/IGV-verksamhet. Positiva effekter ur medborgarperspektiv förväntas även kunna uppnås via vissa andra förändringar som återfinns i förslaget. Här avses t.ex. den länsöverskridande lösningen för Lpo Ljungby där Älmhult och Osby kommun ingår i samma område. Motsvarande länsöverskridande lösningar återfinns dels för Lpo Karlshamn i Blekinge som även täcker in Bromölla i Skåne, dels för Lpo Karlskrona i Blekinge som även innefattar Torsås kommun i Kalmar län. Enligt utredningsgruppen kan denna typ av länsöverskridande lösningar bidra till att kitta samma polisregionen internt och att vi uppfattar oss verka i en av sju regioner i den nya polismyndigheten. Förändringarna som sådana har dock föreslagits på verksamhetsmässiga grunder.

41 DELRAPPORT 32 (79) Utifrån ett medborgarperspektiv anser utredningsgruppen att de förslagna förändringarna även är gynnsamma för befolkningen i Burlövs kommun som gränsar till Malmö. Förutsättningarna att bedriva planlagt brottsförebyggande arbete i Burlöv bedöms som mer gynnsamt enligt den föreslagna lösningen än om Burlöv även fortsättningsvis skulle tillhöra något av Malmös lokalpolisområden. Stöd för de förändringar som är gjorda enligt detta förslag i förhållande till nuvarande struktur kan i allt väsentligt hämtas från intervjuer som har genomförts på lokal nivå. Här bortses då från Malmös indelning som måste utredas närmare. Sett till vilka negativa konsekvenser som kan uppkomma hör att polisområdena inte längre motsvarar länsindelningen. Polisens samarbete med länsstyrelserna är viktig och såväl Polisen som kommunerna samspelar t.ex. när det gäller beredskapsfrågor och allvarliga störningar på samhället. Kalmar län har ett kärnkraftsverk i drift och polisen ingår i den särskilda beredskapsorganisationen som finns i detta avseende. Dessa förhållanden väger dock i sig inte tillräckligt starkt för att inte göra några förändringar i Region Syds polisområdesindelning. De nackdelar som uppkommer bör också kunna överbryggas. Det mest handfasta och löpande samarbetet mellan Polisen och länsstyrelsen gäller djurskyddsärenden. Denna typ av ärenden kommer fr o m 1 januari 2015 att handläggas av Polisens nationella Rättsavdelning vilket kommer att innebära förändringar oavsett hur den geografiska indelningen görs på regionsnivå. Frågan om vilka förändringar som uppkommer i förhållande till Åklagarmyndighetens indelning i åklagarkammare utvecklas särskilt under avsnitt Lpo-förslag C Anpassat nuläge med regionsjustering Förslag I Lpo-förslag C har antalet lokalpolisområden ökat från 22 till 23 men då har Malmö indelats i 5 lokalpolisområden jämfört med dagens 3 närpolisområden. Förslaget är framtaget för att belysa vilka konsekvenser som uppkommer för den geografiska indelningen i Region Syd om de två nordligaste kommunerna - Västervik och Vimmerby - skulle överföras till Region Öst.

42 DELRAPPORT 33 (79) Karta 7 Lokalpolisområdesförslag C Förändringar i förhållande till nu-läge Med undantag för Västervik och Vimmerby överensstämmer lpoförslag C i allt väsentligt med lpo-förslag A-B. Vidtagna förändringar i förhållande till nu-läge framgår därför av avsnitt Avvikelserna avser Lpo Oskarshamn som enligt alternativ C bildar ett lokalpolisområde innefattande Oskarshamn, Hultsfred, Högsby och Mönsterås kommuner. Lpo Nybro tappar därmed Högsby kommun och Lpo Kalmar tappar Mösnterås kommun Jämförelse med nu-läge

43 DELRAPPORT 34 (79) Diagram 9 De gjorda anpassningarna i lpo-förslag C leder till att befolkningsunderlaget för Lpo Nybro och Lpo Oskarshamn minskar men områdena bedöms fortfarande vara tillräckligt bärkraftiga för att uppnå uppsatt förmåga. Motsvarande förändringar sker även vad gäller områdenas belastning. Diagram 10

44 DELRAPPORT 35 (79) Överväganden Skulle frågan om eventuell överföring av kommunerna Västervik och Vimmerby till Region Öst aktualiseras finns det enligt utredningsgruppen förutsättningar att anpassa Region Syds geografiska indelning i norra delen av Kalmar län enligt detta förslag. Den föreslagna lösningen framstår emellertid inte som bättre än lpoförslag A-B. Den geografiska strukturen för Region Syd skulle förvisso plattas till och avstånden minska från det nordligaste lokalpolisområdet till regionens huvudort i Malmö, där bl.a. resurserna för regionens förstärkta förmåga finns placerade. Grundtanken med att inrätta en myndighet i landet är samtidigt att den samlade resursen ska kunna användas på ett effektivare sätt oavsett hur den geografiska underindelningen är utformad. Utredningsgruppen ser därför inga tydliga operativa skäl till en lösning enligt förslag lpo-förslag C. Vid behov får insatsresurser och andra resurser med särskild kompetens begäras från Region Öst istället för att resursen hämtas inom Region Syd. Längre fram i rapporten redovisas förslag till indelning i polisområden där dessa är betydligt större än idag. De redan långa avstånden inom Kalmar län kan då bli ännu längre vilket kan få en negativ inverkan på verksamheten inte minst ur lednings- och styrningssynpunkt. Det förhållandet att brottsligheten i framför allt Västerviks kommun har en tydlig koppling norrut in i Region Öst förtjänar också att framhållas. Utifrån dessa överväganden nöjer sig utredningsgruppen med att konstatera att frågan om en indelning av lokalpolisområden enligt förslag C i vart fall borde bli föremål för regionsgemensam utredning (Syd och Öst). 7.6 Lpo-förslag D Utgå från större kommuner Förslag I lpo-förslag D har antalet lokalpolisområden minskat från 22 till 20 trots att Malmö har utökats från tre till fem områden. Om Malmö istället indelas i två lokalpolisområden skulle antalet områden således minska från 22 till 17. Utgångspunkten vid framtagandet av detta förslag baseras på att utredningsgruppen utgått från större städer överstigande invånare.

45 DELRAPPORT 36 (79) Karta 8 - Lokalpolisområdesförslag D Förändringar i förhållande till nu-läge I förhållande till nuvarande närpolisområden innefattar lpo-förslag D följande förändringar: Malmö har beräkningsmässigt indelats i fem lokalpolisområden. Vad som tidigare sagts om rådande osäkerhet kring Malmös framtida indelning gäller dock även här. Burlövs kommun har i likhet med lpo-förslag A-B överförts till Lpo Kävlinge som därmed får ett större befolkningsunderlag. Lpo Lund är oförändrat med en befolkning på invånare liksom Lpo Helsingborg med ett befolkningsunderlag på Lpo Kristianstad har tappat Bromölla som överförts till Lpo Karlshamn för att göra det området mer bärkraftigt. Kristianstad har istället sammanförts med Hörby kommun från nuvarande Näpo Ringsjöbygden som inte är kvar som lokalpolisområde enligt detta alternativ. Befolkningen i Lpo Kristianstad uppgår därmed till I Lpo Växjö ingår Uppvidinge och Lessebo för att befolkningen ska uppgå till cirka liksom övriga lokalpolisområden.

46 DELRAPPORT 37 (79) Alvesta kommun har överförts till Lpo Ljungby för att det området ska få tillräckligt befolkningsunderlag. Tingsryds kommun har överförts till Lpo Karlshamn av samma skäl. Samtliga förändringar bedöms som rimliga med hänsyn till geografi, vägnät och övriga förhållanden. Lpo Karlskrona har sammanförts med grannkommunerna Torsås och Emmaboda i Näpo Södra Kalmar län samt Ronneby. Befolkningen uppgår därmed till Lpo Kalmar har sammanförts med grannkommunerna Nybro, Borgholm och Mörbylånga. Befolkningen uppgår till Utfall för övriga kommuner som understiger inv Lpo Västervik. Den största kommunen utgörs av Västervik med invånare. För att nå upp i storleksordningen cirka invånare måste de nuvarande sex kommunerna bibehållas i ett område. Befolkningen uppgår då till Ett alternativ är att överföra Mönsterås till Lpo Kalmar varvid befolkningen minskar med till invånare. De två områdena skulle då ha fem kommuner. En sådan lösning leder emellertid till att Kalmar enligt detta förslag blir förhållandevis stort i förhållande till övriga lokalpolisområden förutom Helsingborg. Lpo Karlshamn Karlshamn är närmast större stad i området. För att uppnå bärkraft och bli ungefärligt lika stort lokalpolisområde som de intilliggande bör Karlshamn sammanföras med såväl Tingsryd, Olofström, Sölvesborg som Bromölla. Lpo Karlshamn skulle därmed innefatta kommuner belägna i tre län. Utredningsgruppen ser inga avgörande hinder för en sådan lösning då det geografiska området i sig är väl anpassat vad gäller geografi, vägnät och rörelsemönster. Lpo Ljungby Förutsättningarna för att Ljungby ska nå upp till den storlek som detta alternativ bygger på är att kommunen sammanförs med Alvesta, Markaryd, Älmhult samt Osby i Skåne län. Det finns ett naturligt samspel mellan Älmhult och Osby som talar för en sådan lösning. Befolkningen skulle därmed uppgå till Lpo Ljungby skulle därmed få det minsta befolkningsunderlaget av samtliga lokalpolisområden i regionen. Lpo Hässleholm Hässleholm har sammanfogats med Östra Göinge och Perstorp vilka ingår i nuvarande närpolisområde. Därtill har kommunerna Örkelljunga och Klippan förts till Lpo Hässleholm. De sistnämnda tillhör idag Näpo Söderåsen som inte finns kvar enligt detta alternativ. Befolkningen uppgår därmed till

47 DELRAPPORT 38 (79) Lpo Ängelholm - Nuvarande kommuner i Näpo Kulla-Bjäre har sammanförts med Åstorp och Bjuv som idag tillhör Näpo Söderåsen. Befolkningsunderlaget uppgår därmed till Lpo Landskrona Landskrona har lagts samman med Svalöv som idag tillhör Näpo Söderåsen samt Eslöv och Höör som tillhör Näpo Ringsjöbygden. De två sistnämnda närpolisområdena återfinns inte enligt detta alternativ. Befolkningen uppgår därmed till Lpo Kävlinge Nuvarande Näpo Öresund har utökats med grannkommunen Burlöv som idag tillhör Näpo Malmö Östra. Lpo Kävlinge får därmed invånare. Lpo Trelleborg och Lpo Ystad är oförändrade i förhållande till dagens indelning i närpolisområden Jämförelse med nu-läge Diagaram 11 Enligt detta förslag där Malmö har uppdelats i fem lokalpolisomåden uppkommer en mycket jämn fördelning av befolkningen mellan områdena. Med undantag för Lpo Ängelholm och Lpo Helsingborg ligger befolkningen inom ett spann mellan cirka och invånare. Malmös områden har enligt denna struktur minst antal invånare per lokalpolisområde. Av diagram 12 nedan framgår att dessa skillnader försvinner vid en jämförelse av parametrarna för belastningen.

48 DELRAPPORT 39 (79) Diagram Överväganden Lpo-förslag D ska ses som ett alternativ där lokalpolisområdena storleksmässigt har maximerats i hela regionen förutom i Malmö. Detta blir en naturlig effekt när man utgår ifrån de större städerna och strävar efter att göra övriga områden likvärdigt stora. Utfallet leder till att antalet lokalpolisområden reduceras och att antalet kommuner/samverkanspartners blir många i respektive område. Sju områden har fem kommuner vardera. Detta ligger inte i linje med direktivet men utredningsgruppen har sett det som angeläget att belysa den bortre gränsen för vad vi ser som möjligt när det gäller lokalpolisområdenas storlek. Malmös lokalpolisområden blir enligt detta alternativ de minsta sett till befolkningsunderlaget medan belastningen i form av anmälda B 1-brott och akuta ingripanden närmast blir likartad med övriga områden frånsett kvarvarande toppar för Helsingborg och Lund. Samtliga områden når med råge upp till beskrivna förmågor. Utifrån ett medborgarperspektiv finns det en risk för att geografiska områden som i dagens organisation uppfattas ligga i ytterområden till större städer/kommuner kommer fortsätta att göra det och därmed få mindre polisiär synlighet och närvaro än befolkningen i de större städerna.

49 DELRAPPORT 40 (79) Enligt förslaget reduceras antalet lokalpolisområden vilket i vart fall formellt skulle leda till mindre behov av ledningsfunktioner på lokalpolisområdesnivå. Områdena blir emellertid så stor att en lokalpolisområdeschef måste ha ett rejält utbyggt ledningsstöd för att kunna verka. Nettoeffekten vad gäller antalet chefsfunktioner bedöms bli förhållandevis begränsad. Även om lpo-förslag D leder till mycket likvärdiga lokalpolisområden rent storleksmässigt och belastningsmässigt så anser utredningsgruppen att detta förslag inte lägger den bästa grunden för Region Syd att kunna bedriva en verksamhet som kommer närmare medborgarna. 7.7 Lpo-förslag E Utgå från mindre landsortskommuner Förslag Lpo-förslag E har utarbetats med ett rakt motsatt angreppssätt i förhållande till förslag D. I detta fall har lokalpolisområdena istället byggts upp utifrån de minsta kommunerna i regionen. Enligt detta förslag skulle antalet lokalpolisområden uppgår till mellan 23 till 26 beroende på antalet lokalpolisområden som fastställs för Malmö. Karta 9 Lokalpolisområdesförslag E

50 DELRAPPORT 41 (79) Förändringar i förhållande till nu-läge Lpo Västervik - Vimmerby har sammanförts med Västerviks kommun och bildar ett lokalpolisområde med en befolkning på 500. Vimmerby, Hultsfred och Högsby kommuner skulle kunna bilda ett lokalpolisområde rent geografiskt men befolkningsunderlaget är för litet för att realisera lägsta nivå på bemanning och därmed uppnå angiven förmåga. Dessa kommuner måste därför sammanföras med de större kommunerna Västervik respektive Oskarshamn. Lpo Oskarshamn Hultsfred och Högsby sammanförs med Oskarshamn för att uppnå tillräcklig storlek. Befolkning: Lpo Kalmar Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga bedöms tillsammans inte uppnå tillräcklig förmåga för att och sammanföras till ett lokalpolisområde. Kommunerna har därför sammanförts med Kalmar. Befolkning: Lpo Karlskrona Torsås kommun överförs till Lpo Karlskrona och bildar ett lokalpolisområde med tre kommuner tillsammans med Ronneby. Befolkning: Lpo Nybro - Tingsryd, Emmaboda, Lessebo, Uppvidinge och Nybro sammanförs till ett nybildat lokalpolisområde. Samtliga fem kommuner utgör landsortskommuner. Befolkning: Lpo Karlshamn Sölvesborg och Bromölla sammanförs med Karlshamn som enda rimliga alternativ enligt detta angreppssätt. Befolkning: Lpo Älmhult Landsortskommunerna Älmhult, Osby, Östra Göinge och Olofström förs samman till ett nybildat Lpo. Befolkning: Lpo Ljungby Markaryd och Alvesta bildar ett Lpo tillsammans med med Ljungby kommun med en total befolkning på invånare. Lpo Hässleholm Örkelljunga - som idag tillhör Näpo Söderåsen förs till Hässleholm p g a föreslagna förändringarna för Lpo Klippan och kommunens geografiska läge. Befolkning: Lpo Klippan Basen i nuvarande Näpo Söderåsen, dvs. Klippan, Bjuv, Svalöv och Åstorp sammanförs med Perstorp och bildar Lpo Klippan med en befolkning på Lpo Ängelholm - Båstad sammanförs med Ängelholm. Näpo Kulla- Bjäre är därmed oförändrat. Befolkning:

51 DELRAPPORT 42 (79) Lpo Eslöv Höör och Hörby ingår idag i Näpo Ringsjöbygden tillsammans med Eslöv. Detta område är oförändrat och bildar Lpo Eslöv med en befolkning på Lpo Ystad Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo bör alltjämt vara sammanförda med Ystad och bildar även fortsättningsvis ett bärkraftigt område. Befolkningen uppgår till Lpo Trelleborg Skurup överförs från Näpo Österlen och läggs samman med Trelleborg till ett nybildat lokalpolisområde med en befolkning på Lpo Vellinge Svedala sammanförs med Vellinge och bildar ett nytt lokalpolisområde med en befolkning på Övriga lokalpolisområden som inte innefattar någon mindre landsbygdskommun: Lokalpolisområdena i Malmö har beräkningsmässigt indelats i fem områden. Vad som tidigare sagts om rådande osäkerhet kring Malmös framtida indelning gäller dock även här. Burlövs kommun har överförts till Lpo Staffanstorp. Lpo Staffanstorp Staffanstorp, Burlöv och Lomma har sammanförts till ett lokalpolisområde med en befolkning på invånare. Lpo Landskrona Kävlinge har brutits ut från nuvarande Näpo Öresund och överförts till Lpo Landskrona för att balansera befolkningsunderlaget. Lpo Lund och Lpo Helsingborg är oförändrade jämfört med nuvarande indelning i närpolisområden. Lpo Växjö samtliga mindre kommuner runt Växjö har överförts till andra lokalpolisområden. Lpo Växjö har ändå invånare.

52 DELRAPPORT 43 (79) Jämförelse med nu-läge Diagram 13 Befolkningsmässigt uppkommer en betydligt jämnare struktur enligt lpo-förslag E jämfört med nuläget. Återkommande avvikelser utgörs av Helsingborg och Lund och i det här fallet även Karlskrona. Diagram 14

53 DELRAPPORT 44 (79) Även ur belastningssynpunkt uppkommer det en utjämning enligt lpo-förslag E om än inte lika påtaglig Överväganden Lpo-förslag E ska - utifrån GK:s beskrivningar av verksamhetsförmågor - ses som ett alternativ där lokalpolisområdena storleksmässigt har minimerats i hela regionen. Detta blir en naturlig effekt när man strävar efter att dels bilda lokalpolisområden med utgångspunkt från de minsta kommunerna, dels försöker göra områdena så likvärdiga som möjligt. Utfallet leder till att antalet lokalpolisområden ökar i förhållande till dagsläget men att antalet kommuner/samverkanspartners i respektive område generellt sätt minskar. I förslaget ingår endast två lokalpolisområden med fem kommuner och fyra områden med fyra kommuner. Övriga lokalpolisområden har en till tre kommuner. Utredningsgruppen har sett det som angeläget att belysa var den nedre gränsen går för att bilda tillräckligt bärkraftiga lokalpolisområden i regionen. Ett antal områden enligt detta alternativ balanserar på gränsen eller är rent av under gränsen för att anses som bärkraftiga. I vissa fall uppnås förmåga men det kan av andra skäl anses som tveksamt om ett lokalpolisområde ska inrättas. Ett sådant exempel är Lpo Vellinge som har omedelbar närhet till såväl Trelleborg som Malmö. Utifrån ett medborgarperspektiv finns det dock starkare skäl för att bilda mindre lokalpolisområden, få till färre samverkanspartners och sprida resurserna över ytan. Mot detta står risken för att områdena blir allt för sårbara och inte kan verka på det sätt som GK avser. Tidigare erfarenheter av att bilda allt för små och resurssvaga områden talar för att så skulle kunna bli fallet enligt Lpo-förslag E. Trots de fördelar som kan påvisas med detta förslag anser utredningsgruppen inte att lpo-förslag E utgör det bästa förslaget av de som har presenterats i denna delrapport. 8 Parametrar för bedömning av polisområdenas verksamhetsförmåga och utformning 8.1 Allmänt Vid värderingen av hur polisområdena lämpligen bör utformas har utredningsgruppen följt de beskrivningar av verksamhetsförmågor som GK satt upp för den nya Polismyndigheten. Vid bedömning av

54 DELRAPPORT 45 (79) polisområdenas storlek och geografiska utformning har utredningsgruppen särskilt beaktat vilka förutsättningar som råder för att kunna samordna verksamheter som ska ligga på polisområdesnivå. Här avses polisområdesledning, kanslifunktioner för planering/uppföljning och intern service, underrättelseverksamhet, den del av utredningsverksamheten som inte ska ligga på regional nivå och inte heller på lokalpolisområdesnivå (i huvudsak åklagarledda ärenden), brottssamordning samt utredningsjour med IB-funktion och arrestverksamhet. Utredningsgruppen har vidare värderat hur stort ett polisområde kan vara med hänsyn till hur många lokalpolisområden och sektioner som kan ingå för att ledning och styrning ska fungera på ett bra sätt. Cheferna för lokalpolisområdena och sektionscheferna ska ingå i polisområdets ledningsgrupp och denna bör inte vara allt för stor för att fungera väl. Ur arbetsbelastnings- och arbetsmiljösynpunkt kan en polisområdeschef inom ramen för sitt linjeansvar inte ha allt för många underställda chefer. Motsvarande bedömningar som ovan har även gjorts ur ett regionsperspektiv. Regionens ledningsgrupp kan rimligen inte innefatta allt för många chefer för att fungera väl. Utifrån ett nu-läge skulle ledningsgruppen för Region Syd - förutom regionpolischefen och bitr. regionpolischefen - utgöras av åtta polisområdeschefer, två regionala enhetschefer och en regional kanslichef. Därtill kommer i vart fall sex chefer för de nationella avdelningarna på regional nivå, dvs. totalt 19 chefer. Polisområdescheferna ska enligt beskrivna förmågor bl.a. bedriva ett aktivt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med lokalpolisområdescheferna, kommuner och andra relevanta aktörer. I den nya myndigheten förväntas det ske en ambitionshöjning just i denna del. Huvudansvaret för samverkan med kommuner ligger på lokalpolisområdescheferna men även polisområdescheferna måste arbeta med samverkan med andra myndigheter på en övergripande nivå. Även denna aspekt har beaktats vid värdering av de framtagna förslagen. Utöver angivna verksamhetsförmågor har utredningsgruppen använt sig av ett begränsat antal parametrar för att jämföra olika tänkbara alternativ och för att kunna lämna förslag som leder till så likvärdiga lokalpolisområden som möjligt inom regionen. Regionens befolkningsunderlag ska vara så jämt fördelat som möjligt mellan polisområdena.

55 DELRAPPORT 46 (79) Brottsbelastningen ska vara så jämt fördelad som möjligt mellan polisområdena. Värdering har skett i antal anmälda brott inom brottsområde 1 som bl.a. innefattar våldsbrott, tillgreppsbrott och skadegörelse. Detta är de vanligast förekommande brotten som anmäls av medborgarna och som är kopplade till en fysisk brottsplats i någon av regionens kommuner. Utredningsgruppen har medvetet valt brott egeninitierade brott inom brottsområde 2 då omfattningen av dessa till övervägande del styrs av polisens egna insatser. Även brottsområde 3 med bl.a. bedrägeribrott har valts bort av skäl som tidigare utvecklats under avsnitt 6.2. Ingripandebelastningen i polisområdena bör vara så jämt fördelad som möjligt Värdering har skett i antal högprioriterade polisingripanden (HR prio 1-2) som registrerats av LC Syd och LC Kalmar under 2013 i respektive kommun. Areal/avstånd Polisområdena bör geografiskt vara så likformiga som möjligt. Antal lokalpolisområden/sektioner Polisområdena bör i stort sett innefatta lika många lokalpolisområden och sektioner. Gränsövergångsställen, flygplatser och större trafikleder Polisområdeschefernas uppfattning om nuvarande geografiska indelning och vilka tänkbara alternativ som de ser (intervjuer). 9 Förslag till indelning i polisområden 9.1 Förutsättningslös prövning med begränsningar Enligt direktivet ska utredningsgruppen förutsättningslöst pröva nya alternativ samt vid behov utmana tidigare synsätt och geografiska indelningar. Alla, några eller inga av nuvarande gränser kan tänkas bort om gränserna upplevs vara ett hinder eller en framgångsfaktor. Under arbetets gång har ett antal olika alternativ prövats. Utredningsgruppen har funnit att det finns tydliga begränsningar neråt kring hur många polisområden som Region Syd kan innehålla för att dessa ska bli någorlunda likartade vad gäller befolkningsunderlag och belastning. Dessa begränsningar är kopplade till regionens demografiska förhållanden med glest befolkade kommuner i norra delen av regionen och tätbefolkade kommuner i söder.

56 DELRAPPORT 47 (79) Karta 10 Behov av gränsförskjutning för att uppnå färre med jämnstora polisområden inom Region Syd För att etablera tre likvärdigt stora polisområden i regionen sett till befolkning och belastning krävs att Kronobergs län, Kalmar län och Blekinge län läggs samman i ett polisområde tillsammans med nuvarande Po Nordöstra Skåne (Kristianstad och Hässleholm). Med en sådan lösning följer en mycket stor obalans i den geografiska utformningen av polisområdena sett till yta och avstånd. Utredningen redovisar förvisso ett sådant förslag se po-förslag 3 men vi framhåller inte detta som den mest ändamålsenliga lösningen. Resonemanget ovan leder till att vi ser det som orealistiskt att presentera förslag som bygger på två likvärdiga polisområden eftersom pilarna på kartan ovan då måste förskjutas än längre söderut. 9.2 Förutsättningslös prövning med nya möjligheter Enligt direktivet är det huvudsakliga syftet med denna översyn att säkerställa den övergripande målsättningen att en större resurs ska arbeta inom den kärnverksamhet som finns närmast medborgarna. För att åstadkomma detta krävs bl.a. en begränsning av antalet ledningsfunktioner och stödfunktioner till dessa. Regionchefen har i direktivet angett att ambitionen är att begränsa antalet chefer inom respektive chefsnivå. Utredningsgruppen konstaterar att det finns förutsättningar att minska antalet ledningsfunktioner/stödfunktioner på polisområdesnivå, dvs. reducera antalet polisområden i förhållande till nu-läget. Vi gör denna övergripande bedömning utifrån den nya roll som polisområdescheferna kommer att ha i den nya organisationen. Utgångspunkten är att ledningsansvaret i större utsträckning ska delegeras ut på lokala chefer samtidigt som polisområdeschefernas

57 DELRAPPORT 48 (79) direkta ledningsansvar begränsas till att omfatta de verksamheter som ska ligga kvar på polisområdesnivå. Utredningsgruppen gör inga som helst likhetstecken mellan att en reducering av antalet polisområden med tillhörande lednings- och ledningsstödsfunktioner med automatik leder till att det måste ske förändringar/neddragningar eller omflyttningar i den kärnverksamhet som ska ligga på polisområdesnivå. Här avses t.ex. underrättelseverksamhet, jour-utredningsverksamhet och arrestverksamhet. Större polisområden ger snarare incitament för att de resurser som idag finns inom dessa verksamheter - t.ex. underrättelseverksamhet, jourfu-ledning och utredning av åklagarledda ärenden - kan samordnas och användas på ett effektivare sätt. Utredningsgruppen är av den bestämda uppfattningen att exempelvis jourutredning och arrestverksamhet kan bedrivas på en ort utan att det finns en polisområdesledning som är stationerad på orten. Så bedrivs verksamheten redan idag i t.ex. Kalmar län. Hur kärnverksamheten på polisområdesnivå ska utformas i detalj måste utredas närmare när slutligt beslut om den geografiska indelningen för Region Syd har fattats. Utredningsgruppen har därför endast gjort övergripande bedömningar om de lagda förslagen är realistiska och möjliga att genomföra såvitt avser den verksamhet som ska ligga på polisområdesnivå i den nya myndigheten. Som tidigare nämnts har utredningsgruppen inte heller analyserat vilka resurser som bör finnas på ett visst polisområde utöver lägsta nivå. Utredningsgruppens alternativa förslag till polisområdesindelning innefattar antingen tre, fyra eller fem polisområden. Fler polisområden bedöms ge för litet incitament för att i någon större utsträckning samordna de verksamheter som ska ligga på polisområdesnivå. Vid sex till sju polisområden uppnås endast marginella effekter i förhållande till ambitionen att begränsa antalet chefsfunktioner i förhållande till dagens struktur med åtta polisområden (se direktiv). I samband med intervjuer med de operativa cheferna i Kronobergs län och Kalmar län presenterades ett alternativ som på regionnivå leder fram till sju eller åtta polisområden. Enligt detta förslag bildar kommunerna i Kronoberg, Kalmar och Blekinge län tillsammans sex nya lokalpolisområden som grupperas tre och tre i två polisområden. Den förslagna indelningen har sin utgångspunkt i befolkningsantal och brottsbelastning och utifrån dessa parametrar - men då isolerat för den norra delen av regionen - är polisområdena i stort sett likvärdiga. I förhållande till Skåne är förslaget gränsöverskridande genom att två kommuner förs mellan Skåne och Kronoberg respektive Blekinge. Arbetsgruppen har testat förslaget ur ett mer regionalt

58 DELRAPPORT 49 (79) perspektiv. Enligt direktivet har utredningsgruppen i uppdrag att utforma förslag med så likvärdiga polisområden som möjligt och då måste det enligt det nu aktuella förslaget bildas totalt sju eller åtta polisområden i regionen. Antalet polisområden blir därmed i princip oförändrat och den obalans som för närvarande råder mellan framförallt Polisområde Malmö och Polisområde Nordväst i förhållande till övriga områden består. Strukturen liknar i allt väsentligt nuvarande organisation och medför ganska få förändringar över länsgränserna. Mot bakgrund av detta har utredningsgruppen inte arbetat vidare med förslaget. 9.3 Polisområdesförslag 1 baserat på Lpo-förslag A-B Förslag Karta Förändringar i förhållande till nu-läge Polisområde Nordost omfattar nuvarande Kalmar län, östra delen av Kronobergs län samt östra delen av Blekinge län. Polisområde Nordväst omfattar västra delen av Kronobergs län, västra delen av Polisområde Nordöstra Skåne (Näpo Hässleholm) samt nuvarande Polisområde Nordvästra Skåne.

59 DELRAPPORT 50 (79) Polisområde Söder omfattar västra delen av Blekinge län, östra delen av Polisområde Nordöstra Skåne, nuvarande Polisområde Mellersta Skåne samt östra delen av Polisområde Södra Skåne. Po Malmö omfattar nuvarande Polisområde Malmö samt västra delen av Polisområde Södra Skåne (Näpo Söderslätt). Burlövs kommun ingår i annat lokalpolisområde inom Polisområde Söder Jämförelse med nu-läge Diagram 15 Po-förslag 1 leder till att antalet polisområden halveras. Samtliga polisområden innefattar ett befolkningsunderlag som överstiger invånare. Po Söder blir störst med ca invånare. Befolkningsunderlaget utjämnas på ett sådant sätt att varken Po Malmö eller Po Nordväst avviker uppåt i förhållande till de två övriga polisområdena. Antalet lokalpolisområden inom respektive polisområde uppgår till 5 eller 6. För Po Malmös del ingår i detta förslag även Lpo Trelleborg. Beräkningen är således gjord på 5 lokalpolisområden i Malmö samt lpo Trelleborg. Som tidigare framhållits måste antalet lokalpolisområden i Malmö utredas närmare varför spannet för antalet områden inom Po Malmö ligger mellan 6 till 3 enligt detta förslag.

60 DELRAPPORT 51 (79) Diagram 16 Den nuvarande obalansen mellan polisområdena utjämnas även sett till belastning i form av anmälda B 1-brott och akuta ingripanden. Den lägre anmälda brottsligheten i Kalmar, Kronoberg och Blekinge jämfört med Skåne slår här igenom på ett tydligt sätt. Skillnaderna syns däremot inte lika tydligt vad gäller akuta ingripanden. Balansen mellan områdena är under alla förhållanden betydligt bättre jämfört med nuläget Överväganden Utredningsgruppen anser att Po-förslag 1 utgör ett fullt realistiskt och gångbart alternativ för indelning av Region Syd i polisområden. Trots de stora skillnader som råder i regionen blir polisområdena enligt detta förslag någorlunda likvärdiga. Detta bedöms som viktigt ur lednings- och styrningssynpunkt såväl ur ett regionalt perspektiv som ur ett polisområdesperspektiv. Det skapar bl.a. förutsättningar för att bygga upp och organisera den verksamhet som ska ligga på polisområdesnivå på ett likartat sätt inom regionen. Jämnstora polisområden blir lättare att styra och kan inbördes samarbeta på likvärdiga villkor. En halvering av antalet polisområden leder till att antalet chefsfunktioner samt planerings- och ledningsstödfunktioner kommer att minska. I vilken utsträckning är dock svårt att bedöma eftersom polisområdescheferna samtidigt kommer att få en delvis ny roll i den

61 DELRAPPORT 52 (79) nya polismyndigheten. Mycket av det ansvar som idag ligger på polisområdeschefsnivå kommer att förskjutas till lokalpolisområdescheferna. Utredningsgruppen nöjer sig med att konstatera att en geografisk indelning i fyra polisområden öppnar upp möjligheterna att på sikt överföra resurser för ledning och stöd till kärnverksamheten på ett sätt som inte går att jämföra med dagens indelning. En indelning i fyra polisområden skapar vidare möjligheter att samordna och vidareutveckla den kärnverksamhet som ska ligga på polisområdesnivå. Här avses underrättelseverksamhet, utredning av åklagarledda ärenden/grövre brott, brottssamordning och jourutredning m.m. Utredningsgruppen vill återigen betona att en struktur med fyra polisområden inte innebär att nämnda verksamheter måste omdisponeras eller omplaceras till den ort där polisområdeschefen är stationerad. Det kan förvisso finnas andra skäl att göra förändringar av dessa verksamheter men då inte på grundval av antalet områden eller den geografiska indelningen av dessa. Att en strukturell förändring på polisområdesnivå leder till att nuvarande enheter och grupper får nya organisatoriska beteckningar t.ex. vad gäller dagens lokala KUT-enheter är en annan sak. Genomförandekommittén har fastställt hur organisationsstrukturen ska byggas i den nya myndigheten. Inom polisområden inrättas lokalpolisområden/sektioner samt grupper. Överfört på exemplet med nuvarande KUT-enheter öppnas det med större polisområden upp möjligheter att inrätta t.ex. en underrättelsesektion där ett antal underrättelsegrupper kan ingå. Ett annat exempel där verksamheten kan gynnas av stora polisområden avser brottssamordningsverksamheten. Polisens nationella utredningsdirektiv (PNU) 4 ska alltjämt tillämpas vilket innebär att alla brott ska bedömas och hanteras via en inkorg på polisområdesnivå. Även om viss del av denna verksamhet överförs till Polisens kontaktcenter så kommer de ärenden som fortsatt måste bearbetas att hanteras på polisområdesnivå. Polisområdena har haft svårt att bygga upp funktioner för t.ex. operativ brottsanalys. Förutsättningarna för detta torde vara bättre med större polisområden. I brottssamordningen kommer man dessutom att få en bredare bild av brottsligheten då det geografiska upptagningsområdet blir större. Detta är inte minst viktigt då en stor del av brottsligheten idag är mobil och rör sig över stora geografiska ytor. Det föreslagna polisområdet Po Nordväst täcker enligt po-förslag 1 in E 4:an från Helsingborg till norra delen av Kronobergs län. Hotspotsanalyser och andra typer av analyser visar att en betydande del av brottsligheten - och då särskilt inbrott - sker inom ett mycket 4 Namnbyte har skett enligt beslut om detaljorganisation

62 DELRAPPORT 53 (79) begränsat avstånd från de större trafiklederna. Genom att en så lång del av E 4:an hamnar inom samma polisområde skapas förutsättningar för en väl fungerande bekämpning av denna problembild. Motsvarande förutsättningar skapas även längs med E 22:an från Lund till Karlshamn inom Po Söder och från Ronneby till Västervik inom Po Nordöst. Orsaken till att Lpo Trelleborg har sammanförts med Po Malmö enligt detta alternativ är inte endast att jämna ut befolkningsunderlaget mellan polisområdena. Genomförda intervjuer visar att västra delen av nuvarande Polisområde Södra Skåne har mycket starka kopplingar till Malmö. Enligt utredningsgruppen kan det finnas fördelar med att storstadsområdet Malmö även skulle få ett ansvar för ett något större geografiskt område utanför staden. Det kan bland annat leda till ökad förståelse hos chefer och medarbetare vad gäller förutsättningarna att bedriva polisverksamhet utanför storstad. De nackdelar som utredningsgruppen ser med Po-förslag 1 och fyra polisområden är också kopplade till att den geografiska ytan som blir omfattande i tre av de fyra polisområdena. Även om det primära ledningsansvaret för den lokala verksamheten ska ligga på lokalpolisområdesnivå och områdescheferna därmed får en delvis ny roll så kommer det att innebära mycket resande. En polisområdeschef kan omöjligen förväntas upprätthålla samma tillgänglighet knutet till viss ort som är fallet idag. Det finns också så som ett antal av de nuvarande polisområdescheferna framhållit i samband med genomförda intervjuer risk för att polisområdescheferna blir mer av administratörer istället för att vara operativt ansvariga chefer. Denna fråga är kritiskt viktig för den nya organisationen. Enligt utredningsgruppens uppfattning måste de nationella avdelningarna inrikta sin verksamhet så att polisområdescheferna får ett väl fungerande ledningsstöd. Det gäller oavsett hur många polisområden som ska finnas inom Region Syd. Kraven på ett väl utvecklat ledningsstöd ökar emellertid ju färre och därmed också större polisområden som inrättas. Enligt Po-förslag 1 föreligger det slutligen risk för att Lpo Trelleborg kan bli marginaliserat och hamna vid sidan om den verksamhet som bedrivs i Malmös lokalpolisområden.

63 DELRAPPORT 54 (79) 9.4 Polisområdesförslag 2 baserat på Lpo-förslag A-B Förslag Karta Förändringar i förhållande till nu-läge Polisområde Nordost är identiskt med Po-förslag 1 och omfattar nuvarande Kalmar län, östra delen av Kronobergs län samt östra delen av Blekinge län. Polisområde Mitt omfattar västra delen av Kronobergs län, västra delen av Blekinge län samt nuvarande Polisområde Nordöstra Skåne. Där utöver ingår nuvarande Närpolisområde Ringsjöbygden idag ingår i Polisområde Mellersta Skåne. Polisområde Nordväst är identiskt med nuvarande Polisområde Nordvästra Skåne med tillägg för Perstorps kommun som överförts från nuvarande Polisområde Nordöstra Skåne. Polisområde Söder omfattar Polisområde Mellersta Skåne exklusive nuvarande Närpolisområde Ringsjöbygden samt Polisområde Södra Skåne.

64 DELRAPPORT 55 (79) Polisområde Malmö är identiskt med nuläget med undantag från Burlövs kommun som här ingår i Lokalpolisområde Kävlinge som i sin tur ingår i Polisområde Söder Jämförelse med nuläge Diagram 17 Po-förslag 2 leder till att antalet polisområden reduceras med tre. Samtliga polisområden innefattar ett befolkningsunderlag som ligger i ett spann mellan och invånare. Po Nordost blir det största området sett till såväl befolkningsunderlag som yta. Antalet lokalpolisområden inom respektive polisområde uppgår till fyra eller fem.. Antalet lokalpolisområden i Malmö måste dock utredas vidare där det finns olika lösningar ner till två lokalpolisområden.

65 DELRAPPORT 56 (79) Diagram 18 Sett till belastning så utjämnas de nuvarande olikheterna även enligt detta förslag. Skillnaderna för anmälda B 1-brott och akuta ingripanden blir något mindre mellan fyra av områdena, medan Malmös belastning avviker något uppåt. Det beror på att tre av de övriga polisområdena enligt detta förslag blivit något mindre. Utjämningen mellan områdena är ändå betydande jämfört med nu-läget Överväganden Utredningsgruppen anser att Po-förslag 2 utgör ett väl anpassat förslag som i likhet med Po-förslag 1 kan läggas till grund för beslut om indelning av Region Syd i polisområden. Trots de stora skillnader som råder i regionen blir polisområdena enligt detta förslag någorlunda likvärdiga. De överväganden som redovisats under avsnitt avseende Poförslag 1 går direkt att överföra även på Po-förslag 2 varför dessa inte återupprepas. Enligt Po-förslag 1 täcker Po Nordväst in E 4:an från Helsingborg till norr om Ljungby. Denna indelning återfinns inte här då västra delen av Kronobergs län istället är sammanfört med Kristianstad och Hässleholm samt västra Blekinge. Denna faktor i sig bör emellertid inte vara avgörande vid val av polisområdesindelning.

66 DELRAPPORT 57 (79) Po-förslag 2 medför fördelar ledningsmässigt och de något mindre goegrafiska områden som bildas i flera av polisområdena innebär förbättrade möjligheter för polisområdeschefen att vara synlig i polisområdet. Lokalpolisområde Eslöv (nuvarande Närpolisområde Ringsjöbygden) kommer enligt Po-förslag 2 att ingå i det nybildade Polisområde Mitt. Huvudskälet för detta är att de fem polisområdena ska bli så likvärdiga som möjligt. Polisområde Mitt har redan enligt förslaget den lägsta belastningen och det skulle uppstå klar obalans mellan detta polisområde och de övriga om Lokalpolisområde Eslöv skulle föras till Polisområde Söder. Utredningsgruppen lyfter fram detta som ett av flera exempel där en ny geografisk indelning till synes riskerar att påverka redan etablerat samarbete mellan Polisen, kommunerna och andra samverkansaktörer. Kopplat till det aktuella exemplet finns det idag ett väl utvecklat samarbete kring barnahusverksamhet mellan Polisområde Mellersta Skåne och de kommuner som ingår i detta område. Deltagare i utredningsgruppen har påtalat detta och diskussion har förts om hur ett sådant samarbete skulle påverkas om de nuvarande polisområdesgränserna ändras. I detta sammanhang finns det skäl att betona att Polisen ska gå från tjugoen polismyndigheter till en myndighet i landet som i sin tur är underindelad i sju regioner. Regionsgränserna är inte tänkta att motsvara dagens myndighetsgränser utan regionerna förväntas samarbeta fullt ut och resurserna ska användas där de bäst behövs i den nya myndigheten. Motsvarande resonemang kan direkt överföras på regionens polisområdesgränser som inte i något avseende är tänkta att begränsa eller försvåra för en väl fungerande polisverksamhet inom regionen. För det fall det är så att nuvarande polisområdesgränser inom Polismyndigheten i Skåne har kommit att uppfattats som myndighetsgränser är det hög tid att lägga denna uppfattning bakom sig när vi går in i Region Syd. Det goda samarbete som redan är etablerat ska självfallet fortsätta och inte påverkas av att Polisen gör ändringar i sin geografiska underindelning.

67 DELRAPPORT 58 (79) 9.5 Polisområdesförslag 3 baserat på Lpo-förslag A-B Förslag Karta Förändringar i förhållande till nu-läge Polisområde Nordost omfattar Kalmar län, Blekinge län, Kronobergs län samt större delen av nuvarande Polisområde Nordöstra Skåne. Polisområde Nordväst omfattar nuvarande Polisområde Nordvästra Skåne samt Polisområde Mellersta Skåne. Därutöver har Perstorps kommun - som för närvarande ingår i Polisområde Nordöstra Skåne - överförts till Po Nordväst. Polisområde Söder omfattar nuvarande Polisområde Malmö med undantag från Burlövs kommun som här ingår i annat lokalpolisområde i Po Nordväst. I det föreslagna Po Söder ingår även nuvarande Polisområde Södra Skåne.

68 DELRAPPORT 59 (79) Jämförelse med nu-läge Diagram 19 Po-förslag 3 leder till att antalet polisområden reduceras med fem områden. Samtliga polisområden innefattar ett befolkningsunderlag som ligger i ett spann mellan och invånare. Po Nordost blir det största området sett till befolkningsunderlaget. Geografiskt upptar Nordost uppskattningsvis ¾ av regionens yta. Antalet lokalpolisområden inom respektive polisområde uppgår till mellan sju till nio. För Po Söder, där Malmö ingår kan antalet stäcka sig ner till som lägst fyra inklusive Lokalpolisområde Ystad och Lokalpolisområde Trelleborg.

69 DELRAPPORT 60 (79) Diagram 20 Belastningsmässigt blir de tre polisområdena närmast helt jämbördiga. Po Nordost har knappt färre anmälda B-1 brott medan antalet prioriterade ingripanden i princip ligger på samma nivå Överväganden Po-förslag 3 åskådliggör enligt utredningsgruppen den bortre gränsen för vad vi anser som möjligt när det gäller att reducera antalet polisområden inom Region Syd. Enligt vår bedömning går det inte att på annat sätt inrätta polisområden som har en så jämn belastning som enligt detta förslag. I övrigt anser vi inte att detta förslag innebär att regionen får så likvärdiga områden som möjligt. Den väldiga obalansen rent geografiskt skulle troligen komma att påverka verksamheten inom regionen på ett negativt sätt. Utredningsgruppen anser inte att Po-förslag 3 utgör ett förslag som bör läggas till grund för beslut. Förslaget är i första hand framtaget för belysa förutsättningarna för att inrätta färre men så likvärdiga polisområden som möjligt inom Region Syd.

70 DELRAPPORT 61 (79) 9.6 Polisområdesförslag 4 baserat på Lpo-förslag C Förslag Karta Förändringar i förhållande till nu-läge Polisområde Nordost innefattar östra delarna av Kronobergs och Blekinge län samt Kalmar län förutom de nordligaste kommunerna Västervik och Vimmerby, som enligt detta förslag inte längre skulle ingå i Region Syd. Polisområde Mitt omfattar västra delen av Kronobergs län, västra delen av Blekinge län samt nuvarande Polisområde Nordöstra Skåne exklusive Perstorps kommun. Därutöver ingår nuvarande Närpolisområde Ringsjöbygden som idag tillhör Polisområde Mellersta Skåne. Polisområde Nordväst är identiskt med nuvarande Polisområde Nordvästra Skåne förutom att Perstorps kommun har överförts från nuvarande Polisområde Nordöstra Skåne. Polisområde Söder omfattar Polisområde Mellersta Skåne exklusive nuvarande Närpolisområde Ringsjöbygden samt Polisområde Södra Skåne.

71 DELRAPPORT 62 (79) Polisområde Malmö är identiskt med nuläget med undantag från Burlövs kommun som här ingår i annat lokalpolisområde i Polisområde Söder Jämförelse med nu-läge Diagram 21 Po-förslag 4 är närmast identiskt med Po förslag 2 med den skillnaden att underlaget för två kommuner i Po Nordost har tagits bort. Samtliga polisområden innefattar ett befolkningsunderlag som ligger i ett spann mellan och Po Nordost blir fortfarande det största området sett till befolkningsunderlaget. Antalet lokalpolisområden uppgår till fyra till fem men kan i Po Malmö sträcka sig ner till två beroende på hur lokalpolisområdena kommer att inrättas efter särskild utredning.

72 DELRAPPORT 63 (79) Diagram 22 Belastningsmässigt blir de fem polisområdena relativt likartade men Po Malmö avviker något uppåt jämfört med de övriga. I förhållande till nuläget uppkommer emellertid en betydande utjämning mellan områdena Överväganden Se avsnitt då förslaget närmast är likartat med Po-förslag 2. Överväganden kring för- och nackdelar med en eventuell justering av Region Syds geografiska område på lokalpolisområdesnivå har utvecklats under avsnitt Några avgörande effekter bedöms inte uppkomma på polisområdesnivå även om Po Nordost skulle begränsas rent ytmässigt. Den mer begränsade ytan skulle kunna underlätta polisområdeschefens möjligheter att utöva sitt ledningsansvar och att vara synlig i polisområdet. 9.7 Polisområdesförslag 5 med fyra polisområden baserat på Lpo-förslag D 9.8 Förslag

73 DELRAPPORT 64 (79) Polisområdesförslag 5 vilar på ett annat angreppssätt för att utforma lokalpolisområden jämfört med Po-förslag 1-4. Utgångspunkten har varit att utgå från större städer med mer än invånare. Detta angreppssätt på lokalpolisområdesnivån har lett fram till följande polisområdesförslag. Karta Förändringar i förhållande till nu-läge Polisområde Nordost innefattar Kalmar län, Blekinge län och östra delen av Kronobergs län. Polisområde Nordväst omfattar västra delen av Kronobergs län, stor del av Polisområde Nordvästra Skåne med undantag för Landskrona och Svalöv som här ingår i ett lokalpolisområde som tillhör Po Söder. Po Mitt täcker vidare in västra delen av Kronobergs län samt nuvarande Polisområde Nordöstra Skåne exklusive Bromölla kommun. Slutligen ingår Hörby kommun som idag tillhör Näpo Ringsjöbygden i Polisområde Mellersta Skåne. Polisområde Söder omfattar Polisområde Mellersta Skåne exklusive nuvarande Närpolisområde Ringsjöbygden, Polisområde Södra Skåne samt kommunerna Landskrona och Svalöv.

74 DELRAPPORT 65 (79) Polisområde Malmö är identiskt med nuläget med undantag från Burlövs kommun som här ingår i annat lokalpolisområde i Po Söder Jämförelse med nu-läge Diagram 22 Befolkningsunderlaget enligt Po-förslag 5 är jämt fördelat med undantag för Po Malmö som är får den lägsta befolkningen av de fyra områden som förslaget är uppbyggt på. Som framgår av diagrammet nedan sker dock en klar utjämning när man ser till belastning. Antalet lokalpolisområden uppgår till två till fem och kan för Po Malmö komma att gå ner till lägst två områden.

75 DELRAPPORT 66 (79) Diagram 23 Belastningen enligt detta förslag är betydligt jämnare än vad den är i nu-läget. Po Nordost har en klart lägre brottsbelastning av anmälda B1-brott jämfört med övriga tre områden medan antalet prioriterade ingripanden är förhållandevis jämt fördelade mellan polisområdena Överväganden Po-förslag 5 baseras på Lpo-förslag D som har redovisats under avsnitt 7.6. Lokalpolisområdesförslaget utgör enligt utredningsgruppens uppfattning en bortre gräns för hur stora lokalpolisområden som rimligen kan inrättas. I kombination med detta polisområdesförslag, som bygger på fyra områden, kan helheten uppfattas som den yttersta gränsen för hur stora såväl lokalpolisområden som polisområden kan vara. Utredningsgruppen har förvisso presenterat ett förslag med tre polisområden men det anser vi är allt för obalanserat rent geografiskt. Utredningsgruppen anser inte att Po-förslag 5 bör läggas till grund för beslut. Orsaken till detta är inte polisområdesförslagets utformning i sig utan bristerna i det Lpo-förslag som det är uppbyggt på. Mot bakgrund av den grundmetodik utredningsgruppen använt där Po-förslagen har utformats utifrån framtagna förslag för lokalpolisområdesindelning går det således inte att isolerat lägga Po-förslag 5

76 DELRAPPORT 67 (79) till grund för beslut utan att se till den underindelning som det vilar på. 9.9 Polisområdesförslag 6 med fyra polisområden baserat på Lpo-förslag E 9.10 Förslag Polisområdesförslag 6 baseras på Lpo-förslag E som i sin tur tar sin utgångspunkt från regionens mindre landsortskommuner. Enligt Lpoförslag E har utredningsgruppen utgått från samtliga kommuner med en befolkning understigande invånare. Dessa kommuner har så långt det varit möjligt sammanförts till lokalpolisområden så att tillräcklig förmåga bärkraft/förmåga uppnåtts för att kunna utgöra ett lokalpolisområde. Utfallet enligt detta Lpo-förslag har således styrt utformningen av Polisområdesförslag 6 nedan. Karta Förändringar i förhållande till nu-läge Polisområde Nordost innefattar Kalmar län, Blekinge län förutom Olofströms kommun samt östra delen av Kronobergs län. Därtill ingår Bromölla kommun som idag tillhör Polisområde Nordöstra Skåne. Polisområde Nordväst omfattar västra delen av Kronobergs län, nuvarande Polisområde Nordvästra Skåne med undantag för Lands-

77 DELRAPPORT 68 (79) krona samt nuvarande Polisområde Nordöstra Skåne förutom Bromölla kommun. Polisområde Söder omfattar Polisområde Mellersta Skåne och Polisområde Södra Skåne förutom kommunerna Vellinge och Svedala samt Burlövs kommun i nuvarande Näpo Malmö Östra. Polisområde Malmö omfattar nuvarande Polisområde Malmö förutom Burlövs kommun. Därtill kommer kommunerna Vellinge och Svedala Jämförelse med nu-läge Diagram 24 Befolkningsunderlaget enligt Po-förslag 6 är relativt jämt fördelat med undantag för Po Nordväst som får en klart högre nivå än de övriga. Eftersom detta polisområdesförslag bygger på ett grundförslag med relativt små lokalpolisområden uppgår antalet lokalolisområden till sex till sju i respektive polisområde med undantag för Malmö där antalet kan gå ner till som lägst tre områden.

78 DELRAPPORT 69 (79) Diagram 25 Belastningsmässigt ger förslaget en betydligt jämnare fördelning än utfallet enligt befolkningsparametern. Skillnaderna mellan högsta och lägsta värden i förhållanden till nu-läget är betydligt lägre Överväganden Po-förslag 6 bygger på Lpo-förslag E som har redovisats under avsnitt 7.7. Lokalpolisområdesförslaget utgör enligt vår uppfattning en bortre gräns för hur små lokalpolisområden som rimligen kan inrättas. För att skapa en viss jämförbarhet med Po förslag 5 som bygger på stora lokalpolisområden har vi valt att kombinera Lpo-förslag E med ett polisområdesförslag som även det är uppbyggt på fyra områden. Utredningsgruppen har under avsnitt gjort överväganden kring Lpo-förslag E och funnit att en lokalpolisområdesstruktur som är uppbyggd på ett flertal mindre lokalpolisområden riskerar att bli sårbar och troligen kräver omfattande samordningsåtgärder. I vissa fall är det även tveksamt om lokalpolisområdena uppnår de verksamhetsförmågor som eftersträvas. Med hänsyn till denna bedömning anser vi inte heller att Po-förslag 6 bör läggas till grund för beslut om regionens indelning i polisområden. Orsaken till detta är inte polisområdesförslagets utformning i sig utan det lokalpolisområdesförslag som det är uppbyggt på.

79 DELRAPPORT 70 (79) 10 Bedömning av redovisade förslag i förhållande till övriga myndigheters geografiska indelning 10.1 Allmänt I samband med genomförda intervjuer har frågor ställts angående vilken eller vilka myndigheter som utgör Polisens viktigaste samverkanspartners. En klart övervägande del av de tillfrågade på såväl närpolisområdesnivå som polisområdesnivå framhåller att det är kommunerna. Tillfrågade utredare framhåller däremot genomgående Åklagarmyndigheten. Nedan redovisas hur de förslag som har presenterats i denna rapport förhåller sig till Åklagarmyndighetens nuvarande indelning. Inom ramen för utredningen har en sammanställning gjorts kring den geografiska indelning som gäller för övriga myndigheter inom rättsväsendet såvitt avser Region Syd. Underlaget redovisas i bilaga 3. Utredningsgruppen har av tidsskäl inte kunnat föra en dialog eller inhämtat synpunkter från de berörda myndigheterna. Detta förutsätts ske i ett senare skede av processen Polisens struktur i förhållande till Åklagarmyndigheten En eventuell förändring av Polisens nuvarande indelning i åtta polisområden innebär med automatik att den ordning som råder idag vad gäller geografiska ansvarsområden påverkas om antalet polisområden reduceras. I dagsläget är Åklagarmyndigheten i regionen indelad i sju åklagarkammare. Nuvarande polismyndigheterna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län arbetar var och en mot sin åklagarkammare medan Polismyndigheten i Skåne arbetar mot fyra. Av indelningen följer att Polisområde Norra Skåne (PONS), Polisområde Mellersta Skåne (POMS) och största delen av Polisområde Södra Skåne (POSS), Polisområde Malmö (POMA) och Vellinge kommun, samt Polisområde Nordvästra Skåne (PONV), arbetar mot varsin kammare. Nuvarande beslut om indelning av Polisregion Syd i åtta polisområden stämmar alltså i allt väsentligt med den nu gällande åklagarindelningen. Nedan följer en kort sammanställning av förslagen till ändrat antal polisområden och hur den geografiska indelning som föreslås förhåller sig till Åklagarmyndighetens nuvarande indelning åklagarkammare. Sammanställningen är inte på något sätt fullständig utan

80 DELRAPPORT 71 (79) skall bara ses översiktlig eftersom vissa av utredningens förslag har samma antal polisområden men med en något annorlunda skärning. Förslag innebärande tre polisområden medför att Blekinge, Kalmar, Kronoberg samt nuvarande PONS, förutom Perstorps kommun, bildar ett område, Detta medför att fyra åklagarkammare kommer att arbeta mot det aktuella polisområdet. POMA och POSS bildar ett område där två åklagarkammare arbetar mot området. Detta förslag innebär att Södra Skånes åklagarkammare kommer att arbeta mot två polisområden. POMS och PONV bildar ett polisområde och kommer således att arbeta mot Åklagarkammaren i Helsingborg och Södra Skånes Åklagarkammare. Förslag att bilda fyra polisområden innebär att Blekinge, Kalmar och delar av Kronobergs län bildar ett område vilket berör tre åklagarkammare. Västra Kronoberg, PONV och delar av PONS bildar ett område, som berör tre åklagarkammare. Delar av PONS, POMS och delar av POSS bildar ett område som berör tre åklagarkammare. POMA och delar av POSS blir ett område och berör två åklagarkammare. Ett ytterligare förslag innebär att POMA bildar eget område men att Burlövs kommun förs till annat polisområde. Förslaget att bilda fem polisområden där Blekinge, Kalmar och delar av Kronobergs län blir ett område berör tre åklagarkammare. Västra Kronoberg, PONS och delar av POMS bildar ett område där tre åklagarkammare berörs. PONV bildar eget området, som i detta förslag även innefattar Perstorps kommun. Denna förändring berör Åklagarkammaren i Helsingborg. POSS och delar av POMS blir ett område som berör tre åklagarkammare. Slutligen bildar POMA eget område där Åklagarkammaren i Malmö berörs. Det kan tilläggas att det också finns ett förslag med fem polisområden där Västerviks och Vimmerby kommun förs norrut till Region Öst. 11 Samlad bedömning av förslagen 11.1 Lokalpolisområden Vid en samlad bedömning av de framtagna förslagen för regionens indelning i lokalpolisområden är gruppen enig om att lokalpolisområdesförslagen A-B utgör den mest ändamålsenliga grundstrukturen för den framtida lokala polisverksamheten inom Region Syd. Bedömningen grundas dels på en jämförelse mot den nuvarande indelningen i närpolisområden, dels i förhållande till övriga framtagna och i delrapporten redovisade förslag (C, D och E). Vid denna bedömning har utredningsgruppen använt sig av ett antal grundläggande parametrar såsom det föreslagna områdets yta,

81 DELRAPPORT 72 (79) demografi, befolkningstal och polisiära belastning m.m. Utfallet har ställts mot kunskap och erfarenheter som framkommit i samband med de intervjuer som har genomförts med lokala chefer och medarbetare i samtliga 22 närpolisområden. Utifrån denna informationsmängd har utredningsgruppen värderat om ett visst område har förutsättningar att utgöra ett lokalpolisområde i den nya organisationen och om aktuell indelning är lämplig i övrigt ur verksamhetssynpunkt. Utredningsgruppen har hela tiden haft de verksamhetsförmågor som Genomförandekommittén lagt fast för lokalpolisområden för ögonen. Förslag A-B innefattar två olika varianter. Det som skiljer dem åt avser hur många lokalpolisområden som bör inrättas i Malmö. Denna fråga bör utredas vidare. Ett beslut som baseras på Lpo-förslag A-B innefattar relativt omfattande förändringar i förhållande till dagens indelning i närpolisområden, och då framför allt i den norra delen av regionen. Förslaget innebär därutöver att Polisens regionala underindelning i lokalpolisområden går över befintliga länsgränser. Detta är delvis ett medvetet val från utredningens sida, men de föreslagna lösningarna baseras i grunden på de fördelar som bedöms uppkomma ur verksamhetssynpunkt Polisområden Mot bakgrund av vad som anförts ovan när det gäller indelningen i lokalpolisområden har utredningsgruppen vid den slutliga bedömningen av polisområdesindelningen stannat vid att värdera de tre förslag som baseras på Lpo-förslag A-B, dvs. Po-förslag 1-3. Utredningsgruppen är enig om att en struktur med tre polisområden för Region Syd i enlighet med Po-förslag 3 förvisso skulle vara möjlig att realisera men en sådan lösning bedöms av gruppen som olämplig. Det geografiska området i den norra delen av regionen blir i detta fall allt för stort för att polisområdesledningen ska kunna vara synlig i organisationen och utöva en väl fungerade ledning och styrning. Enligt gruppens uppfattning blir därutöver antalet lokalpolisområden för många för att polisområdets ledningsgrupp storleksmässigt ska bli väl avvägd och fungera väl. De båda alternativen med dels fyra polisområden (Po-förslag 1), dels fem polisområden (Po-förslag 2) som gruppen har arbetat fram bedöms i allt väsentligt vara jämbördiga och fullt realistiska att införa. Befolkningsunderlag och belastning är tillräckligt jämt fördelade mellan polisområdena för att polisområdena kan uppfattas vara likvärdigt stora. Den nuvarande obalansen mellan de åtta polisområdena återfinns inte i något av förslagen. Det finns dock

82 DELRAPPORT 73 (79) några faktorer som påverkar utredningsgruppens slutliga ställningstaganden kring vilket förslag som vi rekommenderar före det andra Utredningsgruppens rekommendation Samtliga deltagare i utredningsgruppen förutom representanten för SEKO Polisen Syd är eniga om att förslaget med fem polisområden, dvs. Polisområdesförslag 2 är att föredra framför Polisområdesförslag 1 som innehåller fyra polisområden. Som ett stöd inför gruppens slutliga överväganden har samtliga haft tillgång till en särskilt framtagen bedömningsmall för polisområden - se bilaga 4. Av de tre polisområdesförslag som är framtagna med Lpo-förslag A- B som bas blir gruppens bedömning av vilket alternativ som framstår som lämpligast detsamma oavsett om bedömningen har gjorts i helgrupp eller individuellt. Huvudskälet för utredningsgruppens rekommendation är att det bör tillämpas en försiktighetsprincip vid val av två närmast jämlika alternativ. Detta är motiverat då bilden av hur den verksamhet som ska bedrivas på polisområdesnivå för närvarande endast är beskriven som en teoretisk modell som inte har prövats i praktiken. Det kan vara svårt att förutse alla konsekvenser som uppkommer till följd av den omfattande en-myndighetsreformen i sin helhet. På motsvarande sätt är det svårt att förutse alla eventuella följdverkningar som kan uppkomma om antalet polisområden ska reduceras i förhållande till nu-läget. En särskild riskbedömning i detta avseende måste genomföras innan det fattas något slutligt beslut i polisområdesfrågan. Polisområdesförslag 2 med fem polisområden är därutöver att föredra då det leder till att antalet lokalpolisområden blir något färre i respektive polisområde. Detta bedöms som är gynnsamt för att kunna bedriva en väl fungerande ledning och styrning och etablering av väl anpassade ledningsgrupper på polisområdesnivå. Polisområdescheferna kommer att få ett krävande uppdrag i den nya organisationen och antalet underställda chefer bör därför inte vara fler än vad som kan anses nödvändigt. Det gäller inte minst om polisområdescheferna får i uppdrag att ha ett övergripande ansvar för verksamheten inom stora geografiska områden. Förutsättningarna för att polisområdeschefen huvudsakligen ska kunna ägna sig åt operativ ledning istället för administration bedöms vara bättre i förslaget med fem polisområden.

83 DELRAPPORT 74 (79) 12 Lämpliga placeringsorter för chefer 12.1 Placeringsorter för lokalpolisområdeschefer Cheferna för lokalpolisområdena kommer att få ett långtgående ansvar för att leda polisverksamheten på lokal nivå. I de förslag som återfinns i denna delrapport ingår lokalpolisområden med allt ifrån en (större städer/kommuner) till sex kommuner (glesbefolkade landsortskommuner utan större stad). De lokala cheferna förutsätts leda verksamheten genom att vara synliga och tillgängliga även på mindre orterna/kommunerna i området. Huvuddelen av arbetstiden bedöms ändå komma att förläggas på den ort som är störst i respektive område och där det finns flest antal anställda. Därför bör denna parameter läggas till grund för vilka placeringsorter som bör gälla på lokalpolisområdesnivå Lpo-förslag A-B Enligt Lpo-förslag A-B förslås följande placeringsorter för lokalpolisområdescheferna. Västervik Kalmar Nybro Karlskrona Karlshamn Växjö Ljungby Kristianstad Hässleholm Lund Eslöv Kävlinge Trelleborg Ystad Klippan Ängelholm Landskrona Helsingborg Malmö Lpo-alternativ C Enligt förslag ovan i avsnitt med den skillnaden att placeringsort Västervik byts ut mot Oskarshamn.

84 DELRAPPORT 75 (79) Lpo-alternativ D Västervik Kalmar Karlskrona Växjö Karlshamn Ljungby Kristianstad Hässleholm Lund Kävlinge Trelleborg Ystad Ängelholm Landskrona Helsingborg Malmö Lpo-alternativ E Västervik Oskarshamn Kalmar Nybro Karlskrona Karlshamn Växjö Ljungby Älmhult Kristianstad Hässleholm Lund Eslöv Staffanstorp Vellinge Trelleborg Ystad Klippan Ängelholm Landskrona Helsingborg

85 DELRAPPORT 76 (79) Malmö 12.2 Placeringsorter för polisområdeschefer Bedömningsgrunder I förhållande till dagsläget kommer polisområdescheferna att få en delvis ny roll som mer stödjande, sammanhållande och samordnande chef. Detta då ansvaret för de lokala operativa frågorna i stor utsträckning ska ligga på cheferna för lokalpolisområdena. Utredningsgruppen gör bedömningen att polisområdescheferna - i en struktur med betydligt större polisområden måste vara på resande fot för att kunna upplevas som närvarande och synliga chefer av medarbetare och underställda chefer. Polisområdenas ledningsmöten förutsätts t.ex. kunna förläggas på olika orter inom polisområdet. Personal som ingår i polisområdets kansli kommer med stor sannolikhet inte vara samlad till en ort som idag utan vara utspridd på flera orter på samma sätt som underrättelseverksamheten och utredningsverksamheten på polisområdesnivå. Polisområdeschefens stationeringsort/placering får därmed inte samma betydelse och innebörd som i dagens organisation, i vart fall inte i de polisområden som föreslås bli stora rent geografiskt. Detta resonemang leder fram till att det är viktigaste bedömningsfaktorn för var polisområdescheferna bör vara placerade är att placeringsorten rent geografiskt ligger så centralt som möjligt i polisområdet. Denna ort bör samtidigt ha väl utvecklade kommunikationer. I andra hand bör man - på motsvarande sätt som för lokalpolisområden - se till vilken ort som är störst och där det finns flest antal anställda. Om två eller fler alternativ som framstår som lika lämpliga bör frågan om placeringsort i första hand avgöras utifrån den tillträdande chefens personliga förutsättningar Po-förslag 1 Enligt Po-förslag 1 förslås följande placeringsorter för tillträdande polisområdeschefer. Polisområde Po Nordost Po Nordväst Po Söder Po Malmö Placeringsort Kalmar eller Växjö utifrån den tillträdande chefens förutsättningar. Helsingborg Lund Malmö

86 DELRAPPORT 77 (79) Kalmar kan motiveras utifrån geografiskt läge i Po Nordost. Växjö kan motiveras utifrån den största kommunen/arbetsplatsen i regionen. Val av placeringsort bör därför ske utifrån den tillträdande chefens personliga förutsättningar Po-förslag 2 Polisområde Po Nordost Po Mitt Po Nordväst Po Söder Po Malmö Placeringsort Kalmar eller Växjö utifrån den tillträdande chefens förutsättningar. Kristianstad Helsingborg Lund Malmö Po-förslag 3 Polisområde Po Nordost Po Nordväst Po Söder Placeringsort Växjö Helsingborg Malmö Växjö motiveras utifrån geografiskt läge Po-förslag 4 Enligt vad som anges ovan i avsnitt Po-förslag 5 Polisområde Po Nordost Po Nordväst Po Söder Po Malmö Placeringsort Kalmar eller Växjö utifrån den tillträdande chefens förutsättningar. Hässleholm Lund Malmö Hässleholm motiveras utifrån geografiskt läge Po-förslag 6 Enligt vad som anges ovan i avsnitt

87 DELRAPPORT 78 (79) 13 Rekommendationer för fortsatt utredning Utredningsgruppen är av uppfattningen att Malmö stads indelning i lokalpolisområden bör utredas vidare och i särskild ordning. Ett av skälen till detta är den nya stadsområdesindelning som införts i Malmö, och som medför att den geografiska indelningen i nuvarande lokalpolisområden inte längre överensstämmer med Malmö stads indelning i stadsområden. Ett annat skäl är att utredningsgruppen mot bakgrund av bland annat intervjuunderlaget - kunnat konstatera att det föreligger ett förändringsbehov i Malmö vad gäller BFverksamheten. Malmö har en särskild cityproblematik och ett antal bostadsområden med påtagliga problembilder vad gäller ungdomsbrottslighet och övrig brottslighet. Den framtida indelningen i lokalpolisområden i Malmö måste utformas så att det finns goda förutsättningar att bearbeta dessa problembilder och etablera ett permanent och hållfast samarbete med Malmös fem stadsdelsområden. Detta för att uppnå de verksamhetsbeskrivningar som återfinns i GK:s rapport OP-1 och som därefter fastställts och betonats ytterligare via Thomas Roléns beslut från den 15 maj (Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation). Den föreslagna indelningen i lokalpolisområden och polisområden som redovisas i denna rapport bör kompletteras med en fördjupad konsekvensbeskrivning utifrån tillgången till befintliga polisstationer och lokaler i regionen. Utredningsgruppen har endast gjort övergripande bedömningar i denna del. Inom ramen för den fortsatta beredningen av ärendet och inför beslut om hur den geografiska indelningen ska se ut måste det genomföras en riskbedömning ur verksamhets- och arbetsmiljösynpunkt. Enligt utredningsgruppens uppfattning finns det vidare anledning att gemensamt med Region Öst närmare utreda för- och nackdelar med en ev. justering av regionsindelningen i den norra delen av Kalmar län. På motsvarande sätt föreslås att Region Syd gemensamt med Region Väst närmare bör utreda för- och nackdelar med en justering av regionsgränsen mellan nuvarande Närpolisområde Kulla-Bjäre och Laholm i Hallands län. Utredningsgruppen rekommenderar slutligen att tillträdande regionchefen inleder överläggningar med Åklagarmyndigheten angående de förutsättningar som råder för att reducera antalet polisområden inom Region Syd samt vilka konsekvenser detta får i förhållande till Åklagarmyndighetens geografiska indelning.

88 DELRAPPORT 79 (79) Växjö den 16 maj 2014 Ulf Ericsson 14 Bilagor 1. Geografisk översikt för Region Syd med vissa nyckeltal. 2. Frågeformulär intervjuer av medarbetare och chefer på lokal nivå 3. Sammanställning av olika myndigheters geografiska indelning 4. Bedömningsmall för polisområde. 5. Direktiv för översyn av geografisk indelning inom Polisregion Syd

89 Polisen Geografisk översikt Region Syd 2015 Arbetsmaterial för översyn av geografisk indelning av Region Syd Polismyndigheten i Skåne

90 i Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT 2 (33) Saknr Adam Zetterqvist Innehåll l BEFINTLIG POLISOMRÅDESINDELNING I SYDSAM LOKALPOLISOMRÅDEN FRÅN Befolkningsfördelning Areal Brottsbelastning Definition brotts kategori B l Anmälda brott Hotspots Händelserapporter , ,... Il 2.7 Malmö SÄRSKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OLIKA KOMMUNER OCH OMRÅDEN TRyGGHETSMÄTNINGEN BILAGA l - NYCKELTAL PER KOMMUN BILAGA 2 -BROTTSSTATISTIK PER KOMMUN (BI-BROTT) BILAGA 3 - ÖVERSIKTSKARTOR BILAGA 4 - BROTTSKODER BI BILAGA 5 - INSATS OCH UTRYCKNINGSTIDERFEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERA T. pm geografisk an atys docx

91 Polisen Polismyndigheten i Skåne Dokumenl RAPPORT Upprällad av Sakm Adam Zetterqvist (33) 00 1 Befintlig polisområdesindelning i Syds am Figur l:befintliga polismyndigheter samt polisområden i Sydsam. Detfinns idag inget kart underlag för närpolisområden. pm - geografisk analys docx

92 Polisen Polismyndigheten i Skåne Doktmenl RAPPORT Upprattad av Diarlenr Saknr Adam ZetterQvist (33) Lokalpolisområden från Befolkningsfördelning Planeringen av lokalpolisområdena är av långsiktig karaktär varför det är betydelsefullt att känna till befolkningsutvecklingen och hur starkt den varierar i regionens olika delar. Malmö till exempel ökar med cirka 5000 invånare per år och har en befolkning där mer än hälften är under 35 år. I ett flertal kommuner minskar dock invånarantal, exempel på detta är Ljungby, Borgholm och Vimmerby. Regionen är också präglad av starka universitets- och högskoleorter. Detta medför att den offentliga befolkningsstatistiken i en del fall är missvisande, studenter tenderar att inte folkbokföra sig i den stad de studerar. Linneuniversitet i Kalmar och Växjö har studenter och Lunds universitet nästan BefolkningsufveekJill Kronobergs län män kvinnor Kalmar län män kvinnor Blekinge län män kvinnor Skåne län män kvinnor Klilla. 'CH 20/.J pm - geografisk analys docx

93 Ut r; Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT UppraHad av Darum Dianenr Saknr Adam Zetterqvist (33) 00 Om vi ser till folkmängd per yta for kommunerna i relation till varandra är det tydligt att befolkningskoncentrationerna återfinns i Skåne och främst i de västskånska kommunerna längs E6. Inv per km , " " Figur 2: Invånare per km 2 kommunvis pm geografisk anatys.docx

94 rh,w' Polisen Polismyndigheten i Skåne Doh."ent RAPPORT Uppr9ttad av Saknr Adam Zetterqvist (33) Areal Storleken på kommunerna har betydelse för den operativa verksamhetsradien som ett lokalpolisområde kommer att utgöra. Här är det sannolikt mer intressant att se till de intervjuer som gjorts med polisanställda om hur avstånd upplevs i dagens närpolisområden, med utgångspunkt i det dagliga arbetet. Skuggplatser som sällan passeras naturligt behöver inte vara avståndsmässigt längre bort än platser som är naturliga att patrullera. 2.3 Brottsbelastning Brottsbelastningsparametrarna utgår från kvantitativa data som polisen äger och som är jämförbara över tid och rum. De två huvudsakliga parametrarna i den här rapporten är anmälningar av B l-brott (se definition i stycke 2.3.1) samt händelserapporter (HR). Statistiken speglar den polisiära närvaron, anmälningsbenägenheten i olika samhällsgrupper, var det sker tillgreppsbrott där försäkringsvärde skapar en anmälningsbenägenhet och så vidare. Att göra en mer djupgående analys av värdena och hur de fördelar sig är inte aktuellt i detta fall, främst av tidsmässiga skäl. Troligen kommer viss användbar information att komma fram i intervjuerna. Förhoppningsvis speglar den befintliga statistiken på ett likvärdigt sätt hur kommunerna förhåller sig mot varandra i en jämförelse Definition brottskategori Bl Genomgående i rapporten är att då parametern brottsanmälningar används åsyftas brottsområde B l : Brott mot person (ex våldsbrott) Tillgreppsbrott (ex stöld) Skadegörelsebrott (ex vandalisering, klotter) Till B l-brotten räknas exempelvis inte narkotikabrott och trafikbrott vilket är brott som till största del initieras av polisiärt arbete. Därav bildar de i det närmaste ett mönster över var, när och hur polismyndigheterna redan arbetar, något som inte nödvändigtvis är ett mått på hur befolkningen och brottsligheten fördelar sig. Förteckning över samtliga brottskoder som ingår i kategori B l återfinns i bilaga Anmälda brott Anmälda brott i kategori B I per kvadratkilometer (figur 3) visar att Malmö, Lund och Helsingborg med kranskommuner ligger högre än övriga. Detta gäller även för kommunerna i mellersta Skåne samt Kalmar och Växjö. Brottsbelastningen i Skåne är generellt högre än i de övriga länen vilket bör beaktas. pm - geografisk analys doc.

95 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT Adam Zetterqvist Saknr 7 (33) 00 Brott (Bi) per km 2 1,0-1,5 1,5-3,5.. 3,5-7 " Figur 3: Anmälda brott 2013 (kategori Bl) per km 1 kommul1vis pm - geografisk analys,docx

96 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT Saknr Adam Zetterqvist (33) Om vi istället ser till brott per folkmängd (figur 4) ligger stora delar av Skåne högt, hela Blekinge undantaget Olofström samt flera kommuner i Kalmar län. Vissa kommuners avvikande tal bör bortses från. Exempelvis har Borgholm med en fast befolkning på cirka cirka 2 miljoner besökare varje år, något som får genomslag i jämförelsen brott per invånare. Likaså kommer statistiken i Emmaboda att vara koncentrerad till sommarens festivaldagar och Båstad till de så kallade tennis- och stockholms-veckorna. Brott (B1) per inv ,Q3-0,04 0,04-0,06 _ 0,06-0,07 ~ 0,07-0,09 ~ 0,09-0,11 ~ 0,11-0,13 Figur 4: Anmälda brott (kategori Bl) per folkmängd kommunvis pm - geografisk analys docx

97 Polisen Polismyndigheten i Skåne Dokumenl RAPPORT Upprallad av Dalurn Saknr Adam Zetterqvist (33) 00 Vidare kan vi också se till brott per folkmängd i relation till medelvärdet i regionen (figur 5). Geografiska mönster från figur 3 och 4 är i stora delar återkommande % över medelvärdet o 0-25 % över medelvärdet 0-60% under medelvärdet 0,091-0,129 O 0,072-0,089 0,031-0,068 Figur 5: B l-brott per invånare i relation till medelvärdet (0,071) för hela regionen under år pm - geografisk analys docx

98 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT Uppr3llad av Saknr Adam Zetterqvist (33) Hotspots Genom att kartera hotspots för olika brottstyper kan intressanta geografiska kluster och sammanhang upptäckas. l detta fall omfattar hotspot-anaysen samtliga B l-brott med geografiska referenser (adress som går att omsätta i koordinater) som anmälts i Region Syd under En sådan kartering över ett förhållandevis stort område tenderar att i hög grad ge hotspots där det finns städer och samhällen vilket är begränsande ur analytisk synpunkt. Där det bor många människor på liten yta begås sannolikt också fler brott vilket i detta fall ger en hotspot för brottskategorin B l. Ändå finns det några förtjänster, främst ur jämforelsesynpunkt och i de fall hotspots förekommer utan ett närbeläget samhälle. Figur 6: Holspotanalys över samtliga Bl-brott i Sydsam 2013 pm - geografisk anal ys docx

99 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT UpprllHadav Oarum Saknr Adam Zetterqvist (33) Händelserapporter Precis som för brottsfrekvensen är värdena för variabeln HR per yta högst i Malmö, Lund och Helsingborg samt i kringliggande kommuner. Vidare skiljer sig mellersta och östra Skåne, Kalmar, Karlshamn och Växjö något i förhållande till övriga. Värt att notera är att södra Skåne ligger lågt i antal HR per yta. HR per km ,08-1,5 1,6-5,0.. 5, , ,1-70 Figur 7: HR (prioritet 1 och 2) per km 2 kommunvis pm - geografisk analys.docx

100 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT Saknr Adam Zelterqvist (33) Malmö Eftersom Malmö är regionens enda storstad med ett invånarantal på över bedöms det troligt att staden kommer uppdelas i flera polisiära delområden. I dagsläget är Malmö indelat i tre närpolisområden, City, Väster och Öster. Malmö kommun har valt att dela in staden i tio stadsdelar som 2013 halverades till fem, Söder, Väster, Öster, Norr och Innerstaden. Eftersom indelning i närpolisområden endast förekommer inom polisverksamheten är dessa inte överensstämmande eller översättningsbara till kommunens indelning (se kartan nedan). Detta medför att en studie av exempelvis brottsfrekvens och antal HR per delområde inte är möjlig att utföra. I kartorna nedan finns parametrarna därför bara uppdelade per existerande närpolisområden. Observera att Burlöv som är en egen kommun ingår i närpolisområde Öster. Malmö Stadsdelar.. Innerstaden " Norr Söder.. Väster.. Öster Figur 8: Kartan illustrerar problemet med olika uppdelningar (Polis/kommun) av Malmös geografiska yta. pm - geografisk analys.docx

101 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT Upprattad av Saknr Adam Zetterqvist (33) 00 Befolkningstalen får Malmö indelat i stadsdelar samt efter närpolisområde. Observera att Burlöv som är en egen kommun ingår i närpolisområde Öster. Stadsdel Bef 2012 Näpo Bef 2012 Innerstaden City Norr Öster Väster Söder Söder Öster Burlövs kommun Närpolisområde City och Söder har nästintill likvärdiga invånarantal medan Öster har knappt mindre. Sett till yta är befolkningskoncentrationen högst i närpolisområde City. Inte heller mellan kommunens stadsdelar är befolkningen jämnt fårdelad. Det bor flest i område Väster men sett till invånare per yta är koncentrationen högst i Innerstaden. Burlöv är en egen kommun och ska egentligen inte ingå i jämfåreisen mellan stadsdelarna. I dagsläget ingår dock Burlöv i polisområde Malmö varfår kommunen finns med i jämfåre Isen. Npo S6der 64"76 FiglIr 9: BJ-broll per invånare FiglIr la: Alltal HR prioritet l & 2 Närpolisområde City har ett jämfårelsevis högt invånarantal på en liten yta och uppvisar också det klart högsta antalet B l-brott per invånare. Även när det gäller antalet HR är City klart högst med nästan lika stort antal som Söder och Öster tillsammans. Detta beror givetvis på att Malmös centrala delar återfinns i närpolisområde City. Det är mycket folk i rörelse i området och koncentrationen av butiksverksamheter är hög. I City återfinns också den största mängden nattklubbar och restauranger, vilket sannolikt är bidragande till statistiken. pm geografisk analys docx

102 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT Uppratlad av Diarlenr Saknr Adam Zetterqvist (33) 00 3 Särskilda förutsättningar för olika komm uner och områden Kommuner med större hamnar, flygplatser samt broar har andra problembilder som kräver samverkan med tull, kustbevakning, fårjebolag och så vidare. Kärnkraftverk har också bedömts vara en faktor som ska finnas med i översikten. Även om exempelvis hamnarnas placering i regionen är en sekundär fråga får polisområdesindelningen, kan en översiktlig visualisering vara användbar. Region Syd Särskilda objekt -Bro -+ Flygplats GtJ Hamn y Kärnkraftverk Figur 12: Större hamnar, broar samt kärnkraftverk i Region Syd pm geografisk analys docx

103 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT Saknr Adam Zetterqvist (33) 00 Ä ven en översikt hur Kriminalvårdens verksamheter är lokaliserade kan vara av betydelse. I kartan nedan fmns anstalter och häkten markerade. Region Syd Krim inalvården * Anstalt I~I Häkte Figur 13: Kriminalvårdens anstalter och häkten i Region Syd pm - geografisk anatys.docx

104 Polisen Polismyndigheten i Skåne DokLment RAPPORT Uppra~ad av Diarierv Sakm Adam Zetterqvist (33) 00 4 Trygghetsmätningen Polismyndigheterna utför regelbundet så kallade trygghetsmätningar i syfte att avläsa medborgarnas upplevelse av sin trygghet i närmiljön. Dessa utförs i enkätform av undersökningsföretaget Scandinfo. Svaren redovisas dels per fråga och dels som ett sammanvägt index, så kallat trygghetsindex. I nedanstående karta (figur 14) finns trygghets index för samtliga kommuner i Region Syd. Siffrorna är från 2012 års undersökning då några av myndigheterna saknade uppgifter för Ett återkommande mönster kan observeras där framförallt de västskånska kommunerna sticker ut något i negativ bemärkelse. I jämförelse har även Hässlehohns, Torsås och Uppvidinge kommuner högre index än omkringliggande kommuner. Trygghetsindex Ar2012, 0,6-0,8 0,8-1,0 1,0-1,2 1,2-1,4. "4,,,8 _ 1.8-1,8. 1,8,2,0. 2,0-2.2 Figur 14: Trygghetsindex 2012 för samtliga kommuner i Region Syd pm geografisk analys docx

105 . Ii Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT 17 (33) Dalum Saknr Adam Zetterqvist BILAGA 1 - Nyckeltal per kommun Län Kol1WnJn Folkrrönad Brott Bl Area HR1& 2 Blekinge län Karlshamn , Blekinge län Karlskrona , Blekinge län Olofström ~ Blekinge län Ronneby , Blekinge län Sölvesborg , Kalma;län Borgholm ni 3654, Kalmar län Emmaboda , Kalmar lan Hultsfred , Kalmar län Högsby Kalmar län Kalmar , Kalmarlän lv1önsterås , Kalmarlän Mörbyiånga , Kalmar län Nybro ,54 5s4 Kalmarlän Oskarshamn , Kalmarlän Torsås 6B , Kalmarlän Vimmerby 152B , Kalmar län Västervik , kronobergs län Alvesta , Kronobergs län Lessebo , Kronobergs län Ljungby , Kronobergs län Markaryd , Kronobergs län Tingsryd ,24 38 Kronobergs län Uppvidinge , Kronobergs län Växjö , Kronobergs län Älmhult , Skåne län Bjuv , Skåne län BromöIIa , Skåne län Burlöv , Skåne län Båstad , Skåne län Eslöv , Skåne län Helsingborg , Skåne län Hässleholm , Skåne län Höganäs , Skåne län Hörby , kånelän Höör , Skåne län Klippan , kånelän Kristianstad , Skåne län Kävlinge , Skåne län Landskrona , Skåne län Lomma , Skåne län Lund , Skåne län Malmö , Skåne län Os by , Skåne län Perstorp , Skåne län Simrishamn , Skåne län Sjöbo , Skåne län Skurup Skåne län Staffanstorp , Skåne län Svalöv , Skåne län Svedala , Skåne län TomeiiIIa , Skåne län Trelleborg , Skåne län Vellinge , "Skåne län Ystad lb , Skåne län Åstorp , Skåne län Ängelholm , Skåne län Örkelljunga , Skåne län Ostra Göi nge n 451, pm - geografisk analys,docx

106 :;. Polisen ~i Polismyndigheten i Skåne RAPPORT 18 (33) Upprallad av Oiarienr Saknr Adam Zetterqvist Län Kommun Brott per yta HR per yta Folkmängd per vta Brott Der folkmänod Bleki nge län Sölvesborg 1,26 0,50 15,18 0,08 Bleki nge län Ronneby 1,51 0,85 22,44 0,07 Bleki nge län Karlskrona 1,24 0,78 19,15 0,06 Blekinge län Karlshamn ui ,51 0,06 Blekinge län Olofström 1,56 0,94 31,21 0,05 Ka lmar län Emmaboda 1,21. 0,4~ ,10 Kalmar län Borgholm 0, 21 0, 14 2,91 0,07 Kalmar lan Högsby 0,47 0,22 7,15 0,07 Kalmar län Kalmar 3,35 2,34 51,07 0,07 Kalmar län Nybro 1, ,22 0,06 Kalmar län Västervik 0,57 0,42 9,99 0,06 Kalmar län Torsås 0,65 0,25 11,37 0,06 Kalmar län Hultsfred 0,61 0, ,05 Kalmar län Mönsterås 0, ,76 0,05 Kalmar län Vimmerby 0,57 0,36 12,53 0,05 Kalmar län Oskarshamn 0,47 0,54 11,48 0,04 Kalmar län Mörbyiånga 0,15 0,09 4,72 0,03 KronoberIlS län Markaryd 1,35 0,69 17,86 0,08 Kronobergs län Lessebo t21 0,46 17,6S 0,07 Kronobergs län Vaxjö 3,08 1,90 44,83 0,07 Kronobergs lan Ljungby 0,83 0,53 13,67 0,06 Kronobergs län Tingsryd 0,60 0,32 10,07 0,06 Kronobergs län Alvesta 1,04 0,65 17,95 0,06 Kronobergs län Älmhult 0,84 0,37 16,11 0,05 Kronobergs län Uppvidinge 0,38 0,16 7,51 0,05 Skåne län Malmö 121,61 69,86 940,94 0,13 Skåne län Helsingborg 37,23 20, ,12 Skåne län Landskrona 16,81 10,01 143,27 0,1 Skåne län Svalöv 3, ,31 O,le Skåne län Burlöv 87,92 64,64 891,35 O,lG Skåne län Örkelljunga 2,78 1,32 2.9,28 O~ Skåne län Båstad 1,50 0,56 16,19 0:00 Skåne län Perstorp 4,06 2,32 44,09 0,09 Skåne län Klippan 4,06 2,00 44,06 0,09 Skåne län Lund 23, ,81 0,09 Skåne län Eslöv 6,72 3,55 75,16 0,09 Skåne län Åstorp 14,12 9, ,05 Skåne län Bjuv 10,74 5, ,87 O,Q!; Skåne lan Hörby ,54 34,49 O,Q!; Skåne län Trelleborg 2,90 1,53 36,48 o-:ci Skåne län Kristianstad 3,52 1,91 44,55 0-:01: Skåne län Höör 3,85 2,31 48,87 O,Q!; Skåne län Hässleholm 3,00 1, ,08 Skåne län Osby 1,51 O,Il! 21,19 0,07 Skåne län Tomelilla ,15 32,44 0,07 Skåne län Skurup 1,96 0,96 2.9, 41 0.D7 Skåne län Ystad 1,57 1,03 24,07 0,07 Skåne län Bromöiia 4,08 2,18 62,57 0,07 Skåne län Östra Göi nge 1,94 1,07 30,34 O~ Skåne län Staffanstorp 13,50 6,28 211,33 0,06 6kånelän Kävlinge 6,40 3, ,21 0,06 Skåne län Ängelholm 5,14 3,06 83,39 0,06 Skåne län Sjöbo 2,19 1,10 36,32 0,06 Skåne län Svedala 5,19 3,30 88,35 0,06 Skåne län Höganäs 2,13 0,92 37,10 O,Of Skåne län Simrishamn 0, ,03 0,06 Skåne län Vellinge 2,53 1,09 47,92 0,05 Skåne län Lomma 11,61 6,82 249,40 0,05 pm - geografisk analys doc x

107 u " Polisen Polismyndigheten i Skåne DoklXTlenl RAPPORT 19 (33) Upprallad av oalum Diadenr Saknr Adam Zetterqvist BILAGA 2 - Brottsstatistik per kommun (Bl-brott) ~--4~ o r------r------r ~_, Urval av kommuner: > invånare i Sydsam Resulterar i Malmö ( ) Helsingborg ( ) Lund ( ) Växjö (85.822) Kristianstad (809) Karlskrona (63.912) Kalmar (63.887) Hässleholm (50.227) l =~;;;:;::::~~=9~-~\:_~' o~-> ~\~--- o Landskrona Trelleborg Ängelholm Västervik Vellinge Eslöv Karlshamn Urval av kommuner: Cirka invånare i Sydsam Resulterar i Landskrona (43.073) Trelleborg (42.837) Ängelholm (39.866) Västervik (35.867) Vellinge (33.807) Eslöv (31.920) Karlshamn (31.272) pm - geografisk analys docx

108 RAPPORT 20 (33) Upprattad av Adam Zetterqvist Saknr ~.~ " o r-- 'bo e..~~ "<Q4.. '1'1;" o'~ ~~ o:r;,'b ~'b ~ ~.~ ~~ 'b~ ~~ ~e..:.,/l; ~..s ~Q4) o~ {.'b ~'b~ "C; v o~ ~~ ~ c.,"-~ OC; " Urval av kommuner: Cirka invånare i Sydsam Resulterar i Kävlinge (29.600) Ystad (28.623) Ronneby (27.871) Ljungby (27.277) Oskarshamn (26.212) Höganäs (25.084) Staffanstorp (22.672) Lomma (22.496) Svedala (20.067) 2000, r !-_""""c:c---~ ~------~~~~~----~~~~ ~+_ ~~~~~----.H~ o.''0' ~o ~~o ~ Urval av kommuner : Cirka invånare i Sydsam Resulterar i Nybro (19.489) Alvesta (19.280) Simrishamn (18.951) Sjöbo (18.401) Burlöv (17.114) Sölvesborg (16.800) Klippan (16.715) Älmhult (15.759) Höör (15.637) Vimmerby (15.287) Skurup (15.025) pm - geografisk analys docx

109 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT 21 (33) Uppranad av Adam Zetterqvist Oiarrenr Sakm ,---, O o<"~ ~~ ~f ~ Urval av kommuner: Cirka invånare i Sydsam Resulterar i Åstorp (14.927) Hörby (14.917) Bjuv (14.801) Mörbyiånga (14.368) Båstad (14.275) Östra Göinge (13.687) Hultsfred (13ö635) Svalöv (13.332) Mönsterås (12.949) Olofström (12.902) Tomelilla (12.891) Osby (12.713) BromöIIa (12.336) Tingsryd (12.156) ~ ~~< O 'O~ il (y~ ~o ~ ~ ~'?j ~f o<"~ <v~ O~ <o ~o o<"~,,(z, (z,'> rl- ~ v ~ 'O (Z,.~c, ~~.~~ ~" ~ ~,'(:) "o ~'b ~~~ ~4. o~ ~ Urval av kommuner: Cirka invånare i Sydsam Resulterar i Borgholm (10.619) Örkelljunga (9.653) Markaryd (9.S15) Uppvidinge (9.288) Emmaboda (8.059) Perstorp (7.139) Torsås (6.879) Högsby (5.718) pm - geografisk analys doc.

110 Polisen Polismyndigheten i Skåne DokLment RAPPORT 22 (33) Uppr3t1ad av Adam Zetterqvist Saknr _-Kristianstad,. ~.~, Ljungby - Borgholm --Karlskrona O Brottsstatistik baserat på den största kommunen sett till area i respektive län i Sydsam. Resulterar i Borgholm (3654,83) Karlskrona (3338,05) Ljungby (1995,13) Kristianstad (1818,24) :/ / --Torsås --Lessebo --Olofström -- --Burlöv --:/ ---..::: - /' --- o Brottsstatistik baserat på den minsta kommunen i respektive län i Sydsam sett till areal. Resulterar i Burlöv (19,2) Olofström (413,43) Lessebo (456,34) Torsås (605,23) pm - geografisk analys docx

111 RAPPORT 23 (33) Uppn!lttad av Dalum Saknr Adam Zetterqvist Vemion 00 7 BILAGA 3 - Översiktskartor Översiktskarta över större vägar (Motorväg, motortrafikled samt allmän väg nr <99) i Region Syd. pm geografisk analys.docx

112 POlisen Polismyndigheten i Skåne Dokumenl RAPPORT 24 (33) Upprattad av Dalum Adam Zetterqvist Diariem Saknr Region Syd Län Blekinge län Kalmar län ~ Kronobergs län c=j Skåne län Översiktskarta Region Syd pm - geografisk analys docx

113 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT 25 (33) Saknr Adam Zet!erqvist BILAGA 4 - Brottskoder Bl 0303 Försök till mord eller dråp utan användning av skjutvapen mot kvinna 0304 Försök till mord eller dråp utan användning av skjutvapen mot man 0306 Försök till mord eller dråp utan forening med självmord/själmordsforsök utan användning av skjutvapen 0307 Försök till mord eller dråp med användning av skjutvapen mot kvinna 0308 Försök till mord eller dråp med användning av skjutvapen mot man 0309 Barnadråp 0310 Fullbordat mord eller dråp utan användning av skjutvapen mot kvinna 0311 Fullbordat mord eller dråp utan användning av skjutvapen mot man 0312 Fullbordat mord eller dråp med användning av skjutvapen mot kvinna 0313 Fullbordat mord eller dråp med användning av skjutvapen mot man 0321 Fullbordat mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång utan forening med självmord/självmordsforsök utan användning av skjutvapen 0323 Fullbordat mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång utan forening med självmord/självmordsforsök med användning av skjutvapen 0324 Fullbordat mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång i forening med självmord/självmordsforsök med användning av skjutvapen 0353 Misshandel, utomhus, mot barn 7-14 år, obekant med offret 0354 Misshandel, utomhus, mot barn 7-14 år, bekant med offret 0355 Misshandel, utomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, obekant med offret 0356 Misshandel, utomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, bekant med offret 0357 Misshandel, utomhus, mot man 18 år eller äldre, obekant med offret 0358 Misshandel, utomhus, mot man 18 år eller äldre, bekant med offret 0362 Misshandel, inomhus, mot barn 0-6 år, bekant med offret 0364 Misshandel, inomhus, mot barn 7-14 år, bekant med offret 0365 Misshandel, inomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, obekant med offret 0366 Misshandel, inomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, bekant med offret 0367 Misshandel, inomhus, mot man 18 år eller äldre, obekant med offret 0368 Misshandel. inomhus, mot man ] 8 år eller äldre, bekant med offret 0375 Misshandel grov, utomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, obekant med offret 0376 Misshandel grov, utomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, bekant med offret 0377 Misshandel grov, utomhus, mot man 18 år eller äldre, obekant med offret 0378 Misshandel grov, utomhus, mot man 18 år eller äldre, bekant med offret 0385 Misshandel grov, inomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, obekant med offret 0386 Misshandel grov, inomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, bekant med offret 0387 Misshandel grov, inomhus, mot man 18 år eller äldre, obekant med offret 0388 Misshandel grov, inomhus, mot man 18 år eller äldre, bekant med offret 0391 Vållande till annans död i samband med arbetsolycka 0392 Vållande till annans död, ej i samband med arbetsolycka 0393 Vållande till kroppsskada eller sjukdom i samband med arbetsolycka 0394 Vållande till kroppsskada eller sjukdom, ej i samband med arbetsolycka 0395 Framkallande av fara for annan, fara som framkallats for arbetstagare 0396 Framkallande av fara for annan, ej for arbetstagare 0401 Hemfridsbrott, olaga intrång pm - geografisk analys docx

114 Polisen Polismyndigheten i Skåne Dokumenl RAPPORT 26 (33) Uppra«ad av Dalum Oiarienr Saknr Adam Zetterqvist Övriga brott mot kap Olaga hot mot man 18 år eller äldre 0406 Olaga hot mot kvinna 18 år eller äldre 0407 Ofredande mot man 18 år eller äldre 0408 Ofredande mot kvinna 18 år eller äldre 0409 Olaga hot mot person under 18 år 0410 Ofredande mot perso n under 18 år 0411 Grovu'idskränkning 0412 Grov kvinnofridskränkning 0413 Olaga hot mot grupp 0414 Ofredande mot grupp 0415 Dataintrång 0416 Människohandel för sexuella ändamål 0417 Människohandel annan (för andra ändamål än sexuella) 0418 Människohandel för sexuella ändamål med barn under 18 år 0419 Människohandel för sexuella ändamål med pe~o n 18 år eller äldre 0420 Annan människohandel med barn under 18 år 0421 Annan människohandel med perso n 18 år eller äldre 0422 Grov fridskränkning mot flicka under 18 år 0423 Grov fridskränkning mot pojke under 18 år 0424 Grov fhdskränkning mot kvinna 18 år eller äldre 0425 Grov fi'id skränkning mot man 18 år eller äldre 0426 Olaga hot mot flicka under 18 år 0427 Olaga hot mot pojke under 18 år 0428 Ofredande mot flicka under 18 år 0429 Ofredande mot pojke under 18 år 0430 Människorov, olaga frihetsberövande 0431 Olaga tvång och avlyssning m.m Kränkande fotografering 0440 Olaga förföljelse mot flicka under 18 år 0441 Olaga förfölj else mot pojke under 18 år 0442 Olaga förföljelse mot kvinna 18 år eller äldre 0443 Olaga förföljelse mot man 18 år eller äldre 0470 Människohandel för tvångsarbete med barn under 18 år 0471 Människohandel för tvångarbete med person 18 år eller äldre 0472 Människohandel för l iggeri med barn under 18 år 0473 Människohandel för tiggeri med person 18 år eller äldre 0474 Människohandel för organhandel med barn under 18 år 0475 Människohandel för organhandel med person 18 år eller äldre 0478 Människohandel för övriga ändamål med barn under 18 år 0479 Människohandel för övriga ändamål med ~e rso n 18 år eller äldre 0501 Ärekränkningsbrot Sexuellt ofredande exhibitionism 0609 Koppleri 0610 Kö p av sexuell handling av barn 0611 Utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering pm geografi sk analys docx

115 Polisen Polismyndigheten i Skåne Dok..."ent RAPPORT 27 (33) Diadem Saknr Adam Zetlerqvist Sexuellt tvång ink\. grovt, sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning ink\. grovt, samlag med avkomling eller syskon, mot kvinna 18 år eller äldre 0614 Sexuellt tvång ink\. grovt, sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning ink\. grovt, samlak med avkomling eller syskon, mot man 18 år eller äldre 0615 Sexuellt tvång inkl. grovt, sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning ink!. grovt, samlag med avkomling eller syskon, mot flicka år 0616 Sexuellt tvång ink!. grovt, sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning ink\. grovt, samlag med avkomling eller syskon, mot pojke år 0622 Försök till våldtäkt, utomhus mot person 15 år eller äldre 0624 Försök till våldtäkt, inomhus mot person 15 år eller äldre 0625 Fullbordad våldtäkt, utomhus mot person under 15 år 0626 Fullbordad våldtäkt, utomhus mot person 15 år eller äldre 0627 Fullbordad våldtäkt, inomhus mot person under 15 år 0628 Fullbordad våldtäkt, inomhus mot person 15 år eller äldre 0631 Sexuellt tvång, mot person av annat kön, under 15 år, nära relation 0632 Sexuellt tvång, mot person av annat kön, under 15 år, ej nära relation 0633 Sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång, utnyttjande av person i beroendeställning, samlag med avkomling eller syskon mot person av annat kön, 18 år eller äldre 0634 Sexuellt tvång, mot person av samma kön. under 15 år, nära relation 0635 Sexuellt tvång, mot person av samma kön, under 15 år, ej nära relation 0636 Sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång, utnyttjande av person i beroendeställning, samlag med avkomling eller syskon mot person av samma kön, 18 år eller äldre 0637 Sexuellt ofredande, mot barn under 15 år 0638 Sexuellt ofredande mot person 18 år eller äldre 0640 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot flicka under 15 år 0641 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot flicka under 15 år 0642 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot pojke under 15 år 0643 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot pojke under 15 år 0644 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot flicka år 0645 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot flicka år 0646 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot pojke år 0647 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot pojke år 0648 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot kvinna 0649 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot kvinna 0650 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot man 0651 Försök till våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot man 0652 Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot flicka under 15 år 0653 Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot flicka under 15 år 0654 Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot pojke under 15 år 0655 Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot pojke under 15 år 0656 Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot flicka år 0657 Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot flicka år 0658 Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot pojke år 0659 Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot pojke år 0660 Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot kvinna 0661 Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot kvinna 0662 Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot man pm. geografisk analys docx

116 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT 28 (33) Uppr3llad av Saknr Adam Zetterqvist Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt inomhus mot man 0666 Sexuellt utnyttjande, sexuellt övergrepp, ink\. grovt, samlag med avkomling eller syskon, mot barn år, av person av motsatt kön i nära relation 0667 Sexuellt utnyttjande, sexuellt övergrepp, inkl. grovt, samlag med avkomling eller syskon, mot barn år, av person av motsatt kön i övriga fall 0668 Sexuellt ofredande mot barn år 0669 Sexuellt utnyttjande av flicka under IS år 0670 Sexuellt utn)'!tjande av pojke under 15 år 0671 Sexuellt utnyttjande av flicka år 0672 Sexuellt utnyttjande av pojke år 0673 Sexuellt övergrepp mot flicka under 15 år 0674 Sexuellt övergrepp mot pojke under 15 år 0675 Sexuellt övergrepp mot flicka år 0676 Sexuellt övergrepp mot pojke år 0681 Kontakt med flicka under 15 år i sexuellt syfte 0682 Kontakt med pojke under 15 år i sexuellt syfte 0684 Försök till våldtäkt ink!. grov (l ), mot flicka år, utomhus 0685 Försök ti Il våldtäkt ink!. grov (1 ), mot flicka IS -17 år, inomhus 0686 Försök till våldtäkt ink!. grov (l ), motpojke år, utomhus 0687 Försök till våldtäkt ink!. grov (1 ). mot pojke år inomhus 0688 Fullbordad våldtäkt ink!. grov (l ), mot flicka år, utomhus 0689 Fullbordad våldtäkt ink!. grov (l ), mot flicka år, inomhus 0690 Fullbordad våldtäkt inkl. grov (1 ), mot pojke år, utomhus 0691 Fullbordad våldtäkt inklgrov (l ), mot pojke år, inomhus 0692 Försök till våldtäkt ink\. grov (4 ), mot flicka år, utomhus 0693 Försök till våldtäkt ink\. grov (4 ), mot flicka år, inomhus 0695 Försök till våldtäkt inkl. grov (4 ), mot pojke år, inomhus 0696 Fullbordad våldtäkt inkl. grov (4 ), mot flicka år, utomhus 0697 Fullbordad våldtäkt inkl. grov (4 ), mot flicka år, inomhus 0699 Fullbordad våldtäkt ink\. grov (4 ), mot pojke år, inomhus 0711 Egenmäktighet med barn 0712 Tvegifte, olovligt ingående av äktenskap, olovligt partnerskap m.m Tillgrepp av motordrivet fortskaffningsmedel, fårsök till biltillgrepp 0802 Tillgrepp av motordrivet fortskaffuingsmedel, fullbordat biltillgrepp 0803 Tillgrepp av motordrivet fortskaffuingsmedel, motorcykel 0804 Tillgrepp av motordrivet fortskaffuingsmedel, moped 0805 Tillgrepp av motordrivet fortskaffningsmedel, båt 0806 Tillgrepp av motordrivet fortskaffningsmedel, annat (b\.a. snöskoter) 0807 Tillgrepp av ej motordrivet fortskaffuingsmedel, cykel 0808 Tillgrepp av ej motordrivet fortskaffningsmedel, båt 0809 Tillgrepp av ej motordrivet fortskaffningsmedel, annat (ej husvagn, släpkärra,m.m.) 0810 Stöld genom inbrott i kassaskåp, kassavalv, bank-, servicebox o.d. (oavsett lokal) 0811 Stöld genom inbrott i skola, bibliotek, undervisningslokal, fårskola, fritidshem 0812 Stöld genom inbrott i idrotts-, bad- och sportanläggning 0813 Stöld genom inbrott i läkar- eller tand läkarpraktik, sjukhus 0814 Stöld genom inbrott i biograf, teater, nöjes-, samlings- och ungdomslokal pm - geografisk analys docx

117 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT 29 (33) Upprällad av Saknr Adam Zetterqvist Stöld genom inbrott i hotell, pensionat o.d Stöld genom inbrott i kafe, konditori, restaurang, näringsställe 0817 Stöld genom inbrott i apotek, <!I>Qteks- och läkemedelsförråd 0818 Stöld genom inbrott i butik, varuhus, kommersiell utstälin inkslokai 0819 Stöld genom inbrott i kiosk, automat, skyltskåp 0820 Stöld genom inbrott i kontor 0821 Stöld genom inbrott i fabrik, lager, verkstad (ej bilverkstad) 0822 Stöld genom inbrott på byggplats, i bod (tillfällig barack, vakn o.d.) 0823 Stöldgenom inbrott i garage, bensinstation, bilverkstad 0825 Stöld genom inbrott i källare, vind 0826 Stöld genom inbrott i fritidshus 0827 Stöld _genom inbrott inom militärförläggning_, militärt förråd 0829 Stöld genom inbrott inom hamnområde 0830 Stöld, annan stöld medelst inbrott 0831 Stöld, av skjutvapen, från militärt förråd (oavsett plats) 0832 Stöld, av skjutvapen, inom militärförläggning 0833 Stöld, av skjutvapen, från skytteorganisations lokal eller förråd 0834 Stöld, av skjutvapen, från v~enhandels lokal eller förråd 0835 Stöld, av skjutvapen, från sprängämnesförråd (ej militärt) 0836 Stöld, av skjutvapen, i bostad (lägenhet, villa) 0837 Stöld, av skjutvapen, i fritidshus 0838 Stöld, av skjutvapen. ur motorfordon 0839 Stöld, av skjutvapen, övrig stöld av skjutva~en, ammunition och ~räl:!gämnen 0840 Stöld ur eller från motordrivet fordon, släpfordon och husvagn 0841 Stöld från cykel 0843 Stöld medelst inbrott i villa/radhus 0845 Stöld utan inbrott, annan fickstöld, stöld av eller ur persedel någon bär med sig 0846 Stöld, snatteri utan inbrott, i skola, bibliotek, undervisningslokal, förskola, fritidshem 0847 Stöld, snatteri utan inbrott, i idrotts-, bad- och sportanläggning 0848 Stöld, snatteri utan inbrott, i läka r- och tand läkarpraktik, sjukhus 0849 Stöld, snatteri utan inbrott, i biograf, teater, nöjes-, samlinks- och unkdoms1okal 0850 Stöld, snatteri utan inbrott, inom hamnområde 0851 Stöld, snatteri utan inbrott, inom campingplats, strandbad 0852 Stöld, snatteri utan inbrott, i hotell, pensionat eller liknande 0854 Stöld utan inbrott, från kontor 0855 Rån, utan skjutvapen, övrigt rån 0856 Rån, med skjutvapen, övrigt rån 0857 Försök till inbrott från villa/radhus 0858 Stöld utan inbrott, från bostad (lägenhet, villa) hos funktionsnedsatt 0859 Stöld utan inbrott, från bostad (lägenhet, villa) ej hos funktionsnedsatt 0860 Stöld utan inbrott, från källare, vind 0861 Stöld utan inbrott, inom militärförläggning, militärt förråd 0862 Rån, med skjutvapen, bankrån 0864 Rån, med skjutvapen, butiksrån 0865 Rån, med skjutvapen, taxirån 0866 Rån, med skjutvapen, rån mot värdetransport pm geografisk analys doc.

118 POlisen Polismyndigheten i Skåne Dok<.ment RAPPORT 30 (33) Oiarienr Saknr Adam Zetterqvist Rån, med skiutvapen, rån mot värdebefordran 0868 Rån, utan skjutvapen, bankrån 0870 Rån, utan skjutvapen, butiksrån 0871 Rån. utan skjutvapen. taxirån 0872 Rån, utan skjutvapen, rån mot värdetransport 0873 Rån, utan skjutvapen, rån mot värdebefordran 0874 Försök till inbrott från lägenhet 0875 Övriga brott mot kap 8, egenmäktigt förfarande, självtäkt, olovlig kraftavledning 0876 Stöld under yrkesmässig transport, dock ej fickstöld eller stöld från lastbil, släpfordon, järnvägsvagn eller lastbärare (container eller motsvarande) avsedd för yrkesmässig godsbefordran 0877 Rån, utan skjutvapen, rån mot privatperson, utomhus 0878 Rån, utan skjutvapen, rån mot privatperson, inomhus 0879 Rån. med skjutvapen. rån mot privatperson (ej handikappad), utomhus 0880 Stöld, snatteri utan inbrott, annan stöld eller snatteri utan inbrott 0883 Stöld, snatteri utan inbrott från fabrik, lager, verkstad 0884 Stöld, snatteri utan inbrott på byggplats, från bod, tillfällig barack, vagn eller liknande på byggarbetsplats 0885 Stöld utan inbrott, väskryckning 0886 Stöld genom inbrott, från kyrka, museum, hembygdsgård, konsthall, bibliotek och arkiv 0887 Stöld, snatteri av kulturföremål, utan inbrott, från kyrka, museum, hembygdsgård, konsthall, bibliotek och arkiv 0888 Stöld. snatteri utan inbrott. i kafe, konditori, restaurang, näringsställe 0890 Rån, med skjutvapen, rån mot privatperson (ej handikappad), inomhus 0891 Stöld (även genom inbrott) ur eller från båt eller skepp, ej under yrkesmässig transport 0892 Rån, utan skjutvapen, rån mot funktionsnedsatt utomhus 0893 Rån, utan skjutvapen, rån mot funktionsnedsatt inomhus 0896 Rån, med skjutvapen, rån mot funktionsnedsatt utomhus 0897 Rån. med skjutvapen. rån mot funktionsnedsatt inomhus 120 l Skadegörelse, på motorfordon 1202 Skadegörelse, genom brand (även på motorfordon) 1203 Skadegörelse, annan skadegörelse (ej klotter) 1204 Tagande av olovlig väg 1205 Skadegörelse, mot stat, kommun, landsting (ej klotter) 1206 Skadegörelse, datasabotage 1207 Skadegörelse, klotter 1208 Skadegörelse, klotter mot kollektivtrafiken 1209 Skadegörelse. övrigt klotter 1701 Våld mot tjänsteman, mot polisman, arbetsoförmögen under kortare tid än ett dygn 1702 Våld mot tjänsteman, mot polisman, arbetsoförmögen under ett dygn eller längre tid 1703 Våld mot tjänsteman, mot ordningsvakt 1704 Våld mot tjänsteman, övriga fall 1705 Hot eller förgripelse mot tjänsteman pm - geografisk analys docx

119 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT 31 (33) Saknr Adam Zetterqvist Köp av sexuell tjänst 9301 Misshandel, ej grov, utomhus mot flicka 0-6 år, obekant med offret 9302 Misshandel, ej grov, utomhus mot flicka 0-6 år, bekant med offret 9303 Misshandel, ej grov, utomhus mot pojke 0-6 år, obekant med offret 9304 Misshandel, ej grov, utomhus mot pojke 0-6 år, bekant med offret 9305 Misshandel, ej grov, inomhus mot flicka 0-6 år, obekant med offret 9306 Misshandel, ej grov, inomhus mot flicka 0-6 år, bekant med offret 9307 Misshandel, ej grov, inomhus mot pojke 0-6 år, obekant med offret 9308 Misshandel, ej grov, inomhus mot pojke 0-6 år, bekant med offret 9309 Misshandel, ej grov, utomhus mot flicka 7-14 år, obekant med offret 9310 Misshandel, ej grov, utomhus mot flicka 7-14 år, bekant med offret 9311 Misshandel, ej grov, utomhus mot pojke 7-14 år, obekant med offret 9312 Misshandel, ej grov, utomhus mot pojke 7-14 år, bekant med offret 9313 Misshandel, ej grov, inomhus mot flicka 7-14 år, obekant med offret 9314 Misshandel, ej grov., inomhus mot flicka 7-14 år, bekant med offret 9315 Misshandel, ej grov, inomhus mot pojke 7-14 år, obekant med offret 9316 Misshandel, ej grov, inomhus mot pojke 7-14 år, bekant med offret 9317 Misshandel, ej grov, utomhus mot flicka år, obekant med offret 9318 Misshandel, ej grov, utomhus mot flicka år, bekant med offret 9319 Misshandel, ej grov, utomhus mot pojke år, obekant med offret 9320 Misshandel, ej grov, utomhus mot pojke år, bekant med offret 9321 Misshandel, ej grov, inomhus mot flicka år, obekant med offret 9322 Misshandel, ej grov, inomhus mot flicka år, bekant med offret 9323 Misshandel, ej grov, inomhus mot pojke år, obekant med offret 9324 Misshandel, ej grov, inomhus mot pojke år, bekant med offret 9325 Grov misshandel, utomhus mot flicka 0-6 år, obekant med offret 9326 Grov misshandel, utomhus mot flicka 0-6 år, bekant med offret 9327 Grov misshandel, utomhus mot pojke 0-6 år, obekant med offret 9328 Grov misshandel, utomhus mot pojke 0-6 år, bekant med offret 9329 Grov misshandel, inomhus mot flicka 0-6 år, obekant med offret 9330 Grov misshandel, inomhus mot flicka 0-6 år, bekant med offret 9331 Grov misshandel, inomhus mot pojke 0-6 år, obekant med offret 9332 Grov misshandel, inomhus mot pojke 0-6 år, bekant med offret 9333 Grov misshandel, utomhus mot flicka 7-14 år, obekant med offret 9334 Grov misshandel, utomhus mot flicka 7-14 år, bekant med offret 9335 Grov misshandel, utomhus mot pojke 7-14 år, obekant med offret 9336 Grov misshandel, utomhus mot pojke 7-14 år, bekant med offret 9337 Grov misshandel, inomhus mot flicka 7-14 år, obekant med offret 9338 Grov misshandel, inomhus mot flicka 7-14 år, bekant med offret 9339 Grov misshandel, inomhus mot pojke 7-14 år, obekant med offret 9340 Grov misshandel, inomhus mot pojke 7-14 år, bekant med offret 9341 Grov misshandel, utomhus mot flicka år, obekant med offret 9342 Grov misshandel, utomhus mot flicka år, bekant med offret 9343 Grov misshandel, utomhus mot pojke år, obekant med offret 9344 Grov misshandel, utomhus mot pojke år, bekant med offret 9345 Grov misshandel, inomhus mot flicka år, obekant med offret 9346 Grov misshandel, inomhus mot flicka år, bekant med offret pm - geografisk analys docx

120 fl~.~ Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT 32 (33) Upprattad av Saknr Vers ion Adam Zetterqvist Grov misshandel, inomhus mot pojke år, obekant med offret 9348 Grov misshandel. inomhus mot pojke år, bekant med offret 9349 Misshandel, ej grov, inomhus mot kvinna 18 år eller äldre i nära relation 9350 Misshandel, ej grov, inomhus mot kvinna 18 år eller äldre, bekant men ej i nära relation 9351 Misshandel. ej grov, inomhus mot man 18 år eller äldre i nära relation 9352 Misshandel, ej grov, inomhus mot man 18 år eller äldre, bekant men ej i nära relat- Ion 9353 Grov misshandel inomhus mot kvinna 18 år eller äldre i nära relation 9354 Grov misshandel inomhus mot kvinna 18 år eller äldre, bekant men ej i nära relat- Ion 9355 Grov misshandel inomhus mot man 18 år eller äldre i nära relation 9356 Grov misshandel inomhus mot man 18 år eller äldre, bekant men ej i nära relation 960 l Sexuellt ofredande mot flicka under 15 år 9602 Sexuellt ofredande mot pojke under 15 år 9603 Sexuellt ofredande mot flicka år 9604 Sexuellt ofredande mot pojke år 9605 Sexuellt ofredande mot kvinna 18 år eller äldre 9606 Sexuellt ofredande mot man 18 år eller äldre 9801 Fullbordat inbrott i villa/radhus 9802 Fullbordat inbrott i lägenhet 9803 Tillgrepp av lastbil, släpfordon, järnvägsvagn eller lastbärare (container eller motsvarande) avsedd för yrkesmässig godsbefordran 9804 Stöld ur eller från lastbil, släpfordon, järnvägsvagn eller lastbärare (container eller motsvarande) avsedd för yrkesmässig godsbefordran 9806 Rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) under 18 år, utan skjutvapen, utomhus 9807 Rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) under 18 år, utan slgutv~en, inomhus 9808 Rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) under 18 år, med skjutvapen, utomhus 9809 Rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) under 18 år, med sklutv'!pen, inomhus 9810 Rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) 18 år eller äldre, utan skjutvapen, utomhus 9811 Rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) 18 år eller äldre, utan skjutvapen, inomhus 9812 Rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) 18 år eller äldre, med skjutvapen, utomhus 9813 Rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) 18 år eller äldre, med skjutvapen, inomhus 9814 Stöld under övrig yrkesmässig transport (dock ej fickstöld eller yrkesmässig godsbefodran) 9815 Stöld ur och från båt (ej båtmotor) 9816 Stöld av båtmotor 9817 Stöld utan inbrott, fickstöld, stöld ur eller av persedel någon bär med sig, ej mot funktionsnedsatt 9818 Stöld utan inbrott, fickstöld, stöld ur eller av persedel någon bär med sig, mot funktionsnedsatt 9819 Stöld utan inbrott, väskryckning, ej mot funktionsnedsatt 9820 Stöld utan inbrott, väskryckning, mot funktionsnedsatt pm - geografisk analys docx

121 Polisen Polismyndigheten i Skåne RAPPORT 33 (33) Uppr.:ltlad av Saknr Adam Zetterqvist Stöld av diesel 9822 Stöld av anda drivmedel pm - geografisk anatys docx

122 Oversyn av geografisk indelning i lokaipolisområden och polisområden inom Region Syd Underlag för djupintervjuer med nuvarande närpolischefer, utredare och poliser i yttre tjänst Interimistiska kansliet för Polisregion Syd

123 Bakgrund Tillträdande regionchefen Annika Stenberg har fått i uppdrag att genomföra en översyn och ta fram förslag för framtida geografisk underindelning av Region Syd. Uppdraget lämnades i Genomförandekommittens inriktningsbeslut den 16 oktober Mer info om uppdraget finns på Intrapolis. Den tillträdande regionchefen och länspolismästarna har beslutat att tillsätta ett interimistiskt kansli (IK) för Region Syd. Kansliet har fått i uppdrag att genomföra utredningen avseende den framtida geografiska indelningen. En skriftlig delrapport ska lämnas senast den 16 maj. Utredningsgruppen har beslutat att genomföra djupintervjuer med samtliga närpolischefer och polisområdeschefer samt personal som arbetar i kärnverksamheten. I. Polisen 2

124 Syfte och mål med djupintervjuer Syfte: Syftet är att utredningsgruppen ska få in ett så brett underlag som möjligt från chefer och personal som är verksamma i den nuvarande organisationen. Att all erfarenhet från nuvarande och tidigare organisationslösningar ska tas tillvara i beredningen av ärendet. Mål: Med utgångspunkt från de förmågor som Genomförandekommitten har arbetat fram för framtida lokalpolisområden och polisområden samt tillträdande regionchefens utredningsdirektiv ska underlaget från intervjuerna ge bästa möjliga input i beredningen av ett antal alternativa förslag för den framtida geografiska underindelningen av Region Syd. j:~ Polisen 3

125 Viktiga utgångspunkter för intervjuerna Utredningsgruppens uppdrag är formulerat i ett särskilt direktiv - se bilaga 1 till missivskrivelsen. Det är angeläget att du tar del av detta innan intervjuerna genomförs. Du bör också ha tagit del av Genomförandekommittens inriktningsbeslut från den 16 oktober 2013 och då särskilt beskrivningen av de förmågor som förväntas finnas i ett framtida lokalpolisområde och i ett polisområde. De beskrivna förmågorna har utvecklats i projekten OP 1, OP 3 och OP 4. En sammanfattning hittar du på de sista sidorna i denna presentation. Kopplat till dessa förmågor har projektet OP 3 i sin slutrapport angivit riktvärden för den bemanning som behövs för att uppnå angivna förmågor. Ett Lpo bör i normalfallet vara bemannat med minst ett 50-tal och högst ca 140 anställda (OP 3, sid 34). Utredningsgruppen har valt metodiken att till en början genomlysa lämplig geografisk indelning av lokalpolisområden inom Region Syd eftersom den nya organisationen ska byggas underifrån. Baserat på detta material utreds i nästa steg alternativa förslag till indelning i polisområden. \:~~ POlisen 4

126 A) Faktafrågor om nu-läget 1. Hur många anställda fanns det i närpolisområdet per den 1 april 2014 fördelat på poliser och civilanställda? (Här avses organisatorisk tillhörighet till närpolisområdet i Palasso). 2. Hur många av de anställda var faktiskt verksamma i närpolisområdet per den 1 april 2014 fördelat på poliser och civilanställda? (Ange antalet årsarbetskrafter som de facto var i tjänst eller som hade fridag - kortare tjänstledigheter eller kommenderingar understigande 3 månader ska räknas som i tjänst).!~fl Polisen 5

127 B} Allmänna frågor om nu-läget 3. Vilka verksamhetsmässiga fördelar ser du med den nuvarande geografiska indelningen av närpolisområdet och polisområdet? Utveckla det som är bra och styrkan med dagens organisation. 4. Anser du att det finns några verksamhetsmässiga svagheter eller hinder med den geografiska indelning som gäller idag? Utveckla dina synpunkter. 5. Genomförandekommittens projekt OP 1, 3 och 4 har föreslagit en viss inriktning av verksamheten i den nya polismyndigheten. Ett lokaipolisområde ska vara tillräckligt stort för att ha vissa beskrivna verksamhetsförmågor. Resursmässigt bör ett lokalpolisområde ha minst ca 50 anställda. Anser du att ditt närpolisområde har de förmågor som beskrivs i kommittens underlag? Utveckla. 6. Om nej - på vilket sätt uppnås inte angiven förmåga? Utveckla. $~t Polisen 6

128 C) Fördjupningsfrågor - nyläge 7. Tänk bort nuvarande organisation och gränser men beakta att angivna förmågor ska vara uppfyllda. Vilken eller vilka kommuner i ditt närområde (utgå ifrån att antalet kommuner bör vara relativt få och i glesbygd högst 5) bör enligt din uppfattning utgöra ett lokalpolisområde. Exempelvis bör du beakta följande parametrar? a) Befolkningsunderlaget b) Avstånd mellan tätorter/städer c) Olika geografiska faktorer i övrigt som påverkar förutsättningarna att bedriva effektiv polisverksamhet? d) Hur den lokala problembilden och brottsligheten ser ut samt belastning i form av anmälda brott B 1 och B 3. e) Hur rörelsemönstret för t.ex. ungdomskriminella och livsstilskriminella ser ut? f) Hur den gränsöverskridande brottsligheten eller seriebrottsligheten ser ut hos er idag? g) Hur allmänna kommunikationer eller större trafikleder är utformade? h) Hur medborgarnas gängse rörelsemönster ser ut mellan kommunerna/ tätorterna (pendling/större köpcentra etc)? i) Andra faktorer? ~w(.ft. Polisen 7

129 C) Fördjupningsfrågor extern samverkan - nyläge 8. Polisen samverkar med ett stort antal myndigheter och andra aktörer. På vilket sätt bör samverkansfrågorna beaktas i utredningen av den geografiska indelningen av Polisregion Syd? 9. Försök att på en fallande skala rangordna vilka myndigheters och andra aktörers geografiska ansvarsområden som bör beaktas mest vid värderingen av hur den polisiära indelningen i ansvarsområden/ geografiska områden ska utformas. ~-- Polisen~~~~~~~~~~~~~ 8

130 e) Fördjupningsfråga - lokaipolisområden i Malmö - nyläge 10. Utveckla för- och nackdelar med olika varianter för underindelning av storstadskommunen Malmö i lokalpolisområden. Utgå ifrån beskrivna förmågor och medborgarnas behov. 1\~ Polisen 9

131 e) Fördjupningsfrågor - nyläge 11. Om utredningen visar att ditt närpolisområde behöver förändras. Rangordna de kommuner (för Malmö stadsdelar) i ditt närområde som ur ett medborgarperspektiv och verksamhetsperspektiv i första hand bör hållas ihop i ett framtida lokalpolisområde. Bortse helt från nuvarande gränser inkl. länsgränser inom regionen. 12. Om utredningen visar att ditt närpolisområde behöver reduceras med en eller flera kommuner/stadsdelar för att uppnå lämplig storlek (ett Lpo i glesbygdsområden bör inte ha fler än 5 kommuner). Rangordna vilken eller vilka kommuner som utifrån medborgarsynpunkt och verksamhetssynpunkt då bör knytas till ett annat lokalpolisområde. Bortse helt från nuvarande gränser inkl. länsgränser inom regionen. ' ;'-A.I '~ Polisen 10

132 Förmågor - Lokalcoliso åde (2) KansU" Utredning Ansvar för verksamhet, personaf och budget inom lpo samt styra verf<samheten mot upps13dda mål UtveckJa en effektiv styrning och ledning av verksamheten uffftån uppdraget för rokafpolisområdet 1 nära samverttan med övliga [okalpolisområden, polisornrådel. regionen, andra delar av Polisen. samt andra I1l'jIldigheterodl intressenter Ge god service 1ill allmänheten SäkersfäUa och utveckla samverkan med kommuner och andra lokala aktörer samt ansvar för aft teckna samverkansavtal med kommunen Säkerställa den lokala förankringen Säkerställa en ulredningsvelksarnhetsom håner hög kvalitet och bedrivs effefdm En ambitionshöjnijlg,gähande samverkan med kommuner och andra lokala aktörer leda,och samordna den operativa verksamheten inom ramen för Iokalpolisomr!ldets ansvarsområde Tillhandahålla viss service och Iillståndshantertng som kräver geografisk närhet euer har en nära kopprmg lin aitmänheten Viss pjanering och uppföjjnjng Ansvara för fntern servite Ansvara för utredning av Arla utredningar som kan färjjgställas direkt i Pust ejrer motsvarande 1T -stöd, AIla poflsjedda förundersökningar utom bedrägejier Trafikarenden.av enkel karaktär där särskild kompetens inte krävs Häktade då uppdf2get är anpassat etter det lokala perspektivet med fokus på /llängdbrott, mer kompllceracfe "mä~ dsertebrott'" bör knytas 1]lI polisolllfådesnivå Ungdomsbrolt (härvor och mer komplicerade.ärerlden kan hanteras på potisomrndesnivå)i TIlfhandahålla fönmdersölmiilgsledare Bedriva spanii1gsvel1<samllet i ett lokalt pernpektiv ~ STATENS OffENTLIGA UTREDNINGAR

133 Förmågor - Lokalpolisområde 2(2) Ve- rksamhl?-t IG V/Br F" rirm~g('lt Sko ~orn ~nc ip vara tilroddigt IXirkral'tiga ror ~tt kunolllfppl'titthållo ingrip:lndcvcrksamhct dygnet rult Aktivt brotlslorebyggande och ljyggheisskapande arbete I samvej1<an med kommuner och andr.a lokala aktörer (I<ommunoolis) F6relljggande arbete mot ungdomsbrottslighet Be<lriva trafiks:jkertjetsalbete Afbeta mot grov och organiserad brottslighet i ett k>k31t perspektiv.. Ansvara för viss hundverksamhet ArDet3 mea Stod on brousorrer YttJe befäl (TiIIIlandahåna JeSU'" IOr poisomr:idets uppdra!l) M3vara för konbktper30n gentemot poff50mråde:b mderrähel~e'ktion Bedriva Viss spaningsverksamhet inom ramen för ungdoms- OCh nar1i:otik~den ~--

134 Förmågor - Polisområde 1 (2) PoUsområdeschef Ansvar för verxsamhef, personal och budgetinam porlsornr3det samt s.."yra verksamheten mot uppställda mål Ge god service tm aomänheten SäkeJStälla en utredningsverksamhet som hållet hög kvalitet och bedrivs effektivt Bedriva ett akfivt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i ~mverkan med lokalpofisområdeschefema, kommuner och andra relevanta aktörer Vidta en ambifionshöjning gällande samverkan med kommunerochandra relevanta sarnverkanspafter Pfanering & utgöra ett stöd till polisområdesohefen och stödja arbetet med att planera och föga tlj)p verksamhet samt ekdoomin uppföljning Samordna planering av personatuttag tir ingfipam:fevefksarnheten och -andra ormådesgemensarnma åtaganden genterno = regionen! ~ Service Ansvara för den interna servicen Samordna polisområdets externa service som till stor del kommer att bedrivas i IokatpoflSOmrådena nära a3lmänhe.terl Detta kan exempems avse pass, tiuståndshantering och hittegods. Underrättelse Bedriva underrättejseveriksamhet med operativt OCh taktiskt fokus. Ha en arbetsprocess som stödjer inhamtning. bearoe1ning och delgivning på LPO-nivå och regional nivå Ha en koordfnatojfujiktion som kan leda och samordna polisområdesgemensamma sparungsfnsalse Vid verksamhe1sbehov bediiva spani~sverksam het Lnom informatörshanteringsverks.amlle!en sl<:a kontrollant och hanternrefinnas STATENS OffENTLIGA 13 UTREDNJNGAR

135 Förmågor- olisområde 2(2) tdl c: c: ~ CD '-::> Utredning Brottssamordrnng Jour I 4 POfiSOO1rådena, beslutar i samråd med utredningsansvalig på regionnivån vilka ärenden SOOl ska handläggas vid polesområdel13 ell.ar vid lolcajpolisområdena metl muande ärenden bör handläggas i pofisområdet VåJd i nära relation (famiijevåldsärenden)..ana sexua1btutt (utom större senevaldtäkter) om övergrepp mot barn (bamärencten) Ärenden med målsägande under 18 år där s.k. FUK-frfst råde, Grova våldsbrott inldusive mord som inte ska handläggas enfigt PUG..J<onceptet Grova nar1'<:otikabm Bedfägenier. som inte utreds på polisregionniwn (ibfand efter beredning) Halbroft Ungdomsäfenden. lul -ärenden som fnte kan utredas på lokajpolfsområden Trafikbrott som inte ingår i MBK Förskingrfng. tjmöshet mot huvudman och annan "ekonomisk" brotlsflgnel som inte utreds av EBM Förmögenhetsbrott Mer komplicerade -mängdserfebrotr som inte handläggs på LPO niva Alla övriga åldagaifedda rorunde.rsöimingar enfrgl FAP omfördelmng av förundelsöla'litlgs8edningen som inte ska hanteras på PoflSregionnivå Ti]lhandahåUa förundersöjmmgsledare Vid verksamhetsbehov bedjiva spani~svef1{samhet SamUiga brottsanmäiningarsom ska handläggas i pollsområdet kanaliseras via brottssamordnmgen. Ansvarn för ärendesamorormg. törundersökningsbegrällsning. förberedande beredning och ärendefördelning Samordna ärenden som rorensiska anafyser och operativa brotlsanaiyser genererar Ansvarn för poosområdets initiala utredningsvec1tsamhetfakututredningsverksamhet genom att dygnet runt leda och genomföra utredningsåtgärder på fättet genom initiala utredningsåtgärner och vfd benov andra linjens utredrmgsajbef!e Ha tillgång till refevant arres1l<apacitet i sin närhet Kunna genomf6ra bmttspjatstllndersomingar med hjäfp av lokus Förmåga att hantera frihetsberövande dygnets a9a iftmmar och inmala åtgärder framtm häktning STATE'NS O'F~~NTUGA 14 U1REDNINGAR

136 I

137 ('I) ro ro.- el al -c al en +-' ~ -o c al en C o :(0 - Ō> en > al +-' ~ +-' E o c :(0 L- E o -- c O> -- e L- ē +-' al - al al -c..c c -- O> -- -c en ~ E ~ c -- '+ro L- (O O> o -- O> ID L- (9 > :0

138

139 Kriminalvårdens regioner Region Öst Linköping Region Nord Härnösand Region Mitt Örebro Region Stockholm Region Väst Göteborg Region Öst Linköping Region Syd Malmö Region Syd Malmö 3

140

141 H ovrätte r Göta hovrätt Domkretsen omfattar Kalmar, Kronobergs, Jönköpings, Östergötlands och Örebro län samt gamla Skaraborgs län. Hovrätten över Skåne och Blekinge: Malmö, Lunds, Helsingborgs, Hässleholms, Kristianstads, Ystads och Blekinge tingsrätter. Domsagorna omfattar hela Skåne län och Blekinge län. Göta hovrätt Hovrätten över Skåne och Blekinge. 5

142 .- t:... - ~ :0 LL

143 Bilaga 4 Bedömningsmall polisområden BEDÖMNINGSMALL för jämförelser av alternativa förslag till indelning av Region Syd i polisområden Bedömning sker på en skala 1-10 där nivå 1 inte alls överenstämmer med påståendet i bedömningsmallen och där nivå 10 helt överensstämmer med påståendet. Om påståendet bedöms överenstämma till ca. 50 % används nivå 5. Bedömningsparametrar tör polisområdesindelning 1. Samtliga polisområden bedöms vara tillräckligt bärkraftiga för att upprätthålla de förmågor som Genomförandekommitten satt upp för Po-nivån 2. Regionens befolkningsunderlag är jämt fördelad mellan polisområdena Nuläge Po-förslag Po-försla Po-förslag Po-förslag Po-försla~ Po-förslag nr1 nr 2 nr 3 nr4 nr 5 nr6 3. Belastningen i form av genomsnittligt antal anmälda brott inom brottsområde 1 för åren är likartad mellan polisområdena 4. Belastningen i form av antal registrerade händelserapporter prio 1-2 under 2013 är likartad mellan polisområdena 5. Polisområdena är likartade vad gäller areal/avstånd 6. Polisområdena innefattar i stort sett lika många lokalpolisområden (näpo) 7. Polisområdesindelningen gynnar förutsättningarna att i större utsträckning samordna verksamheter som ska ligga på Po-nivå (Kut, Span, IB, Jour-verksamhet E 8. Antalet chefer för lokalpolisområden är begränsat för att kunna etablera väl fungerande ledningsgrupper på Po-nivå 9. Polisområdena är "gränsöverskridande". Enligt direktivet ska det prövas olika lösningar med annan indelning i kommuner och län. 1 O. Polisområdesindelningen överensstämmer med åklagarnas geografiska indelning och tingsrättemas domsagor 11. Polisområdesindelningen bedöms kunna leda till att antalet chefsfunktioner och stabsfunktioner kan minska på po-nivå 12. Polisområdena är storleksmässigt utformade så att områdeschefen kan bibehålla sin roll som operativt ansvarig för verksameten I