Områdesindelningens påverkan på kärnverksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Områdesindelningens påverkan på kärnverksamheten"

Transkript

1 Underlag till kansliet inför Polisen Områdesindelningens påverkan på kärnverksamheten Verksamhetsanalys Uppdrag Arbetsgrupperna för en utvecklad och anpassad kärnverksamhet har fått i uppdrag av kansliet genom Jan Nyrén att identifiera vilket antal polisområden, tre eller fem, som är mest lämpligt inom region Stockholms med utgångspunkt från kärnverksamheten. Gotland är undantaget från analysen, detta eftersom det vid tidpunkten för att uppdraget lämnades uppgavs att Gotland skulle bli ett polisområde. Analysen bygger på ett antal identifierade faktorer som påverkar antalet polisområden och lokalpolisområden ur ett verksamhetsperspektiv. Utifrån dessa faktorer vägs tre respektive fem polisområden mot varandra med hänsyn till tänkbara konsekvenser för verksamheten på kort och lång sikt med det övergripande syftet att utveckla och anpassa verksamheten i den framtida organisationen. I uppdraget ingår även att redovisas eventuella argument som talar emot de föreslagna 17 lokalpolisområdena. Uppdraget omfattar också att bedöma utvecklingen på tio års sikt. Med hänseende till detta har arbetsgrupperna tagit fasta på ett antal områden där utvecklingen pekar åt ett visst håll utifrån befintlig kunskap och vissa omvärldsanalyser som har gjorts. 1 Då det generellt sett är mycket svårt att göra en tillförlitlig bedömning av utvecklingen ur ett längre tidsperspektiv, är det av vikt att utforma mer heltäckande omvärldsanalyser på kontinuerlig basis. Sammantagen bedömning tre eller fem polisområden I många fall finns både för- och nackdelar med fler eller färre polisområden. Nackdelar som skapas med en ordning kan till viss del kompenseras genom förändrade arbetsrutiner. För några faktorer finns dessutom ingen avgörande betydelse om uppdelningen sker i tre eller fem polisområden. Sammantaget har arbetsgrupperna för en utvecklad och anpassad kärnverksamhet gjort bedömningen att tre polisområden är att föredra ur ett verksamhetsperspektiv, dels sett till antalet faktorer som påverkas, dels sett till hur de olika faktorerna vägs mot varandra. Arbetsgrupperna rekommenderar därmed att den nya polisregionen ska bestå av tre polisområden. 1 MSB: Samhället år 2032, Polisförbundet: Framtidens Polis.

2 Underlag till kansliet inför Polisen Verksamheter som påverkas av tre eller fem polisområden Struktur, kultur och genomförande Med tre polisområden är det lättare att få genomslag för beslutade förändringar och bryta gamla strukturer, som exempelvis informella kontakt- och beslutsvägar. En genombrytande förändring av dagens strukturer kan bidra till att åstadkomma en förändring även i kulturen. Kulturen ses som en utmaning i en ny organisation, exempelvis sett till förmågan och viljan att ta till sig nya arbetssätt och metoder, att åstadkomma en mer integrerad kärnverksamhet eller för den enskilde att förändra sitt vardagliga uppdrag. Med fem polisområden kommer fem av de nuvarande polismästardistrikten att bestå vilket inte kommer att medföra någon genombrytande förändring. Därmed finns en större risk att gamla strukturer, beslutsvägar och problem kvarstår samt att de blir svårare att bryta eftersom förändringen blir avsevärt mindre. Det är i sammanhanget viktigt att den lokala närvaron bibehålls. Slutsats: denna faktor påverkas i hög grad av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra. Ledning och styrning på polisområdet Med tre polisområden finns bättre förutsättningar för samsyn och enhetlighet. Det blir också lättare att åstadkomma en mer effektiv samordning av olika verksamhetsområden, kommenderingar och särskilda satsningar. Förmågan att centralt planera resursen åstadkommer en ökad flexibilitet. Däremot skapas utmaningar på chefsnivån sett till antalet medarbetare, vilka inom utredningsverksamheten 2 skulle kunna bli flera hundra per polisområde, i och med att region Stockholm-Gotland storleksmässigt skiljer sig från normalregionen. En sådan stor resurs kan inte samlas inom en och samma sektion utan flera utredningssektioner måste skapas, vilket i så fall skulle strida mot den av Rolén föreslagna detaljorganisationen. För att behålla ett rimligt kontrollspann, dvs. antalet sektioner som den indirekta chefen har ansvar för och behålla principen om sex beslutsnivåer krävs en utökning av organisationen horisontellt och inrättande av mer än en biträdande chef. Utifrån denna aspekt finns skäl för Stockholm att avvika från Roléns princip om restriktivitet avseende tillskapandet av fler biträdande chefsfunktioner. Det finns redan upparbetade samarbetsformer och verksamheter som bedrivs utifrån en tredelad modell (nord-city-syd), vilka kan fortsätta och vidareutvecklas vid en indelning i tre polisområden. Med fem polisområden skapas ett bättre kontrollspann jämfört med tre polisområden. Med fem polisområden skapas även fler och möjligen därmed mer tillgängliga högre chefer i förhållande till tre polisområden. 2 Inklusive nödvändig stödverksamhet och specialistfunktioner.

3 Underlag till kansliet inför Polisen Slutsats: denna faktor påverkas i hög grad av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra sett till enhetlighet, fem polisområden är att föredra sett till storleken på polisområdena och kontrollspannet. Lokalpolisområdets behov och lokal förmåga Det absolut viktigaste inom denna parameter är att lokalpolisområdet blir bärkraftigt i förhållande till det uppdrag som ges, vilket endast delvis har bäring på antalet polisområden. Ekonomi och resurs ska kunna vara föränderlig i den takt som lägesbilden förändras. För den brottsförebyggande verksamheten är det särskilt viktigt att det finns förmåga att verka långsiktigt när det gäller samverkan och tillgänglighet i lokalsamhället. Samverkansavtalen med kommunen blir av stor vikt för att behålla det lokala perspektivet. Dessa faktorer påverkas dock inte av tre eller fem polisområden. Inom och mellan arbetsgrupperna har det funnits olika synpunkter på hur det lokala brottsförebyggande arbetet påverkas av antalet polisområden. Flertalet grupper anser att det inte har någon avgörande betydelse eftersom det brottsförebyggande arbetet främst ska bedrivas på lokalpolisområdena. Viss risk för att den lokala problembilden i vissa mindre problematiska områden nedprioriteras i förhållande till större problem, kan dock finnas vilket och därmed skulle kunna medföra minskad polisiär närvaro i dessa områden. Tre polisområden ger å ena sidan en större flexibilitet i organisationen eftersom varje polisområde kan flytta resurser inom en större geografisk yta för att samordna och prioritera uppkomna problem, av karaktären social oro, tillfälliga brottsserier eller demonstrationer. Tre polisområden underlättar en central planering av resursen. Dessa faktorer torde i sin tur medföra en mindre belastning för den regionala nivån och färre beslut som behöver tas i ROLG. Å andra sidan kan för stora polisområden ge en tröghet i beslutens genomförande. Det finns en farhåga att vissa nödvändiga stöd- och specialistfunktioner centraliseras alltför mycket vid tre polisområden och blir otillgängliga för lokalpolisområdesnivån. Det är därför av vikt att se till att sådana kompetenser tillgodoser även lokalpolisområdets behov såvida kompetensen inte finns på den nivån. Det kräver i sin tur förbättrade informations- och samverkanskanaler. Lokalpolisområdets bärkraftighet kan delvis komma att öka med det förbättrade stöd som kan ges från polisområdet vid tre polisområden avseende förmåga till brottssamordning och tillgång till specialistkompetens.

4 Underlag till kansliet inför Polisen Fem polisområden kan bidra till en ökad förståelse för grov brottslighet som förekommer inom det egna lokalpolisområdet. Kopplingen mellan lokalpolisområdet och polisområdet blir också mer jämn över regionen eftersom det blir en jämnare fördelning av antalet lokalpolisområden per polisområde (2-4 per PO alternativt 2-8 per PO). Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden. Det finns sammantaget lika många för- som nackdelar sett till tre eller fem polisområden. Medborgarnas behov Eftersom avstånden i Stockholm är tämligen små utgör den fysiska närheten till utredaren för målsäganden, vittnen och misstänkta ingen större skillnad oavsett antalet polisområden. Dessutom begås en stor del av brotten utanför det område där misstänkt eller målsägande bor och behöver därmed inte utredas närmast medborgaren. Med tanke på karaktären på de brott som kommer att utredas på polisområdesnivå 3 anser arbetsgrupperna att vikten av ett gott förtroende för utredaren och utredarens kompetens är av större vikt än närhetsprincipen. En sådan förståelse och kompetens på utredarna är lättare att försörja och utveckla med färre polisområden. Närheten till medborgarna på polisområdesnivån är något större vid fler polisområden och därmed sannolikt även lokal- och personkännedomen, vilket är en fördel för att klara upp utredningar av brott med okänd gärningsman. Med tre polisområden blir antalet insynsråd färre. Detta bedöms inte utgöra en påverkansfaktor då det lokala polis-kommun arbetet utgör den viktigaste länken till medborgarna. Slutsats: denna faktor bedöms inte påverka antalet polisområden. Regionala behov Strategisk samverkan med den regionala nivån underlättas med tre områden och polisområdena bedöms i större utsträckning kunna hantera grov brottslighet utan att belasta den regionala nivån. Med fem områden påverkas inte den nuvarande graden av samverkan nämnvärt såvida inte andra förändringar genomförs. Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden varvid tre polisområden är att föredra. 3 Exempelvis känsliga ärenden som sexualbrott och övergrepp mot barn eller grova brott där målsäganden/vittnen kan ha en rädsla för repressalier, exempelvis utpressning och grova våldsbrott.

5 Underlag till kansliet inför Polisen Externa behov För att hantera brottsligheten i länet finns behov av en helhetsbild och samsyn med samverkande myndigheter och kommuner, exempelvis samsittning eller nära tillgång till en på området kunnig socialsekreterare eller personer på kvinnojourer. En av de viktigare aspekterna för att underlätta samverkan är att polisområdena om möjligt inte bör bryta kommun- eller stadsdelsgränser. Vid tre polisområden skapas förutsättningar för enhetliga samverkansformer å ena sidan, men omfattar många kommuner å andra sidan eftersom två av polisområdena kommer att omfatta kommuner. Samverkan med kommundirektörer och stadsdelsdirektörer (idag kallat chefssamråd) riskerar att bli stora forum som är svåra att hålla ihop och där intresse och engagemang från mindre kommuner och stadsdelar kan bli svårt att upprätthålla. Antalet poliser som är kontaktytor i samverkansfrågor kan komma att bli många. Nya samverkansformer måste utarbetas oavsett om tre eller fem polisområden skapas. Då den stora delen av samverkan kommer att ske på lokalpolisområdet minskar påverkansfaktorn för antalet polisområden. Den centralisering som idag genomförs av barnahusarbetet mellan tre distrikt talar för tre framtida polisområden. Det finns idag även tre Rättscentrum, geografiskt placerade i nord-city-syd som gagnar samarbetet inom rättskedjan. Med fem polisområden underlättas samverkan med åklagare, eftersom Åklagarmyndigheten idag är uppdelad i fem områden. Detta gäller dock endast strukturellt och på strategisk nivå, eftersom den rent operativa samverkan sker på handläggarnivå och inte är beroende av antalet organisatoriska enheter. Detta resonemang är gångbart även på stycket ovan. Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden. Enhetlighet och påbörjad centralisering av Barnahus och befintliga Rättscentrum talar för tre områden. Omfattning av ansvaret, engagemang från mindre kommuner och stadsdelar och samverkan med åklagare talar för fem områden. Samverkansformerna måste förändras oavsett tre eller fem polisområden. Det finns sammantaget lika många försom nackdelar sett till tre eller fem polisområden. Medarbetarna Vid tre polisområden blir personalresursen lättare att planera centralt och det blir sammantaget en jämnare resursfördelning (antalsmässigt) mellan de olika polisområdena. Även sett till utredningsverksamheten kan det konstateras att tre polisområden innebär en jämnare fördelning av ärenden per utredare än vid fem polisområden. Det finns också en större möjlighet att rekrytera, vidareutveckla och behålla en resurs med fördjupad och specialiserad kunskap kunskaper som är önskvärda på polisområdesnivån. Beroende på lösning av exempelvis jourverksamheten kan dock vissa verksamheter kräva en stor samlad resurs. Om antalet chefer minskar för mycket kan dessa riskera att bli mindre tillgängliga för den enskilde medarbetaren som kan komma att sakna styrning, främst på en strategisk nivå. En större del av

6 Underlag till kansliet inför Polisen medarbetarna kan komma att behöva byta organisatorisk tillhörighet och på sikt även arbetsplats vid tre polisområden. Vidare kan tre polisområden möjliggöra ett resurstillskott till kärnverksamheten i form av ett förmodat överskott på chefer i myndigheten. Detta avser i första hand dagens funktionschefer. Med fem polisområden krävs sannolikt färre personalförflyttningar och det blir sammantaget färre antal sektioner, vilket innebär en större igenkänningsfaktor för medarbetaren och en större samhörighetskänsla. Däremot krävs en något större sammantagen resurs för att fylla vissa funktioner (se vidare nedan). Vad gäller förmågan att rekrytera personer med fördjupad och specialiserad kompetens bedöms det blir små förändringar jämfört med dagsläget, dvs. vissa problem att upprätthålla sådan kompetens. Dock sker en förbättring av dessa faktorer jämfört med dagsläget med åtta polismästardistrikt. Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden. Flera föroch nackdelar kan identifieras med både tre och fem polisområden. Hur dessa vägs är avgörande för en sammantagen bedömning. Sammantaget överväger till viss del fördelarna med tre polisområden men skillnaderna är inte stora. Dygnstäckning (jour, arrest, receptioner) Vissa verksamheter har ett särskilt behov av bärkraftighet och dygnstäckning. Polisområdet kommer att behöva en dygnet-runt-täckning av utredare och förundersökningsledare i jour- och arrestmiljö. En av de teser som arbetsgrupperna för utveckling av kärnverksamheten driver är att det krävs en rejäl förstärkning i intratten 4 i form av resurs och kompetens. Sådan kompetens är lättast att försörja dygnet runt med färre polisområden. Likaså finns en ökad möjlighet till öppethållande i receptioner på polisområdena vid tre polisområden. Fem polisområden innebär dock fördelar jämfört med dagsläget. Antalet arrester är inte helt beroende av antalet polisområden, eftersom det kan finnas fler arrester än polisområden. En farhåga är att få arrestlokaler innebär långa avstånd för avrapporterande poliser och att patruller lämnar sitt lokalpolisområde för tid som skulle kunna ägnas åt brottsförebyggande- och synlighetsarbete. Transporttiden måste dock vägas mot andra logistiska och resursmässiga fördelar. Vad gäller jourerna finns i många fall inte samma avståndsmässiga begränsningar eftersom stora delar av avrapportering och överlämning kan fungera i en virtuell organisation. 4 Avser den funktion som gör en initial bedömning av anmälan och de åtgärder som är kopplade till den bedömningen.

7 Underlag till kansliet inför Polisen Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra. Bärkraftighet (spaning, forensisk verksamhet, Lokus) Generellt anses små verksamhetsområden rendera i en kostsam verksamhet som medför en sårbarhet resurs och förmåga att bedriva ett långsiktigt och bärkraftigt arbete. Detta gäller särskilt den forensiska verksamheten och spaningsverksamheten, som är kostnadsdrivande verksamheter. Med tre polisområden finns en stärkt förmåga att bedriva mer uthållig spaningsverksamhet för att avslöja komplexa brottsupplägg, något som det redan i dagsläget finns ett behov av och som inte bedöms minska i framtiden. Arbetsgrupperna anser att en bärkraftig spaningsorganisation 5 blir svårare att åstadkomma med fem eller fler polisområden med dagens resurs. Med tre polisområden kan också planeringen av Lokus-resursen ske mer centraliserat. Slutsats: denna faktor påverkas i hög utsträckning av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra. Förmåga att hantera grova brott och brottsserier (brottssamordning, KUT, specialister) Brottslighetens karaktär inom region Stockholm, vilken inte finns i samma utsträckning i andra regioner, ställer särskilda krav på organisationen. Både storstadsfaktorn och huvudstadsfaktorn innebär en omfattande och komplex brottslighet. Det finns en omfattande förekomst av kriminella nätverk som är involverade i organiserad brottslighet, som är multikriminella och som döljer sina inkomster i legala verksamheter. Antalet rån mot värdetransporter ligger på en hög nivå ur ett europeiskt perspektiv och även andra grova rån är starkt centrerade till Stockholm. Även den alltmer teknikintensiva brottsligheten och ökningen av bedrägerier innebär en större komplexitet. De förhållandevis små avstånden i storstaden och utbudet av möjliga brottsoffer genererar också serier av brott som sträcker sig över stora geografiska ytor, något som är märkbart vid bland annat bostadsinbrott, åldringsbrott och hälerier. Med tre polisområden klarar polisområdesnivån i större utsträckning av att utreda komplex brottslighet och etablera en slagkraftig och kompetent brottssamordning, underrättelsetjänst, internetspaning och andra specialistfunktioner. Det finns också större möjligheter att inom polisområdet använda sig av PUG-metodiken. 5 Inklusive ingripandespaning (NIGS) och personspaning (NPS).

8 Underlag till kansliet inför Polisen Slutsats: denna faktor påverkas i hög utsträckning av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra. Enhetlighet och flexibilitet Enhetlighet och flexibilitet är några av grundprinciperna i förändringsarbetet. Färre polisområden innebär större möjligheter att åstadkomma en enhetlighet i organisation, verksamhet och styrning. Flexibiliteten i organisationen är i hög grad beroende av vilka lednings- och styrningsprinciper som råder, men är också en viktig faktor för Stockholm som storstad. Brottsligheten innebär både att variationer efter säsong, spridningseffekter av enskilda fenomen (t.ex. social oro), liksom brottsserier som rör en större geografisk yta, större demonstrationer eller etablering av kriminella gäng och grupperingar måste beaktas. För att möta dessa variationer i brottsligheten krävs en flexibilitet i organisationen. Med tre polisområden finns en större förmåga att flytta resurser mot aktuella problem inom det egna polisområdet. Slutsats: denna faktor påverkas i viss utsträckning av antalet polisområden. Tre polisområden är att föredra. Lokaler Frågan behandlas i särskild ordning enligt direktiv om lokaler inför Polisregion Stockholm (A /2013). Antalet lokalpolisområden Mappningen har visat på 17 lokalpolisområden i regionen förutom Gotland. Arbetsgrupperna för kärnverksamheten anser inte att det finns några avgörande faktorer som påkallar ett behov av en förändring i denna fråga. Fler lokalpolisområden kräver en större resurs avseende lednings- och stödfunktioner. Arbetsgrupperna bedömer att det finns risk att vissa lokalpolisområden blir alldeles för stora i förhållande till antalet invånare och medarbetare, exempelvis Nacka, Roslagen, Södertälje och City.

9 Underlag till kansliet inför Polisen Scenario på tio års sikt 6 Omvärldscenario Befolkningsutvecklingen kommer att fortsätta öka i Stockholms län och bostadsområdena kommer att förtätas. Närförorter kommer alltmer att likna en utökad innerstad och även i ytterområdena kommer en fortsatt befolkningsökning att ske. Befolkningen är också alltmer diversifierad sett till ursprung och kultur. Utbyggnaden av kollektiva färdmedel, främst tunnelbana och tvärbana, påverkar bostadsbyggande, flöden av personer och genererar fler brottstillfällen. En fluktuerande ungdomskull innebär att ungdomsbrottsligheten i perioder har starkare fäste bland yngre respektive äldre ungdomar och därmed är av olika karaktär över tid. Arbetslösheten, i synnerhet ungdomsarbetslösheten förväntas vara på en fortsatt hög nivå. Fenomenet social oro riskerar att få ett starkt fäste och blossa upp med jämna mellanrum. Via sociala medier och rapportering i media riskeras spridningseffekter över hela regionen och landet, vilket också påverkas av en generellt ökad öppenhet för influenser från omvärlden. Samhället kan komma att präglas av otrygghet och ett bristande förtroende för rättsväsendet. Kraven på polisen kan innebära ett större krav på polisen som socialarbetare men detta beror på utvecklingen av samverkans med andra aktörer. Gotland fortsätter att attrahera stockholmare under vissa veckor under sommaren, vilket genererar en säsongsbetonad mängdbrottslighet. Brottsligheten blir över tid alltmer komplex och teknikintensiv. En fortsatt snabb utveckling av informations- och kommunikationsområdet leder till flera förändringar. Användandet av sociala medier ökar och leder till en ökad exponering av den egna individen. Bedrägeribrott och brott på Internet kan med tiden ta över delar av den traditionella egendomsbrottsligheten, vilket kan ge en minskning av inbrott i bostäder. Brott mot välfärdssystemen förväntas bli mer politiskt uppmärksammade, vilket kan leda till stärkta kontrollorgan från myndigheter och offentliga verksamheter. Avancerade sätt att dölja inkomster från brottslig verksamhet och att investera dessa i legala verksamheter ökar både inom och utanför landet. Avfallshantering och förändringar i landets energiförsörjning genererar nya typer av miljöbrott. 6 Bygger bland annat på scenarioanalys genomförd av MSB: Samhället år 2032, Polisförbundet: Framtidens Polis.

10 Underlag till kansliet inför Polisen Påverkan på region Stockholm Behovet av strukturerade samverkansformer med externa brottsbekämpande myndigheter som man tillämpar bland annat inom RUC-verksamheten ökar på samtliga nivåer inom Polismyndigheten. Behovet av civil specialistkompetens ökar i form av ekonomisk kompetens (förverkan av brottsutbyten, penningtvätt som brott, finansiell analys), förmåga till analys av stora och avancerade datamängder (mobila datorenheter, telefoner, rörelsemönster från GPS-er, satelliter), förmåga till Internetspaning. Det ger ett extra tryck på den regionala nivån och polisområdesnivån och talar för stora polisområden som har förmågan att kraftsamla och/eller centralisera för att möta en sådan utveckling. Förmågan att finna brottsserier har ökat i och med en fungerande brottssamordning. Trycket på lokalpolisområdena fluktuerar beroende på ungdomskullar och de typiska ungdomsbrotten förändras över tid, vilket ställer krav på en flexibel organisation på denna nivå. Behovet av förståelse för olika kulturer samt ett behov av ett lokalt trygghetsarbete kvarstår och påverkar lokalpolisområdenas arbete. Ett eventuellt ökat krav på polisen som socialarbete påverkar också det trygghetsskapande arbete. Brott mot välfärdssystemen innebär för polisens del inte nödvändigtvis en stor arbetsbelastning, eftersom många sådana brott är lätta att bevisa med hjälp av andra samhällsinstanser. Prioriteringen av dessa brott blir i första hand en politisk fråga och en fråga om hur straffmätning ska ske (t.ex. förenklad böteshantering). Behovet av utvecklade spaningsmetoder har ökat på polisområdesnivån, och kommer att öka ytterligare, eftersom de kriminella i allt mindre utsträckning exponerar sig genom att prata öppet i telefoner där avlyssning traditionellt har skett. Personer involverade i organiserad brottslighet hittar nya metoder för att dölja och bedriva sin brottsliga verksamhet med hjälp av Internet. Användandet av bevisning med hjälp av olika forum på Internet och sociala medier kan komma att öka inom rättsväsendet och underlättas genom individers vana att exponeras på olika forum. Arbetsledning kommer, främst i yttre tjänst, att behöva bli bättre på att se helheten för polisområdet och var behovet av resurserna finns, var man måste täcka upp när resurs försvinner/låses upp av ärendet, osv. Detta kan gagna effektiv resursöverföring inom och emellan lokalpolisområden och polisområden i samråd med LKC.

11 Underlag till kansliet inför Polisen Sammantaget är en slutsats att omvärldsfaktorer påverkar polisens arbete och framtida behov mer än hur polisen organiseras och antalet polisområden. Den faktor som påverkas i högst utsträckning på sikt är ett ökat behov av specialistkompetens som kan försörjas bättre med färre polisområden.

12 Underlag till kansliet inför Polisen Bilaga: detaljerad matris över för- och nackdelar per parameter som ger konsekvens. Faktor Tre polisområden Fem polisområden Struktur, kultur och genomförande Ledning och styrning Lokalpolisområdets behov och lokal förmåga Medborgarnas behov Regionala behov Lättare att bryta gamla strukturer och kulturer för att på så vis åstadkomma en förändring inom verksamheten. Risk för bristande kontrollspann med för många sektioner/grupper och medarbetare för POc. Krav på fler biträdande chefer. Bättre möjlighet till samsyn, enhetlighet och flexibilitet genom en mer effektiv samordning av verksamheter och kommenderingar samt bättre möjligheter till central resursplanering. Upparbetat samarbete mellan nord, city, syd kan fortgå, utvecklas och underlättas. Större LPO än dagens näpon innebär en ökad förmåga att agera lokalt. Tre PO innebär till viss del mer självständiga lokalpolisområden. Lättare att flytta resurser mellan LPO och mindre behov av ingripanden från ROLG, men större tröghet i beslut än vid fem PO. Förbättrad förmåga till brottssamordning och specialistkompetens på PO som bör komma LPO till gagn. Utökat behov av förbättrade informations- och samverkanskanaler. Ökad möjlighet till fördjupad kompetens hos utredare i känsliga brott och grova brott. Färre insynsråd. Lättare för intern samverkan inom regionen på strategisk nivå. Risk för att gamla strukturer består och att det är svårare att genomföra beslutade förändringar. Bättre storlek på POc:s kontrollspann, men kvarstående risker finns. Behovet av biträdande chefer minskar. Fler och därmed mer tillgängliga högre chefer. Upparbetat samarbete mellan nord, city, syd kan fortgå och utvecklas. Större LPO än dagens näpon innebär en ökad förmåga att agera lokalt än idag. Närmare koppling mellan PO och LPO. Bättre lokalkännedom på PO-nivå och bättre kännedom om grov brottslighet på LPO-nivå. Mer jämnt antal LPO per PO. Ökad geografisk närhet till utredaren i de fall målsäganden/brottsoffer/misstänkt bor där utredningen hanteras. Fler insynsråd. Externa behov Sämre möjligheter till samverkan Följer i stort sett åklagarregionerna

13 Underlag till kansliet inför Polisen på strukturellt/strategiskt med åklagarna (ej på individnivå). Centralisering av Barnahus i tre områden kan fortsätta att utvecklas. Mer enhetliga samverkansformer med stort antal kommuner i vissa PO. geografiskt. Den operativa samverkan sker på handläggarnivå. Mindre omfattning av samverkansansvaret med färre kommuner i vissa PO. Medarbetarna Dygnstäckning Bärkraftighet Ökad flexibilitet med lättare central planering av resursen. Jämnare fördelning av antalet ärenden per utredare. Lättare att rekrytera, vidareutveckla och behålla resurs med fördjupad och specialiserad kompetens. Vissa verksamheter kommer att kräva en stor samlad resurs, t.ex. jourverksamheten. Risk för fler förflyttningar av medarbetare geografiskt. För stor minskning av antalet chefer på strategisk nivå kan riskera att leda till sämre tillgänglighet för medarbetaren. Möjligt personaltillskott i kärnverksamheten bestående av tidigare funktionschefer. Lättare med dygnstäckning i t.ex. jourer, arrester, FU-ledare/SB och receptioner. Lättare att få bärkraftighet i små och kostnadsdrivande verksamheter, som spaningsverksamhet, forensisk verksamhet samt bättre samplanering av Lokus. Färre personalförflyttningar behövs, vilket innebär en större igenkänningsfaktor för medarbetaren och mindre risk att behöva byta arbetsplats geografiskt. Färre sektioner vilket kan ge bättre samhörighet. Större sammantagen resurs behövs för att fylla vissa funktioner samt upprätthålla fördjupad/specialiserad kompetens. Dock bättre än i dagsläget. Något lättare än idag att täcka dessa funktioner dygnet runt. Något lättare än idag att få bärkraftighet i dessa funktioner, men problem kvarstår. Förmåga att hantera grova brott och brottsserier Bättre kapacitet att hantera grövre och mer komplexa brott, få överblick och se brottsserier över en större geografisk yta genom en starkare KUT, IT-forensisk och forensisk verksamhet, operativ analys och brottssamordning samt Ingen större förändring mot idag men en ny organisation ger en bättre förmåga till brottssamordningen jämfört med idag.

14 Underlag till kansliet inför Polisen använda sig av PUG-metodiken. Bättre möjlighet att rekrytera och utveckla specialistkompetens. Enhetlighet och flexibilitet Större möjligheter att skapa enhetlighet i organisation, verksamhet och styrning samt att arbeta flexibelt efter uppkomna problem. Ingen större förändring jämfört med idag.

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Utdrag från den särskilde utredarens beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detaljorganisation 2014-05-15 1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Närmare medborgarna

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen Gunilla Henningsson Social resursförvaltning, enheten för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande Jag kommer berätta om

Läs mer

Resultat av enkätundersökningar

Resultat av enkätundersökningar Bilaga till rapport Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet. Slutrapport (2018:18) Bilaga 3 Resultat av enkätundersökningar Inom ramen för Statskontorets utvärdering av ombildningen av Polisen

Läs mer

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Polismyndigheten består av: 85 90 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner 1 nationell operativ avdelning 1 nationellt forensiskt centrum 6 gemensamma

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

2014-06-25 Rev 2014-08-07. Principer för inmappning. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16

2014-06-25 Rev 2014-08-07. Principer för inmappning. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 PM 2014-06-25 Rev 2014-08-07 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Principer för inmappning Principer för inmappning Mappningen innebär att alla medarbetare som berörs av verksamhetsövergång

Läs mer

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 ---

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 --- Talmanus till PowerPointpresentationen: Vägen till en polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021 Bild 1 --- Bild 2 Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

Nästa steg. för svensk polis

Nästa steg. för svensk polis Nästa steg för svensk polis Polisen har gjort en resa som få andra myndigheter gjort. För tre år sedan blev vi en samlad polismyndighet för att skapa förutsättningar för en polisverksamhet som ska vara

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

Regional underindelning Region öst

Regional underindelning Region öst Regional underindelning Region öst Delrapport: Polisområden och Lokalpolisområden Torbjörn Johansson Håkan Boberg Ove Callheim Patrik Crafoord Ann-Louise Kämpe Hanna Sjögren Ann-Louise Stenius Martin Ulvenhag

Läs mer

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Vill du arbeta med polismyndighetens viktigaste uppdrag; att skapa trygghet för medborgarna och förtroende

Läs mer

Bilaga 2. Beslut som följs upp i Polismyndighetens förändringsbarometer. Statskontorets rapport 2016:22

Bilaga 2. Beslut som följs upp i Polismyndighetens förändringsbarometer. Statskontorets rapport 2016:22 Bilaga 2 Beslut som följs upp i Polismyndighetens förändringsbarometer Statskontorets rapport 2016:22 PM 1 (2) Beslut som följs upp i Polismyndighetens förändringsbarometer 1. 50 procent av regionens

Läs mer

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna Bilaga till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Sollentuna och Sollentuna kommun 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående tabell

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun träffar följande överenskommelse avseende samverkan

Läs mer

Skånepolisens trygghetsmätning 2013

Skånepolisens trygghetsmätning 2013 RAPPORT 1 (5) Skånepolisens trygghetsmätning 2013 Årets trygghetsmätning är den tionde i en obruten serie som inleddes år 2004. Trenden för problemnivåerna under åren har varit sjunkande. I ett skåneperspektiv

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2016 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner Nationella operativa avdelningen 5 gemensamma avdelningar HR-avdelningen,

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd, Väst, Öst, Stockholm, Mitt, Bergslagen, Nord)

Läs mer

ANDT-arbetet i Södermanlands län , Mikael Backman, Polisområdeschef, PO Södermanland

ANDT-arbetet i Södermanlands län , Mikael Backman, Polisområdeschef, PO Södermanland ANDT-arbetet i Södermanlands län 2017-03-15, Mikael Backman, Polisområdeschef, PO Södermanland 1 Disposition Hur ser den nya Polismyndigheten ut i dag och hur är den rustad? Något om problembilden idag

Läs mer

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö

Läs mer

Polismyndighetens strategi för arbete i utsatta områden

Polismyndighetens strategi för arbete i utsatta områden Polismyndighetens strategi för arbete i utsatta områden PM 2018:26 Saknr 190 Strategi 2 (7) Avser område/ämne Arbete i utsatta områden Beslutad av/titel Rikspolischef Anders Thornberg Gäller för följande

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

höja förmågan att delta i operativt, internationellt polissamarbete mot organiserad tillgreppsbrottslighet.

höja förmågan att delta i operativt, internationellt polissamarbete mot organiserad tillgreppsbrottslighet. Kopia Regeringsbeslut I:18 2018-02-08 Ju2018/00991/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Tullverket Kustbevakningen Uppdrag till Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen att förstärka bekämpningen

Läs mer

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Allmänt Kommissarie Stefan Thörn fick den 15 juni 2009 i uppdrag att tillsammans

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014

VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014 VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014 Riksdag och regering: skapa en Polis DECEMBER 2012 119 21 1 1965 1990-tal 2015 En naturlig fortsättning på arbetet som

Läs mer

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 2 Syfte Skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Stimulera

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2018-05-17, 75 För revidering ansvarar:

Läs mer

VERKSAMHETSÖVERGÅNG TILL DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

VERKSAMHETSÖVERGÅNG TILL DEN NYA POLISMYNDIGHETEN VERKSAMHETSÖVERGÅNG TILL DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Direktiv till Polisens chefer att informera sina medarbetare om preliminär inplacering, senast den 15 september 2014 Beslutet handlar om var, inte hur

Läs mer

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom

Läs mer

Medborgarlöften SKL Jörgen Nilsson, polisen NOA, Utvecklingscentrum Syd

Medborgarlöften SKL Jörgen Nilsson, polisen NOA, Utvecklingscentrum Syd Medborgarlöften SKL Jörgen Nilsson, polisen NOA, Utvecklingscentrum Syd 1 2 Medborgarlöften ett åtagande gentemot medborgarna som polis och kommun gör i samverkan En utveckling och förstärkning av samverkansöverenskommelsen.

Läs mer

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning Polismyndighetens verksamhetsuppföljning I följande underlag presenteras ett urval av Polismyndighetens verksamhetsuppföljning. Den redovisade statistiken beskriver polisverksamheten ur ett antal olika

Läs mer

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning Polismyndighetens verksamhetsuppföljning I följande underlag presenteras ett urval av Polismyndighetens verksamhetsuppföljning. Den redovisade statistiken beskriver polisverksamheten ur ett antal olika

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller Gunilla Henningsson Social resursförvaltning, enheten för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande Innehåll Politisk förankring. Trygg i Göteborg

Läs mer

Medborgarlöften. Fördjupad samverkan med medborgarna i centrum.

Medborgarlöften. Fördjupad samverkan med medborgarna i centrum. Medborgarlöften Fördjupad samverkan med medborgarna i centrum. 1 23 har blivit 1 polismyndighet Den 1 januari 2015 blev 21 polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium

Läs mer

Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet

Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet Regeringsuppdrag: Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet Polismästare Ralf Hedin 1 Vad kommer halvtimmen att innehålla? Regeringsuppdraget Vilka är de livsstilskriminella? Tidsaxel Hur är det organiserat?

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

2013-12-18. Slutrapport OP-3.1 Underrättelseledd operativ gränslös samverkan

2013-12-18. Slutrapport OP-3.1 Underrättelseledd operativ gränslös samverkan 2013-12-18 Slutrapport OP-3.1 Underrättelseledd operativ gränslös samverkan 2 Innehåll 1. Sammanfattning... 4 2. Bakgrund... 6 3. Uppdraget... 6 4. Avgränsningar... 6 5. Metod... 7 6. Behov av en nationell

Läs mer

Trygghetskommission - Direktiv

Trygghetskommission - Direktiv Trygghetskommission - Direktiv Sammanfattning Såväl brottsutvecklingen som medborgarnas trygghet har försämrats påtagligt under senare tid. Detta framgår tydligt av statistik från Brå. Statistiken visar

Läs mer

Granskning av lokalpolisområden

Granskning av lokalpolisområden Granskning av lokalpolisområden Internrevisionen 2019-03-26 RAPPORT 2 (11) Granskning av lokalpolisområden INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Syfte, mål och revisionsfrågor...

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad 2011. inledning Produktion: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Kopia Regeringsbeslut II:2 2015-12-01 Ju2015/09350/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas 2014-01-09 Regeringskansliet Mats Paulsen Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1

Läs mer

Enkät om medborgarlöftesarbete (exempel)

Enkät om medborgarlöftesarbete (exempel) Enkät om medborgarlöftesarbete (exempel) Viktig information I enkäten används följande begrepp. Medborgarlöftesarbete Detta inkluderar allt arbete kopplat till medborgarlöften, exempelvis operativt arbete

Läs mer

Polismyndighetens verksamhetsplan för 2016

Polismyndighetens verksamhetsplan för 2016 Polismyndighetens verksamhetsplan för 2016 Innehåll Innehåll Förord...5 Verksamhetens inriktning...6 Verksamhetsidé...7 Långsiktiga mål...8 Strategiska initiativ...9 Förändringsarbetet i fokus...12 3

Läs mer

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Regeringsbeslut I:11 2017-10-19 Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Justitiedepartementet Polismyndigheten Åklagarmyndigheten Rättsmedicinalverket Kriminalvården Domstolsverket Attunda tingsrätt

Läs mer

Strategisk plan mot våldsbejakande extremism

Strategisk plan mot våldsbejakande extremism Strategisk plan mot våldsbejakande extremism Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-29 252 1 Inledning... 3 2 Lägesbilder... 3 2.1 Nationell lägesbild... 3 2.2 Lägesbild i Värmdö kommun... 3 3 Värmdö kommuns

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd

Läs mer

för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun

för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun 2019-01-30 Diarienummer: Ks2016/0193.074 Handlingsplan för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommundirektören Utarbetad av: Säkerhetssamordnare,

Läs mer

OP-1 Den lokala polisverksamheten

OP-1 Den lokala polisverksamheten Projektrapport Version 1.0 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Johan Dixelius John Josefson 2013-09-17 OP-1 Den lokala polisverksamheten Slutrapport 2 Innehållsförteckning Våra förslag

Läs mer

Djurskyddspolisen i Stockholms län

Djurskyddspolisen i Stockholms län Djurskyddspolisen i Stockholms län Den här satsningen leder till mindre lidande för både människor och djur. Det går att använda flera mjuka instrument som förelägganden och tillsyn. Det gör att vi kan

Läs mer

Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen

Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen Den tillträdande chefen för Nationella operativa avdelningen

Läs mer

Åtgärder för att säkerställa ökad operativ förmåga, förbättrade verksamhetsresultat och bättre arbetsmiljö (1 bilaga)

Åtgärder för att säkerställa ökad operativ förmåga, förbättrade verksamhetsresultat och bättre arbetsmiljö (1 bilaga) PM 1 (3) Datum 2016-11-11 Diarienr (åberopas) A477.422/2016 Polismyndigheten Åtgärder för att säkerställa ökad operativ förmåga, förbättrade verksamhetsresultat och bättre arbetsmiljö (1 bilaga) Lägesbild

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 POLISSAMORDNINGEN 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 REDAN STARTAT BYGGAS UNDERIFRÅN INSYN SAMORDNING Dagens möte Därför ska polissamordningen genomföras Utgångspunkter för polissamordningen Så ska polissamordningen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning Polismyndighetens verksamhetsuppföljning I följande underlag presenteras ett urval av Polismyndighetens verksamhetsuppföljning. Den redovisade statistiken beskriver polisverksamheten ur ett antal olika

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Vi är glada att kunna presentera månadsbrevet i ett nytt format. Varje utskick inleds med övergripande

Läs mer

1. Strängnäs kommun tillsammans med Polismyndigheten avger medborgarlöften 2017.

1. Strängnäs kommun tillsammans med Polismyndigheten avger medborgarlöften 2017. TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Handläggare Annica Strandberg Tel. 0152-291 63 Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:9-106 2017-01-09 1/2 Medborgarlöfte Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. Strängnäs

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016 Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse Skara kommun och Lokalpolisområde Västra Skaraborg 2017-2018 Ersätt med datum Samverkan för ökad trygghet Skara kommun och Polismyndigheten Region Väst, Lokalpolisområde Västra

Läs mer

Bilaga 3. Metodbilaga. Statskontorets rapport 2016:22

Bilaga 3. Metodbilaga. Statskontorets rapport 2016:22 Bilaga 3 Metodbilaga Statskontorets rapport 2016:22 PM 1 (6) Metodbilaga Vårt material har vi huvudsakligen samlat in genom intervjuer, skriftlig dokumentation från Polismyndigheten samt genom en medborgarundersökning

Läs mer

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2016-01-18 Diarienummer KSN-2016-0063 Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015 En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1009/15 Repronummer 173/15

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1009/15 Repronummer 173/15 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-05-25 Diarienummer 1009/15 Repronummer 173/15 Intern förvaltning Kunskapscenter mot organiserad brottslighet Bengt-Olof Berggren Telefon 031-368 05 51 E-post: bengt-olof.berggren@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

En ambitionshöjning i den lokala polisverksamheten längst fram nära medborgarna

En ambitionshöjning i den lokala polisverksamheten längst fram nära medborgarna Projektrapport 2014-06-30 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Version 1.0 En ambitionshöjning i den lokala polisverksamheten längst fram nära medborgarna 2 Innehållsförteckning Varför

Läs mer

Chef för Regionala underrättelseenheten i region Nord, Öst och Bergslagen

Chef för Regionala underrättelseenheten i region Nord, Öst och Bergslagen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för Regionala underrättelseenheten i region Nord, Öst och Bergslagen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Polismyndighetens styrmodell

Polismyndighetens styrmodell 2014-12-19 Ju 2012:16/2014/147 Polismyndighetens styrmodell Ju 2012:16 Innehållsförteckning Polismyndighetens styrmodell styrfilosofi, verksamhetsidé, långsiktiga mål och strategiska initiativ...3 Bakgrund...3

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Brotten som har begåtts är främst inbrott, bluffakturor, skadegörelse och stöld.

Brotten som har begåtts är främst inbrott, bluffakturor, skadegörelse och stöld. Brott mot småföretagare är ett problem som skapar både otrygghet och oro över hela Sverige, samtidigt som ekonomin och service blir lidande. Både tid och resurser upplevs som bortkastade av småföretag

Läs mer

Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen

Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

Handlingsplan mot våldsbejakande extremism är det övergripande styrdokumentet för Nykvarns kommuns arbete mot våldsbejakande extremism.

Handlingsplan mot våldsbejakande extremism är det övergripande styrdokumentet för Nykvarns kommuns arbete mot våldsbejakande extremism. Handlingsplan mot våldsbejakande extremism för Nykvarns kommun KS/2017:395 Övergripande styrdokument Handlingsplan mot våldsbejakande extremism är det övergripande styrdokumentet för Nykvarns kommuns arbete

Läs mer

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15)

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-003/950 SID 1 (8) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Effektivare insatser

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

2014-03-26. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro.

2014-03-26. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro. 1 Samordning fo r trygghet och brottsfo rebyggande arbete i Ö rebro. En gemensam målsättning för kommunen, polisen och fastighetsägare är att

Läs mer

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4 Strategi 2015 Innehåll GD Erik Wennerström har ordet... 2 Strategins syfte... 3 Brås övergripande mål och uppdrag... 3 Brås grundvärden... 4 Förstärkt roll som kunskapscentrum i rättsväsendet... 5 Fokus

Läs mer