Hemställan om ändring av tidigare beslut angående Polisregion Syds indelning i lokalpolisområden samt ändring av klartextbenämningar för polisområden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemställan om ändring av tidigare beslut angående Polisregion Syds indelning i lokalpolisområden samt ändring av klartextbenämningar för polisområden"

Transkript

1 Hemställan Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Förändringskansliet Region Syd Särskilde utredaren Thomas Rolén Hemställan om ändring av tidigare beslut angående Polisregion Syds indelning i lokalpolisområden samt ändring av klartextbenämningar för polisområden Genom beslut den 19 september 2014 har den särskilde utredaren Thomas Rolén fastställt Polisregion Syds framtida geografiska indelning i polisområden och lokalpolisområden. Beslutet kommer att verkställas under 2015 vid tidpunkt som fastställes av rikspolischefen. Av beslutet framgår bl a att antalet lokalpolisområden i Polisområde Malmö ska uppgå till tre enligt dagens indelning i närpolisområden. Som tillträdande regionpolischef hemställer jag om ändring av tidigare fattat beslut enligt vad som framgår av punkterna A och B nedan. A) Ändring av antalet lokalpolisområden i Polisområde Malmö Vid tidpunkten för beslutet pågick en fördjupad utredning av lokalpolisområdesindelningen i Polisområde Malmö. Den aktuella utredningen initierades för att säkerställa ett väl fungerande brottsförebyggande arbete där Polisens lokalpolisområden och Malmö stads stadsområden i något avseende ska överensstämma med varandra, vilket inte är fallet idag. Utredningen är nu avslutad och en enig partsammansatt utredningsgrupp har förordat två alternativa förslag som gruppen anser vara jämbördiga. Förslagen innefattar en indelning av Malmö i två alternativt fyra lokalpolisområden. I samverkan med tillträdande bitr. regionpolischefen och tillträdande polisområdeschefen för Polisområde Malmö har jag gjort bedömningen att förslaget som innefattar två lokalpolisområden framstår som den mest ändamålsenliga indelningen. Som tillträdande regionpolischef hemställer jag därför att den särskilde utredaren Thomas Rolén - med upphävande av tidigare beslut - fastställer: 1. att Polisområde Malmö ska indelas i två lokalpolisområden,

2 2 2. att lokalpolisområdenas klartextbenämningar ska vara lokalpolisområde Malmö norr och lokalpolisområde Malmö söder. 3. att lokalpolisområde Malmö norr ska innefatta stadsområdena Norr och Innerstaden i Malmö stad, samt att lokalpolisområde Malmö Söder ska innefatta stadsområdena Öster, Söder och Väster i Malmö stad. 4. att beslutet ska verkställas under 2015 samtidigt som region Syd inför tidigare beslutad geografisk indelning. Motivering Den kompletterande utredningen har genomförts av en partsammansatt arbetsgrupp som är överens om förslaget. Utredningen belyser på ett utförligt sätt de faktorer som är relevanta för att rent strukturellt skapa goda förutsättningar för ett väl fungerande brottsförebyggande arbete i nära samverkan med Malmö stad och stadsområdena. Förslaget med två lokalpolisområden i Malmö leder förvisso till resursmässigt stora lokalpolisområden vars numerärer kommer att överskrida de riktlinjer som är uppsatta av Genomförandekommittén. I likhet med de bedömningar som har gjorts i de två övriga storstadsregionerna är detta dock motiverat med hänsyn till de speciella förhållanden som råder i storstad. Vid en samlad värdering har jag tagit särskild hänsyn till att det är fråga om polisverksamhet som uteslutande kommer att bedrivas i stadsmiljö med särskilt uttalade problembilder. I förhållande till övriga polisområden i region Syd kommer verksamheten att bedrivs inom ett litet geografiskt område. En indelning i två lokalpolisområden bedöms ge bäst förutsättningar för att resurssäkra personal som mer ostört kan ägna sig åt lokalt brottsförebyggande arbete i Malmö stads fem stadsområden, enligt den inriktning som Genomförandekommittén har beslutat. Min bedömning grundas på att det ska utses kommunpoliser för vart och ett av de fem stadsområdena och att det i lokalpolisområdena avdelas områdespoliser som kan utföra det brottsförebyggande arbetet i nära samverkan med stadsområdena och Malmö stad. I övrigt hänvisas till bifogad utredningsrapport Lokalpolisområden i Malmö stad, bilaga 1. En riskbedömning ur arbetsmiljösynpunkt har genomförts i Malmö den 13 oktober De representanter för Genomförandekommittén som deltagit vid nationella riskbedömningar har varit kallade. Rapport samt handlingsplan bifogas se bilaga 2 och 3. Redovisade risker kommer att tas om hand på

3 3 ett strukturerat sätt i det fortsatta förändringsarbetet. Identifierade risker ur verksamhetssynpunkt redovisas i bilaga 4. B) Ändring av klartextbenämningar för region Syds polisområden Genom den särskilde utredarens beslut om geografisk indelning för region Syd den 19 september 2014 fastställdes klartextbenämningar för de fem framtida polisområden som ska inrättas. Enligt besked från nomenklaturprojektet uppfyller klartextbenämningarna inte de krav som uppställts i Genomförandekommitténs beslut från den 3 februari Mot bakgrund härav hemställer jag att den särskilde utredaren Thomas Rolén - med upphävande av tidigare beslut fastställer följande klartextbenämningar för region Syds framtida polisområden. Tidigare klartextbenämning Polisområde nordost Polisområde mitt Polisområde nordväst Polisområde söder Polisområde Malmö Ny klartextbenämning Polisområde Sydöstra Götaland Polisområde Sydvästra Götaland Polisområde Nordvästra Skåne Polisområde Södra Skåne Polisområde Malmö Malmö den 20 oktober 2014 Annika Stenberg tillträdande regionpolischef Bilagor: 1. Utredningsrapport Lokalpolisområden i Malmö stad. 2. Rapport riskanalys ur arbetsmiljösynpunkt 3. Handlingsplan - arbetsmiljö 4. Risker identifierade ur verksamhetssynpunkt

4 RAPPORT Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Förändringskansliet Region Syd Lokalpolisområden i Malmö stad Fördjupad utredning angående Malmö stads framtida indelning i lokalpolisområden (IU FK Syd 1:5) Susanne Hagström Rosenqvist/Tobias Ekdahl/Patrik Oldin

5 Lokalpolisområden i Malmö stad INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 4 2. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER Tidigare fattade beslut Utredningsdirektiv och arbetsgrupp Avgränsningar 8 3. METOD 8 4. NULÄGE MALMÖ Polisområde Malmö Malmö stad Närpolisorganisationen i Malmö Lokaler RAPPORTER OCH UTREDNINGAR INTERVJUER Externa samverkanspartners Interna intervjuer ANALYS AV NULÄGE Samverkan på central nivå Brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet Samstämmighet mellan samverkanspartners ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG Övergripande verksamhetsbeskrivning Förslag till indelning i lokalpolisområden i Polisområde Malmö Bedömningsparametrar Uteslutna alternativ Förslag A 30

6 Förslag B Lokaler KONSEKVENSANALYS UR VERKSAMHETSSYNPUNKT OCH RISKANALYS UR ARBETSMILJÖSYNPUNKT SLUTSATSER BILAGOR 40 Kartorna med Malmös stadsområdesindelning är hämtade från efter tillstånd av Lotta Hansson, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad,

7 4 1. SAMMANFATTNING I enlighet med beslut om den framtida geografiska indelningen av Polisregion Syd i polisområden och lokalpolisområden fattades beslut om att vidare utreda den framtida indelningen i lokalpolisområden i Malmö stad. Utredarens huvuduppdrag enligt direktivet är att presentera en övergripande beskrivning av hur verksamheten i lokalpolisområdena i Malmö bör bedrivas genom brottsförebyggande arbete i samverkan med kommunen och stadsområdena. En sådan verksamhetsbeskrivning ska baseras på Polisområde Malmös nuvarande personalbemanning och ska utgöra grunden till minst två alternativa förslag till framtida indelning i två till fem lokalpolisområden i Malmö. Uppdraget omfattar också att lokalförsörjningsfrågor beaktas. Genom faktainhämtning via externa och interna utredningar, rapporter och arbetsmaterial (bl.a. OP-rapporter) samt intervjuer av externa samverkanspartners och intern personal har en arbetsgrupp tagit fram förslag i enligt med ovan. Arbetsgruppen föreslår att det bildas en tydlig struktur för samverkan mellan Polisområde Malmö och Malmö stad som motsvarar de krav som framgår i utredningsmaterialet. Samverkansavtal upprättas på både central nivå ( övergripande inriktning ) och lokal nivå mellan lokalpolisområdena och samtliga stadsområden. Kopplingen mellan central och lokal nivå ska vara tydlig och konkreta handlingsplaner som bygger på identifierad lokal problembild (genom bl.a. medborgardialoger, samverkan och underrättelser) ska upprättas. För ändamålet föreslås att det ska finnas säkrad resurs; en brottsförebyggande samordnare/ledare (BF-ledare) på central nivå som verkar som polisområdets processledare, en kommunpolis kopplad till respektive stadsområde, en underrättelsefunktion lokaliserad till respektive lokalpolisområde samt utpekade områdespoliser att verka i stadsområdena. I avsnitt 8 finns en schematisk skiss över tänkt samverkansstruktur. Det föreslås två alternativ för indelning; A, 2 lokalpolisområden och B, 4 lokalpolisområden. Alternativ A Alternativ B I alternativ A utgör dagens närpolisområde City, med stadsområdena Norr och Innerstaden, ett lokalpolisområde (LPO Malmö Norr) och dagens närpolisområde Söder och närpolisområde Öster bildar ett lokalpolisområde (LPO Malmö Syd). I alternativ B bildar stadsområdena Norr, Väster och Söder egna lokalpolisområden medan stadsområdena Innerstaden och Öster slås ihop till ett lokalpolisområde. Som arbetsnamn har

8 5 gruppen valt att kalla lokalpolisområdena för LPO Malmö Norr, LPO Malmö Väster, LPO Malmö Söder och LPO Malmö Innertad/Öster. Flera faktorer som har sin grund i utredningar, rapporter, intervjuer och erfarenheter har ingått i avvägningsfrågorna, men tyngdpunkt har legat på i huvudsak bärkraftighet, styrning och ledning, medborgarperspektiv och effektivt resursutnyttjande. Förslagen som lämnats i denna rapport skiljer sig åt på ett sätt som inte är obetydligt. Skillnaden mellan två eller fyra lokalpolisområden ger i vissa delar olika förutsättningar, men grundtanken med den struktur som föreslås är att det för samverkanspartners och medborgare inte ska innebära någon praktisk skillnad, se schematisk skiss i avsnittet övergripande verksamhetsbeskrivning (8.1). Oavsett antalet lokalpolisområden måste en genomtänkt kommunikationsstrategi utarbetas för att beskriva den mot varje stadsområde riktade verksamheten. Förenklat kan sägas att valet av hur många lokalpolisområden som ska beslutas bör bygga på inställningen gällande ett par centrala avvägningsfrågor. En sådan fråga föranleder resonemang kring vikten av bärkraftiga lokalpolisområden och en annan fråga handlar om känslan av den lokala förankring som kan uppfattas med fler lokalpolisområden. Det är inte säkert att det ena måste utesluta det andra, men diskussionen handlar om vilken bedömning som görs av förmågan att skapa en flexibel och kostnads- samt resurseffektiv verksamhet och i vilken utsträckning det är av vikt att organisatoriskt komma så nära medborgarna som möjligt. Tilltron till den nya organisationen är beroende av att vi har förmåga att utföra det arbete som förutsätts genom våra medborgarlöften. Förslag om tre eller fem lokalpolisområden har diskuterats men efter avvägningar har arbetsgruppen kommit fram till att dessa alternativ inte är att föredra. Med alternativet med tre lokalpolisområden skulle de flesta fördelar med färre eller fler utebli, dvs. man kommer varken nära medborgarna organisatoriskt eller skapar goda förutsättningar för bärkraft och effektivt resursutnyttjande. Förslag om fem lokalpolisområden har varit mer attraktivt än tre. Det har framför allt att göra med närhetsperspektivet och den organisatoriska samstämmigheten med Malmö stad. Fem lokalpolisområden har emellertid inte bedömts klara krav på en resurseffektiv organisation och det skulle vara mycket stor risk att närhetsperspektivet blir skenbart eftersom förmågan att besätta de funktioner som förutsätts väsentligen skulle försämras. Fem lokalpolisområden bedöms dessutom bli rörigt med alltför många aktörer och lokalpolisområdet som skulle bilda innerstaden bedöms bli för litet geografiskt. Arbetsgruppen utesluter dock inte att det i framtiden kan uppstå behov av fler lokalpolisområden eftersom Malmö växer relativt fort, särskilt i de västra delarna. Arbetsgruppen har också mycket övergripande tittat på möjligheterna till lokalförsörjning för de föreslagna alternativen. Det är inte möjligt att i nuläget ge detaljerade svar, eftersom frågan om lokalförsörjning är beroende av beslut gällande andra förutsättningar, t.ex. utlokalisering av utredare, former för ingripandeverksamheten och former för service. Hela lokalförsörjningen i Malmö måste ses över och därför finns flexibla lösningar på lång sikt. På

9 6 kort sikt handlar det om att kunna hantera verksamheten i 3-5 år medan lokalfrågan på lång sikt löses. Med de för tillfället kända förutsättningarna bedömer arbetsgruppen att för alternativ A med två lokalpolisområden, man på kort sikt behåller nuvarande lokaler med eventuell utvidgning av befintliga lokaler i norr. Polisstationerna i Fosie och på Rosengård kan på kort sikt tjäna som utgångspunkter i söder. För alternativ B med fyra lokalpolisområden finns möjligheterna att på kort sikt behålla de nuvarande tre fastigheterna. Tre LPO får då samlokalisera i de östra och södra delarna. För båda alternativ gäller att det kan finnas skäl, för det fall det är möjligt, att under en övergångsperiod låta utredningspersonal som med tiden ska placeras på lokalpolisområden stanna kvar i lokaler på Rättscentrum. 2. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari Under ledning av regeringens särskilde utredare, Thomas Rolén, och den för ändamålet inrättade Genomförandekommittén har ett intensivt och landsomfattande arbete pågått för att möjliggöra en effektiv verksamhetsövergång vid ombildandet från 21 polismyndigheter till en sammanhållen svensk polismyndighet med sju polisregioner. I syfte att fastställa Polisregion Syds framtida geografiska indelning tillsatte den tillträdande regionpolischefen Annika Stenberg en utredning. Utredningsarbetet leddes av polisintendenten Ulf Ericsson och resulterade i en delrapport 1, i det följande kallad delrapporten. I den föreslås att frågan om antalet lokalpolisområden i Polisområde Malmö bör utredas närmare och i särskild ordning, eftersom problembilderna och belastningen i Malmö är mycket hög i relation till övriga polisområden. Polisområde Malmös verksamhet kommer att ha stor inverkan på Region Syds samlade verksamhetsresultat. Förutsättningarna att bedriva ett strukturerat och effektivt brottsförebyggande arbete i Malmös lokalpolisområden bedöms utgöra den strategiskt viktigaste åtgärden för att reducera de lokala problembilderna och brottsligheten. Som en del av förändringsarbetet på regional och lokal nivå bildar således denna rapport underlag inför beslut om den slutliga underindelningen i lokalpolisområden i Polisområde Malmö. Innehållet i detta avsnitt är hämtat från motsvarande avsnitt i delrapporten. 2.1 Tidigare fattade beslut Den 16 oktober 2013 fattade den särskilde utredaren Thomas Rolén ett första inriktningsbeslut om den nya polismyndighetens övergripande organisation och styrning 2, i det följande kallat Inriktningsbeslutet. Vad gäller organisationsstruktur fastställdes bl.a. geografisk indelning och huvudorter för de sju polisregionerna. Vidare beslutades att den nuvarande indelningen i polisområden och närpolisområden ska gälla vid övergången till en myndighet den 1 januari Delrapport Översyn av geografisk indelning för Polisregion Syd, A / Inriktningsbeslut om Polismyndighetens övergripande organisation och styrning, Beslut den 16 oktober 2013.

10 7 Den 14 maj 2014 fattade den särskilde utredaren Thomas Rolén beslut 3 om den detaljorganisation som ska gälla i den nya myndigheten vid övergången den 1 januari 2015, i det följande kallat Detaljbeslutet. Av beslutet framgår bl.a. att det exakta antalet lokalpolisområden och polisområden som på sikt ska finnas i respektive region ska preciseras av regionerna under sommaren och hösten Utredningsdirektiv och arbetsgrupp Genom beslut 4 den 24 juni 2014 har den särskilde utredaren Thomas Rolén delegerat ansvaret för att styra och leda genomförandearbetet inom Polisregion Syd till tillträdande regionpolischefen Annika Stenberg. Inför beslut 5 i enlighet med förslaget om den framtida geografiska indelningen av Polisregion Syd i polisområden och lokalpolisområden (med undantag av antalet lokalpolisområden i Malmö) fastställde Annika Stenberg den 22 augusti 2014 direktiv för fördjupad utredning angående framtida indelning i lokalpolisområden i Malmö stad (IU FK Syd 1:5), se bilaga 5. Av direktivet framgår att en väl fungerande brottsförebyggande verksamhet som är hållbar över tid förutsätter att polisen har ett väl utvecklat samarbete med Malmö stad och stadsområdena. Den nuvarande indelningen i närpolisområden överensstämmer inte med Malmös stadsområdesindelning. Mot bakgrund av detta måste den framtida indelningen i lokalpolisområden ses över och ändras. Resultatet av denna utredning förväntas utmynna i en övergripande beskrivning av hur verksamheten i lokalpolisområdena i Malmö bör bedrivas genom brottsförebyggande arbete i samverkan med kommunen och stadsområdena. En sådan verksamhetsbeskrivning ska baseras på Polisområde Malmös nuvarande personalbemanning och ska utgöra grunden till minst två alternativa förslag till framtida indelning i lokalpolisområden i Malmö. Antalet lokalpolisområden, vars geografiska gränser ska överensstämma med stadsområdesindelningen, får inte understiga två och inte överstiga fem. Om det bedöms ändamålsenligt kan ett lokalpolisområde innefatta fler än ett stadsområde. Uppdraget omfattar också att lokalförsörjningsfrågor beaktas. Slutligen ska en verksamhetsmässig konsekvensanalys och en arbetsmiljömässig riskanalys genomföras. Polisområde Malmös och närpolisområdenas samverkanspartners ska få tillfälle att lämna synpunkter som kan har relevans för utredningsarbetet. Den tillträdande polisområdeschefen, Stefan Sintéus, ska beredas tillfälle att lämna sina synpunkter. Utsedd att leda utredningsarbetet är biträdande polisområdeschefen i Polisområde Nordvästra Skåne, Susanne Hagström Rosenqvist. Biträdande operativ chef i Polismyndigheten i Kalmar län, Patrik Oldin, och biträdande närpolischef i närpolisområde Söderåsen, Polisområde 3 Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation från den 14 maj Direktiv ORG-2, genomförandet , Ju 2012:16/2013/13 5 Beslut enligt förslag fattades den 17 september 2014.

11 8 Nordväst, Tobias Ekdahl, biträder Susanne i utredningsarbetet. Övriga som ingått i arbetsgruppen är Mats Karlsson, operativ chef Polisområde Malmö, Erik Jansåker, närpolischef Polisområde Malmö (npo Söder), Patrik Johansson, biträdande närpolischef Polisområde Malmö (npo City), Martin Nyman, gruppchef Polisområde Malmö (npo Öster), Anders Nilsson, länshuvudskyddsombud i Skåne, Fredrik Persson, huvudskyddsombud i Malmö, Petra Stenkula, SACO-S, Nina Eilenberg Wemrin, Polisförbundet, Maria Blom, ST inom Polisen och Elias Grabka, Seko Polisen. Jessica Sundqvist McKinley, kommunikationsstrateg i Polisområde Malmö, har också medverkat och tilldelades särskilt uppdrag att upprätta kommunikationsplan för utredningsarbetet. En skriftlig slutrapport ska redovisas till tillträdande regionpolischefen Annika Stenberg senast den 17 oktober Avgränsningar Uppdraget omfattar att, med utgångspunkt från inriktningsbeslutet och detaljbeslutet, fastställa indelningen i lokalpolisområden i Polisområde Malmö. Särskilda utredningsgrupper har i uppdrag att arbeta fram förslag på effektiva processer för utredningsverksamheten i Polisregion Syd. Resultatet av detta arbete presenteras i november/december. En annan utredningsgrupp har fått uppdraget att ta fram enhetliga rutiner för planering av arbetstidens förläggning inom regionen. Utredningsresursens lokalisering och rutiner i utredningsprocessen, formerna för ingripandeverksamheten samt frågor kring servicefunktioner har viss betydelse för bl.a. frågorna om lokal förankring och förmåga till effektiv styrning och ledning. De förslag om indelning i lokalpolisområden som i det följande presenteras fungerar enligt arbetsgruppens bedömning oberoende av hur annan verksamhet organiseras. I direktivet för uppdraget ingår inte att redovisa förslag till framtida resursdimensionering för aktuella lokalpolisområden. Den övergripande verksamhetsbeskrivningen ska baseras på Polisområde Malmös nuvarande personalbemanning. 3. METOD Arbetet har inletts med att ta fram arbetsmaterial och samla in uppgifter som är av intresse i utredningsarbetet. Vissa uppgifter och beskrivningar är insamlade via arbetsgruppens deltagare och deras nuvarande verksamheter. Ett 40-tal intervjuer har genomförts med såväl externa samverkanspartners som med medarbetare inom Polisen, företrädesvis nyckelfunktioner i Polisområde Malmö. Syftet har varit att få en bild av förutsättningarna för det brottsförebyggande arbetet i samverkan med framförallt Malmö stad som underlag för kommande rekommendationer. Det är särskilt angeläget att identifiera, tillvarata och utveckla de positiva delarna av det brottsförebyggande arbetet som redan pågår. Genom intervjuer belyses också de delar i den brottsförebyggande

12 9 verksamheten som har potential att fungera bättre. Valet av intervjupersoner, se bilaga 2, har i allt väsentligt grundat sig på de uppgifter som aktuella delar av arbetsgruppen har lämnat samt vad som i övrigt framgår av direktivet. Andra samarbetspartners Skatteverket, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården, Tullverket och Länsstyrelsen har kontaktats och erbjudits att lämna synpunkter med anledning av indelningen i lokalpolisområden. Arbetsgruppen har tilldelats sammanställningar av material och intervjuer, vilka diskuterats och analyserats med arbetsgruppen vid möte, i form av work-shops. För att komma fram till de mest ändamålsenliga förslagen till lokalpolisområdesindelning har arbetsgruppen, med förutsättningarna i direktivet för ögonen, vägt alternativa lösningar mot varandra, se bild Metodik för arbetsprocessen. De förslag på indelning i lokalpolisområden som framkommit i analysarbetet har vägts mot varandra mot bakgrund av syftet med omorganisationen, särskilt gällande medborgarperspektivet, men också förutsättningarna att styra och leda (internt) och förutsättningarna för operativ ledning (externt). Fler konkreta parametrar och erfarenheter har beaktats, se avsnitt Bedömningsparametrar. Metodik för arbetsprocessen

13 10 4. NULÄGE MALMÖ Polisområde Malmö Förutom närpolisorganisationen (se avsnitt 4.3 Närpolisorganisationen i Malmö), vilken innefattar ingripandeverksamhet, och polisområdets ledning består Polisområde Malmö av en planeringsenhet (stödsektionen och servicesektionen) och en kriminalenhet (underrättelsesektionen, ungdomssektionen, kriminalsektion, kriminaljoursektion, familjevåldssektion och bedrägerisektion). Utrednings- och serviceverksamhet handläggs centralt vilket innebär att närpolisområdena, förutom receptionstjänst, inte har egen servicefunktion och inte någon utredningsverksamhet. Omorganisationen innebär att utredningsverksamhet ska förläggas till lokalpolisområdena, men hur stor del av utredningsresursen det handlar om är inte slutligt avgjort. Kategorin ungdomsutredningar ska i framtiden hanteras på lokalpolisområdesnivå. Beslut har fattats om att den nuvarande ungdomssektionen initialt, i det s.k. nyläge 1, närpolisområde City. Den pågående utredningen om utrednings- och lagföringsprocessen, Regional anpassning av utredningsverksamheten i region Syd, kan komma att påverka denna inplacering. Polisområdets största samarbetspartner är Malmö stad. Samverkan dessa organisationer emellan beskrivs i avsnitt 4.2 Malmö stad. Under senare år har polisområdet haft mycket samarbete med Malmö högskola som bl.a. lett till en kvalitativ trygghetsmätning i Malmö för En annan viktig samarbetspartner är Åklagarkammaren i Malmö. Polisområde Malmö har kontakter med fler samhällsaktörer, bl.a. Kriminalvården, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket samt flera lokala intressenter såsom föreningar och församlingar. 4.2 Malmö stad Mellan 1996 och 2013 var Malmö stad uppdelad i tio stadsdelar. Den 1 juli 2013 slogs de tio stadsdelarna ihop till de nuvarande fem stadsområdena; Innerstaden, Norr, Öster, Söder och Väster. Delar av den kommunala verksamheten, t.ex. skolan, är inte uppdelad i stadsområdesförvaltningarna utan tillhör den centrala förvaltningen. Andra delar, t.ex. enheterna inom socialförvaltningen, är indelad i de olika stadsområdena. 6 I den interna rapporten (AA ) från den 29 maj 2013 Utredning av eventuella behov av förändringar av verksamhet och organisation i Polisområde Malmö i anledning av kommande förändringar inom Malmö Stad, skriven av den operativa chefen i Polisområde Malmö, Mats Karlsson (delaktig i arbetsgruppen), finns läsvärd bakgrundsbeskrivning gällande bl.a. samverkan med Malmö stad.

14 11 Malmö Stad och Burlövs kommun är viktiga samverkanspartners för Polisområde Malmö. Polisområdet har samverkansöverenskommelser 7 med båda parterna. Malmö Stad har byggt upp en enhet som förkortas ATOS (Avdelningen för trygghet och säkerhet) och den största delen av den polisområdesövergripande samverkan sker genom och via denna enhet. Polisområde Malmö har normalt en medarbetare, BF-ledare, placerad vid ATOS till 50 procent, men sedan medarbetaren har fått andra arbetsuppgifter har placeringen vid ATOS inte varit besatt i den utsträckning som det var tänkt. Denna funktion är en form av sambandsman mellan Malmö stad och Polisen och säkerställer kontinuerlig kommunikation mellan parterna. Malmö Stad har en tjänsteman i beredskap (TIB), vilken samverkar kontinuerligt med polisområdet i akuta ärenden och vid särskilda händelser. I normalfallet deltar tjänsteman i beredskap i polisens stabsarbete. Funktionen underlättar för polisområdet då den har ett långtgående mandat och har kontaktvägar för att aktivera de delar av stadens verksamheter som är påkallat av händelsen. Frågan om stadsområdenas varaktighet har varit föremål för diskussion inför indelningen i nya lokalpolisområden. Det har inom polisorganisationen uttryckts en farhåga att stadsområdena inom kort kommer att upplösas och att den indelningen därför inte bör beaktas vid indelningen i lokalpolisområden. Resultatet av de genomförda externa intervjuerna visar att en upplösning av stadsområden inte är sannolik inom överskådlig tid. Den nya kommunala organisationen har precis tagit form och i vissa delar, t.ex. gällande samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis, finns mer att göra för att fullt ut få igång samverkan. Någon enstaka kommunal tjänsteman har bekräftat att diskussioner förekommit om ytterligare en kommunal omorganisation, men en överväldigande majoritet bedömer att ett sådant scenario är högst osannolikt. Samtal har också genomförts med en styrande politiker, som menar att en kommunal omorganisation är en tidsödande och kostsam manöver och att det inte finns några planer på att redan efter ett drygt år genomföra ytterligare en omorganisation. Mot bakgrund av det anförda och eftersom resultatet av kommunalvalet i september 2014 inte förändrade det politiska styret i Malmö, bedömer arbetsgruppen att en marginell risk för en nära förestående kommunal omorganisation inte bör påverka arbetsgruppens arbete. 8 7 Det finns tydliga ambitioner att ta till vara på de fyra framgångsfaktorer som återges i Brå-rapporten Brottsförebyggande insatser i utsatta områden, s.23; Brottsförebyggande samverkansorganisation, aktörer arbetar mot samma mål, gemensam lokal problembild samt strategi och handlingsplan för arbetet. 8 I den interna rapporten (se fotnot 6) har motsvarande hänsyn gällande eventuella förändringar inte heller tagits.

15 12 Förvaltningsorganisation Malmö stad från juli Samverkan med polisen och andra aktörer sker genom samverkansorganisationen Trygg och säker stad. Den strategiska delen av samverkansöverenskommelsen, som för närvarande är ett centralt upprättat dokument, är uppdelad i den del som hanteras av en styrgrupp övergripande mål och inriktning och en annan del som hanteras inom ramen för den centrala samverkansgruppen Strategi och åtaganden, samordning och uppföljning. Samverkansöverenskommelsen är en övergripande överenskommelse mellan Polisområde Malmö och Malmö stad och utgör således ett strategiskt dokument för samverkan för att på bred front få bukt med den samlade problematiken i Malmö. Det är härutöver tänkt att det ska upprättas operativa handlingsplaner, dels för kommunövergripande samverkan och dels inom ramen för SSP, med lokal uppföljning på närpolisområdesnivå.

16 Närpolisorganisationen i Malmö Närpolisområdena i Polisområde Malmö Befolkning Brott B Befolkning Brott B Befolkning Brott B Befolkning Brott B Befolkning Brott B Samtliga siffror avser år 2013 Brott B1 avser tillgreppsbrott, skadegörelsebrott och våldsbrott Arbetsgruppen har haft tillgång till uppgifter om närpolisområdenas nettobemanning. En del resurser som är placerade på de olika närpolisområdena är områdesgemensamma. De funktioner som utgör gemensam resurs för alla närpolisområden är medarbetare inom verksamhetsområdena trafik och supporterverksamhet (npo Söder), hundförare (npo Öster) samt tillsyn av krogar, säkerhetskoordination vid tingsrätt och hovrätt, ordningsgrupp samt yttre befäl (npo City). Närpolisområdena har i viss utsträckning olika karaktär vad gäller lokala problembilder trots att den geografiska ytan är begränsad, men vad avser strukturer för samverkan är det i princip lika mellan de olika närpolisområdena. Detta kan förklaras av den områdesgemensamma samverkansöverenskommelsen med Malmö stad. Den lokala samverkan med Malmö stad eller stadsområdena består i stora drag av SIG (Sociala insatsgrupper), SSP (samarbete mellan skola, socialtjänst och polis), kontakter med fastighetsbolag m.m. Inom SSP samverkar närpolisområde City med stadsområde Innerstaden och stadsområde Norr, närpolisområde Söder med stadsområde Söder och stadsområde Väster samt närpolisområde Öster med stadsområde Öster och stadsområde Söder. Uppdelningen har att göra med att stadsområde Söder delas av närpolisområde Söder och närpolisområde Öster. Närpolischeferna sitter med i de lokala ledningsgrupperna för SSP. För gemensamt utvecklingsarbete inom det förebyggande arbetet finns också kommunövergripande SSP-

17 14 samordnarnätverk. Samverkan har i stora delar inte kommit igång efter Malmö stads omorganisation till fem stadsområden. Närpolisområde City City består av stadsdelarna Innerstaden och Norr. Var och en av stadsdelarna är de i särklass högst belastade stadsdelarna, sett till antalet anmälningar inom brottskategorin B1 och antalet händelserapporter, prioritet 1-3. Förklaringarna till detta är naturliga. Inom båda stadsområden rör sig mycket människor, även under helger och kvällar/nätter då belastningen är betydligt lägre i andra stadsdelar. Krogar, butiker och andra nöjesställen, gågator och större torg samt järnvägsstationen och flera kollektivtrafikanslutningar finns här. Inom området förekommer det en mängd olika evenemang, både i förväg kända och okända, som kräver polisiär närvaro. Området kring södra Sofielund, även kallat Seved har en speciell lokal problembild. Seved har hög belastning i form av krogrelaterat våld, handel med droger och andra smuggelvaror i diverse parker samt utbredd svarttaxiproblematik. I området vistas tungt belastade individer. Befolkningsunderlag och antalet anmälda brott i närpolisområde City i kategorin B1 (Tillgrepp, skadegörelse, våld) år 2013 City Befolkning Brott B1 Malmö Innerstaden Malmö Stadsområde Norr Totalt Antalet händelserapporter, prioritet 1-3 i närpolisområde City mellan 2011 och 2013 Prioritet HR 2011 HR 2012 HR Totalt Närpolisområde Söder Närpolisområde Söder omfattar stadsdelarna Fosie, Hyllie, Limhamn och Bunkeflo. Stadsdelen Fosie utgörs av det gröna fältet i Stadsområde Söder (se karta 0). Hyllie, Limhamn och Bunkeflo tillhör Stadsområde Väster och är de stadsdelar som expanderar mest med ökande byggnation och invånarantal. Här finns bl.a. Öresundsbron, det nybyggda köpcentret Emporia och Malmö arena. För närvarande är den upplevda belastningen i Stadsområde Väster begränsad i jämförelse med övriga stadsområden, men eftersom stadsområdet förväntas växa är det sannolikt att också belastningsnivåerna ökar i motsvarande takt.

18 15 De lokala problembilder som polisen upplever är störst är öppen handel med narkotika i stadsdelen Fosie, där det också finns problematik med ungdomsgäng, liksom i Holma- Kroksbäck och Hermodsdal. Fosies koncentration av kriminellt belastade ungdomar utgör ett särskilt problem. Närpolisområdet är också belastat med problematik knuten till grov organiserad brottslighet (MC-gängsanknutna problem etc.). Den totala problembilden skapar stor otrygghet och mycket klagomål från medborgarna. Befolkningsunderlag och antalet anmälda brott i närpolisområde Söder i kategorin B1 (Tillgrepp, skadegörelse, våld) år 2013 Söder Befolkning Brott B1 Malmö Stadsområde Väster Malmö Stadsområde Söder Stadsområde Söders siffror ska delas mellan npo Söder och Öster. Fördelning okänt Stadsområde Söders siffror ska delas mellan npo Söder och Öster. Fördelning okänt. Antalet händelserapporter, prioritet 1-3 i närpolisområde Söder mellan 2011 och 2013 Prioritet HR 2011 HR 2012 HR Totalt Närpolisområde Öster Närpolisområde Öster består av stadsdelarna Oxie, Rosengård, Husie samt Burlövs kommun. Oxie utgör den blå delen i Stadsområde Söder (se karta 0). Burlövs kommun kommer inte att ingå i Polisområde Malmö från och med 1 januari Det finns ett par områden med sämre socioekonomiska förutsättningar och social oro, men problematiken har i stort sett koppling till några få platser. Det finns viss problematik med ungdomsrelaterad brottslighet och illegal verksamhet kopplad till spelmaskiner, alkohol och cigaretter i Oxie. Förekomsten av narkotika, liksom bostadsinbrott, är relativt spridd i närpolisområdet.

19 16 Befolkningsunderlag och antalet anmälda brott i närpolisområde Öster i kategorin B1 (Tillgrepp, skadegörelse, våld) år 2013 Öster Befolkning Brott B1 Malmö Stadsområde Öster Malmö Stadsområde Söder (Totalt) Stadsområde Söders siffror ska delas mellan npo Söder och Öster. Fördelning okänd Stadsområde Söders siffror ska delas mellan npo Söder och Öster. Fördelning okänd. Antalet händelserapporter, prioritet 1-3, i närpolisområde Öster mellan 2011 och 2013 Prioritet HR 2011 HR 2012 HR Totalt Ingripandeverksamhet Den totalmodell som infördes i Polismyndigheten i Skåne under 2008 innebär att ansvaret för ingripandeverksamheten (IGV) ligger på närpolisområdena. I stora drag betyder detta att medarbetarna tjänstgör vissa arbetspass inom ramen för yttre befäls ledning i den händelsestyrda verksamheten och andra arbetspass under ledning av en gruppchef i mer planerad brottsförebyggande verksamhet. För att behålla kontinuitet och säkerställa effektivitet i det brottsförebyggande arbetet även under händelsestyrda arbetspass är det i Malmö vanligt förekommande att det utöver ett yttre befäl också tjänstgör en gruppchef. I Polisområde Malmö ansvarar ett närpolisområde i taget för den samlade IGV-resursen i hela POMA. Yttre befäl och hundförare planerar mot bestämda grupper i den händelsestyrda verksamheten och samordning finns också gentemot inre befäl och medarbetare på ledningscentralen (LC-syd). 4.4 Lokaler I uppdraget ingår att redovisa hur befintliga polisstationer i Malmö bör utnyttjas enligt föreslagen lokalpolisområdesindelning. Polisområde Malmö har för närvarande begränsade förutsättningar för lokalförsörjning trots att Rättscentrum (RC) på Porslinsgatan är nybyggt. På närpolisområdesnivå är det endast närpolisområde Öster som har en i sig bra fungerande lokal, men som redan är trångbodd. Eftersom anskaffningssektionen behöver få in beställningar på nya lokaler styr inte befintliga lokaler indelningen i lokalpolisområden. Anskaffningssektionen har gett beskedet att

20 17 tillfälliga reparationer av nuvarande lokaler kan vara en lösning på kort sikt, tills nya lokaler finns på plats. Detta alternativ ses dock som en dyr lösning om det fortgår för länge. Ett alternativ är att hyra nya lokaler, antingen på viss tid som en preliminär lösning fram till ett iordningställande av beställda lokaler, eller möjligen som en permanent lösning. Då den långsiktiga lokalförsörjningsfrågan är beroende av besked utifrån andra utredningsuppdrag kan arbetsgruppen bara ge kortsiktiga förslag på hur lokalfrågan kan lösas i avvaktan på långsiktig lösning. I avsnitt Lokaler, ges förslag på kortsiktiga lösningar för presenterade förslag till indelning i lokalpolisområde. I utredningsmaterialet finns tillgång till presentation som ger en övergripande bild av situationen gällande lokaler i Polisområde Malmö. 5. RAPPORTER OCH UTREDNINGAR Inför utredningsuppdraget har relevant material på det brottsförebyggande området tagits fram, vilket i princip består av publicerade Brå-rapporter. I stora drag säger dessa mycket om hur det konkreta arbetet bör planeras, bedrivas och följas upp för att åstadkomma goda brottsförebyggande resultat. Frågan hur ett sådant arbete ska bedrivas är av stort intresse för lokalpolisområdena men ger också en bild av vilka funktioner som kan komma att krävas för effektiv samverkan. Några av de rapporter/dokument som ligger till grund för beskrivningar och resonemang är: BRÅ-rapport 1999:5 Bygga upp brottsförebyggande arbete BRÅ Redovisning av uppdraget att analysera vilka samarbets- och arbetsformer som skapar förutsättningar för goda resultat i lokalt brottsförebyggande arbete (E /2006) BRÅ Brottsförebyggande insatser i utsatta områden en studie av storstadsarbetet BRÅ Samverkan mellan polis och kommun BRÅ Återrapportering av regeringsuppdrag Polisens strategiska brottsförebyggande arbete En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) OP-1 Den lokala polisverksamheten OP1.03 En ambitionshöjning i den lokala polisverksamheten längst fram nära medborgarna Det finns en röd tråd i arbetet med att ta fram rätt förutsättningar för ett gott brottsförebyggande arbete i den nya Polismyndigheten. Utgångspunkterna och intentionerna har inledningsvis framförts i SOU 2012:13 En sammanhållen svensk polis. Fattade beslut och OP-rapporter, även sådana som inte är beslutade (arbetsmaterial), innehåller i många fall direkta hänvisningar till Brå-rapporter. I de fall en hänvisning inte finns går det ändå att tydligt se kopplingen mellan innehållet i Brå-rapporterna och de tankar som beskrivs för den kommande brottsförebyggande verksamheten.

21 18 Så vitt kunnat utläsas finns i Brå-rapporter dock inte detaljerade beskrivningar eller förslag på lämpliga interna organisationsformer i syfte att gynna det lokala perspektivet och som är användbara i arbetet för indelningen i lokalpolisområden. 9 Vissa generella utgångspunkter i form av viktiga funktioner finns dock beskrivna. Funktionerna, t.ex. vikten av att inrätta brottsförebyggande samordningsfunktioner, återges också i OP-rapporter och annat arbetsmaterial. Via den i projektform inrättade funktionen för forskning på taktisk ledning i Polismyndigheten i Skåne har denna typ av organisationsteoretisk forskning med bäring på brottsförebyggande arbete efterfrågats. Tyvärr har besked lämnats att någon sådan forskning inte är tillgänglig. 10 Utifrån beslutade OP-rapporter och arbetsgruppens sammantagna bild av pågående utredningsarbete med anledning av omorganisationen har arbetsgruppen sammanställt vad vi uppfattar är absoluta krav. Lokalpolisområdena ska utgöra basen för Polismyndighetens verksamhet. Det är ingen tvekan om att utvecklingsarbetena och förändringsarbetet kring kommande organisation strukturer, rutiner och metoder ska resultera i en mycket tydlig ambitionshöjning. För att säkerställa en sådan utveckling gällande det förebyggande arbetet nämns några funktioner som får central betydelse, t.ex. kommunpolis, särskild underrättelsefunktion och områdespoliser samt en områdesgemensam BF-ledare. Dessutom förutsätts en omfördelning (omprioritering) av resurser för att ambitionshöjningen i det brottsförebyggande arbetet ska förverkligas. Fokus ska läggas på medborgarperspektivet och de lokala problembilderna ska komma underifrån och i nära samverkan med kommunerna genom en sammantagen bild från bl.a. medborgardialoger och det lokala underrättelsearbetet. Lokala problembilder som åskådliggörs och de åtgärder som vidtas kommer att formuleras som medborgarlöften. De konkreta handlingsplaner som skapas ska utgöra polisens ordinarie verksamhetsuppdrag i det lokala arbetet och ska genomföras av polisanställda vid den lokala polisen. Samverkansstrukturer i stora kommuner förutsätts finnas i forum på olika nivåer. Vid uppgiftsinsamling för utredningsarbetet har arbetsgruppen också tagit del av en tidigare rapport, som skrivits av en av arbetsgruppens deltagare, Mats Karlsson, se fotnot INTERVJUER Ca 25 av de intervjuade individerna är anställda i Malmö stad men ett par av de externa intervjupersonerna är företrädare för annan verksamhet; åklagarkammaren i Malmö, Malmö högskola eller t.ex. föreningsverksamhet. Ett flertal myndigheter med vilka det finns stor anledning att fördjupa samverkan har kontaktats via för möjligheten att lämna synpunkter, se avsnitt 3. Att särskilt notera är den gemensamma bild som ges av intervjupersonerna oavsett om de är interna eller externa. 9 I samverkansperspektiv finns dock en hel del förslag på hur olika aktörer kan organisera sig gentemot varandra, med brottförebyggande råd och samverkan inom skola, socialtjänst och polis etc, jfr. Brå-rapport Brottsförebyggande insatser i utsatta områden, s.12-14, även hänvisning till Prop. 1997/98:165, s Denna uppfattning stärks av rapport från Brå - Redovisning av uppdraget att analysera vilka samarbets- och arbetsformer som skapar förutsättningar för goda resultat i lokalt brottsförebyggande arbete, s.5.

22 Externa samverkanspartners Den sammantagna bilden är att förutsättningarna för det brottsförebyggande arbetet förefaller skilja sig åt mellan närpolisområdena. Den mest tydliga slutsatsen man kan dra av intervjupersonernas utsagor är att på de ställen man har avsatt särskild resurs, med så små avbrott som möjligt för annan verksamhet än den brottsförebyggande, är man påtagligt nöjd med samverkan. I områden i vilka man inte i samma utsträckning har avsatt särskild tid och resurs för brottsförebyggande arbete är samverkanspartnerna mindre nöjda eller i några fall missnöjda. Bland de som är missnöjda är det allmänna intrycket att det brottsförebyggande arbetet inte verkar prioriteras inom polisen och att det inte finns någon utpekad resurs för ändamålet. Man upplever att det finns en avsaknad av kontinuitet och långsiktighet, utan uthållighet och med ett ständigt byte av personal på funktioner eller uppgifter som borde upprätthållas eller utföras av samma individer för bästa resultat. Samverkansöverenskommelsen uppfattas av flera som en pappersprodukt till vilken inga konkreta åtgärder är knutna och för vilken det förefaller saknas relevant resurs för att kunna utföra den verksamhet som återges i dokumentet. Poliser anses av flera ägna sig alldeles för lite åt patrullering till fots och för mycket åt att transportera sig i fordon. De som åsyftas är inte de enskilda poliser som på sina håll ägnar sig åt brottsförebyggande arbete. De som är nöjda upplever att man med polisen delar en gemensam lokal problembild och att det finns en genuin vilja till det brottsförebyggande arbetet. På många håll finns upparbetade kontaktytor, som dock skulle kunna utnyttjas i större utsträckning om inte omsättningen av personal och prioriteringsfrågor stod i vägen. Förtroendet för polisens förmåga att hantera det händelsestyrda arbetet är stort. Genom intervjuerna kunde bilden av att Malmö stads indelning i stadsområden är osäker i princip dementeras (se 0). Ungefär hälften gav uttryck för att indelningen i lokalpolisområden logiskt sett borde stämma överens med stadsområdenas indelning, men flertalet menade att hur polisen väljer att dela in lokalpolisområden är mindre viktig och att det är polisens förmåga att alls bedriva brottsförebyggande arbete som är relevant. Vice chefsåklagare Anna Håkansson menar att det viktigaste för en god samverkan handlar om att polisen tillsätter kompetens och resurs. Idag upplevs inte utredningsverksamheten prioriteras tillräckligt och brister blir tydligast i utredningar med tvångsmedel. Utredare förefaller användas till annat. Rörligheten upplevs som stor i vissa delar av polisorganisationen och man saknar ibland erfarenhet. Anna Håkansson menar att systemet att ta in 6:e och 7:e-terminare för att utreda är kompetensutvecklande och gynnar det sammantagna samarbetet och kvaliteten på lång sikt, men baksidan är brist på kontinuitet och erfarenhet. I stort sett menar Anna Håkansson att samarbetet i ungdomsärenden fungerar relativt bra med den centrala organisation som är på plats idag. När det inte fungerar tillräckligt bra är det utredningstiderna som är för långa och att frister inte hålls. I vissa fall behövs en tätare kommunikation mellan åklagarna och utredarna. Åklagarkammaren har

23 20 ingen klar uppfattning när det gäller indelning i lokalpolisområden i Polisområde Malmö, men är i princip av uppfattningen att kvaliteten i samverkan förbättras med så central organisation som möjligt och att man befarar att för små och många organisatoriska enheter gör verksamheten sårbar. 6.2 Interna intervjuer Inledningsvis i detta avsnitt nämndes det faktum att bilden som externa samverkanspartners har av polisens brottsförebyggande arbete i allt väsentligt delas inom polisorganisationen. Därför ser man med tillförsikt fram emot de nya förutsättningar som förväntas inom en relativt snar framtid. Särskilt framträdande är beskrivningarna av frustration eller dåligt samvete gentemot samverkanspartners för att man inte ser att man i tillräcklig omfattning kan avsätta särskild resurs som över tid kan arbeta brottsförebyggande. På något håll ges, som tidigare framhållits, en annan bild. Kontinuerliga och veckovisa möten med ständigt uppdaterad kontaktinformation upplevs vara ett mycket bra sätt att bibehålla goda relationer, skapa förståelse och utveckla samverkan. Projekt som är och har varit polisområdesgemensamma ( Alfred, Selma och Olivia ), och till vilka även andra polisområden tidvis har bidragit med resurs, har tagit närpolisområdenas brottsförebyggande resurs i anspråk. Respektive närpolischef och gruppchef har således inte haft mandat att styra resursen som tilldelas Olivia. Det finns en uppfattning att dessa prioriteringar inte har gynnat det lokala brottsförebyggande arbetet på ett för närpolisområdena tydligt sätt. Det lokala brottsförebyggande arbetet har på de flesta ställen kommit att bli en verksamhet som bedrivs om man får tid över. Det som önskas från närpolisområdena är mer synlig polisiär närvaro i belastade områden på frekvent tid i form av t.ex. områdespoliser som inte har tillikauppgifter. Som det är idag blir det sällan patrullering till fots nära medborgarna. Underhandskontakter är tagna med Mats Olsson som leder arbetsgruppen för utredningen Regional anpassning av utredningsverksamheten i region Syd. Syftet är att komma fram till vilken betydelse antalet lokalpolisområden har för utredningsprocessen och lokalisering av utredningsresurser till lokapolisområdena. Bedömningen är att utformningen av utredningsprocessen ges mer flexibilitet och större möjligheter ju färre lokalpolisområden som beslutas i den nya organisationen. Denna faktor bör således tas hänsyn till vid valet av indelning i lokalpolisområden eftersom den ger bättre förutsättningar för en eventuell anpassning till en effektiv utredningsprocess. 7. ANALYS AV NULÄGE Mot bakgrund av beskrivningarna som ges i framtaget material och de intervjuer som hållits, där vissa centrala begrepp och synpunkter återkommer t.ex. tillräcklig bärkraft, medborgarfokus, prioritering och kontinuitet av det brottsförebyggande arbetet, gemensam lokal problembild och formerna för samverkan beskrivs arbetsgruppens slutsatser av pågående brottsförebyggande arbete i Malmö.

24 Samverkan på central nivå Arbetsgruppen gör bedömningen att samverkansöverenskommelsen utgör en stabil och bra grund för samverkan med Malmö stad. På grund av att Malmö stads omorganisation ännu inte har etablerats fullt ut och att det varit svårigheter att prioritera det brottsförebyggande arbetet inom polisen har överenskommelsen på vissa håll kommit att betraktas som en pappersprodukt. Det finns emellertid mycket starka skäl att efter nödvändiga uppdateringar behålla de väl genomarbetade dokumenten som en övergripande inriktning som ska spegla samverkan mellan Polisområde Malmö och Malmö stad. Arbetsgruppen saknar en tydligare koppling mellan de strategiska dokumenten och den lokala nivån, som utifrån lokala problembilder ska skapa konkreta handlingsplaner. Stora insatser har lagts de senaste åren på att förebygga, förhindra och utreda kriminalitet kopplad till bl.a. gäng och grov organiserad brottslighet. Under namn som Selma, Alfred och Olivia har insatser genomförts, även brottsförebyggande sådana, under en områdesgemensam ledning. Eftersom närpolischeferna inte har haft mandat att styra denna resurs har man inte heller sett den som sin eller upplevt att man har haft den nytta av resursen som man annars hade haft, även om den har verkat brottsförebyggande inom det egna närpolisområdet. Kopplingen mellan de lokala problembilderna och insatsernas relevans för dem förefaller inte vara tydlig på lokal nivå. Det krävs tydliga samband vid sådana insatser för att det enskilda närpolisområdet/lokalpolisområdet ska uppleva att den resurs som avsätts är väl investerad också utifrån ett lokalt perspektiv. 7.2 Brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet Ambitionerna att prioritera det brottsförebyggande arbetet kan inte förverkligas om det inte finns tillräcklig bärkraft i lokalpolisområdena. Bärkraft kan definieras som ett förhållande mellan antalet medarbetare, belastningsnivån och invånarantalet. Med bärkraft tolkar arbetsgruppen också in förmåga till effektivt resursutnyttjande, vilket på grund av synergieffekterna blir enklare ju fler medarbetare som tillhör och arbetstidsplaneras på samma organisatoriska enhet. För att undvika kontraproduktiva mål och för att hitta logiska samband genom den polisiära produktionen är det tänkt att de nationella målen, tydligare än idag, ska spegla de lokala problembilderna, vilka härigenom blir uppdraget. I intervjuerna som genomförts framförs upplevelsen av att polisen har en genuin vilja till god samverkan och att polisen önskar att mer brottsförebyggande arbete utförs. Ett par interna intervjupersoner har ställt sig frågan om orsaken till att brottsförebyggande arbete inte utförs i den utsträckning som vore önskvärt beror på resursbrist eller om det är en prioriteringsfråga. Arbetsgruppen har sett att det finns lokal gemensam problembild och att övergripande strategiska lägesbilder har upprättats. Det verkar vara tydligt mot vad och hur den brottsförebyggande resursen ska sättas in och samma bild förefaller delas av både polisen och våra externa samverkanspartners. Förutsättningar för bra brottsförebyggande arbete finns om det prioriteras.

25 22 Exempel på god samverkan är de former för t.ex. veckovisa möten i vilka kontaktuppgifter uppdateras kontinuerligt för att angelägna frågor inte ska ramla mellan stolarna. Intervjuerna har tydligt visat olika förutsättningar mellan närpolisområdena att bedriva brottsförebyggande arbete. Upplevelsen av omfattningen gällande det brottsförebyggande arbetet i närpolisorganisationen är, liksom i övriga delar av myndigheten, att den alltför ofta måste prioriteras ner. Särskilt framträdande är beskrivningarna av frustration eller dåligt samvete gentemot samverkanspartners för att man inte ser att man i tillräcklig omfattning kan avsätta särskild resurs som över tid kan arbeta brottsförebyggande. Genom intervjuerna har arbetsgruppen uppfattat att bristen på uthållighet och kontinuitet samt att polispersonal ofta byts ut så att samverkanspartners ständigt får träffa nya poliser utgör ett betydande problem. Särskilt gällande arbetet med ungdomar är det viktigt att samma poliser återkommer så att man bygger förtroende. Sådana personliga kontakter uppfattas på många håll vara en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att förebygga ungdomskriminalitet. Det finns dock exempel på väl fungerande brottsförebyggande arbete där man i högre grad förefaller ha avsatt särskild resurs för ändamålet. På vissa håll har närpolisområdet redan utsedda områdespoliser, en funktion som utgör kontaktyta mot nuvarande kriminalunderrättelsetjänsten och en BF-polis med huvudsakligen inre tjänst. Upplägget ligger väl i linje med beskrivningarna för den verksamhet som förutsätts bedrivas i de blivande lokalpolisområdena. Hur goda förutsättningarna är att bedriva brottsförebyggande arbete har också att göra med externa faktorer i lokalsamhället. Arbetsgruppen uppfattar att Närpolisområde Citys förutsättningar är något mer begränsade på grund av den särskilda problematik som de centrala delarna medför i form av t.ex. evenemang och demonstrationer. Intentionerna i samverkansöverenskommelsen att upprätta konkreta handlingsplaner för olika ändamål förefaller många gånger ha stannat vid enskilda punktinsatser eftersom uthålligheten saknas på grund av bristande tillgång av brottsförebyggande resurs. I Polisområde Malmö svarar ett närpolisområde i taget för polisområdets sammantagna beting i ingripandeverksamheten. Orsaken till detta återfinns i värdet av att upprätthålla fasta grupper som utgår från samma polisstation. Rutinen innebär dock höga kostnader bland annat genom behov av fler fordon, men förutsätter också att varje närpolisområde är bemannad att klara det sammantagna betinget för ingripandeverksamheten i hela Malmö. Detta har medfört att personalfördelningen är förhållandevis jämn mellan närpolisområdena, trots att belastningen närpolisområdena emellan skiljer sig åt relativt mycket. Arbetsgruppen har identifierat detta som en av tänkbara orsaker till att de olika närpolisområdena har olika förutsättningar att bedriva brottsförebyggande arbete. 7.3 Samstämmighet mellan samverkanspartners En intressant men föga förvånande iakttagelse är att externa samverkansparter understryker samma framgångsfaktorer som polisen redan är medveten om; Särskild tillsatt resurs, kontinuitet, samma individer med vilja och motivation, mer synlighet, arbete utanför polisbilen m.m. Det sagda talar mycket starkt för att den höjda ambitionsnivån i det

26 23 brottsförebyggande polisarbetet genom särskild tilldelad resurs är rätt väg att gå. Även med relativt liten resurs som arbetar brottsförebyggande med kontinuitet kan effekten bli mycket stor i relation till annan, mer resurskrävande verksamhet. Polisorganisationen behöver, som tidigare påpekats, öka förmågan att prioritera i verksamheten och att se till att det inte stannar vid enbart ambitioner. Brottsförebyggande arbete får inte vara något som görs i sista hand om man får tid över. Det framkommer i intervjuerna med våra samverkanspartners att man i mycket hög grad värdesätter dialog på lokal nivå. Man vill se samma poliser som har arbetsuppgifter med brottsförebyggande verksamhet för att de är lämpliga och intresserade av uppdraget och inte för att de har kommenderats till sådan tjänstgöring. Arbetsgruppen drar slutsatsen att det är viktigt att särskild utpekad brottsförebyggande resurs riktas mot respektive stadsområde. Problematiken med prioriteringar är att det per definition innebär att vid varje givet tillfälle som något prioriteras upp betyder att något annat måste prioriteras ner. I en komplex verksamhet som polisens är prioriteringsfrågan ett dilemma, vilket kan åskådliggöras med uppfattningen från åklagare att polisen inte prioriterar utredningsverksamheten samtidigt som flera av polisens samverkanspartners konstaterar att den brottsförebyggande verksamheten är bortprioriterad. Det blir en utmaning för den nya polisorganisationen att visa att det måste gå att göra både och. Slutligen bör noteras att åklagarna utifrån ett utredningsperspektiv föredrar en så centraliserad organisation som möjligt. För Polisområde Malmös del så är förutsättningarna sådana att ungdomsbrotten för närvarande hanteras på central nivå och företrädare för den grupp som hanterar delar av utredningsprocessen och utlokalisering av utredare på lokalpolisområdesnivå i den kommande organisationen föredrar färre och större lokalpolisområden i Malmö för att detta skapar större flexibilitet. 8. ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG 8.1 Övergripande verksamhetsbeskrivning För att förverkliga intentionerna om ambitionshöjning i det brottsförebyggande arbetet är det av stor vikt att de förutsättningar som framgår av Brå-rapporter och inte minst av aktuella OPrapporter ges. Det är också av stor betydelse att alla goda delar av det nuvarande brottsförebyggande arbetet tas till vara. Mycket av det goda brottsförebyggande arbetet som idag bedrivs går hand i hand med hur det enligt direktiv, utredningar och rapporter som hanterar brottsförebyggande arbete, är tänkt att organiseras och fungera. Som tidigare redogjorts för finns det idag en samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Malmö och Malmö stad. Arbetsgruppen anser att överenskommelsen ger goda principiella förutsättningar för det brottsförebyggande arbetet och att den strategiska inriktningen är en nödvändig förutsättning för att hålla samman och få en enhetlighet med mål

27 24 och visioner för allt brottsförebyggande polisarbete. Denna överenskommelse föreslås, att liksom idag, utgöra en övergripande inriktning för det brottsförebyggande polisarbetet i hela Malmö. En samverkansöverenskommelse bör, med utgångspunkter i bl.a. medborgarlöften och underrättelser, innehålla konkreta åtgärder gällande gemensamma lokalbilder som är lokallokalt förankrade. Handlingsplaner ska vara tydliga, konkreta och utförliga. Det är därför arbetsgruppens uppfattning att respektive lokalpolisområdeschef, oavsett hur många stadsområden lokalpolisområdet består av, ska teckna en samverkansöverenskommelse med respektive stadsområde. Polisområde Malmö har en funktion för samverkan i brottsförebyggande arbete (BFsamordnare/-ledare), se 4.1. Funktionen är tydligt knuten till det strategiska arbetet och inriktningen (dagens samverkansöverenskommelse), men uppfattas av arbetsgruppen för tillfället inte ha den starka knytning till lokal nivå som är eftersträvansvärd och som är en förutsättning för ett enhetligt och långsiktigt lokalt brottsförebyggande arbete i praktiken. Oavsett antalet lokalpolisområden bör BF-ledaren vara tratt-in, vilket är extra viktigt eftersom den stora samverkanspartnern, Malmö stad, har en delvis centraliserad organisation och delvis uppdelad i stadsområden. BF-ledaren bör få ett tydligt mandat som polisområdets processledare i brottsförebyggande frågor, och som sådan ha en given roll i polisområdets operativa ledningsgrupp och bidra med helhetssyn i brottsförebyggande frågor. Det uppstår då en naturlig koppling mellan strategisk och operativ nivå. BF-ledaren blir ett bra sammanhållande stöd till såväl områdesledningen som lokalpolisområdeschefer, kommunpoliser och områdespoliser. En kommunpolis kan i lokalpolisområden som omfattar flera små kommuner (under invånare) komma att ansvara för flera kommuner, dock som mest tre. Utifrån belastning och befolkningstal i Malmö ligger det närmast till hands att i detta avseende betrakta ett stadsområde som en i vissa delar självständig samverkanspartner. Stadsområdena i Malmö har ett befolkningstal mellan ca varför arbetsgruppen inte anser det orimligt att det utses en kommunpolis till respektive stadsområde. 11 I analogi med resonemanget kring en kommunpolis som ansvarar för samverkan gentemot respektive stadsområde är det viktigt att, oavsett hur många lokalpolisområden som beslutas, det tillsätts områdespoliser som verkar riktat i respektive stadsområde. Områdespoliserna måste vara tillräckligt många och endast i ringa omfattning belastas med andra uppdrag för att ambitionshöjningen ska få avsett resultat. Det är en mycket tydlig bild som ges av intervjupersonerna, att man uppfattar det som en avgörande framgångsfaktor i samverkan gällande det brottsförebyggande arbetet att det är samma poliser som med kontinuitet och över tid som representerar polisen. På de ställen man valt att inrätta en lokal underrättelseliknande funktion som är lokaliserad till närpolisområdena har förmågan till lokala perspektiv 11 I större städer är en indelning på lägre nivå än kommun att föredra, se Brå-rapport 1999:5 Bygga upp brottsförebyggande arbete, s.35, i vilken det framgår att det är praktiskt ansluta sig till den indelning som stadsdelsnämnder tillämpar.

28 25 väsentligt ökat genom att samarbetet mellan underrättelseverksamheten och lokal ledningsgrupp är nära och kontinuerligt. Arbetsgruppen menar därför att det är av stor betydelse att lokalisera en sådan funktion till respektive lokalpolisområde, men det kan vara en fördel om funktionen organisatoriskt tillhör området eller regionen. På så sätt upprätthålls enhetlig analytisk kompetens och utbildning vilket borgar för bättre kvalitet. För att förverkliga en höjd ambitionsnivå krävs tydligare polisiär närvaro i lokalsamhället. För att nå tillgänglighet och närvaro kommer det att behövas tydligare prioritering och effektivare resursutnyttjande. Genom effektiv planering och prioritering genom bra styrning och ledning ska resurser frigöras för att åstadkomma den bärkraft som förväntas i lokalpolisområdena. Även om det inte är uteslutet att väl motiverade undantag kan komma att accepteras förutsätts det på lokalpolisområdesnivå i princip finnas förmåga till såväl brottsförebyggande arbete som ingripandeverksamhet, utredningskapacitet och viss service. Åtgärderna kommer att kombineras med tydligare mandat och ansvar för lokalpolisområdeschefen. Som påtalats i föregående kapitel är det av stor vikt att intentionerna om logiska samband gällande målbilder kan förverkligas, så att den lokala problembilden utgör en viktig del i produktionsmålen och utgör uppdraget. Detta är det rimliga sättet att motivera till måluppfyllelse. Den prioritering av brottsförebyggande arbete som förespråkas bedöms av arbetsgruppen vara av särskild vikt i städer, orter och områden med mer komplexa problembilder. Malmö är ett exempel på en sådan komplex problembild, med mycket stor rörelse mellan olika stadsområden som alla har en, i förhållande till övriga landet, liten yta.

29 26 Förslag på samverkansstruktur mellan Polisen och Malmö stad 8.2 Förslag till indelning i lokalpolisområden i Polisområde Malmö Arbetsgruppens gemensamma arbete för att ta fram förslag till indelning i lokalpolisområden inleddes med att skissa på olika alternativ för två, tre och fyra lokalpolisområden. Alternativa förslag till indelning vägdes mot varandra tills gruppen enades om ett preliminärt förslag i respektive kategori av antal områden (två, tre och fyra). Av naturliga skäl finns endast ett förslag till indelning i fem lokalpolisområden, dvs. densamma som stadsområdesindelningen. Fördelar och nackdelar med att vara två, tre, fyra eller fem lokalpolisområden togs fram med hjälp av bedömningsparametrar, som baseras på framgångsfaktorer i de styrande rapporterna, information från intervjuer samt avgränsningar i direktivet Bedömningsparametrar Arbetsgruppen har inte strikt vilat sig mot de nedan angivna parametrarna. Hänsyn har också tagits till uppgifter som innehåller synpunkter och erfarenheter från de i arbetsgruppen som arbetar eller har andra erfarenheter från Polisområde Malmö och som inte kan mätas statistiskt. Ett exempel på sådan erfarenhet har varit vetskapen om att fler brott än vad som anmäls eller kommer till polisens kännedom i större utsträckning inträffar på vissa platser än andra. Den verkliga belastningen på sådana platser är väsentligt större än vad som framgår av statistiken.

30 27 Bärkraft och resurseffektivitet De nya lokalpolisområdena ska ha tillräcklig bärkraft 12. Detta innebär att lokalpolisområdena förväntas ha förmåga att hantera brottsförebyggande arbete, utredningsverksamhet, ingripandeverksamhet och stå för viss service samt ha vissa specifika funktioner för att hantera bl.a. samverkan och underrättelseverksamhet. Antalet medarbetare för att uppnå bärkraft har bedömts till minst 50. Ju fler medarbetare som finns i ett lokalpolisområde, desto större förutsättningar för flexibilitet och effektivt resursutnyttjande. För tillfället utreds också indelningen i lokalpolisområden i Polisregion Stockholm och Polisregion Väst. Ingen av regionerna har ännu fattat beslut om indelning, men det finns starka indikationer på att både Polisregion Väst och Stockholm kommer att tillmäta lokalpolisområdenas bärkraft i storstäderna stor betydelse. Som exempel finns det mycket som talar för att nuvarande City polismästardistrikt i Stockholm kommer att delas in i endast två lokalpolisområden; Norrmalm och Södermalm (som idag utgör operativa sidoenheter i vilka flera närpolisområden ingår). Det totala antalet medarbetare är stort, vilket innebär att de båda lokalpolisområdena kommer att vida överstiga 180 medarbetare 13. Det finns vidare mycket som tyder på att Polisområde Storgöteborg i Polisregion Väst kommer att delas in i fyra lokalpolisområden. Även detta innebär sannolikt större organisatoriska enheter än de angivna 180 medarbetarna. Det kan finnas olika perspektiv på enhetlighet gällande bärkraften. För Polisregion Syds del kan det handla om att skapa så lika och enhetliga lokalpolisområden som möjligt inom regionen, vilket skulle innebära att belastning och befolkningstal så långt som möjligt motsvarar siffrorna i regionens övriga lokalpolisområden. Man kommer emellertid inte ifrån att städer och områden har olika förutsättningar. Undantag från den normala standarden har redan gjorts för lokalpolisområde Helsingborg, som blir större än de stipulerade 180 medarbetarna. I ett nationellt perspektiv kan det istället finnas en logik i att de tre storstädernas indelning så lång som möjligt vilar på samma principiella avvägningar, i förevarande fall bärkraftens betydelse för effektivt resursutnyttjande. I begreppet bärkraft lägger arbetsgruppen också förmåga till effektivt och flexibelt resursutnyttjande. I lokalpolisområden med större bärkraft (fler medarbetare och fler förmågor) är det lättare att utnyttja synergieffekter i resursanvändning. En effektivare resursanvändning ger också förutsättningar för att kunna prioritera den brottsförebyggande verksamheten. Medborgarfokus 14 och främjande av ambitionshöjning 12 Detaljbeslutet s. 25: Huvudprincipen ska vara att lokalpolisområdena ska vara tillräckligt bärkraftiga för att kunna bedriva och ansvara för ingripandeverksamheten i området dygnet runt. I vissa fall kommer geografiska och demografiska lokala förutsättningar att göra det nödvändigt att frångå huvudprincipen. 13 Detaljbeslutet s Jfr Brå-rapport Brottsförebyggande insatser i utsatta områden, s 21, gällande underifrånperspektivet.

31 28 Ett av de viktigare syftena med omorganisationen är starkare lokal förankring nära medborgarna med beslutsfattande på lägsta ändamålsenliga nivå. Det är lättare för medborgarna och samverkanspartners att uppfatta medborgarfokus och närhet genom det signalvärde ett mindre lokalpolisområde ger, vilket inte får underskattas. Signalvärdets överensstämmelse med verkligt förhållande är dock inte given. Om ett större lokalpolisområde generellt får anses vara mer bärkraftigt och resurseffektivt ökar möjligheterna att frigöra resurs till brottsförebyggande arbete. I kombination med en ändamålsenlig samverkansstruktur och styrning av resurser, kan ett större lokalpolisområde få vinsterna av bättre/flexiblare tillgång på resurs och samtidigt tillgodose kravet på lokal förankring genom att utföra operativt arbete nära medborgaren. Styrning och ledning Styrning och ledning kan delas in i en extern och en intern del. En lokalpolisområdeschef måste ha förutsättningar att ta det fulla operativa ansvaret, men också ges möjlighet att hantera arbetsgivaransvaret i form av bl.a. arbetsmiljö, utveckling och prioritering. Generellt kan sägas att ju större lokalpolisområde, desto mer komplext och krävande blir uppdraget som lokalpolisområdeschef. Utifrån den angivna huvudregeln 15, att biträdande chefer inte kommer att tillsättas på lokalpolisområdesnivå, är denna parameter högst relevant. Förutsättningarna för effektiv styrning och ledning är också avhängig administrativt stöd. Befolkning och belastning Arbetsgruppen har eftersträvat att invånarantalet i respektive lokalpolisområde blir rimligt lika. Alla fem stadsområdena har ett befolkningsunderlag och en bärkraft som är tillräckligt stort för att i sig kunna utgöra ett eget lokalpolisområde. Arbetsgruppen har valt att ur belastningssynpunkt och i likhet med utredningen om geografisk indelning 16 räkna in de s.k. B1-brotten (våldsbrott person, tillgrepp och skadegörelse) eftersom dessa inte är egeninitierade och händelserapporter prioritet 1-3. Härutöver har vissa erfarenhetsmässiga hänsyn tagits, t.ex. att mörkertalet (brott som inte kommer till polisens kännedom) i vissa områden antas vara betydande. En jämn belastning i lokalpolisområdena har eftersträvats. Geografi Polisområde Malmö är till ytan mycket begränsat. Vid indelning i lokalpolisområden har detta haft viss betydelse för frågan om stadsområde Innerstaden kan utgöra ett eget lokalpolisområde. Något förslag innebärande att ett lokalpolisområde skulle kunna bestå av stadsområden som inte har geografisk gräns mot varandra har diskuterats. På grund av förmodade svårigheter att styra och leda, samt att en sådan indelning sannolikt skulle te sig förvirrande för både medborgare och samverkanspartners, har förslaget inte beaktats vidare. 15 Detaljbeslutet s. 13; Behovet av [ ] biträdande chefer ska prövas utifrån fastställda kriterier. Vem som har rätt att fatta ett sådant beslut ska framgå av Polismyndighetens arbets- eller delegationsordning eller andra styrdokument. Större organisatoriska enheter där chefen har ett samlat ansvar för verksamhet, budget, personal och arbetsmiljö kan ha en biträdande chef. 16 Delrapporten, s. 18.

32 29 Framgångsfaktorer från Brå En sammanställning av olika framgångsfaktorer beskrivna i diverse Brå-rapporter har redovisats för arbetsgruppen, som i sin bedömning gällande indelningen i lokalpolisområden har fått ta ställning till i vilken utsträckning ett visst förslag kan anses gynna dessa faktorer. Samverkanspartners Förslaget på indelning i lokalpolisområden speglar de synpunkter som polisens samverkanspartners har framfört. Stadsområden Indelningen i lokalpolisområdena ska stämma överens med Malmö stads indelning i stadsområden Uteslutna alternativ Efter granskning av de olika initiala förslagen kunde arbetsgruppen utesluta alternativen med tre och fem lokalpolisområden. De relativt få fördelar som kunde konstateras bedömdes inte uppväga förslagen om två eller fyra lokalpolisområden. Alternativet med tre lokalpolisområden skulle i princip inte innebära någon förändring (så när som på något ny gränsdragning) och inte bidra till varken ökad medborgarfokus eller effektivare resursutnyttjande enligt arbetsgruppens bedömning. Fem lokalpolisområden skulle bidra till ökat medborgarfokus, men arbetsgruppen bedömer att det med dagens resursläge inte kan bli resurseffektivt. Dessutom uppfattar arbetsgruppen att fem lokalpolisområden skulle bli för rörigt i en så tillytan begränsad stad som Malmö och det skulle bli för många aktörer. Det har varit angeläget att i förslag till indelning ta hänsyn till både ökat medborgarfokus och en bärkraftig och resurseffektiv lokalpolisorganisation. Arbetsgruppen har funnit att förslagen med två eller fyra lokalpolisområden, med nödvändiga kompensationsåtgärder, uppfyller dessa krav.

33 Förslag A Polisområde Malmö delas in i två (2) lokalpolisområden som följer: Siffrorna nedan avser år Lokalpolisområde Malmö Norr (Stadsområdena Norr och Innerstaden) Befolkning: Brott B1: Lokalpolisområde Malmö Söder (Stadsområdena Öster, Söder och Väster). Befolkning: Brott B1: Arbetsgruppen bedömer att fördelarna med två lokalpolisområden kan vara: 1. Befolkningsfördelning och belastning 17 blir relativt jämn. Ett jämnt befolkningsunderlag och jämn belastning gynnar samspelet mellan två likvärdiga parter i fråga om helhetssyn och förmåga att prioritera i verksamheten. Även om det skiljer i befolkningstal så är det i lokalpolisområde Malmö Norr en daglig ström av tillresande som gör att befolkningstalen jämnas ut. 2. Betydande flexibilitet, färre resursägare och goda förutsättningar för god helhetssyn skapas. Storleken medför möjligheter för flexibla lösningar gällande tillfällig resursutjämning och ökad förmåga att prioritera. Färre lokalpolisområden gynnar förutsättningarna för god helhetssyn eftersom mandatet spänner över större verksamhet. Med helhetssynen skapas enhetlig ledning och styrning i polisområdet och sättet att se på resursen ensas. 3. Olika lokala problembilder i respektive lokalpolisområde Då problembilderna ser olika ut mellan lokalpolisområdena men lika ut inom respektive lokalpolisområde skapas bättre förutsättningar att bli riktigt bra på den egna verksamheten. Indelningen blir logisk; i LPO Malmö Norr finns innerstadsproblematiken, vilket delas av de båda ingående stadsområdena. I LPO Malmö Söder finns en någorlunda gemensam ytterområdesproblematik. 17 Arbetsgruppen har tagit hänsyn till följande faktorer då den har bedömt belastningsnivå: Antalet B1-brott (Tillgrepp, skadegörelse, våld), ungefärligt uppskattning av förekomst av händelserapporter, prioritet 1-3 och faktorer som grundar sig på erfarenhet, t.ex. att anmälningsbenägenheten är lägre i vissa områden än andra.

34 31 4. Samsyn i samverkansfrågor Färre lokalpolisområden innebär bättre förutsättningar för samsyn i samverkansfrågor, både sinsemellan och mot kommunen, eftersom det bara är två lokalpolisområdeschefer som behöver komma överens om strategier och vägar framåt. 5. Större bärkraft och stordriftsfördelar. Ökad möjlighet till effektiv resursplanering eftersom det är större planeringsgrupper. Möjligheterna att utnyttja oplanerat överskott av resurs effektivt ökar med fler kombinationsmöjligheter inom lokalpolisområdet. Sårbarheten minskar då personalfrånvaro behöver täckas, vilket är särskilt viktigt när särskild kompetens efterfrågas eftersom chansen att fler med kompetensen arbetar inom lokalpolisområdet ökar. Synergieffekterna uppstår inte bara gällande personalresurs utan också effektivt utnyttjande av fastigheter, fordon och annan utrustning. 6. Förutsättningar för flexibilitet gällande beslut om formerna för utlokalisering av utredning/lagföring till lokalpolisområdena samt ingripandeverksamhet. Alternativen för hur man kan organisera utredningspersonal och utnyttja utredningsprocesser blir större ju färre lokalpolisområden som upprättas. Hänsyn behöver bara tas till två organisatoriska enheter istället för fyra för att skapa en så resurseffektiv och kvalitativ utredningsorganisation som möjligt. Av samma skäl ökar möjligheterna att organisera ingripandeverksamheten genom att det finns färre organisatoriska gränser att ta hänsyn till. 7. Liknar övriga storstadsområden i Sverige, vilket gynnar den nationella enhetligheten Ett av syftena med omorganisationen, att skapa en nationell polis, handlar om enhetlighet. De andra storstadsregionerna (Polisregion Stockholm och Polisregion Väst) förefaller gå mot större lokalpolisområden. Även om stora lokalpolisområden i Malmö, i jämförelse med övriga Polisregion Syd (med undantag av Helsingborg), inte skapar enhetlighet inom regionen så skapas enhetlighet ur nationell synpunkt. Jämförelser mellan storstäderna i Sverige underlättas. Arbetsgruppen ser att följande nackdelar kan komma att uppstå vid upprättande av två lokalpolisområden: 1. Hög arbetsbelastning för lokalpolisområdets ledning. Bristande förmåga till effektiv styrning och ledning, internt och externt Detaljbeslutet s. 15: För att kunna bedriva verksamhet av den omfattning som fastställs i detta beslut bör ett lokalpolisområde i normalfallet vara bemannat med minst 50 anställda. För att samverkan med kommunerna ska kunna utvecklas och fungera väl bör inte det geografiska området sträcka sig över alltför många kommuner. Ett lokalpolisområde bör i normalfallet inte ha fler än 180 anställda. Med normalfall menas ungefär 75 80% av lokalpolisområdena.

35 32 Lokalpolisområdena kommer att bestå av fler medarbetare och gruppchefer än som i normalfallet bör ingå i ett lokalpolisområde vilket naturligen ökar arbetsbelastningen och försvårar förutsättningarna för styrning och ledning. Denna brist kan avhjälpas genom tillsättande av biträdande lokalpolisområdeschef. 19 Storleken och belastningen bör kunna motivera ett sådant undantag. Bristen kan eventuellt också avhjälpas med att adekvat chefsstöd säkerställs. 2. Svårare att hantera arbetsmiljöansvaret med mycket personal. Det finns en gräns för vad en chef klarar gällande arbetsmiljöansvar, vilket utgör en av anledningarna till att nyckeltalet för en chef är att ha direkt ansvar för 8-12 medarbetare. Inom alla lokalpolisområden, men särskilt stora sådana, kommer att krävas att arbetsmiljöansvaret i lämplig omfattning delegeras till gruppchef. Bristen kompenseras också genom biträdande lokalpolisområdeschef. 3. Känslan av längre avstånd till medborgarna. Färre och större organisatoriska enheter kan skapa en känsla av längre avstånd och vara ett sämre signalvärde än fler lokalpolisområden med till synes större grad av lokal förankring. Denna brist avhjälps genom en tydlig samverkansstruktur och särskilt tilldelad resurs (kommunpoliser och områdespoliser) som arbetar riktat mot stadsområdena. Med god kommunikationsstrategi och en faktisk lokal närvaro bör antalet lokalpolisområden vara sekundärt utifrån ett medborgarperspektiv. 4. Polisen ses som en koloss som inte är lokalt förankrad Samverkanspartners gör inte skillnad på lokalpolisområde och polisområde då stordriften medför känslan av att polisen inte är utlokaliserad i tillräcklig utsträckning. Systemet med kommunpolis och områdespoliser som verkar mot stadsområdena bör kompensera denna brist. 5. Inte lika stor uppmärksamhet på varje stadsområde. För att undvika att uppmärksamheten blir mindre för att ett lokalpolisområde består av flera stadsområden föreslås att det för varje stadsområde utses särskild kommunpolis och områdespolis. Tillsammans med lokalpolisområdeschef och BF-ledare ska det lokala brottsförebyggande arbetet kvalitetssäkras. 6. Eventuell intressekonflikt mellan stadsdelarna ska hanteras av en enda motpart. Kan vara svårt att tillgodose mer än ett intresse. Oavsett storlek på lokalpolisområdena krävs helhetssyn och en tydlig prioritering mellan lokalpolisområdena för den bästa möjliga verksamheten i polisområdet. 19 Se not 15

36 33 7. De skilda processerna med lokala medborgarperspektiv kan ge medborgarlöften med olika innehåll, vilket kan bli besvärligt för ett lokalpolisområde. Att ta fram medborgarlöften och samverkansöverenskommelser sker inom ramen för varje stadsområde. Med särskilt utpekad kommunpolis och områdespoliser för varje stadsdel är det lätt att hålla isär de olika löftena och överenskommelserna. 8. Befästande av kultur Nuvarande fokus på ingripandeverksamhet bland personal i Norr och Innerstaden kan riskera att cementeras eftersom nuvarande närpolisområde City utgörs av samma geografi som föreslagna LPO Malmö Norr. De nya förutsättningarna för brottsförebyggande arbete bör på sikt skapa annan kultur. Tydlig ledning och styrning, särskilt från gruppchefer, kan avhjälpa denna brist. 9. Framtida förändring innebär större process Vid eventuella behov av framtida förändringar som i större utsträckning ska motsvara stadsområdesindelningen blir en ytterligare förändring en mer komplicerad process än om en förändring innebär att ett stadsområde knoppas av och bildar nytt lokalpolisområde (som kan bli fallet med fyra lokalpolisområden). Sannolikheten för en nära förestående ny indelning i lokalpolisområden bedöms vara liten. Om behov av förändring uppstår är det inte säkert att en större process är av ondo. Konklusion gällande två lokalpolisområden: Geografiskt är förslaget på det nya LPO Malmö Norr identiskt med närpolisområde City. Förutsättningarna är i princip desamma oavsett hur många lokalpolisområden som beslutas. Vid val av två lokalpolisområden ökar bärkraftigheten och effektivt resursutnyttjande medan medborgarperspektivet till synes blir mindre och förmågan att styra och leda försvåras. Arbetsgruppen har dock bedömt att dessa brister kan kompenseras med motåtgärder genom struktur som stödjer god samverkan och arbetsmetoder som riktas lokalt mot Malmö stads stadsområden samt adekvat förstärkning i form av biträdande lokalpolisområdeschef och chefsstöd. Flexibiliteten i verksamheten på lokalpolisområdesnivå bedöms öka med två lokalpolisområden. Detta gäller för såväl ingripandeverksamhet och utredningsverksamheten som för den brottsförebyggande verksamheten eftersom synergieffekter och samordningsvinster uppnås. Det bör framhållas att förmågan till kontinuerlig resurs i det brottsförebyggande arbetet ökar i takt med bättre flexibilitet genom stora planeringsgrupper. Ett val av två lokalpolisområden förutsätter en mycket tydlig kommunikationsstrategi att klargöra att de arbetsmetoder och den struktur för brottsförebyggande arbete som etableras blir desamma oavsett antalet lokalpolisområden. Medborgarperspektivet ger lika stora förutsättningar för lokal förankring oavsett två eller fyra lokalpolisområden.

37 Förslag B Polisområde Malmö delas in i fyra (4) lokalpolisområden som följer: Siffrorna nedan avser år Lokalpolisområde Malmö Norr (Stadsområde Norr) Befolkning: Brott B1: Lokalpolisområde Malmö Mitt (Stadsområdena Innerstaden och Öster) Befolkning: Brott B1: Lokalpolisområde Malmö Väster (Stadsområde Väster) Befolkning: Brott B1: Lokalpolisområde Malmö Söder (Stadsområde Söder) Befolkning: Brott B1: Arbetsgruppen bedömer att fördelarna med fyra lokalpolisområden kan vara: 1. Ökad lokal förankring och medborgarfokus. En indelning i fler lokalpolisområden innebär att respektive område får en mer avgränsad geografi och ett mer avgränsat uppdrag och därmed större lokalt fokus än om det finns färre lokalpolisområden på samma geografiska yta. 2. Samverkanspartners har lättare att se samverkansformer Malmö stad är uppdelad i fem stadsområden, vilka i större utsträckning motsvarar lokalpolisområdenas indelning vid alternativet om indelning i fyra. 3. Förutsättningarna för effektiv styrning och ledning bättre. Lokalpolisområdeschefen kommer som utgångspunkt att ha mindre personal och en bättre förmåga att överblicka verksamheten samt få en rimligare arbetsbörda vid fler lokalpolisområden än färre.

38 35 4. Kulturförändring gynnas. Alternativet med två lokalpolisområden innebär att nuvarande närpolisområde City blir geografiskt intakt, vilket kan hämma positiv kulturförändring. Med fyra lokalpolisområden kan eventuell negativ kulturförändring lättare brytas. Arbetsgruppen ser att följande nackdelar kan komma att uppstå vid upprättande av fyra lokalpolisområden: 1. Svårare att samverka med den centrala förvaltningsnivån. Utgångspunkten är att det förutsätts vara lättare att samverka med färre än med fler. Fyra lokalpolisområden istället för två ska samverka med Malmö stad. Funktionen som områdesgemensam BF-ledare är viktig för att samla centrala kontakter, vilket kompenserar situationen med fler samverkanspartners. 2. Ineffektivt resursutnyttjande då personal är uppdelade på flera ställen. Matematiskt och erfarenhetsmässigt innebär mindre enheter också minskad flexibilitet eftersom synergieffekter uteblir. Stora enheter kan dra fördelar av att i större utsträckning genom sammanslagning av små, enstaka och oplanerade resursöverskott bilda kvalitativ verksamhet. Enstaka resursöverskott på flera ställen bildar ingen naturlig koppling så att en sammanslagning helt utan svårigheter kan genomföras. Förslaget förutsätter en effektiv samplanering. 3. Mer sårbart - inte lika bärkraftigt och minskad flexibilitet. Vid frånvaro av medarbetare som innehar nyckelfunktioner för den dagliga verksamheten eller vid frånvaro av chefer drabbas en liten organisation hårdare än en större eftersom det blir svårare att hitta rätt ersättare då det inte är lika många alternativ att välja mellan. Resursförsörjningsproblem kan uppkomma också vid ej akuta händelser av komplexa eller lite större slag och som har bäring på lokalpolisområdets verksamhet. Ett större lokalpolisområde har bättre förutsättningar att hantera situationen inom ramen för tilldelad resurs. En effektiv samplanering av resurs och att upprätta rutiner för samarbeten mellan lokalpolisområdena kan lindra dessa effekter. Förslaget förutsätter god dialog mellan lokalpolisområdena. 4. Svårare att finna gemensam problembild. Den sammantagna problembilden gällande polisområde Malmö, som är av central betydelse för polisområdets operativa ledningsgrupp, bör ensas så att en gemensam problembild med god helhetssyn för bra områdesgemensamma prioriteringar kan skapas. Vid fler aktörer bildas också flera synsätt och krav på helhetssyn blir svårare att uppfylla. En BF-ledare och central underrättelsefunktion samt god ledning och styrning kan lindra dessa effekter och möjliggöra gemensam problembild trots fyra lokalpolisområden.

39 36 5. Dyrare om det innebär fler lokaler, fler fordon och mer utrustning. Resonemanget om ineffektivt resursutnyttjande kan tillämpas även på fastigheter, fordon och utrustning. Fyra lokalpolisområden behöver emellertid inte innebära fler fastigheter, fordon eller mer utrustning, beroende på hur man väljer att eventuellt samlokalisera eller skapa rutiner för gemensam utrustning. Det är dock tveksamt om det är ändamålsenligt att samlokalisera eftersom syftet med att vara fler lokalpolisområden då uteblir. 6. Mindre flexibilitet gällande beslut om formerna för utlokalisering av utredning och lagföring till lokalpolisområdena. Alternativen för hur man kan organisera utredningspersonal och utnyttja utredningsprocesser blir större ju färre lokalpolisområden som upprättas. Hänsyn behöver bara tas till två organisatoriska enheter istället för fyra för att skapa en så resurseffektiv och kvalitativ utredningsorganisation som möjligt. Det är svårt att se hur denna nackdel kan avhjälpas men det finns fördelar genom att utredningsprocessen organisatoriskt kommer närmare medborgarna. 7. Fler lokalpolisområden innebär ökad risk för att fler murar byggs. Fler organisatoriska enheter bildar fler och mer lokala uppfattningar och rutiner vilket naturligen skapar en viss kultur inom det lokalpolisområdet. Tillhörigheten inom lokalpolisområdet kan både gynna (god kultur) och missgynna (dålig kultur) verksamheten. I kombination med ett alltför stort fokus på enbart den egna verksamheten och den lokala resultatuppfyllelsen uppstår det naturligen fler murar i organisationen där mitt är mitt och ditt är ditt. Situationen kan avhjälpas med tydlig ledning och styrning som präglas av helhetssyn. Konklusion gällande fyra lokalpolisområden: Fyra lokalpolisområden bidrar till bättre förutsättningar för styrning och ledning och ger en organisatoriskt större medborgarfokus. En utmaning är att kompensera för de negativa effekterna som består i bl.a. mindre resurseffektivitet, mindre flexibilitet och högre kostnader. Farhågan är att ett på papperet och för samverkanspartners och medborgarna attraktivt och gångbart alternativ om fyra lokalpolisområden inte klarar att uppfylla kraven att tilldela den brottsförebyggande verksamheten rätt resurs. Den lokala förankringen och medborgarperspektivet blir då skenbar och tilltron till den polisiära verksamheten och hela omorganisationen blir låg. Ett eventuellt beslut om fyra lokalpolisområden vilar således på en övertygelse om organisationens förmåga att tillsätta tillräckligt med områdespoliser i alla lokalpolisområden. De ökade kostnaderna skulle i detta fall kunna motiveras av kvalitativ verksamhet nära medborgarna Lokaler På grund av tidigare nämnda förutsättningar, att det inte är klart hur stor del av annan verksamhet än den brottsförebyggande som ska förläggas till lokalpolisområdena, är det inte möjligt att ge någon detaljerad beskrivning av hur lokalfrågan ska lösas. Arbetsgruppen har

40 37 identifierat anskaffningssektionens behov av en beställning som angelägen och en sådan bör läggas snarast efter att samtliga beslut som kan påverka lokalförsörjningen är fattade. Arbetsgruppen utgår från att den idag befintliga verksamheten på Davidshall i sin helhet kommer att rymmas på Rättscentrum, eller att man inte planerar att lokalisera sådan verksamhet till något av lokalpolisområdena. Det kan finnas skäl att under en övergångsperiod låta utredare som i kommande beslut ska tillhöra lokalpolisområdena vara lokaliserade på Rättscentrum om sådana möjligheter erbjuds. Förslagen är uppdelade utifrån beslut om två eller fyra lokalpolisområden och är indelade i kort respektive lång sikt. Två (2) lokalpolisområden Förslag på kortsiktig lösning för alternativet med två lokalpolisområden, LPO Malmö Norr och LPO Malmö Söder, är att: Lokalpolisområde Malmö Norr behåller närpolisområde Citys lokaler, som idag är fulla. De lokalerna som har sagts upp eller är på väg att sägas upp kan behållas. Undersöka möjligheterna att vid behov hyra ytterligare lokaler i samma fastighet eller närliggande. Vid beslut om två lokalpolisområden är det möjligt att lokalpolisområde Malmö Norr, trots den geografiska ytan för lokalpolisområdet är det samma som dagens närpolisområde City, kommer att tillföras personal. Mer yta är därför sannolikt nödvändig. Lokalpolisområde Malmö Söder lokaliseras till de befintliga lokalerna i Fosie och på Rosengård. Under förutsättning att personalresurser överförs till Lokalpolisområde Malmö Norr, kan det förväntas att tillräckligt utrymme kan erbjudas på polisstationerna i Fosie respektive Rosengård trots utlokalisering av utredningspersonal. Det bör understrykas att delar av närpolisområde Citys lokaler och hela polisstationen i Fosie utifrån arbetsmiljöperspektiv inte uppfyller kraven för att hålla förhör. Möjlig långsiktig lösning för alternativet med två lokalpolisområden, LPO Malmö Norr och LPO Malmö Söder, är att: Bygga eller hyra helt nya lokaler i Lokalpolisområde Malmö Norr eftersom befintliga lokaler inte håller den standard som krävs på lång sikt. Lokalpolisområde Malmö Söder behåller polisstationen på Rosengård eftersom denna motsvarar de krav som ställs. Denna lokal kommer dock inte att vara tillräcklig för att motsvara behoven i Lokalpolisområde Malmö Söder, bl.a. på grund av storlek på lokalerna och på grund av lokalpolisområdets geografiska yta. Eftersom Fosie inte motsvarar kraven, byggs eller hyrs istället en ny väl dimensionerad lokal, förslagsvis i östra delarna av Stadsområde Väster. Fyra (4) lokalpolisområden Förslag på kortsiktig lösning för alternativet med fyra lokalpolisområden, LPO Malmö Norr, LPO Malmö Mitt, LPO Malmö Väster och LPO Malmö Söder, är att:

41 38 Samtliga befintliga lokaler behålls. LPO Malmö Norr utgår från närpolisområde Citys lokaler, LPO Malmö Innerstad/Öster utgår från Rosengård och LPO Malmö Söder utgår från Fosie. LPO Malmö Väster kräver eventuellt att ny lokal hyrs i Stadsområde Väster. Under en övergångstid kan LPO Malmö Väster eventuellt bli samlokaliserade med LPO Malmö Söder i lokalerna i Fosie. Liksom för alternativet med två lokalpolisområden poängteras att befintliga lokaler, förutom i Rosengård, inte uppfyller arbetsmiljömässiga krav för att hålla förhör. Befintliga lokaler bedöms vara tillräckligt stora eftersom en indelning i fyra lokalpolisområden innebär en fördelning av personal på fyra ställen istället för dagens tre. Alternativet med tillfällig samlokalisering i avvaktan på att hyra lokal i Stadsområde Väster kan under en övergångsperiod innebära att det bara finns tre ställen att utgå från, dvs. dagens befintliga. I ett sådant fall kan det bli nödvändigt med tillfällig utlokalisering för delar av personalen i även LPO Malmö Innerstad/Öster eller Norr. Förslag på långsiktig lösning för alternativet med fyra lokalpolisområden, LPO Malmö Norr, LPO Malmö Mitt, LPO Malmö Väster och LPO Malmö Söder, är att: Bygga eller hyra ny lokal i LPO Malmö Norr Bygga eller hyra ny lokal i LPO Malmö Söder Bygga eller hyra ny lokal i LPO Malmö Väster Behålla polisstationen på Rosengård för LPO Malmö Innerstad/Öster. 9. KONSEKVENSANALYS UR VERKSAMHETSSYNPUNKT OCH RISKANALYS UR ARBETSMILJÖSYNPUNKT Den 8 oktober 2014 utförde arbetsgruppen en konsekvensanalys ur verksamhetssynpunkt. Ett sammandrag av resultatet redovisas ovan under respektive förslag till indelning i lokalpolisområden (8.2.3 och 8.2.4). För hela redogörelsen, se bilaga 1. Den 13 oktober 2014 genomfördes en riskanalys ut arbetsmiljösynpunkt. Resultatet redovisas i bilaga SLUTSATSER Det finns en mycket framträdande faktor som i princip ensam innebär skillnaden mellan att lyckas eller misslyckas i det brottsförebyggande arbetet, nämligen förmågan att avsätta resurs för ändamålet. Genuint intresserade och lämpliga medarbetare som kan förbli vid sina arbetsuppgifter med kontinuitet och endast med få och begränsade avbrott utföra brottsförebyggande arbete ger mycket goda förutsättningar för en mer professionell polis med goda resultat. På de ställen där dessa förutsättningar har funnits, helt eller delvis, visar det sig att resultaten infinner sig. Formerna för det brottsförebyggande arbetet, så som de beskrivs i

42 39 OP-rapporter, ingjuter därför stort hopp om en väsentligt förbättrad brottsförebyggande verksamhet. Förslagen som lämnats i denna rapport skiljer sig åt på ett sätt som inte är obetydligt. Skillnaden mellan två eller fyra lokalpolisområden ger i vissa delar olika förutsättningar, men grundtanken med den struktur som föreslås är att det för samverkanspartners och medborgare inte ska innebära någon praktisk skillnad, se schematisk skiss i avsnittet övergripande verksamhetsbeskrivning (8.1). Oavsett antalet lokalpolisområden måste en genomtänkt kommunikationsstrategi utarbetas för att beskriva den mot varje stadsområde riktade verksamheten. Förenklat kan sägas att valet av hur många lokalpolisområden som ska beslutas bör bygga på inställningen gällande ett par centrala avvägningsfrågor. En sådan fråga föranleder resonemang kring vikten av bärkraftiga lokalpolisområden och en annan fråga handlar om känslan av den lokala förankring som kan uppfattas med fler lokalpolisområden. Det är inte säkert att det ena måste utesluta det andra, men diskussionen handlar om vilken bedömning som görs av förmågan att skapa en flexibel och kostnads- samt resurseffektiv verksamhet och i vilken utsträckning det är av vikt att organisatoriskt komma så nära medborgarna som möjligt. Tilltron till den nya organisationen är beroende av att vi har förmåga att utföra det arbete som förutsätts genom våra medborgarlöften. En annan viktig fråga som måste värderas är förmågan till ledning och styrning. Denna förmåga ökar ju bättre överblick cheferna har och ju mer hanterbart lokalpolisområde som skapas, men en brist på sådan förmåga kan kompenseras genom att tillsätta en biträdande chef. Ytterligare en fråga som i sammanhanget är väsentlig är att skapa bättre förutsättningar till helhetssyn och samsyn genom större organisatoriska enheter och färre parter att samverka med internt. Även om arbetsgruppen anser att båda förslag gällande indelningen i lokalpolisområden är fristående och inte beroende av andra faktorer kan omkringliggande förutsättningar som blir resultatet av vilka beslut som fattas gällande enhetliga rutiner för planering av arbetstid samt eventuella avsteg från huvudprinciper gällande organisation och lokalisering av ingripandeverksamheten, utredningsverksamheten och serviceverksamheten ha viss betydelse för vilket beslut man slutligen fattar. Arbetsgruppen gör bedömningen att de förslag som lämnas för indelning i lokalpolisområden inte hindrar polisområdets rutiner för fast grupptillhörighet om detta kommer att eftersträvas. Inget förslag har enbart fördelar eller nackdelar, vilket innebär att det förslag som beslutas kommer att vara resultatet av avvägningar och spegla vilka parametrar som beslutsfattaren anser väga tyngst utifrån att skapa en verksamhet som ger förutsättningar för en verklig ambitionshöjning. Även om deltagarna i arbetsgruppen inte har samma preferenser för förslagen, är det viktigt att understryka att samtliga som deltagit i arbetet ställer sig bakom båda förslag. ST har dock bara deltagit på det första av arbetsgruppens möten, då några förslag inte var uppe för diskussion. Arbetsgruppen menar att den tillträdande

43 40 polisområdeschefen, Stefan Sintéus, synpunkter bör ges särskilt utrymme och lämnar därför över frågan om beslut utan att rekommendera det ena förslaget framför det andra. Förslagen om två eller fyra lokalpolisområden är förankrade hos honom och han delar arbetsgruppens bedömning att tre eller fem lokalpolisområden inte är att föredra. Helsingborg den 17 oktober 2014 Susanne Hagström Rosenqvist Tobias Ekdahl 11. BILAGOR 1. Konsekvensanalys ur verksamhetssynpunkt 2. Riskanalys ur arbetsmiljösynpunkt 3. Intervjumall 4. Intervjuade personer 5. Direktiv för fördjupad utredning angående framtida indelning i lokalpolisområden i Malmö stad (IU FK Syd 1:5)

44 Rapport 1 (10) Förändringskansliet Polisregion Syd L-G Plagman Datum Diarienr (åberopas) Saknr Riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv avseende lokalpolisområdesindelning i Polisområde Malmö 1 Inledning Förändringskansliet Region Syd har på uppdrag av tillträdande regionpolischefen Annika Stenberg genomfört en bedömning på arbetsmiljöriskerna avseende det förslag om som är framlagt om framtida indelning av antalet lokalpolisområden inom Polisområde Malmö. Utredningsgruppen har kommit fram till att det bör vara två alternativt fyra lokalpolisområden och därmed är det dessa två alternativ som riskbedömningsgruppen hade att ta ställning till. Analysen har hanterat hur en sådan geografisk organisationsförändring kan komma att påverka medarbetarnas psykiska och fysiska välbefinnande. Båda förslagen kommer att innebära en hel del förändringar i förhållande till hur verksamheten är uppdelad idag, detta både på grund av nya geografiska gränser för en effektiv och väl avvägd indelning. Men en minst lika viktig faktor är att verksamheten ska bedrivas i enlighet med den beslutade polisreformen, såsom att utredningsverksamheten ska bedrivas i lokalpolisområdena. Detta innebär för Malmös del en omfattande utspridning av utredare. Underlag för riskbedömningen är också dels rapporten Underlag till rekommendationer till polisområdesindelning av polisregion Syd som tillträdande regionpolischefen Annika Stenberg överlämnade till genomförandekommittén i maj 2014, dels de tidigare riskbedömningar som genomförandekommittén genomfört kring verksamhetsövergången. 2 Syfte Inför verksamhetsförändringar ska riskbedömning gällande arbetsmiljön genomföras för att identifiera och värdera risker, identifiera orsaker och ta fram åtgärder för att eliminera risker samt mildra negativa konsekvenser. Framtagningen av riskerna har utgått från vad som kan orsaka ohälsa främst ur ett psykosocialt perspektiv vid verksamhetsövergången som sker den 1 januari 2015 eller när de olika förändringarna kan träda ikraft. Postadress Box VäxjöMalmö Besöksadress Porslinsgatan 6 Malmö Telefon E-post I outlook: sydsamverkan sydsamverkan

Lokalpolisområden i Malmö stad

Lokalpolisområden i Malmö stad RAPPORT 2014-10-17 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Förändringskansliet Region Syd Lokalpolisområden i Malmö stad Fördjupad utredning angående Malmö stads framtida indelning i

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Vill du arbeta med polismyndighetens viktigaste uppdrag; att skapa trygghet för medborgarna och förtroende

Läs mer

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1

Läs mer

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 ---

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 --- Talmanus till PowerPointpresentationen: Vägen till en polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021 Bild 1 --- Bild 2 Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter

Läs mer

VERKSAMHETSÖVERGÅNG TILL DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

VERKSAMHETSÖVERGÅNG TILL DEN NYA POLISMYNDIGHETEN VERKSAMHETSÖVERGÅNG TILL DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Direktiv till Polisens chefer att informera sina medarbetare om preliminär inplacering, senast den 15 september 2014 Beslutet handlar om var, inte hur

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad 2012-2016 Övergripande mål Att öka den upplevda tryggheten bland Malmöborna och minska utsattheten för brott. Indikatorer: Trygghetsmätning, aktuell

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Utdrag från den särskilde utredarens beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detaljorganisation 2014-05-15 1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Närmare medborgarna

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Medborgarlöften. Fördjupad samverkan med medborgarna i centrum.

Medborgarlöften. Fördjupad samverkan med medborgarna i centrum. Medborgarlöften Fördjupad samverkan med medborgarna i centrum. 1 23 har blivit 1 polismyndighet Den 1 januari 2015 blev 21 polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium

Läs mer

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 POLISSAMORDNINGEN 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 REDAN STARTAT BYGGAS UNDERIFRÅN INSYN SAMORDNING Dagens möte Därför ska polissamordningen genomföras Utgångspunkter för polissamordningen Så ska polissamordningen

Läs mer

Hemställan om beslut avseende framtida indelning i polisområden inom Polisregion Syd

Hemställan om beslut avseende framtida indelning i polisområden inom Polisregion Syd Hemställan 2014-09-04 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Särskilde utredaren Thomas Rolén Hemställan om beslut avseende framtida indelning i polisområden inom Polisregion Syd Enligt

Läs mer

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Regional underindelning Region öst

Regional underindelning Region öst Regional underindelning Region öst Delrapport: Polisområden och Lokalpolisområden Torbjörn Johansson Håkan Boberg Ove Callheim Patrik Crafoord Ann-Louise Kämpe Hanna Sjögren Ann-Louise Stenius Martin Ulvenhag

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun träffar följande överenskommelse avseende samverkan

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 Tertial 1 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Diarienummer: AA-400-22532-12 Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften 2014-09-04 Version 1.0 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften 2 Bakgrund De lokala medborgarlöftena är en del av Polismyndighetens

Läs mer

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning Polismyndighetens verksamhetsuppföljning I följande underlag presenteras ett urval av Polismyndighetens verksamhetsuppföljning. Den redovisade statistiken beskriver polisverksamheten ur ett antal olika

Läs mer

KS DECEMBER 2013

KS DECEMBER 2013 KS 17 18 DECEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2013-11-15 Diarienummer KSN-2013-1258 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Polismyndigheten i Uppsala

Läs mer

En ambitionshöjning i den lokala polisverksamheten längst fram nära medborgarna

En ambitionshöjning i den lokala polisverksamheten längst fram nära medborgarna Projektrapport 2014-06-30 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Version 1.0 En ambitionshöjning i den lokala polisverksamheten längst fram nära medborgarna 2 Innehållsförteckning Varför

Läs mer

VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014

VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014 VAD, VARFÖR, HUR, VEM OCH NÄR - FÖRÄNDRINGSLEDNING I PROJEKTFORM HR NU 24 APRIL 2014 Riksdag och regering: skapa en Polis DECEMBER 2012 119 21 1 1965 1990-tal 2015 En naturlig fortsättning på arbetet som

Läs mer

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas 2014-01-09 Regeringskansliet Mats Paulsen Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen

Läs mer

LOKALA MEDBORGARLÖFTEN PILOTPROJEKT

LOKALA MEDBORGARLÖFTEN PILOTPROJEKT LOKALA MEDBORGARLÖFTEN PILOTPROJEKT Polissamordningen hittills Juni 2013 Regionbeslutet Oktober 2013 Inriktningsbeslutet Maj 2014 Detaljbeslutet 23 1 Jämnstora, bärkraftiga regioner Huvudorter Tydlig ledning,

Läs mer

OP-1 Den lokala polisverksamheten

OP-1 Den lokala polisverksamheten Projektrapport Version 1.0 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Johan Dixelius John Josefson 2013-09-17 OP-1 Den lokala polisverksamheten Slutrapport 2 Innehållsförteckning Våra förslag

Läs mer

2014-09-19 Ju 2012:16/2013/98

2014-09-19 Ju 2012:16/2013/98 Bilaga 1 2014-09-19 Ju 2012:16/2013/98 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Indelning av Polismyndighetens region syd Beslut Polisregion syd ska delas in i 5 polisområden och 21 lokalpolisområden.

Läs mer

Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten region syd/lokalpolisområde Kalmar

Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten region syd/lokalpolisområde Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-08-17 KS 2016/0688 50163 Kommunstyrelsen Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten

Läs mer

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser Projektdirektiv 2013-08-22 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv EK-2, Finansiell styrning Den nya Polismyndigheten ska inleda sitt arbete den 1 januari

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse Skara kommun och Lokalpolisområde Västra Skaraborg 2017-2018 Ersätt med datum Samverkan för ökad trygghet Skara kommun och Polismyndigheten Region Väst, Lokalpolisområde Västra

Läs mer

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun Handlingsplan 2011 - Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun 2011-08-30 1. Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan polis och kommun

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten, Dorotea kommun, Lycksele kommun, Sorsele kommun, Storumans kommun, Vilhelmina kommun och Åsele kommun Del 1 2017 2018 VILHELMINA KOMMUN VUALTJEREN TJIELTE

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Rekommendation 1 (4) Polisregion Mitt Tillträdande regionpolischef Carin Götblad 2014-10-31

Rekommendation 1 (4) Polisregion Mitt Tillträdande regionpolischef Carin Götblad 2014-10-31 Hemställan 1 (4) Polisregion Mitt Tillträdande regionpolischef Carin Götblad Datum 2014-10-31 Diarienr (åberopas) Rekommendation Enligt tidigare lämnat uppdrag har det genomförts en översyn av den framtida

Läs mer

Chef för Regionala gränspolisen i region Stockholm

Chef för Regionala gränspolisen i region Stockholm Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för Regionala gränspolisen i region Stockholm till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Polismyndigheten består av: 85 90 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner 1 nationell operativ avdelning 1 nationellt forensiskt centrum 6 gemensamma

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 Tertial 2 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 År 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod... 1 Rapportens

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd, Väst, Öst, Stockholm, Mitt, Bergslagen, Nord)

Läs mer

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2016-01-18 Diarienummer KSN-2016-0063 Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen

Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef finansiell styrning tillika biträdande avdelningschef vid ekonomiavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

2014-06-25 Rev 2014-08-07. Principer för inmappning. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16

2014-06-25 Rev 2014-08-07. Principer för inmappning. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 PM 2014-06-25 Rev 2014-08-07 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Principer för inmappning Principer för inmappning Mappningen innebär att alla medarbetare som berörs av verksamhetsövergång

Läs mer

Chef för Regionalt utvecklingscentrum

Chef för Regionalt utvecklingscentrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för Regionalt utvecklingscentrum till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Anvisningar för Polismyndighetens verksamhetsplanering, uppföljning och budgetfördelning 2015

Anvisningar för Polismyndighetens verksamhetsplanering, uppföljning och budgetfördelning 2015 2014-12-19 Ju 2012:16/2014/145 Anvisningar för Polismyndighetens verksamhetsplanering, uppföljning och budgetfördelning 2015 Ju 2012:16 Grundläggande i den nya styrmodellen är att verksamhetsplanen inte

Läs mer

Delrapport Översyn av geografisk indelning för Polisregion Syd

Delrapport Översyn av geografisk indelning för Polisregion Syd Förändringskansliet Polisregion Syd Delrapport Översyn av geografisk indelning för Polisregion Syd DELRAPPORT 2 (79) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 5 2 BAKGRUND... 7 3 UTGÅNGSPUNKTER... 7 3.1 Tidigare fattade

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Bilaga 2. Beslut som följs upp i Polismyndighetens förändringsbarometer. Statskontorets rapport 2016:22

Bilaga 2. Beslut som följs upp i Polismyndighetens förändringsbarometer. Statskontorets rapport 2016:22 Bilaga 2 Beslut som följs upp i Polismyndighetens förändringsbarometer Statskontorets rapport 2016:22 PM 1 (2) Beslut som följs upp i Polismyndighetens förändringsbarometer 1. 50 procent av regionens

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till HR-direkt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Daniel.p.svard@skane.se RESULTAT Datum -- () Berörda Kommunenkät till kommundirektörer angående polisens närvaro i Skånes kommuner Bakgrund

Läs mer

Medborgarlöfte för Uppsala resecentrum 2017

Medborgarlöfte för Uppsala resecentrum 2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Hagström Ingela Datum 2016-11-14 Diarienummer KSN-2016-2165 Kommunstyrelsen Medborgarlöfte för Uppsala resecentrum 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen

Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till kansliet vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2015-01-05 Diarienummer KSN-2014-1450 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015 Förslag

Läs mer

Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen

Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Biträdande avdelningschef tillika chef för kansliet vid Nationella operativa avdelningen Den tillträdande chefen för Nationella operativa avdelningen

Läs mer

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Allmänt Kommissarie Stefan Thörn fick den 15 juni 2009 i uppdrag att tillsammans

Läs mer

Chef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli

Chef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Remiss angående Motion av Fredrik Sjögren (FP) och Olle Schmidt (FP) avseende att motverka våldsbejakande extremism, STK

Tjänsteskrivelse. Remiss angående Motion av Fredrik Sjögren (FP) och Olle Schmidt (FP) avseende att motverka våldsbejakande extremism, STK Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2016-01-07 Vår referens Anto Tomic Utvecklingssamordnare anto.tomic@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss angående Motion av Fredrik Sjögren (FP) och Olle

Läs mer

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan

Läs mer

Regionala chefer till rättsavdelningen

Regionala chefer till rättsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Regionala chefer till rättsavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 För brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete i Gullspångs kommun Samverkan mellan Gullspångs kommun och Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2013 Nr 107 Förändring av valdistrikten inför 2014 års val (Dnr STK-2013-829) Till kommunfullmäktige i Malmö Kommunstyrelsen 6/11 2013

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Chefer till gemensam HR

Chefer till gemensam HR Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till gemensam HR Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV Sida: 1 (5) PROJEKTDIREKTIV UTREDNING/FÖRSTUDIE AV ALTERNATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NYTT EVENTUELLT KULTURHUS 1 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 27 november 2012 dels att godkänna rapport 2012-11-23

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2016-11-29 2016/723 100 Handläggare Säkerhetschef Anders Nählstedt Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen 0451-26 80 21 anders.nahlstedt@hassleholm.se Samverkansöverenskommelse

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127 Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Presschef, Kommunikationsavdelningen

Presschef, Kommunikationsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Presschef, Kommunikationsavdelningen till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Ny nämndstruktur med tillhörande förvaltningsorganisation från och med 1 januari 2015

Ny nämndstruktur med tillhörande förvaltningsorganisation från och med 1 januari 2015 2014-11-19 1 (6) Kommunstyrelsen Ny nämndstruktur med tillhörande förvaltningsorganisation från och med 1 januari 2015 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 27 oktober 2014, 231 med tillhörande

Läs mer

Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen

Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet

Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar Det ANDT-förebyggande arbetet 1. 1. Stadsdelens namn Stadsdelens namn: Centrum Fosie Husie SDF Hyllie SDF Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård SDF Södra innerstaden

Läs mer

Polismyndighetens styrmodell

Polismyndighetens styrmodell 2014-12-19 Ju 2012:16/2014/147 Polismyndighetens styrmodell Ju 2012:16 Innehållsförteckning Polismyndighetens styrmodell styrfilosofi, verksamhetsidé, långsiktiga mål och strategiska initiativ...3 Bakgrund...3

Läs mer

Regionpolischef till region Stockholm

Regionpolischef till region Stockholm Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Regionpolischef till region Stockholm Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer