Tänk om. En studie baserad på fiktion, applicerad på Sunderby Sjukhus. Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011

Transkript

1 Tänk om En studie baserad på fiktion, applicerad på Sunderby Sjukhus Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Charlotte Berndts Handledare: Maria Hansby Sida 1

2 Sammanfattning Arbetets art: Projketarbete i kurs Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Charlotte Berndts Antal sidor : 18 Titel: Tänk om, En studie baserad på fiktion, applicerad på Sunderby Sjukhus Handledare: Maria Hansby Datum: Bakgrund Som studerande får man ofta frågan vad man går för utbildning. När jag svarar att utbildningen heter instrument och steriltekniker är det få som vet vad yrket innebär. Vissa chansar på att det är inom musik, andra tror att jag kommer att jobba inom någon form av industri som tekniker. När de sedan får veta att det är inom sjukvården så säger de Jaha, så du typ diskar saker. Jag vill med detta arbete skapa en intressant läsning om vad man faktiskt gör på en sterilcentral. Vad händer om Luleå kommun drabbas av en zombieepidemi. Har sjukhuset resurser att ta emot ett stort antal infekterade? Syfte Syftet med detta arbete är att skapa en mer intressant läsning om vad det innebär att arbeta på en sterilcentral samt en sammanställning om situationen på Sunderby sjukhus. Mål En informativ rapport och sammanställning om situationen på Sunderby sjukhus. Metod Jag har ställt upp ett scenario. En känd zombiesmitta bryter ut i Luleå kommun och det finns ett botemedel som ges i samband med en operation där såren från zombieattackerna lappas ihop. Jag har undersökt fiktionslitteratur för att få fram fakta om hur zombier sprider sin smitta. Hur lång inkubationstid smittan har och annan nödvändig information. Resultat Oavsett om sjukhuset ingriper eller inte så gör det en minimal skillnad i zombiernas utveckling. En samlevnad mellan zombier och människor är inte möjlig. En enda zombie kommer slutligen leda till civilisationens undergång om de inte utrotas. Sjukhuset har inte de resurser som krävs för att optimalt bekämpa smittan. Sterilcentralen har för lite personal för att klara av dygnet runt arbete. Sida 2

3 Innehållsförteckning Sida Ordlista... 4 Bakgrund... 6 Introduktion... 6 Zombies Scenario... 7 Sterilcentral... 7 Syfte och Mål...11 Metod och scenario..11 Resultat...13 Sjukhusets resurser.13 Zombieutvecklingen.14 Sammanställning..16 Diskussion...17 Tack till 18 Källförteckning 18 Bilagor Bilaga 1: Förslag till barrikader Bilaga 2: Zombieutveckling utan sjukhusets inverkan Bilaga 3: Zombieutveckling med sjukhusets inverkan Bilaga 4: Operationsscheman Sida 3

4 Ordlista: A 0 värde A 0 -värde räknas ut på följande sätt: A 0 = 10 (t-80)/z t t= vald tid i sekunder T= temperatur i C A 0 = A värde när z är 10 C Med andra ord den motsvarande tiden i sekunder föremålet utsätts för 80 C. Vid en temperaturhöjning på 10 C ska antalet mikroorganismer reduceras med ytterligare en tiondel och antalet minuter kan därmed även reduceras med en tiondel. A0 - värde 600 är lika med 100 minuter vid 70 C 10 minuter vid 80 C 1 minut vid 90 C Apokalyps Uppenbarelse om världens undergång Autoklav En form av tryckkokare som steriliserar föremål. Används inom sjukvård, tandvård, laboratorier och tatueringsverksamheter Batchbricka Liten bricka med en streckkod och två krokar som hängs på en autoklavkorg. Används för att registrera vilka gods som gått igenom vilka processer D-värde Är tiden det tar för en levande mikroorganism att minska, 10-fallt, vid en speciellt angiven temperatur Dekapitering Halshuggning Desinfektion Process som avdödar 99,9% av sjukdomsframkallande mikroorganismer Diskdesinfektor En avancerad typ av diskmaskin som även desinfekterar godset Sida 4

5 Hålltid Baseras på inställt D-värde i autoklaven. Tiden som temperaturnivån skall vara konstant för att ta död på de tuffaste mikroorganismerna Exempel: 134 C i minst 3 minuter, eller: 121 C i minst 15 minuter Inkubationstid Tiden mellan smittoögonblicket till det att sjukdomen bryter ut Kontaminering Ett föremål blir förorenat Sterilitet Sannolikheten att en livsduglig mikroorganism finns är lika med eller mindre än en på miljonen Sterilparametrar Tryck, tid och temperatur (för ångautoklav) T-doc Spårbarhetssystem som används inom sjukvården för att kunna spåra och dokumentera instrumenthantering Ultraljudsbad En rengöringsprocess med ljudvågor i vatten Validering Kvalitetssäkring av en process. Bekräftande av att processen gör det den ska Voodoo Form av animistisk religion med andedyrkan Zombie Populärkulturistisk karaktär som skildras som en levande avliden människa Ångsterilisering Steriliseringsprocess som bygger på mättad ånga Sida 5

6 Bakgrund Introduktion: Vad händer om vår kommun drabbas av en aggressiv smitta som kräver att all vårdverksamhet fokuserar på att förhindra fortsatt spridning av smittan. Något som svininfluensan, men aggressivare och kräver större ingrepp än endast vaccination. Jag läste en intressant och annorlunda artikel på internettidningen, telegraph.co.uk, skriven av Richard Alleyne [1] där han refererar till en studie gjorda av kanadensiska matematiker. Studien When Zombies Attack! [2] som publicerades i boken Infectious Diseases Modelling Research Progress, må låta oseriös men är en matematisk modell baserad på hur snabbt en smitta skulle spridas vid ett utbrott av en zombie infektion. Med olika scenarion där botemedel samt attacker mot zombier ingår i uträkningarna så kommer författarna fram till att ett utbrott av en zombie infektion kommer med största sannolikhet leda till att civilisationen faller om det inte åtgärdas så snabbt som möjligt. Zombies: En zombie är en karaktär som förekommer i populärkultur och skildras oftast i samband med apokalypsscenarion där ett utbrott av en zombiesmitta drabbar civilisationen. En zombie refereras till som en levande död. En människa som avlidit men vars kropp fortfarande har en viss primitivfunktion. De har inte kvar någon av den tankeverksamhet eller personlighet som de hade innan de dog. I vissa fall har de kvar repetitionsmönster från deras tidigare liv [3]. De beskrivs som uttryckslösa själlösa ruttnande kroppar. De är långsamma och deras primära sysselsättning är att långsamt vandra fram och tillbaka utan ett klart mål. Det finns olika typer av zombies. Det finns myter som sägs ska ha utspelat sig på Haiti där det utövades voodoo. Människor förslavades under ett zombielikt tillstånd och tvingades arbeta hårt åt sina voodoomästare. Sedan finns den moderna zombien som blev populär efter författaren Richard Mathesons science fiction berättelse I am Legend från 1954, där zombierna utsattes för ett virus som orsakade kannibalism [4]. Så ser det vanligaste porträttet ut i dagens zombiefiktion. Den moderna gengrenen av zombiefiktionen kan man i sin tur dela in i två genrer baserat på regissörerna George A. Romero och Lucio Fulcis filmatiseringar, de två störta regissörerna i genren. I Romeros genre uppstår zombierna via en smitta antingen från rymden eller utvecklad av armén, d v s via vetenskapliga grunder. Lucio Fulci baserar till skillnad från Romero sina filmatiseringar på icke vetenskapliga grunder. I hans filmer reser sig zombierna ur sina gravar pga. sekter/kulter eller andra religiösa eller magiska skäl. Sida 6

7 Detta arbete kommer att fokusera på zombier som uppstår via vetenskapliga grunder/ kannibalism, inte av hypnos/magi. Zombier utgör en fara för levande människor då de livnär sig på allt corpus (lat. kropp) har att erbjuda. Livnär må vara ett opassande ord då zombier varken är vid liv eller har en fungerande metabolism att underhålla, likväl äter de ändå. Eftersom att zombier är långsamma i både rörelse och tankeverksamhet så är de relativt ofarliga i små mängder så länge man inte kommer inom en armlängds avstånd ifrån dem. Det är när de är i stora massor de blir som farligast. När en zombie attackerar en människa så biter de. Är det en ensam zombie så är chansen ganska stor att man tar sig lös, är de flera blir man med största sannolikhet uppäten eller så pass biten att koncentrationen av smittoämnen gör att omvandlingen till zombie går oerhört fort. Scenario: I detta arbete kommer jag att bygga upp ett scenario som ser ut som följande: En känd zombieepidemi bryter ut i Luleå kommun. All vårdverksamhet lägger om sin verksamhet för att bekämpa epidemin. Man har ett fungerande botemedel som ges i bettytan i form av en spruta. Det krävs även ett mindre kirurgiskt ingrepp i bitområdet för att lappa ihop eventuella skador samt avlägsna eventuell död hud som hinner bildas. Smittan går att ta död på genom de vanliga sterilparametrarna för en ångautoklav, så instrumenten som används i operationsarbetet går att återanvända efter en genomgången process i en sterilcentral. Arbetet kommer främst fokusera på huruvida sterilcentralen på Sunderby sjukhus klarar att hantera cirkulationen på gallrena. Arbetet kommer även att se huruvida Sunderby sjukhus i det stora hela hinner behandla infekterade innan brytningspunkten nås. Med brytningspunkten menas när det blivit fler zombier än människor. Detta nämns i studien When zombies attack. Författarna kommer fram till att innan brytningspunkten har populationen fortfarande en chans att överleva. Efter brytningspunkten tar zombierna över. Sterilcentralen: Arbetet som sker på en sterilcentral ser ut som följande. En sterilcentral arbetar med att ta fram sterila instrument åt olika kunder. I det här fallet operationsenheten på Sunderby sjukhus. I det här scenariot må alla lida av samma zombiesmitta, men man vet inte vad patienten har för övriga blodsjukdomar som kan överföras till nästa patient. Det finns även en smittorisk för personalen i form av stickskador och kontaminering. Därför krävs det att instrumenten steriliseras mellan operationerna. För att uppnå sterilitet krävs det att man går igenom vissa steg, rengöring, desinfektion och sterilisering. Detta är för att säkerställa att zombiesmittan verkligen försvinner från instrumenten. Efter rengöring av godset ska antalet mikroorganismer ha reducerats till en på hundra, instrumenten skall då vara rena för ögat. Efter desinfektion ska antalet mikroorganismer ha reducerats till en på tusen. Då först efter sterilisering i autoklav Sida 7

8 kan möjligen sterilitet uppnås. Det är oerhört viktigt att bibehålla den renhetsgrad instrumentet har och inte tillföra mikroorganismer i något led av processen. Processen i en sterilcentral börjar med en rengöring i en diskdesinfektor eller manuellt. Rengöring i ultraljudsbad kan även vara av behov om smuts misstänks sitta hårt. Diskdesinfektorerna skall ha genomgått en godkänd validering och de skall vara inställda på ett A0 - värde på minst 600. Så efter en genomgången process i en diskdesinfektor har instrumenten gått igenom både rengörings och desinfektionsfasen. Därmed har zombieorganismerna reducerats till en på tusen. När instrumenten plockats ut ur diskdesinfektorerna skall de vara torra och de ska svalna till rumstemperatur. Detta är viktigt för att när instrumenten är varma så vidgas materialet. De skall vara avsvalnade så att inte onödig friktion skadar instrumenten vid utförande av funktionskontrollen. Instrumentet måste även vara svalt av den anledningen att en snabb temperaturväxling ska kunna ske inuti autoklaven. Vid en temperaturväxling på instrumentets yta så bildas kondens. Kondensen är medlet som ökar i temperatur och under hålltiden steriliserar instrumentets yta och därmed tar död på zombiesmittan. Sedan skall en visuell inspektion genomföras för att säkerställa att de är för ögat rena. När det är godkänt skall instrumenten testas, underhållas och monteras efter de anvisningar tillverkaren har gett. När instrumenten har genomgått de stegen och de är godkända skall dem läggas i lämpligt galler. Gallret skall paketeras inuti packskynken/packpåsar som är tillverkade efter standard SS-EN 868. Det är viktigt att paketeringen är hel och inte kan släppa in några mikroorganismer. En batchbricka skannas och returetikett skannas ut via t-doc. En batchbricka används för att kunna registrera vilka instrument som har gått igenom vilken autoklavprocess. Etiketten har en streckkod som innehåller information. Det är ett spårbarhetssystem som gör det möjligt att spåra ett instrument långt tillbaka i tiden. Det gör att man kan se i vilken autoklavprocess godset har varit och vem som har använt det och till vilken patient. Etiketten fästs på det inslagna gallret. Gallret placeras i en lastningskorg för autoklaver och batchbrickan hängs på korgens sida. När lastningskorgarna är fulla skjuts de in i en godkänd och validerad autoklav och en ångsteriliseringsprocess startas. Sida 8

9 När processen är klar i autoklaven skall kurvan läsas av, godkännas och dokumenteras. För att godkänna autoklavkurvan måste man kontrollera parametrarna tryck, temperatur och tid i olika faser i processen. Så här ser en process för ångautoklaver ut: Sida 9

10 D-värde är tiden det tar för en levande mikroorganism att minska, 10-fallt, vid en speciellt angiven temperatur. Exempel: D 134 värde är 10 sekunder (D 134 = 134 C) D 121 värde är 2 minuter (D 121 = 121 C) Sekunder Spor Minuter Spor Utefter detta baserar man sin hålltid (muntligt, steriltiden) under sterilfasen. Man vet aldrig vad man har för mikroorganismer på sitt gods, hur värmetåliga de är och inte. Därför skall man alltid basera hålltiden på ett så kallat worst case dvs. man har de tuffaste mikroorganismerna att ta död på. Geo Bacillus Stearothermophilus anses vara den värmetåligaste mikroorganismen. Generellt sett utgår man ifrån att när den dör är alla andra mikroorganismer döda. Minimum baserat på ovanstående D-värden. 134 C under en hålltid på minst 3 minuter, eller: 121 C under en hålltid på 15 minuter. I förvakuumfasen ska man kontrollera att autoklaven går ner under det tryck tillverkaren har specificerat för just den autoklaven. Autoklaven skall upprepade gånger gå under det tryck autoklavtillverkaren har angett, detta är för att skapa ett vakuum i autoklavkammaren. Man vill få bort luften för att luft isolerar värme. Tar man bort luften går det fortare att värma upp godset till den temperatur D-värdet är inställt på. Vanligast förekommande är att det är 3 förvakuum. Efter första förvakuumet finns det ca 10 % luft kvar i kammaren. Efter andra förvakuumet finns det ca 1 % luft kvar och efter tredje ska det vara mindre än 0,1 % luft kvar. Efter det stiger trycket i kammaren och några positiva pulser hjälper till att ytterligare tömma kammaren på luft. Sida 10

11 Under steriliseringsfasen skall man kontrollera att steriliseringsparametrarna uppfylls, vilka är tryck, tid och temp När processkurvan är godkänd ska godset godkännas. Det skall vara torrt och paketeringen ska vara hel och ren. Är det fuktigt så vidgas förpackningsmaterialet och mikroorganismer kan tränga igenom och kontaminera godset igen. Därför måste fuktigt gods packas om. När allt det är godkänt kan det lämnas ut till operation igen. Sterilcentralen på Sunderby sjukhus har för närvarande 9 anställda (1 enhetschef, 8 sjuksköterskor/undersköterskor, ingen steriltekniker). Sterilcentralen ligger i anslutning till operationsenheten på femte våningen och har 4 ångautoklaver som rymmer 9 autoklavkorgar med gods vardera. Operationsenheten består av 5 moduler, A,B,C,D och E. Varje modul består av 3 operationssalar, så det blir 15 salar totalt. Syfte Syftet med detta arbete är att skapa en intressantare läsning om vad det innebär att arbeta på en sterilcentral samt en sammanställning om situationen på Sunderby sjukhus. Mål En informativ rapport och sammanställning om situationen på Sunderby sjukhus. Metod och scenario: Jag har undersökt fiktionslitteratur för att få fram hur smittan sprids, hur lång inkubationstid smittan har, hur snabbt den sprids. Vidare har jag via sjukhuset fått fram praktiska saker som krävs i mina uträkningar, som personaltillgång, antal diskdesinfektorer och autoklaver, antal instrumentgaller och antal operationssalar. Jag har även använt mig av internet för att få fram fakta om Luleå kommuns population. Luleå kommun med sina invånare drabbas av en känd zombieepidemi. All vårdverksamhet får läggas om så att endast zombieangripna behandlas. Det kommer krävas att försvarsmakten och/ eller polismyndigheten går in och hjälper till att spärra av området för att skydda personal mot eventuella zombiemassor. Sunderby sjukhus är ett väldigt öppet sjukhus, med stora ytor och flera ingångar. Förslag på avspärrning återges i bilaga 1. Ett välbeprövat läkemedel förhindrar att zombiestadiet bryter ut om sprutan hinner tas under inkubationstiden. Sjukhuset kommer endast att bota de som befinner sig i Sida 11

12 inkubationstiden. Zombies går inte att bota, det finns inget botemedel mot döden ännu. De som blivit botade blir inte immuna. De är fortfarande med i uträkningen som möjliga offer för smitta. Smittan har inte drabbat kommunen förut så inga zombiegaller finns redo. När smittan blir känd kommer personalen använda ett dygn till att plocka ihop de galler som krävs. Det kommer vara ett relativt enkelt ingrepp som inte kräver mer än ett modifierat suturset för att sy ihop bettytan och eventuellt borttagande av infekterad hud runt sårytan. Operationen beräknas att ta ca 1h och 30 minuter. På operation kommer arbetslagen att arbeta i 12 timmars pass dygnet runt. Operationsgallret kommer innehålla följande instrument: 1 Instrumentkorg Liten 1 Peang tvätt 24cm 1 Knivskaft 3 1 Sax Ragnell 12 cm 1 Sax Mayo böjd 15cm 1 Pincett Ewald klo 2 Peang Halstead böjd 1 Nålförare Hegar cm 2 Hake Langenbeck 15x5 1 Diatermi bipolär + kabel Från det att instrumenten anländer till sterilcentralen tills de kan användas igen ska de gå igenom hela sterilprocessen. En ungefärlig tidsram: Lasta in i diskdesinfektor: 5 min Tid i diskdesinfektor: 1h 15 min Svalna, inspektion, funktionstest och packa: 25 min Tid i autoklav: 1h 15 min Det tar totalt ca 3 timmar innan de kan användas till en ny operation, förutsatt att de steriliseras direkt. Eventuell väntetid på att fylla autoklaven med så många galler som möjligt kan variera. Sida 12

13 Resultat Sjukhusets resurser För att få fram hur många zombiegaller sjukhuset kan få fram så räknades alla instrument som fanns tillgängliga ute i galler, löspackade och i förråd. Fick fram följande antal: Peang tvätt Knivskaft 3 Sax Ragnell 12 cm Sax Mayo böjd 15cm Pincett Ewald klo Peang Halstead böjd Nålförare Hegar cm Hake Langenbeck 15x5 Diatermi bipolär + kabel 137st 140st 59st 150st 150st 222st 150st 46st 44st Instrumentkorgar finns det tillräckligt av och behövde inte räknas. Antalet galler begränsas av det instrument det finns minst av. Eftersom att det ska ligga 2st Hake Langenbeck på varje galler så blir det endast 23 galler totalt. Det låga antalet galler resulterar i att med en operationstid på 1,5 timme så kommer man inte klara av att operera på alla 15 operationssalar. Man kan börja dagen på alla salar, men under dagens gång hinner inte instrumenten steriliseras innan de måste användas igen. Totalt 44 beräknade operationer kommer stå utan galler. Beräknat på mängden galler och hur lång tid det tar innan de kommer tillbaka från sterilcentralen så skulle 8 operationssalar kunna användas istället. Se bilaga 4 för scheman. Sjukhuset har 4 autoklaver med plats för 9 autoklavkorgar vardera. I en autoklavkorg ryms 4 små galler som zombiegallerna ska vara lagda i. En autoklav rymmer max 36 zombiegaller. Nu finns det bara 23st så autoklaverna kommer aldrig att lastas fulla och det kommer inte behöva köras mer än två autoklaver samtidigt. Detta resulterar i att det blir ett jämnt flöde på gallrena genom sterilcentralen. De behöver inte stå och vänta på att en maskin ska bli klar. Det jämna flödet resulterar i att Sida 13

14 operationsschemat flyter på. Så på ett 12 timmars pass hinner 46st smittade få hjälp och 92st på ett dygn. Däremot finns det svårigheter med att klara av att bemanna sterilcentralen i 24 timmar. Med endast 9 anställda resulterar det i att de måste jobba 3 personer per 8 timmars pass för att få en jämn arbetsstyrka över hela dygnet. Det är möjligt tackvare att det är små, relativt lätta galler att kontrollera. Gallrena kommer inte mer än 8 i taget. Det är möjligt, men arbetet kommer att vara intensivt. Däremot får man problem om någon ur sterilcentralen blir smittad och förvandlas till en zombie. Operationspersonalen har viss kunskap om sterilcentralens verksamhet och kan rycka in, men i det här fallet är det svårt att se att de ska räcka till på båda platserna. Zombieutvecklingen Smittan sprids främst via bett, men smitta via blodöverföring är också möjlig [3]. När en zombie bitit en människa överförs deras smitta via saliven som lägger sig i såret. När en människa utsätts för en zombies saliv eller blod så blir denne också en zombie efter en viss tid. Hur lång inkubationstid innan smittan bryter ut är väldigt individuellt, men vanligtvis runt 24 timmar [5][6]. I vissa fall kan det ta upp till 3 dygn innan omvandling sker. Faktorer som antal bett och hur snabbt blodet cirkulerar i kroppen kan möjligtvis påverka effekten[7][8]. Zombies är svåra att bli av med men kan utrotas genom att man åstadkommer stor skada på huvudet alternativt via dekapitering. Det faktum att zombies äter människor, trots att de inte behöver någon näring, har jag inte fått något konkret svar på varför det sker. Detta kan ha med repetitionsmönstret från det tidigare livet att göra. En siffra behövdes för att kunna göra en uträkning om zombiernas matvanor. Så jag utgick ifrån att de kommer bete sig som i det tidigare livet. Därmed utgick jag ifrån att en zombie kommer vilja äta ca 3 gånger per dag. Den ursprungliga smittoorsaken till att den första zombien blev en zombie finns inte med i denna uträkning. Detta är endast baserat med en zombie och dess matvanor som utgångspunkt. Första dagen smittas 3 personer. Med en inkubationstid på ca 24 timmar så blir det alltså fyra zombies dagen efter (3 nya plus den första) Andra dagen smittar de 4 zombierna 3 människor var. Så dag 3 är man uppe i 16 zombies. Sida 14

15 Med denna utveckling kommer man nå brytningspunkten redan efter 8 och en halv dag, se graf nedan. Då kommer det finnas fler zombies än människor. Se bilaga 2 för fullständig uträkning. Så ser det ut utan sjukhusets ingripande. Man får räkna med att zombiesmittan inte kommer upptäckas dag ett. Det är tidigast dag två då rapporter om flera anfall kommit in, det kommer upptäckas. Då är det först dag tre ett beslut om aktion kan komma. Så på den tredjedagen får sjukhuset möjlighet att börja förbereda zombiegaller, vilket medför att operationer kommer att kunna börja införas på den fjärde dagen. Enligt tabellen i bilaga 2 så har redan 64 personer blivit zombies dag fyra. Med dessa 64 zombies matvanor kommer de att smitta 192 personer det dygnet. Sjukhuset kan Sida 15

16 bota 92 av dem. Det reducerar antalet till endast 100 nya zombies det dygnet. Med de 64 som smittade dem så är det alltså 164 zombies det femte dygnet. Den nya grafen för zombieutvecklingen med sjukhusets inverkan ser ut som följande: Jämför man den med tidigare grafen där sjukhuset inte gör något ingripande så ser man att man flyttar bara fram tiden för brytningspunkten med ett halvt dygn när sjukhuset blandas in. Detta visar väldigt tydligt att en samlevnad mellan människor och zombier inte är möjlig. Med människans livscykel, födelse och död, bidrar vi med en konstant råvara till zombiernas utveckling. Enda sättet för människan att överleva, oavsett sjukhusets insatser, är att utrota fler zombier än vad de hinner smitta nya. Sammanställning: Sjukhuset har inte tillräckligt av de instrumenten som krävs i det här fallet för att kunna utnyttja alla operationssalar. Sterilcentralen lider av en personalbrist och har oerhört svårt att hantera 24 timmars bemanning. De är så få att det knappt räcker till att arbeta kvällspass utöver dagtidsarbete. De kan kanske med hårt arbete klara av att serva åtta operationssalar eller mindre på 3 personer. Men de skulle aldrig klara av 24 timmars arbete om alla 15 operationssalar är i drift. Sida 16

17 Diskussion Ja det blev en informativ rapport och sammanställning av sjukhusets resurser. Det är mycket information om sterilcentralen och varför man arbetar som man gör och kan upplevas som lite trögläst, men jag anser att det är information som är viktig för att förstå verksamhetens arbete. Personal inom sjukvården får förhoppningsvis en liten fördjupning i ämnet och utomstående personer får en bättre bild av vad arbetet faktiskt innebär och hur andra enheter påverkas av det som sker på sterilcentralen. När man ser sammanställningen av resultatet får man ha i åtanke att det är utefter scenariot sammanställningen är baserad när det kommer till instrumentbristen. I verkligheten hade man kanske gjort några galler med Langenbeck i en annan storlek för att kunna optimera operationssalarna. Att sterilcentralen lider av personalbrist visste jag redan. De har det stressigt och har svårt att bemanna om någon skulle bli sjuk. Söndags- och kvällsarbete är det på gränsen att de har folk till. De skulle behöva utöka sin personal med minst fyra personer till för att ha tid med allt som ska hinna göras. Det här må vara ett arbete baserat på fiktion men scenariot kan man göra om så att det hela blir en krigs- eller katastrofsituation. Instrumenten kommer vara annorlunda och det kommer krävas mer resurser. Dock kvarstår frågorna, vem jobbar om personalen skadas och hur skyddar vi sjukhuset på bästa möjliga sätt? Zombieutvecklingen får man också ta med en nypa salt. Den är beräknad på en konstant utveckling där endast sjukhusets inverkan finns med som påverkan. Andra saker som kan påverka som jag inte tagit med i beräkningarna är hur invånarna reagerar. Flyr de kommunen, låser de in sig, går de ut och dödar zombies på egenhand eller fortsätter de att gå till jobbet som vanligt? Medias påverkan tas inte heller upp. Vilken information går kommun och landsting ut med? Vad uppmanar de invånarna till osv. Jag hade mina misstankar om att det skulle gå fort innan brytningspunkten skulle nås, men inte så fort. Jag trodde att man skulle ha 2-3 veckor på sig, men det visade sig handla om dagar istället. Jag trodde dessutom att sjukhusets påverkan skulle vara större än vad den visade sig vara. Sida 17

18 Tack till: Det har varit ett roligt arbete att skriva och jag vill passa på att tacka min handledare Maria Hansby som gav mig tillåtelse att skriva om något så pass annorlunda. Jag vill även tacka Eva Westerlund på sterilcentralen som hjälpt mig med arbetet att ta fram siffrorna på instrumenten. Även ett tack till min kära sambo som fått stå ut med att se ett stort antal zombiefilmer i mitt sällskap. Källförteckning [1] (160311) [2] (160311) [3] Survival of the dead, filmatisering från 2009 av George A. Romero [4] (150811) [5] Night of the living dead, filmatisering från 1968 av George A. Romero [6] Night of the living dead, filmatisering från 1990 av Tom Savini [7] Dawn of the dead, filmatisering från 1978 av George A. Romero [8] Dawn of the dead, filmatisering från 2004 av Zack Snyder [9] REC, filmatisering från 2007 av Jaume Balagueró [10] REC 2, filmatisering från 2009 av Jaume Balagueró [11] Land of the dead, filmatisering från 2005 av George A. Romero [12] Död snö, filmatisering från 2009 av Tommy Wirkola [13] Att förebygga vårdrelaterade infektioner, Ett kunskapsunderlag, Socialstyrelsen [14] Desinfektion på arbetsplatsen, Arbetsmiljöverkets publikationsservice [15] Steriliseringsprocesser validering och rutinkontroll inom svensk hälso-, sjuk- och tandvård, SIS Förlag AB [16] Föreläsningar i samband med utbildningen instrument och steriltekniker start hösttermin 2010 Sida 18

19 Bilaga 1: Förslag till barrikader Den yttre barrikaden har två bemannade vägspärrar för bil. Den omsluter även tågtrafiken så att transport via tåg är möjlig. Vid forcering av den yttre barrikaden finns en inre barrikad som omringar sjukhusområdet. Även här finns det två bemannade vägspärrar. Vägen till huvudentrén är blockerad och ingång kommer endast ske via akuten. Det bör även finnas ytterligare en barrikad inom sjukhusets väggar som begränsar möjliga ingångar till akuten och operation, se bild nedan. Enda ingången bör vara via akuten samt helikopterplattans tunnel. Akuten ligger i markplan och operation ligger på femteplan ovanför akuten. Sterilcentralen är integrerad med operation på det planet. Denna sista barrikaden bör även ge skydd åt helikopterplattan. Sida 19

20 Sida 20

21 Bilaga 2: Zombieutveckling utan sjukhusets ingripande Dag 1 1 zombie Totalt 1 Zombie Dag Zombies Dag 3 4*3 = = 16 Zombies Dag 4 16*3= = 64 Zombies Dag 5 64*3= = 256 Zombies Dag 6 256*3= = 1024 Zombies Dag *3= = 4096 Zombies Dag *3= = Zombies Dag *3= = Zombies Dag Totalt Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Sida 21

22 Graf baserad på ovanstående siffror Sida 22

23 Bilaga 3: Zombieutveckling med sjukhusets inverkan Dag 1 1 zombie Totalt 1 Zombie Dag Zombies Dag 3 4*3 = = 16 Zombies Dag 4 16*3= = 64 Zombies Dag 5 64*3= = = 164 Zombies Dag 6 164*3= = = 564 Zombies Dag 7 564*3= = = 2164 Zombies Dag *3= = = 8564 Zombies Dag *3= = = Zombies Dag *3= Zombies Dag Totalt Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag = Människor kvar Dag 10 ( =0) 0 Människor kvar Sida 23

24 Graf baserad på ovanstående siffror Sida 24

25 Bilaga 4: Operationsscheman Operationerna ska rulla så smidigt och konstant som möjligt. Har valt att inte ta fram specifika scheman för operationspersonalen. 23 galler på 15 operationssalar: De röda passen har inga instrument att operera med. Totalt 44 röda pass per 12 timmars pass. 23 galler på 8 operationssalar: Endast 2 operationspass per 12 timmars pass blir utan galler. De tomma operationssalarna finns då till förfogande för akuta fall. Mängden operationspersonal kan reduceras med en komprimering av operationssalar. Sida 25