Visuellt tänkande och gestaltning KBGIP1, 7,5 hp HT 2014

Transkript

1 Studiehandledning för Visuellt tänkande och gestaltning KBGIP1, 7,5 hp HT 2014 Karlstads universitet Kursledare: Arno Saarnak

2 Innehållsförteckning 1. Visuellt tänkande och gestaltning Introduktion Kursens mål och innehåll Kurslitteratur Kurspresentation Its learning Undervisning och arbetsformer Examination och examinerande uppgifter Bedömning Kursvärdering/kvalitetsuppföljning Momentschema och fråga om kompleteringsuppgift vid missad närträff Lärare, administration och support... 8 Bilaga 1: Om källhänvisningar 2

3 1. Visuellt tänkande och gestaltning, 7,5hp 1.1 Introduktion Kurs: Kursstart: Visuellt tänkande och gestaltning, 7,5 hp, halvfart kurskod KBGIP1, anmälningskod Måndag 3/11 kl A226 (OBS! Tiden) 1.2 Kursens mål och innehåll Kursen är en fortsättning på delkurs 1, Visuellt tänkande, 4,5hp, som ingick i Introkurs IoD, MSGA18, Ht13. Kursen innehåller både teoretiska och praktiska moment som avser att belysa mötet mellan konst och teknik. Under hela kursen tränar studenten sin förmåga att kommunicera både muntligt och skriftligt samt tränar sin färdighet att arbeta både med analoga och digitala bildtekniker. Kursens olika moment är: Visuellt tänkande som problemlösningsmetod Att tolka och analysera bilder Människokroppen och rummet Designhistoria Tredimensionellt projekt- och modellarbete I kursen ingår grundläggande förståelse för designhistoria. Här ingår också att tolka och analysera bilder och vi gör en studieresa till Oslo, tisdag-onsdag 18-29/11, för att se på konst och design. Ett större 3-dimensionellt projektarbete om Eldkonst 2014 startar på tisdag 25/11 och redovisas på fredag 12/12 på Sandgrundsudden vid Värmlands Museum. Projektet sker i samarbete med studenter i dans och musik vid Karlstads universitet, Karlstads kommun och Värmlands Museum. Redovisning och examination i delkurs 2, onsdag 17/12. Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna visa kunskap om bildarbetets grundläggande material och verktyg med avseende på presentationsteknik både i analog och digital form, analysera bilder och produkter med avseende på innehåll, form och uttryck, redogöra för och förklara betydelsefulla moment inom designhistoria, tillägna sig konstnärliga uttryck och kommunicera dem såväl muntligt, skriftligt som genom konstnärlig gestaltning och gestalta en problemställning med hjälp av tredimensionella modeller och konstnärliga uttrycksmedel. 3

4 1.3 Kurslitteratur Elsner, Catharina. (1998). Att tolka och analysera bilder. Stockholm: Stockholms universitets förlag. (Finns som en PDF-fil i mappen Vi lär av varandra) Hedqvist, Hedvig. (2007). Svensk form, internationell design. Stockholm: Bokförlaget DN, Henry, Kevin. (2012). Drawing for Product Designers. London: Laurence King Publishing. Roam, Dan. (2009). The back of the napkin: solving problems and selling ideas with pictures. London: Marshall Cavendish. 1.4 Kurspresentation I kursen har vi lektioner på måndag-onsdag på udda veckor och måndag-tisdag på jämna veckor. Kostnader: Vi tar ut en materialavgift på 200 kr. Avgiften betalas in på plusgirokonto nr Som referens/ocr anger ni med versaler KBGIP1 + första bokstaven i förnamnet + hela efternamnet. Som exempel skulle en inbetalning från mig alltså bli: KBGIP1ASAARNAK. Avgiften betalas in senast 17 november Studieresan till Oslo tisdag-onsdag 18-19/11 och övernattning på vandrarhem betalas av varje student. Vi har ett gruppmedlemskap i Svenska turistföreningen och ni får därför rabatt på boendet. Vi står för kostnader när det gäller visningar på olika museer. Ni betalar eventuell entréavgift. 1.5 Its learning Kursen har en egen plattform på Its learning. Aktuell plattform för denna kurs heter Visuellt tänkande och gestaltning Ht I mappen Kursinformation finner du kursplan, litteraturlista och en översiktlig planering för hela kursen. I mappen Veckoplanering finns information om varje veckas arbete. Där läggs också dokumentation som hör ihop med varje veckas arbete. Under Inlämningsuppgifter ligger både individuella uppgifter och uppgifter som lämnas in av studiegrupper. Under Vi lär av varandra ligger olika dokument som berör arbetet i de båda delkurserna. 4

5 1.6 Undervisning och arbetsformer Kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagare och lärare är centrala inslag i kursen. En förutsättning och en given utgångspunkt för en fruktbar utbildning är ett individuellt ansvarstagande för den egna studieplaneringen och för studiegruppsarbete. Studiegruppen har en central roll som stödjande forum för att diskutera såväl uppgifter som andra frågeställningar som aktualiseras. Kursen inrymmer olika arbetsformer, men är huvudsakligen uppbyggd kring föreläsningar, seminarier/workshops samt i studiegrupper i den digitala mötesplatsen. Lärare återkopplar på examinerande uppgifter Examination och examinerande uppgifter Gruppuppgifter Gruppuppgift på Designmuséet i Oslo Välj tre föremål på Designmuseet utifrån ett tema som ni tycker skapar ett samband mellan objekten. Exempel på tema: mjukt möter hårt. Analysera föremålen utifrån: Form, Funktion och Uttryck. Berätta om era tre föremål, varför ni valt dessa och hur de skapar ett tema. Litteratur: Svensk form internationell design av Hedvig Hedqvist, Bokförlaget DN, 2007 Redovisning på Designmuseet, tisdag 18/11 Gruppuppgift att konstruera en eldkonstskulptur/mekanisk modell Varje studiegrupp (Eldskulpturgrupp 1-3 och Mekanisk modell) lämnar in sina reflektioner om Eldkonstprojektet senast på tisdag 16/12. Inlämningsuppgiften skall också innehålla skisser och bilder. Den i studiegruppen som lämnar in uppgiften lägger in namnen på alla deltagarna i gruppen. Se mer information om uppgiften i det PM som finns på its. Individuella examinationsppgifter: Självstudieuppgift om Att tolka och analysera bilder: Samla en eller flera konstbilder på museerna i Oslo i samband med studieresan 18-19/11. 5

6 Gör en tolkning i tre plan utifrån Erwin Panofskys modell utifrån en bild eller ett möte mellan två bilder. Skriv som ett World-dokument: Framsida med namn, bildsida (skannad eller inklistrad) med uppgifter om bilden, textdel. Inlämnas på it s learning, under Inlämningsuppgifter, senast söndag 30/ Omfattning: Max 4 sidor inklusive dokumentationsbilder. Times New Roman 12pt enkelt radavstånd. Inlämningsuppgiften skall innehålla en referenslista. Självstudieuppgift inför föreläsningen Nedslag i designhistoria måndag 24/ : - Välj en formgivare/designer ur boken Svensk form internationell design - Välj någon eller några av hans/hennes objekt - Analysera föremålen utifrån form, funktion och uttryck - Berätta kortfattat om formgivaren/designern. - Lämna in inlämningsuppgiften, som ett Worlddokument med infogade bilder, på its senast söndag 23/11 kl Omfattning: Max 4 sidor inklusive dokumentationsbilder. Times New Roman 12pt enkelt radavstånd. Inlämningsuppgiften skall innehålla en referenslista - På min föreläsning Nedslag i designhistoria den 24/11 kommer jag att överlämna ordet till dig när vi kommer till din formgivare/designer. Fem motsättningar om form: Kontraster som i sig är komplement Tio bilder, varav minst fem skall vara egenhändigt gjorda i analog eller digital teknik. Fem får vara urklippta. Välj ett TEMA som genomsyrar bildarbetet. Se Bilden som form i utdraget ur Att tolka och analysera bilder av Catharina Elsner. Redovisning: onsdag 17/ Bildarbetet redovisas sedan som en utställning eller som ett bildspel i PowerPoint. Uppgiften innehåller också en reflekterande text till dina 5 motsättningar. Infoga bilder i ditt World-dokument. Inlämning på it s learning senast tisdag 16/12 kl Omfattning: Max 4 sidor inklusive dokumentationsbilder. Times New Roman 12pt enkelt radavstånd. Inlämningsuppgiften skall innehålla en referenslista. Inlämning av bildmappar/portfolios i samband med kursavslutningen: Din porfolio skall innehålla: Du har redan tidigare i kursen lämnat in uppgifterna - Att tolka och analysera bilder" Nedslag i designhistoria 6

7 Uppgiften om 5 motsättningar om form redovisas som ett bildspel eller som en utställning där du gör en personlig presentation. Bildspelet kan lämnas i samband med att du lämnar in reflektionerna om arbetet med 5 motsättningar på its. Inlämning på its senast tisdag 16/12 kl Redovisning på onsdag 17/12 kl i sal 12A226 I din portfolio skall det finnas: Kroki Välj ut 3 krokier som du också skriver personliga reflektioner till. Reflektionerna om kroki kan också lämnas in som en uppgift på its. Se mer information under Veckoplanering v.46 på its. Att konstruera en eldskulptur Skisser och reflektioner från gestaltningsprojektet om eldskulptur kan läggas i din portfolio. Portfolion lämnas in vid kursavslutningen på onsdag 17/12 Ni får respons på inlämningsuppgifterna i v Bedömning Kursen bedöms genom en samlad bedömning utifrån kursmålen med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. Generella betygskriterier framgår enligt nedanstående betygskriterier: Kriterier för Godkänt betyg Uppgiften är utförd enligt instruktioner och visar att du uppnått kursens mål. Kriterier för Väl godkänt Att du visar på en djupare förståelse av kursens innehåll genom att med ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt gå bakom det självklara och uppmärksamma komplicerade sammanhang. Att du självständigt söker nya vägar, prövar nya perspektiv på kunskap och utvecklar din förmåga att iaktta, reflektera och att pröva olika konstnärliga uttrycksmedel, i mötet mellan konst och teknik 1.7 Kursvärdering/kvalitetsuppföljning Under och efter kursen sker en uppföljning av måluppfyllelse och förutsättningar för lärande i kursen. Dess främsta syfte är att bidra till förbättringar. Studenternas erfarenheter och synpunkter är ett av underlagen för granskningen och inhämtas med hjälp av skriftlig kursvärdering och/eller kursvärderingsdiskussioner. Studenterna informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder. Visuellt tänkande och gestaltning, 7,5hp, går för första gången ht

8 På its finns en sammanfattning av utvärderingen som gjordes när kursen Visuellt tänkande och gestaltning, 12hp, gick förra året. 1.8 Momentschema Se informationen på its 1.9 Lärare, administration och support Kursledare Arno Saarnak, , Mobil: Rum 12A 234 Undervisande lärare Gästlärare: Arno Saarnak, Barbro Rothelius, , Rum 12A 235 Andreas Andersson i Digital skiss med hjälp av ipad Henric Westlund i Eldkonstprojektet Jörgen Persson i Eldkonstprojektet Kursadministratör Eva Albinsson, eva.albinsson@kau.se, , Rum 12C 241 IT-support för studenter: itssupport@kau.se Tfn

9 Bilaga 1 Om källhänvisning Som Ni vet så är det i denna vetenskapliga värld mycket viktigt att göra korrekta hänvisningar till allt man hämtat från andra källor än sitt eget huvud. Detta är viktigt dels som ren artighet till upphovskvinnan/mannen, dels för att läsaren ska kunna kontrollera/fördjupa sig i det ämne som behandlas. Detta gäller allt material man använder sig av utan undantag. Till och med personlig kommunikation ska i strikt mening refereras. Detta gäller även när man hämtar idéer som man sedan självständigt resonerar kring. Man uppger vart man fått sin inspiration från. Om inte hänvisningar till källor görs, oavsett vilka källorna är, kan texten uppfattas som plagiat och det är inte bra eftersom det kan tolkas som fusk. Som en hjälp till hur man kan referera och hänvisa till källor bifogar vi nedan En hjälp i skrivarbetet Det är inte nödvändigt att följa APA-manualen som vi refererar till i detta dokument. Det är dock nödvändigt att hänvisa på ett konsekvent sätt där alla uppgifter som är till hjälp för läsaren att identifiera texternas källor finns med. En hjälp i skrivarbetet Att skriva en uppsats eller rapport är inte så enkelt som man kan tro. På Institutionen för utbildningsvetenskap använder vi den s.k. APA-manualen, vilket innebär att man följer ett antal regler när man skriver. APA står för American Psychological Association. Om man t.ex. skriver om Piagets kunskapsteori måste man hänvisa den bok i vilken man har läst om denna. Författaren (eller författarna) till boken får stå som referens för det man skriver i sin uppsats, rapport, paper eller vad man nu vill kalla sitt skrivarbete. Sen ska man troligtvis tycka till och framhäva egna åsikter om Piagets kunskapsteori, eller vilken teori det än är. De flesta uppgifter går ut på att man ska reflektera och tänka till om teorier och andra författares resonemang. Vad som är oerhört viktigt vid dessa tillfällen är att visa att man skiljer på egna åsikter och andra författares. Gör man inte det, är det svårt för läsaren (lärare och medstudenter) att förstå vad man vill förmedla och även se hur och att man har kunskapat och lärt sig inom det området för vilken arbetet behandlar. Därför gör man källhänvisningar (eller också kallat att ange en referens) till författare av den bok från vilken man hämtar ett resonemang eller teori. Det är vedertaget att endast ange författarens efternamn och bokens utgivningsår. Se exemplen nedan. Observera skillnaden mellan dem. Vid hänvisningar i löpande text kan det se ut på följande sätt: Gibson (1995) påvisar skillnader i ledarstilar eller En studie (Gibson, 1995) visade på skillnader i ledarstilar 9

10 Har boken två författare måste båda namnen stå med vid källhänvisningar. Exempel: Bruzelius och Skärvad (1995) menar att Har boken fler än två författare anges samtliga författare vid första hänvisningen. Därefter skriver man bara första författarnamnet följt av et al.. Exempel: Marton, Dahlgren, Svensson och Säljö (1999) fann att (första hänvisningen i löpande text) Marton et al. (1999) fann vidare att (följande hänvisningar till samma verk) Vill du hänvisa till flera olika författare vid ett och samma hänvisningstillfälle, måste samtliga författare och publikationsår anges. Detta görs inom parentes där författarna anges i alfabetisk ordning. Exempel: Flera studier (Andersen, 1994, Granberg, 1998; Moxnes, 1991; Setterlind, 1984) visar att Även för citat finns vedertagna regler. Citat måste vara exakta - ord för ord och omgivna av dubbla citattecken. Exempel: Edfeldt (1997) skriver: Nervtråden består av många nervceller med sina utskott, som ligger i en lång rad med oändligt små mellanrum mellan varje enskild nervcell. (s. 13). Vid citat längre än 40 ord görs de i blockcitat. Exempel: När vi väl blivit mänskliga, dvs. fått identitet och medvetande, är vi både ensamma och gemensamma varelser. Vi måste möta andra för att hitta oss själva, men också kunna dra oss undan för att känna och befästa det som är vi själva (Nilsson och Waldemarson, 1994, s.12). När det gäller referenslista ska författarna presenteras i alfabetisk ordning och har du använt fler böcker av samma författare, ordnas dessa efter tryckår som anges inom parentes. All litteratur som du använt ska finnas med även andra källor som t.ex. webbadresser på Internet, tidningsartiklar och dylikt. Försök att så noga som möjligt påvisa var du fått tag på materialet. Listan skrivs på följande sätt: Andersson, C. (2000). Kunskapssyn och lärande. Lund: Studentlitteratur. Edfledt, Å.W. (1997). Påverkan. Malmö: Proprius Förlag. Gärdenfors, P. (2000). Hur homo blev sapiens. Stockholm: Nya Doxa. Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (1997). Kommunikation samspel. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (1996). Bildning och kunskap. Stockholm: Liber. Källförteckning över elektroniska källor I Svenska skrivregler (2000) ger man följande information om källförteckning över elektroniska källor. 10

11 Förteckningar över elektroniska källor börjar egentligen med samma uppgifter som för skriftliga källor och avslutas sedan med information som är specifik för det aktuella elektroniska mediet. Tänk på att syftet med uppgifterna är att källorna skall vara lätta att hitta för den som läser källförteckningen. Därför är det bättre att ta med för mycket än för lite information. Särskilt viktigt är det att ange när informationen hämtats, eftersom i synnerhet dokument på Internet ofta revideras, flyttas eller helt tas bort. För att kunna bevisa källans äkthet kan det vara lämpligt att spara en utskrift av det aktuella materialet. Då kan det i princip anses ha samma status som vanliga tryckta källor. Av praktiska skäl om man t.ex. vill citera något kan man också kopiera materialet och t.ex. spara det i sin egen dator. Källuppgifterna bör, beroende på medium och precisionskrav, innehålla så mycket som möjligt av följande: textens författare utgivningsår titel: titel på html-dokument, huvudrubrik i textfil, innehåll i fältet Subject:, Ärende: o.s.v. i e- brev, elektroniskt diskussionsinlägg eller liknande förlag eller annan utgivande organisation typ av medium (cd-rom, databas, diskett, www, e-post, diskussionsgrupp/bbs etc.) adress uppgifter och liknande (identifiering av källan, t.ex. resurs på Internet, meddelaridentitetsfält [Message-ID] för e-brev och elektroniska diskussionsinlägg, ISBNnummer eller liknande för cd-rom); observera att adressen till källan skall skrivas på i källan angett sätt med stora/små bokstäver tid för färdigställande eller senast uppdatering av materialet versionsnummer om senare version än första datum och tid för när informationen hämtades eventuellt uppgifter om tillgänglighet, krav på datorkapacitet, program, programversioner etc. Om man använt både tryckta och elektroniska källor kan man separera dem för att tydliggöra för läsaren vad som är vad. Det är dock inget krav. Fokusera generellt på författare eller titel snarare än på mediet. Nedan följer några exempel på hu källangivelser i en källförteckning kan se ut. Word wide web Karlgren, Jussi (1999), Informationshantering introduktion [www]. Hämtat från < Publicerat 22 april Hämtat 12 augusti Cd-rom Nationalencyklopedins ordbok (1997). Version 1 [cd-rom]. Bokförlaget Bra böcker, Höganäs och Språkdata, Göteborg. ISBN E-post Re: Kosovo eller Kosova? Svenska språknämnden info@spraknamnden.se [e-post]. E-brev till Utrikesdepartementet, 2 april 1998 Sändlista Persson, Per >p.persson@persson.se>, SV: Controller eller resultat-analytiker? I Svenska [sändlista]. Hämtat 4 augusti Arkiverat hos < (Svenska språknämnden, 2000, s.49-51) 11

12 Vill du ha mer information om detta kan du t ex läsa i: Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Svenska språknämnden (2000). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber OBS! Oavsett vilket hänvisningssystem man väljer för ett arbete, så ska man vara konsekvent och inte hoppa mellan olika sätt att hantera hänvisningar. Texten i bilagan om källhänvisning och en hjälp i skrivarbetet är skriven av Ulla Högberg vid Karlstads universitet. 12