Algebra och kombinatorik 28/4 och 5/ Föreläsning 9 och 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Algebra och kombinatorik 28/4 och 5/ Föreläsning 9 och 10"

Transkript

1 Grupper En grupp är ett par (G,*) där G är en mängd och * är en binär operation på G som uppfyller följande villkor: G1 (sluten) x,yϵg så x*yϵg G2 (associativ) x,y,z ϵg (x*y)*z=x*(y*z) G3 (identitet) Det existerar ett element eϵ G s.a. e*x=x*e=x för alla xϵg G4 (invers) För varje element xϵ G finns ett element x ϵg s.a. x *x=x*x =e Missbruk av notation, ofta skriver man att G är en grupp och låter * framgå av sammanhanget. Sats Låt (G,*) vara en grupp. Då finns precis ett element e med egenskapen beskriven i G3. Bevis Antag att f har samma egenskap e=f*e=f då är f=e Sats: Givet xϵg så finns det ett unikt element x som uppfyller G4 Bevis: Antag att x uppfyller G4 x =(G3)=x *e=(g4)=x *(x*x )=(G2)=(x *x)*x =(hypotes)=e*x =(G3)=x Exempel på grupper 1) Den symmetriska gruppen S n (S n, o)av permutationer av N n 2) Mängderna Z, Q, R och C är grupper under addition + 3) Mängden är Z n av kongruensklasser mod n är en grupp under addition + 4) Ingen av mängderna Z, Q, R och C är grupper under multiplikation! Inverser! Q\{0}, R\{0} och C\{0} är grupper under multiplikation. {-1,1} är en grupp under multiplikation. 5) Inverterbara element i Z n bildar gruppen U n under multiplikation. 6) Ett vektorrum V (över R) är en grupp under addition + 7) Mängden M nxm(r) (nxm-matriser med element R) är en grupp under addition. (Alla är inte inverterbara under multiplikation) 8) Mängden GL n(r) inverterbara nxn-matriser, en grupp under matrismultiplikation 9) Enhetscirkeln bildar en grupp kan också beskrivas {ZϵC: Z =1} C Denna delmängd ärver multiplikation från C. Notera Z,WϵC s.a. Z = W =1 då gäller Z*W = Z * W =1 1

2 Def: En grupp (G,*) kallas abelsk (eller kommutativ) om den dessutom uppfyller axiomet x*y=y*x för alla x,y element i G Notation. I abelska grupper betecknar man ofta gruppoperatorn med pluss och identitetselementet med 0. Annars använder man ofta gånger för att beteckna gruppoperationen och 1 för att beteckna identiteten. Multiplikativ additiv (endast för abelska grupper) Multiplikation x*y xy x+y Identitet e I 0 Invers x x (-1) -x Potenser x n (=x*x*x*x n faktorer) nx (x+x..+x n termer) x -n =(x -1 ) n -nx:= n(-x) Def: Ordningen för en grupp G är antalet element i den underliggande mängden. Betecknas G Ex Z n =n S n =n! U n =φ(n) Sats: Låt G vara en grupp Bevis: 1) a, b, c element i G gäller ab=ac b=c (kancellering) 2) Ekvationen ax=b och xa=b har unika lösningar (dock inte nödvändigtvis samma) 1) b=1*b=(a -1 a)b= a -1 (ab)= a -1 (ac) =(a -1 a)c=1c=c 2) ax=b a -1 (ax)= a -1 b VL: a -1 (ax)= (a -1 a)x=1x HL: x= a -1 b Potenslagar Låt G vara en grupp. Då gäller x m x n =x m+n, (x m ) n = x mn. Obs! Identiteten x n y n =(xy) n gäller om xy=yx, men inte nödvändigtvis annars. 2

3 Exempel: I S 5 gäller ((12)(345)) n =(12) n (234) n eftersom cyklerna är disjunkta, vilket medför (12)(345)=(345)(12) Men ((12)(13)) 2 =(12)(13)(12)(13)=(123) (12) 2 (13) 2 =()=(1)(2)(3) i S 3. Def: Låt xϵg där G är en grupp. Det minsta positiva heltal n s.a. x n =1 kallas för ordningen av x (om sådant n finns, annars säger vi att x har oändlig ordning) Sats: Låt xϵ G vara ett element av ordning m. Då gäller x n =1 omm m n Bevis: Skriv n=mq+r där 0 r<m Vi har x n =x mq+r = (x m ) q x r =1x eftersom r<m och m är maximalt m.a.p x m =1 så gäller att x r =1 omm r=0. Vilket är ekvivalent med att m n. Om G är en ändlig grupp (dvs G är ändlig) så har alla xϵg ändlig ordning. Bevis: Enligt lådprincipen finns n,m s.a. x n = x m, men n>m. Då gäller x n-m = x n (x m ) -1 =x n (x n ) -1 =1 så det existerar ett heltal t=n-m s.a. x t =1 Ex Beräkna ordningen för (12)(34)(5678) i S 8. ((12)(34)(5678)) n =(12) n (34) n (5678) n För att få identitetspermutationen måste alla tre faktorer bli 1. Detta ger villkoren 2 n, 2 n, 4 n för att vi ska få identiteten. Det minsta talet som uppfyller det här är 4. Sats: Ordningen för ett element xϵs n är minsta gemensamma multipeln av cykellängderna i x. Delgrupp Def Låt (G,*) vara en grupp och H G en delmängd. Paret (H,*) kallas delgrupp till (G,*) om (H,*) är en grupp. Ex. Delmängden {id,(12)} till S 2 är en delgrupp. Ex. Delmängden H={id,(1234),(13)(24),(1432),(14)(32),(12)(34),(24),(13)} är en delgrupp till S 4 H är gruppen av automorfier av grafen

4 Sats Låt G vara en grupp och H G en icke-tom delmängd till omm S1 S2 x,yϵh xyϵh xϵh x -1 ϵh Om G är ändlig är S2 en konsekvens av S1 Bevisskiss: Kom ihåg, vi har fyra gruppaxiom G1(sluten) G2(associativ) G3(identitet) G4(invers) S1 motsvarar G1 G2 får vi gratis G3 får vi genom att kombinera S2 xϵh x -1 ϵh och S1 1=xx -1 ϵh G4 motsvarar S2 Om G är ändlig är gäller följande: Låt xϵh Välj n s.a x n =1 (ändlig) Då är x n-1 invers till x. Men x n-1 ϵh om S1 gäller. Isomorfi mellan grupper Def: Def: Låt (G,*) och (H, o ) vara grupper. En avbildning f: G H kallas för en (grupp-)homomorfi om f(x*y)=f(x) o f(y) för alla x,y ϵg. Om f är bijektiv kallas f en (grupp-)isomorfi Grupperna G och H kallas isomorfa om det existerar en gruppisomorfi G H Exempel: Låt G=GLn(R) vara en grupp av inverterbara nxn-matriser med element i R. Då är det. G R\{0} en gruppisomorfi eftersom det(ab)=det(a)det(b) Obs! Ovanstående avbildning (d.v.s. det.) är inte bijektiv om n>1 Ex det( ) = det ( ) Exempel: Avbildningen sgn: S n {1,-1} är en grupphomomorfi. Detta är en isomorfi om n=2 (annars inte) Def: Låt (G,*) och (H,*) vara grupper. Då här mängden GxH={(g,h) gϵg, hϵh} en gruppstruktur given av (g 1,h 1). ( g 2,h 2)=( g 1,g 2, h 1,h 2) Övning. Visa att detta är en grupp. Gruppen GxH kallas den direkta produkten av G och H. Exempel: Gruppen G=Z 2xZ 2 är isomorf med delgruppen H={id,(12),(34),(12)(34)} till S 4. Vi har en isomorf f: G H given av f ((0,0))=id f ((1,0))=(1 2) f ((0,1))=(3 4) f ((1,1))=(1 2)(3 4) (Z 2xZ 2 ={0,1}=Mängden av par av element i Z 2 =(00)(01)(10)(11) 4

5 Sidoklasser Def: Låt G vara en grupp och H G en delgrupp. Den vänstra sidoklassen till gϵg m.a.p H definieras som gh:={gh hϵh}. På motsvarande sätt definieras den högra sidoklassen som Hg:={hg hϵh}. Sats: Låt H G vara grupper. Mängden G är en disjunkt union av vänstra sidoklasser gh gϵg. Om G är en ändlig grupp gäller H = gh för alla gϵg Exempel: G=S 3 och H={id,(12)} De vänstra sidoklasserna är idh={id,(12)} (12)H= {(12), id}=idh (13)H= {(13),(13)(12)=(123)} (23)H= {(23),(23)(12)=(132)} (123)H= {(123),(123)(12)=(13)}=(13)H (132)H= {(132),(132)(12)=(23)}=(23)H De högra sidoklasserna är Hid={id,(12)} H(13)={(13),(132)} H(23)={(23),(123)} Följdsats om H G är ändliga grupper gäller att H delar G Vi har partitionering G=idH Additionsprincipen ger G = idh + g1h + + grh = H + H + H =(r-1) H alltså delar H G Cykliska grupper Def: En grupp sägs vara cyklisk om den innehåller ett element xϵg där varje medlem av G är en potens av x. Elementet x sägs generera G och vi skriver G= x. x = {x n nϵz} är en delgrupp till G. Om x =G så kallas G för cyklisk. C (typisk sådan grupp) ={.. x -3,x -2, x -1, 1, x 1, x 2, x 3 } Sats: Låt C vara en cyklisk grupp genererad av x. Då är f: Z n C; n x n en isomorfi om C =n. Om C är oändlig så är f: Z C; n x n en isomorfi Notera: Ordningen för ett element xϵg är lika med ordningen för x. Speciellt gäller att ordningen för x delar ordningen för G (enligt Lagranges sats) Exempel: Gruppen S 3 innehåller element av ordning 1,2 och 3 (alla delar 6= S 3 ) 5

6 Bevisskiss av Lagranges sats 1) inför en ekvivalensrelation på G så att ekvivalensklasserna är sidoklasserna. 2) Konstruera en bijektiv funktion ᴦ g: H gh för alla gϵg h gh Antag att gh 1=gh 2. Då är h 1=h 2, så är ᴦ g injektiv. Suvjektiv följer av definitionen av gh. 1) x y h H så att x = yh Reflexiv: x x eftersom x = xid och id H Symmetrisk: Antag att x y. Alltså x = gh h H. Då gäller att y = xh 1 så y x eftersom h 1 H Transitiv: Antag att x y, y z x = yh, y = zh 2. Detta ger x = h 2 h 1 H så x z 6

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik Mats Boij 18 november 2001 13 Grupper Det trettonde kapitlet behandlar grupper. Att formulera abstrakta begrepp som grupper

Läs mer

Grupper och RSA-kryptering

Grupper och RSA-kryptering UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin Specialkursen HT07 26 oktober 2007 Grupper och RSA-kryptering Dessa blad utgör skissartade föreläsningsanteckningar kombinerat med övningar. Framställningen

Läs mer

Övningshäfte 3: Funktioner och relationer

Övningshäfte 3: Funktioner och relationer GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 3: Funktioner och relationer Övning H Syftet är att utforska ett av matematikens viktigaste begrepp: funktionen. Du har

Läs mer

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga. GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2005 MATEMATISK BASKURS Övningshäfte 6: Syftet med övningen är att utforska strukturen hos talsystemen under addition respektive multiplikation samt sambandet

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del II

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del II MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del II 1 Modulär- eller kongruensaritmetik Euklides algoritm RSA-algoritmen G. Gripenberg Aalto-universitetet 17 oktober 2013 2 Grupper och permutationer

Läs mer

TILLÄMPADE DISKRETA STRUKTURER. Juliusz Brzezinski och Jan Stevens

TILLÄMPADE DISKRETA STRUKTURER. Juliusz Brzezinski och Jan Stevens TILLÄMPADE DISKRETA STRUKTURER Juliusz Brzezinski och Jan Stevens MATEMATIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORG 2001 FÖRORD Termen Diskret matematik täcker ett mycket brett spektrum

Läs mer

EN KONCIS INTRODUKTION TILL GRUPPTEORI

EN KONCIS INTRODUKTION TILL GRUPPTEORI EN KONCIS INTRODUKTION TILL GRUPPTEORI DANIEL LARSSON Sammanfattning. En kort introduktion till gruppteori. Innehåll 1. Binär operation, slutenhet, grupper 1 2. Exempel, abelska grupper 2 3. Exempel, icke-abelska

Läs mer

Abstrakt algebra för gymnasister

Abstrakt algebra för gymnasister Abstrakt algebra för gymnasister Veronica Crispin Quinonez Sammanfattning. Denna text är föreläsningsanteckningar från föredraget Abstrakt algebra som hölls under Kleindagarna på Institutet Mittag-Leffler

Läs mer

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK EXAMENSARBETEN I MATEMATIK MATEMATISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET AKS-algoritmen för att bestämma om ett tal är ett primtal eller inte av Per Westerlund 2005 - No 14 MATEMATISKA INSTITUTIONEN,

Läs mer

Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander)

Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander) Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander) Böiers 5.3 Relationer. Vi har definierat en funktion f: A B som en regel som kopplar ihop ett element a A, med ett element

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Appendix, del II

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Appendix, del II MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Appendix, del II G. Gripenberg Aalto-universitetet 17 oktober 2013 G. Gripenberg (Aalto-universitetet) MS-A0409 Grundkurs i diskret matematikappendix, del II 17 oktober

Läs mer

Definition Låt n vara ett positivt heltal. Heltalen a och b sägs vara kongruenta modulo n om n är en faktor i a-b eller med andra ord om. n (a-b).

Definition Låt n vara ett positivt heltal. Heltalen a och b sägs vara kongruenta modulo n om n är en faktor i a-b eller med andra ord om. n (a-b). Block 4 Algebra och Diskret Matematik A BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Kongruens modulo n 2. Z n -- heltalen modulo n 3. Ekvationer modulo n 4. Relationer 5. Funktioner Golv och tak funktionerna

Läs mer

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl 1 Matematiska Institutionen KTH Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl 14.00-19.00. Examinator: Olof Heden Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till några övningar inför lappskrivning nummer 5, Diskret matematik för D2 och F, vt09.

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till några övningar inför lappskrivning nummer 5, Diskret matematik för D2 och F, vt09. 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till några övningar inför lappskrivning nummer 5, Diskret matematik för D2 och F, vt09. 1. Betrakat gruppen G = (Z 19 \ {0}, ). (a) Visa att G är en cyklisk grupp.

Läs mer

EN KONCIS INTRODUKTION TILL RINGTEORI

EN KONCIS INTRODUKTION TILL RINGTEORI EN KONCIS INTRODUKTION TILL RINGTEORI DANIEL LARSSON Sammanfattning. En kort introduktion till ringteori. Innehåll 1. Inledning 1 2. Definition 1 2.1. Heltalsdomäner 3 3. Exempel, kommutativa ringar 4

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik II

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik II MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik II G. Gripenberg Aalto-universitetet 23 september 20 G. Gripenberg Aalto-universitetet) MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik II 23 september 20 / G. Gripenberg

Läs mer

2MA105 Algebraiska strukturer I. Per-Anders Svensson

2MA105 Algebraiska strukturer I. Per-Anders Svensson 2MA105 Algebraiska strukturer I Per-Anders Svensson Föreläsning 4 Innehåll Bijektiva avbildningar en repetition Permutationsgrupper Permutationer skrivna som produkter av cykler Jämna och udda permutationer

Läs mer

Relationer och funktioner

Relationer och funktioner Relationer och funktioner Joakim Nivre Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi Översikt Relationer: Binära relationer på mängder Mängd-, graf- och matrisnotation Egenskaper hos relationer

Läs mer

Mer om faktorisering

Mer om faktorisering Matematik, KTH Bengt Ek november 2013 Material till kursen SF1662, Diskret matematik för CL1: Mer om faktorisering Inledning. Är alla ringar som Z? De första matematiska objekt vi studerade i den här kursen

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet Per Alexandersson Föreläsning I Timme I: Repetition av matriser, linjära ekvationssystem Linjärt ekvationssystem: x + y + z 3w = 3 2x + y + z 4w =

Läs mer

Om gruppers verkan på

Om gruppers verkan på Matematik, KTH Bengt Ek April 20 preliminär version, ännu lite ofullständig Material till kursen SF662, Diskret matematik för CL: Om gruppers verkan på mängder Inledning. Som en tillämpning av den gruppteori

Läs mer

Mängder, funktioner och naturliga tal

Mängder, funktioner och naturliga tal Lådprincipen Följande sats framstår som en fullständig självklarhet: Sats (Lådprincipen (pigeon hole principle)). Låt n > m vara naturliga tal. Fördelar man n föremål i m lådor, så kommer åtminstone en

Läs mer

Matematik för språkteknologer

Matematik för språkteknologer 1 / 27 Matematik för språkteknologer 2.3 (Relationer och funktioner) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2014 2 / 27 Dagens nya punkter Relationer Definitioner Egenskaper hos

Läs mer

Mängder och kardinalitet

Mängder och kardinalitet UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin Specialkursen HT07 28 september 2007 Mängder och kardinalitet Dessa blad utgör skissartade föreläsningsanteckningar kombinerat med övningar. Framställningen

Läs mer

Matematiska Institutionen KTH. Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 7, Diskret matematik för D2 och F, vt08.

Matematiska Institutionen KTH. Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 7, Diskret matematik för D2 och F, vt08. 1 Matematiska Institutionen KTH Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 7, Diskret matematik för D2 och F, vt08. 1. Betrakat gruppen G = (Z 19 \ {0}, ). (a) Visa att G är en cyklisk grupp.

Läs mer

. Gruppteori Vi inleder detta kapitel med att deniera de grundläggande begreppen operation, algebraisk struktur, neutralt element, inverterbart element, associativ och kommutativ operation. Grupper Denition.

Läs mer

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001 Institutionen för matematik, KTH Mats Boij och Niklas Eriksen Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001 1. Låt M = {0, 1, 2,..., 99} och definiera en funktion f : M

Läs mer

Relationer. 1. Relationer. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin. Specialkursen HT07 23 oktober 2007

Relationer. 1. Relationer. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin. Specialkursen HT07 23 oktober 2007 UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin Specialkursen HT07 23 oktober 2007 Relationer Dessa blad utgör skissartade föreläsningsanteckningar kombinerat med övningar. Framställningen är

Läs mer

Diskret matematik: Övningstentamen 1

Diskret matematik: Övningstentamen 1 Diskret matematik: Övningstentamen 1 1. Bevisa att de reella talen är en icke-uppräknelig mängd.. För två mängder av positiva heltal A och B skriver vi A C B, om det är så att A innehåller ett heltal som

Läs mer

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,

Läs mer

Algebra och kombinatorik 10/ Föreläsning 4. Låt X vara en ändlig mängd. En permutation av X är en bijektiv funktion X X. Sats: S n =n!

Algebra och kombinatorik 10/ Föreläsning 4. Låt X vara en ändlig mängd. En permutation av X är en bijektiv funktion X X. Sats: S n =n! Permutationer Låt X vara en ändlig mängd. En permutation av X är en bijektiv funktion X X. Mängden permutationer av N n för n N är S n (S 0 är mängden av permutationer av ) Sats: S n =n! Ex S 3 =3! Låt

Läs mer

Innehåll. 1 Linjärt ekvationssystem (ES) 5. 2 Grundläggande algebra 13

Innehåll. 1 Linjärt ekvationssystem (ES) 5. 2 Grundläggande algebra 13 LINJÄR ALGEBRA Innehåll Linjärt ekvationssstem (ES) 5 Grundläggande algebra 3 3 Matrisalgebra 5 3 Addition av matriser 5 3 Multiplikation mellan matriser 7 33 Enhetsmatris 34 Invers matris 34 Nollmatris

Läs mer

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

DEL I. Matematiska Institutionen KTH 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 21 oktober 2008, kl 08.00-13.00. Examinator: Olof Heden.

Läs mer

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002 Institutionen för matematik, KTH Mats Boij och Niklas Eriksen Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002 1. Bestäm det minsta positiva heltal n sådant att 31n + 13 är delbart

Läs mer

Binära kvadratiska former

Binära kvadratiska former U.U.D.M. Project Report 2016:14 Binära kvadratiska former Vasam Mazraeh Examensarbete i matematik, 15 hp Handledare: Andreas Strömbergsson Examinator: Veronica Crispin Quinonez Juni 2016 Department of

Läs mer

c d Z = och W = b a d c för några reella tal a, b, c och d. Vi har att a + c (b + d) b + d a + c ac bd ( ad bc)

c d Z = och W = b a d c för några reella tal a, b, c och d. Vi har att a + c (b + d) b + d a + c ac bd ( ad bc) 1 Komplexa tal 11 De reella talen De reella talen skriver betecknas ofta med symbolen R Vi vill inte definiera de reella talen här, men vi noterar att för varje tal a och b har vi att a + b och att ab

Läs mer

Hemuppgifter till fredagen den 16 september Exercises to Friday, September 16

Hemuppgifter till fredagen den 16 september Exercises to Friday, September 16 Introduction to Semigroups Hemuppgifter till fredagen den 16 september Exercises to Friday, September 16 Övningsuppgifterna lämnas in senast onsdagen 14.9. till David Stenlund, per e-post dstenlun@abo.fi

Läs mer

KTHs Matematiska Cirkel. Gruppteori. Joakim Arnlind Andreas Enblom

KTHs Matematiska Cirkel. Gruppteori. Joakim Arnlind Andreas Enblom KTHs Matematiska Cirkel Gruppteori Joakim Arnlind Andreas Enblom Institutionen för matematik, 2006 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Innehåll 1 Mängdlära 1 1.1 Mängder...............................

Läs mer

Tal och polynom. Johan Wild

Tal och polynom. Johan Wild Tal och polynom Johan Wild 14 augusti 2008 Innehåll 1 Inledning 3 2 Att gå mellan olika typer av tal 3 3 De hela talen och polynom 4 3.1 Polynom........................... 4 3.2 Räkning med polynom...................

Läs mer

Matematik, KTH Diskret matematik för D3, ht 2014 B.Ek. Några extra exempel

Matematik, KTH Diskret matematik för D3, ht 2014 B.Ek. Några extra exempel Matematik, KTH Diskret matematik för D3, ht 2014 B.Ek Övning 1, må 8 september Några extra exempel 1. Minns fibonaccitalen F n : 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13,..., rekursivt definierade av { F 0 = 0, F 1 = 1.

Läs mer

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner Kapitel 4 Funktioner I det här kapitlet kommer vi att undersöka funktionsbegreppet. I de första sektionerna genomgås definitionen av begreppet funktion och vissa egenskaper som funktioner har. I slutet

Läs mer

Ändliga projektiva plan

Ändliga projektiva plan Ändliga projektiva plan Examensarbete för kandidatexamen i matematik vid Göteborgs universitet Bogdan Dobondi Malin Nilsson Institutionen för matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola Göteborgs

Läs mer

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Diskret matematik: Övningstentamen 4 Diskret matematik: Övningstentamen 22. Beskriv alla relationer, som är såväl ekvivalensrelationer som partiella ordningar. Är någon välbekant relation sådan? 23. Ange alla heltalslösningar till ekvationen

Läs mer

IX Diskret matematik

IX Diskret matematik Lösning till tentamen 101213 IX1500 - Diskret matematik 1 Betrakta det finska ordet m a t e m a t i i k k a. Hur många arrangemang av bokstäverna i detta ord innehåller varken orden matematik eller matte?

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 8+9

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 8+9 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 8+9 JOHAN ASPLUND Innehåll. Kvadratiska former. Allmänna linjära avbildningar Matriser för allmänna linjära avbildningar. Uppgifter Extrauppgift från tenta Extrauppgift från tenta

Läs mer

Uppgifter i TDDC75: Diskreta strukturer Kapitel 8 Ordning och oändlighet

Uppgifter i TDDC75: Diskreta strukturer Kapitel 8 Ordning och oändlighet Uppgifter i TDDC75: Diskreta strukturer Kapitel 8 Ordning och oändlighet Mikael Asplund 19 oktober 2016 Uppgifter 1. Avgör om följande relationer utgör partialordningar. Motivera varför eller varför inte.

Läs mer

Diskret matematik, lektion 2

Diskret matematik, lektion 2 Diskret matematik, lektion Uppgifter med (*) är överkurs, och potentiellt lite klurigare. Ni behöver inte kunna lösa dessa. 1 Uppgifter 1. Låt A = {1,, 3}, B = {a, b}. Vilka element finns med i... a) A

Läs mer

Funktioner och kombinatoriska tillämpningar. Mars

Funktioner och kombinatoriska tillämpningar. Mars Mars 27 2006 Lådprincip Om kn + 1 eller fler kulor skall läggas i n lådor då måste någon låda innehålla minst k + 1 kulor. Exempel I en liksidig triangel med sidan 1 väljes 5 punkter. Visa att det finns

Läs mer

INLEDNING TILL KOMMUTATIV ALGEBRA. J. Brzezinski

INLEDNING TILL KOMMUTATIV ALGEBRA. J. Brzezinski INLEDNING TILL KOMMUTATIV ALGEBRA J. Brzezinski MATEMATISKA VETENSKAPER CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORG 2004 FÖRORD Dessa föreläsningsanteckningar är en del av en något omarbetad

Läs mer

Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.60a. 5.60b, 5.60.c, 61

Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.60a. 5.60b, 5.60.c, 61 Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.0a. 5.0b, 5.0.c, 1 Linjära ekvationssystem Vi har redan tidigare i kursen stött på linjära ekvationssystem. Nu är stunden kommen till en mera systematisk genomgång. Kvadratiska

Läs mer

avbildning En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion.

avbildning En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion. Ordlista 1 1 Analysens grunder avbildning En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion. Bolzano-Weierstrassegenskapen En delmängd M i ett metriskt rum har Bolzano- Weierstrass-egenskapen

Läs mer

MITTUNIVERSITETET TFM. Modelltenta Algebra och Diskret Matematik. Skrivtid: 5 timmar. Datum: 1 oktober 2007

MITTUNIVERSITETET TFM. Modelltenta Algebra och Diskret Matematik. Skrivtid: 5 timmar. Datum: 1 oktober 2007 MITTUNIVERSITETET TFM Modelltenta 2007 MA014G Algebra och Diskret Matematik Skrivtid: 5 timmar Datum: 1 oktober 2007 Den obligatoriska delen av denna (modell)tenta omfattar 8 frågor, där varje fråga kan

Läs mer

6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =

6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A = 62 6 MATRISER 6 Matriser 6 Definition av matriser En matris är ett rektangulärt schema av tal: A a a 2 a 3 a n a 2 a 22 a 23 a 2n a m a m2 a m3 a mn Matrisen A säges vara av typ m n, där m är antalet rader

Läs mer

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet Avsnitt 2 Tillägg om kongruensräkning Detta avsnitt handlar om två klassiska satser som används för att förenkla kongruensräkning: Kinesiska restsatsen och Fermats lilla sats. Den första satsen används

Läs mer

Subtraktion. Räkneregler

Subtraktion. Räkneregler Matriser En matris är en rektangulär tabell av tal, 1 3 17 4 3 2 14 4 0 6 100 2 Om matrisen har m rader och n kolumner så säger vi att matrisen har storlek m n Index Vi indexerar elementen i matrisen genom

Läs mer

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5 Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5 5.3. Vi använder Euklides algoritm och får 4485 = 1 3042 + 1443 3042 = 2 1443 + 156 1443 = 9 156 + 39 156 = 4 39. Alltså är sgd(3042, 4485) = 39. Om vi startar

Läs mer

Mängder. 1 Mängder. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Grundläggande begrepp. 1.2 Beskrivningar av mängder. Marco Kuhlmann

Mängder. 1 Mängder. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Grundläggande begrepp. 1.2 Beskrivningar av mängder. Marco Kuhlmann Marco Kuhlmann 1 Diskret matematik handlar om diskreta strukturer. I denna lektion kommer vi att behandla den mest elementära diskreta strukturen, som alla andra diskreta strukturer bygger på: mängden.

Läs mer

ALGEBRA. J. Brzezinski

ALGEBRA. J. Brzezinski LINJÄR OCH MULTILINJÄR ALGEBRA J. Brzezinski MATEMATISKA VETENSKAPER CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORG 2004 FÖRORD Linjär algebra, vars huvuduppgift är att studera linjära rum

Läs mer

f(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3.

f(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3. Kapitel 1 Uppgifter 1 Heltal 2 Mängder och funktioner 2.1 Betrakta funktionerna f : Z Z och g : Z Z som ges av f(x) = x 1 och Visa att a fg gf; g(x) = x 2 2x + 3. b det finns ett x Z sådant att fg(x) =

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I G. Gripenberg Aalto-universitetet oktober 04 G. Gripenberg (Aalto-universitetet) MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I oktober 04 / 45 Mängder och logik Relationer

Läs mer

Block 1 - Mängder och tal

Block 1 - Mängder och tal Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Delmängder och äkta delmängder Union och snittmängd Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av

Läs mer

Geometriska vektorer

Geometriska vektorer Föreläsning 1, Linjär algebra IT VT2008 1 Geometriska vektorer De begrepp som linjär algebra kretsar kring är vektorer och matriser Dessa svarar mot datorernas fält (`arra') av dimension ett respektive

Läs mer

En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning.

En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning. En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning. Slappdefinition En vektor är en riktad sträcka som får parallellförflyttas. Tänk på vektorn som en pil. Betecknar vektorer med små bokstäver

Läs mer

Gröbnerbaser Ett Verktyg för att konstruera och räkna med matematiska objek

Gröbnerbaser Ett Verktyg för att konstruera och räkna med matematiska objek Gröbnerbaser Ett Verktyg för att konstruera och räkna med matematiska objek p n q n = h n??? p n 1 q n 1 = h n 1...... p 1 q 1 = h 1 p 0 q 0 = 0 d d Per Andersson Luleå University of Technology Gröbnerbaser

Läs mer

Institutionen för matematik, KTH Mats Boij. Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2000

Institutionen för matematik, KTH Mats Boij. Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2000 Institutionen för matematik, KTH Mats Boij Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2000 1) Beräkna x 4 + 2x 3 + 3 för alla värden på x i Z 5. Lösning: Det nns bara fem

Läs mer

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XV. Föreläsning XV. Mikael P. Sundqvist

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XV. Föreläsning XV. Mikael P. Sundqvist Föreläsning XV Mikael P. Sundqvist Förändring och lutning Till snälla funktioner kan man prata om förändring. Med det menar vi lutningen på den linje som tangerar grafen (se den blå linjen). Den röda och

Läs mer

f(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3.

f(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3. Kapitel 1 Uppgifter 1 Heltal 2 Mängder och funktioner 2.1 Betrakta funktionerna f : Z Z och g : Z Z som ges av f(x) = x 1 och Visa att g(x) = x 2 2x + 3. a fg gf. b det finns ett x Z sådant att fg(x) =

Läs mer

KTH, Matematik. Övningar till Kapitel , 6.6 och Matrisframställningen A γ av en rotation R γ : R 2 R 2 med vinkeln γ är

KTH, Matematik. Övningar till Kapitel , 6.6 och Matrisframställningen A γ av en rotation R γ : R 2 R 2 med vinkeln γ är KTH, Matematik Övningar till Kapitel 5.5-5.6, 6.6 och 8.3-8.6. Matrisframställningen A γ av en rotation R γ : R R med vinkeln γ är ( cos(γ sin(γ. sin(γ cos(γ Då R α+β = R α R β, är matrisen ( cos(α + β

Läs mer

MATEMATISK FORMELSAMLING

MATEMATISK FORMELSAMLING Institutionen för naturvetenska, teknik och matematik (NAT) Institutionen för teknik och hållbar utveckling (THU) MATEMATISK FORMELSAMLING UPPLAGA 2 Innehåll Notation, mängdlära och logik........................

Läs mer

Avsnitt 2. Matriser. Matriser. Vad är en matris? De enkla räknesätten

Avsnitt 2. Matriser. Matriser. Vad är en matris? De enkla räknesätten Avsnitt Matriser Vad är en matris? De enkla räknesätten Matrismultiplikation Produkt av en rad med en kolumn Produkt av rader med en kolumn Produkt av rader med kolumner När är matrismultiplikationen definierad?

Läs mer

Topologi och geometri för allmän relativitetsteori

Topologi och geometri för allmän relativitetsteori Topologi och geometri för allmän relativitetsteori En introduktion till matematiska metoder för modern fysik Institutionen för Fundamental Fysik, Chalmers Handledare: Per Salomonson Examinator: Christian

Läs mer

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p. HH / Georgi Tchilikov DISKRET MATEMATIK,5p. 8 juni 007, 40 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 5p. för Godkänd, 4p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.). Förenkla (så mycket som

Läs mer

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll 2012-01-20. Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll 2012-01-20. Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1 Omfattning Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra Innehåll Olika aspekter av linjära ekvationssystem 1. skärning mellan geometriska

Läs mer

Definition 1 Ett vektorrum M (över R) är en mängd element, vektorer, sådan att det finns en kommutativ operation + på mängden M som uppfyller

Definition 1 Ett vektorrum M (över R) är en mängd element, vektorer, sådan att det finns en kommutativ operation + på mängden M som uppfyller April 27, 25 Vektorrum Definition Ett vektorrum M (över R) är en mängd element, vektorer, sådan att det finns en kommutativ operation + på mängden M som uppfyller. x M och y M = x + y M. 2. x + y = y +

Läs mer

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Inga Inga Inga Linjära ekvationssystem Vi har redan tidigare i kursen stött på linjära ekvationssystem. Nu är stunden kommen till en mera systematisk genomgång.

Läs mer

Hur många registreringsskyltar finns det som inte innehåller samma tecken mer än en

Hur många registreringsskyltar finns det som inte innehåller samma tecken mer än en Föreläsning 10 Multiplikationsprincipen Additionsprincipen Permutationer Kombinationer Generaliserade permutationer och kombinationer. Binomialsatsen Multinomialsatsen Lådprincipen (Duvslagsprincipen)

Läs mer

Denna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk)

Denna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk) UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Olof Johansson, Nina Rudälv 2006-10-24 SÄL 1-10p Avsnitt 1.1 Grundläggande begrepp Detta avsnitt behandlar de symboler som används

Läs mer

Ekvationer och olikheter

Ekvationer och olikheter Kapitel Ekvationer och olikheter I kapitlet bekantar vi oss med första och andra grads linjära ekvationer och olikheter. Vi ser också på ekvationer och olikheter med absolutbelopp och kvadratrötter. När

Läs mer

Linjär algebra. Lars-Åke Lindahl

Linjär algebra. Lars-Åke Lindahl Linjär algebra Lars-Åke Lindahl 2009 Fjärde upplagan c 2009 Lars-Åke Lindahl, Matematiska institutionen, Uppsala universitet Innehåll Förord................................. v 1 Linjära ekvationssystem

Läs mer

Mer om reella tal och kontinuitet

Mer om reella tal och kontinuitet Kapitel R Mer om reella tal och kontinuitet I detta kapitel formulerar vi ett av de reella talens grundläggande axiom, axiomet om övre gräns, och studerar några konsekvenser av detta. Med dess hjälp kommer

Läs mer

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Algebra och Diskret Matematik A (svenska) MITTUNIVERSITETET TFM Tentamen 2006 MAAA99 Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar Datum: 10 januari 2006 Denna tenta omfattar 8 frågor, där varje fråga kan ge 3 poäng. Maximalt poängantal

Läs mer

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser Krister Svanberg, mars 2015 1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser Trots att läsaren säkert redan behärskar grundläggande vektor- och matriskalkyler, ges här i Kapitel 1 en repetition om just

Läs mer

Kapitel 1. betecknas detta antal med n(a). element i B; bet. A B. Den tomma mängden är enligt överenskommelsen en delmängd. lika; bet. A = B.

Kapitel 1. betecknas detta antal med n(a). element i B; bet. A B. Den tomma mängden är enligt överenskommelsen en delmängd. lika; bet. A = B. Kapitel 1 Mängdlära Begreppet mängd är fundamentalt i vårt tänkande; en mängd är helt allmänt en samling av objekt, vars antal kan vara ändligt eller oändligt. I matematiken kallas dessa objekt mängdens

Läs mer

Självkoll: Ser du att de två uttrycken är ekvivalenta?

Självkoll: Ser du att de två uttrycken är ekvivalenta? ANTECKNINGAR TILL RÄKNEÖVNING 1 & - LINJÄR ALGEBRA För att verkligen kunna förstå och tillämpa kvantmekaniken så måste vi veta något om den matematik som ligger till grund för formuleringen av vågfunktionen

Läs mer

Matematik F Ett försök till kursmaterial

Matematik F Ett försök till kursmaterial Matematik F Ett försök till kursmaterial Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige Skrivet i L A TEXε juni 005 Innehåll Inledning 4 Matematisk grammatik 5. Skriva matematik...........................

Läs mer

Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT. Övning A

Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT. Övning A Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT Första delen av övningen handlar om begreppet funktion. Syftet är att bekanta sig med funktionsbegreppet som en parbildning. Vi koncentrerar oss på tre viktiga

Läs mer

Isometrier och ortogonala matriser

Isometrier och ortogonala matriser Isometrier och ortogonala matriser (Delvis resultat som kunde kommit tidigare i kursen) För att slippa parenteser, betecknas linära avbildningar med A och bilden av x under en lin avbildn med Ax i stället

Läs mer

5 Linjär algebra. 5.1 Addition av matriser 5 LINJÄR ALGEBRA

5 Linjär algebra. 5.1 Addition av matriser 5 LINJÄR ALGEBRA 5 LINJÄR ALGEBRA 5 Linjär algebra En kul gren av matematiken som inte fått speciellt mycket utrymme i gymnasiet men som har många tillämpningsområden inom t.ex. fysik, logistik, ekonomi, samhällsplanering

Läs mer

0.1 Antalet primtal är oändligt.

0.1 Antalet primtal är oändligt. 0.1 Antalet primtal är oändligt. I Euklides Elementa (ca 300 f. kr.) påstås (och bevisas) att antalet primtal är oändligt. För att förstå påståendet och beviset måste vi först försöka klargöra betydelsen

Läs mer

Linjär algebra på några minuter

Linjär algebra på några minuter Linjär algebra på några minuter Linjära ekvationssystem Ekvationssystem: { Löses på matrisform: ( ) ( ) I det här fallet finns en entydig lösning, vilket betyder att determinanten av koefficientmatrisen

Läs mer

Linjära ekvationssystem

Linjära ekvationssystem Föreläsning 3 Linjära ekvationssystem Gausselimination Vanlig gausselimination för det linjära ekvationssystemet Ax = b utgår från den utökade matrisen [A b] och applicerar elementära radoperationer på

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 6

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 6 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 6 JOHAN ASPLUND INNEHÅLL 1 Inre produktrum 1 2 Cauchy-Schwarz olikhet 3 3 Ortogonala projektioner och Gram-Schmidts process 3 4 Uppgifter 4 61:13(a) 4 61:23(a) 4 61:29 5 62:7

Läs mer

Svar och arbeta vidare med Student 2008

Svar och arbeta vidare med Student 2008 Student 008 Svar och arbeta vidare med Student 008 Det finns många intressanta idéer i årets Känguruaktiviteter. Problemen kan inspirera undervisningen under flera lektioner. Här ger vi några förslag att

Läs mer

Dockvetviattimånga situationer räcker inte de naturliga talen. För att kunna hantera negativa tal har de hela talen definierats:

Dockvetviattimånga situationer räcker inte de naturliga talen. För att kunna hantera negativa tal har de hela talen definierats: Kapitel Introduktion I detta kapitel kommer vi främst att behandla grundbegrepp. Vi undersöker några speciella samlingar av tal (kallas mängder), matematiska symboler och ser på vissa räkneregler. Dessa

Läs mer

Linjära ekvationssystem

Linjära ekvationssystem Linjära ekvationssystem Gausselimination Vanlig gausselimination för det linjära ekvationssystemet Ax = b utgår från den utökade matrisen [A b] och applicerar elementära radoperationer på denna för att

Läs mer

Bisektionsalgoritmen. Kapitel Kvadratroten ur 2

Bisektionsalgoritmen. Kapitel Kvadratroten ur 2 Kapitel 4 Bisektionsalgoritmen Vi ska konstruera lösningar till algebraiska ekvationer av formen f(x) = 0 med hjälp av bisektionsalgoritmen (intervallhalveringsmetoden). På samma gång ska vi se hur man

Läs mer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1 Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1 1106 d) 1107 d) 5t(t t 1) t (t 3) + t 3 5t 3 10t 5t (t 3 3t ) + t 3 5t 3 10t 5t t 3 + 3t + t 3 6t 3 7t 5t Kommentarer: Starta med att multiplicera in faktorerna

Läs mer

1 Bevis och definitioner

1 Bevis och definitioner 1 Läsanvisningar till Analysens grunder 1 Bevis och definitioner Det viktigaste målet med kursen är att lära sig läsa och förstå matematik. Detta är ingen lätt sak och kursen betraktas som rätt "tung".

Läs mer

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad: MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Linjär algebra 2 Senast korrigerad: 2006-02-10 Övningar Linjära rum 1. Låt v 1,..., v m vara vektorer i R n. Ge bevis eller motexempel till

Läs mer

Mer om kontinuitet. Kapitel K. K.1 Övre och undre gräns

Mer om kontinuitet. Kapitel K. K.1 Övre och undre gräns Kapitel K Mer om kontinuitet I detta kapitel bevisar vi Sats 3.1, som säger att en kontinuerlig funktion av typen R 2 R på ett kompakt område antar ett största och ett minsta värde. Vi studerar dessutom

Läs mer