Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Stockholms universitet Polska II, 30 HP Ordbildning, 3 HP

Transkript

1 Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Stockholms universitet Polska II, 30 HP Ordbildning, 3 HP SŁOWO TWÓR STWO POLSK ORDBILDNING I TEORI & PRAKTIK Lisa Mendoza Åsberg

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 4 Morfologi och ordbildning 5 Morfem 5 Rot 5 Stam 5 Ordbildande morfem 6 Grammatiska morfem eller formbildande morfem 8 Ordbildningsmodeller 10 Substantiv 13 Nomina actionis 13 Nomina essendi 17 Nomina agentis 19 Nomina attributiva 21 Nomina feminitiva 24 Feminina efternamn 25 Demonymer 27 Namn på ungar 29 Nomina loci 30 Nomina expressiva 31 Substantiv bildade av räkneord 38 Sammansättningar 40 Syntaktiska uttryck 41 Prefigering 42 Adjektiv 44 Adjektiv bildade av substantiv 44 Adjektiv bildade av adjektiv 47 Adjektiv bildade av verb 49 Sammansatta adjektiv 49 Sammansättningar med preposition 52 Adverb 53 Adverb bildade av adjektiv 53 Prepositionella adverb 54 Verb 56 Verbalprefixens funktioner 57 Verbalprefixens betydelse 61 Bibliografi 67 3

4 Förord Här följer en introduktion till polsk ordbildning. Kompendiet är obligatorisk litteratur på kursen Formlära och ordbildning, 8 HP. Här får du lära dig om olika kategorier inom morfologi och ordbildning och du får bekanta dig med ett urval modeller för avledningar. Till varje moment hör övningar som hjälper dig förstå hur polska ord är uppbyggda. Du lär dig att härleda ordens betydelse genom att analysera morfemen som de består av och i framtiden behöver du förhoppningsvis inte slå upp varje nytt ord i ordboken. Efter kursens slut har du grundläggande kunskap i hur olika morfem används för att bilda nya ord i polskan, du kan analysera ordens uppbyggnad och betydelse, och du har fått träna på din förmåga att själv skapa avledningar av ord. Kompendiet är en utveckling av ett kompendium från 1994 med titeln Polsk ordbildning. Utvalda problem. Övningar, sammanställt av Ewa Teodorowicz-Hellman. Lisa Mendoza Åsberg, våren

5 MORFOLOGI OCH ORDBILDNING Morfologi är läran om ordklasser, ordböjning och ordbildning. Här följer en kort presentation av olika begrepp som används inom morfologin. MORFEM Morfem är den minsta betydelsebärande enheten i ett ord. Man skiljer på lexikala, grammatiska och ordbildande morfem. Lexikala morfem: kallas även rotmorfem. Dessa har ett självständigt betydelseinnehåll. De ger ordet dess grundbetydelse och är lika med roten (se nedan). Grammatiska morfem: kallas även formbildande morfen. De förekommer endast tillsammans med lexikala morfem. De har ingen betydelse, bara funktion. Bildar inga nya ord. Kan vara antingen ändelser eller formbildande suffix. Ordbildande morfem: inget självständigt betydelseinnehåll, deras funktion är att skapa nya ord sammansättningar och avledningar. Utgörs av olika typer av affix. ROT Roten är som sagt den del av ordet som är bärare av den lexikaliska betydelsen, gemensam för alla ord inom en ordfamilj. Roten är ett lexikaliskt grundmorfem och måste alltid ingå i ordet. Som framgår i exemplen nedan har alla ord i respektive ordgrupp (ordfamilj) en gemensam rot. Roten förekommer i alla besläktade ord och avledningar. 1. dom domek domowy zadomowić się domownik podomka 2. ręka rączka ręczny zaręczyć się rękawiczka doręczyć I ordfamilj 2 förekommer roten i olika varianter: ręk-:rąk-:ręcz-:rącz-. Dessa varianter kallas allomorfer. STAM Stammen är den del av ordet som återstår när man tar bort ändelsen. Stammen ger ordet dess individuella lexikaliska betydelse. I ordet dom är stammen identisk med roten. Ibland är dock stammen längre än roten. I ordet domek består stammen av morfemen dom + ek. Det nya ordet domek 5

6 har en lite annorlunda betydelse än dom och betyder ett litet hus. Här är några böjningsformer av ordet domek: dom-ek, dom-ku, domki-em, w domk-ach Stammen för ordet domek består av följande allomorfer: domek, domk-, domk -. Samma sak ser vi när vi analyserar ordet rączka. Böjningsformerna är bland andra: rączk-a, rączk-i, rączk-ą, rączc-e, rączk-ami, rączk-ach. Stammen består här av följande allomorfer: rączk-, rączc-, rączk -. Stam = ord minus ändelse Rot = ord minus ändelse minus affix ORDBILDANDE MORFEM För att bilda en avledning (ett nytt ord) lägger man olika ordbildande morfem till ett lexikaliskt morfem. Dessa kallas affix (prefix, suffix, nollsuffix, interfix). Då får man inte bara en betydelseförändring, det nya ordet hör ofta till en annan ordklass: pisać! napisać (imp.! pf.) czytać! czytelnia (verb! sub.) miły! miłość (adj.! sub.) Prefix Om affixet föregår rotmorfemet kallas det prefix. Prefix används ofta i polska för att bilda nya verb. Prefigeringen modifierar verbets grundbetydelse. czekać vänta po + czekać! poczekać (vänta lite) robić göra za + robić! zarobić (tjäna pengar) iść gå prze + iść! przejść (gå över/igenom) Om den lexikaliska betydelsen inte ändras får man genom prefigering en ändring av verbets aspekt. Två verb som skiljer sig endast genom aspekt kallas aspektpar. pisać! na + pisać! napisać robić! z + robić! zrobić 6

7 Man kan även bilda nya ord av substantiv, adjektiv och adverb med hjälp av prefix: pra + babka! prababka (mormorsmor) prze + śliczny! prześliczny (underskön) nie + dobrze! niedobrze (inte så bra) Suffix Om affixet står efter rotmorfemet kallas det suffix. Med hjälp av suffix kan man i polskan bilda många olika avledningar. Suffix används framför allt för att bilda nya substantiv och adjektiv. tablica! tabliczka nauczyć! nauczyciel ogród! ogródek drzewo! drzewko wilk! wilczyca Kowalski! Kowalska Warszawa! warszawiak czerwony! czerwonawy zielony! zieloniutki rodzina! rodzinny droga! drogowy mysz! mysi Även nya verb och adverb kan bildas med suffix: pisać! pisywać dać! dawać krzyczeć! krzyknąć szaro! szarawo Nollsuffix Det finns även ett suffix som kallas nollsuffix, eller kortavledning. Nollsuffixet är ett slags ordbildande nollmorfem. Här är processen den motsatta, istället för att lägga något till rotmorfemet tar man istället bort morfem efter stammen. Frånvaron av suffix blir då i sig ett ordbildande morfem (jämför nollmorfem). 7

8 Exempel: av verbet dzwigać kan man med hjälp av nollsuffix bilda substantivet dźwig (ordet dźwig består då av tre morfem: rotmorfemet dźwig, nollmorfemet ø och nolländelsen ø). dźwig-ać bära, lyfta odczyt-ać läsa upp! dźwig [lyft]kran! odczyt föredrag Interfix Interfix är ett affix som används som fogelement i sammansättningar, i polska sammansättningar vanligtvis -o-. ordbildningsprocess där man sätter ihop två ord som kan vara rotmorfem, avledningar eller sammansättningar. biały + czerwony! biał-o-czerwony język + znawca! język-o-znawca Om affixet placeras inuti rotmorfemet kallas det infix (ovanligt i europeiska språk). GRAMMATISKA MORFEM eller FORMBILDANDE MORFEM Dessa morfem bildar inte nya ord utan ändrar former av redan existerande ord. De formbildande morfemen är av två slag: ändelser och formbildande suffix. Ändelser Polskan är ett syntetiskt språk, vilket innebär att enskilda ord böjs beroende på grammatisk funktion. Böjning sker i polskan med hjälp av ändelser. Det betyder att ordets grundform förändras genom att man lägger en ändelse till stammen. T ex substantivändelser har den grammatiska betydelsen av genus, numerus och kasus. T ex: droga! drogę. Ändelse -ę har här den grammatiska betydelsen av femininum, singular och kasus (ackusativ). I exemplet droga! drogami uttrycker ändelsen -ami numerus (plural) och kasus (instrumentalis) men är inte bärare av någon genuskategori. Samma ändelse finner vi även i studentami, kotami, oknami. Även adjektivändelser har i singular betydelse av genus, numerus och kasus. I plural har de bara betydelse av numerus och kasus utom i nominativ plural där de markerar kategorin maskulina personer. duży dużych maskulinum, singular, nominativ eller ackusativ plural, genitiv 8

9 Verbändelser i presens uttrycker numerus och person samt tempus. pisać pisze (sg., 3 p., pres.) pisać piszecie (pl., 2 p., pres.) I preteritum uttrycker verbändelserna även genus: pisać pisa-ł-am (sg., 1 p., fem., pret.) Formbildande suffix De formbildande suffixen placeras efter stammen men före ändelsen. Exempel på formbildande suffix är preteritummärket -ł- och konditionalispartikeln -by. Formbildande suffix har semantisk regularitet (dvs. är oböjliga) och används för adjektiv, adverb och verb. nowy now - sz - y ładny ładni - ejsz - y pisać pisa -ł - y czytać czyta -jąc -y Nollmorfem Även nolländelse räknas som ett grammatiskt morfem (= nollmorfem). Här ger frånvaron av en ändelse grammatisk information. I vissa fall har substantiv, verb och adjektiv ingen ändelse alls. Detta tomrum, som vanligen betecknas ø, fyller samma funktion som vanliga ändelser. Avsaknad av ändelsen på substantivet kobiet informerar oss om substantivets numerus (pluralis) samt om kasus (genitiv). Som framgår har detta tomrum en betydelsebärande funktion och är de facto ett morfem ett nollmorfem. Nolländelser förekommer i polskan: 1. Inom paradigm för substantiv: i nominativ och ackusativ singular för maskulinum (ej levande): dom -ø, stół -ø i nominativ singular för maskulinum (levande): student- ø, kot- ø i nominativ och ackusativ singular för femininum som slutar på konsonant: noc -ø, rzecz -ø i genitiv plural för samtliga genus: kobiet-ø, przyjaciół-ø, okien-ø 2. I kortformer av adjektiv som predikatsfyllnad (maskulinum): ciekaw-ø, zdrów -ø 9

10 3. I preteritum 3 person singular, maskulinum: pisał-ø, mówił-ø 4. I imperativ för 2 person singular: pisz- ø, mów- ø Ordbildningsmodeller Man kan tala om tre olika ordbildningsmodeller i polskan: 1. Samma affix, samma funktion (diminutiv + verbalsubstantiv): szkoła! szkółka czytać! czytanie lampa! lampka pisać! pisanie ulica! uliczka grać! granie 2. Samma affix, olika funktion (femininum/diminutiv/hypokorism): nauczyciel! nauczycielka lampa! lampka żaba! żabka 3. Olika affix, samma funktion (nomina agentis + demonym): palić! pal-acz Polska! Pol-ak pływać! pływ-ak Rosja! Rosj-anin myśleć! myśl-iciel Irlandia! Irland-czyk Vissa ordbildningskategorier är produktiva, dvs. används fortfarande för att vid behov skapa nya ord. Andra är improduktiva, då de enbart förekommer i etablerade (lexikaliserade) avledningar. Övningar: 1. Markera roten i ordgruppen för verbet lać. Kontrollera ordens betydelse i lexikon. lać, zalać, rozlać, polać, dolać, wylać, przelać, nalewać, ulewa. 2. Markera roten och beskriv vokal- och konsonantändringar i ordgruppen för substantivet świat. świat, świecić, światło, świeczka, świeca, świecznik, światowy, oświata, oświecenie, oświecić 10

11 3. Markera roten i ordgruppen för ordet drzewo. Beskriv vokal- och konsonantändringar. Kontrollera ordens betydelse i lexikon. drzewo, drzewko, drewniany, drewno, drwal, drzeworyt, drewniak 4. Bilda med hjälp av lexikon ordgrupper för substantiven dzień, dom och czytać. Översätt orden till svenska: dzień... dom... czytać Bilda en ordgrupp för verbet robić. Kontrollera ordens betydelse i lexikon. 6. Ange rotens alla allomorfer för dessa två ordgrupper. Vilka vokal- och konsonantändringar förekommer? 11

12 droga, drogowy, drogowskaz, przydrożny, dróżka, dróżnik ręka, ręce, rąk, ręcznik, rękawiczka, zaręczyć, poręczny, zaręczyny 7. Dela upp följande ord i morfem. Markera morfemgränsen med och ange vilka delar som är lexikala (L), ordbildande (O) och grammatiska (G). Vad betyder orden?: poczekalibyśmy najzdrowszemu studentkom domowy nieduży czytanie kotek białość 12

13 SUBSTANTIV I det kapitlet här ska vi ta upp några frekventa modeller för avledning som gäller för substantiv. NOMINA ACTIONIS Nomina actionis kallas på svenska för verbalsubstantiv och omfattar en grupp substantiv som är avledningar av verb. Verbalsubstantiv kan bildas av de flesta verb och av bägge aspekter. För att bilda verbalsubstantiv används suffixen -anie/-enie eller -cie. Vilket suffix som ska användas beror på verbets stam. 1. Suffixet -anie används för verb med infinitivstam på -ać: pisać! pisanie czytać! czytanie malować! malowanie 2. Suffixet -enie används för: a) verb med infinitivstam på -yć och -ić. För den senare gruppen är det vanligt med konsonant- och vokalväxlingar (i:e). chodzić! chodzenie liczyć! liczenie jeździć! jeżdżenie wozić! wożenie b) verb med infinitivstam på -eć (-ę/-isz-konjugationen): cierpieć! cierpienie milczeć! milczenie 3. Suffixet -cie används för: a) vissa verb med infinitivstam på -eć (-ę/-esz-konjugationen), men suffixet -cie läggs här till preteritumstammen: drzeć! darł! darcie trzeć! tarł! tarcie b) enstaviga verb (förutom dem som har stam på -ać): 13

14 bić! bicie myć! mycie żyć! życie c) prefigerade perfektiva former av rörelseverbet iść: wyjść! wyjście przejść! przejście 4. Suffixet -ęcie används för verb med infinitivstam på -ąć och -nąć. Vokalväxling. ciąć! cięcie ą : ę kichnąć! kichnięcie pchnąć! pchnięcie Dessa ordbildningsmodeller är mycket produktiva, vilket innebär att verbalsubstantiven bildas allt efter behov (vanligtvis syntaktiska). Ett undantag utgörs av redan existerande former som utesluter ett bildande på ett regelbundet sätt: walczyć! walka boleć! ból pomóc! pomoc brakować! brak Verbalsubstantiv bildas inte av modala verb, av verben iść, siąść eller av opersonliga verb som bara används i 3:e person sg. (starczyć, świtać, grzmieć). Samtliga verbalsubstantiv böjs som substantiv med genus neutrum. Övningar 8. Av vilka verb är följande verbalsubstantiv bildade? Vad betyder verben? zaproszenie zaprosić bjuda in picie rozbijanie marzenie wydarzenie palenie porównanie

15 potępienie bicie pytanie opalanie pozdrowienie uderzanie zbieranie przybycie wejście spanie narzekanie przejście rozmawianie sprzątanie czekanie życie wydobycie wyjście Bilda verbalsubstantiv av följande verb. Översätt substantivet till svenska. badać badanie undersökning myć milczeć chodzić tłumaczyć przyjąć dojść myśleć kontrolować rzucać przedstawiać wezwać porwać powiedzieć tyć wypisać odstąpić

16 10. Skriv om följande fraser med hjälp av verb: zbieranie grzybów zbierać grzyby czytanie tekstów... robienie zakupów... studiowanie języków... wracanie z podróży... czekanie na pociąg... picie piwa... wołanie o pomoc... marzenie o podróży Ändra meningarna enligt exemplet: Lubię oglądać filmy. Lubię oglądanie filmów. Lubię czytać książki.... Nie lubię robić na drutach.... Lubię jeździć samochodem.... Nie lubię kupować kwiatów.... Lubię robić zakupy.... Nie lubimy oglądać telewizji Bilda verbalsubstantiv av verben inom parentes. Filozofia życiowa Ani. Zwykle jestem bardzo zajęta. Nigdy nie mam czasu na... (czytać) i na... (oglądać) telewizji. Nie mam też czasu na... (chodzić) do kina lub teatru. Kiedy wieczorem wracam z pracy do domu czeka na mnie... (sprzątać)... (gotować),... (prać). Nie lubię więc... (robić) zakupów i... (stać) w kolejkach.... (marnować) czasu to mój największy problem.... (żyć) nie jest łatwe, ale jak już to ktoś oczywiście kiedyś stwierdził,... (żyć) to twoja chwila na ziemi. Nikt nie gwarantuje... (powtórzyć) seansu. Dlatego... (wykorzystywać) czasu to mój najważniejszy cel życia. A mam zwykle coś do... (zrobić), do... (załatwić), do... (przeczytać), do... (napisać), do... (wyjaśnić), do... (powiedzieć)....(myśleć) o konieczności... (wykorzystać) czasu nigdy nie daje mi spokoju. 16

17 13. Bilda verbalsubstantiv av verben inom parentes. Po... (przyjść) do domu, chciałam odpocząć. Nie mamy czasu na dokładne... (zwiedzić) tego miasta. W... (tłumaczyć) artykułu było wiele błędów. Jutro idziemy na... (przyjąć) do Kowalskich. Po... (zażyć) lekarstwa poczuł się od razu lepiej.... (zamykać) sklepów o szóstej nie jest wskazane. Po... (obejrzeć) wystawy, poszli na kawę. Na... (skończyć) tego wypracowania potrzeba mi pół godziny.... (opowiadać) bajek to twoja specjalność. 14. Bilda verbalsubstantiv av verben nedan: rzucać rzucanie porzucić... przedstawić... przedstawiać się... porównywać... porównać... zażywać... jadać... zażyć... tłumaczyć... przetłumaczyć... martwić się... być... NOMINA ESSENDI Dessa avledningar betecknar egenskaper, de beskriver hur något eller någon är. Mest produktiva är de som bildas med suffixen -ość och -stwo. Suffixet -ość används för att bilda substantiv av adjektiv (som betecknar egenskaper). skłonny! skłonność biały! białość pracowity! pracowitość miły! miłość 17

18 Övning 15. Bilda meningar med nomina essendi av adjektiven enligt mönstret: Zaimponowała nam, że jest taka samodzielna.! Zaimponowała nam jej samodzielność. Zdenerwowało mnie to, że jest taki zarozumiały. Niepokoi mnie to, że jest taka nerwowa. Byliśmy zaskoczeni, że jest taki dojrzały. Cieszyło mnie to, że jest taka aktywna. Nie dziwi cię to, że jest taki dokładny? Przeszkadza mnie to, że jest taki bezmyślny. Podoba nam się, że jest taka wyrozumiała. Podoba nam się, że są tacy gościnny. Podoba mi się to, że są tacy twardzi. Podziwiam go za to, że jest taki szczery. Substantiv med suffix -stwo (-ctwo) är framför allt bildade av substantiv. Grunden för avledningen är oftast bäraren (en person) av given egenskap. bohater! bohaterstwo bankrut! bankructwo huligan! huligaństwo Även namn på yrkesutövare kan utgöra grund för avledning med detta suffix. På så sätt har det uppstått allmänna namn för olika sporter, yrken, olika områden inom vetenskap, konst etc. fryzjer! fryzjerstwo piłkarz! piłkarstwo górnik! górnictwo 18

19 Det förekommer även några avledningar som är bildade av adjektiv: leniwy! lenistwo łakomy! łakomstwo NOMINA AGENTIS Dessa avledningar betecknar någon som utför en handling eller utövar ett yrke. De flesta substantiv inom denna kategori är avledningar av verb, dvs. det verb som uttrycker handlingen ifråga. För att bilda avledningar inom denna kategori används en rad suffix med olika produktivitet och det finns ingen regelbundenhet. Några suffix används både för personen som utför handlingen handling och redskapet som används för att utföra handlingen (nomina instrumentis), t ex -acz, -aczka och -nik. Andra hör bara till en kategori; -ca används t ex bara för avledningar som betecknar personer. Suffix -acz (produktivt) bildar bland annat namn på personer som utför något på ett regelbundet sätt, så att det antingen är ett karaktäristiskt drag eller personens yrke. Vanligtvis bildas dessa benämningar av imperfektiva verb som slutar på -ać. badać! badacz grać! gracz słuchać! słuchacz Övning 16. Bilda nomina agentis av följande verb med suffixet -acz. Ange avledningens nya betydelse: biegać działać palić (i:a) śpiewać spawać migać 19

20 trąbić (ą:ę) Suffix -arz (produktivt) har flera funktioner, förutom namn på personer som utför en viss handling bildar det även benämningar på personer med en viss egenskap. Avledningar av verb är ovanliga men förekommer. Framför allt bildar detta suffix avledningar av substantiv. pisać! pisarz nudzić! nudziarz futro! futrzarz (r:rz) Övning 18. Bilda nomina agentis av följande verb med hjälp av suffixet -arz. Ange avledningens nya betydelse: pisać piec (c:k) kpić kreślić leczyć (cz:k) malować plotkować Suffixet -ator används för att bilda avledningar av verb som är låneord. informować! informator recytować! recytator reformować! reformator Övning 19. Bilda nomina agentis av följande verb med hjälp av suffixet -ator. Ange avledningens nya betydelse. administrować 20

21 demonstrować interpretować adorować inscenizować instalować Suffix -ca förekommer oftast i sammansättningar eller bildar avledningar av verb som slutar på -ać, -ować, -ić. Nybildningar är ovanliga. kłamać! kłamca wydawać! wydawca rzecz + znawać! rzeczoznawca zlecenie + dawać! zleceniodawca Övning 20. Bilda nomina agentis av följande verb med hjälp av suffixet -ca. Ange avledningens nya betydelse. kierować dawać sprzedawać język + znawać mówić NOMINA ATTRIBUTIVA Denna kategori betecknar någon eller något som har en viss egenskap. Det är en mycket differentierad kategori, både vad gäller det stora antalet ordbildningsmodeller, men även beträffande enskilda ords semantiska eller stilistiska karaktär. Betydelsen av ord i denna kategori kan karaktäriseras som den/det som är på ett visst sätt, det är alltså benämningar på 21

22 personer eller föremål med avseende karaktäristisk egenhet eller relation till ett föremål. Ingen av följande modeller är regelbunden. Suffix -ec, mycket produktivt och differentierad grupp, används bl a. för benämningar på personer med en karaktäristisk egenskap, ofta avledningar av adjektiv: głupi! głupiec stary! starzec (r:rz) pechowy! pechowiec Suffix -owiec, mycket produktivt, en utvidgad version av suffix -ec. Används både för namn på personer och föremål. Substantiv med suffix -owiec är stilistiskt neutrala och används både i formellt språk och i talspråk. bildar avledningar av substantiv: świat! biuro! światowiec biurowiec bildar avledningar som motsvaras av benämningar bestående av flera ord (jmf sammansättningar på svenska): człowiek jaskiniowy! jaskinowiec samolot odrzutowy! odrzutowiec Personformer med suffix -owiec kan delas in i några semantiska grupper: benämningar på personer baserad på deras grupptillhörighet: AK! akowiec PiS! pisowiec benämningar på anhängare av en viss politisk eller ideologisk riktning: lewica! lewicowiec Hitler! hitlerowiec idea! ideowiec 22

23 namn på personer som utför ett visst yrke eller är specialister inom olika yrken (se nomina agentis) ett flerordsuttryck blir ett enordsuttryck: pracownik naukowy! naukowiec pracownik przemysłu stoczniowego! stoczniowiec Suffixet -owiec går dock inte att använda på alla stammar, t ex inte dem som slutar på -izm (låneord), dessa har istället suffix -sta: marksizm! marksista rasizm! rasista Suffixen -anka och -ówka används främst till att bilda avledningar av adjektiv och liksom suffixet -owiec bildar det enordsmotsvarigheter till tvåordsuttryck med substantiv som oftast är femininum eller neutrum. Men till skillnad från avledningar med suffix -owiec är dessa inte helt stilistisk neutrala utan hör till talspråket. ciastko drożdżowe! drożdżówka Stare miasto! Starówka zupa kartoflana! kartoflanka Suffix -ak bildar, liksom suffixet -owiec, benämningar på både personer och föremål. Dessa kan vara avledningar av adjektiv, främst sådana med suffix -ny eller av substantiv. ważny! ważniak (n:n ) ponury! ponurak prosty! prostak Suffix -ik/-yk, ganska improduktivt, används för benämningar på personer med vissa egenskaper och är avledningar av adjektiv eller substantiv: nieszczęsny! nieszczęśnik okrutny! okrutnik alergia! alergik histeria! histeryk (r :r) 23

24 NOMINA FEMINITIVA Hittills har vi bara behandlat maskulina personformer. De feminina motsvarigheterna är huvudsakligen avledningar av de maskulina formerna, med sina egna suffix och behandlas därför som en separat kategori. Hit räknas inte ord som inte är avledningar av maskulina substantiv eller som saknar maskulina motsvarigheter, t ex praczka.) Suffixet -ka (mycket produktivt) används på olika typer av maskulina stammar: badacz! badaczka pisarz! pisarka (rz:r) nauczyciel! nauczycielka Avledningar av maskulinum med suffix -ca får istället suffix -czyni: wynalazca! wynalazczyni morderca! morderczyni odkrywca! odkrywczyni Även suffix -iec ersätts av suffix -ka (liten grupp) eller suffix -ica (vanligare): mieszkaniec! mieszkanka (n :n) ulubieniec! ulubienica siostrzeniec! siostrzenica Suffix -ica används även för att bilda namn på honor: lew! lwica (e:_) kot! kocica (t:c ) Maskulina yrkesbenämningar med suffixet -log saknar som regel betydelseneutrala feminina former. Varianter med suffix som bildar feminina avledningar kan uppfattas som skämtsamma (eller ironiska), t ex psycholog psycholożka/psychologini, filolog filolożka/filogini. Benämningar som profesor, doktor, dyrektor, redaktor, minister, premier används för båda könen, men böjs inte när de syftar på kvinnor. 24

25 Övning 21. Bilda nomina feminitiva av följande verb. fryzjer śpiewak (k:cz) zawodnik (k:cz) taternik (k:cz) barman góral urzędnik (k:cz) wnuk (k:cz) mówca wychowawca niewolnik (k:cz) piosenkarz sprzedawca dozorca FEMININA EFTERNAMN Numera används de feminina formerna av efternamn alltmer sällan, i synnerhet de som betecknar ogifta döttrar. Istället är det utebliven böjning som signalerar att namnets bärare är av kvinnlig kön. Den feminina formen av adjektivistiska efternamn är dock obligatorisk och namnen följer de grammatiska regler som gäller för andra adjektiv, dvs. suffixen -ska, -cka, -dzka bildar femininum av maskulina efternamn som slutar på -ski, -cki och -dzki. 25

26 Kowalski! Kowalska Nowacki! Nowacka Zawadzki! Zawadzka Suffixet -owa namnger en gift kvinna när efternamnet slutar på konsonant eller vokalen -o. Matejko! Matejkowa Nowak! Nowakowa Suffix -ówna används (alltmer sällan) för att namnge en ogift kvinna när efternamnet slutar på konsonant (undantag -g-, -h-) eller på -o. Pawlak! Pawlakówna Suffix -anka används (alltmer sällan) för att namnge en ogift kvinna när efternamnet slutar på konsonanterna -g- och -h-: Smaga! Smażanka (g:ż) Sapieha! Sapieżanka (h:ż) Övning 22. Bilda feminina former av följande efternamn: Nowak Nowakowa Nowakówna Opolski Walewski Nowacki Kruszewski Sienkiewicz Grotowski Miłosz Turowicz Solski Witkiewicz Kościuszko Ziętkiewicz Szewczyk Piórko Dębski

27 Kurczab Kowalczyk Wójtowicz Adamski Brykner Petecki Czaja DEMONYMER Denna kategori rymmer namn på invånare på visst territorium; länder, städer, byar, regioner etc. De bildas av egennmanen för dessa platser med hjälå av en rad olika suffix. Två av dessa (-anin och -czyk) är specialiserade, dvs. gäller endast för denna kategori, medan andra har olika funktioner, t ex suffixet -ak. Detta är en mycket oregelbunden kategori och valet av suffix styrs av en rad faktorer. Några huvuddrag går dock att urskilja. (Notera att namn på nationalitet skrivs med versal initial bokstav.) Suffixet -anin/-anka används oftast för namn på stadsbor (förekommer dock vid namn på enstaka nationaliteter). I den feminina formen ersätts -anin av -anka: Warszawa! warszawianin! warszawianka Paryż! paryżanin! paryżanka Rosja! Rosjanin! Rosjanka Mars! Marsjanin!? Suffixet -czyk och dess längre varianter -ijczyk/-yjczyk och -ańczyk används vid namn på invånare i olika länder. Den feminina formen har vanligtvis suffixet -ka: Japonia! Japończyk! Japonka Chiny! Chińczyk! Chinka Suffixet -czyk kan även användas vid namn på stadsbor, framför allt när det gäller utländska städer: Wiedeń! wiedeńczyk! wiedenka Berlin! berlińczyk! berlinka 27

28 Suffix -ak är mycket frekvent i det vardagliga språket och bildar ofta parallella varianter till det neutrala substantivet med suffix -anin. Den feminina formen har vanligtvis suffixet -anka: Warszawa! warszawianin! warszawiak! warszwianka Kraków! krakowianin! krakowiak! krakowianka Demonymer bildas även på en rad andra sätt: Hiszpania! Hiszpan! Hiszpanka Rumunia! Rumun! Rumunka Szwecja! Szwed! Szwedka Niemcy! Niemiec! Niemka Polska! Polak! Polka Övning: 23. Skriv namn på stadsborna: Kraków krakowianin krakowianka Warszawa Paryż Łódź Rzym Bilda nationalitetsbeteckningar: Niemcy Niemiec Niemka Polska Szwecja Węgry Włochy Norwegia Francja Hiszpania Rumunia Rosja Ameryka Niemcy Anglia Chiny

29 NAMN PÅ UNGAR Namn som markerar ungdom bildas bara av levande substantiv. Detta sker framför allt med hjälp av suffixet - ę i singular och suffixet - ęta i plural. kot! kocię tygrys! tygrysię żaba! żabię Ibland markeras den ungdomliga egenskapen med suffixet -ek/-ka (diminutiv). kot! kotek tygrys! tygrysek żaba! żabka Inte sällan används ett annat ord istället för en avledning för att markera ungdom. koń! źrebię krowa! cielę kura! kurczę Övning 25. Av vilka substantiv är följande djurnamn bildade? lisek... zajączek... krówka... ptaszek... wilczek... kogucik... papużka... małpka... osiołek... króliczek... Lär dig namnen på dessa djurungar: kot! kocię owca! jagnię pies! szczenię świnia! prosię krowa! cielę koń! źrebię kura! kurczę 29

30 NOMINA LOCI Till denna kategori hör namn på platser där en specifik aktivitet äger rum eller utförs, ex. pływalnia "miejsce, gdzie się pływa", piwiarnia "miejsce, gdzie się pije piwo". Nästan 80 % av alla nomina loci bildas med suffixet -nia och dess längre varianter -alnia, -ownia och -arnia. En stor del av orden med dessa suffix är facktermer och betecknar en sluten plats (inomhus). De flesta nybildningar hör till teknisk terminologi. Suffixet -nia används för verb med inifinitstam på -ować, för avledningar av adjektiv och av substantiv: pracować! pracownia (hala) montażowa! montażownia cukier! cukiernia Ur denna struktur har suffixet -ownia bildats och används främst för avledningar av substantiv: gaz! gazownia ciepło! ciepłownia Suffixet -alnia är mycket produktivt och bildar framför allt facktermer. Dessa utgör oftast avledningar av verb. spawać! spawalnia zamrażać! zamrażalnia Suffixet -arnia är mindre produktivt än suffixet -alnia. Det används av fonetiska skäl vid verb som redan innehåller konsonanten -l-, som i exemplet palarnia. Även avledningar av substantiv inom denna kategori bildas med suffixet -arnia. wino! winiarnia druk! drukarnia Suffixen -isko och -owisko används för att bilda namn på platser under bar himmel, som på något sätt är avgränsade och avsedda för en specifik aktivitet. De kan bildas av verb, adjektiv men framför allt av substantiv: 30

31 rozlewać! rozlewisko latać! lotnisko miejscowość wczasowa! wczasowisko miejsce, gdzie rosną grzyby! grzybowisko Övning 26. Av vilka substantiv är följande nomina loci bildade? Översätt dem. mleczarnia " mleko mejeri kawiarnia " księgarnia "... kwiaciarnia "... lodziarnia " kąpielisko "... lotnisko " lodowisko " Av vilka verb är följande substantiv bildade. Översätt verben. pływalnia " pływać simma przymierzalnia "... palarnia "... umywalnia "... pralnia "... przychodnia " meblarnia " NOMINA EXPRESSIVA Nomina expressiva är en mycket produktiv kategori i polskan. Med dessa avledningar kan man åstadkomma olika slags emotionella skiftningar i språket och de kan bildas av nästan alla substantiv. De fyller två funktioner, dels har de en (valfri) funktion som talaren använder för att uttrycka sin subjektiva inställning till det omtalade eller till verkligheten, dvs. för att uttrycka välvilja, sympati, medlidande, förakt, välbefinnande etc., dels kan de användas för att ange en egenskap som är ett tillägg till ordets grundbetydelse, dvs. storlek. Även den senare funktionen är i praktiken ofta förknippad med den expressiva, då dessa avledningar vanligtvis används för att uttrycka positiv eller negativ inställning. Man kan dela in dem i två grupper: 31

32 I. diminutiver (anger litenhet) och hypokorismer (smeknamn) II. augmentativer (anger storhet) och pejorativ (nedsättande) Dimunitiver och hypokorismer Tillvägagångssättet för att bilda diminutiver är mycket gammalt. Många av dagens ord har förlorat sin gamla diminiutiva betydelse och med tiden fått ett nytt diminutivt suffix: łoże! łóżko! łóżeczko Ofta har samma substantiv flera avledningar med olika suffix. Suffixen uttrycker då olika grad av känsla. córka! córeczka! corunia Det är bara en del av diminutiverna som anger namn på små föremål och som saknar expressiv karaktär, t ex zegarek, torekba, stolik. Detta gäller endast föremål, inte levande personer eller djur. De allra flesta diminutiver har expressiv karaktär och används då inte för att ange litenhet utan för att uttrycka en känslomässig inställning, inte nödvändigtvis till föremålet i fråga utan mer till verkligheten i stort. Ex: Miło siedzieć w domku, kiedy na dworze pada deszcz. Kupiłam bardzo piękny płaszczyk. Följande suffix är diminutiva suffix i polskan: - ek eller -yk/-ik för maskulina substantiv, -ka för feminina och -ko för neutra. Det är svårt att ge några exakta regler för användningen av suffixen -yk/-ik och - ek. Ofta är båda former möjliga. Suffixet -ik är dock mer frekvent. Suffixet - ek kan ibland förlora sin diminutiva betydelse och fordrar då ett nytt diminutivsuffix. Maskulinum. Suffixet - ek används vid maskulina substantiv som slutar på -k-, -g-, -ch-. Suffixet medför muljering. róg! rożek krok! kroczek brzuch! brzuszek 32

33 Suffixet -ek används även vid substantiv på -r- (då -r inte föregås av en konsonant) men medför då ingen muljering: rower! motor! rowerek motorek Suffix -ik/-yk används för övriga stammar. Suffix -ik medför konsonantväxling. zeszyt! zeszycik miecz! mieczyk kapelusz! kapelusik teatr! teatrzyk Femininum. För feminina substantiv suffix används -ka. Konsonantväxlingar k:cz, g:ż, ch:sz samt vokalväxling. kobieta! kobietka ręka! rączka mucha! muszka Neutrum. Suffix -ko. Liksom för maskulinum och femininum genomgår -k och -ch konsonantväxling och vokalen -o ändras till -ó: oko! oczko ucho! uszko koło! kółko Det finns en del substantiv av vilka man inte kan bilda diminutiver (om inte för att ge dem en ironisk eller skämtsam prägel) t ex ord som slutar på -ec, -ca, -iciel och -ista eller abstrakta ord. Långt ifrån alla dimunitiver finns med i ordböckerna eftersom de bildas efter behov. Notera även att flera suffix har andra funktioner, vilket innebär att det inte är alla ord med dessa suffix som hör till kategorin nomina expressiva. Exempelvis är inte cukierek diminutiv av cukier utan betyder karamell, młynek är inte diminutiv av młyn utan en apparat för att mala kaffe osv. Dessa ord denoterar inte samma föremål som sina suffixlösa motsvarigheter. 33

34 Genom att lägga till ytterliggare ett suffix (obs: konsonantväxling) till redan existerande dimunitiver och ord som slutar på -ek bildas en diminutiv av andra graden, som endast har expressiv funktion: cukierek! cukiereczek młynek! młyneczek domek! domeczek För maskulinum gäller att följande suffix har hypokoristisk funktion (ibland även diminutiv): -aszek, -eczek, -iszek, -ulek, -uszek. För femininum gäller följande: -eczka, -yczka, -eńka, -ułka För neutrum har följande suffix hypokoristisk funktion (utom suffixet -ątko som har diminutiv funktion): -eczko, -uszko, -ątko ÖVNING 28. Bilda nomina expressiva av substantiven nedan. Markera vokal- och konsonantändringar. ucho uszko ch:sz ogród rok piec termos wieczór okno ulica głowa stół pokój ręka państwo słowo... prezent... pies... książka... okno... brat... wuj... masło... 34

35 dusza... pokój... zdrowie... złodziej... noga... śniadanie... dzbanek... kwiat... Egennamn Ett stort användningsområde för hypokorismer i polskan är egennamn och benämningar på släktingar. I familjekretsen och vänner emellan använder man nästan uteslutande hypokorismer. Denna kategori är mycket oregelbunden och därför är det snudd på meningslöst att tala om några modeller. De vanligaste suffixen för maskulinum är -ek, -ś, -uś, -iś och medför ibland en förkortning av stammen: Ryszard! Ryszek, Ryś Bogusław! Bolek, Boguś tata! tatuś Jerzy! Jurek, Jureczek Adam! Adaś Wojciech! Wojtuś, Wojtek För femininum används suffixen -ka, -cia, -sia, -ula, -cia, -unia: Anna! Anka, Anula Lisa! Lisunia Babka! babcia, babunia, babusia Renata! Renia, Renatka, Renateczka, Renula, Renusia Maria! Maryla, Marysia, Maryśka, Marynia Jan! Jaś, Janek, Jasio ÖVNING 29. Av vilka namn har följande hypokorismer bildats? Andrzejek " Andrzej Adaś "... Ania "... Antoś "... Basia "... 35

36 Bolek "... Danusia "... Ela "... Ewusia "... Franuś "... Gosia "... Irka "... Jaś "... Jola "... Jadzia "... Kasia "... Krzyś "... Małgosia "... Marysia "... Michaś "... Michałek "... Nina "... Piotruś "... Staszek "... Stasia "... Tadek "... Tereska "... Wandzia "... Włodek "... Zosia "... Augmentativer och pejorativ Till skillnad från föregående grupp dimunitiver och hypokorismer är augmentativer och pejorativer sällan neutrala benämningar på stora föremål utan har oftast en expressiv bibetydelse. De uttrycker i regel motvilja eller en föraktfull inställning till föremålet i fråga (eller medlidande). I talspråk kan däremot lämplig intonation ge dessa ord en positiv karaktär, liksom i kombination med adjektiv som betecknar en positiv egenskap. Det vanligast suffixen är -isko/-ysko. Observera att dessa ord alltid blir neutrum oavsett grundordets genus. chłop! chłopisko kobieta! kobiecisko (t : c ) 36

37 dom! domisko Suffixet -sko är mindre produktivt, bildar avledningar med augmentativ, pejorativ innebörd av substantiv som är femininum eller neutrum: piwo! piwsko baba! babsko Suffix -ina (-yna) är pejorativt och bildar avledningar som avspeglar en bedömning med avseende på alldaglighet och usel kvalitet, med biton av medlidande eller förakt: urzędnik! urzędniczyna (k:cz) låg befattning eller låg lön koszula! koszulina głowa! głowina smeksamt el. föraktfullt chłop! chłopina oftast kort och spinkig man pies! psina Suffixet -idło/-ydło har en begränsad betydelse och bildar augmentativer av benämningar på litterära verk eller kulturella skapelser. Detta suffix uttrycker en negativ inställning och används oftast om (för) långa, pretentiösa verk. powieść! powieścidło film! filmidło wiersz! wierszydło Slutligen några exempel på talspråkliga former som förmedlar talarens nonchalanta inställning till verkligheten. Dessa suffix förekommer framför allt i ungdomsjargong och många former anses vara vulgära. Bildas framför genom att orden kortas och får en ny ändelse. flaszka! flacha kiełbasa! kiełbacha wódka! wóda dziewczyna! dziewucha Ett fåtal har stabiliserats i talspråket och fyller där en skämtsam funktion, t ex ciasto! ciacho (stor och aptitlig kaka). 37

38 SUBSTANTIV BILDADE AV RÄKNEORD Substantiv som är bildade av räkneord omfattar siffernamn, jämna årtal från 20 till 100 samt namn på sådant som är förknippat med siffror (pengar, sedlar, mynt, spårvagnar etc.). För att bilda substantiv av räkneord lägger man suffixet -ka till stammen för grundtalet eller ordningstalet. Substantiv bildade på räkneord böjs som feminina substantiv med hård stam. 1. Grundtalen 1, 2, 3, 4 bildar följande substantiv: 1 jeden! jedynka 2 dwa! dwójka 3 trzy! trójka 4 cztery! czwórka 2. Räkneorden 5 40 bildar substantiv på ordningstalets stam: 5 piąty! piątka 6 sześć! szóstka 10 dziesięć! dziesiątka 20 dwudziesty! dwudziestka 40 czterdziesty! czterdziestka 3. Räkneorden 50 90, bildar substantiv på grundtalets stam: 50 pięćdziesiąt! pięćdziesiątka 80 osiemdziesiąt! osiemdziesiątka 500 pięćset! pięćsetka 4. Räkneorden bildar substantiv på ordningstalets stam och tappar samtidigt suffixet -ny. 100 setny! setka 200 dwusetny! dwusetka 300 trzechsetny! trzechsetka 400 czterechsetny! czterechsetka 5. För att bilda sammansatta räkneord från 21 till 99 bildas substantiv på varje del av räkneordet: 25! dwudziestka piątka 49! czterdziestka dziewiątka 38

39 ÖVNING 30. Bilda substantiv av följande räkneord: Ändra de understrukna orden till substantiv bildade av räkneord: Moja córka chodzi do szkoły numer 12. Moja córka chodzi do dwunastki. Zdałem maturę w gimnazjum nr 4. Zdałem maturę w... Jeżdżę do pracy tramwajem numer 2 lub 13. Jeżdżę do pracy... Twoja matka będzie mieć w tym roku 50 lat. Twoja matka będzie mieć w tym roku... Adaś zbiera monety wartości 10 i 20 koron. Adaś zbiera... Po czterdziestym roku życia trudno utrzymać wagę. Po... trudno utrzymać wagę. Czy może mi pani rozmienić pięćset złotych? Czy może mi pani rozmienić... Potrzebuję żarówkę o mocy 50 W. Potrzebuję... 39

40 SAMMANSÄTTNINGAR Sammansättningar kan delas in i två grupper: egentliga sammansättningar och syntaktiska uttryck. Egentliga sammansättningar består av två stammar med full lexikal betydelse som fogas ihop med ett interfix. Andra ledet utgörs antingen av en verbstam eller substantiv, första ledet kan även utgöras av andra ordklasser. Oftast är det första ledet en definition av det andra (jfr svenska). Dessa sammansättningar kan delas in i 7 grupper, beroende på vilka ordklasser de är bildade av: I. Substantiv + -o- + substantiv: język + znawca! językoznawca praca + dawca! pracodawca II. Substantiv + -o- + verbstam: droga + wskazywać! drogowskaz gaz + mierzyć! gazomierz III. Verbstam + -i- + substantiv; måttlig produktion, de flesta ord kan vara expressiva, t ex skämtsamma beteckningar på personer (sällan föremål) som utmärks av en böjelse för en viss aktivitet: bawić + dama! bawidamek dusić + grosz! dusigrosz IV. Adjektiv + -o- + substantiv: cudza + ziemia! cudzoziemiec dobry + byt! dobrobyt V. Räkneord + -o- + substantiv: dziesięć + lat! dziesięciolecie pięć + lat! pięciolatek VI. Adverb + -o- + verbstam: długo + pisać! długopis daleko + widzieć! dalekowidz VII. Pronomen + -o- + substantiv: sam + krytyka! samokrytyka 40

41 ÖVNING 32. Bilda sammansättningar enligt mönstret med hjälp av interfix -o- eller -i-/-y-. Du får hjälp med konsonantväxlingar och val av suffix. Ten, który nosi listy! listonosz (ś:sz, + -ø) Ten, którzy czyni dobro.. (n:ń, + -ca) Ten, który daje chleb.. (+ -ca) Ten, który pisze bajki.. (+ -arz) To, co chroni przed piorunem.. (+ -ø) To, co jest napisane na brudno.. (+-ø) zbiór gwiazd.. (+ -ø) żywy płot.. (+ -ø) To, co jest ryte w drzewie.. (+ -ø) ścianka z mebli.. (+ -ka) 33. Av vilka ord har följande substantiv bildats. Översätt till svenska: czasomierz! czas + mierzyć tidtagarur gwiazdozbiór! czterowiersz! dalekowidz! językoznawca! gazomierz! falochron! dobrobyt! wodociąg! śrubokręt! SYNTAKTISKA UTTRYCK Syntaktiska uttryck är sammansättningar av ett substantiv och en preposition, där prepositionen blir en del av stammen. Det är en ganska produktiv kategori, framför allt i fackterminologi. Syntaktiska uttryck liknar i formellt avseende de prefigerade modellerna men semantiskt skiljer de sig åt då de inte medför en modifiering utan en fullständig ändring av grundbetydelsen. Suffix i denna kategori är -ek, -nik, -ka eller -e. Suffixen medför konsonant- och vokalväxling. bez ludzi! bezludzie pod głową! podgłówek przed wiosną! przedwiośnie 41

42 ÖVNING 34. Av vilka fraser (preposition + substantiv) är följande substantiv bildade? bezrobocie " bez roboty arbetslöshet bezprawie " przedszkole " popołudnie " narożnik " podomka " bezsens " napiwek " podbródek " odludzie " zaplecze " PREFIGERING Substantiv med prefix är relativt ovanligt i polsk ordbildning. Ett prefix på en substantivstam ändrar inte ordklass utan modifierar bara grundbetydelsen. Det vanligaste prefixet är nie- som innebär avsaknad av något eller motsatsen till grundordet. przyjaciel! nieprzyjaciel ład! nieład chęć! niechęć På samma sätt fungerar prefixen anty- och kontr- som oftast används för låneord (jmf svenskan). kontratak kontrargument kontrkandydat antyfeminista antyciało antysemityzm Prefixet nad- medför två olika slags modifikationer: I. Tillsammans med ett substantiv som betecknar en yrkesutövare anger prefixet en högre plats i hierarkin: 42

43 inspektor! nadinspektor leśniczy! nadleśniczy II. Tillsammans med abstrakta begrepp anger prefixet överskridande av en norm eller av det tillstånd som substantivet betecknar: produkcja! nadprodukcja użycie! nadużycie waga! nadwaga På samma sätt fungerar prefix som är lånade från andra språk, som arcyoch super-: dzieło! arcydzieło mocarstwo! supermocarstwo Ett slags motsats är pod- som betecknar en lägre plats i hierarkin eller ett underordnande: inspektor! podinspektor zbiór! podzbiór porucznik! podporucznik sekretarz! podsekretarz Det sammansatta prefixet niedo- anger en svagare grad av det substantivet betecknar, motsvaras ofta på svenska av prefixet under-: rozwój! niedorozwój waga! niedowaga żywienie! niedożywienie Stor produktivitet kännetecknar prefixet współ- som betecknar något gemensamt: autor! współautor mieszkaniec! współmieszkaniec działanie! współdziałanie 43

44 ADJEKTIV I det kapitlet tar vi upp några frekventa modeller för avledningar som bildar adjektiv. ADJEKTIV BILDADE AV SUBSTANTIV Denna kategori är den största bland adjektiven inom ordbildningen och mycket produktiv. Den är väldigt differentierad, dvs. olika suffix kan användas: Vissa av dem ger adjektivet en speciell betydelse, t ex härkomst eller ägande. Andra har ganska neutral betydelse. De vanligaste suffixen inom denna kategori är -owy, -ski, -ny, -any, -aty, - asty, -isty/-ysty. Suffixet -owy hör till det mest produktiva och används på praktiskt taget alla substantivstammar. De bildar adjektiv som beskriver tillhörighet och härkomst. Den semantiska innebörden är liktydig med gjord av något, bestående av något eller med doft eller smak av något. Hit hör även veckodagar (med undantag för lördag och söndag) samt månader (jmf sammansättningar på svenska). Suffixet kan inte heller användas för substantiv på -acz, -owiec, -nik och -arz. pomidor! zupa pomidorowa dom! areszt domowy poniedziałek! poniedziałkowy (sobotni, niedzielny) styczeń! styczniowy Suffix -ski/-cki (-ska/-cka) är också mycket produktivt. Adjektiv med detta suffix bildas framför allt av substantiv som betecknar personer eller namn på platser. Konsonant- och vokalväxlingar förekommer ofta i stammen. Varianter är -ański, -eński, -iński, -ijski/-yjski. profesor! profesorski student! studencki (t:c) Warszawa! warszawski Austriak! austriacki (k:c) Kuba! kubański Rosja! rosyjski 44

45 Suffixet -ny förekommer endast i mycket gamla ord. Numera ersätts suffixet -ny ofta av suffixet -any. noc! nocny mięso! mięsny drewno! drewniany (n:ń) Varianter på -ny är suffixen -iczny/-yczny, och -ijny/-yjny som används för låneord. Suffixet -ijny/-yjny används på låneord som slutar på -acja, -cja, -sja, -zja och -iczny/-yczny används på ord som slutar på -logia, -grafia och -izm/-yzm. prowokacja! prowokacyjny abstrakcja! abstrakcyjny dyskusja! dyskusyjny geologia! geologiczny geografia! geograficzny romantyzm! romantyczny Övning 35. Bilda adjektiv av substantiven inom parentes. aleja (lipa)! aleja lipowa las (brzoza)!... krem (banan)!... sok (poreczka)!... zupa (ogórek)!... sałatka (kalafior)!... pora (obiad)!... marsz (pogrzeb)!... kotlek (schab)!... zupa (fasola)!... sól (czosnek)!... plac (targ)!... walka (partyzant)!... stosunek (przyjaciel)!... pomysł (diabeł)!... sieć (rybak)!... język (Polska)!... zachowanie (prowokacja)!... patrol (policja)!... 45

46 klub (dyskusja)!... film (pornografia)!... błąd (ortografia)!... ogród (zoologia)!... spis (chronologia)!... Suffixen -aty, -asty, -isty/-ysty bildar adjektiv som betecknar som är något karaktäristiskt. broda! brodaty liść! liściasty góra! górzysty Possessiv adjektiv En speciell kategori utgörs av så kallad possessiv adjektiv. Dessa uttrycker ägande och används istället för genitiv, om framför allt djur, ofta som metafor. Hård konsonant blir mjuk. För maskulinum används suffixen -i/-y, för femininum - a och för neutrum och - e för neutrum): lew + grzywa! lwia grzywa w:w mysz + ogon! mysi ogon sz:ś Övning 36. Översätt de possessiva adjektiven nedan: G: szyja łabędzia! poss. adj: łabędzia szyja sv: svanhals G: łapki kury! poss. adj: kurze łapki sv:.. G: pęd owcy! poss. adj: owczy pęd sv:.. G: skóra gęsi! poss. adj: gęsia skóra sv:.. G: żołądek strusia! poss. adj: strusi żołądek sv:.. G: warga zająca! poss. adj: zajęcza warga sv:.. G: oko pawia! poss. adj: pawie oko sv:.. G: dziura myszy! poss. adj: mysza dziura sv:.. G: wzrok sokoła! poss. adj: sokoli wyrok sv:.. G: tempo żółwia! poss. adj: żółwie tempo sv:.. G: serce gołębia! poss. adj: gołębie serce sv:.. G: oczy cielęcia! poss. adj: cielęce oczy sv:.. G: robota kreta! poss. adj: krecia robota sv:.. G: miny małpy! poss. adj: małpie miny sv:.. G: uszy osła! poss. adj: ośle uszy sv:.. G: ogon myszy! poss. adj: mysi ogon sv:.. 46

47 G: apetyt wilka! poss. adj: wilczy apetyt sv:.. G: buda psa! poss. adj: psia buda sv:.. Det är viktigt att komma ihåg att olika adjektiv kan bildas av ett och samma substantiv. Betydelsen av dessa adjektiv kan skilja sig åt helt. Preciseringen av adjektivet framkommer först i kombination med huvudordet. owoc! owocowy, t.ex. sok owocowy owocny, t.ex. owocna praca ADJEKTIV BILDADE AV ADJEKTIV Avledningar av adjektiv bildar inga nya ord utan betecknar en försvagning, en förstärkning eller en antonym. Graden av intensitet hos en egenskap kan uttryckas med hjälp av prefix eller suffix. Suffixet -awy betecknar en svagare grad av egenskap (jämför svenskans -aktig): biały! białawy żółty! żółtawy Övningar 37. Bilda med hjälp av suffixet -awy nya adjektiv som uttrycker en svagare grad av egenskap: słodki słodkawy czysty... siwy... tępy... niski... gruby... gorzki... starawy Av adjektiv som betecknar färger kan nya adjektiv bildas som uttrycker antingen svagare (suffix -awy) eller starkare (suffix -utki) färg: biały białawy bielutki zielony... żółty... brązowy... niebieski... czarny... 47

48 różowy czerwony Suffixen -utki, - uchny, -usi, -uni, -uczki, -eńki, -uteńki, - usieńki bildar en speciell kategori av adjektiv: diminutiva (eller förstärkande) adjektiv. Ex.: mały, malutki, maluchny, malusi, maluni, maluczki, maluteńki, malusieńki. Dessa prefix har även en expressiv funktion och uttrycker talarens positiva inställning. Om de förekommer i en annan kontext får de en ironisk biton. Övning 39. Bilda adjektiv med hjälp av de förstärkande suffixen - utki, - eńki och - usieńki. Suffixen medför muljering. Adjektiv som slutar på -eki, -oki, -ki tappar denna ändelse och det nya suffixet läggs direkt till stammen: mały malutki maleńki słodki drobny cały siwy słaby chudy młody cienki żółty prosty czysty tani biały Prefixet nie- betecknar en svagare grad av egenskap. Det nya adjektivet är inte en ren motsats till det ursprungliga adjektivet utan något svagare): zły! niezły brzydki! niebrzydki Observera att nie- skrivs ihop med adjektivet. Övning 40. Bilda nya adjektiv av adjektiven nedan med hjälp av prefixet nie-. głupi niegłupi nie taki głupi brzydki