POLSK ORDBILDNING UTVALDA PROBLEM ÖVNINGAR. Slaviska institutionen Stockholms universitet Po2 30 HP. Ordbildning 3 HP.

Transkript

1 1 Slaviska institutionen Stockholms universitet Po2 30 HP. Ordbildning 3 HP. POLSK ORDBILDNING UTVALDA PROBLEM ÖVNINGAR HÖSTEN 1994

2

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Morfologi och ordbildning 4 Morfem, rot, stam 4 Ordbildande morfem 5 Formbildande morfem 7 Substantiv 12 Diminutiv och smeknamn 12 Namn på ungar 15 Feminina efternamn 16 Namn på invånare 17 Nomina loci 19 Verbalsubstantiv 21 Substantiv bildade av räkneord 26 Substantiv bildade av prepositionella uttryck 27 Sammansättningar 28 Adjektiv 29 Adjektiv bildade av adjektiv 29 Adjektiv bildade av substantiv 31 Komparation 34 Sammansatta adjektiv 35 Adverb 39 Adverb bildade av adjektiv 39 Komparation 41 Prepositionella adverb 42 Verb 44 Prefigering 44 Bibliografi 50

4

5 3 Förord Du har redan läst en del om ordböjning och ordklasser på Po1. Här följer en kort kurs i polsk ordbildning (3 HP). Obligatorisk litteratur är Polsk ordbildning. Utvalda problem av Ewa teodorowicz-hellman. Som komplement kan du läsa kapitlet Słowotwórstwo i B. Bartnickas och H. Satkiewicz bok Gramatyka języka polskiego dla cudzoziemców, Warszawa 1984 (s ). Boken är skriven på polska, innehåller inga övningar och framställningen har teoretisk karaktär. I detta häfte får du först en kort information om olika kategorier inom morfologi och ordbildning. För att bättre förstå den polska ordbildningen får du göra ett antal olika övningar. Du får bekanta dig med vissa utvalda ordbildningsmodeller och övningarna hjälper dig förstå hur polska ord är uppbyggda. Genom att analysera ordens olika delar lär du dig att härleda deras betydelse och i framtiden behöver du förhoppningsvis inte slå upp varje nytt ord i ordboken. Det är viktigt att du gör alla övningar i häftet även om du tycker att några av dem verkar enkla. På det sättet stärker du din språkliga intuition. Under kursens lopp får du läsa och analysera vissa textfragment för att testa dina nya kunskaper. Efter kursens slut har du grundläggande kunskap i hur olika morfem används i polskan för att bilda nya ord samt en viss praktisk färdighet i att analysera ordets uppbyggnad och betydelse. Lycka till med studierna i polska språket! Ewa Teodorowicz-Hellman Hösten 1994

6

7 4 MORFOLOGI OCH ORDBILDNING Morfologi kan indelas i läran om ordklasser, läran om ordböjning och läran om ordbildning. Här kommer en kort presentation av olika kategorier inom morfologi och ordbildning. MORFEM, ROT OCH STAM Morfem definieras som den minsta betydelsebärande enheten. Morfemen kan klassificeras på flera olika sätt. Oftas brukar man skilja på lexikala morfem och grammatiska morfem. Lexikala morfem har ett självständigt betydelseinnehåll och kallas även rotmorfem. Grammatiska morfem kallas formbildande morfen. De förekommer endast med lexikala morfem. Det finns även en annan uppdelning av morfem i fria och bundna morfem. De fria morfemen är självständiga; de kan ensamma bilda ord. De bundna morfemen kan inte uppträda självständigt. De flesta fria morfem är lexikala morfem, de flesta bundna morfem är grammatiska. Roten är den del av ordet som är bärare av en lexikalisk betydelse, gemensam för alla ord inom en ordfamilj. Roten är ett lexikaliskt grundmorfem och måste alltid ingå i ordet. domek rączka domowy ręczny dom zadomowić się ręka zaręczyć się domownik rękawiczka podomka doręczyć Som man ser i exempeln ovan har alla ord i gruppen (ordfamiljen) den gemensamma beståndsdelen dom. Roten dom förekommer även i alla andra besläktade ord. I ordfamiljen ręka förekommer roten i olika varianter: ręk-: ąk -: ręcz - : rącz-. Dessa varianter kallas allomorfer. Stammen är den del av ordet som återstår när man tar bort ändelsen. Stammen ger ordet dess individuella lexikaliska betydelse. I ordet dom är stammen identisk med roten (dom). Oftast är dock stammen längre än roten.

8 5 I ordet domek består stammen av morfemen dom + ek. Det nya ordet domek har en lite annorlunda betydelse än dom och betyder ett litet hus. Vi tittar lite närmare på böjningsformerna av ordet domek: domek, domku, domkiem, w domkach Stammen för ordet domek består av följande allomorfer: domek, domk-, domk -. Samma sak ser vi när vi analyserar ordet rączka. Böjningsformerna är bland andra: rączka, rączki, rączką, w rączce, rączkami, o rączkach. Stammen består här av följande allomorfer: rączk-, rączc-, rączk -. ORDBILDANDE MORFEM För att bilda nya ord kan man gå till väga på två sätt: bilda en avledning eller en sammansättning. För att bilda en avledning lägger man olika affix (prefix, suffix, infix) till ett lexikaliskt morfem. Dessa inte bara ändrar betydelsen utan kan även ändra ordklasstillhörigheten: pisać ----> napisać impf. verb ----> perf. verb czytać ----> czytelnia verb ----> substantiv miły ----> miłość adjektiv ----> substantiv Om affixet föregår roten kallas det prefix, om det står efter roten kallas det suffix och kan i vissa fall vara lik en ändelse. Om affixet sätts in i roten kallas det infix. Sammansättning är en ordbildningsprocess där man sätter ihop två ord som kan vara rotmorfem, avledningar eller sammansättningar. biały + czerwony ----> białoczerwony Prefix Prefix används mycket ofta i polska för att bilda nya verb. Prefigeringen ger verbet en ny betydelse eller en annan betydelsenyans. czekać vänta robić göra, arbeta iść gå po + czekać ----> poczekać vänta lite za + robić ----> zarobić tjäna pengar prze + iść ----> przejść gå över

9 6 Om den lexikaliska betydelsen inte ändras får man genom prefigering en ändring av verbets aspekt. Två verb som skiljer sig endast genom aspekt kallas aspektpar. pisać ----> na + pisać ----> napisać robić ----> z + robić ----> zrobić Även vid substantiv, adjektiv och adverb kan man med hjälp av prefix bilda nya ord: babka mormor pra + babka ----> prababka mormorsmor śliczny vacker prze + śliczny ----> prześliczny underskön Suffix Med hjälp av suffix kan man i polskan bilda många olika avledningar. Suffix används framför allt för att bilda nya substantiv och adjektiv. tablica : tabliczka nauczyć : nauczyciel ogród : ogródek drzewo : drzewko wilk : wilczyca Kowalski : Kowalska Warszawa : warszawiak czerwony : czerwonawy zielony : zieloniutki rodzina : rodzinny droga : drogowy mysz : mysi Även nya verb och adverb kan bildas med suffix: pisać : pisywać dać : dawać krzyczeć : krzyknąć szaro : szarawo

10 7 FORMBILDANDE MORFEM Formbildande eller grammatiska morfem bildar inte nya ord utan ändrar former av redan existerande ord. De formbildande morfemen är av två slag: ändelser och formbildande suffix. Ändelser Böjning sker i polskan med hjälp av ändelser. Det betyder att ordets grundform förändras genom att man lägger en ändelse till stammen. Substantivändelser har den grammatiska betydelsen av genus, kasus och numerus. droga ----> drogę Ändelse -ę har här grammatisk betydelse av femininum, singularis och kasus (ackusativ). droga ----> drogami Ändelsen -ami uttrycker numerus (pluralis) och kasus (instrumentalis) men är inte bärare av någon genuskategori. Samma ändelse finner vi även i studentami, kotami, oknami. Adjektivändelser har i singularis betydelse av genus, numerus och kasus. I pluralis har de bara betydelse av numerus och kasus utom i nominativ pluralis där de markerar kategorin maskulina personer. duży dużym maskulinum singularis nominativ eller ackusativ pluralis dativ Vid de så kallades kortformerna av adjektiv har adjektivändelsen ø betydelse av genus och numerus. Korta adjektivformer förekommer bara som predikatsfyllnad. Jest tego ciekaw. ciekaw maskulinum singular

11 8 Verbaländelser uttrycker numerus och person samt tempus. pisać pisze singularis 3 person presens pisać piszecie pluralis 2 person presens Formbildande suffix De formbildande suffixen placeras efter stammen men före ändelsen. Dessa används för adjektiv och verb: nowy now - sz - y ładny ładni - ejsz - y pisać pisa -ł - y czytać czyta -jąc -y Nollmorfem I vissa fall har substantiv, verb och adjektiv ingen ändelse alls. Det saknas helt enkelt ändelse. Detta tomrum som vanligen betecknas ø fyller samma funktion som vanliga ändelser. Avsaknad av ändelsen vid substantivet kobiet informerar oss om substantivets numerus (pluralis) samt om kasus (genitiv). Som framgår har detta tomrum en betydelsebärande funktion och är de facto ett morfem ett nollmorfem. Nolländelser förekommer i polskan: 1. Inom paradigm för substantiv: I nominativ och ackusativ singular för ej levande maskulina: dom -ø, stół -ø I nominativ singular för levande maskulina: student- ø, kot- ø I nominativ och ackusativ singular för feminina som slutar på konsonant: noc -ø, rzecz -ø I genitiv pluralis för feminina, maskulina och neutra: kobiet- ø, przyjaciół-ø, okien -ø 2. I kortformer av adjektiv i maskulinum:

12 9 ciekaw- ø, zdrów -ø 3. I preteritum maskulinum 3 person singular: pisał-ø, mówił-ø 4. I imperativ för 2 person singular: pisz- ø, mów- ø Nollsuffix Nollsuffix kan man kalla även ordbildande nollmorfem. De används för att bilda olika slags avledningar. Exempel: av verbet dzwigać kan man med hjälp av nollsuffix bilda substantivet dźwig. Ordet dźwig består då av tre morfem: rotmorfemet dźwig, nollmorfemet ø och nolländelsen ø. Om vi böjer substantivet dźwig och får formen dźwigom kan vi se att den består av följande morfem: rotmorfemet dźwig och ändelsemorfemet -om som informerar oss om att substantivet här används i dativ pluralis. Övningar: 1. Markera roten i ordgruppen (rodzina wyrazów) för verbet lać. Kontrollera ordens betydelse i lexikon. lać, zalać, rozlać, polać, dolać, wylać, przelać, nalewać, ulewa. 2. Nedan har du en ordgrupp för ordet świat: Markera roten och beskriv vokal- och konsonantändringar. świat, świecić, światło, świeczka, świeca, świecznik, światowy, oświata, oświecenie, oświecić 3. Markera roten i ordgruppen för ordet drzewo. Beskriv vokal- och konsonantändringar. Kontrollera ordens betydelse i lexikon.

13 10 drzewo, drzewko, drewniany, drewno, drwal, drzeworyt, drewniak 4. Bilda med hjälp av lexikon ordgrupper för substantiven dzień, dom och czytać. Översätt orden till svenska: dzień... dom... czytać Bilda en ordgrupp för verbet robić. Kontrollera ordens betydelse i lexikon. 6. Här följer ord som hör till ordgrupperna droga och ręka. Vilka vokaloch konsonantändringar förekommer i roten? droga, drogowy, drogowskaz, przydrożny, dróżka, dróżnik ręka, ręce, rąk, ręcznik, rękawiczka, zaręczyć, poręczny, zaręczyny

14 11 7. Av vilka morfem består följande ord: poczekalibyśmy najzdrowszemu studentkom

15 12 SUBSTANTIV DIMINUTIVER OCH SMEKNAMN Diminutiver och smeknamn är mycket frekventa i polskan. Tack vare dem kan man åstadkomma emotionella skiftningar i språket. Tillvägagångssättet för att bilda diminutiver är mycket gammalt. Många av dagens ord har förlorat sin gamla diminiutiva betydelse och med tiden fått ett nytt diminutivt suffix: łoże ----> łóżko ----> łóżeczko Ofta har samma substantiv flera diminutiva avledningar med olika suffix. Suffixen uttrycker då olika grad av känsla. córka ----> córeczka ----> corunia Ibland är det svårt att dra gränsen mellan vanliga diminutiver och smeknamn: wuj ---->wujek, wujaszek morbror eller farbror Följande suffix är diminutiva suffix i polskan: -yk/-ik/-ek för maskulina substantiv, -ka för feminina och -ko för neutra. Det är svårt att ge några strikta regler för användningen av suffixen -yk/-ik och -ek. Ofta är båda former möjliga. Suffixet -ik är dock mer frekvent. Suffixet -ek kan ibland förlora sin diminutiva betydelse och fordrar då ett nytt diminutivsuffix. Användning av diminutiva suffix 1. Suffixet - ek används vid maskulina substantiv som slutar på -k-, -g-, - ch-. Suffixet medför muljering. róg : rożek krok : kroczek brzuch : brzuszek 2. Suffixet -ek används även vid substantiv på -r- men medför då ingen muljering:

16 13 rower : rowerek motor : motorek 3. Suffixen -ik/-yk. Suffix -ik medför muljering av hård konsonant. koń : konik zeszyt : zeszycik miecz : mieczyk kapelusz : kapelusik teatr : teatrzyk 4. Suffix -ka används för feminina substantiv: kobieta : kobietka żaba : żabka tablica : tabliczka c : cz Det finns en del substantiv av vilka man inte kan bilda diminutiver. Lägg också märke till att suffixen -ik/-yk, -ek och -ka och -ko har andra funktioner. I familjekretsen och vänner emellan använder man i polskan nästan uteslutande smeknamn som kan bildas på många sätt: Maria ----> Maryla, Marysia, Maryśka, Marynia Jan ----> Jaś, Janek, Jasio De mest frekventa suffixen i detta sammanhang är -sia, -ka, -usia, -dzia, -ynia för kvinnonamn och -ś, -uś och -ek för mansnamn. Övningar: 1. Bilda diminutiver till substantiven nedan. Markera vokal- och konsonantändringar. ucho uszko ch : sz ogród rok piec termos......

17 14 wieczór okno ulica głowa stół zeszyt pokój ręka państwo słowo Av vilka namn har följande smeknamn bildats? Om det är möjligt, ge svensk motsvarighet till namnet. Andrzejek <---- Andrzej Anders Adaś < Ania < Antoś < Basia < Bolek < Danusia < Ela < Ewusia < Franuś < Gosia < Irka < Jaś < Jola < Jadzia < Kasia < Krzyś < Małgosia < Marysia < Michaś < Michałek < Nina < Piotruś < Staszek < Stasia <

18 15 Tadek < Tereska < Wandzia < Włodek < Zosia < NAMN PÅ UNGAR Namn som markerar ungdom bildas bara av levande substantiv. Detta sker framför allt med hjälp av suffixet - ę i singularis och suffixet - ęta i pluralis. kot ----> kocię kocięta tygrys ----> tygrysię tygrysięta żaba ----> żabię żabięta Vid sidan av dessa suffix används även suffixen -ik och -yk. Sådana avledningar betecknar oftast lärlingar inom olika yrken. Denna typ av avledningar är idag lite ålderdomlig. murarz ----> murarczyk stolarz ----> stolarczyk Ibland markeras den ungdomliga egenskapen med suffixet ek/-ka. kot ----> kotek tygrys ----> tygrysek żaba ----> żabka Inte sällan används ett annat ord istället för avledning för att markera ungdom. koń ----> źrebię krowa ----> cielę Övningar: I. Av vilka substantiv är följande djurnamn bildade? Översätt orden till svenska. lisek... zajączek... krówka... ptaszek...

19 16 wilczek... kogucik... papużka... małpka... osiołek... króliczek Lär dig namnen på ungar till dessa djur: kot kocię owca jagnię pies szczenię świnia prosię krowa cielę koń źrebię kura kurczę FEMININA EFTERNAMN I polskan använder man en särskild femininform för efternamn. De bildas på den maskulina formen med följande suffix: 1. Suffix -ska, -cka, -dzka bildar femininum av maskulina efternamn som slutar på -ski, -cki och -dzki. Kowalski ----> Kowalska Nowacki ----> Nowacka Zawadzki ----> Zawadzka 2. Suffixet -owa namnger en gift kvinna när efternamnet slutar på konsonant eller vokalen -o. Matejko ----> Matejkowa Nowak ----> Nowakowa 3. Suffix -ówna används för att namnge en ogift kvinna när efternamnet slutar på konsonant (undantag -g-, -h-) eller på -o. Pawlak -----> Pawlakówna 4. Suffix -anka används för att namnge en ogift kvinna när efternamnet slutar på konsonanterna -g- och -h- : Smaga ----> Smażanka Sapieha ----> Sapieżanka g : ż h : ż

20 17 Övning: Bilda feminina former av följande efternamn: mannens namn hustruns namn dotterns namn Nowak Nowakowa Nowakówna Opolski Walewski Nowacki Kruszewski Sienkiewicz Grotowski Miłosz Turowicz Solski Witkiewicz Kościuszko Ziętkiewicz Szewczyk Piórko Dębski Kurczab Kowalczyk Wójtowicz Adamski Brykner Petecki Czaja NAMN PÅ INVÅNARE Namn på invånare i städer, byar, länder och provinser bildas med suffixen -anin/-anka, -czyk/-ka och -ak. Lägg märke till stavningen: namn på stadsbor skrivs med liten bokstav, namn på nationalitet skrivs med stor bokstav. 1. Suffix anin/-anka används oftast för namn på stadsbor: Warszawa ----> warszawianin ----> warszawianka Paryż ----> paryżanin ----> paryżanka

21 18 Samma suffix kan även förekomma vid namn på nationalitet: Rosja ----> Rosjanin ----> Rosjanka Ameryka ----> Amerykanin ----> Amerykanka 2. Suffix -czyk, -ijczyk och -ańczyk används vid namn på invånare i olika länder: Japonia ----> Japończyk ----> Japonka Chiny ----> Chińczyk ----> Chinka Suffix -czyk kan även användas vid namn på stadsbor, framför allt vid namn på utländska städer: Wiedeń ----> wiedeńczyk ----> wiedenka 3. Suffix -ak är mycket frekvent i det vardagliga språket och bildar ofta parallella varianter till det neutrala substantivet med suffix -anin: Warszawa ----> warszawianin ----> warszawiak Kraków ----> krakowianin ----> krakowiak 4. Nationalitetsbeteckningar bildas även på andra sätt: Hiszpania ----> Hiszpan ----> Hiszpanka Rumunia ----> Rumun ----> Rumunka Szwecja ----> Szwed ----> Szwedka Niemcy ----> Niemiec ----> Niemka Polska ----> Polak ----> Polka Övning: I. Skriv namn på stadsbor: Kraków krakowianin krakowianka Warszawa Paryż Łódź Rzym......

22 19 2. Bilda nationalitetsbeteckningar: Niemcy Niemiec Niemka Polska Szwecja Węgry Włochy Norwegia Francja Hiszpania Rumunia Rosja Ameryka NOMINA LOCI Till nomina loci hör namn på platser där en speciell handling äger rum eller utförs, ex. pływalnia "miejsce, gdzie się pływa", piwiarnia "miejsce, gdzie się pije piwo". Nästan 80 % av alla nomina loci bildas med suffixet -nia och dess utökade varianter -alnia, -arnia. En stor del av ord med dessa suffix är facktermer. Användningen av suffix för nomina loci bildade på verb: 1. Suffix -nia används för verb på -ować samt för adjektiv på -owy: pracować : pracownia wysyłkowy : wysyłkownia 2. Suffixet -alnia är mycket produktivt och bildar framför allt facktermer: spawać : spawalnia zamrażać : zamrażalnia 3. Suffixet -arnia är mindre produktivt än suffixet -alnia. Det används av fonetiska skäl vid substantiv som redan innehåller konsonanten -l-, som i exemplet palarnia. Nomina loci bildas även av substantiv. Då används suffixet - arnia wino ----> winiarnia

23 20 Substantiv bildade med suffix -ania, -alnia, -arnia beskriver slutna platser. För att bilda nomina loci som beskriver öppna platser används suffixen - isko, -owisko: kartoflisko. Övning: I. Av vilka substantiv är följande nomina loci bildade? Översätt dem. mleczarnia <---- mleko mejeri kawiarnia < księgarnia < kwiaciarnia < lodziarnia < kąpielisko < lotnisko < lodowisko < Av vilka verb är följande substantiv bildade. Översätt verben. pływalnia <---- pływać simma przymierzalnia < palarnia < umywalnia <

24 21 VERBALSUBSTANTIV Verbalsubstantiv handlandets substantiv kallas ibland även nomina actionis och omfattar en grupp substantiv som är bildade av verb. Verbalsubstantiv kan bildas av bägge aspekter. För att bilda verbalsubstantiv används följande suffix: 1. Suffixet -nie vid verb med infinitivstam på -a-: pisać czytać malować ----> pisanie ----> czytanie ----> malowanie 2. Suffixet -enie: a) vid samtliga verb med infinitivstam på -i-/-y- chodzić ----> chodzenie liczyć ----> liczenie jeździć ----> jeżdżenie wozić ----> wożenie Konsonant- och vokaländringar är vanliga. b) verb på -eć ( -ę/-isz konjugationen): cierpieć ----> cierpienie c) verb med preteritumstam på konsonant: gryźć ----> gryzienie 3. Suffixet -cie används vid olika grupper av verb: a) vid verben på -eć ( -ę/ -esz ), men suffixet -cie läggs här till preteritumstammen: drzeć trzeć darł ---->darcie tarł ----> tarcie b) vid enstaviga verb: bić -----> bicie

25 22 myć -----> mycie żyć -----> życie c) vid verb med nasalvokal i infinitiv och nasalkonsonant i presens: ciąć tnę ----> cięcie ą : ę 4. suffixet -ęcie används vid verb som slutar på -nąć. kichnąć ----> kichnięcie Verbalsubstantiv bildas ej av modala verb, av verben iść, siąść eller av opersonliga verb som bara används i 3:e person sg. (starczyć, świtać, grzmieć). Övningar: 1. På vilka verb är följande verbalsubstantiv bildade? Vad betyder verben? zaproszenie zaprosić bjuda in picie rozbijanie marzenie wydarzenie jeżdżenie palenie porównanie potępienie bicie pytanie opalanie pozdrowienie uderzanie zbieranie przybycie wejście spanie narzekanie przejście......

26 23 rozmawianie sprzątanie czekanie życie wydobycie wyjście Bilda verbalsubstantiv av följande verb. Översätt substantivet till svenska. badać badanie undersökning myć milczeć chodzić tłumaczyć przyjąć dojść myśleć kontrolować rzucać przedstawiać wezwać porwać powiedzieć tyć wypisać odstąpić Skriv om följande fraser med hjälp av verb: zbieranie grzybów ----> zbierać grzyby czytanie tekstów ---->... robienie zakupów ---->... studiowanie języków ---->... wracanie z podróży ---->... czekanie na pociąg ---->... picie piwa ---->... jedzenie obiadu ---->... wołanie o pomoc ---->...

27 24 marzenie o podróży ----> Ändra meningarna nedan enligt exemplet: Lubię oglądać filmy. ----> Lubię oglądanie filmów. Lubię czytać książki. ---->... Nie lubię robić na drutach. ---->... Lubię jeździć samochodem. ---->... Nie lubię kupować kwiatów. ---->... Lubię robić zakupy. ---->... Nie lubimy oglądać telewizji. ----> Bilda verbalsubstantiv av verben nedan och använd dem i rätt form: Filozofia życiowa Ani. Zwykle jestem bardzo zajęta. Nigdy nie mam czasu na... (czytać) i na...(oglądać) telewizji. Nie mam też czasu na...(chodzić) do kina lub teatru. Kiedy wieczorem wracam z pracy do domu czeka na mnie... (sprzątać)... (gotować),... (prać). Nie lubię więc... (robić) zakupów i... (stać) w kolejkach.... (marnować) czasu - to mój największy problem.... (żyć) nie jest łatwe, ale jak już to ktoś oczywiście kiedyś stwierdził,... (żyć) to twoja chwila na ziemi. Nikt nie gwarantuje... (powtórzyć) seansu. Dlatego... (wykorzystywać) czasu to mój najważniejszy cel życia. A mam zwykle coś do... (zrobić), do... (załatwić), do... (przeczytać), do... (napisać), do... (wyjaśnić), do... (powiedzieć)....(myśleć) o konieczności... (wykorzystać) czasu nigdy nie daje mi spokoju. 6. Bilda verbalsubstantiv av verben nedan och använd dem i rätt form: Po... (przyjść) do domu, chciałam odpocząć. Nie mamy czasu na dokładne... (zwiedzić) tego miasta. W... (tłumaczyć) artykułu było wiele błędów. Jutro idziemy na... (przyjąć) do Kowalskich. Po... (zażyć) lekarstwa poczuł się od razu lepiej.

28 25... (zamykać) sklepów o szóstej nie jest wskazane. Po... (obejrzeć) wystawy, poszli na kawę. Na... (skończyć) tego wypracowania potrzeba mi pół godziny.... (opowiadać) bajek to twoja specjalność. 7. Bilda verbalsubstantiv av verben nedan: rzucać ----> rzucanie porzucić ---->... przedstawić ---->... przedstawiać się ---->... porównywać ---->... porównać ---->... zażywać ---->... jeść ---->... jadać ---->... zażyć ---->... tłumaczyć ---->... przetłumaczyć ---->...

29 26 SUBSTANTIV BILDADE PÅ RÄKNEORD Substantiv som är bildade på räkneord (ordningstal) omfattar siffernamn (4 = czwórka fyran ), jämna årtal från 20 till 100 (czterdziestka) samt namn på sådant som är förknippat med siffror (pengar, sedlar, mynt, spårvagnar). För att bilda substantiv på räkneord lägger man till suffixet -ka (femininum) till stammen för grundtalet eller ordningstalet: 1. Räkneorden 1, 2, 3, 4, 300 och 400 bildar följande substantiv: 1 jedynka 2 dwójka 3 trójka 4 czwórka 300 trzechsetka 400 czterechsetka 2. Räkneorden 5 till 40 bildar substantiv på ordningstalets stam: 5 piąty piątka 20 dwudziesty dwudziestka 40 czterdziesty czterdziestka 3. Räkneorden 50 till 90, 500 till 900 bildar substantiv på grundtalets stam: pięćdziesiąt osiemdziesiąt pięćset pięćdziesiątka osiemdziesiątka pięćsetka 4. Räkneorden 100 och 200 bildar substantiv på ordningstalets stam och förlorar samtidigt suffixet -ny. setny setka 5. För att bilda sammansatta räkneord från 21 till 99 bildar man substantiv på varje del av räkneordet: > dwudziestka piątka. Substantiv bildade på räkneord böjs som feminina substantiv med hård stam.

30 27 I. Bilda substantiv av följande räkneord: Ändra de understrukna orden till substantiv bildade på räkneord: Moja córka chodzi do szkoły numer 12. Moja córka chodzi do dwunastki. Zdałem maturę w gimnazjum nr 4. Zdałem maturę w... Jeżdżę do pracy tramwajem numer 2 lub 13. Jeżdżę do pracy... Twoja matka będzie mieć w tym roku 50 lat. Twoja matka będzie mieć w tym roku... Adaś zbiera monety wartości 10 i 20 koron. Adaś zbiera... Po czterdziestym roku życia trudno utrzymać wagę. Po... trudno utrzymać wagę. Czy może mi pani rozmienić pięćset złotych? Czy może mi pani rozmienić... Potrzebuję żarówkę o mocy 50 W. Potrzebuję... SYNTAKTISKA UTTRYCK Övning: Av vilka fraser (preposition + substantiv) bildas följande substantiv? bezrobocie <---- bez roboty arbetslöshet bezprawie < przedszkole < popołudnie < narożnik <

31 28 podomka < bezsens < napiwek < podbródek < odludzie < zaplecze < EXEMPEL PÅ SAMMANSATTA SUBSTANTIV Övning: Av vilka ord har följande substantiv bildats. Översätt till svenska: czasomierz ----> czas + mierzyć... gwiazdozbiór ----> czterowiersz ----> dalekowidz ----> językoznawca ----> gazomierz ----> falochron ----> dobrobyt ----> wodociąg ----> śrubokręt ---->......

32 29 ADJEKTIV ADJEKTIV BILDADE AV ADJEKTIV Graden av intensitet hos en egenskap kan uttryckas med hjälp av prefix eller suffix: 1. Suffixet -awy betecknar en svagare grad av egenskap: biały vit białawy vitaktig żółty gul żółtawy gulaktig 2. Suffixen -utki, - uchny, -usi, -uni, -uczki, -eńki, -uteńki, - usieńki osv. bildar en speciell kategori av adjektiv: diminutiva (eller förstärkande) adjektiv. Ex.: mały, malutki, maluchny, malusi, maluni, maluczki, maluteńki, malusieńki. Dessa suffix har även en expressiv funktion och uttrycker talarens positiva inställning till saken eller till personen om vilken han eller hon talar. Om dessa suffix förekommer i en annan kontext får orden en ironisk biton. 3. Prefixet nie- betecknar en svagare grad av egenskap. Det nya adjektivet ska inte betraktas som en ren motsats till det ursprungliga adjektivet utan som en svagare grad av motsats): zły niezły wysoki niewysoki Observera att nie- skrivs ihop med adjektivet. 4. Prefixen nad-, prze-, przy- och låneprefix såsom arcy-, extra-, hiper-, super- och ultra- uttrycker en starkare grad av egenskap. Det finns dock vissa skillnader i hur de används: prze- förekommer mest i skönlitteratur: prześliczny, przepiękny. przy- används gärna i vardagsspråk: przydługi nad- förekommer mest inom fackterminologin: nadciśnienie Låneprefixen arcy-, super- osv. kan även förekomma tillsammans med polska adjektiv: superzabawny, hiperpoprawny. Övningar:

33 30 1. Bilda adjektiv med hjälp av de förstärkande suffixen - utki, - eńki och - usieńki. Suffixen medför muljering. Adjektiv som slutar på -eki, -oki, -ki tappar denna ändelse och det nya suffixet läggs direkt till stammen: mały malutki maleńki słodki niski drobny cały siwy słaby chudy młody cienki żółty prosty czysty tani biały Bilda med hjälp av suffixet -awy nya adjektiv som uttrycker en svagare grad av egenskap: słodki słodkawy czysty... siwy... zielony... tępy... niski... czerwony... gruby... gorzki Bilda nya adjektiv av adjektiven nedan med hjälp av prefixet nie-. Översätt orden och beskriv betydelsen av det nya adjektivet: głupi niegłupi nie taki głupi brzydki drogi duży......

34 31 4. Av adjektiv som betecknar färger kan nya adjektiv bildas som uttrycker svagare eller starkare (intensivare) färg: biały białawy bielutki zielony... żółty... brązowy... niebieski... czarny... różowy... czerwony... ADJEKTIV BILDADE AV SUBSTANTIV För att bilda adjektiv av substantiv används olika suffix. En del ger adjektivet en speciell betydelse, t.ex. härkomst eller ägandet. Vissa suffix har dock ganska neutral betydelse. Nedan följer en kort presentation av olika suffix. 1. Suffixen -i/-y för maskulinum, - a för femininum och - e för neutrum (fyller samtidigt funktionen av ändelse) bildar adjektiv som uttrycker ägande (possessiva adjektiv): lew + grzywa ----> lwia grzywa w : w mysz + ogon ----> mysi ogon sz : ś 2. Suffixet owy/-owa/-owe bildar adjektiv som betecknar tillhörighet eller härkomst. Suffixet kan ej förekomma vid substantiv på -acz, -owiec, -nik och -arz. poczta ----> pocztowy post, postdom ----> domowy hus, husowoc ----> owocowy frukt, frukt- 3. Suffixen ny/-na/-ne: rzeka ----> rzeczny flod, flodszkoła ----> szkolny skola, skol-

35 32 wieczór ----> wieczorny kväll, kvälls- 4. Suffixen -ski, -cki, -dzki är mycket produktiva och bildar adjektiv av olika slags substantiv. Konsonant- och vokalväxlingar förekommer ofta i stammen: sąsiad ----> sąsiedzki d : dz, ą : ę rybak ----> rybacki k : c student ----> studencki t : c Warszawa ----> warszawski Szwecja ----> szwedzki Observera att adjektiv bildade av ortsnamn och namn påländer skrivs med liten bokstav. 5. Av främmande substantiv på -cja, -sja, -zja bildas adjektiv med suffixet -yjny/-yjna/-yjne: stacja ----> stacyjny dyskusja ----> dyskusyjny aluzja ----> aluzyjny Vid bildning av adjektiv på substantiv måste man komma ihåg att man kan bilda olika adjektiv på ett och samma substantiv. Betydelserna av dessa adjektiv kan vara helt olika: owoc ----> owocowy, t.ex. sok owocowy owocny, t.ex. owocna praca Övningar: I. Av vilka substantiv har följande possesiva adjektiv bildats? Observera muljering. Översätt orden: pawi ogon... mysia dziura... słowiczy śpiew... bocianie gniazdo... owczy ser... barani róg... kocie oczy... wilczy apetyt...

36 33 żółwie tempo... lisia chytrość... sokoli wzrok... kozie mleko... psia buda Bilda possesiva adjektiv av substantiven nedan med suffixet -owy: (poczta) znaczek znaczek pocztowy (droga) znak... (kino) seans... (opera) śpiewak Bilda possesiva adjektiv med suffixet -ny. Tänk på konsonatväxlingar: rzeka rzeczny ulica... szkoła... ideał... waga Bilda adjektiv av följande låneord: lekcja lekcyjny stacja... sesja... refleksja... dyskusja... rewolucja... fantazja Av vilka substantiv har följande adjektiv bildats? krakowski <---- Kraków akademicki < filozoficzny < południowy < norweski < światowy <

37 34 artystyczny < teatralny < śnieżny < ręczny < kawiarniany < refleksyjny < włoski < KOMPARATION Repetera reglerna för komparationen av adjektiv. Övningar: 1. Skriv komparativ till adjektiven nedan. Markera konsonant- och vokalväxlingar. Översätt adjektivet: trwały trwalszy ł : l bestående gorący szczęśliwy rzadki głęboki szybki brzydki prosty cichy ciepły tani głupi mocny niski późny gładki tłusty młody częsty ciężki wczesny słaby tępy lekki łatwy

38 35 krótki słynny okrutny cenny lekki SAMMANSATTA ADJEKTIV Sammansatta adjektiv bildas med hjälp av följande interfix: -o-, -u-, -ø-. Val av interfix är beroende av det första ledet av sammansättningen: 1. Interfix -o- används oftast då det första ledet av sammansättningen är ett adjektiv eller ett substantiv, men även efter vissa räkneord (se nedan) och adverb (ovanligt): prawda + podobny ----> prawdopodobny sannolik ciemny + zielony ----> ciemnozielony mörkgrön 2. Interfix -u- förekommer bara efter räkneord: sto + tonowy ----> stutonowy hundratons- 3. Interfix -ø- förekommer efter adverb och efter en del räkneord: trzy + ø + godziny ----> trzygodzinny tretimmars- 1. Bilda sammansatta adjektiv av följande ord. Översätt dem till svenska: biały + czerwony ----> białoczerwony mały + miasteczkowy ---->... jasny + zielony ---->... historyczy + literacki ---->... wielki + miejski ---->... cały + dzienny ---->... nowy + roczny ---->... stary + modny ---->... równy + mierny ---->... ciemny + czerwony ---->...

39 36 Sammansatta adjektiv med räkneordet i första ledet och substantivet i andra ledet För att bilda adjektiv som består av räkneord och substantiv används suffixen -u-, -o- och - ø-. Till substantiven läggs suffixet -ny, -ni eller -owy. 1. Infix -u- används vid räkneorden 2 och Suffixet läggs direkt till stammen. dwa + u + godzina ----> dwugodzinny dwa + u +piętro + owy ----> dwupiętrowy sto + u + minuta + owy ----> stuminutowy 2. Infix -o- förekommer vid räkneorden 1 och 4-90: pięć + o + piętro + owy ----> pięciopiętrowy siedem + o + minuta + owy ----> siedmiominutowy 3. Infix ø används vid räkneorden 3 och trzy + ø + piętro + owy ----> trzypiętrowy pięćset + ø + minuta + owy ----> pięćsetminutowy Övningar: 1. Bilda sammansatta adjektiv av följande räkneord och substantiv: 2 + godzina ----> dwugodzinny 5 + godzina ----> godzina ----> godzina ----> godzina ----> minuta ----> dwuminutowy 7 + minuta ----> minuta ----> minuta ----> strona ----> dwunastostronicowy 40 + strona ----> strona ---->...

40 miesiąc ----> trzymiesięczny 8 + miesiąc ----> miesiąc ----> miesiąc ----> rok ----> jednoroczny 2 + lata ----> dwuletni 5 + lata ----> lata ----> piętro ----> piętro ----> piętro ----> piętro ----> Skriv in den rätta formen av det sammansatta adjektivet: Ulicą idzie...(50, rok) mężczyzna. Mieszkam w... (9, piętro) bloku. Przeczytałam...(100, strona) książkę. W szkołach są...(40, minuta) lekcje. Bardzo czekamy na...(15, minuta) przerwę. Gunnar wyjechał na...(12, miesiąc) stypendium do Polski. Anna przetłumaczyła...(15, strona) artykuł. Mój zegarek ma już...(5, minut) opóżnienie. To jest...(6, miesiąc) dziecko. Po... (2, lata) pobycie w Polsce będziesz mówić dobrze po polsku. Sammansatta adjektiv med prepositionen i första ledet Övningar: 1. Av vilka prepositionsuttryck är följande adjektiv bildade? Översätt orden: bezwietrzny bez wiatru vindstilla bezchmurny bezludny bezpański bezimienny bezsensowny......

41 bezwzględny nadrzeczny nadludzki nadwiślany przedpotopowy przedwojenny podmiejski podziemny popołudniowy podwodny pozaszkolny pozaziemski

42 39 ADVERB ADVERB BILDADE PÅ ADJEKTIV Adverb bildade på adjektiv får suffixete -e eller -o. Val av suffix är en omdiskuterad fråga i den polska grammatiken. Det fanns teorier om att val av suffix var beroende av adjektivets fonetiska utseende och av vokalharmoni. De senaste undersökningarna visar dock att valet av suffixet -e eller -o framför allt är beroende av adjektivets morfologiska struktur. I stora drag kan man på ange följande regler för användning av olika suffix: 1. Suffix -o förekommer vid mjuka stammar, stammar på -k-, -g-, -chsamt vid adjektiv på -aty, -owaty, -asty, -owy. ostatni ostatnio wysoki wysoko burzowy burzowo 2. Suffix - e förekommer efter adjektiv som slutar på -ny och dess utökade varianter -any, -ony, -iczny osv. ładny telefoniczny ładnie telefonicznie I vissa fall förekommer dock två parallella former av adverb, med suffix -o och suffix - e. Dessa former skiljer sig lite åt i betydelsen. Formerna på -o förekommer framför allt i funktionen som predikat: smutny smutno smutnie pilny pilno pilnie pochmurny pochmurno pochmurnie Övningar: 1. Bilda adverb av följande adjektiv. Välj mellan suffixen - e och -o. Markera konsonant- och vokalväxlingar: identyczny identycznie n : ń wysoki......

43 całkowity bezwzględny realny rzeczywisty dobry trwały szczęśliwy spokojny chwilowy faktyczny trudny brzydki naturalny oczywisty ważny pomyślny gorzki gruby stary siwy duży głupi bezmierny czasowy dobitny wyraźny gwałtowny zupełny rozmaity okazały świetny wesoły znakomity przyjemny częściowy ostrożny pełny pusty równy

44 41 malutki białawy szczery stały istotny rzadki KOMPARATION Övning: Bilda komparativ av följande adverb. Markera konsonant- och vokalväxlingar. Översätt adverbet. twardo twardziej d : dź hårt drogo krótko wesoło cicho ciepło zimno mocno prosto szeroko głęboko szybko lekko gęsto gładko młodo staro późno często rzadko brzydko tłusto chudo

45 42 PREPOSITIONELLA ADVERB Övning: 1. Bilda prepositionella adverb av följande adjektiv. Använd prepositionen na. Skriv meningar med de nya adverben. zimny na zimno Zjadł kolację na zimno. gorący prawy twardy nowy krótki miękki lewy pewny Bilda adverb av adjektiven nedan. Använd prepositionen po och dativändelsen -emu. Skriv meningar med de nya adverben. stary po staremu Co słychać? Wszystko po staremu. dobry głupi kobiecy Bilda adverb av adjektiven nedan. Använd prepositionen po. Skriv meningar med de nya adverben. szwedzki po szwedzku Mówię dobrze po szwedzku. cichy prosty sąsiedzki ludzki męski Bilda adverb av följande adjektiv. Använd prepositionen z. Skriv meningar med de nya adverben. daleki z daleka Wracam z daleka. rzadki......

46 43 grubszy Bilda sammansatta adverb av grundtal och substantivet raz. jeden + raz ----> jednorazowo pięć + raz... dziewięć + raz...

47 44 VERB PREFIGERING Prefigering av verben hör till de svåraste problemen inom den polska grammatiken. De nya prefigerade verben får inte bara en ny betydelse utan oftast även ny aspekt. Om de semantiska skillnaderna är minimala eller mycket små får man i polskan så kallades aspektpar. pisać robić napisać zrobić För att bilda aspektpar måste verben ha nästan samma betydelse. Ibland har ett verb flera mer eller mindre neutrala perfektiva motsvarigheter: gotować ugotować zgotować zagotować I sådana fall är valet av perfektivt verb beroende av betydelsenyans: gotować obiad gotować wodę malować obraz malować ścianę zgotować obiad zagotować wodę namalować obraz pomalować ścianę Det finns olika prefix som kan bilda minimala aspektpar: z-/s-, po-, na-, u- och det är egentligen omöjligt att ange någon regel för val av prefix. Man måste rådfråga lexikon. Lägg dock märke till att de nya prefigerade verben som har en annan betydelse än det imperfektiva uppkomstverbet kan bilda nya imperfektiva motsvarigheter: pisać napisać aspektändring dopisać dopisywać skriva till (betydelseändring) czytać przeczytać aspektändring wyczytać wyczytywać läsa ut (betydelseändring) Prefix som slutar på konsonanterna -b-, -d-, -s-, -z- samt prefixen w- och s-/-z kan vid prefigering ha två former: med -e- och utan -e-: podeprzeć podjechać

48 45 odradzić odetchnąć Former med -e- förekommer om verbet börjar på en konsonantgrupp. Lägg dock märke till att prefixet przed- inte har någon motsvarighet med -e- Verbalprefixens funktioner. Det är mycket svårt att i en kort presentation ge en fullständig beskrivning av verbalprefixens olika funktioner (läs om verbalprefixens funktioner i olika grammatikor). Bland de prefigerade verben bildar de så kallade rörelseverben den mest regelbundna gruppen. Se nedan vilka möjligheter som finns till prefigering för verbet iść: iść pójść dojść nadejść obejść przejść przyjść rozejść się ujść wejść wyjść wzejść zejść zajść uppnående av ett mål närmande riktning omkring gå över närmande spridning avlägsnande riktning inåt riktning utåt riktning uppåt riktning neråt riktning bakåt På samma sätt beter sig andra verb som beskriver rörelse. Om vi har en annan typ av verb, dvs. ej rörelseverb, måste man kontrollera verbets betydelse i lexikonet: malować namalować, wymalować aspektändring domalować måla till pomalować måla på hela ytan podmalować måla lite? przemalować måla om pisać napisać aspektändring odpisać skriva av dopisać skriva till

49 46 popisać skriva runt omkring podpisać skriva under przepisać skriva av/om wypisać skriva ut Övningar: 1. Översätt med hjälp av lexikon följande verb till svenska. Stryk under prefixet och förklara dess betydelse: płynąć dopłynąć... odpłynąć... popłynąć... podpłynąć... przepłynąć... przypłynąć... wypłynąć... lecieć dolecieć... odlecieć... oblecieć... polecieć... przelecieć... przylecieć... podlecieć... rozlecieć się... ulecieć... wylecieć... wzlecieć... zlecieć... zalecieć... grać dograć... nagrać... odegrać... ograć... pograć... przegrać... rozegrac... wygrać...

50 47 zagrać Bilda med hjälp av lexikon prefigerade motsvarigheter till verben robić, budować, śpiewać, jechać. Förklara var de nya verben betyder Skriv in de imperfektiva prefigerade formerna av verbet dawać i övningen nedan. Du kan välja mellan dawać, oddawać, nadawać, wydawać, podawać, rozdawać.... ci pół godziny na napisanie tego listu. Idę na pocztę, żeby... list do matki. Co miesiąca... dużo pieniędzy na książki. W sklepie... mi resztę.( preteritum ) Kiedy zamówiłam bilet nie... nazwiska. Lubię... cukierki dzieciom. Nie będę... tak dużo na życie. 4. Lägg till rätt prefix till verben i meningarna nedan. Codziennie...-jeżdżam autobusem do pracy. Za rok...-jadę do Warszawy na wakacje. Żeby...-jechać do Zakopanego, musisz...-jechać całą Polskę z północy na południe. O której...-jeżdża pociąg do Krakowa? W tym tygodniu...-jedzie do mnie kolega ze Szwecji. Zawsze wszyscy razem...-jeżdżamy na urlop. Przed północą...-jechaliśmy na miejsce. Po zdaniu matury...-jedziemy się w różne miejsca. Którym tramwajem mogę...-jechać na uniwersytet? Samochód...-jechał do garażu. Pociąg bardzo wolno...-jeżdżał na peron.

51 48 5. Lägg till rätt prefix till verbet iść. Övningen görs i enkelt futurum. Jak stąd...-jdę do banku? Jeśli chesz, zaraz...-jdą do ciebie. Czekam niecierpliwie, kiedy...-jdą moi goście na obiad....-dę na bok, a ty z nimi swobodnie porozmawiasz. Poczekaj, zaraz...-jdę na dół. Słońce...-jdzie dziś w Sztokholmie o piątej po popołudniu. Lekarz...-jdzie do mnie z wizytą. Jak...-jdę do tej dużej biblioteki, nie mogę stamtąd...-jść. 6. Lägg till rätt prefix till verbet pisać. Miałam do ciebie...-pisać list, ale zapomniałam o tym. Dokładnie...-pisaliśmy z tablicy nowe słówka. Pod podaniem trzeba...-pisać się wyraźnie....-pisałam parę słów na kartce do koleżanki. Niestety nie...pisaliśmy na twoje listy....pisałam z tej książki parę ciekawych anegdotek. Lekarz...-pisał Jackowi lekarstwo na kaszel i katar. Dokładnie...-pisałem to w pamięci. Muszę...-pisać to do kalendarzyka. Mickiewicz bardzo barwnie...-pisuje przyrodę. Uczeń...-pisał tekst na role. Proszę...pisać się na listę obecności. Trudno mu było...-pisać to, co przeżył w Ameryce. 7. Lägg till rätt prefix till verbet robić. Na jutro muszę...-robić to tłumaczenie. Mój płaszcz jest niemodny. Muszę go...-robić. Czy wiesz, gdzie mogę dobrze...-robić? Dzieci...robiły bałaganu w domu. Zgubiłem klucz do mieszkania. muszę go...-robić. 8. Lägg till rätt prefix till verbet chodzić i meningarna nedan: Skąd pan...-chodzi? Z Polski? Czemu...-chodzisz tak późno do domu?

52 O której...-chodzą twoje dzieci z domu do szkoły? W lecie dni są długie i słońce...-chodzi późno. W zimie dni są krótkie i słońce...-chodzi dopiero o dziewiątej rano. Zawsze ostrożnie...-chodzimy przez ulicę. Czy boisz się duchów?...-chodzi dwunasta!! Kiedy pada deszcz, nie lubię...-chodzić z domu. W grudniu...-chodzę moje imieniny. Deszczowe chmury...-chodzą z zachodu. 49

53 50 Bibliografi: B. Bartnicka, H. Satkiewicz, Słowotwórstwo, I: Gramatyka języka polskiego dla cudzoziemców, Warszawa 1990, ss R. Grzegorczykowa, Zarys słowotwórstwa polskiego, Warszawa 1982 R. Grzegorczykowa, R. Laskowski, H. Wróbel (red.), Gramatyka współczesnego języka polskiego. Bd. 2. Morfologia, Warszawa 1984 R. Laskowski, Polnische Grammatik, Warszawa 1979 B. Nilsson, Morfemik. Slaviska institutionen 1994, stencil P.A. Sjögren, Termer i allmänn språkvetenskap, Stockholm 1979 S. Urbańczyk (red.), Encyklopedia języka polskiego, Wrocław 1991

54

55