Förskolan Prästkragen plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Prästkragen plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Maud Carlberg Eva Semlali Cecilia Widemåne Jenny Westman Vår vision Alla barn ska känna en glädje i att komma till förskolan och mötas med en respekt för den de är. Tillsammans med andra barn och pedagoger ska varje barn få bygga upp en trygghet i att bli den de vill vara i sin egen framtida förskola. Alla vuxna ska vara bra förebilder i barngruppen för att ge barnen möjlighet att också möta varandra med empati och respekt. Det innebär att vi i alla möten med varandra och med barnen måste ha ett förhållningssätt där vi ser mångfald som berikande, där vi möter det ovanliga och okända med intresse och nyfikenhet. Vi på Prästkragen verkar för att alla barn ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, ålder, könsuttryck, könsidentitet eller anhörigs sexuella läggning. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Under året har vi tillsammans med barnen arbetat med de sju diskrimineringsgrunderna utifrån barnlitteratur. Detta för att barnen ska få förståelse och kunskap om de sju diskrimineringsgrunderna på ett mindre abstrakt plan. Samt att vi har startat upp en barnens referensgrupp som leds av förskolans pedagogista, där barnens tankar och åsikter om vår verksamhet lyfts. Det möjliggör barnens inflytande. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna görs delaktiga i vårt arbete med planen under våra föräldramöten. Förskolan har en referensgrupp för föräldrar där de får möjlighet att samtala och tycka till kring vår verksamhet. Personalens delaktighet De tre pedagoger som är ansvariga för att skriva, implementera och utvärdera planen har i pedagogiska utvecklingsgrupper och på våra arbetsplatsträffar arbetat med olika frågeställningar rörande de sju diskrimineringsgrunderna.

2 Förankring av planen Vi ska fortsätta arbeta kontinuerligt med diskrimineringsgrunderna under våra arbetsplatsträffar. Tillsammans med barnen fortsätter vi att arbeta med den barnlitteratur som belyser de olika diskrimineringsgrunderna. Tyngdpunkten på höstens föräldramöte kommer att ligga på Diskrimineringsombudsmannens material om planen. Vi kommer också att be pedagogistan att gå igenom planen i föräldrarnas referensgrupp. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats De ansvariga pedagogerna kartlägger, sammanställer genomförda uppgifter, insamlade observationer och dokumentationer. Tillsammans med förskolechefen går vi igenom hela planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef och ansvariga pedagoger Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Genus: i fjolårets plan skrev vi att vårt fokus på genusarbetet skulle handla om individen istället för gruppen flickor respektive gruppen pojkar och att fortsätta observera våra omedvetna föreställningar om kön. Vi ser tydligt att medvetenheten om kön har ökat hos samtliga pedagoger för att vi tillsammans är i ett ständigt reflekterande kring förhållningssätt, dokumentationer, miljö och material. Etnisk tillhörighet: här skulle vi träna på att föra goda samtal med barnen kring värdegrundsfrågor. Vi ser resultat av samtalen som förts kring vår särskilt inköpta litteratur som behandlar diskrimineringsgrunderna på olika sätt. Vi kan se att det fortfarande behövs grundligt arbete i frågorna kring etnicitet och olika utseenden. Religion: vi inte arbetat så aktivt med traditionerna som vi skrev i fjolårets plan utan vi har utifrån observationer och behov arbetat med motsättningar vi upplever i förskolan. Funktionshinder: utifrån denna grund har vi fortsatt arbeta med att anpassa grupper och aktiviteter utifrån barn med särskilda rättigheter. Sexuell läggning: vi pedagoger har arbetat fördjupat med punkten sexuell läggning genom att kritiskt granska heteronormen med hjälp av RFSL:s material BRYT. Vi upplever att dessa frågor nu pratas om istället för att som innan vara osynliggjorda. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På samma sätt som föregående års för att årets plan utvärderas Maud Carlberg, Cecilia Widemåne, Eva Semlali, Jenny Westman Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.

3 Att medvetet fortsätta att gå från toleranspedagogik till normkritisk pedagogik. Vi fortsätter att arbeta med filmer i verksamheten för de säger så mycket. Insats Vi arbetar regelbundet med oss själva och vårt förhållningssätt i form av observationer, rollspel med händelser från vår egen verksamhet och diskussioner kring värdegrunden, definition av värdeorden och innehållet i planen mot kränkande behandling. Vi arbetar med dessa frågor på alla arbetsplatsträffar och studiedagar vilket gör att vår plan verkligen är levande. Vi har använt oss av medvetet vald litteratur och film, kontaktbarometern, husmodellen och intervjuer. Vi har använt oss av insamlat material i form observationer och utdelade uppgifter utifrån nuläget. Ett antal pedagoger har deltagit i kommunens genusnätverk och vi har en genuspedagog på förskolan. Förskolechef och medlemmarna i värdegrundgruppen har gått Diskrimineringsombudsmannens utbildning gällande arbetet med planen. Vi har organiserat för att en värdegrundsgrupp bestående av tre pedagoger får tid en heldag i månaden där vi går igenom genomförda och skapar nya uppgifter. Vi har bråkat med de normer som råder på vår förskola genom att först synliggöra dem med hjälp av film, diskussioner och rollspel. Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har samlat material och gått igenom uppgifter och reflektioner från oss och våra kollegor och sett var risken för kränkningar och diskriminering är som störst. Det kan vara vissa platser både utomhus och inomhus. Det kan också vara arbetsbelastning och stress som påverkar vårt förhållningssätt. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom kontinuerliga samtal tillsammans med barn och föräldrar om värdegrundsfrågor är vi i ständigt reflekterande kring hur vår verksamhet kan bli en förskola för alla barn. Hur personalen har involverats i kartläggningen All anställd personal måste arbeta med de uppgifter som värdegrundsgruppen ger utifrån plan mot kränkande behandling och diskriminering, normkritisk pedagogik samt värdegrundsfrågor i stort. samlar in materialet från alla anställda, sammanställer, utvärderar och återkommer med nya uppgifter utifrån vad vi fått syn på. All anställd personal går tillsammans med värdegrundsgruppen igenom planen punkt för punkt under höstens första arbetsplatsträff.

4 Resultat och analys Vi ser att alla anställda i större utsträckning alltmer granskar sig själva för att kunna få syn på just sitt förhållningssätt i olika sammanhang och situationer. Vi vågar numera också lyfta upp de brister och fördomar vi alla bär på mer eller mindre för att se hur vi kan förbättra och göra skillnad för att efterleva vår plan. Detsamma gäller barnen, där vi kontinuerligt arbetar med böcker och diskussioner som ifrågasätter samhällets normer. Förebyggande åtgärder Nedsättande ord Kränkande behandling Att öka medvetenheten hos oss pedagoger så att vi direkt reagerar, agerar och inte blir passiv och på så vis deltar i kränkningen då en tyst pedagog i ovanstående situation är en kränkande pedagog. *Vi går aktivt in i kränkande situationer och tar diskussionerna med barn eller pedagog. *Vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsövningar och rollspel på arbetsplatsträffarna. Vi har tidigare observerat att pedagoger inte agerat i liknande situationer. Individbaserat bemötande Kön Att fortsätta arbeta för att bemöta alla barn som individer och inte ha bestämda förväntningar utifrån kön. *Genom fortsatta observationer från vår genuspedagog och samtliga pedagoger i verksamheten.

5 *Vi granskar dokumentationer och reflekterar i olika möten över material, miljöer och förhållningssätt. Vi ser att vi fortfarande brister i bemötandet av individen. Att få ge uttryck för den individ hen är Könsidentitet eller könsuttryck Att vår förskolemiljö ska bli en miljö för alla att i trygghet utveckla sin identitet utan att bli dömd, kränkt eller diskriminerad. Barnen ska kunna ge uttryck för sina intressen utan att ifrågasättas. kommer att ses kontinuerligt, för att sammanställa den senaste månadens reflektioner och observationer utifrån våra mål. *Vi arbetar aktiv för att motverka traditionella könsroller genom att vår miljö är könsneutral och att vårt material ej består av färdigkonstruerade leksaker. *Vi tar parti för och uppmuntrar de barn som är könsöverskridande. *Vi arbetar kontinuerligt med att reflektera och observera händelseförlopp på vår förskola utifrån ovanstående punkter. Vi ser tydligt att ett ständigt pågående arbete kring dessa frågor är nödvändigt. Vi kommer aldrig nå målet fullt ut, men ha målbilden som grund för vårt arbete. Etnisk tillhörighet/utseendenormen Etnisk tillhörighet

6 Vi ser att vi får olika bemötande på grund av etnisk tillhörighet beroende på varifrån i världen vi har vårt ursprung. Därför har vi satt utseendenormen på samma punkt för att vi tydligt märker att människor med mörkare hår, hudfärg och ögon blir sämre bemötta och oftare ifrågasatta än till exempel människor från Norge, England, Tyskland m.m. *Vi tar tydligt avstånd från alla uttalanden och bemötanden där man kränker människor från vissa länder. *Vi går aktivt in i situationer där barn eller vuxna uttrycker nedsättande kommentarer. Vi arbetar i ett mångkulturellt område. Därför är dessa frågor ständigt aktuella. Allas tro ska respekteras Religion eller annan trosuppfattning Målet är att alla människor oavsett religion eller tro ska respekteras och bemötas likvärdigt. *Att fortsätta arbeta med uppgifter och övningar där vi pedagoger lyfter upp olika trosuppfattningar för att visa på att allas tro har lika värde. *När det gäller barnen arbetar vi med att belysa olika religioners högtider samt litteratur. Se motivering för tidigare mål. Funktionsnedsättning psykisk/fysisk Funktionsnedsättning

7 Vi måste bli mer medvetna om hur vi ska anpassa miljö och material utifrån varje barns enskilda behov och rättigheter. Att observera miljö och material och se vart vi kan göra skillnad. *Aktivt göra skillnad i våra miljöer, samt aktivt arbeta med att införskaffa material som utmanar varje individ. * Skapa möjligheter för barnen att leka och utforska i mindre grupper där man tack vare konstellationen får möjligheten att bli sitt bästa jag. För att förskolan ska bli en plats för Alla HBTQ Sexuell läggning Arbetet med utvald litteratur som visar på olika familjekonstellationer ska fortsätta, samt de samtal som förs kring böckerna. Vi behöver bli medvetna om hur vi samtalar med barnen om familj och kärlek. * Arbeta med våra kollegor kring begrepp såsom olika begrepp inom hbtqsfären som till exempel regnbågsfamiljer, och de olika familjekonstellationerna som finns. * Se över våra blanketter, är alla inkluderande? För att denna är den mest eftersatt av de sju diskrimineringsgrunderna. Evighetsarbete 1-100

8 Ålder Ingen ska diskrimineras på grund av sin ålder. Vare sig för låg eller hög. Observation och intervjuer får hjälpa oss att skapa medvetenhet kring denna fråga som ibland kanske upplevs så vardaglig att den blir osynlig. * Skapa intervjufrågor för både barn och pedagoger. * Observera varandra i vår vardagliga miljö. En av de nyare grunderna som vi ännu inte lagt så mycket fokus på. Rutiner för akuta situationer Policy Vår förskola accepterar inga tendenser till trakasserier, diskriminering eller annan kränkande handling vare sig mellan barn-barn, pedagoger-barn, barn-pedagoger, pedagog-pedgog, pedagog-förälder eller förälder-pedagog. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Att arbeta med normkritisk pedagogik, de sju diskrimineringsgrunderna samt att ständigt reflektera över vårt förhållningssätt. Att arbeta i smågrupper med barnen för att hinna se alla barn och finns nära. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Samtliga anställda ska barn och föräldrar kunna vända sig till. Om den kontakten mot förmodan skulle brista så får barn och föräldrar vända sig till förskolechefen eller någon ur värdegrundsgruppen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Ta kontakt med berörda barn och för samtal kring händelsen. Dokumentera. 2. Kontakta någon av de ansvariga för plan mot kränkande behandling samt förskolechef som handleder för behov av vidare utredning beroende på kränkningens art och omfattning. Upprätta en handlingsplan. 3. Informera berörda vårdnadshavare om händelsen utifrån beslut i punkt 2. Hela händelseförloppet och tillvägagångssättet SKA dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Kollegor påtalar för den pedagog som utför kränkande behandling.

9 2. Om det fortgår informeras förskolechefen som vidtar formella åtgärder. Rutiner för uppföljning Hur uppföljningen ser ut beror på graden av kränkning. Vid grov kränkning utreder förskolechefen händelsen och återkommer sedan till samtliga berörda. Vid en enklare form av kränkning utreds situationen med berörda pedagoger, barn och föräldrar. När utredningen är färdigutredd återkommer ansvarig till samtliga berörda. Givetvis vidtas åtgärder omedelbart. Rutiner för dokumentation Händelsen dokumenteras direkt efter att den inträffat. Den som uppmärksammar händelsen eller upplever den dokumenterar på ett eller annat sätt händelsen. Ansvarsförhållande Arbetstagare är ansvariga att påtala och anmäla trakasserier, diskriminering eller kränkningar. Förskolechefen är skyldig att utreda och vidta åtgärder.