Förskolan Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Maud Carlberg Eva Semlali Cecilia Widemåne Vår vision Alla barn ska känna en glädje i att komma till förskolan och mötas med en respekt för den de är. Tillsammans med andra barn och pedagoger ska varje barn få bygga upp en trygghet i att bli den de vill vara i sin egen framtida förskola. Alla vuxna ska vara bra förebilder i barngruppen för att ge barnen möjlighet att också möta varandra med empati och respekt. Det innebär att vi i alla möten med varandra och med barnen måste ha ett förhållningssätt där vi ser mångfald som berikande, där vi möter det normbrytande med intresse och nyfikenhet. Vi på Prästkragen verkar för att alla barn ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, ålder, könsuttryck, könsidentitet eller anhörigs sexuella läggning. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Under året har vi tillsammans med barnen arbetat med att i leken ta samtalen som berör diskrimineringsgrunderna. Till exempel är vi mer medvetet aktiva i barnens rollek. Där samtal om kärlek, människor olika hudfärger och religioner diskuteras. Samt hur olika en familj kan se ut. Det gör att barnen mer på deras villkor möter diskrimineringsgrunderna i lekens enkla form. Detta för att barnen ska få förståelse och kunskap om de sju diskrimineringsgrunderna på ett mindre abstrakt plan. Samt att vi har startat upp en barnens referensgrupp som leds av förskolans pedagogista, där barnens tankar och åsikter om vår verksamhet lyfts. Det möjligör barnens inflytande. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga i vårt arbete med planen under våra föräldramöten. Samt att föräldrarna bjuds in till regelbundna utvecklingssamtal. Förskolan har en referensgrupp för vårdnadshavare där de får möjlighet att samtala och tycka till kring vår verksamhet. Vi ser dock att vårdnadshavarnas delaktighet varierar beroende på vad vi bjuder in till. Att få till ett bra samarbete mellan förskola och vårdnadshavare är ett utvecklingsområde.

2 Personalens delaktighet arbetar aktivt och systematiskt med att implementera och levandegöra planen till exempel i pedagogiska utvecklingsgrupper och på våra arbetsplatsträffar. Förankring av planen Vi ska fortsätta arbeta kontinuerligt med diskrimineringsgrunderna under våra arbetsplatsträffar. Tillsammans med barnen ska vi ha fortsatta diskussioner i leken, i projektet och verksamheten i stort kring diskrimineringsgrunderna. Planen ska vara en stående punkt under föräldrarnas referensgrupp. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats De ansvariga pedagogerna kartlägger, sammanställer genomförda uppgifter,insamlade observationer och dokumentationer. Vi jämför fjolårets plan med det material vi arbetat med under detta året. Vi får syn på vart vi ligger till med diskrimineringsgrunderna och vilken del vi behöver förstärka. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan a pedagoger och förskolechefen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbetet med värdegrundsfrågor har ytterligare fördjupats, då fokus alltmer ligger på den enskilda pedagogen. Vi pedagoger filmar, dokumenterar och reflekterar över vårt eget förhållningssätt i verksamheten. För att få syn på vilka atmosfärer vi skapar i verksamheten runt oss själva. Fokusområde under året har varit de pedagogiska atmosfärerna vilka är; den samspelande atmosfären, instabila atmosfären, kontrollerande atmosfären. Att filma sig själv tillsammans med barnen gör det möjligt för oss att få syn på vilken atmosfär jag sprider runt mig och vad den genererar i. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På samma sätt som föregående års. för att årets plan utvärderas Maud Carlberg, Eva Semlali, Cecilia Widemåne Främjande insatser Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att arbeta med en tydlig struktur utifrån normkritisk pedagogik. Vi ska belysa normerna som råder runt oss och arbeta med normkritiska övningar för att synliggöra hur normer påverkar

3 oss. Utveckla arbetet ytterligare med normkritisk pedagogik. Ju mer vi lär oss om normer desto tydligare blir våra fördomar. Genom att få syn på vår fördomar kan vi arbeta med dem. Det är utav viktgaste verktygen för att minska kränkningar och diskriminering. Insats Vi ska fortsätta att observera vår verksamhet, våra miljöer och vårt förhållningssätt. Samt fortsätta att arbeta med begreppen inom värdegrunden för att alla ska få möjligheten att förstå dem. Några ur värdegrundsgruppen ska studera en kurs vid Södertörnshögskola som heter Värdegrund i praktik och teori. Utbildning kommer tillföra hela förskolan ny kunskap och nya kompetenser, då delar av utbildning ska vara förlagd på förskolan. Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har arbetat med material såsom kontaktbarometern och husmodellen, genom dessa har vi sett var risken för kränkningar och diskriminering är som störst. Vi kan se att kränkningar sker både utomhus och inomhus. Det kan också vara arbetsbelastning och stress som påverkar vårt förhållningssätt. Varje avdelning har upprättat en handlingsplan utifrån ovanstående metoder för att förebygga och främja. Handlingsplanerna ska följas upp kontinuerligt under veckoreflektionerna för att se att vi efterlever våra värden. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom kontinuerliga samtal tillsammans med barn och föräldrar om värdegrundsfrågor är vi i ständigt reflekternade kring hur vår verksamhet kan bli en förskola för alla. Under föräldramöten implementeras planen mot diskriminering och kränkande behandling. Däremot har inte barn och föräldrar involverats i miljöerna i den utsträckning som sig bör. Hur personalen har involverats i kartläggningen All anställd personal måste arbeta med de uppgifter som värdegrundsgruppen ger utifrån plan mot kränkande behandling och diskriminering, normkritisk pedagogik samt värdegrundsfrågor. samlar in materialet från alla anställda, sammanställer, utvärderar och återkommer med nya uppgifter utifrån svagheter och styrkor. Som vi sedan arbetar vidare med. All anställd personal går tillsammans med värdegrundsgruppen igenom planen punkt för punkt under höstens första apt. Resultat och analys Vi pedagoger är i ett reflekterande över vårt förhållningssätt. Vi granskar kritiskt de normer som råder runt oss på ett annat och mer medvetet sätt än förra året. Vi synliggör och diskuterar de fördomar vi alla bär på mer eller mindre för att se hur vi kan förbättra och göra skillnad för att efterleva vår plan. Detsamma gäller barnen, där vi kontinuerligt arbetar med

4 böcker och diskussioner som ifrågasätter samhällets normer. Ett av de resultatet där vi sett stor skillnad från tidigare år är att pedagoger reagerar och agerar i högre grad och i större utsträckning på kränkningar än tidigare. Vi ser också att vi pedagoger oftare tar samtalen med varandra och barnen kring diskrimineringsgrunderna än tidigare. Språkbruket gentemot barnen har förändrats och vi har tagit bort många av de ord som förminskar och kränker. Förebyggande åtgärder Nedsättande ord Kränkande behandling Att öka medvetenheten hos oss pedagoger så att vi direkt reagerar, agerar och inte blir passiva och då indirekt deltar i kränkningen. Tystnad är en kränkning i sig. Vi följer upp detta genom observationer som vi sedan skapar rollspel av som spelas upp på apt. Där vi alla tillsammans reflekterar över vad vi sett. Vi motverkar aktivt kränkningar och kränkande situationer genom att direkt agera, markera och ta diskussionen med de berörda. Vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsövningar på våra arbetsplatsträffar. * Vi observerar vår verksamhet och låter miljön vara föränderliga för att möta alla barn. Vi har observerat att pedagoger inte agerat i liknande situationer av kränkning och diskriminering. Detta tycks bero på okunskap och bristande civilkurage. Individbaserat bemötande Kön Att arbeta för att alla ska bemötas som individer och att vi inte ska ha bestämda förväntningar utifrån könstillhörighet/könsgrupper. Genom observationer av våra miljöer, vårt material och vårt förhållningssätt. Vi sammanställer och reflekterar över observationer i olika gruppkonstellationer.

5 Återkommande observationer utifrån våra dokumentationer och kartläggningar av samtliga pedagoger i verksamheten. Vi ska granska dokumentationer och ständigt reflektera i olika möten på förskolan över material, miljöer och förhållningssätt. Vi ser att vi fortfarande brister i bemötandet av individen sker och därför är det viktigt med observation och dokumentation som följs upp. Att få ge uttryck för den individ hen är Könsidentitet eller könsuttryck Att vår förskolemiljö ska bli en miljö för alla att i trygghet utveckla sin identitet utan att bli dömd, kränkt eller diskriminerad. Barnen ska kunna ge uttryck för sina intressen utan att ifrågasättas. Observera barnens lek i förhållande till miljö, material och till varandra. Vi arbetar aktivt för att motverka traditionella könsroller genom att vår miljö är könsneutral och att vårt material ej består av färdigkonstruerade leksaker. Vi tar parti för och uppmuntrar de barn som är könsöverskridande. *Vi arbetar kontinuerligt med att reflektera och observera händelseförlopp på vår förskola utifrån ovanstående punkter. Vi ser tydligt att ett ständigt pågående arbete kring dessa frågor är nödvändigt då förväntningar på kön ofta kränker, utesluter, begränsar och förminskar. Etnisk tillhörighet/utseendenormen

6 Etnisk tillhörighet Vi ser att vi får olika bemötande på grund av etnisk tillhörighet beroende på varifrån i världen vi har vårt ursprung. Därför ska vi arbeta med att kvalitén på att vårt bemötande inte baseras på varifrån vi kommer utan på det faktum att vi alla är människor med lika värde. Vårt centrala mål här är att arbeta med olikheter som en tillgång. Vi ska ta tydligt avstånd från alla uttalanden och bemötanden där man kränker människor från vissa länder. Vi ska aktivt gå in i situationer där barn eller vuxna uttrycker nedsättande kommentarer. Vi arbetar i ett mångkulturellt område. Därför är dessa frågor ständigt aktuella. Vi alla behöver alltid arbeta med normer och fördomar. Allas tro ska respekteras Religion eller annan trosuppfattning Målet är att alla människor oavsett religion eller tro ska respekteras och bemötas likvärdigt. Vi kan se att det inte efterlevs, då olika religioner tillskrivs olika värde. Vi ska arbeta med uppgifter och övningar där vi pedagoger lyfter upp olika trosuppfattningar för att visa på att allas tro har lika värde. Vi ska arbeta med litteratur tillsammans med barnen kring olika sätt tro. För att vi ser att olika religioner/tro får olika bemötande och respekt.

7 Funktionsnedsättning psykisk/fysisk Funktionsnedsättning Miljö och material ska ständigt vara i förändring för varje barns bästa utifrån behov och rättigheter. Vi kan se att barn med särskilda behov inte alltid för de verktyg eller den kompetens runt sig som de ska ha rätt till. Aktivt göra skillnad i våra miljöer, samt aktivt arbeta med att införskaffa material som utmanar varje individ. Skapa möjligheter för barnen att leka och utforska i mindre grupper där man tack vare konstellationen får möjligheten att bli sitt bästa jag. Införskaffa handledning och verktyg för de olika funktionsnedsättningar som vi möter i vår verksamhet. * Vi ska ta tillvara på varje barns unika kompetenser och egenskaper för att olikheter blir till styrkor. För att förskolan ska bli en plats för alla. HBTQ Sexuell läggning Vårt mål är att arbeta med litteratur som visar på olika familjekonstellationer. Tydliga i våra samtal med barnen om att kärlek är kärlek. Barn och pedagoger har djupare samtal kring frågor som berör olikheter utifrån familjer och kärlek. Arbeta med begrepp inom hbtqsfären som till exempel regnbågsfamiljer, och andra familjekonstellationerna som finns.

8 Arbeta med medvetet vald litteratur I vardagssituationer reflektera över hur jag som pedagog pratar med barn om familjer, är jag medveten om heteronormen och vågar utmana den i samtal med barnen. Denna diskrimineringsgrund är en av de mest eftersatta då många fortfarande ser det heteronormativa som nummer ett Ålder Ingen ska diskrimineras på grund av sin ålder. Vare sig för låg eller hög. Vi kan se att främjande åtgärder fortfarande behövs för att det är stor omedvetenhet kring att det faktiskt är en diskriminering att tänka verksamhet utifrån ålder. Eller att tillskriva kompetens beroende på ålder. Skapa intervjufrågor för både barn och pedagoger. Observera varandra i vår vardagliga miljö. Det är inte ålder som begränsar människan, utan förväntningarna på ålder. Därför vill vi synligöra genom observation att vi åldersdiskriminerar varje dag på olika vis. Ett av verktygen för att få syn på detta är att filma oss och vår verksamhet kontinuerligt. För att sedan följa upp det på våra reflektionstider. Våra åtgärder ger ökad medvetenheten kring diskrimineringsgrunden ålder. Rutiner för akuta situationer

9 Policy Vår förskola accepterar inga tendenser till trakasserier, diskriminering eller annan kränkande handling vare sig mellan barn-barn, pedagoger-barn, barn-pedagoger, pedagog-pedgog, pedagog-förälder eller förälder-pedagog. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Att arbeta med normkritisk pedagogik, de sju diskrimineringsgrunderna samt att ständigt reflektera över vårt förhållningssätt. Att arbeta i smågrupper med barnen för att hinna se alla barn och finns nära. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar ska kunna vända sig till samtliga anställda på förskolan. Om den kontakten mot förmodan skulle brista så får barn och föräldrar vända sig till förskolechefen eller någon ur värdegrundsgruppen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Ta kontakt med berörda barn och för samtal kring händelsen. Dokumentera. 2. Kontakta någon av de ansvariga för plan mot kränkande behandling samt förskolechef som handleder för behov av vidare utredning beroende på kränkningens art och omfattning. Upprätta en handlingsplan. 3. Informera berörda vårdnadshavare om händelsen utifrån beslut i punkt 2. Hela händelseförloppet och tillvägagångssättet SKA dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Kollegor påtalar för den pedagog som utför kränkande behandling. 2. Om det fortgår informeras förskolechefen som vidtar formella åtgärder. Rutiner för uppföljning Hur uppföljningen ser ut beror på graden av kränkning. Vid grov kränkning utreder förskolechefen händelsen och återkommer sedan till samtliga berörda. Vid en enklare form av kränkning utreds situationen med berörda pedagoger, barn och föräldrar. När utredningen är färdigutredd återkommer ansvarig till samtliga berörda. Givetvis vidtas åtgärder omedelbart. Rutiner för dokumentation Händelsen dokumenteras direkt efter att den inträffat. Den som uppmärksammar händelsen eller upplever den dokumenterar på ett eller annat sätt händelsen. Ansvarsförhållande Arbetstagare är ansvariga att påtala och anmäla trakasserier, diskriminering eller kränkningar. Förskolechefen är skyldig att utreda och vidta åtgärder.