Ingela Lindh Magnus Andersson

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Anna Åsell 23 november 2006 Tfn Marie-Louise Öberg Tfn Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för fortsatt stadsutveckling i Liljeholmen samt planläggning av nya bostäder mm i kvarteren Lövholmen och Färgeriet i stadsdelen Liljeholmen FÖRSLAG TILL BESLUT Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete ska påbörjas med programsamråd för kvarteren Lövholmen och Färgeriet mm i stadsdelen Liljeholmen i Stockholm,. Ingela Lindh Magnus Andersson SAMMANFATTNING Lövholmen är tillsammans med Liljeholmen och Årstadal utpekat som ett stadsutvecklingsområde i ÖP-99. Näringslivets struktur har förändrats kraftigt särskilt under de senaste decennierna. Idag domineras det aktuella området av Alcro-Beckers färgfabrik och av cementhantering hos Maxit AB och Cementa AB. Alcro-Beckers avser att flytta senast våren Skanska Nya Hem köpte 2006 deras fastighet och begärde i juni 2006 planändring från industri till kontor, bostäder och handel. JM och Viktor Hanson äger också fastigheter inom programområdet. Cementa och Maxit avser att tills vidare fortsätta med cementtillverkning på platsen. Diskussioner har förts om flytt, men att hitta ett centralt läge med tillgång till hamn, spår och gatunät är dock svårt. Cementa är negativa till nya bostäder innan frågan om ersättningsläge klarats ut då de befarar att deras verksamhet kan komma att begränsas av restriktioner. Kontoret föreslår att programarbete påbörjas för Lövholmen. En viktig förutsättning i programarbetet är dock att visa att nya bostäder kan byggas utan att komma i konflikt med Cementas och andra pågående verksamheter. Programmet ska pröva en etappvis utbyggnad som är förenlig med en önskvärd omvandling av Lövholmen på lång sikt. Parallellt med planprocessen bör en miljöbedömning göras och miljökonsekvensbeskrivning upprättas enligt 6 kap. miljöbalken.

2 2 (5) Reimers holme Gröndal Södermalm Trekanten Liljeholmstorget Nybohov Programområdet. UTLÅTANDE Bakgrund Lövholmen är tillsammans med Liljeholmen och Årstadal utpekat som ett stadsutvecklingsområde i översiktsplan ÖP-99. Närheten till innerstaden samt att området har utomordentligt god kollektivtrafikförsörjning har bidragit till att flera byggföretag under senare år visat ett intresse att förvärva fastigheter i Lövholmens arbetsområde med sikte på nyexploatering. Skanska Nya Hem AB äger sedan 2006 fastigheten Lövholmen 12 med Alcro-Beckers färgfabrik. Viktor Hanson på Lövholmen AB äger fastigheten Lövholmen 13 med en f d kolsyrefabrik och JM AB fastigheterna Färgeriet 4 och 7 som idag utgörs av Stadsmissionen och en avriven tomt med ytparkering. Idag domineras det aktuella området av Alcro-Beckers färgfabrik och av cementhantering hos Maxit AB och Cementa AB. Alcro-Beckers avser att flytta och upphör med sin verksamhet på platsen senast våren Skanska Nya Hem AB begärde planändring av sin fastighet från industri till kontor, bostäder och handel. Lövholmen Lövholmen utgör en del i Liljeholmens industriområde som tidigt utvecklades och blev Stockholms första industriförort. Olika slag av industriverksamheter har förekommit sedan 1800-talets början och området ger idag delvis ett brokigt intryck. Näringslivets struktur har förändrats kraftigt särskilt under de senaste decennierna. Bl. a. har flera friskolor på gymnasienivå etablerats i området.

3 3 (5) Lövholmsvägen. På bilden syns Beckers kontorsbyggnad som av Stadsmuseet givits grön klassning. Lövholmen 12 Alcro-Beckers Wilhelm Beckers färgfabrik startade sin verksamhet på platsen Fabriken har utvecklats under hela 1900-talet. Tillverkningen planeras flyttas till Nykvarn och fastigheten står nu inför en förändring. Stadsmuseet har klassificerat fastigheten Lövholmen 12 som grön, d v s bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Skanska har därför låtit göra en antikvarisk förundersökning av anläggningen och i första hand har två kulturhistoriskt värdefulla byggnader konstaterats; en förbandsfabrik från 1915 och en nitrolackfabrik från Lövholmen 16 Färgfabriken F d Palmcrantzka fabriken ägs av Lindéngruppen och byggnaden har tidigare använts som färgfabrik. Sedan ett antal år har byggnaden utnyttjats för utställningar och seminarieverksamhet med internationellt rykte under namnet Färgfabriken. F n undersöker Färgfabriken möjligheterna att hålla en internationell utställning år 2009 med fokus på stadsmiljöutveckling. Lövholmen 15 Cementa och Maxit Cementa och Maxit avser att tills vidare fortsätta med cementtillverkning på platsen. Diskussioner har förts om att flytta verksamheten för att kunna utnyttja Cementas fastighet för bostadsexploatering. Cementtillverkningen är dock beroende av ett förhållandevis centralt läge i Stockholm med goda förutsättningar för transporter via hamn, spår och gatunät. Det kan därför vara svårt att finna en lämplig plats för en nyetablering. Cementa har framfört att de är negativa till att programarbete påbörjas för nya bostäder inom Lövholmen innan frågan om ersättningsläge klarats ut. Cementa befarar att deras verksamhet kan komma att begränsas av restriktioner p g a eventuella störningar för nya bostäder.

4 4 (5) Lövholmen och Cementa sett från Södermalm. Bedömning av miljökonsekvenser Olika slag av industriverksamheter har förekommit i Lövholmen sedan början av 1800-talet och det finns därför risk för markföroreningar. Miljöförvaltningen anser utifrån nuvarande kunskapsunderlag att cementhanteringen kan komma att utsätta boende inom Lövholmen för hälsorisker i form av buller och damm och att verksamheten kan antas innebära betydande miljöpåverkan enligt PBL 5:18. En förutsättning för nya bostäder i Lövholmen är därför att dessa är möjliga att samlokalisera med pågående cementtillverkning. Det innebär enligt miljöförvaltningen krav på miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken som visar att detta är möjligt. Även påverkan på kulturmiljön ska vägas in i en bedömning av miljökonsekvenserna. Stadsmuseet har meddelat att de anser att fastigheten har ett stort industrihistoriskt värde och att byggnaderna därför bör bevaras. Även Stadsmuseet anser att en MKB enligt miljöbalken ska upprättas, som redovisar förslagets konsekvenser för industrimiljön. Barnstugor I Liljeholmen råder det idag brist på barnstugor och skollokaler på LM-nivå och än fler barn förväntas i stadsdelen när den redan planerade bostadsutbyggnaden genomförts. Båda de närmaste LM-skolorna Nybohovsskolan och Gröndalsskolan är belägna i mycket utsatta lägen nära Essingeleden. Behovet av en eventuell ny LM-skola kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. En utgångspunkt för planeringen av Lövholmen är att i planeringen redovisa plats för barnstugor inrymda i den nya bebyggelsen. Behovet av nya barnstugeplatser kan antas uppgå till drygt en barnstugeavdelning per 100 nya lägenheter. Trafik I samband med utbyggnaden av tvärspårvägen stängdes en del gatuanslutningar till Lövholmsvägen. Den nordvästra delen av Lövholmen angörs numera via Trekantsvägen. Inför en omvandling av Liljeholmen är det angeläget att pröva om ytterligare gatuanslutningar kan skapas till Lövholmsvägen för att uppnå en god integration med omgivningen.

5 Kontorets synpunkter inför program Inför de diskussioner som förts mellan stadsbyggnadskontoret och presumtiva byggbolag inför markköp i Lövholmens industriområde tog stadsbyggnadskontoret fram en skiss till ett program I programmet illustreras ett antal bostadskvarter med en genomsnittlig exploateringsgrad motsvarande 5 våningar med en indragen sjätte våning. Kontoret föreslår nu, med anledning av ändrade ägoförhållanden inom Lövholmen och att Beckers inom en snar framtid upphör med sin verksamhet, att programarbete påbörjas för Lövholmen. Planeringen i Lövholmen föreslås utgå från de riktlinjer som finns framtagna i ÖP-99 om att bygga en stadsmässig och mångfunktionell stadsdel. En viktig förutsättning i programarbetet är att visa att nya bostäder kan byggas utan att komma i konflikt med Cementas och andra pågående verksamheter. Programmet ska pröva en etappvis utbyggnad som visar sig förenlig med en önskvärd omvandling av Lövholmen på lång sikt. Här finns förutsättningar att skapa nya bostäder och arbetsplatser i ett fantastiskt läge på promenadavstånd från innerstaden. Här kan bli plats för nya offentliga rum i form av kajer, strandpromenader och torg med olika utformning och funktion. Lövholmsvägen huvudgatan har goda förutsättningar att fungera som ett servicestråk, ett strög som sammanbinder det stadsmässiga Gröndal med Liljeholmens centrum. Bottenvåningarna längs gatan föreslås reserveras för butiker och annan service. Trafiken längs Lövholmsvägen har ett lugnt tempo tack vare tvärspårvägen som går i gatan. Goda förutsättningar finns för en stadsmässig gatumiljö i de nya delarna. Kontoret föreslår att gatorna bör fungera för allmän parkering och att fastigheterna inrymmer parkering på kvartersmark motsvarande en bilplats per lägenhet. 5 (5) Stor vikt bör läggas vid att åstadkomma en nyexploatering som tar till vara och utvecklar Lövholmens speciella karaktär och kvaliteter. En viktig del i detta är att bevara några av industriområdets karaktärsbyggnader. Närheten till kajer och stränder längs Mälaren och Trekanten med vida strövområden samt mötet med omkringliggande bebyggelse från många skilda epoker i innehåll och arkitektur ger goda förutsättningar att skapa en ny spännande och varierad miljö. Parallellt med planprocessen bör en miljöbedömning göras och miljökonsekvensbeskrivning upprättas enligt 6 kap. miljöbalken. Genomförande och ekonomi Fastigheterna som avses exploateras är privatägda och alla kostnader som är förknippade med exploateringen ska fördelas mellan byggherrarna. Tidplan Start-PM 1:a kv 2007 Programsamråd 2:a kv 2007 Ställningstagande SBN 3:e kv 2007 Plansamråd 1:a kv 2008 Utställning 3:e kv 2008 Godkännande 4:e kv 2008 Antagande 1:a kv 2009 Handläggare Ärendet handläggs av Anna Åsell och Marie-Louise Öberg.