Strategisk plan och budget

Transkript

1 sid 1 (14) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Eva-Lena Beiron Strategisk plan och budget Avgiftsfinansierad verksamhet (VA) Omvärldsförändringar Följande trender/tendenser kommer att påverka VA-verksamheten framöver: Skärpt lagstiftning, ökade miljökrav Branschen är ständigt i förändring beträffande lagar, avtal och bestämmelser. Detta innebär inte bara förändrade kompetenskrav, utan även större ekonomiska krav. Inte bara hälsa även miljö. Numera är det inte enbart sanitär olägenhet som utlöser behov av att samlat ordna VA-försörjning utan även miljöpåverkan väger tungt. Den nya lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft vid årsskiftet Den anger att vid större samlad bebyggelse bör områden som ligger i anslutning till (eller inom rimligt avstånd från) den allmänna VA-anläggningen ska tas in i verksamhetsområdet. Arbete pågår inom kommunen med att ta fram en långsiktig VA-plan för hur t ex omvandlingsområden ska hanteras VAförsörjningsmässigt och en tidsatt plan för när aktuella områden kan anslutas. Nulägesbeskrivningen av hur det ser ut i kommunen är nu klar. Det finns ett antal områden som har behov av att få löst sin VA-situation och särskilda äskanden för detta kommer göras i samband med budgetarbetet inför under våren Miljökvalitetsnormer och vattenskydd. Vattenmyndighetens handlingsplan för att uppnå god status på vatten i länet i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten påverkar VA-verksamheten. God status ska vara uppnådd år Detta innebär att VA-verksamheten får ökade krav på sig. För att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten riktar Vattenmyndigheten ett antal åtgärder till kommunerna. De åtgärder som blir en följd av ramdirektivet som främst berör VA-verksamheten är att vattenskyddsområden med föreskrifter behöver inrättas eller ses över för våra kommunala dricksvattentäkter. För VA-verksamheten återstår bl a översyn av Sandtorp (Brattforsheden), Ulvsby och Älvsbacka vattentäkter. Övriga är hanterade. Därutöver behöver kommunen ta fram VA-planer och vidta åtgärder, särskilt i områden där vattenförekomster inte har god status (se ovan). När det gäller att uppnå god status är det främst i Alsterälvens avrinningsområde som fosforutsläppen måste minskas.

2 sid 2 (14) Livsmedelsverkets nya förordning om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse på dricksvattenanläggningar. Under 2010 inventerades samtliga vattenverk, reservoarer och tryckstegringsstationer och åtgärder pågår enligt plan. Fram till 1 jan 2013 skulle säkerheten vara höjd även på distributionsnätet, men en del återstående arbete finns kvar att lösa även kommande år. Till detta har särskilda ekonomiska medel beviljats Klimatförändringar översvämningar, höga vattenstånd Översvämningsåtgärder konsekvenser för befintligt dagvattensystem. Då Karlstad ligger i ett deltalandskap med påverkan såväl från Klarälven som från Vänern måste även risken för höga vattenstånd beaktas. En översyn av konsekvenser vid olika nivåer liksom en plan för hur vi kan skydda befintliga VA-anläggningar håller på att tas fram. Under kommande period kommer översvämningsåtgärder vidtas vid Centralsjukhuset utmed Älvgatan. Då ett område vallas in behöver även befintligt allmänt dagvattennät ses över eftersom kravet på kapacitet ökar i ett instängt område. Ny dimensioneringsnorm men vi lever med ett befintligt nät. Tendensen är att översvämningar blir mer vanligt förekommande. Ny norm gäller för dimensionering av dagvattenavledning nu skall ledningsnät dimensioneras för 10-årsregn medan det tidigare dimensionerades för 2- årsregn. Stora delar av befintligt ledningsnät är således underdimensionerat. Detta kan innebära att vi kan komma att drabbas av fler skadeersättningsärenden då översvämningar blir vanligare med hänsyn till de ökade nederbördsmängderna/kraftigare regnen. Vision Karlstad Kapacitet för ett växande Karlstad Visionen påverkar oss från råvattenintag i Vänern till leverans via anslutningspunkt för brukande och därefter återföring till Vänern. Vattendom för vattentäkt påverkas liksom miljötillstånd för avloppsreningsverksamheten. Val av utbyggnadsriktningar har stor betydelse då ledningsnätets kapacitet påverkas olika i olika delar. För att frigöra kapacitet behöver krav ställas till fastighetsägare om separering av dagvatten från spillvattenledning. Riktlinjer för hur dag- och dräneringsvatten ska behandlas i befintlig bebyggelse i samband med kravställande har antagits av teknik- och fastighetsnämnden under Utjämningsmagasin på spillvattennätet behöver också byggas för att inte skapa miljöproblem med ökade bräddningar. Överföringsledning till Hammarö för avloppsrening? Avloppssystemen i de västra delarna av Karlstads tätort kommer inte klara det ökade trycket av nya planerade påkopplingar. Hammarö har kapacitet att ta emot ytterligare avloppsmängder till sitt reningsverk i Skoghall. Det är främst Dingelsundsområdet och eventuellt delar av Västkustområdet som kan bli aktuella att anslutas till Hammarö. Kretslopp - slam Återföring av fosfor till jordbruksmark. Återvinning av ändliga restprodukter i slam, samt återförande av näringsämnen i slammet till naturligt kretslopp, är frågor som väger allt tyngre (nationellt miljömål om fosforåtervinning). Slammet är kvalitetssäkrat enligt REVAQ fr o m dec Spridning av slam på jordbruksmark sker fr o m hösten 2010.

3 sid 3 (14) Slamdebatt. En slamdebatt har blossat upp i Sverige de senaste åren. Användningen av slam som gödselmedel har ifrågasatts bl a i media. Förespråkarna framhäver nyttan med slutna kretslopp av växtnäringsämnen medan meningsmotståndarna pekar på att även oönskade ämnen kan spridas. Debatten kan komma att påverka synen på det arbete som bedrivs med att återföra fosfor från avloppsslam till jordbruksmark. Gas Öka gasproduktionen? Biogas är ett miljövänligt drivmedel. Det finns därför ett stort intresse för att gasproduktionen i befintlig anläggning vid Sjöstad ska ökas. En gasoptimeringsutredning genomfördes under Ett av områdena som studeras vidare är mottagning av externslam från ytterligare avloppsreningsverk i närområdet. Kontakter har tagits med kranskommuner och intresse finns i flera av kommunerna att lämna slammet till Sjöstads reningsverk. En annan utredning har också genomförts för att belysa möjligheterna att ta emot organiskt hushållsavfall för rötning på Sjöstad. Om det är aktuellt eller ej har ännu inte tagits ställning till. Hur ett ev mottagande av matavfall påverkar REVAQ-certifieringen och möjligheterna till avsättning av den ökade mängden slam som blir följden är inte klarlagt ännu. Ett nytt miljötillstånd krävs oavsett för Sjöstad då nuvarande tillstånd inte inrymmer mottagning av vare sig kransortsslam eller slurry av organiskt hushållsavfall en sådan tillståndsprocess kan ta 2 år eller mer. Inlämning av ny tillståndsansökan planeras ske under 2013 till Länsstyrelsen för prövning. VA-samverkan? På många håll i Sverige finns idag olika former av VA-samverkan mellan olika kommuner. Ett utredningsarbete inleddes 2012, men fick skjutas fram till 2013 beroende på sjukskrivning och vakanta tjänster på Hammarö. Under 2013 kommer utredning med workshop om möjliga samarbetsformer inom VAverksamheten för Karlstads och Hammarös kommuner genomföras. Beroende på vad den utredningen kommer fram till och vilka beslut som fattas i våra kommuner kan det innebära stora förändringar framgent för VAorganisationen. Övriga frågor som står i fokus Verksamhetsutveckling i hela VA-processen genom att arbeta med ständiga förbättringar och utveckla de processer som identifierats i kartläggning. Fortsatt samarbete med andra kommuner i öppna jämförelser av nyckeltal och arbetssätt så att vi kan visa att vi har en god kvalitet på vår verksamhet. Verksamhetens utveckling VA-verksamheten utvecklas och utökas ständigt. Effektivisering sker genom t ex automatisering och ökad styr- och driftövervakning. Vad gäller personalstyrka inom driftverksamheten för vatten- och avloppsverk har en nedre gräns nåtts för hur många anställda som krävs. En viss numerär på personalstyrkan behövs för att kunna leva upp till arbetstidslagstiftningens krav vad gäller omfattning av övertid under beredskap och jour. Verksamheten försöker också bygga bort

4 sid 4 (14) driftstörningsproblem i anläggningarna för att minska insatser som krävs på icke normal arbetstid. Under senare år har verksamheten också utökats genom att nya reningssteg och nya anläggningar byggts ut såväl som att ledningsnätet utökats genom utbyggnad av ledningar inom nyexploaterade områden. Allt sköts av driften (driftenhet VA och VAD-gruppen) utan att personalstyrkan utökats nämnvärt. Kraven på VA-verksamheten ökar bl a genom hårdare krav lagstiftningsmässigt, men också på att kunna koppla på mer på det allmänna va-ledningsnätet, både i form av nyexploateringar och omvandlingsområden. Befintliga anläggningar och ledningsnät börjar bli till åren, vilket också ställer krav på en ökad förnyelseplanering och ökade resurser i form av projektledare i genomförandeskede. Här är det främst planerings- och utvecklingsfunktionerna inom VA-verksamheten som har ett ökat tryck på sig. Detta har varit ett bekymmer då LMU-resultat pekar på ökade stressproblem hos personalen som varit underbemannad under längre tid. Det behövs ytterligare någon komplettering med personella resurser för att komma till rätta med detta. Rekrytering kommer ske under Inom utförarsidan (anläggningsenheten) som sköter ledningsnätsdriften och utför vissa anläggningsprojekt har stora kompetenssatsningar gjorts inom VA-området. Det har pågått en generationsväxling och rekryteringsmässigt har man lyckats bra mycket genom ett samarbete med gymnasieskolan vad gäller praktikplatser. Det mesta av ledningsnätsutbyggnaden i samband med nya exploateringsområden byggs av externa entreprenörer, men anläggningsenheten är duktig på att hantera ombyggnad av befintligt ledningsnät. En utökad förnyelsetakt på ledningsnätet kan framöver innebära att externa entreprenörer behöver nyttjas i större utsträckning än idag. När det gäller förnyelse på ledningsnätet kommer också schaktfria metoder att användas mer än tidigare där så är lämpligt. Helt schaktfritt blir det dock aldrig det krävs t ex start- och slutgropar i vilka inkoppling krävs till befintligt ledningsnät. Arbete med att kartlägga arbetsprocesser pågår inom förvaltningen. Målet med processkartläggningen är att effektivisera verksamheten och ge Karlstadsborna bästa möjliga service. Inledningsvis har arbetet inriktats på vad vi gör (interna beställningar). I nästa steg blir fokus på hur vi arbetar. Allt för att få ett dokumenterat arbetssätt. Det här är ett omfattande arbete som kommer löpa på framåt med ständiga förbättringar. Det finns en stor vilja till utveckling och ett stort engagemang i verksamheten och då blir tydligare planering och prioritering nödvändig för att inte skapa frustration över att inte räcka till. Under 2013 kommer det att arbetas med att få till en förbättrad planering och prioritering.

5 sid 5 (14) Verksamhetens ekonomiska utveckling Driftbudget taxeutveckling VA-taxan bestäms uppåt av lagen om allmänna vattentjänster som anger att intäkterna för verksamheten ej får överstiga nödvändiga kostnader (självkostnadsprincipen). Avgörande för taxeutvecklingen och utvecklingen av kostnader inom driftbudgeten för VA-verksamheten är ett antal faktorer; ränteutvecklingen (hög kapitaltjänstbelastning) försäljningsutveckling (trenden är minskad försäljning) elenergipriser (stigande) förnyelse- och investeringsbehov (innebär ökade kapitaltjänstkostnader) föregående års över- eller underskott (måste hanteras inom en 3-årsperiod) inflation (eller andra kända kostnadsökningar) löneutveckling År 2010 infördes en ny taxekonstruktion som påverkade olika kategorier av brukare olika men intäktsnivån innebar en höjning med i genomsnitt 10 %. Tidigare var den rörliga delen i taxan hög vilket gjorde att intäkterna påverkades starkt negativt av att vattenförbrukningen sjönk hos abonnenterna medan VAverksamhetens kostnader dock inte sjönk i samma utsträckning då den rörliga delen av verksamhetens kostnad i realiteten är lägre höjdes taxan med 8 % - bl a för att säkerställa att underskott från 2008 kunde hämtas hem och för att taxeutvecklingen de närmaste åren skall bli något jämnare utifrån beräknat behov av höjning. Inför 2012 höjdes taxan med 5,9 % vilket var något högre än vad som behövts för innevarande år, men som innebar att taxan inte behövde höjas så kraftigt inför 2013 utan kunde begränsas till 2,2 %. Taxejämförelse med kommuner som utvalts i tillväxtprogrammet HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna undersöker årligen avgifterna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för flerbostadshus i Sveriges samtliga kommuner. Resultaten presenteras i en årlig rapport Nils Holgerssonstudien Karlstads kommuns VA-taxa ligger under genomsnittet för de kommuner som valts ut för jämförelse i tillväxtprogrammet. Kostnaden för boende i lägenhet i Karlstad år 2012 vad gäller VA uppgick till 45,41 kr/kvm. Genomsnittet år 2012 var 51,79 kr/kvm för de utvalda jämförelsekommunerna i tillväxtprogrammet. För landet som helhet uppgick genomsnittliga kostnaden till 57,3 kr/kvm.

6 sid 6 (14) Nils Holgersson-utredningen 2012 VA-avgift kr/kvm Jämförelsekommuner enligt tillväxtprogrammet Medel 0 Örebro Linköping Gävle Jönköping Karlstad Luleå Kalmar Sundsvall Växjö Karlstad i jämförelse med utvalda kommuner i tillväxtprogrammet Bokslut överskott Driftbudgetens resultat 2012 blev tkr. Över- eller underskott regleras mot resultatregleringsfond för VA-verksamheten. Ingående resultat 2012 var 0 tkr. Utgående resultat blev således tkr. Ekonomiska och verksamhetsmässiga prioriteringar Verksamhet som måste klaras Samhällets behov av dricksvatten tillgodoses. Dricksvattnet uppfyller Livsmedelsverkets uppställda normer. Samhällets behov av avloppshantering tillgodoses. Avloppsreningsverken klarar gällande gräns- och riktvärden för både renat vatten och slam. Slamhanteringen är kvalitetssäkrad. De närings- och mullbildande ämnen som slammet innehåller förs tillbaka till jordbruk för återvinning av fosfor. Påverkande faktorer inför taxesättning 2014 Taxan 2013 Taxehöjningen inför 2013 blev 2,2 %. Det var sänkning av nivån på PO-pålägg och internränta som gjorde att höjningen inför 2013 kunde begränsas. Över tid är en jämn taxeutvecklingstakt eftersträvansvärd. Internränta - kapitaltjänstkostnad En stor del av VA-verksamhetens kostnader utgörs av kapitaltjänstkostnader. Av VA-verksamhetens kostnader 2012 var 30 % kapitaltjänstkostnader.

7 sid 7 (14) Kommunledningskontoret anger att internränta på 3,0 % kommer att gälla även inför Inför 2014beräknas kapitaltjänstkostnaden öka med ca 5,4 mkr jämfört med budgeterad nivå 2013 (beräknat på de redan beviljade investeringsmedel som va-verksamheten har och utifrån en övergripande bedömning av när i tid de faller ut.) Stora projekt är under byggnation och fler är på gång. Investeringsvolymen för VA-verksamheten är ovanligt hög just nu och kommer att ligga på en högre nivå än tidigare även framåt då grundramen ökats på för reinvestering och utbyggnad i omvandlingsområden kommer ske. Anslutningsavgifterna som periodiseras är inte tillräckligt stora för att kunna möta kapitaltjänstkostnadsökningen för utbyggnaden av ledningsnätet. Kapitaltjänstkostnader och driftkostnader förnyelse VA-verksamheten strävar efter att hålla ner kapitaltjänstkostnadsandelen genom att visst förnyelsearbete sker inom driftbudgeten. Hur stor del som kan nyttjas för detta ändamål varierar dock från år till år beroende på intäkternas storlek. Förnyelseandelen inom driftbudgeten ses därför som en regleringspost. Förvaltningen anser att finansiering av ökad förnyelse av ledningsnät huvudsakligen skall hanteras genom utökade ramar på investeringsbudgeten, vilket också sker då investeringsgrundramen utökats de senaste åren. VA 2012-års priser (Tkr) Kapitaltjänst Drift exkl kaptj Förnyelse/Förbättring Anm. Förnyelse- och förbättringsandelen 2012 var tkr. Löneökningar och inflation Kommunledningskontoret (och SKL) bedömer att den viktade ökningen för löner och inflation kan bli 2,3 % 2014 (löner 2,6 %, inflation 1,8 %). Sammantaget innebär detta en kostnadsökning på ca 3,4 mkr för VA-verksamheten 2014.

8 sid 8 (14) Försäljningsvolymer intäkter (rörlig avgift resp fast avgift) Försäljningen varierar lite från år till år (till följd av t ex sommartorka som ger upphov till ökad bevattning). Trenden med att fastigheter byter ut sina armaturer till mer snålspolande armaturer pågår vilket också påverkar försäljningen. Större industrier och olika verksamheter gör också stora satsningar på vattenbesparande åtgärder i process och verksamhet. Den nya taxekonstruktionen som infördes 2010 med högre andel fast avgift än tidigare innebär att känsligheten för förlorade intäkter vid minskad försäljningsvolym avtagit något. Dock kan skönjas en trend med ökat antal fastigheter som byter ner sig i mätarstorlek till följd av den nya taxekonstruktionen. Detta kan eventuellt föranleda ett behov av att återigen se över den fasta avgiften framöver. Under 2013 är förhållandet 49 % fast del respektive 51 % rörlig del av den totala intäkten i form av brukningsavgifter och i nuläget bedömer vi den skillnaden som hanterbar (differens på ca 3 mkr). Inför antas att trenden med mätarbyten fortsätter och ger ett intäktstapp på ca 1 mkr/år. Detta tas hänsyn till i bedömningen av hur mycket taxan behöver höjas. En viss snedsits finns i dagsläget mellan intäkterna för vatten respektive avlopp i förhållande till kostnaderna för dessa verksamheter (differensen är ca 5 %). Det föreslås justeras i samband med taxehöjning inför Total försåld volym vatten och avlopp (tusental m3) under perioden tm Total försåld volym vatten och avlopp Årtal Under 2012 kan ses en något ökad försäljning jämfört med 2011, men över tid har trenden varit nedåtgående. År 2009 gjordes en stor kampanj av avläsning av släpande mätaravläsningar inför debiteringssystems- och taxekonstruktionsbyte därav den tillfälliga ökningen.

9 sid 9 (14) Behov av taxehöjning Inför 2012 skisserades att behovet av taxehöjning skulle ligga på 5,9 % inför både 2012 och 2013 för att få en jämnare ökningstakt över tid. De sänkta internräntorna och PO-påläggen innebar dock att taxeökningsbehovet inför 2013 sedan sjönk. Intäkterna från brukningsavgifterna har minskat något det senaste året genom att fastighetsägare med hög fast avgift bytt ner sig i mätarstorlek för att komma ner i avgift. Många av dessa byten har varit befogade då det visat sig att mätaren varit överdimensionerad i förhållande till nyttjandet. Överskottet på 2,8 mkr från 2012 används för att jämna ut taxeökningsbehovet de närmsta åren. Taxeökningen inför 2013 sattes till 2,2 %. Inför har taxeutvecklingsbehovet tittats på. Behovet enligt de kända kostnadsökningarna är enligt följande: Kostnadsökning (mkr) År 2014 År 2015 År 2016 Kapitaltjänst + 5,4 + 7,0 + 2,2 (grundram och särskilda projekt, samt exploatering) Löner och inflation + 3,4 + 3,6 + 4,4 Total Kostnadsökning Erforderlig taxehöjning + 8,8 mkr + 10,6 mkr + 6,6 mkr 8,4 % 7,5 % 4,6 % För att få en jämnare taxeutveckling över tid föreslås följande taxeutveckling: Förslag till jämnare taxeutveckling 7,5 % 7,5 % 7,0 % översikt utifrån förslag till jämn taxeutveckling Översikt driftbudget Belopp i tkr Utfall Intäkter + 7,5 % + 7,5 % + 7,0 % Brukningsavgifter abonnenter varav dagvattenavgift väghållare Övrigt exkl kostn.ställe Anslutningsavgift (direkt och periodiserad) Summa exkl kostn.ställe

10 sid 10 (14) Kostnader Drift och administration inkl viss förnyelse och förbättring ledningsnät och anläggningar Kapitaltjänstkostnader Summa exkl. kostn.ställe Netto Resultatfond ing resultat Resultatfond utg resultat efter reglering Sammanfattning erforderlig intäktsökning Totalt bedöms en kostnadsökning på 8,8 mkr inför 2014 med avseende på löne-, inflations-, och kapitaltjänstkostnader. Inför 2014 föreslås taxan höjas med 7,5 %. Övriga kostnadsökningar som uppstår till följd av ökade krav på verksamheten kommer att hanteras inom befintlig ram genom rationalisering. För en villa Typhus A innebär 7,5 % höjning en merkostnad på ca 458 kr/år inkl moms (total kostnad ca kr/år). För ett flerbostadshus Typhus B innebär höjningen en merkostnad på ca kr/år inkl moms (total kostnad ca kr/år). Förvaltningen föreslår en höjning av brukningstaxan 2014 med 7,5 %. Beslut tas i särskilt taxeärende. Investeringsbudget Översikt investeringsbudget (grundram) MÅLOMRÅDE VÅRDA TILLGÅNGAR De flesta av investeringsprojekten hör hemma under detta målområde då de flesta investeringarna syftar till att ha en anläggning i gott skick med god driftfunktion. Något enstaka projekt har koppling till målområdet TILLVÄXT - då är det särskilt utskrivet på respektive projekt i specifikationslistan. De flesta större VAutbyggnaderna som görs för nya områden ingår i den samlade exploateringsbudgeten som MEX-enheten redovisar.

11 sid 11 (14) MÅLOMRÅDE ATTRAKTIV STAD Vissa projekt har direkt koppling till den omfattande åtgärdslista som togs fram under 2010 för att framåt successivt minska sårbarhet för stora konsekvenser i dricksvattenförsörjningen. Med reservation för att viss omfördelning inom ramen kan bli aktuell genom att vissa projekt tidigare- eller senareläggs så föreslås grundramen fördelas enligt följande : Investeringar - grundram 2013 (tkr) 2014 (tkr) (prel) 2015 (tkr) (prel) 2016 (tkr) (prel) Projekt inom grundram: Vattenverk Vattentorn, tryckstegringar Ledningsnät - förtätning Ledningsnät - förnyelse Övrigt invent. utrustn Avloppsverk Pumpstationer Ordinarie grundram Medfl anslag Summa grundram: Aktiviteter inom investeringsbudgetens grundram Vattenverk Åtgärder på Sörmon. Verket och dess anläggningar har blivit till åren (>50 år). Elkablage i mark ut till grundvattenbrunnar är bristfälliga och orsakar t ex att erforderliga pumpkapaciteter i grundvattenbrunnarna inte kan uppnås. (Åtgärd för att minska sårbarhet för stora konsekvenser för dricksvattenförsörjningen) Uppgradering av styr- och övervakningssystem inom vattenverken. Vattentorn Underhåll reservoarer. Flera vattentorn har betong- och armeringsskador och rörgallerierna är i dåligt skick. En del reservoarer läcker, med frostskador som följd. Detta betraktas som allvarligt varför insatser inplaneras under flera år framåt. Så länge huvudledningsprojektet pågår har reservoarrenovering fått vila då det skulle kunna innebära en ökad sårbarhet att inte ha tillgång till dessa vid ett stort ledningshaveri (Framåt planeras renovering av 1-2 reservoarer per år beroende på omfattning)

12 sid 12 (14) Ledningsnät Förtätning genom utbyggnad av nya serviser (övriga som ej ingår i exploateringsbudget via MEX) (Målområde TILLVÄXT) Projektering av förnyelseobjekt. Förnyelse av gators va-ledningar. Nya metoder nyttjas där så är lämpligt (relining, tryckning, rörspräckning, strumpinfodring etc) och samordning sker i möjligaste mån med beläggningsarbeten, gatuombyggnad, fjärrvärmearbete etc. Fortsatt arbete med dagvattenseparering genom komplettering med separat dagvattenledning där sådan saknas. (Målområde TILLVÄXT) Inventarier Mätare av vattentryck behöver börja sättas på strategiska punkter ute på ledningsnätet för att bättre kunna lokalisera vattenläckor. (Åtgärd för att minska sårbarhet för stora konsekvenser för dricksvattenförsörjningen) Låsanordningar för brand- och spolposter (Åtgärd för att minska sårbarhet för stora konsekvenser för dricksvattenförsörjningen) Tankstationer för vatten (Åtgärd för att minska sårbarhet för stora konsekvenser för dricksvattenförsörjningen) Avloppsverk Reinvesteringsåtgärder på avloppsverken t ex rensgaller (problem med trasbildning i processen genom ineffektiv avskiljning i befintliga galler), renovering slamsilo Sjöstad, reinvestering i slamcentrifuger på Sjöstad. Skrapspel i bassänger. Ombyggnad luftning Skåre, Vålbergs och Molkoms ARV för förbättrad funktion. Pumpstationer Underhåll av befintliga pumpstationer. För närvarande klaras i princip av att förnya en par pumpstationer om året inom befintlig ram. Totalt sett finns ca 165 (130 st VA, övriga gatas) pumpstationer där flertalet av dem är byggda under samma tidsperiod. Arbetet löper under många år. Omkoppling av vattenledningar i pumpsumpar och montage av återströmningsskydd. Någon anläggning per år klaras av inom budget. Slutsats grundram: Förvaltningen ser i nuläget inget behov av att höja grundramen.

13 sid 13 (14) Översikt särskilda projekt Investeringar särskilda projekt 2013 (tkr) 2014 (tkr) 2015 (tkr) 2016 (tkr) Medfl särskilda projekt - Reservkraftsverk Sörmon - Säkerhetsbarriär mot mikrobiell förorening Sörmon - Utredning och projektering ledningar Stockfallet-Edsgatan - Huvudvattenledning från Sörmon - Säkerhetshöjande åtgärder på verk och ledningsnät - Östra Torggatan - Utjämningsmagasin Beviljade särskilda projekt : - Östra Torggatan Huvudvattenledning från Sörmon - Utbyggnad av VA inom Edsgatan, Steffensminne - Säkerhetshöjande åtgärder på verk och ledningsnät (anslag 2013) - Slammottagningsstation Sjöstad Flak för matavfallsslurry Åtgärder för förbättrad vattenkvalitet Sandtorp Summa särskilda projekt Totalsumma inkl grundram: ) Behov av ytterligare särskilda tillägg Tilläggsäskanden som brukar göras är projekt som är mycket angelägna, men som inte ryms inom befintlig grundram. Följande skäl brukar ligga till grund för att lyfta fram vissa projekt för finansiering genom särskilda tillägg: Projekt som tillsynsmyndighet pekat på som måste åtgärdas eller som måste genomföras till följd av ny lagstiftning, men som av verksamheten inte kan prioriteras inom ram då andra mer funktionsakuta problem måste åtgärdas inom grundram. Projekt som är av för stor volym för att kunna hanteras inom grundram.

14 sid 14 (14) Prio Projekt - Särskilda tillägg Målområde 1 Ev kompletterande äskande för omdragning av huvudvattenledningarna vid Eriksberg i ny sträckning för att frigöra mark för exploatering. Ledningarna skulle inte klara den uppfyllnad som behövs inom området. 2 Utbyggnad VA enligt VA-plan som kommer fastställas under 2014 Tillväxt (reinv) 2014 (tkr) X 2015 (tkr) X 2016 (tkr) Totalt Xxxx Xxxx X xxx Omdragning stråk för huvudvattenledningar från Sörmon vid Eriksberg. I pågående projekt för förnyelse av den ena av huvudvattenledningarna från Sörmon kommer hänsyn tas till pågående planförslag till utbyggnad av exploateringsområde vid Eriksberg. Eftersom det ursprungligen inte kalkylerats med att behöva titta på båda huvudledningarna på den här sträckan så kan det ev behövas kompletterande anslag till förnyelseprojektet. Om så är fallet kommer visa sig i projekteringsskedet av etapp 3 under hösten Riktpriset för entreprenaden styrs av vilka metoder som väljs och kan avgöras först i detaljprojekteringen - därefter vet vi huruvida tilldelat anslag räcker till fullt ut eller ej. Förfrågan och upphandling av entreprenör för Eriksbergsetappen görs under våren 2013 och själva anläggningsarbetet påbörjas under hösten 2013 och färdigställs under Hela huvudledningsprojektet beräknas vara klart till halvårsskiftet Utbyggnad VA enligt VA-plan. I nuläget behövs inga ytterligare tilläggsäskanden göras inför Det som kan komma i fråga att äska särskilda medel till under senare delen av budgetperioden är utbyggnad av VA i omvandlingsområden utifrån vad som kommer fram i VAplaneprojektet. Det kommer förvaltningen återkomma med i ramkommentarerna inför X Slutsats särskilda tillägg: Förvaltningen flaggar för att det kan finnas behov av kompletterande medel i huvudledningsprojektet med anledning av; Omdragning av huvudledningar runt Eriksberg Det som kan komma i fråga att äska särskilda medel till under senare delen av perioden är: Utbyggnad av VA i omvandlingsområden utifrån vad som kommer fram i VA-planeprojektet. Det kommer förvaltningen återkomma med i ramkommentarerna inför