KARLSTADS KOMMUN. Ärende 8

Transkript

1 KARLSTADS KOMMUN Ärende 8

2 Dnr KS Dpl10 sid 1 (1) KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- & verksamhetsstyrning Tjänsteskrivelse Ingemar Granath, ingemar.granath@karlstad.se Pris och kvalitet i VA-verksamheten jämfört med jämförelsekommuner i tillväxtstrategin Dnr KS Dpl 10 Kommunledningskontorets förslag 1 Teknik- och fastighetsnämndens redovisning av pris och kvalitet i VAverksamheten godkänns. 2 Teknik- och fastighetsnämnden får i uppdrag att under hösten 2013 redovisa en utförligare kvalitetsredovisning grundad på Svenskt Vattens "hållbarhetsindex". Sammanfattning av ärendet I samband med ärendet om brukningsavgifter för 2011 fick teknik- och fastighetsnämnden i uppdrag att redovisa effektiviteten i VA-verksamheten i förhållande till andra kommuner vad avser vilken kvalitet som produceras i förhållande till kostnaden. Uppdraget redovisas nu av nämnden som gör en sammanfattande bedömning att Karlstad ligger runt genomsnittet i fråga om kostnader, avgifter, förnyelsetakt och vattenkvalitet. En mer omfattande kvalitetsredovisning kommer att vara möjlig under senare delen av 2013 när branschorganisationen Svenskt Vatten har tagit fram en ny form av "hållbarhetsindex" och samlat in uppgifter för Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 12 juli Teknik- och fastighetsnämndens protokoll den 25 april Teknik- och fastighetsförvaltningens tjänsteskrivelse den 20 mars Lars Sätterberg ekonomidirektör Beslutet skickas till Teknik- och fastighetsnämnden Postadress: Kommunledningskontoret, Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 A Webb: karlstad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro:

3 sid 19 (24) KARLSTADS KOMMUN 2m 'J fl TEKNIK. OCH FASTIGHETSNÄMNDEN Protokoll :::.:KS=7KQli :-:=- I tandlag.::.:...rn( et 12 Pris och kvalitet i VA-verksamheten jämfört med Jämförelsekommuner i tillväxtstrategin Dnr TFN Dpl 72 Teknik- och fastighetsnämndens beslut Godkänna redovisningen och översända den till kommunstyrelsen som svar på uppdraget nämnden fått av kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet I samband med ärendet om brukningsavgifter för 2011 fick nämnden i uppdrag att redovisa effektiviteten i VA-verksamheten i förhållande till andra kommuner vad avser vilken kvalitet som produceras i förhållande till kostnaden. Beslutsunderlag Teknik- och fastighetsförvaltningens tjänsteskrivelse den 20 mars Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 9 december 20 10, Il. Driftstatistik. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Emma Warolin, teknik- och fastighetsförvaltningen Eva-Lena Beiron, teknik- och fastighetsförvaltningen Torbjörn Frykstedt, teknik- och fastighetsförvaltningen dii Postadress: Teknik- och fastighetsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32, Stadshuset. Webbadress: karlstad.se Tel: Fax: E-post: teknikochfastighetsforvaltningen@karlslad.se Org,nr: PlusGiro: Bankglro:

4 KARLSTADS KOMMUN TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Eva-Lena Beiron, O eva-iena.beiron@karlstad.se Teknik och fastighetsnämnden Arende Pris och kvalitet i VA.. verksamheten jämfört med jämförelsekommuner i tillväxtstrategin Dnr TFN Dpl 72 Teknik- och fastighetsförvaltningens förslag Godkätma redovisningen och översända den till kommunstyrelsen som svar på uppdraget nätnnden fått av kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet I samband med ärendet om brukningsavgifter för 2011 fick nämnden i uppdrag att redovisa effektiviteten i VA-verksamheten i förhållande till andra kommuner vad avser vilken kvalitet som produceras i forhållande till kostnaden. Beslutsunderlag Teknik- och fastighetsforvaltningens tjänsteskrivelse den 20 mars 2012 Protokollsutdrag från kommuufullmäktige 9 december 20 l O, I 1 Driftstatistik Ärende I samband med ärendet om brukningsavgifter för 2011 fick nämnden i uppdrag att redovisa effektiviteten i VA-verksamheten i förhållande till andra kommuner vad avser vilken kvalitet som produceras i forhållande till kostnaden. Nyckeltal Nyckeltal är ett mått eller värde for att underlätta jämforande analyser. För att kontrollera och kvalitets säkra VA-verksamheten är användningen av nyckeltal ett bra verktyg. Nyckeltalen baseras på de parametrar som man anser har stor betydelse for utvecklingen och kvaliteten. För att få ut mesta möjliga av arbetet med nyckeltalen är det viktigt att de beräknas varje år och att tidsperspektivet är långt då långa mätserier visar tendenser. Nyckeltal blir då ett hjälpmedel för att se åt vilket håll verksamheten är på väg, d.v.s. ett verktyg for att se hur verksamheten förändrar sig över tid. Postadress: Teknik- och fastighetsförvaltningen Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: E-post teknikochfaslighelsforvaltningen@karls!ad.se Org.nr: PIusGiro: Bankgiro:

5 Dor TFN-2012 Dpl sid 2 (8) VASS-statistik V år branschorganisation Svenskt vatten samlar årligen in en stor mängd data från landets olika kommunala VA-verksamheter i en databas (VASS dvs "VA Statistik Sverige"). Dessa redovisas dels som driftstatistik och dels som taxestatistik. Egna rapporter har kunnat plockats ur systemet, dels för landet som helhet och dels för den egna verksamheten. Mängden nyckeltal som kan plockas fram är stor. Under 2011 och 2012 håller Svenskt vatten på att arbeta om i statistikdatabasen. Detta har gjort att det inte finns några rappolter fi-amme för 2010 och insamling av 2011 års uppgifter påbörjas först i april-maj efter att miljörapporter lämnats in till tillsynsmyndighet. De senaste rapporterna som i nuläget finns att tillgå är de rapp0l1er som redovisades för nämnden hösten och då gällde redovisningen Dessa rappoiter biläggs for kännedom. Nils Holgersson-undersökningen HSB, Hyresgästf6reningen, Riksbyggen, SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsforetag) och Fastighetsägarna undersöker årligen avgifterna for fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall for flerbostadshus i Sveriges samtliga kommuner. Resultaten presenteras i en årlig rapport, den så kallade Nils Holgersson-rapporten. Denna undersökning får alltid stor uppmärksamhet i dagspressen. Syftet är att visa prisema i landet för att ge underlag för ett lokalt ifrågasättande av hur det ligger till och jämföra med grannkommuner eller andrajämfdrbara kommuner. Dock säger inte taxenivån något om hur kvaliteten på V A verksamheten är eller hur förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommuner. De som står bakom Nils Holgerssonundersökningen är kritiska till hur VA-taxorna stigit sedan 1996 jämfdrt med KPI (konsumentprisindex). Om det är relevant att jämföra med KPI är inte så säkert. Sedan 1996 har avsevärda skärpningar skett inom allt som rör vattenmiljö och dricksvatten. Till exempel har nivåerna sänkts for hur mycket kväve och fosfor som får släppas ut från reningsverken. Lagstiftningen runt dricksvattenproduktion har skärpts, liksom regler för hur rent slammet från reningsverken ska vara. Hållbarhetsindex Svenskt vatten har uppmärksammat behovet av andra mått än just taxejämfdrelser. Därför har de startat upp ett arbete med att arbeta fram en ny form av "hållbarhets index". De kommer att välja ut ett antal övergripande och kritiska nyckeltal rörande kommunemas kontroll på läget i form av planering och genomfdrda riskanalyser. Allt för att på ett enkelt, överskådligt sätt, få en bild av hur våra olika VA-verksamheter ligger till gällande robusthet och långsiktig möjlighet att leverera hållbara vattentjänster i samklang med samhällets behov. En låg taxa behöver ju inte innebära att en kommun är effektiv och faktiskt lever upp till alla de krav som ställs på verksamheten. Arbetet med framtagandet av "hållbarhetsindex" berä101as vara klart i slutet av 2012 och kan troligen tas fram efter insamlandet av uppgifter till statistiken för 2012 som samlas in våren 2013.

6 Dor TFN 2012 Dpl sid 3 (8) Försök till alternativ jämförelse i avvaktan på ett hållbarhetsindex Under hösten 20 I l gjorde V Atidskriften Cirkulation (nr8/20 11) ett reportage om jämförelser. De valde att titta på vilka faktorer som kan ligga bakom en hög respektive låg vataxa. Det de kunde utläsa av jämförelsen är att befolkningstäthet och kapitalkostnader är mycket viktiga parametrar. Vissa kvalitetsparametrar gav utslag i form av fornyelsetakt på ledningsnätet och antal vattenprover med betyget 1jänligt med anmärkning. I studien visade sig också att kommuner med låg taxa hade fler mikrobiologiska vattenprover med betyget 1jänligt med anmärkning än de med högre taxa. Underlaget som studerades var visserligen litet, men det tycks ändå finnas en tendens som visar att de dyrare kommunerna hade färre kvalitetsproblem med dricksvattnet. Andelen kapitalkostnad skiljer sig åt mellan kommuner och det kan ge en fingervisning om hur man ligger till vad gäller investeringar och reinvesteringar på sina V A-anläggningar. Karlstad jämfört med kommunerna i tillväxtstrategin I avvaktan på att Svenskt vattens hållbarhetsindex tagits fram har vi valt att titta på de nyckeltal som användes ijämforelsen i VA-tidskriften Cirkulation. Jämförelsen gärs med de kommuner som valts ut som jämförelsekommuner i tillväxtstrategin nämligen Örebro, Linköping, Jönköping, Gävle, Karlstad, Luleå, Kalmar, Sundsvall och Växjö. Här har inte tittats på hur tendensen ser ut över tid utan studien nedan omfattar endast utfall Nedan har vmje resultat illustrerats i diagramform och koli kommenterats.

7 Dnr TFN-2012 Dpl sid 4 (8) Personer per km _ Jämförefsekommuner enligt Ullväxtprogrammet -+-Medet o I det här diagrammet kan man se att Linköping är den befolkningstätaste och Sundsvall den glesaste. Karlstad ligger strax över genomsnittet i den jämförda gruppen. När det gäller infrastruktur är det förstås billigare per person att dela en liten yta med många invånare jämfott med det omvända. Att vara fler personer per kvadratkilometer kan därfclr tyda på lite gynnsammare förutsättningar. Vattenledningsnät (meter per ansluten) 14,0 12,0 c 10,0 8,0 6,0 i :!! 4,0 2,0 0,0 Det här diagrammet ger en bild av hur fclrutsättningarna varierar. Sundsvall har ett betydligt längre ledningsnät att ta hand om per ansluten invånare och Linköping är tillsammans med Örebro de kommuner som har de mest gynnsamma forhållandena med ett kolial'e ledningsnät per ansluten invånare. Karlstad ligger strax under genomsnittet eller mitt i spektrat i den här jämförelsen.

8 Onr TFN 2012 Opl sid 5 (8) Kapitalkostnad (kronor per ansluten) r:: o c o När det gäller kapitalkostnader är det Gävle som har lägst andel och Växjö den kommun som har högst andel kapitalkostnad pet' ansluten invånare. Karlstad ligger ungefär på genomsnittet i den jämf6rda gruppen. *' 3i! 1,2 1,0 0,8 i 0,6 1li» E :o IL 0.4 Förnyelsetakt VA-ledningar Nyckeltal för förnyelsetakt innebär att man vet vilken takt man har i förnyandet av sitt ledningsnät. Det finns inget som säger att ju högre takt desto bättre, utan förnyelsetakten bör spegla de långsiktiga förutsättningarna för varje kommun. Åldern på ledningsnätet liksom material eller förutsättningar j mark har betydelse för hur lång livslängd en ledning kan ha. I genomsnitt kan en ledning nog klara en livslängd på ca 80 år vilket motsvaras aven förnyelsetakt på 1,2 %. I Karlstad har förnyejsetakten varit betydligt lägre tidigare då mycket utbyggnad av nya ledningar skett på bekostnad av reinvestering i befintligt ledningsnät. Att höja

9 DnrTFN-2012 Dpl sid 6 (8) fornyelsetakten på ledningsnätet är något som satsats mycket på att förbättra framåt. I diagrammet ovan kan ses att Jönköping är den kommun som har lägst förnyelsetakt medan Kalmar har högst takt. Karlstad ligger något över genomsnitt i jämforelsegruppen och kommer att f6rbättra sitt resultat yttetligare kommande år då ytterligare investeringsmedel anslagits for ändamålet. Antal vattenverk per anslutna 0,200 0,180 (Il 0,160 'iii 0,140 c (Il 0,120 g l 0,080 E , Förutsättningarna för dricksvattenproduktion kan skilja sig åt mycket. Generellt kan sägas att kommuner som använder ytvatten i dricksvattenberedningen är dyrare och har en mer komplex process. Den problematiken har inte tittats på här utan ovan belyses bara att antal anläggningar som behövs för att klara av dricksvattenförsörjningen också varierar. Här har Karlstad det ganska förspänt med SörmOllS vattenverk som är ett verk med ganska enkel process som kan forsörja många. I jämförelsediagrammet är det Sundsvall som har flest vattenverk per anslutna invånare medan Linköping har minst antal vattenverk per anslutna invånare.

10 Dnr TFN 2012 Dpl sid 7 (8) Andel mikrobiologiska vattenprover tjänligt med anmärkning 10,0... e 8,0 c. c t 6,0 4,0 När det gäller kvaliteten på dricksvattnet så har hela 6 kommuner bättre resultat än Karlstad, men vi ligger strax under genomsnittet i jämförelsegruppen. Bäst resultat har Jönköping och sämst resultat Luleå. (Nämnas i sammanhanget kan att för Karlstads del rör sig hälften av provsvaren med betyget tjänligt med anmärkning vatten från Sandtorps vattenverk. Där har vi haft problem under en längre tid och har i budgetäl'ende inför S begärt särskilda medel för att kunna komplettera vattenverkets process.) Kostnad för VA i kr per kvm för en villa 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 i 25,00 c..le 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 I kostnadsjämförelsen för boende i villa ligger Karlstad strax över genomsnittet vad gäller VA-avgift. Lägst VA-kostnad har en villaägare i Örebro, medan villaägare j Växjö har högst V A-kostnad.

11 DnrTFN-2012 Dpl sid 8 (8) Kostnad för VA i kr per kvm för en lägenhet ,00 60,00 50,00 Iii 40,00 el- 30,00 _ Jämförelsekommuner enligt till\tclxtprogrammet -+-Medel 20, I kostnadsjämforelsen for boende i lägenhet ligger Karlstad under genomsnittet vad gäller V A-avgift, Lägst V A-kostnad har en lägenhetsinnehavare i Örebro, medan lägenhetsinnehavaren i Växjö har högst VA-kostnad. Slutsats Sammantaget kan man säga att Karlstad varken är bäst eller sämst i de olika jämforelserna ovan utan ligger runt genomsnitt. V A-verksamheten ber att fä återkomma med en mer stalldardiseradjämförelse när Svenskt vatten arbetat fram forutsättningar for jämförelse i form av ett "hållbarhetsindex" for VAverksamheter. Hans Wennerhohn Teknik- och fastighetsdirektör Eva-Lena Beiron Enhetschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Eva-Lena Beiron, teknik och fastighetsforvaltningen Emma Warolin, teknik- och fastighetsforvaltningen Torbjörn Frykstedt, teknik och fastighetsförvaltningen