RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1946 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1947

Transkript

1 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1946 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT * HELSINGFORS 1947

2 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1946 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1947

3 D et ekonomiska livet i Finland år Sid. Det ekonomiska livet i Finland år K rigsskadeståndet... 3 Industrin Lantbruket och skogsskötseln... 5 Arbetsmarknaden... (i Utrikeshandeln... ti Inrikeshandeln... 7 Samfärdseln... 8 Penning- och kapitalm arknaden... 8 Räntefoten... 1(1 Betalningsbalansen och kapitalrörelsen Prisnivån Finlands lianlcs verksamhet I N N E H Ä L L : Penningvärdet och förhållandet till utlandet 12 U tlåningen Räntesatserna Sedelstocken Bankens förhållande til! s t a te n... Ili U tländska clearingräkningar Rembursorna Bankens b o k slu t Helsingfors Sid. A v Kankfulhniikligc handlagdo ä re n d e n Revisionen Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren Fonder underställda bankfullmiifctiges övervakning Direktionen Nya korrespondent.banker Diskonträntan för statens växlar Län av Internationella Regleringsbanken.. 22 N ya agenturer i Raumo och N yslott Nya befattningar Tilläggsarvoden sam t extra ålders- och fa- miljetulägg med anledning av dyrtiden ävensom avlöning av extra personal B efattningshavarnas årsledigheter Beviljade pensioner och understöd U tbyte av aktiestocken i Joh. Parviaisen Tehtaat. Oy. till aktier i Enso-Gutzeit Oy. 23 K ontrollanterna vid avdelningskontoren Bankfullm äktige och revisorer Statsrådets tryckeri. D et gångna åre t betecknade en fortsatt kam p mot sv årig h etern a e fte r k riget. P å sin lösning v äntade ntoni a llt a n n a t tre sto ra u p p g ifter, som k rig et läm nat i arv, näm ligen betalningen av krigsskadeståndet, koloniseringen av den fö rfly tta d e befolkningen och genom förandet av det v id ly f tig a återuppbyggnadsprogram m et. I det av krigföringen n edty n g d a landet, d ä r krigsiorstörelsen var betydlig, förlusten av arb etsk raft stor, folket tr ö tt av andliga an strän g n in g ar och svag n ärin g ävensom p ro d u k tio n sap p araten i b ristfä llig t skick, blevo dessa u p p g ifte r n ästan överm äktiga, n ä r det gällde att sam tid ig t sk affa det dagliga brödet. S träv an a tt sn ab b t höja levnadsstandarden till förkrigsnivån v ar döm d a t t m isslyckas, men tro ts a llt betyder d et gångna å re t e tt steg fram åt. K rig s skadeståndet klarades tack vare allvarliga a n strä n g n in g a r och återu p p b y g g n ad sarb e tet gick fram åt, om ock ej så snabbt som do otåliga m edborgarna hade önskat. In dustrip ro d u k tio n en steg avsevärt, m en i b rist på nödiga gödseläm nen och k raftfo d er förm ådde la n tb ru k e t icke repa sig frå n förlam ningen på g ru n d av kriget, särsk ilt som den pågående jordöverlåtelsen vur äg n ad a tt fö rsv åra återhäm tningen. E x p o r ten tog på e tt glädjande s ä tt f a r t och då frå n u tlan d et dessutom erhölls en del k rediter, växte im porten betydligt, v arfö r i varu b risten kunde skönjas vissa tecken på lättn ad, v a rtill i sin mån b id ro g o d e ta lrik a u tlän d sk a gåvopaketen. T ro ts d e tta kunde fö rsörjningsm yndigheterna t idtals endast m ed svårig h et dela u t de utlovade livsm edelsransonerna, och beklädnadssituationen v ar särdeles svår. P å a rb e tsk ra ft rådde allv arlig brist, som den ständig a oron på arbetsm arknaden v a r ägnad a tt öka. D å e fte rg ifte r delvis gjordes fö r kraven på löneförhöjning fortgick den stigande p ristendensen, e h u ru långsam m are ä n föregående år, och en p å som m aren u tly st 1743/47 borgfred däm pade lönerörelsen. E fte rfrå gan på kapital såväl fö r investe.ringsändamål, bl. a. återuppbyggnad, som, till följd av stegringen i kostnaderna, fö r a ffä rsföretagens löpande behov växte sta rk t och sk ärp te situationen på penningm arknaden. K apitalbildningen v ar svag, dels beroende p å m isstron till p enningvärdets bestånd, och kapitalkonsum tion förekom i m ånga form er, vilket tenderade a tt påskynda skärpningen. D en svaga balansen i sta tshushållningen verkade i sin m ån i sam m a riktning. Krigsskadestånd et. B etalningen av krigsskadeståndet u n d erlättades u n d er det a n d ra skadeståndsåret, som gick ut den 1!) septem ber 1046, i hög g rad av den fö rlängnin g av betalningstiden som hade beviljats i slu tet av föregående å r och genom vilken skadestånclssum m an sjönk till 35.0 m ilj. dollar. Ä a n d ra sid an försvårad es betalningen av a tt sam m an sättningen av skadeståndsvarorna program enlig t ändrad e sig så a tt pappers- och tr ä v arornas andel m inskades och huvudvikten föll p å m askin- och m etallin d u strialstren. U ppfyllandet av förp lik telsern a fö ru tsa tte av maskin- och m etallin d u strin avsevärd till- och nybyggnad, sto ra m askinanskaffn in g ar och fortgående u tländsk im p o rt av råv aro r och h alv fab rik at. D å efte rfråg a n p å dessa v aro r var intensiv utom lands och tillg ån g en o tillräc k lig ävensom leveranstiden lång, m ötte en snabb u tv id g n in g av v år in d u stri de allvarligaste svårigheter, och vissa förseningar i skadeståndsleveranse rn a kund e in te undvikas. Inom sk ad estån d såret skulle en lig t avta le t till Sovjetunionen levereras m askiner och an läg g n in g ar fö r 11.4 m ilj. dollar, kabelprodukter fö r 3.2 m ilj. dollar, n y a fa rty g fö r 7.1 m ilj. dollar, cellulosa och p ap p e r fö r 7.7 m ilj. dollar sam t trä v a ro r fö r 6.2 m ilj. dollar. In d u strin förm ådde

4 4 siv ovannäm nda skäl icke fu llständigt levere ra dessa noggrant definierade varor, u ta n vissa u n d ersk o tt förokommo, medan d ä r em ot an d ra k v an titeter överskredos, s ä r skilt i fråga om trävaro rn a. Sam m anlagt levererades krigsskadeståndsvaror fö r 36.7 m ilj. dollar. Med anlednin g av fö rsen in garna fick F in lan d erlägga böter i form av varor för e. 266,000 d o llar; u n d er innevaran d e å r ha dessa bötesleveranscr e fte r skänkts. E n lig t handelsstatistiken exporterades u n d er 1916 krigsskadeståndsvaror fö r 8,775 m ilj. m ark m otsvarande 8,172 m iljoner u n d er D ärjäm te exporterades s. k. restitutionsgods fö r 655 m ilj. m ark, m edan d e tta ex p o rtv ärd e å r 1945 v ar dubbelt så sto rt eller 1,284 m ilj. m ark. M inskningen berodde p å a t t Sovjetryssla.nd senaste som m ar befriade F in la n d frå n a tt erlägga det i avtalet fö ru tsa tta återståen d e beloppet. B eträffan d e exporten av de viktigaste krigsskadestånds- och rostit ntionsvarorna m å näm nas, a tt 35,800 ton trä h u s och baracker exporterades m ot 43,800 ton u n d er 1945, 21,600 ton slipm assa m ot 46,600 ton, 83,300 ton cellulosa m ot 139,300 ton, 9,200 to n p app och k arto n g mot 35,400 ton ävensom 25,600 ton p a p p e r m ot 74,000 ton. I alla dessa p u n k te r sjönk alltså exporten av talsenligt. L ikaså sjö n k exporten av f a r ty g frå n 119 till 3!). D ärem ot exporterades d ry g t dubbelt så m ycket m askiner som å re t fö ru t, näm ligen 25,300 ton m ot 12,000 ton. Industrin. In d u strin hade fo rtfa ra n d e sv årig h eter såväl a tt sk a ffa rå v a ro r och förnödenheter som a tt få arb etsk raft. M askiner och byggnad er ha fö rn y ats och a n d ra p lacerin g ar fö r verkligats endast så v itt de v a rit ofrånkom liga. Dock h a r produktionen tack vare skogsarbetena och im porten sm åningom k u n n at ökas. In d u strin s produktionsvolym, som enligt U n ita s index åren 1944 och 1945 hade sju n k it till 6 4 % av 1935 års nivå, steg u n d er de två fö rsta kvartalen av nyss tillä n d a lu p n a å r till 81 %, u n d er d et tre d je k v a rta le t till 88 % och u n d e r d e t fjä rd e k v a rta le t till 93 % av näm nda nivå. Exportindustrin, v ars produktionsvolym frå n vågdalen å r 1944 (4 0 % ) hade stig it till 47 % å r 1945, stegrades y tte rlig a re u n d e r 1946 och nådde u n d er tre d je k v a r ta le t 66 % och u n d er det fjä rd e 70 % av 1935 års nivå. D enna stegrin g ä r gem ensam fö r ex p o rtin d u strin s alla viktigaste produktionsgrenar. S ålu n d a v ar p ro d u k tionsvolym en fö r sågade trä v a ro r i decem b er 58 % m ot 48 % för hela å re t 1945, fö r fan o r 73 % m ot 45 %, för cellulosa 69 % m ot 42 % och fö r tid n in g sp ap p er 155 % m ot 38 %. E n särställn in g intog tillv erk ningen av annat p ap p er, d etta viktiga ersättningsäm nc; den v a r u n d e r alla k rig s åren stö rre än å r 1935 och hade frå n en vågdal å r 1945, 104 %, senaste decem ber stig it till 1 5 0%. Hemma-marknadsindustnn, som inte u n d er krigsåren hade g å tt lika m ycket tillbaka som ex p o rtin d u strin, h ar sedan dess stig it stark are än den sistnäm nda, dels emedan dess alster i sto r u tsträck n in g exporteras som krigsskadeståndsbetalning. Å r 1945 v ar hem m am arknadsindustrins produktionsvolym nere i en vågdal om 76 % m en steg å re t d ä rp å snabbt och v a r i m edeltal 102 %. M ärkas bör dock, a tt eh u ru hem m am arknadsindustrin till sin volym h åller på a tt n å 1935 års nivå den likväl a lltjä m t ä r k ä n n b a rt m in d re än u n d er de sista åre n före k riget, då nivån v a r än n u m ycket högre, å r 1939 sålunda 137 % av 1935 å rs nivå. F ö r tillv erk n in gen inom de olika g ren arn a av hem m a m ark n ad sin d u strin saknas volym index, och värdeindex ä r till fö ljd av ojäm nheter i prisstegringen otillfö rlitlig. L ikväl kan näm nas, a tt produktionsvärdeindex fö r 1946 fö r m askin- och m etallin d u strin v a r 83 % högre än fö r å r 1945, fö r närings- och nju tn in g sm ed elsin d u strin 94 % högre och fö r b y ggnadsm aterialieindustrin 97 % högre sam t fö r te x tilin d u strin 83 % föregående år. högre än Behovet av byggnadsverksamhet fö r a tt avlägsna d et u n d e r k rig et uppkom na bostadsundcrskottet liksom för a tt fö rsätta produktionsbyggnader i skick, och u tv id g a dessa v a r synnerligen stort. M en d e t fan n s ingen m öjlighet till den h ä ra v fö ru tsa tta livliga byggnadsverksam heten, d å b rist på arb e tsk ra ft och särsk ilt p å vissa byggnadstillbehör fo rtfa ra n d e rådde. L ikväl to g byggnadsverksam heten p å landsbygden god fa rt, och även i stä d e rn a byggdes m era än u n d e r året fö ru t, eh u ru d e t av b rist på betongjärn, rö r och v ärm eledningsbatterier ej fanns n äm n v ärd a m öjligheter a tt bygga stenhus. B yggnadslov beviljades i främ sta rum m et fö r återu p p b y g g n ad i L applan d och för de lägenheter, som bildats p å g ru n d av j or danska f f nin gsl agen. F ö r sistn äm n d a ändam ål färd ig ställd es enligt tillgängliga u p p g ifte r 4,592 bostadshus, 1,353 k re a tu rssta lla r och 3,097 andra byggnader eller inalles 8,942 byggnader mot en d ast 820 å r D essutom avslutades 939 re p aratio n er och tillbyggnader m ot 263 föregående år. V id utgången av 1946 voro 9,626 byggnader av olika slag u n d er arbete. P å landsbygden i n o rra F in la n d fo rtlö p te byggnadsarbetena så, a tt i slu te t av 1946 c. 55 % av byggnadsprogram m et hade förverkligats. B eaktas även de h alv färd ig a arb etena steg resu ltate t till 60 %. In alles hade 2,726 bostadsbyggnader, 2,501 k reatu rsstallar, 4,041 a n d ra byggnader sam t 176 in d u striella och 82 o ffen tlig a byggnader blivit färd ig a. I bostadscentra hade inom d etta om råde 2,015 byggnader om 7,104 rum och 983,700 m 3 färd ig ställts. P å vissa o rter hade byggts m era iin som förstörts, m en på a n d ra o rte r voro ännu ett stort an tal byggn ad er u n d er arbete. R esu ltatet av byggnadsverksam heten i de stö rre städ ern a v ar u n d e r ja n u a ri septem b er 3,384 bostadslägenheter om 7,715 rum m otsvarande 1,441 lägenheter och 2,955 ru m u n d er sam m a m ånader A v a n d ra lokaler färd ig ställd es 121,734 m 2 m ot 43,833 m 2 föregående år, och de n y a byggnad ern as volym steg till 1,229,677 m 3 m ot en d ast 394,490 m 3 föregående år. C em entproduktionen, som i sin m ån belyser byggnadsproduktionens livlighetsgrad, steg u n d er ja n u a ri septem ber i fjol till 233,600 ton, varigenom den v a r c. 7 % stö rre än u n d e r m otsvarande period Lantbruket och skogsskötseln. L an tb ru k et kunde än n u inte u n d er å r 1946 resa sig efter den vanhävd, som det v a rit u ts a tt fö r u n d er kriget. B earbetningen av å k ra rn a v ar otillfredsställande och till fö ljd av den rin g a tillförseln av kon stgödsel kunde jo rdens v ä x tk ra ft icke höjas. S körden v ar d ärfö r, tro ts relativ t fördelaktiga väderleksförhållanden u n d er växttiden, u n d er m edelm åttan. O dlingsarealen fö r brödsäd liksom fö r p o tatis hade fö rsto rats, m edan därem ot särsk ilt arealen u n d er hö v ar m in d re iin föregående är. T otalskörden av brödsäd h ar u p p sk a tta ts till to n mot 473,000 ton å r P o tatisskörden steg frå n 780,000 ton året. förut; till 935,000 ton. L ikaså ökades skö r den av sockerbetor frå n 37,000 till 46,000 ton, av tu rn ip s frå n 88,000 till 105,000 ton och av a n d ra ro tfru k te r frå n 168,000 till ton. D ärem ot gick skörden av havre ned frå n 331,000 till 322,000 ton, av ä rte r från 11,900 till 9,800 ton, av k å l rö tte r från 100,000 till 94,000 ton och av o d lat hö från 2,333,000 till 2,121,000 ton. Skördens näringsvärde beräknas sam m anla g t ha m otsvarat 2,147 m ilj. foderenheter, m edan den å r 1945 hade v a rit något stö rre eller 2,234 m ilj. foderenheter. I jäm förelse m ed avkastningen u n d er 1938 v ar fjo lårets skörd vad foderenheterna b e trä ffa r endast 51 %. U nder såd an a förhållanden fö rb ä ttra d e d et egna lan d ets skörd in g alu n d a livsm edelslaget, u ta n folkets konsum tion v ar beroende av utlän d sk im p o rt och stod på lika låg n iv å som u n d er de föregående åren. Boskapsskötseln hade lidit sv åra fö rlu ster genom konsum tionen u n d er k rig et och fö r fly ttn in g a rn a till fö ljd av de territo riella förlu stern a. D en m inskade kreatursstocken kunde ej helt plö tslig t ökas, sä rsk ilt som fodersituationen p å g ru n d av den svaga lantbru k sp ro d u k tio n en och bristen på k ra ftfoder v ar dålig. A v sam m a orsaker v ar avkastningen av boskapsskötseln m ycket svagare än föro k riget, särskilt som även jord ö v erlåtelsen ledde till a tt goda k re a tu rsb e sä ttn in g a r förstördes. I vissa avseenden begynte dock tecken p å en lju s n in g skönjas. lläststam m en steg frå n å r 1944 till 404,000 p å våren 1946 och v ar sålunda stö rre iin före kriget, v a r fö r också överenskommelse sederm era ingåtts om överlåtelse av 15,000 h ästar till Sovjetunionen. A n talet kor h a r likaså s tig it till 1,121,000 frå n vågdalen under kriget men v a r alltjäm t 246,000 stycken eller 18 % m in d re än F å re n äro redan lika m ånga som före k riget, men svinbeståndet h a r red u cerats b ety d lig t och den nedåtgående tendensen hade ej än n u under 1946 avstan n at. De fu llv u x n a svinen voro ej ens fu llt en tredjedel av a n ta

5 c; let- ä r 1938 och även a n ta le t unga svin var k ä n n b a rt m indre än då. H önsbeståndet hade sju n k it till 42 % av n iv ån före kriget. Skogsarbetena löpte under avverkningssäsongen undan över förväntan väl. M edan u n d er föregående avverkningsperiod genom torts endast 7 6 % av betinget, som hade fa ststä llts till 43 m ilj. leverans-m 3, iiverskreds betinget för senaste säsong med 1 0 %, eh u ru det hade höjts till 52 m ilj. leverans-m 3. A v grovt virke av b arr- och lövträd fälldes d ry g t 280 m ilj. kubikfot mot 169 m iljo n er u n d er föregående avverkning,speriod och betinget överskreds med 8 %. A vverkningen av ru n d v irk e v ar över 15 m ilj. m3 liist m ått eller nästan dubbelt så sto r som u n d er avverkningsperioden och betinget överskreds med 39 %. Även fö r brännved o. dyl. virke nåddes betinget något så n ä r ( 9 9 % ) ; avverkningsm ängden v ar n ärm are 28 m ilj. m 3 löst m ått mot k n ap p a 16 m iljo n er m 3 u n d er föregående säsong. Likaså gick ut drivningen bra och överskred det uppställd a målet. F ö r avvcrkningsperioden fa stställdes et,t beting om 53 m ilj. leverans-m 3, men u n d er 1946 fortskredo arbetena sy n nerligen otillfredsställande. A vverkare erhöllos ej i tillräcklig t antal och arbetseffekten v ar låg, till följd dels av förh andsuppbörden av sk att och dels av allm än håglöshet. B rister i beklädnaden och n ärin g en verkade i sam m a rik tn in g. I slu te t av å re t voro c. 150,000 m an i skogsarbete, därav u n g efär 110,000 avverkare. F ö re årssk iftet hade k n ap p t 16 m ilj. leverans-m 3 avverkats eller c. 25 % av b etin get, m edan enligt tidtabellen närm are h älften (4 9 % ) av hela betinget för avverk ningsperio den hade bort va i'a fälld. A rbetsnuirknaden. A rbetsm arknaden präglades av b rist på a rb e tsk ra ft p å de flesta om råden. E n lig t i novem ber insam lade u p p g ifte r v ar u n d e r skottet av arb etsk raft i fan erfab rik ern a 30 %, vid kraftverksbyggena 25 %, i sågar, hyvlerier och träh u sfab rik er 21 % sam t i pappers- och cellulosafabriker, i Sotevas arbeten ävensom i ham narbeten c. 15 %, sam m anlagt n ärm a re 15,000 personer. Ä nnu stö rre var underskottet av a rb e tsk ra ft i skogsarbetet, näm ligen n ärm are 35,000 personer eller 4 0 %. O ron e fte r k riget gav sin prägel åt a r betsm arknaden ; krav på löneförhöjning fram ställdes oupphörligt, och att arb etarn a allm änt i hopp om b ä ttre lön fly ttad e från den ena arbetsplatsen till den an d ra höjde ingalunda arbet.seffekten. ] b ö rjan av året beviljades en löneförhöjning om 8 % åt vissa a rb e ta rg ru p p er för att fylla lönegropar, men sm åningom beviljades denna förh ö jn in g längs hela lin jen åt alla. Lönenivån höjdes även genom beslutet om 15 procents ackordersäu ning åt sådana arbetare, som icke u tfö ra ackordarbete, eh u ru ackordarbete ä r vanligt inom ifrå g a varande bransch. F örh ö jn in g en åt dessa tidsavlönade drog också andra löner u p p åt. Likaså visade de fö rh öjningar, som beviljades för särskild skicklighet eller krävande, sm utsigt eller k o rtv a rig t arbete ty d lig benägenhet a tt bliva allm änna. Även om grupperingen av dyrorterna, betydde i prak tik en steg rin g i lönenivån. U nder såd an a förhållanden h a r m an beräknat, att lönerna frå n slu tet av 1945 till septem ber 1946 stego med 8 15 % för de ticlsavlönades del och med c. 15 % fö r ack ordarbetarn a. P å våren 1946 m ognade i reg erin g sk retsar tanken på att genom föra en s p ä rr för alla löner och p riser fö r a tt man skulle få tid a tt i lugn och ro förbereda åtg ärd er i sy fte a tt återställa den rubbade jäm vikten och sto p p a inflationen ävensom sam tidigt frä m ja produktionen och höja levnadsstandarden. Den 21 ju n i proklam erades genom statsrådsbeslut en borgfred, som skulle räcka.till årets slut. E h u ru löneförhöjning ar ej helt kunde h in d ras med d etta p å bud, resulterade det dock på höstsidan i e tt betydligt lugnare liigc. Utrikeshandeln. H andelsförbindelserna med utlandet blevo m ärkbart livligare, eh u ru handeln i allm änhet ännu ej v ar fri u tan g ru n d ad e sig på handelsavtal med olika länder på viss tid. D å tillgången på råv aro r blev b ä ttre ökade exportin d u strin sin export och stegringen i de i m ark u ttry c k ta p risern a höjde k ra ftig t exportvärdena. Den fria exporten ökades även då ty n g d p u n k ten av krigsskadeståndet fly ttades frå n de egentliga exportv aro rn a till m askin- och m etallin d u strialstren. S tegringen i exporten gjorde jäm te de utländska k red itern a en betydlig ökning av im porten m öjlig. U trikeshandelns to tala värde steg d ärfö r, om skadestånds- och restitu tio n sv aro rn a ej beaktas, frå n 12,048 m ilj. m ark å r 1945 till 47,380 m iljoner i fjol eller till nästan d et fyrdubbla. A v denna stora ökning berodde en del p å försäm ringen i m arkens värde, men även handelns volym h a r stig it betydligt. Å r 1945 v ar den än n u blott 18 %, men 1946 hade den stig it till om kring 4 9 % av volymen före k rig et (1935). V ärd et av den fria exporten var 23,064 m ilj. m ark mot 5,228 m iljoner föregående å r och hade således stig it till m era iin det fy rd u b b la. D essutom exporterades skadestånds- och restitu tio n sv aro r för 9,430 m ilj. m ark m otsvarande 9,455 m iljoner å r 1945; hela exporten steg så lu n d a till 32,494 m iljo n e r från 14,683 m iljoner å r Im p o rten ökades n ästan lika k ra ftig t, näm ligen frå n 6,821 m iljoner till 24,315 m ilj. m ark. Det egentliga kom m ersiella h andelsu tb y te t slutade sålu n d a i ett im portöverskott om 1,251 m ilj. m ark mot 1,593 m iljoner å r 1945 och ännu stö rre passivitet under krigsåren. Im p o rten fördelade sig på v a ru g ru p p e r p å så s ä tt a tt råv aro rn a bildade den viktigaste gruppen, vars värde v ar 10,754 m ilj. m ark och till vilken hörde 44.2 % av im portens värde. P å an d ra plats följde n ärings- och n jutningsm edlen m ed 6,323 m ilj. m ark eller 26.o % av im porten samt m askinerna med 4,916 m iljoner eller 20.2 %> av im porten. S ista platsen intaga,,övrigakonsum tionsvaror m ed 2,322 m iljoner eller 9.o % av im porten. I jäm förelse med 1945 ökades särsk ilt im porten av m askiner och,,övriga konsum tionsvaror till d et femå sexdubbla. B eträffan d e tillgången på de fö r försö rjn in g en och produktionsverksam - heten viktigaste v aro rn a kan näm nas, a tt 96,400 ton vete im porterades m ot 69,700 to n å r 1945, 156,100 ton råg mot 149,900 ton, 32,500 to n socker m ot 16,200 ton, 110,300 ton koksalt m ot 44,600 ton, 928,900 to n stenkol och koks m ot 111,300 ton, 57,800 to n m in eralo ljo r m ot ton, to n bensin m ot 4,600 ton, 41,500 ton petroleum m ot 9,800 ton, 149,900 ton olika gödseläm nen mot 49,500 ton, 1,400 to n ull mot 1,100 ton, 8,500 ton bomull m ot 5,900 ton, 45,200 ton stå n g jä rn och -stål mot 17,300 ton sam t 32,800 ton jä rn - och stå lp lå t m ot 17,600 ton. E h u ru im portm än g d ern a i fråga om fle rta le t alster visade en an m ärk n in g sv ärt sto r ökning sed an föregående å r voro de dock sy n n e rligen k n a p p a i jä.mtorelse dels med fredstida k v a n tite te r och, om jäm väl krigsskadeståndsproduktionen beaktas, även med stundens behov, och förslogo icke a tt täcka dtet fa k tiska behovet. Den kom m ersiella exporten fördelade sig m ellan de fy ra h u v u d g ru p p ern a sålunda a tt p ap p ersin d u strip ro d u k ter exporterades för 11,199 m ilj. m ark eller 48.r. %, trä v a ror och trätillv erk n in g ar för 9,758 m ilj. m ark eller 42.;j % sam t övriga v a ro r fö r 1,966 m ilj. m ark eller 8.5 %, m edan å te r exporten av lantb ru k sp ro d u k ter, till v ä rd e t endast 141 m ilj. m ark, saknade betydelse. I jäm förelse m ed föregående å r v a r ökningen sto r inom alla g ru p p e r men fram fö r allt för p a p p e r och trävaro r, dels em edan skadeståndsexporten av dessa hade m inskats. B eträffan d e den kom m ersiella exporten av do viktigaste v aro rn a må näm nas a tt 66,500 ton slipm assa exporterades m ot ton å r 1945, 202,600 ton su lfitc e llu losa m ot 64,700 ton, 180,900 ton sulfatcellulosa m ot 60,200 ton, 91,700 ton p app och k artong mot 25,500 ton, 207,500 ton tid n in g sp apper mot 55,600 ton, 53,100 ton om slagspapper m ot 11,200 ton, 9,500 ton papp- och p a p p erstillv erk n in g ar mot 1,600 ton sam t 129,200 ton träh u s och baracker m ot 38,000 ton föregående å r. E x p o rte n av krigsskadeståndsvaror, v ilken icke in g år i ovanstående siffro r, h ar red an behandlats i a n n a t sam m anhang. Inrikeshandeln. E h u ru inrikeshandeln fo rtfa ra n d e k än netecknades av v a ru b rist h a r den dock b livit livligare på vissa om råden. E n lig t föreliggande u p p g ifte r steg centralandelsaffärern as, p arti- och jä rn a ffä re rn a s sam t A b Keskos sam m anlagda fö rsäljn in g till 46.3 m ilja rd e r m ark frå n 24.s m iljard er

6 å r Stegringen, som u tg jo rd e 87 %, berodde delvis på a tt prisn iv ån stig it. Men em edan den genom snittliga p risnivån u n d er året. enligt p artip risin d ex v ar 56.0 % högre än 1945 ä r det tydligt, att p a rtifö r säljningen också k v a n tita tiv t v ar stö rre än å re t fö ru t; stegringen kan uppsk attas till ('. 15 f r. Samfärdseln. D å im porten oeli exporten ånyo knöto förbindelser p å alla håll i världen blev sjö farten bety d lig t livligare. De avgångna fartygens an tal v ar 3,020 u n d er 1946 m ot 1,412 å r 1945 och deras d räk tig h et n etto reg isterto n m ot 073,000 re gister! on u n d er föregående år. D rygt h ä lften av farty g en voro finska, men til! d rä k tigheten representerade dessa endast en tredjedel. D en inhem ska handelsflottan ökades något, med 66,000 bru tto reg isterto n, då vissa i ham nar i Tyskland och F ö ren ta sta te rn a beslagtagna fa rty g befriad es och <>n del n y a fa rty g byggdes ävensom n ågra gamla fa rty g köptes i utlan d et. V id årets slut om fattade handelsflo ttan 549 fa rty g om 329,800 b ru tto registerto n. D etta m otsvarade ej ens h älften av h andelsflottan före kriget, v a rtill kom m er a tt farty g en genom snittligt voro m in d re och äldre iin då. Jä rn v ä g a rn a käm pade m ot sam m a svårig h eter som föregående å r m en förm ådde dock m öta trafikbehovet b ä ttre än då. P assagerarantalet v a r så gott som oförän d rat, i ja n u a ri novem ber 50.<> m iljoner m ot 50.5 m iljo n er å r 1945, m en den befo rd rade varum ängden ökades m ed n ästan 25 % och steg fö r elva m ånader till ton. P å m ateriel rådde fo rtfaran d e en allvarlig b rist i d et v ag n an talet endast k u n n a t ökas med n å g ra h u n d ra och lokomotiven en d ast med e tt p a r stycken. A utom obiltrafiken u n d erlättad es särsk ilt av den rik lig are tillgången p å bensin. Sam m anlagt voro 33,000 b ila r i b ru k, av dem h älften bensindrivna. P ersonbilparken omfa tta d e endast en liten del, k n a p p t 30 %, av d et fö rk rig stid a antalet, m edan något flere lastb ilar än då voro i gång. B ussarnas tran sp o rtk ap acitet ä r tills vidare rin g a i b redd m ed tiden före kriget, m en e tt visst fram steg kundi; också på detta om råde annoteras u n d er fjolåret. Penning- och, kapitalmarknaden. P enningm arknaden v ar vid ingången avå re t lätt, då mot slu tet av 1945 det förestående sedelutbytet hade fö ran lett k a p ita l ström ning till k red itin stitu ten. I b ö rjan av 1946 gick ström m en i m otsatt rik tning, då affärsfö retag en och m edborgarna ånyo togo ut sina p en g ar frå n konto. D å efte r frågan på k redit v ar synnerligen livlig och kapital endast långsam t flöt in till kred itin rätt n i n gam a, skä rp tes pen n ingm arknaden snabbt, oeli denna tendens höll i sig m ed ökad intensitet u n d er hela året. A tt depositionsrörelsen v ar liten berodde på m ånga om ständigheter, bland vilka det bristan d e fö rtro en d et till m arkens värde och den strän g a beskattningen fö rtjä n a n äm nas. F ö rh an d su p p b ö rd en av skatter, vilken syntes göra det onödigt a tt sam la medel fö r senare skattebetalningar, m inskade den säsongartade stegringen i depositionerna. I ja n u a ri sjönk k re d itin rä ttn in g a rn as in låning sålu n d a allm änt. U n d er de följande m ånaderna ökades den visserligen m en långsam m are än året fö ru t, och på hösten, avstannade rörelsen eller re ta rd e rades. A ffärsb an k ern as inlån in g av allm änheten ökades m ed sam m anlagt 3,135 m ilj. m ark eller 11 %. Ö kningen v ar sålunda h älften m in d re än 1945, d å m otsvarande ökning v ar 6,323 m ilj. m ark eller 29 % ; steg rin gen v ar doek r ä tt tillfred sställan d e i bredd m ed de sista krigsåren, då ökningsprocen- ten v ar 17. Så till vida v ar utvecklingen i fjol likväl ofördelaktig som stö rsta delen av ökningen föll p å checkräkningarna medan depositionsrörelsen v a r m ycket svag. D epositionskon 1011 a ökades näm ligen å r 1946 m ed endast 1,006 m ilj. m ark eller 6 %, m edan ökningen å r 1945 hade v a rit 3,490 m iljoner eller 27 % och likaså åren d ä rfö rin n a n över 20 %. C heckräkningarna ökades därem ot m ed 2,129 m ilj. m ark eller 18 %, vilket visserligen v a r m indre än siffro rn a fö r 1945, 2,833 m ilj. m ark och 32 %, men b ety d lig t m era än 1944 och D en tre d je k ällan för inlåning i a ffä rs bankerna, de övriga k re d itin rä ttn in g a rn as term ins- och avistadepositioner, m inskades k ra ftig t u n d er 1946 som en n a tu rlig fö ljd av a tt dessa a n d ra k re d itin rä ttn in g a r, som u n d er krigsårens penningriklighet i v äntan p å p laceringsm öjligheter hade lagt in medel i affärsb an k ern a, under fjo lå re t a n vände en sto r del av dessa medel. M edan av de övriga k re d itin rä ttn in g a rn as medel 2,914 m ilj. m ark u n d er 1945 flöt o in i affärsb an k ern a, m inskades de u n d er 1946 m ed 3,012 m ilj. m ark eller 42 %. F ö ljd en v a r a tt affärsb ankern as totala inlåning, 35,430 m ilj. m ark, vid 1946 års slu t var n ästan den sam m a som e tt å r tidigare, mtxlan den å r 1945 hade ökats m ed 9,237 m ilj. m ark eller d ry g t 35 % och även under alla tid ig are å r hade v u x it snabbt. Ä andra, sidan ökades affärsb an k ern as utlån in g, trots den gällande kreditransoneringen, k ra ftig a re än u n d er något tidigare år. Den egentliga kreditgivningen å t affä rsliv e t (och de inhem ska k re d itin rä ttn in g arn a) ökades m ed 10,892 m ilj. m ark eller n ästan 6 0 % m otsvarande 5,542 m iljo n er och 44 % å r S å m ycket hade affärsb an k ern a med den n ästan o fö rän d rad e inlåningen icke k u n n at öka sin utlån in g, om icke vissa särskilda u tv ä g a r hade s tå tt dem till buds. F ö r det fö rsta m inskade de sin k re d it åt staten genom a tt icke om sätta fö rfalln a statsv äx la r; dessas belopp sjönk u n d e r fjo låret från 4,185 m iljoner till 530 m ilj. m ark. V idare m inskade de sitt obligationsinnehav, h u v u d sakligen genom a tt u tn y ttja fö rfallan d e eller på viss dag u ppsägbara statsobligationer. O bligationsförrådet m inskades sålunda sam m anlagt f r å n 8,523 m ilj. m ark till 7,106 m iljoner. F ö r det tre d je togo de u p p tillfä llig k re d it i centralbanken, frä m st genom a tt rediskontera växlar men dels också i annan form. V id fjo lårets u t gång hade affärsb ankern a p å d etta s ä tt stä rk t s itt rörelsekapital m ed 2,896 m ilj. m ark. Som en sista u tv äg fanns m öjligheten a t t m inska kassam edlen, v artill det också v ar råd, em edan kassorna tack vare sedel u tb y tet voro ovanligt sto ra i b ö rjan av året.. A ffärsb an k ern as kassam edel red u cerades d ä rfö r frå n 6,055 m ilj. m ark till 3,756 m iljoner. Genom a tt jäm sides tillg rip a dessa u tv äg ar och reglera utlånin g en kunde affärsb an k ern a h jälpligen bevilja affärsliv et k redit fö r de ofrånkom ligaste ändam ålen, men om penningm arknaden y tterlig are skärpes ä r gränsen sn a rt nådd fö r användningen av dessa medel. D å de u tlän d sk a handelsförbindelserna blevo livligare ökades affä rsb a n k ern as u t ländska såväl sk u ld er som tillgodoh avanden betydligt. Vid 1946 å rs u tg ån g v a r deras utländska nettotillgodohavande 355 m ilj. m ark, m edan det e tt å r tid ig are hade v a rit endast 33 m iljo n er; de föregående åren hade de h a ft en sto r n ettoskuld till utlan d et. A llm änhetens inlån in g i övriga k re d itin rä ttn in g a r sp arb an k ern a, p o stsp arb an ken, andelskassorna och deras centralbank, andelslagens sparkassor sam t hypoteksinrä ttn in g a rn a v ar även den betydligt svagare än å re t fö ru t. Ö kningen v ar 5,417 m ilj. m ark eller 16 %, m edan den å r 1945, då den till följd av sed elu tb y tet v ar rekordstor, hade varit 10,559 m iljoner eller 46 %. I fjol v ar ökningen dock till s itt absoluta belopp stö rre eh u ru relativ t taget m indre än 1944 och E fte rfrå g a n p å k red it var livlig också i dessa k re d itin rä ttn in g a r, vilket fram g år bl. a. av den ovan fram hållna om ständigheten att. de hade m inskat sin a depositioner i affärsb ankern a. D en stigande p enningknappheten sträckte sig således i allm än h et också till d essa k red itin rä ttn in g a r. F in la n d s Banks u tlån in g och övriga verksam het behandlas i a n d ra delen av den n a redogörelse. K apitalm ark n aden v ar stilla, då allm änheten alls icke in tresserad e sig fö r obligationer. S taten em itterade visserligen tre n y a obligationslån, näm ligen I I I sparbankslånet, e tt 5 % lån av 1946 och IV försäkringslånet, men avsättningen v ar rin g a och till sto r del begränsad till p o stsparbanken. O bligationer tillhörande det tre d je sparbankslånef hade vid novem ber m ånads u tg ån g placerats fö r 2,046 m ilj. m ark, 5 procentiga obligationer av 1946 fö r 679 m ilj. m ark och det IV försäkringslån et fö r 64 m ilj. m ark. S am m anlagt såldes obligationer fö r 2,789 m ilj. m ark, men å a n d ra sid a n inlöstes obligatio ner tillhörande äldre lån fö r 2,336 m ilj. m ark. I d et föregående h a r icke beaktats ersättningsobligationerna, krigslåneobligationerna eller tvångslånet i sam band med sedelutbytet, em edan dessa v ärd ep ap p er icke såldes i fria m arknaden. D eras sam m anlagda nettoökning v ar 9,286 m ilj. m ark. H ä rtill komma H olding-bolagets andelsbevis, som em itterades fö r 1,408 m ilj. m ark. E n del av nyss n ä m n d a obligationer och and elsbevis ha av sina m ottagare u n d er året sålts /47 2

7 10 pä m arknaden, mot»siulct av året. med fondbörscas förm edling. Även vissa stadskom m uner ha u n d er fjo lå re t tag it upp obligation,slån, m en h ä rv id h a r d et egentligen v arit frå g a om lån, som vissa k re d itin rä ttn in g a r b ev iljat i denna form, och icke om obligationer, som s p ritts b lan d allm änheten. A tt näringslivet v ar livligt ser m an också av nybildningen av aktiebolag. Sam m anlagt grundades 1,355 nya aktiebolag mot 1,485 å r 1945 m en m ycket färre under a n d ra är. D eras aktiekapital belöpte sig till 649 m ilj. m ark, en sum m a som u n d e r steg m otsvarande siffra fö r föregående år, 797 m iljoner, men b ety d lig t översköt k rig s årens resultat. H ö jn in g a r av aktiekapitalet föret ogas i rekordstor om fattning. O r saken låg dels i kap italb risten till följd av inflationen och lieska 11 ningen, dels i stadgandet om överlåtelse av ak tier till H olding-bolaget som betalning av förmögenhetsöverlåt elseskat t en. Till handelsreg istre t anm äldes 950 fö rh ö jn in g ar av ak tiek apital eller m era än tvä gånger sä m ycket som föregående å r ; det nom inella beloppet, 3,704 m ilj. m ark, v ar mycket stö rre än u n d e r de föregående åren. M ed anledning av 1 vån gsstäm pl ingen av värd ep ap p er i sam band m ed sedelutbytet v ar fondbörsen svag i början av året. V ågdalen nåddes i m ars, v arefter k u rsern a i sy n n erh et i m aj och ju n i stego för a tt sedan igen dala mot slu tet av året. K u r sern a voro enligt U n itas generalindex 340 poäng i decem ber m ot 416 poäng ett år tidigare. O rsaken till den sju n k an d e ten densen stod tydligen a tt söka i sk ä rp n in gen p å penningm arknaden och de tunga sk attern a, v arjäm te socialiseringsplanerna voro ägnade a tt m inska allm änhetens in tresse fö r aktier. E n lig t vanligheten växlade k u rsern a p å in d u striak tier mycket stark are än p å ban k ak tier och höllo sig sam tidigt p å en b ety d lig t högre nivå än de sistnäm nda. K ursindex fö r in d u striaktiern a sjönk frå n 545 poäng i decem ber 1945 till 364 poäng i m ars, steg till 582 poäng i ju n i och sänkte sig sm åningom till 436 po äng senaste decem ber och v a r då c. 20 % lägre än. e tt år tidigare. F ö r bankak tiern a avspeglas m otsvarande utveckling av kursindex i siffro rn a 140, 121, 130 och 110, v a rfö r k u rsern a u n d er å re t försvagades m ed 21 %. O m sättningen på fondbörsen v ar 1,188 m ilj. m ark och således något lägre än å r 1945, då m otsvarande siffra v ar 1,330 m iljoner. Räntefoten. T ro ts a tt penningm arknaden sk ärp tes ha in lån in g srän to rn a h ållit sig oförändrade. U tlån in g srän to rn a företedde därem ot en ty d lig t stigande tendens sålu n d a a tt de lägre rä n to rn a allm än t höjdes, m edan to p p rä n to rn a läm nades vid det gam la. H ö jn in g arn a voro dock så pass obetydliga a tt de ej förm ådde åstadkom m a jäm vikt i e fte r fråg an och tillgången på kredit, utan det visade sig nödvändigt att reg lera k re diten och begränsa den till sådana ändam ål, som voro vik tig ast u r det helas sy n punkt.. E h u ru rän to rn a på dopositionsoch checkräkning höllo sig oförändrade, åstadkom den stö rre ökningen p å checkräknin g a tt m edelräntan på affä rsb a n k ernas inlåning m inskades till 2.ao % frå n % å r 1945 och 2.5::% å r D ä r em ot steg m edelräntan på deras u tlånin g till C.2S % från, a tt ha varit 5.31 och 5.0) % åren förut. Ä ndringen berodde, utom p ä tendensen till.stegring hos r ä n torna, på a lt statsk red itern a mot låg rä n ta m inskades. Betalningsbalansen och. kapitalrörelsen. F ö rh an d su p p g ifter giva följande bild av F in lands utlän d sk a betalningsbalans u n d er H andelsbalansen slutade, om vissa fsrtygsköp, som. icke ingå i den officiella handelsstat islikens fö rh an d ssiffro r tilläg gas, i ett im portöverskott av u p p sk attn in g s vis 1,500 m ilj. m ark. H an d elsflo ttan gav i fraktinkom ster c. 1,000 m ilj. m ark, guld såldes fö r (>50 m ilj. m ark och i stuvningskostnadcr, ham navgiftcr m. m. inflöto 210 m ilj. m ark sam t i penninggåvor c. 380 m iljoner. Ä a n d ra sidan stego enligt förh a n d su p p g ifter b land u tg ifte rn a rä n to rn a till 730 m ilj. m ark och resekostnaderna till 110 m iljoner. Om övriga inkom ster och u tg ifte r saknas u p p g ift,.men felet b lir litet, om do anses ha v a rit lika sto ra som D et slu tlig a resu ltatet b lir sålunda att betalningsbalansens inkom ster och u t g ifte r täm ligen väl balanserade, m edan betalningsbalansen fö r 1945 utvisade e tt ut- giftsöverskott av 700 m ilj. m ark och för krigsåren ännu m era. U tan fö r denna beräknin g h ar läm nats krigsskadeståndet, vilket. icke direkt p åverkar betalningsbalansen, ehuru det. gjorde landet 9,430 m ilj. m ark fattig are. K apitalrörelsen v ar livligare än u n d er do tid ig are åren. I ny kredit, erhölls 35 m ilj. dollar av E xport-im port-banken och 15 m ilj. dollar för inköp av överloppsvaror frå n F ö re n ta statern as arm éfö rråd sam t 10 m ilj. dollar fö r inköp av kaffe från B rasilien ävensom 30 m ilj. svenska kronor. A v dessa k red iter voro om kring 7 m ilj. dollar och 14 m ilj. kro n o r o u tn y ttja d e vid årets slut. D å vissa, tillsk o tt erhöllos till en del tidigare k red iter och då a n d ra lån am orterades en lig t avtal v ar det, slu tlig a resultatet en nettoökning om 7,910 m ilj. m ark i den konsoliderade utlän d sk a skulden. De synliga k o rtfristig a skulderna voro vid fjo lårets slu t 14,570 m ilj. m ark och de m otsvarande tillgångarna. 6,700 m iljoner, v arfö r den k o rtfristig a nettoskulden u t gjo rd e 7,870 m ilj. m ark. Då den, m otsvarande nettoskulden e tt å r tidigare hade varit. 5,490 m iljoner hade den under årets lopp ökats jned 2,380 m iljoner. M ärkas bör dock, att till ökningen i skulden då h a b id rag it de 4,640 m ilj. m ark, som överfö rts p å S ovjetunionens konto och vilket belopp icke i verkligheten representerade n å gon n y skuld. Om det avdrages fin n e r man a tt den k o rtfristig a nettoskulden under 1946 m inskades m ed 2,260 m ilj. m ark och a tt landets hela skuld sålu n d a ökades med 5,620 m ilj. m ark. A v denna ökning u t gjorde 2,810 m ilj. m ark agioförlust fill fö ljd av k u rsfö rä n d rin g av svenska k ro nan. Ö kningen synes ej stäm m a överens m ed nyssnäm nda u p p sk attn in g av betalningsbalansen. Skillnaden beror, utom av a tt s iffro rn a överhuvudtaget äro o tillfö rlitlig a u n d e r en tid som denna, på a tt vid årsskiftet, i förskott, hade betalats en sto r m ängd varor, vilka m öjligen redan voro p å väg till F in la n d eller b eträffan d e vilka åtm instone e tt fast, kanske lån g v arig t produkt ionsa vt al ingå tts. Prisnivån. lofter den sk a rp a uppgången unuer 1945 v ar prisutvecklingen u n d er.senaste ä r lugnare. Under fö rsta delen av å re t förekommo visserligen en del p rissteg rin g ar, men sedan borgfred tillkännagavs ha p risindex visat a tt p risn iv ån h ar h å llit sig nästan oförändrad. L evnadskostnadsindox (augusti 1938 ju li 1939 = 100) steg så lunda från 404 poäng i decem ber 1945 till 403 poäng u n d er d ärp å följande ju li, till 409 poäng i septem ber och 468 poäng i december. Stegringen var sålunda i fjol 04 poäng eller 15.s m edan m otsvarande steg rin g åre t d ä rfö rin n an hade varit 99.0 %. M edelindex för 1940 v ar 450 poäng och därm ed 59.o % högre iin m edelprisn iv ån för Enligt, vanligheten var prisstegringen ojäm n, vilket delvis b erodde p å a tt kostn ad e rn a icke stego lika m ycket på alla om råden, m en fram fö r allt berodde det på, vilka p riser av m yndigheterna tillätos sliga och vilka icke. S ålunda höll sig hyresindex o fö rän d rad tro ts att byggnadsk ostn aderna från decem ber 1945 till december 1946 stego med 29.3 %, livsmedelsindex steg med endast 2.» ('/c men index i o r viirme och lyse därem ot med 15.o %, bekliidnadsindex med 30.6 r '< och skatteindex m ed hela 127.s c/c. P a rtip risin d e x utvecklades i sam m a rik t ning, ehuru den rörde sig på en något högre nivå. I decem ber 1945 v ar den 607 poäng och ett å r senare 725 poäng, v a rfö r stegringen var 19. i */<. P risn iv ån fö r im p o rterade varor var 47.n % högre i decemb er 1940 iin e!! å r tid ig are, m edan m otsvarande steg rin g fö r inhem ska p ro d u k ter var endast 10.:: ( 'r. L everansprisindex för lantb ru k sp ro d u k ter, vilken liksom de flesta an d ra indextal åre t förut hade fördubblats, steg från 588 poäng i decem ber 1945 till 653 poäng i decem ber 1946, d. v. s. med 11.1 (i.

8 Penningvärdet och. förhållandet till vilandet. E fte r do sto ra fö rh ö jn in g arn a u n d er år 1945 a ii.sågos om ständigheterna icke i fjol kräva någon än d rin g av de utländska v alu tak u rsern a. K u rsern a ]>å de viktigaste valutorna höllo sig u n d er hela året 11)40 på den nivå, till vilken de på hösten 1945 hade s tig it; sålu n d a v a r kursen på dollar alltjäm t mk 136:, på p u n d 547: och på schw eizerftang mk 31: 75. Den svenska kronkursen, som dittills hade v a rit mk 32: 30, m åste därem ot den 13 ju li höjas till mk 3 7 :9 0, då Sverige, för a tt undgå prisstegringen utom lands, fann sig fö ran låten a tt sänka k u rsern a pä a n d ra länders valutor, d. v. s. a tt h ö ja s itt eget m ynts u tlän d sk a värde. Dessutom in trä ffa d e vissa sm å k u rsfö rän d rin g ar, vilka även de h ä r ledde sig av ifråg av aran d e lands och icke av F in lan d s B anks åtg ärd er. S ålu n d a gick kursen på fran sk a fra n g den 19 feb ru ari ned frå n mk 1: 15 till mk 1: 14 och på norska kronor den 28 m aj frå n mk 27: 50 till mk 27: 45. De särskilda clearingkurser, om vilka överenskommelse trä ffa ts med vissa länder, förblevo o förändrade u n d er hela året. E n ä r exporten oeli im porten ännu ej voro fria u tan beroende av licens och m estadels grundade p å handelsavtal och em edan valutahandeln och växelkursernas u tfo rm n in g likaså i de flesta länder voro bundna, kan av anfö rd a om ständigheter än n u icke dragas den slutsatsen, a tt m arkens värde verkligen skulle ha hållit sig o fö rän d rad i relation till an d ra länders penningvärde. T värtom m åste m an slå fast, att p riser och löner också i fjol stego b ety d lig t i F in lan d, m edan m an därem ot i ländern a v ästeru t u n d g å tt uppåtgående prisrörelse eller i v a rje fall lyckats begränsa den m era än här, t. o. m. fin n er man Finlands Banks verksamhet. vissa tecken p å a tt p risern a sju n k a. Dessa fa k ta tyda på att m arkens faktiska u t ländska värde också u n d er fjo lårets lopp sjönk. D å de utländska handelsförbindelserna blevo livligare och behovet av im port fö r de oundgängligaste ändam ålen v ar sto rt, översteg efterfråg an på utländska valutor bety d lig t tillgången,.trots a tt även denna ökades dels n ä r exporten ånyo tog fa rt, dels tack vare k reditern a f r å n utlandet. D ärfö r sålde F in la n d s B ank p å v in tern till u tla n d e t stö rsta delen av s itt g u ld fö r råd, v arfö r dess bokförda värde sjönk frå n 387 m ilj. m ark vid utgån g en av 1945 till endast 2 m iljo n er ett å r senare. B ankens tillgodohavanden hos utländska korrespondenter varierade bety d lig t u n d er årets lopp allt efter som sto ra betaln in g ar till u tlan d et verkställdes eller å andra sidan export: eller k re d it gå vo valutor. Val ut a förrådet v ar vid årets b ö rja n 1,283 m ilj. m ark, nådde den 8 feb ru ari årets högsta belopp, 2,021 m iljoner, sjö n k den 23 m aj till 236 m iljoner men stärk tes ånyo p å luisten så a tt del p å årets sista dag u tg jo rd e 1,915 m iljoner. Ökningen sedan årets b ö rjan v ar 632 m ilj. -mark eller 49 %. Till fö ljd av den livligare u t rikeshandeln ökades beloppet av utländska växlar i F in lan d s B anks p o rtfö lj en hel del u n d er året, näm ligen frå n 72 m iljoner till 175 m ilj. m ark. P å skuldsidan förekom m a två utländska konton. A v dessa re p rese n tera de u t ländska k o ntoinnehavarn as tillgodo havanden i m ark en re la tiv t liten skuld, vars belopp ökades frå n 141 m ilj. m ark i slu tet av å r 1945 till 185 m iljoner i slu tet av å r E tt annat, stö rre konto u tv isar saldot av skulderna och tillgodohavandena p å clearingräkning, vid årets b ö rjan 2,803 m iljoner och vid dess slu t 7,414 m ilj. m ark, ett belopp som avser d en fin sk a folkhush ållningen s skuldsaldo p ä c learin g räk n in g och icke F in lands B anks egen skuld. D en avsevärda ökningen berodde p å a tt u n d er å re t p å denna räknin g upptogos tyska statens och tyska m edborgares tid ig are tillgodohavanden i F in lan d, n u m era överförda p å Sovjetunionen, till ett sam m anlagt värde av 4,639 m ilj. m ark. U tan denna överföring, som icke betydde någ o n n y skuld, skulle sald o t på clearin g rä k n in g ha m inskats till 2,775 m ilj. m ark. Utlåningen. F in lan d s Banks u tlånin g tenderade a lltjä m t a tt liksom u n d er de närm ast föregående åren stig a synnerligen k ra ftig t, tills u n d er de sista m ånaderna av å re t en v ändnin g in träffad e. K ela utlåningen steg frå n 22,397 m ilj. m a rk i slu tet av fö regående å r ända till 33,298 m iljoner den 23 septem ber men sjönk d ä rp å till 29,409 m iljoner på årets sista dag. D en totala ökningen v ar således 7,012 m ilj. m ark eller 3 1 %, m edan ökningen å r 1945 hade v arit endast 2,422 m ilj. m ark eller 12 %. Ö kningen i centralbankens u tlå n in g v ar en n a tu rlig fö ljd av stram heten p å penningm arknaden och hade främ st tv å orsaker, dels ökningen i bankens d irekta k redit åt näringslivet, dels krediten å t k re d itin rä ttnin g arn a. Ä nda till septem ber verkade dessutom sta ten s kreditbehov k ra ftig t i Utgången av nummien 1O1"i sam m a rik tn in g, men m ot slu tet av året kunde staten, såsom ned an n ärm are fra m går, betydligt av k o rta sin skuld till cen tralbanken och förorsakade sålu n d a nedgång i hela utlåningen. F in lan d s Banks u tlå n in g åt egna k u n d er ökades u n d er å re t frå n 3,797 m ilj. m ark till 9,031 m iljoner, dubbla eller m ed främ st a tt fin n a i d. v. s. till m era än det 138 %. O näringslivets återlu im i- ning och ökningen i kostnaderna till följd av lime- och prissteg rin g en. Dessutom gav centralbanken in d irekt kredit å t näringslivet, då den m ed rediskonterin g ar och andra k re d ite r stödde affärsb ankern a. Då penningm arknaden till följd av sedelu tb y tet v ar särdeles lä tt i b ö rjan av åre t förekom dylik k re d it alls icke till en början. M en redan i febru ari rediskonterades de första v äx larn a i F in lands B ank, och i ju n i steg d e t rediskon- terad e beloppet till 3,034 m ilj. m ark. Sederm era sjönk det ånyo och u tg jo rd e på årets sista d ag 2,458 m iljoner. D ärjäm te togo a ffärsb ankern a sin tillfly k t till hypotekslån, som p å som m aren stcgo till 274 m ilj. m ark, men i oktober återbetalades de sista av dessa lån. G ranskar m an F in lan d s B anks kred itgivning enligt utlåningsform en, fin n er man a tt de d irekt diskonterade växlarna u n d er 1946 liksom tid ig are voro lån g t viktigare än de övriga. V ärdet av denna v äx e lp o rt Finlands Banks inhemska kreditgivning dr Statens växlar Anilra växlar 1Ivpotekslaii Kassakreditiv Kedislcontoringar Annan kredit åt kreditinrättningar Summa Decem ber... 18,600 3, _ 22, J a n u a ri... 17,950 3, ,151 F e b ru a ri... 16,450 4, ,794 M ars... 18,150 4, ,433 A p ril... 19,550 5, ,429 M aj... 21,750 5, , ,726 J u n i... 22,500 6, , ,282 J u li , , ,837 A ugusti... 23,500 6, , ,920 S eptem ber... 24,300 6, , ,042 O ktober... 23,520 6, ,048 31,845 Novem ber... 20,370 7, ,959 30,312 Decem ber... 17,920 8, ,458 29,409

9 14 följ v ar i b ö rjan av året 22,282 m ilj. m ark,.stod i septem ber högst, vid 31,008 m iljoner, och hade vid årets slut s ju n k it till 26,331 m iljoner. De direkt, diskonterade växlarnas belopp hade sålunda u n d e r året ökats med 4,04!) m ilj. m ark eller 18 %, m edan ökningen u n d er föregående å r hade v a rit endast 2,426 m iljoner eller 12 %. H ypotekslån en höllo sig, om nyssnäm nda hypot ekskre.diter åt kredit inrii ti ningarna ieke beaktas, vid helt anspråkslösa, belopp; de stego frå n 38 m ilj. m ark vid å rets b ö r ja n 1ill 64 m iljoner vid dess slu t. K ännbarare ökades kassakreditiven. Vid årets ingång hade endast 77 m ilj. m ark ly fts på dessa räknin g ar, men u n d er å re ts lopp, då också nya såd an a k re d ite r beviljades, ökades det ly fta beloppet till 673 m iljo n er den E x p o rtin d u strin... H em m a m a rkn a dsi n d us t r i n H andelsfirm or... övriga... Ifäntcsat.senui. 1 ju n i höjde F in lands B ank vissa vid utlåningen tilläm pade räntesatser.»sedan dess h a r rä n ta n på kassakreditiv v a rit 4 1/ 2 % och p å hypotekslån 5 %. Den lägsta diskont räntan, vilken tilläm pas vid diskontering av rena v aru v äx lar m ed en å terb etaln in g s)id icke överstigande tre m å nader, ä r fo rtfaran d e 4 %, såsom den h a r v a rit sed an den 3 decem ber 1934, m en vid all a n n a n v äxeldisk ontering och -om sättning tilläm pas en räntesats om 5 %. Sedelstocken. D et vid årssk iftet (5 verkställda sedelutbytet, hade, em edan vetskap om p la nen sprid d e sig bland allm änheten, redan p å fö rh and fö rorsakat en ström av sedlar till kontona i k re d itin rä ttn in g a rn a och en snabb ned g ån g i d e t utelöp ande sedelbeloppet frå n 18,872 m ilj. m ark i au g u sti ill 13,598 m iljoner vid årsskiftet. Sedelu tb y te t verkställdes sålunda a tt 5,000, 1,000 och 500 m arks sedlarna i utbytesm om entet förlorade h älften av sitt värde som betalningsm edel; deras ena halva 31/12 31/12 31/ december. l å årets sista dag belöpte sig den u tn y ttja d e kassakreditivkrediten till 556 m ilj. m ark eller d ry g t sju gånger så m ycket som e tt å r tidigare. De m ånatliga växlingarna i bankens olika slag av u tlån in g fram gå för 1946 u r om stående sam m anställning. I lu r u F in lands B anks d irekta k re d it å t näringslivet procentuellt fördelade sig m ellan olika verksam hetsgrenar belyses fö r åren i följande sam m anställning-, som utv isar situationen p å årets sista dag. Såsom av dessa sifferserier fram g år ha handelsfirm ornas och de,,ö v rigas a n del i centralbankens utlån in g ökats i bredd m ed export- och hem m am arknadsindustrins andel, eh u ru också denna beviljats avsevärt ökad k red it « /12 31/12 31/ !) » 20. o c, o i K gällde endast som tillfällig t k vitto p å e tt tvångslån till staten. Även den an d ra halvan av de gamla sed larn a förlorade den 16 fe b ru a ri 1946 sin giltighet som betalningsm edel och skulle b ytas u t före u tg å n gen av sam m a m å n a d ; senast den 16 m ars skulle även sedlarna om 100 m ark och lägre valör bytas ut mot nya, dock så a tt sta te n icke tvångsbelånade dem. S edelutbytet. v ar en länk i on serie åtg ärd er, som dels hade vissa penningpolitiska syften, närm ast a tt binda överflödig köpkraft, dels avsågo vissa finanspolitiska mål. Liksom i de främ m ande länder, vilkas exempel följdes i den n a åtg ärd, försökte m an sam tid ig t klarlägga, h u ru m ycket sedlar som u n d er k rig såren hade sökt sig till utlän d sk h an d eller fö rstö rts ävensom h in d ra eventuell använ d n in g av de förstnäm nda. Då de stora sed larn a den 1 ja n u a ri hade fö r lo rat h älften av sitt värde, sjönk den u te löpande, som betalningsm edel giltig a sedelstocken till 7,952 m ilj. m ark. S ålunda reducerad förslog den n atu rlig tv is inte a tt täcka behovet av betalningsm edel, då priser, löner och b etalningssätt voro oförändrade. A lla, som av fru k ta n fö r sedelutbytet hade la g t in sina p ennin g ar på bank, skyndade sig a tt ly fta dem fö r a tt igen få behövliga kontanter. Likaså bytte de in r ä ttn in g ar, främ st statens kassor och k re d itin rä ttn in g a rn a, vilkas innehav av stora sedlar lagen befriade frå n tvångslån, genast u t sina sedlar m ot n y a; h ärv id ökades det utelöpande sedelbeloppet med en summa, som m otsvarade h älften av deras innehav av stora sedlar oeli sam m anlagt steg till 2,376 m ilj. m ark. Av dessa orsaker ökades sedelstocken, som motse.it var, och var 12,980 m ilj. m ark redan i slu tet av ja n u ari. ') Till slu tet av april hade den stig it till 18,107 m iljoner och kom sålunda red an n ä ra to p p siffran fö r föregående år. D ärpå ägde dock en sedvanlig säsongväxling rum och sedelstocken reducerades något fö r a tt likväl u n d e r hösten på n y tt stiga. M axim um nåddes i slutet av oktober, då sedelstocken steg lill 19,667 m ilj. m ark. U nder årets sista veckor sjönk den ånyo, så a tt vid årets u tg ån g sedlar fö r 18,233 31/ G uldkassa K orrespondenter i u tlan d et.. 1,283.1 U tländska växlar o Utländska, sedlar och kuponger 9.g I nhemska växlar... 22,282.:; Sum m a 24,033.7 Såsom av ovanstående fram g år ökades sedeltäckningen k ra ftig t, särskilt under an d ra och tre d je k v artalet, men m inskades m ycket u n d e r det fjärd e. U tvecklingen bestäm des i främ sta ru m m et av fö rä n d rin g a rn a i de inhemska, växlarnas belopp. Sam m anlagt ökades sedeltäckningen u n d er året frå n 24,034 m ilj. m ark till 30,896 m iljoner. Ökningen, vilken således v a r 6,862 m ilj. m ark eller närm are 29 %, berodde, utom på ansvällningen av den inhem ska växelportföljen, delvis också p å a tt v a lu ta fö r rå d e t och de utländska v äx larn a ökades, m edan därem ot nedgången i guldkassan verkade i m otsatt rik tning. Sedeltäckningen v ar u n d e r hela året riklig och växlade inom r ä tt snäva gränser. V id 1945 års u tg ån g v ar den % av m ilj. m ark befunno sig i om lopp eller 4,635 m iljoner m era iin ett å r tid ig are och 2,576 m iljoner m era än i slu te t av A tt sedelstocken så sn a rt sökte sig till sin gamla nivå k räv er e tt svar p å fråg an, vilket det egentliga resultatet, av sedelu tb y te t var. F in ansp o litisk t betydde sedelutb y tet fö r staten dels e tt lån om c. 3 m ilja rd e r m ark till låg rä n ta, dels en inkom st om 423 m ilj. m ark av sedlar, som ieke presenterats till inlösen; denna sum m a bör dock m inskas med kostnaderna fö r sedelutb y tet. Den penningpolitiska betydelsen av åtg ärd en kan ieke lika lä tt läggas fram. Det ä r dock ty d lig t att, k ö p k raften d ä rigenom i någon män kunde begränsas och a tt sedelstocken d ä rfö ru ta n skulle v ara k än n b art stö rre än nu. Jäm sides med sedelstocken ökades även de medel, mot vilka F in lands B ank regleinentsenligt ä r b erättig ad a tt em ittera sedlar, betydligt u n d er året. D enna utveckling belyses av fö lja n d e tab ell: 31/3 30/6 30/9 31/ ( , s 1,585.8 l,914.o !) 9.o ,835. s 31,595.o 32, , ,301.!* 32, ,225. i 30,895.o alla vid an fo rd ra n b eta lb a ra förbindelser. U nder årets lopp sjönk d e tta proportionsta l något oeli v ar vid dess slu t 108.c %. A nnu rik lig are v a r sedeltäekningen jä m fö rd m ed det utelöpande sedelbeloppet. I början av året v ar sedeltäckningen, som u n d er det, senare h alv året 1945 hade stig it jäm sides med nedgången i sedelstocken, 176.s % av den utelöpande sedelstocken. 1)å sedelstocken u n d er de fö rsta m ånad erna av 1946 ånyo blev rikligare, sjönk d etta relationstal och v ar i b ö rjan av m aj % fö r a tt doek ånyo stiga till toppen för året, %, i b ö rjan av augusti. Vid årets u tg ån g v ar ifråg av aran d e relationstal I69.r>%, d. v. s. något läg re än e tt å r tidigare. Den oanvända sedelutgivningsrätten eller i) l>ossa siffro r skilja sig från de i Finlands Banks veckorapporter upptagna sedelbeloppen, emedan i dessa sistnämnda ännu ingingo liögerhalvorua av do icke inlösta sedlarna. Fram till juni beaktades i veckorapporterna dessutom de till inlösen icko presenterade sedlarna. 15