RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1935 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS STATSRÅDETS t r y c k e r i

Transkript

1 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÄR 1935 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1936 STATSRÅDETS t r y c k e r i

2 D et ekonomiska livet i Finland år Sid. Det ekonomiska livet i Finland Ar 19. lf>... 3 Industrin... 3 L antbruket... 4 Arbetsmarknaden... 5 Utrikeshandeln... ti Inrikeshandeln... 7 Samfärdseln... 7 Penningm arknaden och kapitalm arknaden.. 7 Räntefoten... 8 Betalningsbalansen oeh kapitalrörelsen... 8 Finska markens värde och prisnivån... 9 Finlands Banks verksamhet Penningvärdet och valutahandeln Utlåningen Räntesatserna Sedelstoe.ken Innehåll: Sid. Bankens förhållande till staten Bankens bokslut tv Barikfullmäktige handlagda ärenden Inlösen av sedlarna... ]8 Pensionerna Avskrivningen av värdelösa fordringar.. 1,8 Revisionen Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren Bankens historia i<) Under Rankfullm äktiges inseende stående fonder K ontrollanterna vid avdelningskontoren... ]9 Bankfullm äktige och revisorer Den betydande fö rb ä ttrin g i k o n ju n k tu rerna, som ägde rum Aren 1933 oeh 1934, fortgick liven u n d er ä r Stegringen skedde em ellertid i allm änhet långsam m are ocli synes ilen pä en del om råden till oeli m ed ha avstannat. 1 synnerhet inverkade den fö rsäm rin g på den in ternationella tr ä v arum arknaden, som inträdde på hösten 1934, i avsevärd g rad på v å rt lands folkhushållning, vilken a lltid ä r känslig för u t vecklingen av trävaru exporten. Då denna m arknad i slu tet av å re t ficks stabiliserad, var läget vid årets slut mor lovande iin vid dess början. In d u strin. Den stegrade livaktigheten inom produktionsverksam heten fortgick pä de flesta om råden av in d u strin. S ålunda steg ind u strin s produktionsvolym enligt U nitas index frå n 140 å r 1934 till 150 senaste år, sam tid ig t som index fö r dess värde ökades frå n 120 til) 124 poäng. Såväl stegringen i volym en som i värdet v ar m indre iin u n d e r föregående år. S tegringen i volym en v ar näm ligen enligt förhandsberäkn in g ar 7 % m ot 22 % för föregående å r och ökningen i v ärdet endast 3 % m ot 24 % å r E 11 jäm förelse mod de to p p siffro r, som nåddes u n d e r den föregående högkonju n k tu ren å r 1928, visar, a tt in d u strin s p ro duktionsvolym enligt ifråg av aran d e index u n d er redogörelseåret översteg den då n ådda volymen m ed 2 2 % och a tt ii ven dess värde steg till den nivå, som då nåddes. Utvecklingen på olika om råden var mycket o likartad. jvledan ökningen i p ro duktionen å r 1934 ungefärligen i samma m ån berodde av utvidgningen i ex p o rtin d u strin s och hem m am arknadsindustrins p roduktion, berodde den senaste å r i h u vudsak av den senare, m edan därem ot exportin d u strin såsom helhet b etrak tad gick tillbaka. II cmmanui rknadsiiu lm i ri ns produktion stegrades u n d er redogörelseåret såväl till sin volym som till sitt värde med u n g efär % eller något m indre än åre t d ä r förinnan, men ä r det anm ärkningsvärt, a tt den i bägge avseenden överskred den re kordnivå, som nåddes å r Ökningen i produktionen iir gemensam fö r alla de viktigaste in d u strig renarn a. D en kännbaraste stegringen ägde rum inom m etall- och m askindustrin, vars produktionsvärde ökades m ed över 21 %, sam t inom ston-, ler- och g lasindustrin, för vilken m otsvarande stegring v ar inem ot 19 %. V ärdet för närings- och lijutningsm edelsind ustrin ökades därem ot m ed endast 8 </<. E xp o rtin d u strin s totala produktion ökades icke m er efter don m ark an ta steg rin gen föregående å r. u tan produktionsvolym en höll sig o fö rändrad och nedgick v ärdet m ed cirka 10%. Det o aktat var volym en k ä n n b a rt (27 % ) stö rre iin å r 1928, m edan v ärd et av produktionen u n d ersteg ifråg a varande rek o rd siffra med 9 %. Denna tillbakagång berodde enbart av sågindustrin, vars avsättningsm arknad be g y n t försvagas redan u n d er senare h älften av å r Rodogörolseåret bogynte så-

3 4 lundii un d er ogynnsam m a iörcbud oeli u n der åre t I orsiini ra des träv aru m ark n ad en y tterlig are. F örbrukningen var myckel svag överallt utom i E ngland, d ä r den v;ir god, nieu även d är törliöllo sig köparna, som lägo inne med stora lager, avvaktande i början av året, F ö rh andlin g ar om p la ceringen av de ryska trä v a ro rn a ledde efter m ånga öden lill ett avtal, som innebar en k än n b ar prissänkning. Även de finska triiv aru ex p o rtö rcrn a voro tvungna alt l.lere g ån g er sänka sin a priser. 1 slutet, av oktober, då de ledande firm orna rodun hade p lacerat sin produktion, observerades dock, a tt nedgången i prisen v arit onödigt hä1- tig, v arfö r för de återstående varum ängd ern a kunde erhållas ett något b ättre pris. I början av decem ber lyckades m an lä till stån d ett avtal m ellan de viktigaste truvaruex p o rteran d e länderna, i vilket bl. a. garan terad es å t F in la n d en tillfred sställande exportkvantitet. E n fö ljd härav var. att träv aru m ark n ad en stabiliserades i slu te t av å re t och a tt även i prisen begynto fra m trä d a en m indre stegring. Exporten av sågade varo r v ar u n d er rodogörelseåref endast något m indre än u n d er föregående år, näm ligen 1,041,500 standard s mot 1,086,900 stan d ard s å r Den exporterad e m ängden v ar sålunda avsevärt större än åren 1933 och P å g ru n d av de ogynnsam m a prisförhållandena m inskades å te r den inkom st lan d et erhöll io r sågade varor, vilken inkom st å r 1934 belöpte sig till 2,213 m ilj. m ark, till 1,828 m ilj. eller m ed inem ot 1/ r>. De övriga grenarna av exportin d u strin kunde därem ot öka sin export, även om p risfö rh ållandena fö r det mesta gestaltade sig o tillfredsställande. E xporten av olika slag av trä v a ro r u t vecklades u n d er redogörelseåret på följande sätt. E x p o rten av fanor stegrades från 315,000 ton till 127,000 ton eller med 1 0 %, exporten av trå d r u lla r frå n 5,900 ton till 6,100 ton eller m ed 3 % och utförseln av iivriga träv aro r från 3,300 ton till 4,100 ton eller ined 2-1 %, m edan åte r exporten av m öbler nedgick från 1,900 ton till 1,200 lon ('ller med 37 %. E xporten av ru n t virke var något m indre, av gruvstolpar exporterades 1,818,000 n r m ot 1,808,000 n r och av slipved 1,217,000 n r mot m:: föregående är. Inalles in kom till landet för trä v a ro r och ru n t virke 808 m ilj. m ark mot 74S m iljoner å r Pappersindusl rins produkt ion stegrades avsevärt oberoende av de pä en del om råden fastställd a begränsningarna, vilka stöda sig på avtal, och stegrades exporten likaså. U tförseln av p appersmassa steg frå n 249,000 lon till 289,800 ton eller m ed 16 %, exporten av su lfitcellulosa frå n 597,200 ton till 688,700 ton, vilket m otsvarar en stegring av 15 %, exporten av sulfatcellulosa frå n 204,900 ton till 235,000 ton eller m ed 15 %>, expo r ten av p ap p er från 355,800 ton till 376,100 ton eller m ed (i % sam t utförseln av p app frän 64,300 ton lill 66,100 ton m otsvarande en stegring av 3 %. E xporten av allii dessa alster var stö rre än för något tid ig are år. Deras exportvärde h ar dock icke ökats lika k ra ftig t som exportvolymen. E xportv ärd et v a r inalles 2,516 m ilj. m a ra eller 10 % stö rre än å r B yggnadsverksam heten tog ett kännbart uppsving, i H elsingfors fullbordades 124 byggnader, vilka hade e tt k u b ik m ått av n r mot 47 byggnader och 309,900 m" å r A n talet fullbordade nya boningsrum var 4,205, m edan m otsvarande tid föregående å r var endast 1,836. F ö r jäm förelsens skull kan näm nas, att u n d er tiden för den senaste byggnadshaussen, å r 1928, antalet färd ig ställd a boningsrum översteg 16,000. L a n tb ru ket. R esultatet av la n tb ru k et Sir endast delvis beroende av kon ju n k tu rern a, och beror lika myckel; av natu rfö rh ållanden a. P ä g ru n d av ogynnsam m a klim atiska fö rh ållanden blev skörden avsevärt säm re iin år E nligt fö rh andsu p p g ifter m inskades skördem ängden lör de viktigaste siidesslagen på följande sätt: av korn och havre m ed 1 7 %, av rag med cirka 9 % och av vete m ed 1 %. Därem ot erböllos rekordskördar av potiiter och odlat hö, av den förra 16 % ; nv den senare 10 % stö rre än å r P å g ru n d av regn led skördens kvalitet avsevärd skada. Den to tala skörden u tg jo rd e senaste å r enligt fö rh audsuppskattning 3,503.foderenheter och v ar alltså något m indre än iöregående år, då den u tg jo rd e 3,588 foderenheter, men stö rre Sin å re t d ärfö rin n an. M inskningen i v ärd et av skörden v ar därem ot stö rre; enligt förhandsuppskaltning v ar v ärd et av densam m a 4,872 m ilj. m ark m ot 5,223 m iljo n er föregående år. Ä {indra sidan ha k o n ju n k tu re rn a sedan länge i så m åtto varit; förm ånliga fö r lantbruksproducenterna, a tt prisstegringen å flere p ro d u k ter av kreatursskötseln, vilken begynte red an å r 1934, fortgick u n d er redogörelseåret. I synnerhet v a r p riset på sm ör, ost, m jölk och nötkött u n d e r redogörelseåret k än n b art högre än u n d er n ä r mast föregående år. P risin d ex för la n t b ru k sp ro d u k ter var senaste å r i genom snitt 75 (m edelprisen för åren = 100) eller 5 poäng högre än å r 1934 och index för decem ber v ar 80 m ot 77 ett å r tidigare och 70 vid utgången av å r Denna utveckling i prisen berodde i huvudsak av utvecklingstendensen på värld sm ark n ad en, m edan inverkan av statens om fattande stö d åtg ärd er till stö rsta delen inskränkte sig d ärtill, a tt p risnivån för inhem ska la n t b ru k sp ro d u k ter fo rtfaran d e höll sig avsevärt, högre än im portprisen. Å an d ra sidan stego även prisen å lantbruksförnödenheter och lan tb ru k sarb etarn as löner: de fö rra frå n i genom snitt 86 till 90, de senare frå n 82 till 85. P risste g rin g en fö r förnödenheterna berodde i huvudsak av fö rd y rin gen p å kraftfo d er. F ö r exporten av lan tb ru k sp ro d u k ter in llö t u n d er det gångna å re t lill landet m er p en g ar än u n d er de föregående åren oberoende därav, a lt exportm ängderna, dels på g ru n d av en stegring i den inhemska förbrukningen, dels på g ru n d av sp ä rrå tg ä rd e r frå n u tlandets sida, delvis m inskades. Sålunda, nedgick.smörexporten Iran 11,098 ton till 10,243 ton och exporten av ii gg från 9,954 ton till 8,730 ton, medan å te r av olika slag av k ö tt utfördes >,712 ton m ot 3,226 ton å r 1934 och av ost 4,248 ton m ot 3,866 ton nyssnäm nda är. Inalles inbragte exporten av anim aliska livsförnödenheter å r m iljoner m ark eller n ära 14% m er Sin å r Till en steg rin g av lantbruksbefolkniugens levnadsstandard och köpkraft, bidrog Siven den avsevärda inkomst, som erhölls från skogarna sam t skogs- och flottningsarbetena. Enligt, u p p sk attn in g erhöll lant- bruksbel oikuin gen u n d er avverkningsperioden av dessa källor inkom ster t ill et,t belopp av cirka 2,050 m ilj. m ark m ot 1,950 för föregående avverkningsperiod och endast en fjärd ed el därav, då depressionen v ar som svårast. O aktat dessa gynnsam m a omstsindigheter och ehuru räntefo ten befann sig i nedgång och m an frå n statens sida fo rtsatte m ed verksam heten fö r stabiliseringen av lan tb ru k ets skulder, kunde talrik a jordbrukslii.gcnhct.cr icke hin d ras frå n a tt gå omkull. V id exekutiva auktioner försåldes sålunda u n d er redogörelseåret 2,506 lägenheter. D enna siffra var dock avsevärt lägre iin m otsvarande tal för de två närm ast föregående åren, 3,428 och 4,267. A rbetsm arknad en. Dä produkt ionsverksam heten på flere om råden blev livligare, fo rtg ick å arb etsm arknaden den tendens till fö rb ä ttrin g,

4 (i 7 som iakttagils u n d er de närmast, föregående åren. Vid ingången av redogörelseå re t voro i statens k o rtreg ister över arbetslösa u p p tagna cirka 19,200 arbetslösa och u n d er ja n u a ri m ars stegrades antalet a r betslösa till över 22,000, men nedgick snabbt u n d er vårens lopp. Vid utgången av ju li fann.s det endast 3,700 arbetslösa, v arfö r m an kan siiga, att den egentliga konjunkturarbetslösheten då liadc upphört. På hösten fra m trä d d e återig en säsongarbetslöshet, vilken i slutet av december av särskilda orsaker, m inskning och uppskov i skogsarbetena, steg rä tt så högt eller till 17,800 personer. 1 jäm förelse exempelvis m ed åren , då antalet arbetslösa v ar resp. 41,000, 82,600 och 87,300, ha fö r hållandena dock avsevärt förb ättrats. H ä r vid bör em ellertid beaktas, att prin cip ern a fö r anteckning i statens arbetslöshetsreg istcr något ä n d ra ts under årens lopp, v arfö r siffro rn a icke fu llt m otsvara v aran d ra. A rbetsm arknaden var u n d er hela å re t lugn och ha inga större arbetskonflikte r förekom m it. N ågon allm än arbetslönesta tistik föreligger icke, m en ha exem pelvis skogsarbetarnas löner stegrats med i m edeltal cirka 8 r/<. I' I nkesluindeln. U ppsvinget i utrik esh an d eln fortgick u n der å r 193r>. Värdet av hela handelsutbytet med u tlan d et var 11,548.o m ilj. m ark mot 11,002. t m iljoner föregående år. H andelsu tb y tet v ar sålunda till s itt värde 4 6 % stö rre än å r 1931, då det var som lägst, men fo rtfa ra n d e cirka 19 % m indre än vid toppen för senaste högkonjunktur. D e tta beror dock på de fö rän d rad e p risförhållandena; till sin volym var utrikeshandeln m er om fattande än u n d er något tid ig are år. S tegringen i utrikeshandeln u n d er senaste å r berodde i första hand på en ökad livaktighet i im porten. D ennas volym v a r näm ligen 11 (/r. stö rre än föregående å r och dess värde ökades m ed m ilj. m ark till 5,344. i m iljoner. Även exporten ökades till sin volym m ed u ngefär 6 %, men nedgick dess värde på g ru n d av ofördelaktiga prisförhållanden med 22. j m ilj. m ark och belöpte sig sålu n d a till 6,203.!> m iljoner. Ökningen av exporten berodde i h u vudsak på en steg rin g i utförseln av trä fö r ädlin g sin d u strin s pro d u k ter; i samma rik tn in g inverkade ökningen av ex p o rtk v an titetern a för cn del lantb ru k sp ro d u k te r och förb ättrin g en i prisen to r en del an d ra, m edan å te r exporten av sågade varo r in b rag tc m indre än å r Den k raftig a stegringen i im po rten berodde främ st pä avsevärda investeringar och på uppsvinget i den industriella verksam heten sam t endast till en rin g a del p å en steg rin g i konsum tionsförm ågan. S å lunda ökades v ärd et av im porterade m askin er ined m ilj. mk, v ärd et av råvaror m ed m iljoner och av färd ig a in d u strialster med 158.c, m iljoner m ark. D ärem ot v ar im porten av närings- och njutningsm edel 15.«m ilj. m ark m indre än för n ä rm ast föregående år. D enna m inskning berodde delvis på a tt en del im p o rtvaror blevo billigare, dels åter d ärp å, att en del av im porten av vissa varor på g ru n d av väntade tul Inedsättningar fram sköts till ja n u a ri Av hela im porten kom d ry g t 64 % p å varor, som tjä n a p ro duktionen och 36 % på varor, som direkte användas till konsum tion. Då värdet av im porten ökades sam tidigt som v ärdet av exporten nedgick, gestaltade sig handelsbalansen icke lika förm ånlig som n ärm ast föregående år, då exportöverskottet v ar sällsynt stort. E n dylik fö r än d rin g av handelsbalansen v ar även a tt vänta. M en då expo rtöverskottet även u n d er senaste å r ännu v a r så sto rt som 859.s m ilj. m ark, kan resu ltatet anses m ycket tillfred sställan d e. Tnrikcshandcln. E n fö rb ä ttrin g i k o n ju n k tu rern a ägde rum även inom inrikeshandeln, v ars f ö r säljn in g tog ett uppsving på de flesta områden. Speciellt kan konstateras, a tt ökningen i konsum tionen icke inskränkte sig b lo tt till de o u ndg ängligaste konsum tionsvarorna, u tan a tt m an på m ånga håll övergick även till d y rare varukvaliteter. Den fö rb ä ttrin g i köpförm ågan, som fra m trä d e r på g ru n d av dessa om ständigheter, belyses därav, a tt fö rsäljningen fö r en del stora p a rtia ffä re r stegrats m ed 14 % i jäm förelse m ed ä r F ö rsäljn in g en v ar sålunda 38 % stö rre än å r 1932, då den v ar som lägst, och nådde redan den nivå, som rå d d e före krisen. S a m färdseln. Ö kningen i sam färdseln, som å r 1934 v a rit jäm förelsevis snabb, av stan n ad e senaste år. O rsaken v a r n ärm ast nedgången i exporten av träv aro r. T onnaget för från u tlandet anlända och till u tla n d e t avgångna fa rty g v ar u n g efärligen lika stor som å r 1934, men den p er järn v äg transp o rterad e m ängden gods sjönk med 4 % från den föregående å r nåd d a to p p siffran. P enning- och kapitalm arknaden. U tm ärkande fö r penning- och k ap italm arknaden v ar den fö r v åra förhållanden sällsynta lättnaden, vilken u n d er årets lopp efterh and fra m trä d d e allt tydligare. D etta berodde å ena sidan på det rikliga tillflö d et av sp ark ap ital till k re d itin rä ttn in g arn a, å a n d ra sidan på den i fö r hållande till det ekonomiska livets intensite t ringa efterfråg an på kredit. I g ru n den berodde den, likasom fö r de föregående åren, p å den gynnsam m a betalningsbalansen. T illflödet av depositioner till k re d itin rättn in g arn a, som i början av året v ar rikligt, påverkades p å hösten ofö rm ån ligt såväl av svårigheterna i bärgningen av skörden som av svagheten i tr ä v a r u m arknaden. R esultatet var, a tt ökningen i depositionerna, då affä rsb a n k ern as checkräk n in g ar icke beaktas, stannade vid 820.u m ilj. mk, d. v. s. vid e tt något m in d re belopp än å r 1934, då ökningen v ar avsevärt stö rre iin fö r de föregående krisåren. V ad å an d ra sidan kreditgivningen beträ ffa r, kan m an konstatera, a tt den insk ränkning i affärsb ankern as kreditgivning, som ägt rum än d a sedan krisens u t b rott, icke m er fo rtsatte u n d e r senaste år. Ö kningen i kreditgivningen v ar visserligen obetydlig, endast 35.o m ilj. mk, men förtjä n a r den uppm ärksam het som symtom för utvceklingsriktningen. Även F in lands B anks kreditgivning, som de föregående å ren m inskats, ökades senaste å r m ed 109.r. m ilj. mk. H ela ökningen v ar sålunda 144.r, m ilj. mk eller 2 %, m edan därem ot kreditgivningen u n d er föregående å r m inskades med m ilj. mk eller 3 c/c. Ö kningen i bankernas k reditgivning hade senaste å r uppenbarligen v arit k än n b art större, om icke obligationsm arknaden varit så livlig, att flere a ffärsfö retag kunde stabilisera sina tid ig are b an k k red iter i form av långfristig a obligationslån. E n lig t disponibla u p p g ifte r n yem itterades obligationslån till ett. nom inellt belopp av över 800 m ilj. mk, alltså något m er ä n föregående år. 1 n äm n d a belopp ha ieke m edräk n ats egentliga konverteringslån, vilkas sum m a steg till inem ot 300 m ilj. mk. A ffärsb an k ern as ställn in g v ar u n d er hela redogörelseåret m ycket lä tt och deras likviditet, som redan vid b ö rjan av året var god, fö rb ättrad es fortgående u n d er årets lopp. M edan affärsb an k ern as k red itgivning i F in la n d i allm änhet ä r k än n bart stö rre än inlåningen, u n d e r k ristid er t. o. m. m ycket större, v ar förhållandet

5 1 s <) u n d e r senaste a r del m otsatta. Vid årets b ö rja n v ar inlåningsövcrskottct m ilj. m k oeh steg frå n d e tta belopp sm å ningom till m iljoner på årets sista dag. V id dessa förhållanden behövde ingen enda av affärsbankerna tillg rip a rediskontering, u ta n hade en del av dem tvärtom svårigheter a tt finna läm pliga placeringar. På denna g ru n d höllo sig affärsb an k ern as kassor stora och stego frän m ilj. mk vid redogörelseårets b ö rjan fill 633.;; m ilj. vid dess slut. Åven de övriga k re d itin rä ttn in g a rn a hade placcringssvårigheter bl. a. på grund därav, att affärsb an kernas inlåning av a n d ra k re d itin rä ttn in g ar under redogörelseåret ökades med 91.3 m ilj. m ark och uppgick vid årets u tg ån g till 817.c. m iljoner. A f färsbankernas utlii ndska placeringa r voro i b ö rjan av å re t sällsynt stora och överskredo avsevärt m otsvarande belopp av skulder till utlan d et. S ederm era m inskades de utländska nettotillgodohavandena och nedgingo till m ilj. m ark på årets sista dag m ot 371.t m iljoner e tt å r tid i gare. F ö rsäm rin g en i bankernas förbindelser gentem ot u tla n d e t berodde på å te r betalningen av en del långfristig a lån. F in lands B anks ställn in g förblev, såsom i det följande skall påvisas, u n d er hela å re t m ycket stabil. L ättnaden i penningm arknaden kan utom av det föregående y tterlig are åskådliggöras p å m ånga sätt. H ä r m å b lo tt näm nas, a tt antalet anhän g ig g jo rd a konkurser, som å r 1931 steg till 2,417 oeh som å r 1934 sju n kit till 804, y tte rlig a re nedgick u n d er redogörelseåret, till 724, sam t a tt antalet p ro testerade v äxlar v a r endast 2,760 m ot 4,013 föregående å r och 26,343 fö r k riså re t D eras kap italv ärd e steg på g ru n d av en enstaka stö rre konkurs till 23.5 m ilj. m ark m ot 18.s m ilj. m ark å r 1934 och m ilj. m ark å r F ondbörsens om sättning v ar m indre än å r 1934, u n d er vilket å r noteringarna snabbt stego, m en k u r serna p å ak tier oeh obligationer höllo sig på den höga nivå som de n å tt i slu tet av föregående år. A ktiekurserna stego i genom snitt enligt, U nitas index till 143 poäng mot 133 poäng å r 1934 och 99 poäng å r M otsvarande indextal fö r k u rs e rn a, å obligationer voro 128, 122 oeh 96. Räntefoten. I decem ber 1934 hade F in lan d s B anks d isk o n trän ta sänkts till 4 % oeh sänkte k re d itin rä ttn in g a rn a frå n den 1 ja n u a ri 1935 i enlighet m ed det beslut, som fa tta ts av p e n n in g in rättn in g arn as gemensamma näm nd, rä n ta n för sex m ån ad ers depositioner till 3 - / 4 4 % och rä n ta n å checkräkning' till 1 y, 2 %. P å denna exceptionellt låga nivå ha dessa rä n to r hållit sig oförändrade u n d er hela redogörelseåret. 1 u tlån in g srän to rn a fram träd d e därem ot u n d er hela året en ty d lig nedgång, speciellt på de håll, d ä r rä n ta n v a rit hög. A ffärsbankernas högsta utlån in g srän ta sjönk från 8 1/ 2 %, t ill 8 % och i de största bankerna t. o. m. ännu lägre, sam tidigt som tilläm pningen av högre rä n to r i allm änhet nedgick. M edelräntan fö r dessa k re d itin rä ttn in g a rs u tlån in g v ar vid redogörelseå rets slu t 6.:i5 c/o mot 6.82 % e tt å r tid i gare. Då m otsvarande m ed elrän to r för in låningen voro 3.34 och 3.os %, inknap p a des räntem arginalen frå n % till 3.01 c/c. Även sparbankernas räntem arg i nal nedgick något. S änkningen i rä n te foten kom ty d lig t till synes i de rä n te satser, som tilläm pades vid em itteringen av nya obligationslån, vilka rä n to r m estadels m ed en halv p ro cen t understego rä n te satserna för de lån, som em itterades å r B etalningsbalansen och kapitalrörelsen. I)e u p p g ifter, vilka behövas fö r en u t rä k n in g av betalningsbalansen fö r å r 1935 och fö r belysandet av kapitalrörelsen, stå ieke än n u alla tillbuds. Det ä r dock m öjligt a tt redan på fö rh an d erh å lla en generell u p p fa ttn in g av dem. I det, föregående h a r redan näm nts, a tt exportöverskottet v ar cirka 860 m ilj. m ark. Det ä r känt, a tt sum m an av sam tliga övriga inkom stposter i betalningsbalansen, då kapitalrörelsen ieke beaktats, å r 1934 överstego m otsvarande u tg ifte r med cirka 100 m ilj. m ark. Då man b eaktar nedgången i skulderna till u tla n d e t oeh i rä n to rn a ä r det, sannolikt, a tt sistnäm nda överskott v ar något större fö r redogörelseåret. På g ru n d härav torde m an k u n n a beräkna, a tt inkom sterna i betalningsbalansen u n d e r senaste å r överstego beloppet av deras u tg ifte r med minst, 960 m ilj. m ark. D e tta överskott ä r visserligen m indre än fö r de tre n ärm ast föregående åren, då överskottet av inkom sterna v ar i genom snitt e:a 1,370 m ilj. m ark, men ä r det såsom sådant, m ycket förm ånligt. Inkom stöverskottet i betalningsbalansen m otsvaras av en lika stor fö rb ä ttrin g i v årt lands skuldförhållande till u tlandet. E n lig t en fö rh andsu p p sk attn in g användes å r 1935 u n g efär 1,300 m ilj. m ark till avkortning och återb etaln in g av u tländsk a obligationslån, m edan åte r nya obligationer placerades i u tla n d e t till e tt nom inellt belopp av 390 m ilj. m ark. Det, h a r b eräk nats, a tt de kortfristiga, sk u ld ern a nedgingo m ed cirka 80 m ilj. m ark, sam tidigt som de k o rtfristig a tillgodohavandena, vilka användes för avk o rtn in g av den konsoliderade gälden, m inskades med 330 m ilj. m ark. H ela den kän d a utländska n etto skulden m inskades sålunda med u n g efär 660 m ilj. m ark. Å a n d ra sidan ökades F in lan d s B anks g u ld fö rråd med 149.r> m ilj. m ark. )å d etta guld ä r bokfört enligt den gam la guldpariteten, m otsvarar det i verkligheten guldköp å inalles 300 m ilj. m ark, m ed vilket belopp v å rt lands u t ländska. likviditet, förstärkts. Då största, delen av det inköpta g uldet vid årets u t gång fo rtfa ra n d e befann sig i utlan d et, u tg jo rd e det även form ellt en fo rd ran på u tlandet. F inska m arkens värde och prisnivån. Likasom u n d er de föregående åren, h a r finska m arkens värde h ållit sig o fö rän d rat i förhållande till det engelska p u n d et oeh har det sålunda i s itt förhållande till guldvalu to rn a v arit u n d erk astat sam m a växling ar som pundet. Dessa flu k tu atio n er höllo sig dock inom trä n g re g rän ser än de föregående åren oeh återställdes genom dem förhållandet, vid redogörelseårets slu t till nästan sam m a p u n k t som vid årets ingång. S ålu n d a v a r noteringen fö r fran sk a francs vid ultim o av å re t 305: mk m ot 304: 25 mk e tt å r tidigare. M otsvarande noterin g ar fö r d o llarn voro 46: 15 och 46: 05 mk. 1 fråga om k ö pkraften höll sig finska m arken m ycket stabil. U tb ro ttet av det abessinska k rig et och fru k ta n för e tt allm ännare k rig förorsakade p å hösten en prissteg rin g p å världsm arknaden, vilken i F in la n d fram trädde i form av en stegring i p artip risin d ex frå n 90 till 92 poäng. I novem ber sjönk index å te r till 91 och v a r den i genom snitt fö r hela å re t 90 liksom fö r föregående år. Levnadskostnadsindex v ar u n d er redogörelseåret i genom snitt 997 m ot resp. 983 oeh 1,001 fö r de n ä rm a st föregående åren. E h u ru prisn iv ån sålunda i sin helhet fö r blev nästan o fö rän d rad, ha u n d e r å re t inträ ffa t en del fö rä n d rin g a r i inbördesförhållandet m ellan prisen för olika v aru grupper. 1 T 9 G

6 I <nningrärdel och valutahandeln. Den velat iva stabilitet i världens penningförhållanden, vilken vidtog redan å r 1933 efter den förvirring, som uppstod, da guldet a r 1931 övergavs, fo rtfo r u n d er senaste år. K urserna å de till den s. k. p u n d g ru p p en hörande ländernas m ynt ha likasom föregående å r hållit sig någorlunda fasta i förhållande t ill v aran d ra. P undets kurs i m ark h a r sålunda fo rtfaran d e v arit 227:. Såsom redan tid ig are näm nts, ha p u n d g ru p p en s m yntvärden i någon mån flu k tu e ra t i förhållande till guldet, d. v. s. franska francs. K ursen å franska francs u ttry c k t i finska m ark h ar v arierat mellan 301: 75 mk och 320: mk och v ar m edelkursen för året 305: 67 mk. F inlands B anks dollarnotering h ar växlat m ellan 4 5 :6 0 mk och 4 7 :9 5 mk, m edan m edelkursen för året var 46: 35 mk. vilket visar, att förhållandet m ellan dollar och pund n å tt en stö rre stabilitet än tidigare. Även F in lands B anks notering å tyska m ark har fluktuerat proportionsvis m indre än under föregående å r; den lägsta kursen var 1,8 3 8 : mk och den högsta 1,9 5 2 : mk, m edan m edelkursen v a r 1,866: 86 mk. Oavsett denna tydliga ehuru långsam t.skeende stabilisering av penningförhållandena h ar lii get fö r flere valu to r fo rtfa ran d e varit osäkert och h ar intet av de länder, som i anledning av ru b b n in g arn a å r 1931 övergå vo guldm yntfoten, än n u återv än t till densam m a. E j heller i v årt eget land h ar man ansett tiden h ärfö r vara inne u ta n fu n n it nödigt a tt fortsätta m ed det tem porära läget och fo rtfaran d e u p p sk ju ta återgången till guldm yntfoten Finlands Banks verksamhet. till längre fram. Pä fram ställan av Bankfullm äktige h a r F in lands B ank genom fö r ordning b erättig ats a tt till utgången av å r 1936 avvika frå n de bestäm m elser i dess reglem ente, som gälla inlösen av sedlar. U tvecklingen av de ekonomiska förhållandena i v å rt land har, såsom av de i det föregående m eddelade u p p g iftern a fram går, fo rt farande utvecklats i gynnsam rikt - ning. Likasom fö r flere föregående å r h ar u trikesh an d eln även för det gångna årcl givit ett betydande exportöverskott. Del allm änna ekonomiska läget, h a r bildat en gynnsam g ru n d även för bibehållandet av vårt m ynts stabila värde, vilken u ppgift icke m er på ett p a r å r kom plicerats genom sådana svårigheter, vilka u n d er tid ig are råd a n d e osäkra fö rhållanden m åste övervinnas. Ö kningen i valuta förrådet fo rtg ick visserligen icke såsom under föregående år. D etta belöpte sig vid åre ts in g ån g till l,328.o m ilj. m k och växte in till slu tet av m aj till 1,415.(1 m ilj. mk. H ä re fte r började detsam m a em ellertid avtaga, med sm ärre växlingar, och u tg jo rd e i slutet av året 1,266.» m ilj. mk. Denna m inskning ä r i själva verket endast skenbar och beror därpå, a tt B anken i slu tet av året företog avsevärda guldinköp. G uldkassan v ar i slu te t av året m iljoner m ark s tö rre än i början av året. V alutahandeln h ar u n d er hela å re t v arit fullständigt, fri. U tlåningen. I B ankfullm äktiges berättelse fö r å r 1934 berördes redan de två mycket b etydande om ständigheter, i vilka uppsvinget inom B ankens hela inhem ska u tlå n in g belöpte v å rt ekonom iska liv avspeglas inom ram en sig vid å re ts b ö rjan till m ilj. mk, av F in la n d s B anks verksam het. Den ena den ökades till slu tet av a p ril till av dessa, företeelser ä r den snabba ned- m ilj. mk, men nedgick d ä re fte r så, a tt gången i rän te sa tse rn a. Den a n d ra ä r den den vid å re ts slut var 781.'.! m ilj. m k eller om ständigheten, a tt p rivatbankerna icke 16.:; % stö rre än i början av året. sedan oktober 1933 behövt a n lita rediskon- T otalbeloppet av B ankens inhem ska utterin g sk redit i F in lan d s Bank. Kn d ylik lån ing uppgick vid årets slut till u n g efär situ atio n h a r icke in trä ffa t sedan rediskon- h älften av de åren 1928 och 1929 n åd d a teringen a llm än n are togs i bruk. Den av m axim ibeloppen. Det högsta beloppet av B anken beviljade växelkrediten utgjordes den inhem ska kreditgivningen vid slu tet av alltså även u n d e r senaste å r enbart av resp. m ån ad er var näm ligen å r ,556 d irek te diskonterade växlar. m ilj., å r ,533 m ilj., å r ,372 Beloppet, av diskonterade växlar, som i m ilj., å r ,349 m ilj. och ,259 b ö rjan av å re t v ar 542.» m ilj. mk, stegra- m ilj. mk. Bankens u tlån in g befann sig i des de första m ånaderna av å re t så, att slu te t av senaste å r p å den nivå, vilken det. ultim o a p ril u tg jo rd e 797.o m ilj. mk. dess å rlig a m axim ibelopp vanligen nåd d e D ä re fte r nedgick det å te r och var i slutet u n d er tid ig are norm ala år. K rcditgivninav septem ber en d ast m ilj. mk. Be- gen fö r affärsv erk sam h et överskred näm liloppet. av i slu tet av å re t d irek te diskonto- gen före å r 1928 en d ast en gång, d. v. s. rade växlar v ar m ilj. mk, vilket ä r å r 1924, en m iljard, men steg annars, då 126.:: m ilj. m k m er än m otsvarande belopp den vav som högst, till m ilj. mk. i b ö rjan av året. Totalbeloppet, av hvpo- De m ån atlig a v äx lin g arn a i B ankens intekslånen nedgick u n d er å re t med 18.» hemska kreditg iv n in g såväl b eträffan d e de mil j. och kassakreditivlånen ökades m ed olika k re d itfo rm e rn a som to talb eloppet un- 2.i m ilj. mk. d er å r 1935 fram g år av följande tabell. F inlands Hanks inhem ska kred itg iv n in g år Utgången av månaden konterade Hypotekslåu Kassakredi- Rcdiskon- s Ummu växlar milj. mk.,t,v, milj. mk 1934 milj. rak J mi1'- mk mllj' mk 1 December » Januari t o F eb ru ari » 764.o M ars n «A pril i M aj /.- 62.o 889.» J u n i J u li A ugusti o 60.r, Septem ber O ktober i 68.o 806.i Novem ber Decem ber i

7 12 milj.mk if MIL -M1< ifnlands Banks krcditgivning för aifärsilndamäl åren Don undre linjen direkt., den övre total utlåning. V id årets slut innehöll Bankens portfölj inhemska växlar till ett belopp av (>69. i m ilj. ink, såsom redan näm ndes alla direkte diskonterade. V äx larn a u tg jo rd e sålunda 85.<s % av B ankens inhem ska kreditgivning. Denna proportion h ar på senare tid e r hållit sig u n g efär oförändrad. V id utgången 3i; E x p o rtin d u strin s viixla r i 2 i lem m aniark n a< Isindustrin s v ä x l a r <:<; H andelsfirm ors viixlar 37. m Övriga, växlar... 1."s Itiin Icsatsi-rnu. /12 / so G.il!» 28.8L- 24.8d 1. r, r, 2.:i!i Den an d ra av de speciella företeelser, som om näm ndes i B ankfullm äktiges berätav å r 1934 u tg jo rd e v äx larn a 80.7 %, å r %, å r % och å r % av hela den inhem ska kreditgivningen. De av B anken d ire k te diskon terade växlarn a fördelade sig proeentuelll på följande sätt: 31 / / /l / / / / M/l / In r lel.se fö r å r 1934, och vilka inom ram en för F in lands B anks verksam het avspegla den gynnsam m a utvecklingen av det ekonom iska läget, är, som re d a n näm ndes, den snabba nedgången i räntefoten. B ankens lägsta diskonto nedgick ju p å tre år, från oktober 1931 till slu tet av å r 1934, till m indre än hälften, näm ligen frå n 9 p ro cent till 4 procent. D enna utveckling ä r enastående i F inlands B anks historia. Den lägsta disk o n trän tan höll sig u n d er hela senaste å r vid näm nda 4 procent, p å vilken nivå den senast var å r 1896 och u n d er vilken den icke v a rit under hela den tid v å rt lan d h aft eget m ynt och under vilken F in lands B ank alltså fungerat som vår egentliga statsbank. ScdeU tockcn. I tveeklingen av landets allm änna ekonomiska läge avspeglas givetvis även i centralbankens sedelstock sålunda, a tt under en depression e fterfråg an på betalningsmedel avtager oeh att efterfråg an på dem å te r ökas, då det ekonomiska livet tag er ett uppsving. Så h ar det g å tt även med F in lands B anks sedelstock. U nder hela den lö rra delen av kristiden visade B ankens sedelstock en relativ t stark tendens a tt nedgå. I detta avseende in trä ffa d e en vändning vid årssk iftet , då sedelstocken uppgick till blo tt något över en m iljard. H ä re fte r h a r b eträffande sedelstocken k u n n at iakttagas en tendens till ökning, vilken b lo tt då och d å n ågot avb ru tits, och h ar densam m a fo rtg å tt även u n d e r senaste år. T början av å re t v ar sedelstocken 1,277. i m ilj. mk, nedgick först något för a tt sedan å te r k ännbart ökas oeh v a r densam m a i slu tet av m ars 1,441.r» m ilj. mk. H ä re fte r varierade dess belopp något, men höll sig doek hela tid en avsev ärt stö rre än sedelstocken u n d e r föregående å r oeh uppgick vid utgången av åre t till 1,380.7 m ilj. mk, d. v. s ! m ilj. mk eller 8. i % m er än i b ö rjan av året. Sedan den 31 decem ber 1932, d å sedelstocken nådde sitt m inim um för ultim o av året, h a r den in till slutet av senaste år ökats med 295. t m ilj. m k eller 27.2 %. F ö ljan d e sam m anställning u tv isar beloppen av de olika tillg ån g ar, mot vilka B anken ä r b erättig ad a tt u tgiva sedlar, vid utgången av å r 1934 sam t vid resp. k v artal sslut senaste år. 31/, *>/ / M/ /i, 1935 milj. mk milj. mk milj. mk milj. mk milj. mk (i nid kassa r, 322.r, 323.c K orrespondenter i utlandet... 1, , , , ,266.!» K reditiv i u tlan d et... - V äxlar å u tländsk t m y n t o O bligationer å u tlän d sk t m y n t.... B an k sed lar och kuponger å utländskt, m y n t 2.o l.o V äxlar å finskt m ynt r> Sum m a 2, , , , ,490.1 T äckningsförhållandet, som u n d er de tre anses fö r exceptionellt sta rk t och det v ar föregående åren fö rb ä ttra ts i m ycket snabb a tt vänta, a tt det skulle än d ras, så sn a rt takt, höll sig u n d er senaste å r i det sto ra de vid an fordran b etalbara förbindelserna hela o förändrat. Den p rim ä ra sedeltäck- började k ä n n b art ökas. Så gick det även ningen (guldkassa och utlän d sk a valutor) senaste år. E h u ru den p rim ära sedeltäckvar i slu tet av å r % och i slu tet ningen y tte rlig a re ökades m ed 88.4 m ilj. av a r % av vid a n fo rd ra n betal- mk, ökades de vid an fo rd ran b etalb ara fö r bara förbindelser. T äckningsförhållandet bindelscrna ännu m er, näm ligen med vid den sistnäm nda tid p u n k ten kan redan m ilj. mk och näm nda täckningsförhållande 13

8 14 v ar sålunda, viti årets slut 83.v %. D ä r emot iorblev den p rim ä ra sedel täckningens förhållande till den viktigaste delen av de vid an fordran betalb ara förbindelserna, sedelstocken, någorlunda, oförändrad. Den prim ära, sedcltäckningen v ar vid utgången av å r !).2 % och senaste å r % av sedelstocken. T idigare h a r redan om näm nts, a tt ökningen i den prim ära sedeltäckningen beror enbart på ökningen i guldkassan. I det följande redogöres noggrannare fö r fö r ä n d rin g arn a i de vid an fordran betalbara förbindelserna. S edelutgivningsrätten utan avdrag för bristande supplem entär täckning h a r u n d er å r 1935 varierat m ellan 2,954.7 m iljoner m ark (8/11) och 2,757.7 m iljoner m ark (2 3 /2 ). M otsvarande obegagnade sedelutg iv n in g srätt liar växlat m ellan 1,196.o m iljoner m ark (1 5 /1 ) och 842. s m iljoner m ark (3 1 /8 ). Dessa belopp u tg jo rd e det fö rra 41.» och det senare 29.3 % av den totala sedelutgivningsrätten. I det fö ljan d e järn föres n o ggrannare B ankens sedelutgivningsrätt och dess användning vid utgången av senaste1 å r med m otsvarande stä lln in g i slu tet av föregående år. S e d e lu tu in n v (/sr/iti. 31/ / milj. mk milj. mk (lu ld kassa och u tländska valu to r... 1, ,738.0 Sedelutgivni ngsrä 11 d ä r utöver... l,200.o l,200.o S edelutgivningsrätt... 2,850.5 B egagnat belopp. 2,938.o U telöpande sedlar... 1, ,380.7 ö v rig a avista förbindelser 370.:! Ä beviljade k assakreditiv innestående B egagnad sedelutgivningsrät.t,... 1, ,077.9 i$edelut(iirn.ihgsreserv. ai,/ «/ 1935 uiilj. mk milj. mk O m edelbart disponibel i! Beroende av ökad su p p lem entär täckning ii 448.s Toi al sedelutgivningsreserv... l,136.i B egagnat belopp och reserv... 2,850..-, 2,938.o Av sam m anställningen fram går, a tt genom ökningen i guldkassan, som överskjuter m inskningen i fö rråd et av utländska valutor, sedelutgivningsrätten något ökats. Den k än n b ara ökningen i utelöpande sedlar och speciellt i övriga vid anfo rd ran betalbara förbindelser har em ellertid dock lett, till en m inskning i sedelutgivningsreserven. M inskningen ä r 275.i inilj. mk. Den totala sedelutgivningsreserven ä r dock fortfarande större iin vad i allm änhet varit fallet u n d er tidigare år. M inskningen i B ankens kreditgivning, fram förallt avsaknaden av rediskonteringarna, h a r föranlett, a tt av sedelutgivningsreserven en avsevärd del ä r beroende av ökningen i den supplem entä ra täckningen. Den disponibla reserven, vilken även den oberoende av en avsevärd m inskning fo rtfaran d e ä r större än under tlertalet tidigare år, kan dock anses vara tillräcklig. Bankens förhållande till staten. Statsverket liar u n d er åre t icke anlitat k redit i F in lan d s Bank. Även å u tlän d sk t m vnt ly d an de finska statsobligationers räk ning h a r under åre t förblivit relativ t oförän d rad m ed u n d an tag för vid bokslutet verkställda ä n d rin g ar i bokföringsvärdet, Banken h ar under åre t deltagit i konv erterin g en av statens lån. Bankens bokslut. I det föregående h a r redan berörts flere hänseenden, i vilka F in la n d s B anks stä llning u n d erg ått fö rän d rin g ar under senaste år. 1 det följande skall B ankens bilans granskas m er i d etalj. B i 1 a n s e n. O likheterna m ellan B ankens bilanser för senaste å r odh åre t d ärfö rin n an fram gå u r följande sam m anställning: T ; i 1 " 31/i2 1934»Via 1935 T illgångar: m}f. mk m"j. nik G uldkassa r. 472.o K orrespondenter i u tlan det... l,328.o 1,266.9 K reditiv i u tla n d e t... V äxlar å u tlän d sk t m ynt 117. i 80. i K uponger och utländska s e d l a r...2.o 1.7 V äxlar å fin sk t mynt » H ypotekslån :! 45. t K assakreditiv :, (>7. 1 O bligationer å finskt m ynt O bligationer å utlän d sk t m ynt B an k fastig h eter och inventarier Diverse r ä k n in g a r » 348.» S k 11 1d e r: Sum m a s 3,377.7 U telöpande sed lar... 1, ,380.7 statsv erk ets upp- och avskrivningsräkning Övriga upp- och avskrivn in g sräk n in g ar K red itiv i u tlandet... P o stre m issv ä x la r s 12.2 K orrespondenter i u tla n det.... ll.o 24.3 G rundfond... l,000.o l,000.o R eservfond B an k fastig h eter och inv entarier D iverse rä k n in g ar s A rets vinst Sum m a 2,976.s 3,377.7 I sam m anställningen väcker främ st u p p m ärksam het ökningen i guldkassan med m ilj. mk. Denna beror d ärp å, a tt Banken, då guldets pris på sommaren v a r relativ t förm ånligt oeh flere valutors ställn in g höll på a t t försvagas, fann det b äst a tt investera medel i guld. (luldkassan lia r fo rtfa ra n d e bokförts till den gamla, i 1925 å rs m yntlag fastställda pariteten. Såsom redan tid ig are om näm nts, h a r det i främ sta rum m et b erott på det rik lig a inköpet av guld, a tt v alu tafö rråd et icke ökats, eh u ru den gynnsam m a handelsbalansen hade fö ru tsa tt det, u tan h a r det. tvärtom något m inskats. De utländska växlarna, av vilka B ankens innehav vid utgången av å r 1933 v a r m ilj. mk och vilka redan å r 1934 m ycket stark t m inskades, näm ligen till m ilj. mk, ha fortgående m inskats, så a tt de i slu te t av senaste å r belöpte sig lill endast m ilj. mk. Då dessa v ä x lar till största delen v a rit inhemska firm ors växlar, innebär denna k än n b ara nedgång även fö r sin del en ökad lä ttn a d i penningm arknaden. B eloppet av inhem ska växlar sam t av hypotekslån och kassakreditiv h a r redan tid ig are berörts. B eloppet av obligationer h a r u n d er åre t avsevärt varierat, enär lån konverterats i r ä tt sto r utsträckning. S lu tre su lta te t fö r åre t blev, a tt beloppet av obligationer i finskt, m ynt avsevärt ökats och av sådana i u tlän d sk t m ynt något n edgått. V id bokföringen av obligationerna ha fo rtfa ra n d e fö ljts tid ig are tilläm pade försiktiga p rin ciper. B la n d skulderna väcker främ st u p p m ärk sam het, a tt övriga upp- och avskrivningsrlik n in g ar än statsv erk ets avsevärt ökats. D etta beror på p riv atb ankern as rikliga kassam edel. Till reservfonden h a r överförts h älften av vinsten för å r 1934 sam t av den a n d ra h älften d et belopp, som återsto d fö r B anken. 675,428: 40.

9 16 V inst- 0 c ii f ö r st r ;i k 11 i 11 g e 1 1. lu sträek n in g under <de två senaste fram g år av följande sam m anställning: G estaltningen av bankens vinst- och för- Ar 1934 År k s t e r: mk mk Intressen fl inhem sk u t l å n i n g... 41,780,357: 11 38,433,604: 28 å korrespondenter i utlandet... 16,258,622: 30 13,634,394: 25 å obligationer... 39,002,0-14: 7S 41,033,976: 11 Agio... 22,540,665: 40 14,998,559: 83 Provisioner... 4,750,094: 64 5,686,794: 25 Summa 124,331,784: ,787,328: 72 År 1934 År 193,'. F t g i f 1 e r: mk mk Löner och arvoden... 8,326,547: 80 8,371,879: 75 P ensioner och understöd ,973: ,194: 20 B an k fu llm äk tig es arvoden och expenser.. 155,180: ,860: 80 Sedel tillverkningen... 1,653,477: 15 1,983,437: 40 D iverse o m k o s tn a d e r... 2,093,703: 56 2,250,067: 33 N edskattning å obligationer och ak tier A vskrivning å inventarierna... 18,044: 85 56,957: Nettovinst ,350,856: ,188,932: 24 Sum m a 124,331,784: ,787,328: 72 aren B ankens n ettov in st gestaltad e sig för senaste å r e:,a 11 m ilj. mk m indre än för år 1!):54. V insten u tgjorde: Ä r m ilj. m ark 192') , , i; 1931 HO i , ;; ,188,932 m ark 24 penni. Av 1935 års vinst h a r h älften eller 50,094,466 mk 12 penni överföris till reservfonden. Av andra h älften g år enligt statens inkom st- och u tg iftsb u d g et för innevarande är 50,000,000 mk till staten. D ärefter återstår av det gångna årets vinst för Banken odisponerade vinstm edel till ettbelopp av 94,460 mk 12 penni. Bankfullm äktige föreslå, att 17 dessa rinslm cdcl, 94, i Mi 111J;.12 pann i, öre rf öms Ull Ba-nkcvs it st rr- fond. V id en granskning- av vinst- och förlusträkningen hör beaktas, a tt de faktorer, av vilka B ankens inkom ster bestå, u n d e r del gångna åre t i allm änhet rö n t infly tan d e i en inkomst m inskande riktning. Beloppet a v den av B anken beviljade krediten b a r v a rit i genom snitt 2 % m indre än å r D et lägsta diskontot, för vilket m edeltalet å r 1934 v ar 4.4is %, v ar under hela senaste å r 4 %. O bligationsräntorna, ha b efu n n it sig i sjunkande. U tländska k o rtfristig a k rediter, vilka tid ig are upptogos i b ety dande om fattn in g med b an k g aran ti,.ha icke u n d er senaste å r förekom m it i sådan u t sträckning, a tt de av dem erhållna provisionsinkom stem a hade v a rit av någon betydelse. F ö r de i utländska ban k er placerad e v alu to rn a erhållas blott låga räntor. Dessa om ständigheter återspeglas i B an kens inkom ster. Speciellt anm ärkningsvärd h a r m inskningen v a rit i ränteinkom sterna av den inhem ska lånerörelsen, frå n 88.3 m ilj. mk å r 1932 till 38.1 m ilj. mk senaste år. B ankens totala inkom ster nedgingo senaste å r med 10. r. m ilj. mk eller S % i jäm förelse m ed föregående å r. Den p å utgiftssidan fram träd an d e ökningen i böloppet av pensioner bero r av nya pensioner. V äx lin g arn a i kostnaderna lö r sedel t ill verkningen ii ro avhängiga av variationerna i behovet av nya sedlar sam t av sedel tryckeriets övriga inkom ster odh utgifter. N äm nvärda nybyggnader h a r Banken icke heller u n d er det, gångna året h a ft under uppförande, och.skäl till avskrivningar å fastig h etern a ha icke förefunnits. M indre reparationskostnader ha efter vanligheten bokförts som u tg ifte r fö r fa stig heterna. V ad som använts till n y an sk affning av inventarier, h a r även nu helt och h ållet avskrivits ti 3

10 18 A v Bankfullm äktige handlagda ärenden. Inlösen ai' sedlarna. M ed stöd av F in lan d s B anks reglem ente i den än d rad e lydelse, som det erhållit genom lagen av den 30 oktober 1931, h a r B anken genom en red an flere g ånger förn y ad förordning b erättig ats a tt avvika från de i S 1 m om entet av sagda reglem ente ingående bestäm m elserna om inlösen av sedlar. Då förordningens giltighetstid i slutet av å r 1935 begynte närm a sig sitt slut, tog B ankens direktion, enär den ansåg a tt det ej ännu Lorefanns någon m öjlighet a tt återg å till en m yntfot knuten till guldet, initiativ lill en förlängning av förordningens giltighetstid. B ankfullm äktige anslöto sig till direktionens åsikt oeh hem ställde hos S tatsråd et om att F inlands B ank med stöd av en förordning skulle b erättigas a tt intill utgången av å r 1936 fo rtfa ra n d e få avvika frå n bestäm m elserna i S I mom entet av reglem entet. Denna rä ttig h e t beviljades även B anken. P ensionerna. U nder det gångna å re t ha B ankfullm äktige beviljat fem nya pensioner uppgående till sam m anlagt 94,000 m ark i året. A v sk riv n in y e n av värdelösa, fordringar. Såsom helt oeh hållet värdelös h a r avskrivits den tid ig are till osäkra fo rd rin g ars konto överförda resterande rä n ta n å en fo rd rin g härstam m ande från å r 1914, Fm k 7,868: 68. Vid B ankens kontor i Å'bo uppdagades u n d er åre t en försnillning, som belöpte sig till 208,790 m ark 10 penni. M ed anledning av försnillningen anställdes vid sam tliga k ontor en speciell revision u ta n a tt an n o r städes någon orsak till an m ärk n in g ar kunde iakttagas. Det försnillade beloppet h a r avskrivits. Ii evisiun en. De vid 1934 å rs riksdag utsedda revisorerna. redaktören A rttu ri A alto, kom m u n a lrå d e t A leksanteri F rä n ti, redaktören K aarlo tlarv ala, jo rd b ru k aren K aapro H u ittin e n oeh jo rd b ru k aren A ugust Kuusisto, verkställde u n d er tiden frå n den 18 fe b ru a ri till den 4 m ars revision av B ankens räkenskaper fö r å r I enlighet med revisorernas tillsty rk an oeh med stöd av stad g an d en a härom i B ankens reglem ente ha B ankfullm äktige beviljat direktionen ansv arsfrih et fö r B ankens fö rv altn in g under å r G vanskninyen av lånerörelsen och valutahandeln. B ankt ullm äktige ha u n d er året sex gånger g ran sk at B ankens lånerörelse oeh övriga p lacerin g ar ävensom valutahandeln, näm ligen vid följande tidpunkter: den (i m ars, den 30 april, den 11 septem ber, den 3 oktober samt den 3 oeh den 30 december. In ven terin g en och inspektionen av avdelningskontoren. a) 1 huvudkontoret. Jäm lik t 6 i sin in stru k tio n ha Bankfullm äktige v erkställt inventering av h u vndkontorets kassavalv och sam tliga kassor ävensom lån eh an d lin g ar och säkerheter sam t panter och depositioner. Vid sagda in v enterin g ar h ar icke iakttagits någon orsak till anm ärkningar, h) I avdelningskontoren. B ank fullm äkt ige ha övervaka t, att avdelningskontorens handkassor och valv imi gång i m ånaden sam t växlar, skuldsedlar oeh p a n te r minst tre gånger om å re t inventerats av kontrollanterna vid kontoren. Dessutom ha u n d e r året sam tliga avdelning skontor inspekterats. Hankens historia. Med anledning av att Banken i slutet av innevarande å r fyller 125 år, ha bankfullm äktige v idtagit åtg ä rd e r för u tarb e tandet av ( ii historik över Banken för åren , vilken historik alltså bildar en fo rtsä ttn in g till den tid ig are offen tlig g jo rd a 100-års historiken. U nder B ankfullniäktiges inseende stående fonder. B ankfullm äktige ha till B ankutskottet insänt av sk rifter av räkenskaperna för U ängm anska och Rosenbergska fonderna samt för Elis Holm s nödhjälpsfond för å r Likaså ha bankfullm äktige senaste å r til] U tskottet insänt avsk rift av räkenskaperna för 1893 års undsättn in g sfo n d fö r å r syfte a tt förenkla förvaltningen av 1893 års u n d sättningsfond och bringa den i överensstäm m else med övriga i F in lands Banks v ård befintliga fonders fö rv altn in g ha bank fullm äktige, sedan m edlem m arna av sagda fonds förvaltningskom m itté ställt sina platser till bankfullm äktiges förfogande, u tse tt nya m edlem m ar i fö rv altningskom m ittén inom B ankens direktion. ll) K ontro lla n tern a v id avdelningskontoren. F ö r å r 1936 ha B ankfullm äktige på d i rektionens fram ställning u tsett följande personer till k o n tro lla n te r vid avdelningskontoren och till deras suppleanter: vid kontoret i Åbo: k o n tro llan ter pol it ierådm annen E rnst P e tte r Johan Thomé oeh ekon. kand. V alde Vainio samt suppleante r direktören Juho H eikki K urkela och handlanden Johan H enrik F redriksson; vid kontoret i Björneborg: k o n tro llan ter direktören Jo h an O dert R osengren och direktören Toivo R in tala sam t su p p lean ter apotekaren filosofiem agister F re d rik V ictor F in n b erg och handlanden Ju h o A ntti A irio; vid kontoret i Wasa: k o n tro llanter borgm ästaren Iv a r W ilhelm H asselblatt och d i rektören L auri A leksander N iinioja samt su p p lean ter konsuln Jo h an A lfred V iklund och direktören Juho V iljam W aahtoniem i; vid kontoret i Uleäborg: k o n tro llan ter verkställande direktören O tto Alfons K arhi och justit.ieborgm ästaren K arl T orsten Reinilä samt, su p p lean ter direktören J. K. K orkeakivi och v erk ställan d e direktören A. Toivonen ; vid kontoret i Kuopio: k o n tro llanter la n t m äteri ingen iören Pekka Juho R inkinen oeh kom m unalrådet B runo Ilm oniem i sam t su p p lean ter vicehäradshövdingen G u n n ar V aldem ar Ilellén och v erkställande d irek tören Pekka K arttu n en ; vid kontoret i Joensuu: k o n tro llanter filosofiem agistern Y rjö A. K ankaanrinta och agronomen: Väinö M uukkonen sam t su p p lean ter filosofiem agistern Taavi K au hanen och vicehäradshövdingen M auno M oilanen; vid kontoret i Sordaväla: k o n tro llanter apotekaren Sven H olsti och direktören Lasse Johansson sam t su p p lean ter direktören R obert V alentin N iskanen och kyrkoherden O skari F reed rik k i K anervo; vid kontoret i W iborg: k o n tro llanter d i rek tö ren E rn st H äm äläinen och verkstäl-

11 20 lande direktören H annes N euvonen sam t su p p lean ter direktören K usti Soininen och ingeniören E rkki K oivulehto; vid kontoret i 8: t M ichel: k o n tro llanter borgm ästaren Erkki Veikko K uokkanen och politierådm annen O tto K im m nen sam t su p p leanter verkställande direktören V alter Pulkkinen och verkställande direktören Asko Savolainen; vid kontoret i Tam m erfors: k o n tro llan ter ju stitieråd m an n en K aarlo M aijala och verkställande direktören Mikko P etter Lampén sam t su p p lean ter stadsdirektören K aarlo N ord lu n d och ingen iören E rkki N iklas S alminen ; v id kontoret i Tavasiehus: k o n trollanter kom m erserådet A nders («listat Skogster och h andlanden Jo h an V erner F redriksson sam t su p p lean ter fabrik anten K aarlo E d v ard K auppinen och ju stitierådm annen Y rjö Jo k ira n ta ; v id kontoret i,jyvä skylä : kontro llan ter direktören K aarlo W ilhelm L aitila och apotekaren E ugen M ansnerus sam t su p p lean ter lektorn H erm an H äm äläinen och borgm ästaren M atti Soini; rid kontoret i K otka: kontro llan ter handlanden E m il Saxell och verkställande direktören Veikko A. C ajan d er sam t su p p lean ter direktören H. L. W ennerstrand och stad s fogden Niilo Silen i us. B a n k fu llm ä ltig e och revisorer. 1 B ankfullm äktiges sam m ansättning ha icke in trä ffa t några fö rä n d rin g a r sedan R iksdagens elektorer den 25 oktober 1933 utsågo till bankfullm äktige följande p ersoner: verkställande direktören Väinö Tanner, filosofiem agistern Jalo Lahdensuo, filosofiedoktorn Johan Helo, jo rd b ru k aren V ihtori V esterinen, generaldirektören H annes R yöm ä, diplom ingeniören E rik von F renckell, chefredaktören E ino K ilpi, kom m unalrådet Ju h a n i Leppälä och kom m unalrådet T aave Junnila. Av dessa u tg jo rd e de tre fö rstn äm n d a de o rdinarie B ankfullm äktige. Som ordföran d e fungerade u ndertecknad T an n er och som viceordförande u n d erteck n ad L ahdensuo. T ill Bankens revisorer fö r granskning av 1935 års räkenskaper utsågo Riksdagens elektorer fö ljan d e personer: red ak tö ren Kaarlo H arvoin och till dennes suppleant; fu n k tio n ären A u g u st Valta, jo rd b ru k aren Kaapro H u ittin e n och till dennes su p p leant jo rd b ru k aren Kalle A u ku sti Lohi, jo rd b ru k aren A u g u st K uusisto och till dennes supplean t butiksfö restån d aren O nni H iltu n en, kom m unalrådet A leksanteri F rä n ti och till dennes su p p lean t ekonom en Paavo S a a rinen sam t redaktören A r ttu r i A alto och till dennes supplean t sm åbrukaren M a tti Lepistö. H elsingfors den 22 fe b ru a ri VÄINÖ TANNER. Jalo Lahdensuo. Jo h a n Helo. H annes R yöm ä. E rik v. F ren ck ell. E ino K ilpi. Ju h a n i L eppälä. K. N. Rauhala.