WRETMANS BOKTRYCKERI, UPPSALA 1915

Transkript

1

2 WRETMANS BOKTRYCKERI, UPPSALA

3 BIOGRÄFKULTUR TILL BELY SN IN G Ä F EN Ä K TU ELL FR Ä G Ä EFTERTRYCK FÖRBJUDES

4 ".' ' ' Illiiiiliiil ; f"'/ %7 4-', ''V '

5 5 ilillilklllllliiaifflllliiiesiifflltällillilkllsaifflbiisiiiiailsie F y r is -B io g r a fe n F Ö R D O A A R /AOT B IO GRA FE N ö r m å n g e n v e rk a r k an sk e s a m m a n s tä lln in g e n b io g raf 000 Så k u ltu r h ä r ofvan so m en m o ts ä g e ls e. d o m lig t n o g d e n m e n in g e n vi tv ek a icke a tt s ä g a Ä n n u ä r e g en - d e n fö rd o m e n, tä m lig e n a llm ä n t u tb re d d i b ild a d e k re ts a r, a tt b io g ra f o c h k u ltu r e O g e n tlig e n icke h a n å & ^ot & d o m ed h v a ra n d ra a tt g ö ra, ja, ä ro h v a ra n d ra s fu llk o m lig a m o ts a ts e r. B lan d d e m o ts tå n d, s o m b io g ra fe n h a ft o c h h a r a tt ö fv e rv in n a, ä r d e tta d e t k ra ftig a ste o c h fa rlig a ste. F a rlig t d ä rfö r, a tt d e t h o ta r a tt d ra g a n e d film k o n ste n frå n d e n konst-

6 n ä rlig a o c h id e e lla h ö jd, till h vilken d e n så s m å n in g o m h u n n it. M e n å a n d r a sid a n ä r d e t g ifvetvis af n a tu rlig a och lä tt in se d d a o rsa k e r, so m d e n n a fö rd o m a n g å e n d e film k o n ste n blifvit s å p a ss a llm ä n t u tb re d d. D e t fa n n s e n tid, icke så lå n g t a flä g se n, äfv en i d e t sv e n sk a b io g ra fv ä se n d e ts h isto ria, d å d e tv ä n n e lin je rn a b io g ra f ocli k u ltu r k n a p p a s t p å n å g o n e n d a p u n k t k o rsa d e h v a ra n d ra u ta n g in g o h v a r sin väg. D e t sä g e s, a tt d e n fö rs ta sv e n sk a b io g ra fe n gaf sin a fö re s tä lln in g a r i en p o rtg å n g i G ö te b o r g so m e tt sla g s m arkn a d s n ö je. D e t ä r en n o tis a tt ta g a fa s ta på. och to rg a tm o s fä re n in n a n h o n b le f d e n o m g a f lä n g e d e t sv e n sk a fö rn ä m lig a d a m M a rk n a d sg y c k le t b io g ra fv ä se n d e t, h o n n u ä r o c h la d e b o rt alla p lu m p a o c h g ro fv a la te r. N å ja, ä n n u h ä n g e r väl g a tu s m u ts e n och m a rk tsc h re ie rie t kvar h ä r och h v a r m en ä r d o ck i ty d lig t fö rsv in n a n d e. D e t fin n e s icke p å n å g o t h ith ö ra n d e o m rå d e e tt så ty d lig t o c h p å ta g lig t b ev is fö r, h u r p u b lik e n sjä lf k a n fö rä d la och fö rfin a k rafven p å sin a n ö je n. D e t ä r en k än d o c h ofta g jo rd e rfa re n h e t, a tt d e t ä r d e t b ä s ta s k å d e s p e le t m e d d e b ä sta n a m n e n, so m tillv in n e r sig p u b lik e n s y n n e st, u n d e r d e t d e n stå r re la tiv t kall och o b e rö rd in fö r m e ra m in d re v ä rd ig a s c e n p ro d u k te r. D e t ä r n a tu rlig tv is af en y tte rlig t s to r b e ty d e lse, a tt b io g ra f ä g a rn a själfv a b e h jä rta d e s s a k u ltu re lla k ra f: å t m in b io g ra f är e n d a s t d e t b ä s ta g o d t n o g o c h ä g a tillräc k lig t k o n stn ä rlig a och a llm ä n t k u ltu re lla fö ru ts ä ttn in g a r a tt i s tö rs ta m ö jlig a m ån re a lis e ra d em. M e n icke m in d re v iktigt är, a tt d e n a llm ä n n a o p in io n e n s b ä sta e le m e n t få d ire k t e lle r in d ire k t v e rk a fo s tra n d e och b e s tä m m a n d e p å film k o n ste n o c h d e s s fram tid. n a tio n e ll fö re te e ls e och F ilm k o n s te n ä r ju e n in te r a fsp e g la r p å sitt s ä tt e x a k t o c h tillfö r litlig t d e o lika folks kynne, b e g å fn in g och s m a k sin n e, d ä r d e n

7 ffllllo EIKIÖ IHIfilM uppstått. 7 :!!!yil!!!!:;!i!»ll!!l!!!::!!l!!!iibill!!l!!!::!!aitl)l l!!!:!:i!!!ffl En kännare af film ko nsten kan snart afgöra utan att studera program m et, om en film har tyskt eller engelskt-am erikanskt, eller italien skt eller no rdiskt ursprung. M en det är ty d lig t, att med de liflig a kom m unikationer, som äga rum på den internationella biografm arknaden, det icke vore så u n de rlig t, om också ett och annat alster af m in dre god film k o n s t skulle fö rirra sig hit. M en af u to m o rd e n tlig betydelse är det, att dessa m indre goda alster icke få dom inera på våra hvita dukar. N a tu rlig tvis finnes det också en biografbesökande p u b lik om också icke så stor som man skulle kunna tro, som m er tillta las af dessa lättare och smaklösare film e r. Teatern erb ju der här ett analogt förhållande. D är finns också en publik, som står kall in fö r de yppersta p ro du kter af den dram atiska kulturen, in fö r Shakespeare och Schiller, in fö r Ibsen och S trindberg m en det är ändock icke något ve rklig t skäl fö r en teaterledning att endast spela farser och sängkamm arstycken, revyer och annat o n y ttig t kram. BIOGRAFENS RENÄSSANS M an kan, när man öfverblickar utvecklingen och förhållandena i stort, verkligen tala om en biografväsendets renässans också i vårt land. Begreppen biograf och kultu r, som länge ging o skilda vägar, ha så sm åningom påverkat hvarandra och in g å tt den närmaste fören in g, hvarför det icke längre är någon om ening att tala om kultu r. Vi b io g ra fk u itu r liksom man ju länge talat om teater v ilja här i största korthe t peka på några sid or af denna biografens renässans.

8 imilillkuium 8 ikiaisi S cala 1) D e re n t tek nisk a m ede l, u t o m o r d e n t li g t fö rb ättrats. f o t o g r a f e r in g e n s h v a r m e d b i o g r a f e n a rb e t a r, h a Till hvilken s v i n d l a n d e h ö jd ä r icke k o n s t u p p d rifv en. löjligt d e t f o r d o m Vi m in n a s alla, h u r u t s ö k t t o g sig ut, n ä r m ä n n i s k o r v o ro i r ö re ls e på d u k e n hvilket tr ip p a n d e, s p r i n g a n d e o c h h o p p a n d e. Och nu? H u r h a r m a n icke lyckats gifva n a t u r t r o g e n h e t o ch p lastisk stil å t själfva rö rels en. d e r n a f o rd o m. V id a re, h u r flim ra d e o c h d a r r a d e icke bil In g e n k lag a r n u m e r a f å r sin a ö g o n f ö r s t ö r d a p å b io g rafe n. oc h öfver, a tt h a n eller h o n B a k o m l ö s a n d e t af s å d a n a lik n a n d e tek n isk a s v å r i g h e t e r l ig g e r o ä n d li g t m yck e t a rb e t e och d e n kärle ksfulla ste sträfvan efter a tt g e d e n s t ö r s t a m ö jlig a illusion af v e rklig het o ch s a n n i n g å t bilderna. 2) S o m ett a n n a t h ö g s t v ä se n tlig t b i d r a g till b i o g r a f e n s r e n ä s sa n s nämna vi d e n m o d e r n a o c h fullt tillfred s ställan d e regien.

9 :!l!!!!llffllb!!l:!!!!!!!lll!lll!ll!!]:;]!!!llb jlb II!:;!![l!!lltlilB lll::!!!!llll l!l!: 9 5!!y iö!::!!!! l!llllle!!! :;!!!!!! ] S I B! ll:i!!!!!! llf illb!! l::!!!! l!ll6 I I B!!! : L illa Teatern H var och en som känner till teatern vet, hvilka g ran n lag a och fo rdrande regissören. uppgifter, som en m odern teaterled n in g ställer på D e t g äller ju icke b a ra såd an a yttre tin g som dräk ter, d ekoratio n er och rum sinteriörer, u tan äfven skådespelarens hela spel, sätt att röra sig, gester, m iner, ord och accenter ja, hela up pfattningen och tolkningen af ett d ram a och d ess olika roller. R egissören ä r för teatern hvad den h ö g sta krigsledningen a r i ett m o d ern t fälttåg. D et ligger i ö ppen dag, att regien på biografen h ar om m öjligt ä n n u stö rre och svårlöstare problem att a rb eta m ed än teatern. H ä r inga ord, u tan en d ast rörelser, gester, m inspel, som d et g äller att få så p reg n an ta och m ark e rade som m öjligt, gripa dem i flykten och föreviga dem på duken. Icke underligt, om en den m o d ärn a regiek o n sten s snillrike m ästare och nydanare som pro fesso r M ax R einhardt hvars utom or-

10 d e n tl i g a prestationer vi nylig en v a rit i tillfälle a tt b e u n d r a på v å r o p e r a s c e n k ä n t sig lo ck a d af d e n svåra, m e n i n tr e s s a n t a u p p g if te n a tt v ara r e g is s ö r äfv en f ö r b io g r a fe n. n o g, a tt h ä r i S verige i V ik to r S j ö s t r ö m som oc h Vi ä r o lyckliga ä g a e tt re g is s ö r s k a p, tillfredsställer d e h ö g s t a f o r d r i n g a r i k o n s t n ä r li g t a f s e e n d e dessutom äfven äger den f ö rt jä n s t e n a tt v a r a inhem skt s v e n sk t och na tionellt. 3) M e n d e t ä r klart, d e n b ä s t a re g ie a r b e t a r f örgäfve s, o m den saknar e tt m ju k t o c h b öjlig t s k å d e s p e l a r m a t e r i a l f ö r sin a in te n tio n e r. F ilm e n s s k å d e s p e l a r s t a b d e t ä r d e t t r e d j e ut- v e c k lin g s d r a g e t i b i o g ra f e n s r e n ä s s a n s. tid e n, b i o g ra f e n s b a r n d o m a n ty d a s. Hvem som H u r det var i den gam la och sl y n g e lå l d e r b e h ö f v e r e n d a s t h e lst t r o d d e s p e la film, o c h g j o r d e d e t också. sig kallad och k a p a b e l att O m d e t ä r n å g o t, s o m blifvit klart u n d e r utv ec k lin g e n s g å n g, s å ä r d e t, a tt e n d a s t d e t b ä s t a sk å d e s p e l a r m a t e ri a l e t film k onste n. kan göras användbart för d en m o d ern a H ä r m e d ä r n a turlig tvis icke s a g d t, a tt alla g o d a s k å d e s p e l a r e och s k å d e s p e l e r s k o r ä n n u ställt sig till film e n s tjä n st. M e n s å m y ck e t ä r sä ke rt, a tt d e n m o d e r n a film e n k rä fv e r och kallar p å d e e r k ä n d t y p p e r s t a k r a fte rn a i n o m s k å d e s p e l a rv ä r l d e n, oc h m å n g a af d e s s a y p p e r s t a h a o c k så k o m m it, n a tu rligtv is ofta locka de af d e s v i n d l a n d e gagerna, m en o c kså lo c k a d e s ä r e g n a och i själfva v e rk et y tte rlig t s v å ra i u p p g if te n. näm nas m ånga. af d e t D et kunde B land d e m a n l i g a s k å d e s p e l a r k r a f t e r n a : A lb e rt B a s s e r m a n n, P a u l W e g e n e r, Egil E ide, b l a n d d e k vinn liga H ild a B o rg s tr ö m, H e n n y P o r t e n, A s ta N ie ls e n, Betty N a n s e n, ja, in g e n m in d r e ä n d e n o d ö d l ig a S a ra B e r n h a r d t, sk a p e ls e r n u h v a rs b e u n d r a n s v ä r d a g e n o m film en k u n n a t r ä d d a s ö v e r till efte rv ärld e n. 4) J a g t v ek a r icke he lle r a tt till b i o g r a f v ä s e n d e t s ofö ry tte rlig a renässansdrag rä k n a m u sik e n. H v a rje fr a m s y n t o c h insiktsfull

11 b io g ra fle d a re fö rs tå r m u sik e n s o e r h ö rd a b e ty d e lse fö r film en. D e t v a r ju i s to r u ts trä c k n in g å tm in s to n e fo rd o m v a n lig t a tt lå ta m u sik e n k o m m a till sin rä tt e n d a s t u n d e r m e lla n a k ts p a u s e rn a, icke under själfv a R e p e rto a re n s p e le ts g å n g. O ch h v ilk en m u sik se d a n! cirka 10 stycken» Ju n g fru n s bön» o c h n å g ra h a m b o, sc o ttis o c h v a lser d e t v a r a lltsa m m a n s. F ö rh å lla n d e t h a r ju n u m e ra, so m h v a r och en vet, a lld e le s o m k a s ta ts. M u si ken ä g e r fö r film k o n ste n e n d ju p a re b e ty d e lse, ä n h v ad m å n g e n k a n sk e sk u lle tro. D en e rs ä tte r i viss m å n d e t ta la d e o rd e t, to lk a r, fö rk la ra r d e t sp e la d e, icke h ä n d e ls e fö rlo p p e t, m e n d e t inre, s tä m n in g a r o c h sjä ls rö re lse r. D e n m å s te a lltså in tim t s lu ta sig till s p e le ts g å n g o c h ta g a v e d e rb ö rlig h ä n sy n till d e o lik a film e r n a s k a rak tär. k e n s n ä ra D e t ä r klart, a tt d e n n a n y v u n n a in sik t o m m u si s a m h ö rig h e t m e d film k o n ste n h a r ö k a t d e kv alitativ a fo r d r in g a rn a p å d e s s u tö fv are. S e d a n d e tta n y v u n n a tä n k e s ä tt m e ra a llm ä n t trä n g t ig e n o m, h a r ju o c k så m e r ä n e n m u sik e n s v ir tu o s o c h k o n s tn ä r g ä rn a o c h b e re d v illig t stä llt sig till b io g ra fe n s fö rfo g a n d e. 5) D e t ä r ä n n u e n sa k so m å te r s tå r : fö rfa tta rn e. vid n å g o t, ja g ville k alla film k o n ste n s p ro b le m. a tt h ä r ä r d e t s tö rs ta ä n n u o lö st. J a g rö r h ä r D e t ä r n o g så, M e n m å n g a te c k e n ty d a på, a tt o c k så fö rfa tta rn a sk o la k o m m a lik so m s k å d e s p e la rn a re d a n ha k o m m it. m a tisk a M e d n a tu rn ö d v ä n d ig h e t. N ä r u n g a o c h ä ld re d r a fö rfa tta re tr ö ttn a t p å a tt lå ta T o r H e d b e rg s o c h A lb e rt R an fts sk rifb o rd s lå d o r u n d e r å ra ta l g ö m m a d e r a s a lste r, sk o la d e en g å n g v ä n d a s ig till film en. S trin d b e rg, dagar n in g. icke det u m g ic k s m ed E g e n tlig e n fö rfa tta rn a, D e t ä r e n b e k a n t sak, a tt A u g u s t m å n g s y s s la n d e p la n e r är det sä rsk ild t fra m tid s g e n ie t, på a tt en r ä tt de y n g re, skrifva så fö r på sin a ä ld re film e n s o fö rk la rlig rä k sak, u p p m ä rk s a m m a t a tt d e tta.

12 T änk bara på hvad film e n konsum erar af dram er i jäm förelse med teatern. M en egentligen är det ju så, att den dram atiska ådran rin n e r täm ligen sparsamt genom tiden, och hvad biografen kräfver, är ju dram er i strängaste, egentligaste m ening handling, spän ning, effekt icke deklam ation och lyrik. BIOGRAF OCH TEATER O fta nog har i det ofvanstående hänsyn tagits till teatern och jä m fö rlig a punkter ha fram dragits. N ågra ord til! en m er p rin cip iell belysning af frågan bio g ra f och teater må här läm pligen vara på sin plats, helst som jäm förelsen ofta göres, och det är från visst teaterhåll, som det starkaste m otståndet reses m ot film konsten öfverhufvud. F örst må det med kraft fram hållas: mellan biografen och teatern behöfver icke existera ett m otsatsförhål lande. De äro tvänne inkom m ensurabla storheter, som arbeta med olika medel. M an säger kanske: bio g ra f är icke konst utan reprod uktion af konst? ord. tigande. gård. Låt så vara. V i behöfva icke tvista om M en äfven en rep rod uktion af konsten har väl sitt berät Jag står in fö r M ille s V ingarna här på U plands nations Konstverket som står där ute i snön ja, det är en re pro du ktion af konst det ursp run gliga verket gjordes i annat m aterial. konst! Ä ndock säger åskådaren: H vilken gripande och äkta M ed all rätt na turligtvis. Äfven denna kopia ger m ig konstnärens ursprungliga skapelse, den är eld af hans själ, synen såsom han fö rst såg den och form ade den i det m juka m aterialet.

13 2!!!l!llt3ll!l!!i':2i!!B IB IIl!!!!l!"!!l!!!IIB IIl!l!!l!;i!l!!l!lll!llt!!ilS :!!!llllll l!u! 1 3 S äger m an återigen, att en d ast d e t talade o rd et g e r den illusion vi söka på teatern, så är d et en san n in g, som m an n o g får p ru ta af åtskilligt på.' O rd et är icke teatern s enda uttrycks m edel, äfven g esten, m inen, d e t stum m a talan d et h ö r m ed till hvarje skådesp elares n ödvändiga utru stn in g. O ch hvem h ar icke bevittnat d e t: h ur ofta orden, de m est strålan d e och sublim a dik taro rd fallit d ö d a till m arken, d ärför att skådespelaren icke fö r m ådde u tsäg a d et m ed d et stum m a talan d ets konst, m ed blickens och han d en s u to m o rd en tlig t fina uttrycksm edel. O ch hvem har icke n åg o n g å n g p å teatern gripits allra m est i en situation d är d et plötsligt blef tyst, d å en blick, ett ansiktsuttryck eller en stum g e st sad e allt utan ord. S ådant ä r icke d ö d a p u n k ter i den sceniska fram ställningen, u tan själfva b o u q u eten af hvad skådespelarko n sten h ar att gifva, d ess finaste, lättaste do ft och dess innersta själ. trycksm edel. N ej, o rd e t ä r långtifrån sk åd esp elaren s en d a u t O ch äfven om d et p å sin plats ä r o um bärligt, så ä r d et på film en um bärligt. H ar ja g fö rstå tt film kom stens in n ersta själ så ligger i d etta sam lade stum m a spel själfva d et o m ed elb araste uttrycket för dess väsen och fö r d e t verklighetens lif, som den hvita duken söker fånga. D en m inutiösa precision, d en om sorgsfulla u p pm ärksam het, som på film en äg n as d et stu m m a talandet, g ö r d et talade o rd et öfverflödigt. O ch faktum låter sig icke b estrid a: äfven film konsten g e r illusion af verk lighet och sanning, som kan gripa oss lika d ju p t som p å teatern. D en som såg H ilda B orgström s stum m a spel i In g eb o rg H olm på Fyrisbiografen m innes det. Hvilka g rip an d e uttryck af sm ärta, som där gafs, gå aldrig u r d en s m inne, som såg det.

14 S lo tts-b io g ra fe n s fo y e r Min barndom s ljusa biografkvällar, hur väl jag m innes eder! Utanför låg gatan i sm uts och grått, och höstregnet strilade ned genom luften. Den röda lyktan på stången utanför biografen käm pade våldsam t m ed blåsten, ofta slocknade hon, det gnisslade och gnällde i dörrar och skyltar m en där inne var fredligt och godt. En liten ytterligt enkel salong lada vore det riktiga ordet - m ed en viss intim och förtrolig stäm ning, fast det drog o h y g g ligt genom dörrar och springor och musiken gnällde på det själfspelande pianot. D är sutto vi några sm åpojkar och småflickor och fnissade och m um sade karameller. Så började m askinen uppe vid taket att röra på sig, den skram lade ohyggligt och fungerade äfven ojämt, och nog sved det i ögonen, när bilderna började dansa på den hvita duken m en ändå m innet värm es

15 vid tanken på dessa biografkvällar. När jag återkommer ibland med långa melianterminer går jag dit igen, men känner inte igen min barndoms biograf. Den gamla ladan är nämligen borta - och där står en ståtligt arkitektoniskt förnäm teatersalong i stället. De elektriska båglamporna stråla sitt hvita ljus öfver gatan. Redan i entréen möter mitt öga en oväntad elegans mattor, möbler, blommor, taflor och speglar en riktig foyer. Och själfva biografsalongen är också förändrad naturligtvis. De rankiga ryggstödslösa bänkarna, på hvilka vi balanserade förr i världen, äro borta, och bekvämt slår jag mig ned i en präktig stol, som har ryggstöd och icke knarrar. Jag ser mig omkring i salen, dess väggar stråla af färger och glädje, en mästarehand har diktat in vackra arabesker och motiv däri. Och när ljusen släckas i salen, musiken sakta kväller fram där borta, och bilderna röra sig på duken, lutar jag mig tillbaka i stolen och gör mina jämförelser mellan förr och nu. Jag binder ihop gammalt och nytt, gör jämförelser, summerar och drar ifrän och det synes mig, som om jag i ett ögonblick öfverskådade hela utvecklingen. Det synes mig icke längre förmätet att använda ordet biografkultur. /. C.

16