Strategi om lastsäkring

Transkript

1 Diarienummer Ert diarienummer Dokumenttyp Sida TSJ RAPPORT 1(40) Datum Ert datum Upprättad av Projektgruppen för strategi om lastsäkring Styrgruppen för projekt: Strategi om lastsäkring Strategi om lastsäkring Om godsets resa från plats A till plats B Flygplats Speditionslager Plats A Kombiterminal Plats B Hamn Transportstyrelsen Norrköping [email protected] Besöksadress: Vikboplan 7 telefon:

2 Innehåll Fackordlista... 4 Sammanfattning Inledning Uppdraget Projektorganisation Kartläggningsfasens resultat Tillvägagångssätt i analysfasen Datainsamling Analys Rapportens disposition Projektets förslag Förslag på mål Var vi ska vara om år? Vad ska vara uppnått om 5 år? Vad ska vara gjort i år eller nästa år? Förslag till strategi Normgivning Tillsyn Registerhållning Förslag på fortsatta aktiviteter Transportstyrelsens syfte och uppdrag Transportpolitiska mål och principer Transportpolitikens övergripande mål Funktionsmål - Tillgänglighet Hänsynsmål - Säkerhet, miljö och hälsa De transportpolitiska principerna Effektiviseringsarbete Analys Betonade förutsättningar i analysen Trafikslagsövergripande perspektiv Internationella transporter En enklare vardag Transportutövning och lastsäkringens betydelse Lastsäkringens betydelse Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring Problemområde Diskussion om förändringsbehov EU-gemensamma lastsäkringsregler för vägtrafiken Problemområde Sida 2(40)

3 4.4.2 Diskussion om förändringsbehov Internationella regler för lastsäkring för järnvägen Problemområde Diskussion om förändringsbehov EU-gemensamma konstruktionskrav för fordon Problemområde Diskussion om förändringsbehov Ansvar för lastsäkring Problemområde Diskussion om förändringsbehov Jämförbar statistik av olyckor m.m Problemområde Diskussion om förändringsbehov Samordnade tillsyner mellan tillsynsmyndigheter Problemområde Diskussion om förändringsbehov Forum för påverkan och möjliga allianspartners Problemområde Diskussion om förändringsbehov Sammanställning över förslag till aktiviteter Bilaga Dimensioneringsprinciper för lastsäkring i lastbärare, MariTerm AB, Sida 3(40)

4 4(40) Fackordlista Ord/Förkortning/Symbol Förklaring Acceptable Means of Sätt att uppfylla krav ställda av myndighet. På ett Compliance. sätt som kan accepteras av luftfartsmyndigheten Airplane Flyghandbok upprättad för typ eller variant av Flight Manual flygplan AOC Air Operator Certificate - Drifttillstånd för flygbolag CARING Cargo securing to prevent cargo damages on road, sea, rail and air. Ett delvis EU-finansierat forskningsprojekt som startar hösten COTIF Fördrag om internationell godstrafik, ratificerat av 39 länder, dock ej av Sverige CS Construction Standards DG Dangerous Gods - Farligt gods EASA European Aviation Safety Agency ECCAIRS European Co-Ordination Centre for Aviation Incident Reporting Frivilligt europeiskt störningsregister för luftfart EU-OPS Baserad på JAR-OPS1. EU OPS övergår till EASA OPS under 2012 IATA International Air Transport Association ICAO International Civil Aviation Organization, FN organ IMO International Maritime Organization ISO International Organization for Standardization JAR Joint Aviation Requirements JAR-OPS 3 Europeiska flygdriftbestämmelser för helikopter JV Transportstyrelsens järnvägsavdelning gäller t.o.m K Transportstyrelsens kommunikationsavdelning Lastbärare Fordon, vagnar, containrar, kassetter, transportlådor, transportbehållare eller motsvarande enheter avsedda för godstransport LF Transportstyrelsens luftfartsavdelning LFS Luftfartsstyrelsens författningssamling MSB Myndigheten för säkerhet och beredskap OM Operations Manual - Bolagsanpassad operativ

5 5(40) manual OTIF Intergovernmental Organisation for International Carriage by Rail Regler Regler används som ett gemensamt begrepp för lag, förordning, föreskrift, vägledning eller standard RPS Rikspolisstyrelsen SAFA Safety Assessment of Foreign Aircraft - Rampkontroll SF Transportstyrelsens sjöfartsavdelning SJÖFS Sjöfartsverkets författningssamling Standards and Practices Vägledande material som används i flygbranschen som styrande underlag för godkännanden och accepterande av procedurer TSFS Transportstyrelsens författningssamling U Transportstyrelsens utvecklingsavdelning UIC International union of railways, idag intresseorganisation med 196 medlemmar, i Sverige bara SJAB, Green Cargo och Trafikverket VJ Transportstyrelsens väg- och järnvägsavdelning, gäller fr.o.m VT Transportstyrelsens vägtrafikavdelning, gäller t.o.m

6 6(40) Sammanfattning Transportstyrelsens projekt strategi om lastsäkring startade i januari I uppdraget framgår att projektet ska leverera ett förslag på gemensam strategi och mål för lastsäkring inom Transportstyrelsen. Förslag till strategi och mål ska formuleras med utgångspunkt från transportpolitiken och Transportstyrelsens mål och uppdrag. Projektet har delats upp i en kartläggningsfas och en analysfas. Denna slutrapport innehåller analysfasens arbete som bygger vidare på kartläggningsfasens reslutat. Kartläggningen presenterades i en egen rapport i november En viktig del i projektets uppdrag är att stämma av förslag till strategi och mål med transportbranschens aktörer. Av denna anledning genomfördes dels en workshop där transportbranschens aktörer inklusive berörda myndigheter bjöds in till diskussion om aktuella problem och behov av förändring. Kartläggningen identifierade åtta analysområden. Det är dessa analysområden som projektgruppen arbetat vidare med under våren Analysen har lett till formulering av förslag till: mål på kort och lång sikt; strategier för Transportstyrelsens kärnverksamheter normering, tillsyn och registerhållning; och förslag till fortsatt arbete i uppdrag eller projekt. Samtliga förslag till mål och strategier återfinns i kapitel 2. Som ett långsiktigt mål för Transportstyrelsens hantering av lastsäkring föreslås: Inom 10 år ska Transportstyrelsen aktivt delta i och vid behov initiera internationella projekt inom samtliga trafikslag med ett trafikslagsövergripande synsätt på lastsäkring. För att nå dit föreslås i strategin bland annat att: Transportstyrelsen aktivt ska söka påverka internationella forum så att ett trafikslagsövergripande synsätt inom lastsäkringsområdet skapas. Projektet föreslår även fortsatta aktiviteter i form av nya uppdrag eller projekt: Att besvara näringsdepartementets begäran om fortsatt utredning om ansvar för brott mot reglerna om lastens säkring. Att delta i forskningsprojektet CARING som rådgivande part. Att skapa förutsättningar för att utföra samordnad tillsyn inom lastsäkring. Att utnyttja befintlig statistik om bristande lastsäkring. Att skapa ett gemensamt system för frivillig händelserapportering. Att undersöka tillvägagångssätt för att införliva UIC loading guidelines i Transportstyrelsens föreskrifter. Att förvalta föreskrift om lastsäkring inom järnväg. Att lyfta frågan om internationella lastsäkringsregler inom vägtrafikområdet.

7 7(40) 1 Inledning Transportstyrelsen började sin verksamhet den 1 januari Detta skedde genom en sammanslagning av flera myndigheter: Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen, Vägtrafikinspektionen och delar av Länsstyrelsen och Vägverket. Ett motiv till sammanslagningen var att en samlad myndighet har bättre möjligheter att skapa samsyn mellan de olika trafikslagen. En samlad myndighet har även bättre möjligheter till en helhetssyn som kan leda till en enklare vardag för människor och företag. En gemensam myndighet ger även möjlighet till bättre planering och effektivisering av myndighetens verksamhet. Alltsedan Transportstyrelsen bildades har ett aktivt arbete för att öka samsynen mellan trafikslagen bedrivits. Det är en grannlaga uppgift att öka samsynen mellan trafikslagen då den trafikslagsspecifika kunskapen är hög och många anställda har lång erfarenhet från verksamhet inom ett trafikslag. Det är viktigt att värna om dessa kunskaper och erfarenheter för att utifrån dessa skapa en gemensam kunskaps- och erfarenhetsbas. Allt är inte gemensamt för trafikslagen, de bygger till exempel på olika tekniska lösningar. Transporternas förutsättningar och villkor är olika för järnväg, luftfart, sjöfart och vägtrafik. De unika egenskaperna för respektive trafikslag behöver också värnas och vidareutvecklas men det ska ske i harmoni med övriga trafikslag och med medveten kunskap om vilka konsekvenser en förändring inom ett trafikslag kan få för övriga. Då kan förändringarna ha förutsättningar att skapa samsyn och en enklare vardag för människor och företag. Projektet Strategi om lastsäkring är ett sådant trafikslagsgemensamt projekt som syftar till att förslå en gemensam strategi och mål för lastsäkring. 1.1 Uppdraget I januari 2010 startade projekt Strategi om lastsäkring med ett första styrgruppsmöte där bland annat projektets uppdrag och tidplan fastställdes. Projektets uppdrag har formulerats i en uppdragsbeskrivning som fastställts av projektets ägare, Rune Lindberg, dåvarande järnvägsdirektör, efter samråd med Transportstyrelsens ledningsgrupp. En projektbeskrivning togs fram utifrån uppdraget. Den innehåller beskrivning av projektet, tillvägagångssätt och en övergripande tidplan.

8 8(40) Projektets uppdrag är, att med utgångspunkt i transportpolitiken: Kartlägga och analysera nuläget för lastsäkring i transportbranschen. Kartlägga och analysera nuläget och metoder/modeller för regler 1, tillstånd och tillsyn av lastsäkring inom de fyra trafikslagen. Formulera förslag om övergripande mål och en gemensam strategi för normgivning, tillståndsprövning och tillsyn för lastsäkring. I dagens samhälle inkluderar transportsystemet även gränsöverskridande transporter. Många gånger är trafikkedjan komplex och involverar flera trafikslag. Hösten 2010 utökade styrgruppen uppdraget till att även omfatta kartläggning och analys av regler inom EU och internationellt; att inventera möjliga forum för påverkan; och att identifiera möjliga allianspartners. Projektets tidplan inkluderar några viktiga milstolpar: Workshop med branschen den 1 september Kartläggning avslutas i november Analysfas avslutas i april Slutrapport i maj Milstolparna identifierar projektets leveranser där den slutliga leveransen innebär att ett förslag till gemensam strategi för lastsäkring presenteras Projektorganisation Projektet har letts av en styrgrupp bestående av: Rune Lindberg, (VJ, ordförande), Sven Christiansson (LF), Jacob Gramenius (GD-stab), Birgitta Hermansson (VJ) och Tomas Åström (SF). Projektgruppen har varit sammansatt av: Eva Karlsson (projektledare, VJ), Johan Colliander (SF), Jan Führ (LF), Anders Gunneriusson (VJ), Håkan Nordqvist (VJ) och Mats Willén (VJ) och Henrik Sandén (GD-stab). Kärnavdelningarnas projektmedlemmar deltar i projektet utifrån sin expertkunskap inom området lastsäkring och fordonskonstruktion. GD-staben har bland annat bidragit med kunskap om Transportstyrelsens övergripande uppdrag och mål. Projektledaren har lett arbetet utifrån projektbeskrivning och tidplan. Projektets kommunikatör Petra Engvall har deltagit i projektets kommunikativa aktiviteter till exempel workshop och möte med referensgrupp. Hon har även ansvarat för publicering av nyheter och annat material på interna och externa hemsidan. 1 Definition av regler i detta dokument är: lag, förordning, föreskrift, vägledning eller standard (se även fackordlistan).

9 9(40) På sidan 4 finns en fackordlista där Transportstyrelsens avdelningar med tillhörande förkortning finns redovisade. 1.2 Kartläggningsfasens resultat Under 2010 arbetade projektgruppen med att kartlägga nuläget i form av problem, möjligheter och risker för lastsäkringsfrågor inom transportsektorn. Detta arbete genomfördes bland annat med hjälp av en enkät riktad till transportbranschens företrädare som till exempel speditörer, transportköpare, tillverkare av fordon och lastsäkringsutrustning. Enkäten riktade sig även till myndigheter som kommer i kontakt med lastsäkring i sin myndighetsroll. I september hölls en workshop där bland annat resultatet av enkäten redovisades och aktuella frågeställningar kunde väckas och diskuteras. Projektgruppen kartlade också Transportstyrelsens interna förhållanden vad gäller regler, tillstånd och tillsyn för lastsäkring. Kartläggningsfasen resulterade i att åtta analysområden identifierades. Det är dessa områden som projektgruppen fortsatt att arbeta med under våren Analysområdena som bearbetats i analysen är: 1. Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring 2. EU-gemensamma regler för lastsäkring inom vägtrafik 3. Internationella regler för lastsäkring för järnväg 4. EU-gemensamma konstruktionskrav för fordon 5. Ansvar för lastsäkring för vägtrafiken 6. Rapportering av olyckor m.m. 7. Samordnade tillsyner mellan tillsynsmyndigheter 8. Forum för påverkan och möjliga allianspartners Varje analysområde beskrivs närmare i analysavsnittet (kapitel 4). Kartläggningen resulterade i en delrapport som återfinns på Transportstyrelsens webbplats ( under Om oss/projekt). 1.3 Tillvägagångssätt i analysfasen Analysområdena är något olika till sin karaktär och inledningsvis diskuterade projektgruppen igenom problemställningar och identifierade behov av ytterligare information. När ytterligare datainsamling genomförts genomfördes en förändringsanalys som innebar att problemen diskuterades och behov av förändringar formulerades. Förändringsbehoven gav underlag till formulering av föreslagna aktiviteter, strategier och mål.

10 10(40) Datainsamling Datainsamling har skett på olika sätt för de olika analysområdena. När det gäller regler för lastsäkring, både trafikslagsspecifika och internationella regler, har dessa sammanställts och jämförts i en separat rapport för respektive trafikslag. Arbetet med rapporten är utfört av MariTerm AB. Den hanteras som en bilaga till denna slutrapport och finns på Transportstyrelsens webbplats ( under Om oss/projekt). MariTerm AB ansvarar för innehållet i rapporten. Under kartläggningsfasen etablerades en referensgrupp för lastsäkringsprojektet. Referensgruppen har förmedlat synpunkter på några av analysfasens frågeställningar: Behov av statistik om olyckor m.m.; EU-gemensamma konstruktionskrav på fordon; och Ansvar för lastsäkring. Referensgruppen har även lämnat synpunkter på denna slutrapport. Deras engagemang har varit en viktig informationskälla i utredningsarbetet. När det gäller analysområdet som berör samordnade tillsyner bjöd projektgruppen in flera samverkansmyndigheter till ett gemensamt möte. På grund av få anmälda deltagare ställdes mötet in. Av denna anledning har analysen genomförts utifrån Transportstyrelsens perspektiv. Samverkansmyndigheterna har emellertid fått möjlighet att lämna synpunkter på slutrapporten eftersom den sänts till dem innan slutligt fastställande. Som ett led i datainsamlingen deltog några projektmedlemmar på Kustbevakningens utbildning i lastsäkring. Det var en bra utbildning som bidrog till att skapa helhetssyn och förståelse för beräkningsgrunder och tillsyn av lastsäkring. Utbildningen gav också mer kunskap om behov av samverkan med andra myndigheter Analys Förändringsanalysen har genomförts för de åtta analysområdena som identifierades i kartläggningsfasen. Respektive projektmedlem har ansvarat för ett eller två analysområden. Hela projektgruppen har diskuterat förändringsbehov. Analysen har resulterat i förslag till fortsatta aktiviteter per analysområde, strategier och mål. För att visa att analysområdena återspeglar viktiga aspekter på lastsäkring finns ett avsnitt om lastsäkringens betydelse. I avsnittet härleds några situationer och roller där lastsäkring har betydelse (se avsnitt 4.2). Det är en starkt avgränsad verksamhetsanalys som görs och den baseras på en modell presenterad i rapporten: Praktikbegreppet En praktikgenerisk modell som grund för teoriutveckling och verksamhetsutveckling (Goldkuhl och Röstlinger, 2005). De förslag till aktiviteter, strategier och mål som föreslås i denna rapport ställer sig projektgruppen gemensamt bakom.

11 11(40) 1.4 Rapportens disposition Denna rapport har en inledning där de inledande förutsättningarna i form av projektuppdrag och projektorganisation presenteras. I inledningen finns även tillvägagångssättet och rapportens disposition beskrivet. I kapitel 2 presenteras projektarbetets resultat i form av förslag till mål, strategier och fortsatta aktiviteter. I kapitel 3 beskrivs Transportstyrelsens uppdrag och mål. Dessa har varit vägledande för projektgruppens arbete. Analysen som sker i kapitel 4 inleds med en redovisning av de specifika aspekter som betonats i analysen. Därefter kommer ett avsnitt som behandlar analysområdenas relevans för området lastsäkring. Detta avsnitt har tillkommit för att stämma av att analysområdena är relevanta att analysera för att föreslå strategi och mål. Avsnitten beskriver respektive analysområde och ger förslag på förändringsbehov. Kapitel 4 avslutas med en sammanställning över samtliga föreslagna aktiviteter och föreslår strategi och mål som stödjer respektive aktivitet. Bilagan är en del av underlagsmaterialet som bidragit till att genomföra analyserna. 2 Projektets förslag Här beskrivs förslag till mål och strategi inklusive förslag till fortsatta aktiviteter. De förslag som redovisas i detta kapitel återfinns även i tabell 4.3 som även innehåller de förslag till aktiviteter som kom fram i analysen. 2.1 Förslag på mål De mål som kunnat härledas från analysens förslag till aktiviteter är, utan inbördes rangordning: Var vi ska vara om år? Inom 10 år ska Transportstyrelsen aktivt delta i och vid behov initiera internationella projekt inom samtliga trafikslag med ett trafikslagsövergripande synsätt på lastsäkring.

12 12(40) Vad ska vara uppnått om 5 år? Inom 5 år finns en etablerad och känd samverkan mellan berörda myndigheter för tillsyn av lastsäkring. Inom 5-10 år grundar Transportstyrelsen beslut om förändringsbehov inom området lastsäkring och lastsäkringsutrustning på kunskap om relevanta förhållanden (ur trafiksäkerhets-, miljö- eller konkurrensaspekter). Inom 5-10 år finns ett system för rapportering av inträffade händelser med bäring på tappad last/lastförskjutning. Inom 5 år har Transportstyrelsen en aktiv roll i förvaltningen av föreskrifter för säkring av last vid internationella järnvägstransporter, och med särskild hänsyn tagen till intermodala transporter Inom 5 år har Transportstyrelsen en aktiv roll i det internationella arbetet med att införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen. Inom 5 år ska regelarbete om gemensamma lastsäkringsregler inom EU vara påbörjat Vad ska vara gjort i år eller nästa år? I januari 2012 har Transportstyrelsen har utarbetat ett svar till näringsdepartementet hur det straffrättsliga ansvaret bör hanteras. Svaret har ett trafikslagsövergripande och internationellt perspektiv. Senast 2013 finns en nationell föreskrift för lastsäkring på järnväg som baseras på internationella regler. 2.2 Förslag till strategi En målsättning med en strategi för lastsäkring är att den ska bidra till att skapa en enklare vardag för medborgare och näringsliv. Den ska innehålla ett internationellt och trafikslagsövergripande perspektiv så att godsets resa från plats A till plats B sker så smidigt och effektivt som möjligt. Transportstyrelsens kärnområden är normering, tillsyn, tillståndsprövning och registerhållning. Inom området tillståndsprövning uppkom inget förslag till strategi. Däremot uppkom ett behov av statistiskt underlag som hänförs till kärnverksamheten registerhållning.

13 13(40) Normgivning Transportstyrelsen ska aktivt söka påverka internationella forum så att ett trafikslagsövergripande synsätt inom lastsäkringsområdet skapas. Transportstyrelsen ska sträva efter att samtliga trafikslag har nationella föreskrifter som innehåller dimensioneringsprinciper för lastsäkring för att öka tillgängligheten. Transportstyrelsen ska sträva efter att i det internationella arbetet, när det är möjligt, införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen. Transportstyrelsen ska sträva efter att ha en aktiv roll i förvaltningen av föreskrift för säkring av last vid internationella järnvägstransporter med särskild hänsyn tagen till intermodala transporter Tillsyn Transportstyrelsen ska sträva efter ökad samverkan med berörda tillsynsmyndigheter inom området lastsäkring Registerhållning Transportstyrelsen ska sträva efter att grunda beslut på analys av underlag från bland annat händelserapportering. 2.3 Förslag på fortsatta aktiviteter Analysen i kapitel 4 har resulterat i nedanstående förslag på aktiviteter. Två uppdrag har redan beslutats: 1. Transportstyrelsen ska delta i forskningsprojektet CARING som rådgivande part. Varje trafikslagsavdelning utser en representant i projektet. 2. Transportstyrelsen ska besvara näringsdepartementets begäran om fortsatt utredning av ansvar för brott mot reglerna om lastens säkring. Detta uppdrag har formulerade frågeställningar som ska besvaras under hösten Förslag på nya uppdrag eller projekt, utan inbördes rangordning: 1. Skapa förutsättningar för att utföra en samordnad tillsyn inom lastsäkring Nytt uppdrag/projekt som föreslås initieras under hösten 2011.

14 14(40) 2. Utnyttja befintlig statistik om bristande lastsäkring. Nytt uppdrag som föreslås initieras under hösten Skapa ett gemensamt system för frivillig händelserapportering. Nytt projekt som först bör undersöka förutsättningar att utnyttja befintliga system för rapportering av olyckor, tillbud och andra avvikelser. 4. Införliva UIC loading guidelines i Transportstyrelsens föreskrifter. Nytt uppdrag för väg- och järnvägsavdelningen. 5. Undersöka möjlighet att införliva IATA Airport Handling Manual i föreskrift för luftfarten. Nytt uppdrag för luftfartsavdelningen. 6. Förvalta föreskrift om lastsäkring inom järnväg. Förvaltning är en driftfråga. Innan förvaltning införlivas i verksamheten bör ett uppdrag skapas som undersöker och föreslår hur förvaltningen ska genomföras. 7. Lyfta frågan om internationella lastsäkringsregler inom vägtrafikområdet. Nytt uppdrag som först behöver utredas innan förutsättningar för uppdraget kan fastställas. Generellt uppdrag/förhållningssätt Utöver ovanstående uppdrag/projekt återstår ett par generella aktiviteter som snarare är att betrakta som förhållningssätt som behöver konkretiseras när internationella uppdrag är aktuella. Förhållningssätten innebär, utan inbördes rangordning, att: 1. Transportstyrelsen aktivt ska påverka och initiera internationella projekt för ökad samsyn i lastsäkringsfrågor 2. Transportstyrelsen i det internationella arbetet, när det är möjligt, bör sträva efter att införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen.

15 15(40) 3 Transportstyrelsens syfte och uppdrag Enligt Transportstyrelsens instruktion ska myndigheten verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Verksamheten ska särskilt inriktas på att bidra till ett internationellt konkurrenskraftigt, miljöanpassat och säkert transportsystem. Vidare anger instruktionen att Transportstyrelsens huvuduppgifter är att svara för regelgivning, tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning inom transportområdet. Myndighetens verksamhetsutövning ska dessutom utgå från de transportpolitiska principer som regeringen slagit fast. Mål och principer presenteras nedan. 3.1 Transportpolitiska mål och principer Transportpolitikens övergripande mål Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Till det övergripande målet knyts ett funktionsmål för tillgänglighet och ett hänsynsmål för säkerhet, miljö och hälsa Funktionsmål - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Till funktions- och hänsynsmålet hör ett antal preciseringar och etappmål, där etappmålen är de mål där ett årtal anges. Regeringens preciseringar och etappmål kan ses som resultatmål för vår verksamhet. För funktionsmålet anges följande preciseringar: Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.

16 16(40) Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras Hänsynsmål - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. För hänsynsmålet anges följande preciseringar: Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransport området minskar fortlöpande. Antalet omkomna och allvarligt skadade inom luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål De transportpolitiska principerna Det är flera myndigheter som tillsammans arbetar för att nå de transportpolitiska målen. De transportpolitiska principerna anger inom vilka ramar myndigheterna ska utöva sin verksamhet. Principerna ger vissa generella riktlinjer för vilka medel som ska användas för att nå målen och är centrala för hur själva målen ska uppfattas, till exempel hur avvägningar mellan målens olika delar ska gå till.

17 17(40) De transportpolitiska principerna är i sammandrag: Kunden ska ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur transporten ska utföras. Beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former. Samverkan inom och mellan trafikslag ska främjas. Konkurrens mellan olika trafikutövare och transportalternativ ska främjas. Trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas. 3.2 Effektiviseringsarbete I Transportstyrelsens regleringsbrev ställs återkommande krav på effektivisering av verksamheten. Regeringsuppdraget handlar både om yttre och inre effektivitet och målet är att förenkla vardagen för medborgare och näringsliv samtidigt som skattemedlen används mer effektivt. I effektiviseringsarbetet ingår bland annat regelförenkling och e-förvaltning. Nya föreskrifter ska präglas av en helhetssyn där alla mål vägs in, befintliga regelverk ska förenklas och en djupare samverkan mellan trafikslagen ska främjas. Transportstyrelsen ska bland annat identifiera åtgärder på EU-nivå när det gäller förenklingar, fullfölja tidigare redovisade åtgärder och förslag, samt redovisa förslag som kommit från näringslivet. Transportstyrelsen ingår i E-delegationen som arbetar för att göra e-förvaltningen så enkel som möjligt för så många som möjligt. Genom en utvecklad e-förvaltning ska människors vardag förenklas, företagens administration minska, den offentliga sektorn effektiviseras och Sveriges tillväxt främjas.

18 18(40) 4 Analys Detta kapitel inleds med en genomgång av de förutsättningar som varit vägledande för projektgruppens arbete med kartläggning och analys. Därefter följer ett avsnitt som övergripande beskriver vilka situationer och vilka roller som behöver kunskap om lastsäkring. Detta görs för att stämma av att rapportens analysområden är väsentliga för området lastsäkring. Därigenom kan förslagen som presenteras i kapitel 2 anses vara väl grundade. Analysområdena (avsnitten ) med underrubrikerna problemområde och behov av förändring presenterar projektgruppens sammanfattande analys av respektive område samt ger förslag på fortsatta aktiviteter. 4.1 Betonade förutsättningar i analysen I kapitel 3 presenteras Transportstyrelsens övergripande mål och uppdrag som anger de grundläggande förutsättningarna och ramarna för projektet. Några av dessa förutsättningar betonas särskilt i analysen eftersom de nämns i projektets uppdragsbeskrivning. Av denna anledning bör de vara synliga i förslag till strategi och mål. De fokuserade förutsättningarna är att ett trafikslagsövergripande perspektiv ska antas; att fungerande internationella transporter är viktiga för Sveriges konkurrenskraft; och att en enklare vardag för medborgare och näringsliv ska eftersträvas. I nedanstående avsnitt utvecklas innebörden i dessa tre förutsättningar Trafikslagsövergripande perspektiv Det trafikslagsövergripande perspektivet är en viktig utgångspunkt för arbetet med denna rapport. Med detta menas att trafikslagsövergripande synergier ska tillvaratas, till exempel genom att trafikslagen lär av varandra, resurser prioriteras där de gör störst nytta och att det som inte är värt att göras ska omprövas.

19 19(40) Figur 4.1: Ett trafikslagsövergripande perspektiv och samverkan mellan trafikslagen är viktiga förutsättningar i förslag till strategi för lastsäkring. Det trafikslagsövergripande perspektivet innebär också att trafikslagen samverkar med varandra. Figur 4.1 avser att skapa en känsla för de beröringspunkter som finns mellan trafikslagen. En naturlig beröringspunkt uppstår när godset omlastas från ett trafikslag till ett annat, såsom sker i hamnen i figur 4.1. Hamnen är ett exempel på omlastningspunkt men omlastning sker även i kombiterminaler och speditionslager. När godset lastas ska det säkras för att förhindra att godset ramlar av under färd och skadar människor, miljö och egendom. Det är regler för hur godset ska säkras som behöver synkroniseras för att transporten ska gå så smidigt som möjligt. Godset placeras ofta i en lastbärare till exempel i en container. Det är lastbäraren som flyttas mellan trafikslagens lastutrymmen (se figur 4.1). När det gäller luftburna transporter sker i regel en fullständig omlastning, det vill säga godset lastas ur lastbäraren och placeras i flygets egna lastbärare som lastas ombord på luftfarttyget. I en framtid kanske även flygplatsen ses som en omlastningspunkt för samtliga trafikslag, liksom hamnar och kombiterminaler?

20 20(40) Tillsynen över att regler om lastsäkring följs av transportören involverar flera myndigheter beroende på var kontrollen sker och vart godset är på väg. Figur 4.1 är ett exempel på område där samordnad tillsyn sker. Intermodala transporter är exempel på trafikslagsövergripande samverkan. Rikstermbanken definierar intermodala transporter som en transport av gods där godset hela tiden finns i en och samma lastbärare och där lastbäraren transporteras med olika trafikslag ( sökord: intermodala transporter). Exempelvis kan det vara fråga om en container som transporteras med en kombination av tåg och lastbil. I det trafikslagsövergripande perspektivet inkluderas både nationella och internationella transporter. Det trafikslagsövergripande perspektivet är särskilt närvarande i detta projekt vars huvuduppgift är att lämna ett förslag till gemensamma mål för och en gemensam strategi för lastsäkring Internationella transporter En annan viktig förutsättning är att transporterna blir allt mer internationella vilket figur 4.2 avser att skapa en känsla för. Både transportörer och industri är beroende av att export och import av varor fungerar så friktionsfritt som möjligt. Denna utveckling främjas av att regelverken harmonierar över nationsgränserna och mellan trafikslagen. Det kan till exempel vara transport av lastbärare via sjötransport från Sverige till någon hamn i Östersjön. Vid destinationshamnen omlastas lastbäraren till väg eller järnväg för fortsatt transport till slutdestinationen. Figur 4.2: Transporterna är i allt större utsträckning internationella.

21 21(40) Transportstyrelsen utarbetar för närvarande en strategi för internationellt arbete som ska vara klar hösten Ett förslag till strategi för lastsäkring bör beakta internationella regler för respektive trafikslag En enklare vardag Den tredje förutsättningen är att främja en enklare vardag för medborgare och näringsliv (se avsnitt 3.2). En viktig del i projektets uppdrag har varit att lyssna på transportbranschens aktörer för att ta reda på vilka behov de har och hur de prioriterar mellan behoven. För detta ändamål har en referensgrupp för lastsäkringsprojektet bildats. Referensgruppen representerar flera olika aktörer inom transportbranschen (transportör, speditör, fordonstillverkare, tillverkare av lastsäkringsutrustning, försäkringsbolag, kustbevakning och polis). Ett förslag till strategi för lastsäkring bör även beakta referensgruppens synpunkter på förslag till åtgärder och prioritering mellan olika förslag.

22 22(40) 4.2 Transportutövning och lastsäkringens betydelse Att säkra lasten på ett bra och tillförlitligt sätt är viktigt ur flera aspekter. När en transport ska utföras behöver lasten säkras för att skydda godset från skador som kan uppstå i samband med transporten. Det är inte bara godset som behöver skyddas, även medborgare som befinner sig i närheten av en godstransport behöver skyddas från tappad last. Likaså behöver den omgivande miljön skyddas från skador. Härutöver finns en arbetsmiljöaspekt på lastsäkring, de som arbetar med lastning och lossning behöver också skyddas från skador som kan uppstå när godset hanteras. Detta gäller både akuta skador och förslitningsskador. För att undvika dylika situationer behövs kunskap om lastsäkring. Vem behöver kunskapen? Vilken kunskap om lastsäkring behövs? Avsnitt försöker ge ett övergripande svar på dessa frågor Lastsäkringens betydelse En transporttjänst skapas när en förfrågan om att transportera någonting kommer till transportsäljaren. Då startar processen med att kontrollera förutsättningarna för att skapa ett ömsesidigt avtal. Vilken kunskap om lastsäkring behöver transportsäljaren ha? I denna fas är det viktigt att på ett övergripande plan bestämma hur transporten kan genomföras. Då är det bra med övergripande kunskap om regelverk och metoder för lastsäkring både nationellt och internationellt. När avtal är klart behöver transporten förberedas. Den som planerar kallas här för transportledare/planerare. Transportledaren/planeraren behöver ha allmänna kunskaper om lastsäkring för att till exempel kunna avgöra vilken typ av lastbärare som behövs eller om olika trafikslag ska involveras i transporten. När förberedelserna är klara kan transporten börja (en resa från punkt A till punkt B). Transporten avslutas när godset är levererat enligt avtal och transporten är betald. Några aktuella roller är: chaufför och lastare. Vilken kunskap om lastsäkring behöver lastaren ha? Den som lastar behöver vara kunnig i lastsäkring och om vilka regler som gäller inte bara för det trafikslag och den lastbärare som ska transportera godset i direkt anslutning till lastningen. Vid omlastning behöver lastaren även ha kunskap om regler för andra trafikslag och länder. Lastaren behöver också ha kunskap om sitt ansvar för att lasten är säkrad på rätt sätt.

23 23(40) Vilken kunskap om lastsäkring behöver chauffören ha? Chauffören behöver ha kunskap om lastsäkring för att kontrollera lasten under färden. Chauffören behöver ha kunskap om sitt ansvar för att lasten är korrekt säkrad Sammanställning över lastsäkringens betydelse Ovanstående resonemang sammanfattas i tabell 4.1, med fokus på den kunskap om lastsäkring som behövs i respektive delprocess och vem som behöver kunskapen. När det finns ett behov av kunskap om lastsäkring innebär det att lastsäkring är relevant i sammanhanget. Roll som behöver kunskapen Transportsäljaren Transportutövning Förutsättningar: - Typ av gods - Transportmedel - Omlastning - Lastbärare Kunskap om lastsäkring som behövs Metoder för lastsäkring för olika typer av gods. Metoder för lastsäkring i olika typer av lastbärare. Regler för lastsäkring för olika trafikslag. Regler för lastsäkring i relevanta länder. Ansvar för lastsäkring. Chauffören och/eller lastaren Transportera omfattar bl.a. att: - Lasta - Kontrollera efterspänning - Lossa korrekt utförd. Tabell 4.1: Sammanställning över kunskapsbehov om lastsäkring. Kunna utföra metoder för lastsäkring för olika typer av gods. Kunna utföra metoder för lastsäkring i olika typer av lastbärare. Kunna tillämpa regler för lastsäkring för olika trafikslag. Kunna avgöra vilken regel som ska gälla när omlastning sker. Känna till regler för lastsäkring i relevanta länder. Kunna tillämpa dessa regler och avgöra vilken regel som ska gälla. Känna till vem som ansvarar för att lastsäkring är Det identifierade kunskapsbehovet kan sammanfattas till att bestå av kunskap om: Metoder för lastsäkring för olika typer av gods. Metoder för lastsäkring i olika typer av lastbärare. Regler för lastsäkring för olika trafikslag. Regler för lastsäkring i relevanta länder. Ansvar för lastsäkring.

24 24(40) De brister som väcktes i kartläggningen handlade mycket om regler, hur regler tagits bort eller hur de tillämpas i praktiken. Dessa brister formulerades till åtta analysområden. I analysfasen är det analysområdena som har fokuserats. Hur väl täcker dessa analysområden in lastsäkringens relevans (kunskapsbehov) i transportkedjan? Tabell 4.2 jämför kunskapsbehovet, enligt vad som framkommit ovan, med projektets analysområden för att se hur väl analysområdena speglar transportverksamhetens kunskapsbehov. På så sätt kopplas analysområdena till transporttjänsternas utövning och lastsäkringens betydelse för en transport. Kunskapsbehov Analysområde Metoder för lastsäkring för olika typer av gods. Metoder för lastsäkring i olika typer av lastbärare. Regler för lastsäkring inom olika trafikslag. Regler för lastsäkring i andra länder. Ansvar för lastsäkring. Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring. Jämförbar statistik av olyckor m.m. EU-gemensamma konstruktionskrav för fordon och påbyggnader. Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring. Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring. Samordnade tillsyner mellan tillsynsmyndigheter. Jämförbar statisktik av olyckor m.m. EU-gemensamma lastsäkringsregler inom vägtrafiken. Internationella regler för lastsäkring inom järnvägen. Forum för påverkan och möjliga allianspartners. Ansvar för lastsäkring. Tabell 4.2: Jämförelse mellan kunskapsbehov hos aktörer och projektets analysområde. Tabell 4.2 behöver förklaras på ett par punkter. Ett par av analysområdena är mer fokuserade på myndigheternas uppgift än på utförandet av en transporttjänst. Analysområdet som fokuserar behov av samordnade tillsyner för tillsynsmyndigheter har inte har någon direkt koppling till kunskapsbehovet för att utföra en transporttjänst. Det

25 25(40) är aktörernas efterlevnad av regler som kontrolleras i tillsynen. Av denna anledning har detta analysområde placerats på raden för regler för lastsäkring inom olika trafikslag i tabell 4.2. Jämförbar statistik av olyckor m.m. är också ett analysområde som indirekt berör behovet av kunskap om lastsäkring. Statistik om olyckor m.m. behövs för att analysera en verksamhets behov av förbättring inom något område. Om det händer olyckor som leder till att människor, miljö eller egendom skadas behöver åtgärder vidtas. För att undvika att fatta beslut som bygger på ogrundade antaganden behövs underlag. Rapportering av händelser kan skapa ett dokumenterat underlag för förslag till förbättringsåtgärder. Jämförelsen i tabell 4.2 visar att områden i transportutövningen där kunskap om lastsäkring behövs också undersöks i projektets analysområden. Detta betyder inte att analysområdena är uttömmande. Det kan finnas aspekter och områden som inte behandlas i denna rapport. 4.3 Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring En förutsättning för att användaren ska kunna tillämpa lastsäkringsregler 2 för respektive trafikslag vid en intermodal transport är att dimensioneringsprinciperna är jämförbara för de olika trafikslagen. De dimensionerande accelerationerna är specifika för varje trafikslag eftersom krafterna som lasten utsätts för skiljer sig väsentligt mellan trafikslagen. Beräkningsgrunderna med avseende på friktioner, säkerhetsfaktorer, definitioner och generella principer bör dock i största möjliga mån vara jämförbara för samtliga trafikslag för att förenkla tillämpningen av gällande regler för användaren. MariTerm AB har på uppdrag av Transportstyrelsen sammanställt dagens dimensionsprinciper i forma av accelerationer, friktioner och säkerhetsfaktorer för lastsäkring i lastbärare såväl nationellt som internationellt, se bilaga Problemområde Dimensioneringsprinciperna skiljer sig i många fall väsentligt mellan de olika trafikslagen, vilket gör det svåröverskådligt för användaren. Dessutom styrs detta i många fall av internationella organ som är trafikslagsspecifika. Inom järnväg och luftfart saknas dessutom nationella föreskrifter vilket gör det svårt att återfinna vilka beräkningsgrunder som ska tillämpas vid dimensionering av ett lastsäkringsarrangemang. 2 Se fackordlistan

26 26(40) Diskussion om förändringsbehov Tillgängligheten av gällande krav måste förbättras, framförallt för järnväg och luftfart där det i dagsläget saknas nationella föreskrifter som innehåller dimensioneringsprinciper för lastsäkring. Däremot finns det internationella överenskommelser gällande detta. Transportstyrelsen bör dessutom påverka internationellt inom respektive internationella forum i syfte att få jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen och således förenkla för användaren vid en intermodal transport. Bedömning: Samtliga trafikslag bör ha nationella föreskrifter som innehåller dimensioneringsprinciper för lastsäkring för att öka tillgängligheten. Transportstyrelsen bör i det internationella arbetet, när det är möjligt, sträva efter att införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen Den föreslagna aktiviteten svarar i första hand mot målet att effektivisera och skapa en enklare vardag för medborgare och näringsliv. 4.4 EU-gemensamma lastsäkringsregler för vägtrafiken Detta analysområde aktualiserades på den workshop med transportbranschens företrädare som genomfördes i september Det visade sig vara ett generellt problem att transportera gods på väg genom Europa, bland annat beroende på att olika länder har olika regler för transporten. Divergerande regler gäller inte bara lastsäkring. Detta projekt fokuserar dock behovet av EU-gemensamma lastsäkringsregler Problemområde Mellan åren 2002 och 2005 genomfördes ett arbete där industrin, medlemsländerna i EU och kommissionen tillsammans arbetade fram European Best Practice Guidelines on Cargo Securing for Road Transport. Publikationen som är på drygt 200 sidor är en handbok för att kunna säkra last på fordon utifrån vissa givna regler och standarder. Under arbetet med att sammanställa dessa riktlinjer kunde man konstatera att det förekommer mycket olika inriktningar inom EU på vilket sätt lastsäkring regleras i medlemsländerna. Viljan att samordna reglerna inom EU varierade stort, med allt från länder som vill ha detaljerade regler för lastsäkring till länder som egentligen vill ha allmänt hållna övergripande regler.

27 27(40) Problem uppstår vid internationella transporter för både den enskilde föraren men även för avsändare av gods som har transportavtal där lastsäkring ingår i avtalet. Inte alla EU-länder har deltagit i framtagandet av Best Practice Guidelines så det finns ingen samlad kunskap om att lastsäkringen som beskrivs är tillräcklig i samtliga EUländer. Hittills är det bara 3-4 länder i Europa som hänvisar sina lastsäkringsregler till Best Practice Guidelines, Sverige gör det inte. En annan fråga är vem som ska göra uppdateringar i Best Practice Guidelines när t.ex. standarder ändras, det är inte klarlagt Diskussion om förändringsbehov För att undersöka möjligheterna att skapa internationella lastsäkringsregler måste frågan beredas i arbetsgrupp på den internationella arenan för att sedan landa hos kommissionen, eller FN. För att avsändare och transportörer ska ha tillgång till en bra vägledning är det viktigt att kommissionen utser någon som förvaltar Best Practice Guidelines. Bedömning: Transportstyrelsen ska arbeta för att lyfta frågan om internationella lastsäkringsregler i samråd med branschorganisationerna och exempelvis IRU (The International Road Transport Union). Målet är att regelarbete om gemensamma lastsäkringsregler inom EU ska vara påbörjade inom 5 år. Den föreslagna aktiviteten svarar i första hand mot funktionsmålet tillgänglighet; enhetliga internationella lastsäkringsregler förbättrar tillgängligheten mellan länder och stärker den internationella konkurrenskraften.

28 28(40) 4.5 Internationella regler för lastsäkring för järnvägen Bakgrunden till detta analysområde är att järnvägen saknar föreskrifter om hur last ska säkras för järnvägstransport. Det finns internationella regler som tillämpas av en del järnvägsoperatörer. Däremot saknas stöd i form av föreskrift för lastsäkring som Transportstyrelsen kan använda i tillsynen Problemområde Internationell tillämpas så gott som uteslutande UIC loading guidelines vid godstransporter på järnväg. UIC består av just nu av 198 medlemmar. (I Sverige är Green Cargo, Trafikverket och SJAB medlemmar). UIC loading guidelines har via COTIF en lång historisk förankring som en del i CIM. Eftersom Sverige inte ratificerat nu gällande COTIF där CIM nu finns är dess ställning i Sverige oklar. Det är oomtvistligt att en tillämpning av COTIF med bilagor är en förutsättning för utveckling av internationell trafik. Även för nationell trafik innebär tillämpning avsevärda förenklingar. En annan del i COTIF är RID som via lagen och förordningen om transport av farligt gods översatts och gjorts till svensk föreskrift som ges ut av MSB. UIC loading guidelines är ett i allra högsta grad levande dokument och för att möjliggöra att transporten enkelt kan överlämnas till andra operatörer krävs gemensamma detaljerade regler. Flertalet järnvägsföretag i Sverige har i sitt tillstånd angett att de tillämpar SJF Detta dokument förvaltades av affärsverket SJ och var en svensk utgåva av UIC regelverk. Sedan bolagiseringen av SJ 2001 saknar dokumentet förvaltning. Den utveckling som skett inom lastsäkring sedan 2001 finns således inte med i detta regelverk. Till skillnad från vägen så måste aktörerna på järnväg upprätta specifika avtal om vilka metoder man skall tillämpa vid transporter där fler företag medverkar. För att säkerställa konkurrensneutralitet såväl mellan transportörer och trafikslag samt för att ge transportköparna möjlighet till alternativa lösningar måste regelverket förvaltas på myndighetsnivå. På workshopen som genomfördes 1 september 2010 framfördes både från transportörer och från transportköpare önskemål om att göra UIC guidelines till nationell föreskrift. Första steget är rimligtvis att ratificera aktuell version av COTIF. Därefter måste mandat till utgivning av föreskrifter fastställas. Transportstyrelsen är den myndighet som är mest lämpad att ge ut föreskrifter inom området även om viss resurs för förvaltning och utveckling måste tillföras myndigheten Diskussion om förändringsbehov Kvaliteten på tillsyn och tillståndsgivning och samarbetet mellan de olika nationella och internationella tillsynsmyndigheterna skulle förbättras och förenklas med en detaljerad myndighetsföreskrift.

29 29(40) Jämförelse med RID är ofrånkomlig, regelverket gäller i 44 länder, de skillnader som finns är av språklig karaktär, och RID är dessutom mycket väl harmoniserat med bestämmelserna för övriga trafikslag. Det finns goda möjligheter för reglerna för lastsäkring på järnväg att nå upp till samma nivå. Bedömning: Undersöka tillvägagångssätt för att införliva UIC loading guidelines i Transportstyrelsens föreskrifter. Inom 5 år ska Transportstyrelsen ha en aktiv roll i förvaltningen av föreskrifter för säkring av last vid internationella järnvägstransporter med särskild hänsyn tagen till intermodala transporter. Den föreslagna aktiviteten svarar i första hand mot målet att effektivisera och skapa en enklare vardag för medborgare och näringsliv. 4.6 EU-gemensamma konstruktionskrav för fordon Några gemensamma konstruktionskrav inom EU finns inte. Det finns ett antal standarder, guidelines och best practice om hur lastsäkring bör göras och vilka krav som bör ställas. Detta har gjort att fordonen måste förses med fastsättningsanordningar för lastsäkring men någon reglering i form av direktiv, förordningar eller reglementen finns inte Problemområde Tyngre fordon har hittills godkänts i respektive land genom nationella krav och fordonstillverkare har försett fordonen med den lastsäkringsutrustning som är föreskriven nationellt. År 2007 uppstod möjligheten med helfordonsgodkännande av tunga fordon liknande det system som funnits i många år för personbilar och motorcyklar. Alla medlemsstater är tvungna att acceptera fordon som är godkända enligt de harmoniserade reglerna och ytterligare krav får inte ställas. Tanken är att helfordonsgodkännande ska öka och vara huvudsakliga godkännandeformen för den stora volymen av fordon. Godkännanden med nationella krav och undantag kommer att minska och då minskar även möjligheten att ställa nationella krav på exempelvis lastsäkringsutrustning. Ett problem som fanns tidigare var att fordon fick anpassas innan de kunde godkännas. Idag är våra svenska nationella krav borta så för godkännandet är det inget problem men fordon måste ibland

30 30(40) anpassas ändå för att stämma överrens med lastsäkringsregler i trafiken (TSVFS 1978:10) Diskussion om förändringsbehov För att främja fri rörlighet av varor och tjänster inom EU skulle det naturligtvis underlätta om lastsäkringsreglerna var harmoniserade så att nationella anpassningar inte är nödvändiga. En harmonisering av konstruktionskraven skulle naturligtvis underlätta och ge en bra grund för harmoniserade lastsäkringsregler. Eftersom nationella regler, standarder och andra överrenskommelser grundar sig på elementär mekanik, principer om acceleration och friktion mellan ytor är dessa jämförbara med varandra och en harmonisering borde inte vara så svår att åstadkomma Framtida arbete Inom EU är det viktigt att den inre marknaden fungerar väl och att konkurrensvillkoren är desamma för aktörer från olika medlemsstater, trafiksäkerhet och miljö är två andra viktiga områden. Om det finns problem med lastsäkring som påverkar något av dessa områden och vi tror att en harmonisering av lastsäkringsregler och tekniska krav på lastsäkringsutrustning är lösningen på problemet kan ett internationellt arbete initieras, om inte andra alternativ finns. Transportstyrelsen kan också ta initiativ till diskussioner med, till exempel Tyskland, för att ta fram ett ömsesidigt avtal om gemensamma fordonskrav. Hur detta ska gå till, vilka kanaler som kan leda fram till avsikten får bli en fråga att lösa i ett eventuellt uppdrag i frågan. Innan vi går vidare med ett internationellt arbete är det ändå viktigt att känna till hur stort problemet är och en inventering av olycksstatistik och händelserapportering kan vara nödvändig. Bedömning: Undersöka behovet av förändring av nuvarande regler ur trafiksäkerhets-, miljö- eller konkurrensaspekter. Den föreslagna aktiviteten svarar i första hand mot funktions- och hänsynsmål.

31 31(40) 4.7 Ansvar för lastsäkring I kartläggningen framstod ansvarfrågan (som den kom att kallas) som en viktig principfråga att reda ut. Den huvudsakliga frågeställningen är vem som ska ha det straffrättsliga ansvaret för att lasten är rätt säkrad Problemområde Trafikförordningen innehåller bestämmelser för hur olika vägtrafikanter ska bete sig i trafiken samt deras skyldigheter och ansvar. I 3 kap finns regler hur fordon inte får lastas respektive hur lasten inte får transporteras i syfte att förhindra tillbud. I 14 kap trafikförordningen regleras det straffrättsliga ansvaret för brott mot nämnda bestämmelser. Den enda person som utpekas är föraren i de fall han agerat uppsåtligt eller oaktsamt. Med anledning av att transporterna och logistiken ändrats under de senaste årtionden är det inte längre självklart att föraren har varit delaktig i lastning och säkringen av godset. Av gods som exporteras eller importeras förekommer numer allt oftare transporter av påhängsvagnar och containrar. Lastbilsföraren kommer då ofta till låsta eller plomberade påhängsvagnar eller containrar utan möjlighet att kontrollera lastsäkringen. I dessa fall är det inte rimligt att föraren ensam har det straffrätsliga ansvaret för lastsäkringen. I de fall som föraren har varit delaktig i lastningen eller har möjlighet att kontrollera lastbäraren är det naturligtvis riktigt att han har det straffrättsliga ansvaret. Samma princip med avseende på befälhavarens straffrättsliga ansvar gäller även för sjö- och lufttransport Diskussion om förändringsbehov Då transporterna utvecklas mot kombitrafik framförallt mellan väg, järnväg och sjö är det naturligtvis lämpligast att man inom dessa trafikslag kan hitta regler och rutiner för att säkerställa att lastsäkringen uppfyller vissa krav, samt att ansvarsfrågan blir löst. Det finns ingen anledning att hitta en nationell lösning av problemet eftersom importerat gods förekommer i stort antal på påhängsvagnar och i containrar som kommer in via våra hamnar. Det är heller inte lämpligt att införa nationella regler som då kommer att ge konkurrensnackdelar för de svenska företagen. För att undersöka möjligheterna att skapa relevanta och rimliga ansvarsförhållanden för lastsäkring måste frågan beredas i arbetsgrupp på den internationella arenan för att sedan landa hos kommissionen, eller FN. Näringsdepartementet har till Transportstyrelsen översänt Vägverkets redovisning av ett regeringsuppdrag från 2003 om att överväga hur det straffrättsliga ansvaret för brott mot

32 32(40) bestämmelserna om lastsäkring bör utformas. Rapporten remitteras för analys och eventuella nya överväganden. Transportstyrelsens analys bör utgå från ett trafikslagsövergripande perspektiv och från förutsättningarna inom den inre marknaden. Transportstyrelsen kommer under hösten 2011 att påbörja arbetet med remissen. Bedömning: Under hösten 2011 påbörjas arbete med att besvara näringsdepartementets förfrågan. Transportstyrelsen utarbetar ett svar till näringsdepartementet ur ett trafikslagsövergripande och internationellt perspektiv hur det straffrättsliga ansvaret bör hanteras, januari Den föreslagna aktiviteten svarar i första hand mot målet att effektivisera verksamheten och skapa ett rättsäkert transportsystem. I förlängningen bör en förbättrad ansvarskedja även svara mot säkerhetsmålet. 4.8 Jämförbar statistik av olyckor m.m. Sjöfarts- och luftfartsområdena har dokumentations- och rapportskyldighet om inträffade lastsäkringshändelser. Kartläggningen visade att det är få inträffade händelser som kategoriseras som lastsäkringsrelaterade händelser. Varken vägtrafik- eller järnvägsområdet har tillförlitlig statistik. På grund av olika rapporteringssystem är det svårt att göra jämförelser mellan trafikslagen avseende olycksstatistik Problemområde I alla sammanhang där trafikslagsövergripande frågor diskuteras kommer frågan om tillbud och olyckor upp. För att kunna göra jämförelser mellan trafikslagen måste statistik över tillbud samlas in. Att i en begynnelse tro att det är möjligt att bygga ett gemensamt heltäckande register får med nuvarande underlag betecknas som ett framtida mål. Polismyndigheterna skickar in uppgifter till Rikspolisstyrelsen (RPS) som sammanställer statistiken. I lastsäkringsprojektet har Transportstyrelsen efterfrågat statistik från RPS, arbetet med att färdigställa statistikuppgifterna pågår hos RPS och vi kommer att kunna presentera uppgifterna vid ett senare tillfälle.

33 33(40) Inom järnvägen har verksamhetsutövarna egna rapporteringssystem för avvikelser mot det förväntade Diskussion om förändringsbehov För att nå framgång måste varje trafikslag finna sina specifika sätt till detta genom att anpassa metoder som kan accepteras av dem som ska rapportera. Om samhällsnyttan bedöms så stor att betydande resurser kan avsättas finns minst två vägar att gå: 1. Tvingande regler med påföljdsmöjlighet. Denna väg kan upplevas som en ytterligare pålaga och ökad byråkrati som är tvingande och kräver omfattande kontrollapparat för att uppnå efterlevnad. Rimmar inte med effektivisering avsnitt Transportören gör en till en början, frivillig rapportering via ett anonymt rapportsystem bestående av enkla och tydliga blanketter (papper alternativt elektroniskt). Dessa rapporter kan tjäna som ett inventerande underlag på hur många händelser som inträffar i verkligheten. De bör omfatta allt som avviker från normal säkerhetsnivå. Som ett exempel finns det idag inom sjöfart ett nationellt rapporteringssystem som samlar kritiska händelser till sjöss. Det handlar om olyckor, tillbud/"near misses" och avvikelser. Detta system heter ForeSea, och är en vidareutvecklad version av det svenska informationssystemet INSJÖ som sedan år 2002 drivits av Sveriges Redareförening tillsammans med Transportstyrelsen. I Danmark används sedan år 2006 Nearmiss.dk vilket är en variant av INSJÖ. ForeSea har som ambition att fånga upp förhållanden som normalt inte rapporteras till tillsynsmyndigheterna (enligt sjölagen). För att möjliggöra detta administreras ForeSea av en tredjepart och rapportören skyddas av anonymitet. Från och med 1 juli 2010 har dessutom Trafi (Trafiksäkerhetsverket i Finland) i samråd med Rederierna i Finland beslutat att införa ForeSea. Dessutom kan en metodik som Luftfarten tillämpade för att komma igång med och skapa förståelse för hög rapporteringsvilja inom Taxiflyg som vid tidpunkten saknade vilja och rapporteringskultur. Under 6 månader genomfördes på Luftfartsverkets uppdrag och finansiering en frivillig, anonym rapportering till LUTAB som genomförde analys av underlaget och återrapporterade till Luftfartsverket. Med denna undersökning som underlag bedömdes att rapporteringsviljan var stor och ett anonymt och icke bestraffande rapporteringsupplägg var genomförbart och gav stor förståelse och rapporteringsvilja. Detta ledde i flera steg till att luft idag

34 34(40) har obligatoriskt icke bestraffande rapporteringssystem såsom: 2003/42/EG Om rapportering av händelser inom civil luftfart. SFS 2010:500 Luftfartslag. LFS 2007:68 Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av händelser inom civil luftfart. För sammanställning, analys och publicering krävs väl strukturerad instans som har till uppgift att utföra detta. Hur detta skall utföras för respektive trafikslag bör fastställas inom trafikslaget men struktureras så att jämförelser förenklas. När rapporteringskulturen utvecklats inom alla trafikslagen kan obligatorium fastställas genom bindande reglering. Bedömning: Befintlig statistik bör utnyttjas bättre genom samverkan mellan myndigheter. Ett gemensamt system för frivillig rapportering av avvikelser behöver skapas (inom 5 år). Transportören rapporterar frivilligt och anonymt avvikelser som har bäring på tappad last/lastförskjutning i samband med godstransporter (inom 5 10 år). Den föreslagna aktiviteten svarar i första hand mot säkerhetsmålet. 4.9 Samordnade tillsyner mellan tillsynsmyndigheter Tillsynsansvaret för lastsäkring delas mellan Transportstyrelsen, Polisen och Kustbevakningen när transportarbete utförs i Sverige. I vissa fall blir även Arbetsmiljöverket involverat. En samordnad tillsyn av trafikslagsövergripande transporter bör vara organiserad. Samordnad tillsyn kan effektivisera tillsynen och det kan i sin tur leda till ökad säkerhet och likvärdiga konkurrensförutsättningar Problemområde I dagsläget saknas det en samordnad tillsyn för endast lastsäkring. Den samordnade tillsyn som finns i dagsläget är gemensam för farligt gods och lastsäkring och baseras på de krav som ges i Förordningen för transport av farligt gods (2006:311) 10, där MSB bland annat ska samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet. Transportstyrelsen ska

35 35(40) dessutom, med ett trafikslagsövergripande perspektiv, inom sitt ansvarsområde ansvara för samordningen av de statliga myndigheternas trafiksäkerhetsarbete, i enlighet med 3 i förordning (2008:1300) med instruktion till Transportstyrelsen Diskussion om förändringsbehov För att säkerställa en effektiv samverkanskontroll med avseende på lastsäkring bör Transportstyrelsen se över sina tillsynsprocesser inom respektive trafikslag och vid behov implementera rutiner för tillsynen. Bedömning: Transportstyrelsen ska ha de förutsättningar som krävs för att utföra en samordnad tillsyn inom lastsäkring (inom 5 år). Den föreslagna aktiviteten svarar i första hand mot målet att effektivisera verksamheten Forum för påverkan och möjliga allianspartners I projektets kartläggningsfas framstod de internationella reglerna för lastsäkring som viktiga att känna till och kunna påverka. Allt fler transporter är gränsöverskridande och det är bra för Sveriges konkurrenskraft att ha fungerande transporter utanför landets gränser. Av denna anledning kompletterades projektuppdraget med uppgift att identifiera internationella forum för påverkan och möjliga allianspartners Problemområde Det finns alltså ett behov att öka kunskapen om internationella forum som har ett trafikslagsövergripande synsätt när det gäller lastsäkringsfrågor. Om de finns, vilka är de? Det finns också ett behov att identifiera möjliga allianspartners, det vill säga vilka aktörer (till exempel länder) har ett trafikslagsövergripande synsätt? Diskussion om förändringsbehov I Mariterms rapport (se bilaga) har internationella forum kartlagts i samband med regler för lastsäkring. Denna genomgång är trafikslagsspecifik men i rapporten framkommer det att till exempel IMO har samarbetat med andra internationella organisationer för att harmoniera regler mellan trafikslag som är beroende av smidiga övergångar, till exempel mellan sjö- och vägtransporter.

36 36(40) Det är projektgruppens uppfattning att det trafikslagsövergripande synsättet på lastsäkring är i sin linda i ett internationellt perspektiv. Det finns ett exempel på att ämnesområdet ändå har en viss uppmärksamhet och det är att ett delvis EU-finansierat forskningsprojekt som syftar till att öka trafiksäkerheten och minimera godsskador genom att ta fram utbildningsmaterial och information om lastsäkring. Forskningsprojektet CARING (Cargo securing to prevent cargo damages on road, sea, rail and air) är trafikslagsövergripande och Transportstyrelsen har anmält intresse att delta som rådgivande partner. Deltagandet i CARING bidrar till Transportstyrelsens strävan att påverka och inhämta lärdom om internationella förhållningssätt i lastsäkringsfrågor. Bedömning: Transportstyrelsen deltar i CARING-projektet från och med hösten Transportstyrelsen bör aktivt söka deltagande i framtida internationella, trafikslagsövergripande forum. Transportstyrelsen bör värdera möjligheterna att initiera trafikslagsövergripande forum för ökad samsyn på lastsäkringsfrågor. Deltagande i internationella trafikslagsövergripande forum bör leda till ökad internationalisering av nationella regler för lastsäkring (inom 5 år). Den föreslagna aktiviteten svarar i första hand mot funktionsmålet tillgänglighet och att genom effektivisering skapa en enklare vardag för medborgare och näringsliv.

37 37(40) 4.11 Sammanställning över förslag till aktiviteter Nedanstående tabell (tabell 4.3) sammanställer de förslag till aktiviteter som analyserna i avsnitten kommit fram till. Aktiviteterna utgör därefter grund för formulering av en gemensam strategi och gemensamma mål för lastsäkring. Förslag på strategier och mål är projektets resultat vilket redovisas i kapitel 2. Förslag på aktivitet Utförare Tid Strategi Mål Transportstyrelsen bör i det internationella arbetet, när det är möjligt, sträva efter att införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen. Transportstyrelsen Inom 5-10 år Transportstyrelsen strävar efter att i det internationella arbetet, när det är möjligt, införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen. Transportstyrelsen har en aktiv roll i det internationella arbetet med att införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen. Transportstyrelsen ska arbeta för att lyfta frågan om internationella lastsäkringsregler i samråd med branschorganisationerna och exempelvis IRU (The International Road Transport Union). Transportstyrelsen, branschorganisatio ner och IRU Inom 5 år Transportstyrelsen strävar efter att i det internationella arbetet, när det är möjligt, införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen. Regelarbete om gemensamma lastsäkringsregler inom EU ska vara påbörjade. Undersöka tillvägagångssätt för att införliva UIC loading guidelines i Transportstyrelsens föreskrifter. Transportstyrelsen 2012 Transportstyrelsen strävar efter att samtliga trafikslag har nationella föreskrifter som innehåller dimensioneringsprinciper för lastsäkring för att öka År 2013 finns en nationell föreskrift för lastsäkring på järnväg som baseras på internationella regler.

38 38(40) Förslag på aktivitet Utförare Tid Strategi Mål tillgängligheten. Förvalta föreskrift om lastsäkring inom järnväg. Undersöka behovet av förändring av nuvarande regler ur trafiksäkerhets-, miljö- eller konkurrensaspekter. Transportstyrelsen Inom 5 år Transportstyrelsen ska sträva efter att ha en aktiv roll i förvaltningen av föreskrift för säkring av last vid internationella järnvägstransporter med särskild hänsyn tagen till intermodala transporter. Transportstyrelsen Inom 5 år Transportstyrelsen ska sträva efter att grunda beslut på analys av underlag från bl.a. händelserapportering. Transportstyrelsen har en aktiv roll i förvaltningen av föreskrifter för säkring av last vid internationella järnvägstransporter med särskild hänsyn tagen till intermodala transporter. Transportstyrelsen grundar beslut om förändringsbehov på kunskap om relevanta förhållanden (trafiksäkerhets-, miljö- eller konkurrensaspekter). Besvara näringsdepartementets begäran om fortsatt utredning av ansvar för brott mot reglerna om lastens säkring. Transportstyrelsen Jan 2012 Transportstyrelsen har utarbetat ett svar till näringsdepartementet ur ett trafikslagsövergripande och internationellt perspektiv hur det straffrättsliga ansvaret bör hanteras, januari Skapa ett gemensamt system för frivillig händelserapportering. Transportstyrelsen i samverkan med berörda tillsynsmyndigheter och med branschorganisatio ner Inom 5 10 år Transportstyrelsen ska sträva efter att grunda beslut på analys av underlag från bl.a. händelserapportering. Inom 5-10 år finns ett system för rapportering av inträffade händelser med bäring på tappad last/lastförskjutning.

39 39(40) Förslag på aktivitet Utförare Tid Strategi Mål Utnyttja befintlig statistik om bristande lastsäkring. Transportstyrelsen i samverkan med berörda tillsynsmyndigheter Inom 5 år Transportstyrelsen ska sträva efter ökad samverkan med berörda tillsynsmyndigheter inom området lastsäkring. Inom 5 år finns en etablerad och känd samverkan för tillsyn av lastsäkring. Skapa förutsättningar för att utföra en samordnad tillsyn inom lastsäkring. Transportstyrelsen i samverkan med berörda tillsynsmyndigheter Inom 5 år Transportstyrelsen ska sträva efter ökad samverkan med berörda tillsynsmyndigheter inom området lastsäkring. Inom 5 år finns en etablerad och känd samverkan för tillsyn av lastsäkring. Aktivt påverka och initiera internationella projekt för ökad samsyn i lastsäkringsfrågor. Transportstyrelsen, trafikslagsövergripande funktion Inom 10 år Transportstyrelsen ska aktivt söka påverka internationella foras trafikslagsövergripande synsätt inom Inom 10 år ska Transportstyrelsen aktivt delta i och vid behov initiera internationella projekt inom samtliga trafikslag med ett lastsäkringsområdet. trafikslagsövergripande synsätt på lastsäkring. Delta i CARING-projektet. Transportstyrelsen, trafikslagsspecifik representation Hösten 2011 Transportstyrelsen ska aktivt söka påverka internationella foras trafikslagsövergripande synsätt inom lastsäkringsområdet. Inom 10 år ska Transportstyrelsen aktivt delta i och vid behov initiera internationella projekt inom samtliga trafikslag med ett trafikslagsövergripande synsätt på lastsäkring. Tabell 4.3: Sammanställning över förslag till aktiviteter, strategier och mål för lastsäkring.

40 Bilaga Dimensioneringsprinciper för lastsäkring i lastbärare, MariTerm AB, Sida 40(40)