so Sveriges konununer och landsti.ng

Transkript

1

2

3 so Sveriges konununer och landsti.ng 51 Arlandabanan infrastructure AB 52 Green Cargo AB 53 Infranord AB 54 J ernhusen AB 55 SJAB 56 Svevia AB 57 SwedaviaAB 58 SvedabAB 59 Bil Sweden 60 Cykelfrämjandet 61 Föreningen Svenskt flyg 62 Naturskyddsföreningen 63 Näringslivets Transportråd 64 Svensk kollektivtrafik 65 Svenskt Näringsliv 66 Svensk sjöfart 67 Svensk turism AB 68 Transportföretagen 69 Tågoperatörerna ( Remissvaren ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 19 juni Vi ser gärna att remissvaren skickas i elektronisk form via e-post till n.registrator@regeringskansliet.se samt elvira.shakirova@regeringskansliet.se i både word- och pdf-format. Vi skulle uppskatta om filnamnet är Regeringskansliets diarienummer (utan snedstreck), N2017 /01927 /TS, följt av remissinstansens namn. I remissvaret anges Regeringskansliets diarienummer N2017 /01927 /TS. I remissen li gg er att regeringen vill ha synpunkter på förslagen och materialet i Trafikanalys rapport 2017:1 l'{y målstyrnz'ngför transportpolz'tiken. Rapporten hittas via denna direktlänk: http_d./\v\\iw. t rafa.se/globalassets/i apporter/rappott-2017 i-nymalstyrning-for-transportpolitiken.pdf 3 (4)

4

5 Ny målstyrning för transportpolitiken Rapport 2017:1

6 Sammanfattning Uppdraget I september 2016 fick Trafikanalys två regeringsuppdrag med syfte att se över de transportpolitiska målens preciseringar med ambitionen att säkerställa att preciseringarna av målen väl speglar regeringens prioriteringar för transportpolitiken. I uppdragen ingår också att se över uppföljningen av målen och preciseringarna, samt att lämna förslag avseende styrning. Det ena uppdraget (N2016/05490/TS, se Bilaga 1) rör preciseringarna och uppföljningen i sin helhet, vilket slutredovisas i denna rapport. Transportpolitiska preciseringar och prioriteringar Trafikanalys bedömning är att de befintliga preciseringarna på ett relativt bra sätt konkretiserar och definierar hur de transportpolitiska målen ska tolkas och förstås. I jämförelse med andra ansatser att beskriva långsiktigt hållbara transportsystem så täcker preciseringarna det mesta. Men preciseringarna är för många för att fungera effektivt i målstyrning inom transportpolitiken, och de blir för vittomfattande för att ge en tydlig bild av regeringens prioriteringar för politiken. Vi föreslår därför att begreppet preciseringar utgår från transportpolitiken. Istället föreslår vi att regeringen årligen redovisar tre transportpolitiska prioriteringar, som både stödjer regeringens övergripande prioriteringar och riksdagens transportpolitiska mål. Med utgångspunkt från nuvarande övergripande prioriteringar skulle de transportpolitiska prioriteringarna kunna vara: Tillgänglighet för ökad tillväxt, sysselsättning, och bostadsförsörjning Ett klimatneutralt transportsystem Ett hälsofrämjande och säkert transportsystem Utvecklad styrning En genomlysning av erfarenheter av dagens mål och preciseringar samt av myndighetsstyrning visar att nuvarande system inte upplevs som tillräckligt styrande. De observerade bristerna har legat till grund för utformningen av vårt förslag till prioriteringar och indikatorer. Ambitionen har varit att detta ska leda till en ökad uppföljningsbarhet, men även att de ska vara styrande genom att stimulera till innovationer hos myndigheterna så att verksamheten leder till måluppfyllelse. Medan en alltför strikt mål- och resultatstyrning tenderar att vara innovationshämmande kan en mer tillitsbaserad styrning stimulera nytänkande. För att en sådan styrning ska få genomslag krävs att den formella styrningen i sig själv utvecklas, men att den kompletteras med återkoppling av uppföljningen och genom informella kontakter där den formella styrningen tydliggörs och stärks. Indikatorer och uppföljning Trafikanalys har sedan 2010 uppdraget att årligen följa upp och redovisa till regeringen hur transportsystemet utvecklas med avseende på de transportpolitiska målen. I uppdraget som redovisas här framhåller regeringen sina krav på indikatorer för uppföljningen. 7

7 Regeringen understryker vidare att det är viktigt att uppföljningssystemet redovisar bedömningar för den totala målbilden, alltså ger en sammanvägd bild av utvecklingen i förhållande till det övergripande målet, funktionsmålet och hänsynsmålet. Vi föreslår en metod för sådana sammanvägda bedömningar, som baseras på nyckelmått och nyckelindikatorer. Metoden innebär att många aspekter av långsiktigt hållbar transportförsörjning ska tillgodoses för att transportsystemet ska anses utvecklas i enlighet med målen, samtidigt som de aspekter som särskilt nämns i målen kommer att ha störst inflytande på bedömningarna. Vi föreslår att uppföljningen ska baseras på 15 indikatorer som är väl motiverade med hänvisning till viktiga aspekter av en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Av indikatorerna är 14 trafikslagsövergripande. Den sista indikatorn berör inte trafikslagen, då den handlar om möjligheterna att skapa tillgänglighet utan resor och transporter. Indikatorerna ska användas i uppföljningen av de transportpolitiska målen men även av regeringens transportpolitiska prioriteringar. Vi föreslår vidare att formerna för rapportering av måluppföljningen utvecklas, så att en årlig redogörelse lämnas årligen senast den 15 april, och att den senare under året kompletteras med en årlig tematisk fördjupning, med en mer kvalificerad analys av en utvald del av den totala målbilden. Därutöver föreslås en återkommande fördjupad uppföljning ungefär vart fjärde år, antingen i samband med regeringsskifte eller inför en ny omgång av infrastrukturplaneringen. ÖVERGRIPANDE MÅL Prioritering A FUNKTIONSMÅL HÄNSYNSMÅL Prioritering B Prioritering C Indikatorer med tillhörande mått för uppföljning av mål och prioriteringar Figur A: Trafikanalys förslag till generell struktur. Transportpolitiska mål, transportpolitiska prioriteringar och indikatorer för uppföljning av mål och prioriteringar som täcker viktiga aspekter av en långsiktigt hållbar transportförsörjning. 8