KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

Transkript

1 Sid 1 (6) Yttrande Dnr Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden (N2007/6036/IR) Regeringen anger i missivet till inriktningsunderlagen att remissinstanserna särskilt skall behandla de bifogade frågeställningarna. Krisberedskapsmyndighetens (KBM) yttrar sig i huvudsak angående Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) rapport - Infrastrukturplanering som en del av transportpolitiken (SIKA rapport 2007:4). Sammanfattning KBM är positiv till SIKA:s förslag om att det, i den långsiktiga infrastrukturplaneringen, behövs ett systemperspektiv som beaktar såväl åtgärder inom alla trafikslag, som åtgärder i samhället utöver vad som traditionellt fallit inom transportsektorns ramar. KBM anser dock att den långsiktiga infrastrukturplaneringen också bör behandla frågor som rör säkerhet, sårbarhet och beredskap. Box Stockholm Tel Fax kbm@kbm-sema.se myndigheten.se Org.nr Besöksadress Kungsgatan 53, Stockholm Hågesta 1, Sollefteå KBM är positiv till SIKA:s förslag att utnyttja trafikverkens samt SIKA:s resurser för att i samverkan genomföra trafikslagsövergripande analyser av utbytbarhet mellan trafikslagen samt justerade prognoser och känslighetsanalyser. KBM anser dock att dessa analyser också bör ta hänsyn till de olika beroenden och sårbarheter som är kopplade till transportsystemet. KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. KBM vill poängtera vikten av att berörda statliga myndigheter inom infrastrukturområdet även beaktar ett krisberedskapsperspektiv när man följer upp och utvärderar transportförsörjningen i förhållande till det transportpolitiska målet. KBM102 v KBM menar att ett bra sätt att bidra till att det övergripande transportpolitiska målet uppnås är att fastställa grundläggande säkerhetsnivåer inom transportsektorn utifrån ett krisberedskapsperspektiv.

2 Sid 2 (6) Inledning KBM är en myndighet med uppgift att samordna arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Samhällets krisberedskap bygger på att kommuner, landsting, myndigheter, organisationer och företag tar sitt ansvar och samarbetar med varandra. För att främja en helhetssyn i beredskapsförberedelserna skall arbetet för myndigheter med särskilt ansvar bedrivas inom sex olika samverkansområden, bland annat samverkansområdet Transporter där Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen samt Energimyndigheten ingår. Samverkansområdet Transporter arbetar bland annat med frågor som rör hur de fysiska förutsättningarna för transporter kan påverkas, hur transportkapaciteten förändras samt hur transportproblem påverkar andra verksamheter i samhället. Generell utgångspunkt Sedan år 2002 har i princip samtliga statliga myndigheter ansvar för att göra risk- och sårbarhetsanalyser. Numera regleras uppgiften i 9 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Av förordningen framgår att statliga myndigheter i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen ska analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet. Samtliga transportmyndigheter har ett särskilt ansvar för krisberedskapen. Detta ställer krav på en viss förmåga att hantera kriser, att myndigheter förebygger sårbarheter och att de kan motstå hot och risker. Arbetet ska ske i samverkan med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare. Regeringen har i 2006 års proposition Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle (prop. 2005/06:133) angett att samhällsviktiga verksamheter bör kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet vid extraordinära händelser och att krav på förmåga för samhällsviktig verksamhet bör formuleras för att tydligare styra arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder. I propositionen angav regeringen också att ett av målen för vår säkerhet bör vara att att värna samhällets funktionalitet. Samhällsviktig verksamhet är enligt KBM:s definition verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.

3 Sid 3 (6) 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. KBM konstaterar att inom transportsektorn bedrivs verksamhet som måste betraktas som samhällsviktig. Transportsektorn har en mycket viktig roll i samhället eftersom de flesta verksamheter, och individer är beroende av att den fungerar. Vid en allvarlig kris, till exempel som följd av en pandemi eller en isstorm kommer behovet av transporter och fungerande infrastruktur att öka kraftigt. Uteblivna transporter kan då förvärra krisen. KBM anser att eftersom det i dag inte finns någon avvägd risknivå som styr den samhällsviktiga verksamheten vet vi heller inte vilka risker som vi tar ur ett krisberedskapsperspektiv. För att kunna säkerställa att den samhällsviktiga verksamheten bedrivs på en väl avvägd nivå behöver vi därför fastställa grundläggande säkerhetsnivåer. Med grundläggande säkerhetsnivåer menas krav på miniminivåer för att kunna upprätthålla funktionaliteten i samhällsviktig verksamhet. I propositionen Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle (2005/06:133) har dessutom regeringen angett att samhällsviktiga verksamheter bör kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet vid extraordinära händelser. Med denna utgångspunkt anser KBM att den långsiktiga infrastrukturplaneringen även bör inriktas mot att, transportslagsövergripande, planera för robusta säkerhets- och beredskapsåtgärder. Vilka är de viktigaste slutsatserna i inriktningsunderlaget? 6.2. En mer ändamålsenlig framtida inriktningsplanering KBM är positiv till SIKA:s slutsats att det, i den långsiktiga infrastrukturplaneringen, behövs ett systemperspektiv som beaktar såväl åtgärder inom alla trafikslag, som åtgärder i samhället utöver vad som traditionellt fallit inom transportsektorns ramar. KBM anser dock att den långsiktiga infrastrukturplaneringen också bör behandla frågor som rör säkerhet, sårbarhet och beredskap. SIKA beskriver hur en mer ändamålsenlig inriktningsplanering bör utformas. Bland annat nämns betydelsen av en tydligare samordnande funktion i behandlingen av inriktningsunderlagen samt i den påföljande åtgärdsplaneringen. Ett förslag som lyfts fram berör möjligheten att inrätta en ledningsgrupp med en mer permanent och tydlig organisationsform för den samordnande behandlingen av åtgärdsunderlagen och med representation från berörda parter och externa experter. KBM ser att en sådan samordning av trafikslagsövergripande frågor skulle vara gynnsamt även ur ett krisberedskapsperspektiv. Detta förutsätter dock

4 Sid 4 (6) att den förslagna samordnade funktionen får uppdraget att behandla frågor som rör sårbarhet, säkerhet och beredskap. 6.3 Förslag för fortsatt behandling av inriktningsunderlag KBM är positiv till SIKA:s förslag att utnyttja trafikverkens samt SIKA:s resurser för att i samverkan genomföra trafikslagsövergripande analyser av utbytbarhet mellan trafikslagen samt justerade prognoser och känslighetsanalyser. KBM anser dock att dessa analyser också bör ta hänsyn till de olika beroenden och sårbarheter som är kopplade till transportsystemet. SIKA föreslår att regeringen, i det fortsatta arbetet med inriktningsunderlaget, bör utnyttja trafikverkens samt SIKA:s resurser för att i samverkan genomföra trafikslagsövergripande analyser av utbytbarhet mellan trafikslag samt justerade prognoser och känslighetsanalyser. KBM ställer sig generellt positiv till förslaget då detta möjliggör för en infrastrukturplanering som även tar hänsyn till behovet av redundans i transportsystemet. KBM framhåller att dessa hänsyn är särskilt viktiga ur ett krisberedskapsperspektiv. Om en extraordinär händelse eller kris inträffar kan redundansen i transportsystemet bli en mycket viktig faktor för möjligheten att både hantera händelsen såväl som för möjligheten att evakuera drabbade människor i händelsens närområde. Transportsektorns speciella beroendeprofil som både beroende och levererande till de flesta verksamheter i samhället är viktig att ta hänsyn till i en diskussion kring framtida infrastrukturella investeringar. Viktiga frågor som bör behandlas i detta sammanhang är till exempel: vad som i detta hänseende kan göras för att minska transportsektorns sårbarheter (vilket inkluderar beroenden som kan sägas vara en viss typ av sårbarheter) och hur en utbytbarhet mellan trafikslagen kan upprätthållas i händelse av kris.

5 Sid 5 (6) Är det något område som är otillräckligt belyst i inriktningsunderlaget? KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. KBM vill poängtera vikten av att berörda statliga myndigheter inom infrastrukturområdet även beaktar ett krisberedskapsperspektiv när man följer upp och utvärderar transportförsörjningen i förhållande till det transportpolitiska målet. KBM menar att ett bra sätt att bidra till att det övergripande transportpolitiska målet uppnås är att fastställa grundläggande säkerhetsnivåer inom transportsektorn utifrån ett krisberedskapsperspektiv. I SIKA:s rapport hänvisas till SIKA:s årliga uppföljningar som har visat att dagens transportsystem inte är optimalt i förhållande till det övergripande transportpolitiska målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportsystemet ger t.ex. fortfarande upphov till betydande negativa konsekvenser, framför allt genom klimatpåverkande koldioxidutsläpp och som direkta effekter på människors hälsa. KBM vill poängtera vikten av att berörda statliga myndigheter inom infrastrukturområdet även beaktar ett krisberedskapsperspektiv när man följer upp och utvärderar transportförsörjningen i förhållande till det transportpolitiska målet. KBM ser ett problem i att det saknas ett tydligt uttalat krisberedskapsperspektiv bland de transportpolitiska delmålen. En etablerad samordning av trafikslagsövergripande frågor (enligt SIKA:s förslag) kompletterad med ett krisberedskapsperspektiv (enligt KBM:s förslag ovan) möjliggör dock för en trafikslagsövergripande krisberedskap. Enligt KBM är detta en förutsättning för att nå det övergripande målet, det vill säga en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. KBM menar att ett bra sätt att bidra till att det övergripande transportpolitiska målet uppnås är att fastställa grundläggande säkerhetsnivåer inom transportsektorn utifrån ett krisberedskapsperspektiv. Att fastställa grundläggande säkerhetsnivåer skulle således kunna vara ett sätt att skapa robusta och uthålliga system inom transportsektorn utifrån ett krisberedskapsperspektiv, och därmed bidra till att transportförsörjningen blir långsiktigt hållbar, oavsett om det föreligger en krissituation eller inte.

6 Sid 6 (6) Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Ann-Louise Eksborg. Utredaren Marcus Berg har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har dessutom överdirektören Lars Hedström och enhetschefen Johan Friberg deltagit. Ann-Louise Eksborg Marcus Berg Kopia till Försvarsdepartementet (Civila enheten) VL Samtliga enheter Staben Registrator Webbplatsen