Yttrande: Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (SOU 2001:86).

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande: Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (SOU 2001:86)."

Rut Eliasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Sven Wingren, fö2001/2480/civ Regeringen Försvarsdepartementet STOCKHOLM Yttrande: Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (SOU 2001:86). Sjöfartsverket avger följande yttrande över rubricerat betänkande Sammanfattning Sjöfartsverket anser att uttrycket ansvarsområde i författningsförslagets 3 ytterligare bör preciseras. Sjöfartsverket anser att formerna för samverkan måste klarläggas i den nya strukturen. Utredningsuppdraget är avgränsat på sådant sätt att konsekvenserna av införande av samverkansområden inte är klarlagt när det gäller inbördes samordning mellan myndigheter inom ett samverkansområde, samverkan mellan dessa och andra centrala myndigheter samt samverkan mellan samordnande myndigheter och områdesansvariga. I övrigt bejakar verket författningsförslaget.6-23 Verket har noterat att Sjöfartsverket är ett exempel på myndighet inom bevakningsområde ( Transporter). Verket tillstyrker detta. Sjöfartsverket deltar f.n. i en process i ÖCB regi som närmare studerar samverkansområden. Det kan med hänsyn till vad som framkommer under detta arbete bli aktuellt att Sjöfartsverket, utöver bevakningsområde Transporter, deltar även i ett eller flera samverkansområden Sjöfartsverket sammanfattar inledningsvis verkets nuvarande uppgifter inom totalförsvaret och lämnar därefter synpunkter på utredningens förslag. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post NORRKÖPING Slottsgatan hk@sjofartsverket.se

Sjöfartsverket avger följande yttrande över rubricerat betänkande Sammanfattning Sjöfartsverket anser att uttrycket ansvarsområde i författningsförslagets 3 ytterligare bör preciseras.

2 2 (5) Sjöfartsverket uppgifter inom nuvarande totalförsvar Sjöfartsverket skall enligt sin instruktion svara för beredskapsplanläggning i fråga om sjötransporter samt har enligt Beredskapsförordning uppgifter i tre funktioner nämligen Landskaps- och fastighetsinformation (sjökartläggning), Transporter ( Sjötransporter och infrastruktur), Befolkningsskydd och räddningstjänst ( Sjöräddning). Samtliga uppgifter bör i olika avseenden även framledes vara relevanta för förebyggande, förberedande insatser och eventuellt hanterande av dessa vid allvarliga fredstida händelser eller beredskapsförhållanden vilket följande exempel belyser. Sjökartläggning: tillhandahållande av geografisk information utvecklat digitalt informationssystem KRIS GIS, militära sjökort och sjökort för handelsflottans beredskapsled samt operativ sjömätning. Sjöräddning: Ansvar för sjöräddning enligt räddningstjänstlagen. Komplexa större sjöolyckor. Sjötransporter: svara för delar av, samt förebyggande arbete inom sjötransportinfrastrukturen, sjötransportledning (civila transporter samt stöd till FM) samt samverkan med FM vid sjötrafikledning. Sjöfartsverket medverkar även i viss omfattning i samverkan och beredskap för uppgifter utanför dess kärnverksamhet nämligen beredskap för kärntekniska olyckor ( inom kärnkraftslänen), flyktingmottagning samt krisplanering för översvämningar. Detta på grund av att verket antingen förfogar över lämpliga resurser alternativ innehar anläggningar som kan beröras av sådana händelser ( tex. slussar och kanaler). Allmänna synpunkter Utredningen uppdrag var i huvudsak att dels ge exempel på organ och myndigheter som bör pekas ut som samverkans- respektive bevakningsansvariga dels att lämna förslag till ändringar av beredskapsförordningen och lagen om civilt försvar med följdändringar i myndighetsinstruktionen. Utredningen har därför fokuserats på centrala myndigheter. Sjöfartsverket vill dock understryka behovet av att anlägga såväl ett underifrån perspektiv som att beakta hela hotskalan: olyckor svåra påfrestningar/ fredskriser beredskap krig utan att för den skull ge avkall på behov av helhetssyn. På lokal och regional nivå finns idag etablerade samverkansformer och nätverk inom ramen för den fredstida räddningstjänsten främst genom

Samtliga uppgifter bör i olika avseenden även framledes vara relevanta för förebyggande, förberedande insatser och eventuellt hanterande av dessa vid allvarliga fredstida händelser eller

3 3 (5) regionala räddningstjänstråd med bred representation där länsstyrelser är sammankallande. Även annan planerad samverkan sker idag lokalt för t.ex. flyktingmottagning och kärntekniska olyckor. På Sjöfartsverkets initiativ finns regionala råd för sjöräddning inom varje sjötrafikområde. I dessa råd medverkar företrädare för resursägare, samverkansfunktioner och ledningsfunktionen för sjöräddning. De regionala räddningstjänstråden är rimligen det nätverk som bör utgöra basen för en utvecklad samverkan på regional nivå även vid svåra påfrestningar. På denna nivå är fokus mer på förberedande och hanterande (operativ krishantering) än förebyggande. Detta är den grund genom närhetsprincipen, likhetsprincipen och ansvarsprincipen som krishanteringen måste byggas på. De centrala myndigheterna bör i allt väsentligt inrikta förebyggande åtgärder och stöd till områdesansvariga vid kriser. områdesansvariga vid kriser. Utan att närmare klargöra samverkansformerna bl.a. med områdesansvariga i ett nytt system föreligger risk för att brister i nuvarande system permanentas alternativt nya brister uppkommer. Flera frågor synes ännu vara olösta inför införande av de nya samverkansområden. Exempel på detta är hur ansvar och uppgifter samordnas mellan -olika samverkansområden där det föreligger ett ömsesidigt beroende? (tex. vem prioriterar och genomför säkerhets- och sårbarhetsanalyser i andra än samhällskritiska IT- och telesystem än de nationella systemen.) -centrala myndigheter med samordningsansvar och länsstyrelser med områdesansvar. Vidare är skyldigheterna för andra än de centrala myndigheter, som kan ha betydelse för förebyggande verksamhet inom ett samverkansområde men som vid ett starkt begränsat antal samordningsmyndigheter ej ingår i något samverkansområde, ej reglerat. Samverkansansvar Sjöfartsverket vill framhålla att ett arbete har inletts i ÖCB regi mellan ett antal myndigheter för att utforma samverkans-(planeringsområden) Betänkandet utgör därvid grunden i denna den process. Sjöfartsverket medverkar i nämnda process inom två tänkta samverkansområden dels Transporter och logistik dels Skydd och undsättning. Inom dessa har Sjöfartsverket konkreta beröringspunkter där ett behov av samverkan bedöms föreligga. Sjöfartsverket finner det rimligt att denna process får fullföljas innan verket tar ställning till vilka samverkansområden som bör finnas och i vad mån verket bör ingå i dessa.

I dessa råd medverkar företrädare för resursägare, samverkansfunktioner och ledningsfunktionen för sjöräddning.

4 4 (5) Ovanstående ger dock en antydan vilka samverkansområden som kan bli aktuella för Sjöfartsverkets vidkommande. Geografisk information bör ingå i ett eventuellt samverkansområde Sektorsövergripande samordning, samverkan och information I förekommande fall bör Lantmäteriet, som samverkansmyndighet, även kunna beakta och samordna frågeställningar med anknytning till Sjöfartsverkets sjökartläggning. Sjöfartsverket anser i förekommande fall att verket bör ingå i ett samverkansområde med beröring till räddningstjänster. Bevakningsansvar. Sjöfartsverket är en av de myndigheter i bilaga B till författningsförslaget som anges som exempel på bevakningsmyndighet. Sjöfartsverket anser det som naturligt att verket bör ingå som bevakningsmyndighet inom Transporter. En kommentar till utrednings förslag i denna del är dock motiverad. I likhet med vad som är fallet för krigssjukvård borde anmärkningen Härutöver har Försvarsmakten viktiga uppgifter inom bevakningsområdet. Försvarsmaktens uppgifter regleras dock i annan ordning har införts även för Transporter där det föreligger flera beröringspunkter med Försvarsmakten. Exempel på sådan uppgifter är tex. medverkan i sjötrafikledning Genom tillämpning av ansvarsprincipen och likhetsprincipen ingår sjöräddning naturligen i verkets uppgifter utefter hela hotskalan. Någon omfattande planering för sjöräddningen synes ej vara påkallad för beredskapsförhållanden utöver vad som sker vid allvarliga störningar. Områdesansvar Sjöfartsverket får oaktat att denna fråga ej närmare behandlas i ifrågavarande betänkande påpeka att utredningen i sitt huvudbetänkanden förutsatt att områdesansvar bör finnas på tre nivåer i samhället. Detta är ej fallet vid händelser som kan inträffa utanför Sveriges sjöterritorium där Sverige genom internationella överenskommelser i likhet med vad som är fallet för sjöräddning, har åtaganden. Författningsförslag Sjöfartsverket har intet att erinra mot framlagda författningsförslag annat än att ett förtydligande är påkallat avseende uttrycket inom myndighetens ansvarsområde i 3. Det är oklart om detta begränsas till myndighetens

beakta och samordna frågeställningar med anknytning till Sjöfartsverkets sjökartläggning.

5 5 (5) kärnverksamheter eller omfattar myndigheters sektoransvar. I sistnämnda fallet blir myndighetens ansvar alltför vidsträckt för att detta skall vara realistiskt. Motsvarande uppgifter inom ett sektorsområde bör hänföras till uppgifter inom ramen för samverkansområden. I handläggning detta ärende som beslutats av generaldirektören Jan-Olof Selén har deltagit chefen för Sjöfart och Samhälle Lars Vieweg, Chefen för Planering och Normering Torbjörn Edenius samt föredraganden avdelningsdirektören Sven Wingren. Jan-Olof Selén Sven Wingren

Motsvarande uppgifter inom ett sektorsområde bör hänföras till uppgifter inom ramen för samverkansområden.

Relevanta dokument

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil