Krisberedskapsmyndigheten redovisar härmed kommunernas krisberedskap år 2002 till regeringen.

Transkript

1 Sid 1(5) Beslut Dnr 1002/ Regeringen Försvarsdepartementet Stockholm Kommunernas krisberedskap år 2002 Beslut Krisberedskapsmyndigheten redovisar härmed kommunernas krisberedskap år 2002 till regeringen. Bakgrund Box Stockholm Tel Fax myndigheten.se myndigheten.se Besöksadresser Kungsgatan 53, Stockholm Hågesta, Sollefteå Länsstyrelserna skall enligt förordningen (1997:1258) med länsstyrelseinstruktion årligen till Krisberedskapsmyndigheten rapportera vilka beredskapsförberedelser som vidtagits av kommunerna i länet. Länsstyrelserna skall samtidigt redovisa en bedömning av effekten av de vidtagna förberedelserna. Krisberedskapsmyndigheten har tillställt länsstyrelserna ett antal frågor om verksamheten i kommunerna för besvarande. Länsstyrelsernas svar har därefter sammanställts och sammanfattats. Krisberedskapsmyndigheten kommer att använda denna information om kommunernas krisberedskap år 2002 som underlag i förhandlingarna med Svenska Kommunförbundet om ett nytt system för ersättning till kommunerna m.m. Redovisning Länsstyrelsernas rapporter tar främst upp inrättandet av krisledningsnämnder, planläget, genomförda övningar, samverkan och behov av stöd från staten.

2 Sid 2(5) Krisledningsnämnd Enligt lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting skall det i kommunen finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser (krisledningsnämnd). Vid årsskiftet hade 129 kommuner utsett krisledningsnämnd. Det är genomgående kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens arbetsutskott (motsvarande) som utsetts. Krisberedskapsmyndighetens bedömning är att det kommer att ta ytterligare några månader innan samtliga kommuner har utsett krisledningsnämnder och antagit reglementen för dem. Planer I det närmaste 90 procent av landets kommuner har aktuella ledningsplaner och informationsplaner. Planerna är avsedda för hantering av kriser i fredstid, men kan efter komplettering också användas för verksamheten vid höjd beredskap. De drygt 30 kommuner som ännu inte har bestämt hur man skall leda sin verksamhet vid en kris och hur man skall informera allmänheten och media vid en sådan situation är i huvudsak små kommuner med jämn fördelning över landet. En klar förbättring har skett av planläget hos kommunernas fackförvaltningar jämfört med föregående år. För vård och omsorg har 168 kommuner aktuella planer att jämföra med 63 kommuner år Man kan påminna om att Socialstyrelsen under år 2002 dels kommit med riktlinjer för socialtjänstens beredskap för särskilda händelser, dels tillsammans med Överstyrelsen för civil beredskap och Krisberedskapsmyndigheten genomfört sju konferenser för socialtjänsten på temat Om det händer klarar vi det?. För miljö- och hälsoskydd har 144 kommuner och för dricksvattenförsörjning 161 kommuner nu aktuella planer med inriktning på fredskriser. Bara ett tiotal kommuner hade sådana planer år Antalet kommuner som har en aktuell plan för skolverksamheten uppgår till 149. Övning Övningsverksamheten i landets kommuner ligger sedan många år tillbaka på en låg nivå. Det har bl. a. att göra med att kunskapen om hur man planerar och genomför övningar är dålig. Av länsstyrelsernas redovisning framgår att övningsaktiviteten fortfarande var låg år 2002 men att det finns en trend mot ökat antal övningar. Nedanstående tabell sammanfattar kommunernas svar på frågan Vilket år övade kommunen senast kommunledningen, information etc.?

3 Sid 3(5) Antal kommuner som övat senast Kommunledning Information Vård och omsorg Miljö och hälsa Dricksvattenförsörjning Skolverksamhet Inte övat under denna tidsperiod. 29 I storleksordningen var fjärde kommun övade således kommunens ledning under år Under de två senaste åren har 139 kommuner övat kommunledningen och under de tre senast åren 170 kommuner. Det innebär att 119 kommuner (41 procent) inte har övat sin kommunledning under den senaste treårsperioden. Ungefär samma förhållande gäller för övning av informationsfunktionen. Ungefär var sjunde kommun övade vård och omsorg under år Under de två senaste åren har 75 kommuner övat denna verksamhet och under de tre senaste åren 101 kommuner. Med andra ord har 188 kommuner (65 procent) inte övat vård och omsorg under de tre senaste åren. Övningsaktiviteten för miljö- och hälsoskyddet, dricksvattenförsörjningen och skolverksamheten har under den redovisade perioden varit något lägre än inom vård och omsorg. 29 kommuner (10 procent) har inte bedrivit någon övningsverksamhet under perioden Kommunerna har också redovisat planerade övningar: Planerade övningar 2003 Kommunledning 122 Information 117 Vård och omsorg 60 Miljö och hälsa 54 Dricksvattenförsörjning 56 Skolverksamhet 55 Tabellen visar att det finns en tydlig ambition hos kommunerna att öka sin övningsverksamhet inom alla redovisade verksamheter. Om kommunerna genomför planerade övningar under år 2003 så innebär det en ökning totalt i storleksordningen 50 procent jämfört med år 2002.

4 Sid 4(5) Behov av stöd Länsstyrelserna har tagit in uppgifter från kommunerna inom respektive län om vilket stöd man önskar från staten. Varje länsstyrelse har angett de tre områden som nämns flest gånger av kommunerna i länet. Sammantaget för hela landet är det följande, som kommunerna i första hand vill ha stöd med: Antal län Utbildning och övning 21 Metod för risk- och sårbarhetsanalyser 13 Regionala träffar för beredskapssamordnare 6 Stöd i arbete med planer 6 Information om nya lagar 6 Ledningsstödssystem 3 Samtliga länsstyrelser tar således upp utbildning och övning. Nästan två av tre tar upp risk- och sårbarhetsanalyserna. I övrigt är det ett flertal olika saker som kommunerna önskar få hjälp med. Övrigt De framgår av länsstyrelsernas underlag att totalt 153 kommuner har förberett samverkan med en eller flera frivilliga försvarsorganisationer vid en kris. Krisberedskapsmyndighetens bedömning är att det har skett en avsevärd ökning av denna typ av samverkan under de senaste åren. Antalet kommuner som bildat samverkansråd eller motsvarande organ för samordning av krishanteringen med andra aktörer inom kommunens geografiska område uppgår till 71. År 2000 var motsvarande antal 44. Sammanfattande bedömning av krisberedskapen Av de 21 länsstyrelserna har sju angett att beredskapsläget i länets kommuner är gott. En länsstyrelse anser att läget är tillfredsställande och sex att det är godtagbart. Övriga länsstyrelser har svarat i mer obestämda ordalag t.ex. Beredskapsläget i länet är på samma nivå som tidigare, Kommunerna är på rätt väg eller Läget verkar något ljusare än tidigare. Krisberedskapsmyndigheten kan för sin del konstatera att läget har förbättrats avsevärt vad gäller planer för de delar av kommunen som kan bli särskilt utsatta vid en kris. Övningsaktiviteten ökar men är fortfarande för låg med tanke på övningarnas betydelse för kommunens krishanteringsförmåga. De flesta kommuner saknar fortfarande en fastställd ordning för samverkan med andra aktörer inom det geografiska området.

5 Sid 5(5) Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Ann-Louise Eksborg. Utredare Anders Bergwall har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har dessutom enhetschef Kenneth Axelsson, sektionschef Leif Zetterberg och utredare Daniel Nilsson deltagit. Ann-Louise Eksborg Anders Bergwall Kopia till Samtliga länsstyrelser Statens räddningsverk Socialstyrelsen Livsmedelsverket Skolverket Svenska Kommunförbundet VL Samtliga enhetschefer Staben Sektionschefen ks Sektionschefen kk Sektionschefen kf Registratorn