Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum förstudie: Slutdatum. Förstudie arena. Pär Eriksson. KS Au. Eva Lehto.

Transkript

1

2 Projektnamn: Förstudie arena Projektägare: Pär Eriksson Styrgrupp: KS Au Projektledare: Eva Lehto Startdatum förstudie: Slutdatum förstudie: Juni 2010 December 2010 Sidan 1 av 70

3 Sammanfattning Direktivet Definition Multiarena Rapportering Tidplan Organisation Förväntat resultat Bakgrund Projektmål och avgränsningar Projektmål Avgränsning Koppling till andra projekt och processer Analyser Omvärldsbevakning Förutsättningar för uppförande av arenor Genomförande Energi Logistik Framtida möjligheter och begränsningar av lokaliseringen Kommunikationsstrategi Mål Syfte Målgrupper Strategier Budskap Utvärdering Intervjuer med idrottsföreningar Nuläges- och behovsanalys inomhusidrotten Befintliga anläggningar Behov enligt kultur- och fritidsförvaltningens uthyrning Rinmansgymnasiets behov av idrottslokaler Sammanfattning lokalbehov för att ersätta nuvarande sporthallen Nuläges- och behovsanalys upplevelsebransch Utredning Musik- och kongressanläggning Studie Multihall/konferensanläggning Planavdelningens snabbutredning 2007 placering multianläggning Nuläges- och behovsanalys mässbransch Befintliga anläggningar Behov Analys av alternativa användningsmöjligheter av Sporthall och Simhall...24 Sidan 2 av 70

4 8.8.1 Kongressanläggning med mässa Andra idrottslokaler Sammanfattning behovsanalys Marknadskartläggning Förutsättningar för Mötesindustrin i Mälardalen 2007/ Eskilstuna som mötesplats Aktörer inom mötesindustrin i Mälardalen Förutsättningar för Mässor, kongresser och konserter Musik, konferens, kongress i Sverige Kort analys och framtidsutsikter Marknadsanalys Framtid Ekonomi Samhällsekonomiska effekter Samverkan Summering Upplevelsebranschen i regionen Idrottsrörelsen i regionen Arenans marknadsförutsättningar Kundbehov Intäktsmöjligheter Förutsättningar för intäkterna Lösningsförslag Innehåll grundfunktioner Alt 0 Renovera Sporthallen Alt 1 Ombyggnad av Sporthallen Alt 2 Ny arena Lokalisering Vilka är de viktiga faktorerna vid lokalisering av en ny arena? Trender Från idrottshallar till arenor Upplevelsesamhället Framgångsrika arenor/evenemangsområden Framgångsfaktorer för en arena i Eskilstuna? Vad talar vi om för byggnad? Analysmetod för lokaliseringsstudie Avfärdade lokaliseringar Studerade lokaliseringar Vad händer sedan? Ny matcharena kvarteret Vapnet Ny arena vid Munktellstaden Härdverkstaden...51 Sidan 3 av 70

5 Ny arena vid Munktellstaden i kvarteret Nötknäpparen / EMI Ny arena kvarteret Nätet Ny arena vid Ekängen Sammanfattning av lokaliseringsalternativen Huvudanvändare Utförande Hög miljöklass Ekonomi Alt Munktellstaden Härdverkstan Munktellstaden Nötknäpparen Nätet Ekängen Sammanfattning ekonomi Finansiering Hur andra arenor finansieras Kommunen investerar med standardupplägg Kommunen investerar med utvecklat finansieringsupplägg Annan part investerar Slutsats Bedömning av samhällsnytta och ekonomisk nytta av de behov som uppfylls av respektive alternativ Risker Översiktlig projektplan inför eventuellt fortsatt arbete...70 Bilaga A - Omvärldsbevakning Bilaga B - Kommunikationsaktiviteter Bilaga C - eskilstuna.se Bilaga D - Dialog på facebook Bilaga E - Bilaga F - Pressklipp och insändare Notiser i veckoannonsen Bilaga G - Hearing 14 juni Bilaga H - Öppet möte 21 oktober Bilaga I - Slutspurt med sms-kampanj och sporthallen Bilaga J - Inkomna synpunkter listade på eskilstuna.se Bilaga K - Dialoger Idrottspolitiskt handlingsprogram Bilaga L - Intervjuer med idrottsföreningar Bilaga M - Eskilstunas kommunala idrottshallar Bilaga N - Rapporten Grundläggande förutsättning för evenemang, Eskilstuna arena Sidan 4 av 70

6 Sammanfattning Eskilstunas kommunstyrelse har i maj 2010 gett i uppdrag att utreda förutsättningarna för att skapa en arena med multifunktion som tillgodoser behoven utifrån ett brett perspektiv avseende konferenser, mässor, event, idrotts- och kulturarrangemang. Förstudien har bedrivits med en tydlig kommunikationsstrategi och målsättningen har varit en öppen process för delaktighet i ett tidigt skede innan beslut är fattade. Två välbesökta kvällsseminarier med deltagare från näringsliv, idrott, mötes- och evenemangsbranscherna har hållits. Totalt har mer än 1300 personer tyckt till via webbfråga eller lämnat in skriftliga synpunkter. Publik i Sporthallen har haft möjlighet att ställa frågor och arenasidan på webbplatsen eskilstuna.se har haft över 1700 besök. Eskilstunaborna har visat stort ett engagemang i frågan och möjligheterna till dialog och att lämna synpunkter har uppskattats. En bred behovsanalys har genomförts med fokus på inomhusidrotten. Behov och förutsättningar för kultur och konferens har också studerats, men främst utifrån tidigare utförda arbeten. 14 idrottsföreningar har intervjuats vid timslånga möten och ytterligare tre föreningar har lämnat sina synpunkter via en enkät. Resultatet av behovsanalysen blev att det i första hand är fullstora bollplaner för träning det är brist på, därefter publikkapacitet vid handbollsmatcher, en modern evenemangsanläggning för stor publik samt mässhall. Ytterligare en ishall, en ny simhall, mer träningstid för truppgymnastik, publik- och scenutrymmen vid Stålfors konserthall, liksom en konferensanläggning är andra större behov som framkommit. Arbetsgruppen föreslår att de behov arenan ska fylla är för idrott i form av bollsporter, större musikkonserter samt mässor. Publikkapacitet åskådare. De övriga uppfångade behoven löses bättre i egna anläggningar. De alternativ som studerats är nollalternativet att renovera Sporthallen, att bygga ut Sporthallen samt en ny arena. Nollalternativet innebär att nuvarande funktioner i Sporthallen behålls, men förbättringar görs av hissen för att klara permobiler samt av ventilationen, vilket kräver en total investering av mkr eller ca 2 mkr i kapitalkostnader per år. Alternativet att bygga ut Sporthallen för att öka publikkapaciteten föll på att spelplanen inte håller tillräckliga mått för elithandboll enligt Svenska Handbollsförbundet. Alternativet att bygga en ny arena har studerats med hjälp av konsulter, vilka haft i uppdrag att översiktligt utforma en arena för att upprätta ekonomiska kalkyler ifråga om investering, drift och möjliga intäkter. En uppdelning i en huvudarena med en bollplan samt en träningshall med två bollplaner och kampsportslokaler har gjorts för att visa på möjligheten till etappindelning av projektet. Investeringen i en huvudarena bedöms till ca 290 mkr och träningshallar ca 80 mkr vid en lokalisering i Munktellstaden. Då kommunen mest troligt ska stå för investeringen så finansieras den för närvarande bäst via Kommuninvest. Uppförs en ny arena föreslås Sporthallen inte längre användas för sport utan få en ny användning, t.ex. en verksamhet med offentligt innehåll i behov av stora lokaler. Jämfört med Sporthallens två trånga bollplaner skulle en ny arena ha totalt tre fullstora bollplaner, d.v.s. ett tillskott av en bollplan, förutom bättre tillgänglighet för funktionsnedsatta utövare och publik. En inledande lokaliseringsstudie har genomförts. Platserna som studerats är kvarteret Vapnet vid Trafikverket, Ekängens sportfält samt tre platser i eller vid Munktellstaden vid Härdverkstan, vid nuvarande EMI - huset samt på kvarteret Nätet längs Västra Gränsgatan. Utifrån de uppställda utvärderingsparametrarna visar sig de tre platserna vid Munktellstaden vara mest intressanta för en placering av en ny arena. Sidan 5 av 70

7 1 Direktivet Eskilstuna befinner sig i ett viktigt utvecklingsskede. För att stärka och befästa sin position som en attraktiv ort att besöka, bo, arbeta och studera i, behöver staden en modern och funktionell mötesplats för olika typer av arrangemang. Hit ska alla kunna komma för att uppleva, inspireras och lära. Kommunstyrelsen har därför uppdragit åt kommundirektören att utreda och analysera förutsättningarna för att skapa en arena med multifunktion som tillgodoser behoven utifrån ett brett perspektiv avseende konferenser och mässor, events, idrotts- och kulturarrangemang. En rapport ska presenteras för kommunstyrelsen i december. Enligt uppdraget från kommunstyrelsen ska förstudien för multiarena resultera i förslag på: Innehåll Lokalisering Ekonomi Förstudien ska bedrivas tillsammans med berörda nämnder och styrelser samt bjuda in till dialog med intressenter från näringslivet, kulturen och idrotten genom stor öppenhet och med en tydlig kommunikationsstrategi. 1.1 Definition Multiarena Multiarena är en arena med flera funktioner för att skapa flexibilitet i användandet och utnyttja samordningsmöjligheter i anläggningen. Vilka funktioner som ska ingå är en öppen fråga. Arena betyder en anläggning under tak till skillnad från stadion eller plan. Begreppet multiarena kommer ifrån engelskans Multi-purpose arena vilken är en patenterad uppfinning som beskrivs så här: En Multi-purpose arena kan användas för underhållning inom idrott eller andra typer av evenemang utanför idrotten. Storleken på arenan kan varieras för att passa den typ av underhållning som finns i arenan. Akustiken kan också varieras och anpassas för att maximera prestandan i arenan. Sittplatserna i arenan är arrangerade för att ge utmärkt visning av underhållningen som utförs. Arenan kan anpassas för att iscensätta nästan alla typer av underhållning som arenan är utvecklad för. 2 Rapportering Statusrapportering för projektägaren och styrgruppen enligt tidplan Slutrapportering sker i Förstudierapport 3 Tidplan Milstolpar är markerade i fetstil understruket. Beslutspunkt anges med (B) En grov aktivitetsplan har sett ut enligt följande Start maj 2010 Arbetsgruppsmöte 1 7 juni Hearing 14 juni Arbetsgruppsmöte 2 22 juni Sammanställning Hearing. Sidan 6 av 70

8 Delrapport kommun- 3 augusti Avstämning upplägg, utfört arbete (B) styrelsens arbetsutskott Arbetsgruppsmöte 3 17 augusti Aktivitetsplan, Idrottens behov Arbetsgruppsmöte 4 10 september Redovisning sammanställning Delrapport kommun- 5 oktober Nuläges- och behovsbeskrivning samt (B) styrelsens arbetsutskott lösningsförslag inledande Arbetsgruppsmöte 5 11 oktober Offentligt möte 21 oktober Arbetsgruppsmöte 6 5 november Arbetsgruppsmöte 7 30 november Slutrapportens innehåll beslutas Slutrapport kommun- 15 december Förstudiens resultat presenteras för styrelsens arbetsutskott beslut om fortsatt handläggning (B) 4 Organisation Projektägare Pär Eriksson, kommundirektör Styrgrupp kommunstyrelsens arbetsutskott. Projektledare har varit Eva Lehto, ca 30% av heltid under 5 månader. Projektgruppen har bestått av tjänstemän ur kommunledningen: Pär Eriksson kommundirektör, Eva Königsson förvaltningschef kultur- och fritidsförvaltningen, Gunnar Persson förvaltningschef Stadsbyggnad, Jan Rundgren biträdande kommundirektör, Peter Fröjdfeldt idrottschef kultur- och fritidsförvaltningen, Hans-George Wahlberg VD Kommunfastigheter och Kommunföretag, Eva Lilja näringlivsdirektör, Anna Wilhelmsson informatör stadsbyggnadsförvaltningen. Projektgruppen har haft nio möten à ca 2 timmar vardera. Kultur- och fritidsförvaltningens personal har deltagit med underlag och information liksom Kommunfastigheters personal med ritningsunderlag, kompetens kostnadskalkyler befintliga anläggningar, genomförbarhet med mera. Ett delprojekt har utgjorts av Lokaliseringsstudie vilken bedrivits i en arbetsgrupp på stadsbyggnadsförvaltningen. Externa konsulter har handlats upp för utformning samt investerings-, drift- och intäktskalkyler för en ny arena. Konsulterna har varit Arenaprojekt i Sverige AB samt Tengbomgruppen AB med WSP byggprojektering samt WSP Brand och risk som underkonsulter. 5 Förväntat resultat Projektets mål är att utreda och analysera förutsättningarna för att skapa en arena med multifunktion som tillgodoser behoven utifrån ett brett perspektiv avseende konferenser och mässor, events, idrottsoch kulturarrangemang. Kommunstyrelsen ska innan årsskiftet kunna ta ett helhetsgrepp, överväga prioriteringar och ekonomiska förutsättningar, och därefter presentera ett beslutsunderlag för kommunfullmäktige där både behov av multiarena, bad och arenans/arenornas driftform övervägs. Under förstudiefasen undersöks möjligheterna att genomföra idén ur såväl tekniska, ekonomiska, juridiska, stadsbyggnadsmässiga och organisatoriska aspekter. Sidan 7 av 70

9 Olika lösningsförslag samt ett nollalternativ med att enbart driva befintliga arenor vidare tas fram, analyseras och värderas. Hur befintliga arenor ska hanteras ska belysas i samtliga alternativ. En analys och konsekvensbeskrivning för kommunens målområden tas fram. 6 Bakgrund Sporthallen har brister i sin funktion sett till vad som krävs idag för större konsertarrangemang och handbollsmatcher, men även för skolans och föreningarnas vardagliga idrottsverksamhet i anläggningen. Tillgängligheten för funktionshindrad publik och idrottare är starkt begränsad. Detta har varit uppmärksammat under lång tid och ett antal olika utredningar och studier har genomförts åtminstone sedan 1990-talet kring hur Sporthallen kan byggas om för att förbättra dess funktion. Eskilstunas enda elitlag i en nationell högsta serie är för närvarande Eskilstuna GUIF Handboll. En rad andra idrotter och sporter har under de senaste decennierna försetts med nya ändamålsenliga anläggningar genom Eskilstuna kommuns försorg, medan elitseriematcherna i handboll spelas i den slitna Sporthallen från Handbollen är också en stor idrott i Eskilstuna med totalt ca 1100 utövare i de tre föreningarna HK Eskil, Göksten BK och Eskilstuna GUIF. Att Eskilstuna saknar förutsättningar för att anordna t.ex. större konferenser blev än mer uppenbart när Statt brann 2009 och en av stadens största samlingslokaler därmed gick förlorad. Även i fråga om konferenser, kongresser och mässor har arbete bedrivits tidigare för att belysa vad som finns och vilka lokaler som kan vara motiverade att komplettera med. Det är bland annat mot bakgrund av detta som kommunstyrelsen gett detta uppdrag om förstudie för en arena. 7 Projektmål och avgränsningar 7.1 Projektmål För att stärka och befästa sin position som en attraktiv ort att besöka, bo, arbeta och studera i, behöver staden en modern och funktionell mötesplats för olika typer av arrangemang. Hit ska alla kunna komma för att uppleva, inspireras och lära. Det projektet ska leverera är ett underlagsmaterial så att kommunstyrelsen innan årsskiftet ska kunna ta ett helhetsgrepp, överväga prioriteringar och ekonomiska förutsättningar, och därefter presentera ett beslutsunderlag för kommunfullmäktige där både behov av multiarena, bad och arenans / arenornas driftform övervägs. Utredningen ska belysa och beakta nedanstående förutsättningar: 1. Samma lokal/arena kan användas för flera ändamål. 2. Granska alternativet att multifunktionen uppstår genom samlokalisering med andra befintliga eller planerade anläggningar. 3. Olika alternativ avseende storlek, funktionalitet och lokalisering ska tas fram. 4. Den ekonomiska bilden för de olika alternativen avseende såväl kommunens kostnader för byggnation, investering som för drift tas fram på översiktlig nivå. Här ska möjliga partnerskap med näringslivet och andra intressenter undersökas. 5. Utredningsarbetet ska bedrivas i samverkan med berörda nämnder och styrelser, samt bjuda in till dialog med intressenter från näringslivet, kulturen och idrotten. Sidan 8 av 70

10 6. Pågående utredningar om nytt upplevelsebad / Vattenpalatsets framtida användning, samt bildande av Arenabolag ska fullföljas men integreras och beaktas i arbetet med multiarena/or. 7. Nollalternativet, d.v.s. att enbart befintliga anläggningar drivs vidare, ska beskrivas ifråga om ekonomi och funktion. 7.2 Avgränsning Det här ingår i förstudien: Idéer och vision om multiarena Behovsbeskrivning utifrån önskemål från näringsliv, kultur- och idrottsrörelse, dialog med invånare Konceptutveckling, alternativ innehåll grundfunktioner Alternativ lokalisering Affärsplanering, förstudie ekonomiska förutsättningar, tidig förkalkyl Alternativa finansieringsmodeller Förslag på upplägg av fortsatt arbete Beskriva nollalternativet, att driva befintliga anläggningar vidare. 7.3 Koppling till andra projekt och processer Badhus i anslutning till Parken Zoo Moderbolaget Eskilstuna Kommunföretag har i ägardirektiv för 2010 att fullfölja utredningen om förutsättningar och konsekvenser av nybyggnation av ett badhus, geografiskt placerat vid Parken Zoo. Redovisning av ekonomiska, finansiella, verksamhetsmässiga och övriga väsentliga aspekter ska ske till kommunstyrelsen under Badhusanläggningen ska ha modern ekologisk inriktning och innehålla möjligheter för privata näringsidkare att etablera sig inom/i anslutning till anläggningen, samtidigt som det nya badet ska innehålla för kommunen samhällsnyttiga inslag för motion, simundervisning, tävling och rehabilitering. För ovanstående samhällsnytta ska kommunen lämna en långsiktigt fastställd årlig ersättning. Utredningen ska pröva: 1. Om badanläggningen ska finnas i ett separat bolag där även andra lämpliga arenor/anläggningar placeras för drift och marknadsföring med inriktning på breddat kommersiellt nyttjande (arenabolag) 2. Förutsättningar för att badanläggningen kan byggas, ägas och drivas via en OPP-lösning (offentligtprivat partnerskap) Badhusutredningen omfattar dels det ursprungliga uppdraget med simhall samt stort äventyrsbad i Parken Zoo, men även mindre omfattande anläggningar. De har inte placerats geografiskt. En simhall med 50 m bassäng, undervisningsbassäng, terapibassäng, hoppbassäng skulle omfatta en byggnad med bottenyta av ca m 2 och investering ca 115 mkr. Uppskattat årligt underskott ca mkr. Om undervisningsbassäng och hoppbassängen ersätts av gym 800 m 2 och upplevelsebad av ungefär samma storlek som i nuvarande Vattenpalatset, d.v.s. ca 600 m 2, skulle investeringen vara ca 245 mkr. Uppskattat årligt underskott ca mkr. Renovering av Vattenpalatset med total yta m 2 kalkyleras till ca 96 mkr. Uppskattat årligt underskott ca 9-11 mkr. Lokaliseringsstudien för arena visar att ett badhus skulle kunna placeras inom Munktellstaden vid nuvarande Härdverkstan med ett mycket attraktivt ånära södervänt läge. De andra alternativen för Sidan 9 av 70

11 placering är inom kvarteret Vapnet eller Nätet där såväl hela arenan som ett badhus skulle kunna samlokaliseras. Arenabolag Eskilstuna Kommunföretag har i ägardirektiv för 2010 att snarast fullfölja eventuellt fullmäktigebeslut (2009) om bildande av ett arenabolag där lämpliga arenor och anläggningar placeras för drift och marknadsföring med inriktning på breddat kommersiellt nyttjande. Utredningen ska göras i samverkan med kultur- och fritidsnämnden. Detta arbete slutförs utifrån nuvarande anläggningars förutsättningar under hösten Slutsatsen av arbetet hösten 2010 är att det för närvarande inte finns ett tillräckligt stort underlag av anläggningar för att motivera till att bilda ett arenabolag. Arbetet återupptas när beslut om eventuell fortsatt planering för en multiarena tagits för att studera hur den kan bidra till ett arenabolag. Munktellstaden Eskilstuna kommunföretag har att ge Eskilstuna Kommunfastigheter i direktiv att utveckla Munktellstaden. En levande stadsdel dygnet runt förutsätter bostäder. Konferensanläggning I uppdraget med förstudie multiarena ingår att studera förutsättningar för att i en multiarena tillgodose behovet för konferenser. Hotell Det råder hög beläggning på återstående hotell sedan Statt brann, även sedan delar av Statt återöppnats. Brist på hotellrum begränsar möjligheterna till större arrangemang. Eskilstuna Marknadsföring AB samt Convention byrå Eskilstuna Marknadsföring AB samt Convention byrå marknadsför kommunen för besöksnäringen inklusive konferens- och mässnäringen. 8 Analyser 8.1 Omvärldsbevakning De senaste åren har det byggts en rad arenor och andra publika anläggningar av olika slag i Sverige. En överblick av ett antal av dem ges nedan med beskrivning av innehåll, investeringar och driftskostnader, parter, vald inriktning m.m. Läs mer om arenorna i bilaga A. Sidan 10 av 70

12 Tabell 1: Sammanställning av studerade anläggningar uppförda de senaste åren och under uppförande. Anläggning Eyravallen, Behrn Arena Löfbergs Lila Arena, Karlstad Helsingborg Arena Kristianstads Arena Halmstads Arena Stadium, Norrköping Lund F&F Sparbank Arena Forum Horsens Skövde Publik Publik idrott scen 8300 sitt, 250 läktare, 5850 stå Arena Alingsås stå Lokaler Yta Investering mkr Fotbollsarena, Totalt 2 bandyhall, miljarder handbollshall, ishall, inom området friidrottshall, bostäder Ishockeyarena, träningshall konsert huvudarena, 2 bollplaner st 40 x 20, två blir matchplan st 40 x mindre planer 3900, Ca träningshallar basket sitt + matcharena Friidrottshall huvudarena, 1 bollplan 40 x / 4500 stå Träningshall, huvudarena, simhall bollplaner blir 1 matchplan 1 plan + p-hus 680 platser (överklagad upphandling ombyggnad av befintlig Sporthall) Invigd år Löpande Driftbidrag år mkr mkr, inkl kapitalkostna d >20 mkr mkr ? Lindesbergs 1200 Judo + 2 bollplaner blir Arena 1 matchplan Fröding 900 Basketmatcharena/två Arena, Karlstad träningsplaner teleskopläktare Bromma 2 bollhallar 40 x CCC Karlstad 1600 Kongress, konsert, mkr kontor 0 Conventum Örebro Kongress och event, mässa ABB Arena Västerås Rocklunda 9000 varav 1190 sitt 1500 sitt/ 2200 stå 6300 Bandy och nöje Sidan 11 av 70

13 8.2 Förutsättningar för uppförande av arenor Följande kapitel är ett bearbetat material av den konsult Sven-Åke Wikers, Arenaprojekt AB, som anlitats i förstudien Genomförande Genomförandet kan ske i form av Totalentreprenad, Generalentreprenad eller Partnering. Generalentreprenad är inte att föredra för ett så komplext projekt som en arena, eftersom det inte blir någon som tar ansvar för helheten, utan fokus ligger på ekonomin i de olika delentreprenaderna vilket återspeglar sig i slutresultatet. De projekt som använt detta upplägg har idag om- och utbyggnadsbehov eftersom de blev så fokuserade på pris istället för slutprodukt. Totalentreprenad är den vanligaste entreprenadformen och är därför det som entreprenörer är mest vana vid, men upplägget ger kanske inte all den dynamik i projektet man önskar sig. Det riskerar att bli en ömsesidig bevakning av ändringar och tillägg istället för fokus på slutresultatet. Partnering uppfattas av många arenaägare som det bästa sättet för att ta fram en så dynamisk produkt som en arena. Då utgår man från minimalt med handlingar, men sätter istället upp rätt kriterier för att få den önskade slutprodukten till den ekonomin som kan accepteras. Erfarenheterna visar att Partneringprojekt inte blivit dyrare, utan snarare har investeringen använts på ett bättre sätt så att alla parter blivit nöjda med slutresultatet. Projektklimatet blir också bättre jämfört med andra entreprenadformer då det är projektet Arena AB som alla arbetar för, istället för den egna organisationen och dess intressen Energi Många gånger fokuseras för mycket på energiåtervinning istället för att i första hand minimera mängden tillsatt energi, t.ex. genom energisnålare varvtalsstyrda aggregat samt indelningar av arenan i varma och kalla zoner Logistik Vid en match är det en buss, journalisttransporter, spelarbilar, domare, leveranser, vilket inte är dimensionerande för arenan. I idrottsliga sammanhang blir produktionerna allt mindre och kräver mindre plats, t.ex. har de flesta arenor nu egna webbproduktioner i HD som kan användas. Den stora utmaningen för logistiken är vid produktioner som kräver att mycket och stort sker på kort tid, t.ex. Idol som för närvarande är Sveriges största produktion med nio trailers. Svenska inomhusarenor har sällan kapacitet att lossa fler än fyra trailers samtidigt, så det måste finnas plats för de bilar som väntar på sin tur att lossas. Sedan följer TV-produktionen med 3-5 stora fordon, vilket innebär att det krävs en stor yta som måste vara säkrad, som ska ha enkel och snabb anslutning till transportleder, samtidigt som det blir en stökig yta. För stora evenemang behövs även parkeringsytor för publikens personbilar och bussar Framtida möjligheter och begränsningar av lokaliseringen Hur mycket och vad ska man bygga från början? Ska man skapa arenan i etapper för att stegvis bygga upp ekonomin och position på marknaden? Hur ser det ut stadsbildsmässigt med en etappvis byggnation? Går det att utöka den volym för kommande behov av t.ex. mer kommersiella ytor, större lastgård o.s.v. eller har val av lokalisering begränsat sådana expansionsmöjligheter? Sidan 12 av 70

14 8.3 Kommunikationsstrategi För att få en röd tråd i kommunikationen kring arenafrågan har vi följt en gemensam strategi. Vi har arbetat med planerade kommunikationsinsatser och genomfört uppdraget med stor öppenhet kring processen. Hearingen i Munktell Science Park den 14 juni var ett exempel på ny metod som vi provade för att öka invånarnas delaktighet och engagemang i frågan Mål - Positiv och öppen process med delaktighet i ett tidigt skede innan beslut är fattat. - Få in synpunkter som kan bidra till att skapa den anläggning som är bäst för Eskilstuna Syfte - Bidra till visionen Eskilstuna den stolta Fristaden och skapa förutsättningar för delaktiga och engagerade invånare Målgrupper Föreningsliv, organisationer, arrangörer Näringslivet, fastighetsägare och handeln Externa samarbetspartners och intressenter Kommuninvånare Media Kommunledningsgruppen, projektgruppen Kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, övriga förtroendevalda Fackliga samverkansgrupper Medarbetare kultur- och fritidsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, Eskilstuna kommunfastighet, EMAB Anställda i Eskilstuna kommun Tabell 2. Målgruppsstrategi. Målgruppsstrategi - Prioriterade målgrupper: 1 2 Internt KS, projektgruppen Anställda KFF, SBF, Anställda K-fast, EMAB Externt Föreningsliv, organisationer, arrangörer, näringsliv, fastighetsägare, handeln Kommuninvånare (unga) Strategier Bred inbjudan till dialog och arbeta uppsökande. Fånga upp behov genom föreningsbesök osv. Använda medborgarpanelen. Nå unga i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen. Vara proaktiv och tänka nytt. Använda sociala medier för att känna av opinion, reagera, återkoppla våra budskap, nå speciella målgrupper och utveckla vårt kommunikationsarbete. Använda det nya intranätets yta för information, kommunikation och samarbete inom gruppen och mellan övriga grupper. Tänk kommunkoncern. Som kommunens talesperson och kontakt utåt utses Eva Lehto. Återkoppla synpunkter som kommit in. Sidan 13 av 70

15 8.3.5 Budskap Uppdraget från politikerna är att belysa hur vi kan skapa en multiarena för Eskilstunas bästa. Ta fram olika scenarier. Vad är en multiarena? Idrott, konserter, mässor. Multi? Arena/arenor? Tydlighet kring förväntningar och processen. Ta chansen att utbyta tankar och idéer i ett tidigt skede. I första skedet är du en medspelare som har möjlighet att påverka. Dina kunskaper och värderingar är viktiga. Dialogen är ett underlag av flera inför beslut. Politikerna fattar därefter beslut om fortsättning utifrån sina prioriteringar. Intressant fråga och spännande möjlighet för Eskilstuna - den stolta fristaden. Till oss kommer du för att uppleva, inspireras och lära! Hållbar utveckling. Idrottspolitiskt handlingsprogram är en viktig parallell process Utvärdering Målet med kommunikationsarbetet var att skapa en positiv och öppen process med delaktighet i ett tidigt skede. Vi ville också få in synpunkter som kunde bidra till att skapa den anläggning som är bäst för Eskilstuna. Vi kan konstatera att frågan har engagerat och många har varit aktiva och delaktiga under processen. Totalt har mer än 1300 personer tyckt till via webbfråga eller lämnat in skriftliga synpunkter. Flera dialogmöten med föreningar och organisationer har genomförts och det har varit positivt och uppskattat att vi kontaktat dem. Publik i Sporthallen har haft möjlighet att ställa frågor och vi har haft över 1700 besök på webbplatsen eskilstuna.se. Frågan om Eskilstuna behöver en ny arena har ställts i olika sammanhang, både av oss och i lokaltidningarnas nätupplaga. Genomgående har dessa snabbfrågor visat att en majoritet av de svarande ställer sig positiva till en ny arena. Eftersom arenautredningen har genomförts parallellt med idrottspolitiska handlingsprogrammet har vi kunnat dra nytta av dialogtillfällen som de arrangerat, bl.a. på Mälarbåten och i ungdomens hus. En annan samordningsvinst med idrottspolitiken var enkäten till medborgarpanelen. Mest engagemang har vi fått när vi bjudit in till möten och träffat en intresserad målgrupp. Hearingen, föreningsmöten och att finnas på plats i Sporthallen i samband med match är sådana exempel. Webben är självklar som kanal för den som aktivt söker information oavsett tid och rum. Webbfrågor eller inlägg på facebook bör vara så konkreta som möjligt för att locka till svar eller kommentar. Att försöka få respons från den breda allmänheten genom t.ex. lappar på medborgarkontoren och i kundtjänst lyckas inte. En sms-kampanj måste marknadsföras mer eftersom den är en ganska ny kommunikationskanal i kommunala sammanhang. Sammanfattningsvis visar genomgången av aktiviteter nedan att kommunikationsplaneringen har fungerat och att vi har nått våra målgrupper och kommunikationsmål. Ett kvitto på detta fick vi vid det offentliga mötet 21 oktober då 84% av de 100 besökarna tyckte att de var välinformerade i arenafrågan. Vårt sätt att kommunicera kring arbetet har också uppmärksammats av SKLs Medborgardialogprojektet som ett gott exempel. Sidan 14 av 70

16 8.3.7 Intervjuer med idrottsföreningar Under oktober och november har totalt 14 idrottsföreningar intervjuats vid personliga möten och ytterligare tre föreningar har svarat på frågor via en enkät. Samorganisationen har också lämnat sina synpunkter vid ett möte. Det kontaktade föreningarna har varit inomhusidrottsföreningarna som idag använder fullstora planer samt föreningarna som finns i Sporthallen, simföreningarna och isföreningarna. Se bilaga L. Tabell 3: Sammanfattning av de intervjuade idrottsföreningarnas syn på sin lokalbrist och önskad placering av en ny hall för deras verksamhet, samt fakta om medlemmarna i respektive förening. Förening Huvudidrott Antal aktiva medl. Antal bidragsbe rättigade Tjejer % Lokalbrist träning enligt förening Lokal Ideal placering ny hall Gymmix Truppgymnasti k % Mkt stor Gymnastikhall Centralt Linden Ishockey % Mkt stor Ishall Ekängen EHC Ishockey % Mkt stor Ishall Ekängen FKK Konståkning % Mkt stor Ishall Ekängen EIK Konståkning % Mkt stor Ishall Ekängen Göksten Handboll % Stor Fullstor plan Torshälla HK Eskil Handboll % Stor Fullstor plan Centralt TIBK Innebandy % Stor Fullstor plan Centralt Etuna basket Basket % Stor Fullstor plan parkett Årby Handikapp IF Rullstolsbaske t Rullstolsinnebandy % Stor Fullstor plan plast/parkett Munktell, Nätet ESS, TSK Simning % Stor Simhall 25x50 Artistisk gymnastik % Stor Gymnastikhall Vilsta EGF GUIF Handboll % Stor Fullstor plan Kn avgör Boxningsklubb Boxning % Viss Boxnings-ring Centralt Totalt % Tabell 4. Sammanlagda antalet utövare per idrott, d.v.s. totalt inom de olika föreningarna som bedriver samma idrott. Idrott Antal aktiva totalt Antal bidragsberättigade Handboll Gymnastik Basket Isidrotter Simning Innebandy Kampsporter Handikappidrott Sidan 15 av 70

17 8.4 Nuläges- och behovsanalys inomhusidrotten Vad finns, vad saknas, vilka brister finns? Befintliga anläggningar MunktellArenan är en idrottsarena i Eskilstuna som öppnades Arenan är belägen i de gamla hamnkvarteren och Volvo BM:s före detta fabriker i Munktellstaden. Arenan har cirka 1300 besökare varje dag till sina kvm sportyta i tre plan. Här finns café och lunchservering. Anläggningen används för dessa sporter: friidrott, innebandy, skytte, volleyboll, bangolf, boule, bordtennis, bågskytte, styrketräning. Eskilstuna kommun har som målsättning att utveckla Munktellstaden till en levande stadsdel med huvudinriktning mot kultur, idrott och fritid samt upplevelsenäringar och kunskapsföretag. Idag kan vi med stolthet säga att MunktellArenan är ett idrottens hus för Eskilstuna och hela regionen. MunktellArenan är förutom en idrottsarena också en modern arbetsplats. De flesta ytorna i arenan är uthyrda eller ingår som lokalytor för kommunens egna verksamheter. Mixen av idrottsarena och arbetsplats gör MunktellArenan till en unik arena. Följande föreningar har verksamhet i arenan, med reservation för förändringar: ASK Eskilstuna, Eskilstuna Bangolfsektion, Eskilstuna Boule, Eskilstuna Bågskyttesällskap, Eskilstuna Friidrott, Eskilstuna Handikappidrottsförening, Eskilstuna Idrottsföreningars Samorganisation, Eskilstuna Pingis, Eskilstuna Pistolskytteklubb, Eskilstuna Simsällskap, Eskilstuna Skytteförening, Eskilstuna Skyttets Samarbetsorganisation, Gillberga - Lista IF, Råby Rekarne Friidrottsförening, Vilsta IK, Ärla IF. Handikappidrottens Utvecklingscenter Handikappidrotten har fått näst intill ett eget hus i MunktellArenan. Här kommer svensk handikappidrott att utvecklas under de närmaste åren och MunktellArenan har redan fått status i riket som "Handikappidrottens Hus". Sporthallen har restaurang och cafeteria, två hallar med spelplaner 20 x 40 m som främst används för handboll, men även basket och mer sällan gymnastikuppvisningar och innebandy. A-hallen har läktare som tar åskådare som mest vid match. B-hallen kallas lilla hallen då den har en spelplan om 20 x 40 m men endast en knapp meter utanför spelplanen till hallväggarna. I Sporthallen finns även gymnastiksal, danssal, lokaler för boxning, brottning, karate, judo och andra kampsporter. Dessa föreningar finns i Sporthallen: Eskilstuna GUIF, HK Eskil, Eskilstuna Basket, EGAK, Eskilstuna Tyngdlyftningsklubb, Eskilstuna Boxningsklubb, Eskilstuna Judoklubb, Eskilstuna Karateklubb, Eskilstuna Ki-Aikido, Eskilstuna Tae Kwon Do klubb, Eskilstuna Kickboxningsklubb. Ellfolk Arena består av en hall med spelplan 20 x 40 m som stod klar Den ligger i Torshälla och hyrs och drivs av kommunens kultur- och fritidsförvaltning. Sidan 16 av 70

18 Ishallen Sméhallen är Eskilstunas arena för ishockey- och konståkning. Här finns ca 1000 sittplatser och 500 ståplatser. Sméhallen ligger inom Ekängens Idrottsområde. Bollhuset ligger i nära anslutning till Årby IP och i huset har Eskilstuna Basket sitt kansli och den största delen av sin verksamhet är förlagd här. I huset finns två basketplaner och tempot är högt från morgon till kväll. En klättervägg och en squashbana finns i anslutning till Bollhuset. Vilstahallen omfattar en bollhall 40 x 20 m, samt en gymnastikhall med huvudverksamheterna artistisk gymnastik och truppgymnastik. Bollhallen ägs av Vilsta Sporthotell men hyrs sedan november 2010 ut av Kultur- och Fritidsförvaltningen, medan gymnastikhallen är kommunal. Näshultagården Näshulta GoIF har en egen anläggning: Handboll: (18 x 32 m med målburar) Volleyboll: (1 match- eller 2 träningsplaner med nät) Basket: (1 matchplan med takmonterade korgar eller 3 träningsplaner med väggmonterade korgar.) Badminton: (4 planer med nät) Tennis: (plan med nät) Innebandy: (sarg och målburar) Gymnastik: (2 bommar, ribbstolar, lodlinor, mjuka mattor och romerska ringar m.m.) Dansgolv, teaterscen och utställningsbord En sammanställning över samtliga kommunala idrottshallar finns i bilaga. De flesta av skolornas gymnastikhallar finns till uthyrning Behov enligt kultur- och fritidsförvaltningens uthyrning Kultur- och fritidsförvaltningens uthyrningsenhet sköter uthyrning och fördelning av kommunens idrottslokaler. Vid fördelning av tider i samtliga hallar, inbjuds förutom föreningslivet även Eskilstuna Idrottsföreningars Samorganisation. Uthyrningen har också regelbundna kontakter med specialdistriktsförbunden. Så här har de sammanställt de huvudsakliga bristerna i dagens hallar. Alla tider i de större hallarna är uthyrda under normal träningstid, d.v.s. vardagar , och en stor efterfrågan finns hos föreningar att komma in de fullstora, d.v.s. 40 x 20 hallarna. Idag finns fyra hallar av den storleken som kommunen förfogar över - Sporthallens två planer, Ellfolkhallen samt även den privatägda Vilstahallen som kultur- och fritidsförvaltningen sköter uthyrningen av sedan november För att kunna genomföra större arrangemang som t.ex. landslagsläger, distriktsläger och andra föreningsläger behövs fullstora hallar. Även för genomförande av större turneringar i olika idrotter, finns det ett stort behov av detsamma. Detta gynnar i allra högsta grad kommunen i stort. Stor efterfrågan har uppkommit de senaste åren från fotbollen att genomföra inomhusfotboll, så kallad Futsal, som idag spelas i 40 x 20 hallar, och hela tiden växer. Truppgymnastik behöver en specialutrustad 40 x 20-hall ifråga om golv och redskap. Uthyrningens syn är att satsning ska ske på flera 40 x 20 hallar i direkt anslutning till varandra. Sidan 17 av 70

19 Behovet av istider är och har under flera år varit stort, vilket medfört att föreningar även hyr in sig i Kungsör. Föreningsverksamheten i Vattenpalatset, som samkör med allmänheten, har också påvisat behov av mer träningstid och ytor. Nya verksamheter som t.ex. fensim, tränar i Västerås. Tabell 5. Sammanställning över hur tiderna fördelas mellan idrottsföreningarna i de fullstora hallarna i Eskilstuna och Torshälla. Förening Sporthall A Sporthall B Ellfolk Vilsta Summa GUIF Handboll 16,5 16,5 33 Torshälla Innebandyklubb Eskil Handbollsklubb 7,5 6,6 14 Göksten, handboll 12,5 13 Nyfors Innebandy 5 5 Eskilstuna Basket 3 3 Korpen 3 3 Mesta innebandy 3 3 Summa timmar/v 27 23,1 24, ,6 Tabell 6. Sammanställning av skolornas förhyrning av idrottslokaler under perioden , gjord av Christina Bergman, kultur- och fritidsförvaltningen. Lokal Skola Tim/vecka Antal veckor Summa tim Sporthallen Rinmansskolan Vilstahallen Stålforsskolan Kunskapskompaniet 2, Fröslundaskolan Ellfolkhallen Edvardslundsskolan 3, Gökstensskolan Ultra Education Fotbollshallen Skiftingehus Fröslundaskolan Odlarskolan Ishallen Räddningstjänsten Skiftingehus Odlarskolan MunktellArenan Stålforsskolan Rekarneskolan Vuxenförvaltningen Rinmansgymnasiet 3, St Eskil 28 tillfällen 28 Övriga skolor 1, Övriga skolor Friluftsdagar Friskolor Ej fasta tider Sidan 18 av 70

20 Friskolorna har inga egna idrottslokaler och det är ett stort tryck på t.ex. MunktellArenan att tillhandahålla dem idrottslokaler. Denna efterfrågan på lokaler finns vid nuvarande hyreskostnad om 55 kr/tim. Kultur- och fritidsförvaltningens idrottsenhet diskuterade arenabehov vid sin arbetsplatsträff 28 september De tankar och diskussioner som kom från personalen på detta möte var: Om man bygger en arena med t.ex. 3 fullstora hallar, måste då alla hallar bokas av vid annat arrangemang, eller kan andra aktiviteter pågå i de två andra samtidigt? Det kan påverka många föreningar och träningar om hallarna inte är separerade. Viktigt med parkering vid byggande av ny hall? Räcker det med 3 hallar? Då det endast finns tre befintliga hallar i tillräckliga mått 40x20m (Sporthallens B-hall har inga kringytor kring själva spelplanen) Man kan använda Sporthallen till konserter. Viktigt att placering av ny hall blir centralt för tillgängligheten med cykel och kollektivtrafik. Nytt badhus på samma plats som en ny arena borde bidra till en fulländad samlingsplats för många invånare i Eskilstuna Rinmansgymnasiets behov av idrottslokaler Rinmansgymnasiet har inga idrottslokaler vid skolan utan de använder Sporthallen. Skolan menar att dagens avstånd till idrottshallen inte får öka. Rinmangymnasiets behov av idrottslokaler har beskrivits av Agne Saläng. De har ca 1200 elever som har Idrott och hälsa på schemat. I Sporthallen har de schemalagt fem dagar i veckan kl och det kommer de att behöva även i en ny multiarena. Deras uppskattade behov av lokaler ser ut på följande sätt. En fullstor bollhall för ex. handboll, ca 20 x 40 m. Två flexibla hallar för gymnastik, volleyboll, badminton etc., ca 20 x 20 m, med möjlighet till att dela av med en vikvägg. Ett styrketräningsrum / gym. En mindre hall, ca 10 x 10 m. för andra gymnastikformer eller idrotter. En teorisal / konferensrum helst i anslutning till hallarna. Lättåtkomliga förrådsutrymmen i anslutning till hallarna. Två till tre omklädningsrum med dusch för vardera personer. Vid tre rum kan de vara lite mindre. Tre omklädningsrum med dusch för en person. Det är viktigt att hallarna ligger i anslutning till varandra så att undervisande lärare kan ha elever i gång i mer än en hall samtidigt. Personalutrymmen för de idag fyra idrottslärarna på skolan behövs i form av två omklädningsrum med dusch för vardera två personer, samt ett arbetsrum för fyra personer i anslutning till idrottshallarna. Kultur- och fritidsförvaltningen gjorde under februari - mars 2010 en enkätundersökning bland de som idag använder Sporthallen. Rinmansskolans lärare svarade så här om dagens funktion av Sporthallen: Lokalerna är inte ändamålsenliga. Vi saknar en gymnastiksal värd namnet. Fullt utrustad med modern utrustning. Dagens hall är nergången och i behov av renovering. Omklädningsrum för kvinnor saknas också i anslutning till lokalen i källaren. Lokalerna är inte tillräckligt stora för verksamheten, utan oftast får vi trängas och pussla för att det ska fungera tillfredsställande. Omklädningsrummen är för små och slitna med undermåliga duschar. Sidan 19 av 70

21 Det som fattas i Sporthallen idag är styrketräningslokal, teorisal fullt utrustad med bild- och ljudmöjlighet, förråd, personalomklädningsrum dam respektive herr med både dusch och toalett. Övriga synpunkter var dålig miljö i lilla hallen, beror den på mögel? Klisterkladdiga golv. Sliten, gammal, farlig utrustning. Ljudmiljön i källaren är under all kritik. Läckage från taket i båda hallarna. Bristfällig ventilation Sammanfattning lokalbehov för att ersätta nuvarande sporthallen Rinmansskolan har schemalagt tid i Sporthallen 40 tim/v under 30 veckor/år, d.v.s. totalt 1200 tim / år. Följande ytor behövs i Sporthallen idag för "kraftsportarna" som nyttjar lokalerna när de delar och inte har "sin" egen yta: Spegelsalen 13 x 10 meter (Kickboxning) Tyngdlyftarhall 15 x 5 meter Gymnastiksal 18 x 10 meter (Boxning, Kickboxning, Tae Kwon Do) Brottningslokalen 15 x 10 meter Boxningslokal 10 x 10 meter Karatelokal 13 x 10 meter Judo och Ki-Aikido lokalen 15 x 10 meter Ordinarie sporthallen spelar GUIF sina hemmamatcher i och den lilla hallen är en handbollsplan mest för träning. 8.5 Nuläges- och behovsanalys upplevelsebransch Musikkonserter och scenshower kan idag arrangeras för upp till som mest ca 1000 stående åskådare i Lokomotivet eller 600 sittande. Teatern tar 410 och Konserthallen Stålfors 510 i publik. Sporthallen har inte haft någon konsert de senaste åren då den är svår att lasta och bygga scen i med dagens krav på förutsättningar. Teatern, Konserthallen Stålfors och Lokomotivet är lokaler med en låg beläggning, d.v.s. det är inte brist på konsertlokaler i denna storlek. Konserthallen har brister ifråga om loger och teknik samt publikutrymmen. Förslaget är att åtgärda dessa och behålla konserthallen i befintligt läge vid Stålforsskolan. Lokomotivet har brister kring garderobslogistiken, vilka behöver åtgärdas så att evenemang kan löpa smidigt. För inomhuskonserter med större publik än 1000 personer saknas lokaler i Eskilstuna. Efterfrågan finns hos Uthyrningen kultur- och fritidsförvaltningen även efter större festlokaler, som rymmer upp till 500 personer. Speciellt är det våra invandrarföreningar som söker dessa. En sammanfattning av Martin Roos rapport Grundläggande förutsättning för evenemang, Eskilstuna arena ifråga om arenans fysiska förutsättningar följer här. Hela rapporten återfinns som bilaga. Kapacitet bör inte understiga personer vid konsert (stående parkett och sittande läktare). Flertalet av de intervjuade ser en styrka i att placera den nya arenan vid redan etablerade anläggningar i ett evenemangsområde och i närhet av t.ex. hotell. En möjlig placering i Eskilstuna utifrån det skulle vara i Munktellstaden där både hotell och andra typer av arenor redan existerar. Produktionsparkeringen ska dimensioneras för att trailers och lastbilar kan vara parkerade vid inlastningsportarna, vilket sparar mycket tid. Ju fler trailers som kan stå tillbackade vid lastintag under Sidan 20 av 70

22 show, desto bättre. Plats för turistbussar nära backstage-ingången. El bör finnas framdraget på utsidan för enkel inkoppling. Viktigt är också logistik kring t.ex. utryckningsfordon, nödutrymning, inlastning av annat gods, t.ex. restauranggods så det inte krockar med turnéns parkeringsbehov och lastportar. Det som oftast missas vid utformning av en ny arena är: Förvaringsutrymmen nära scenen samt generellt i arenan. Tillräckligt med nödutgångar från parkett för att kunna ta in önskad publikmängd på denna del. Flexibilitet i belysningen för att kunna skapa miljöljus för större middagsarrangemang. Flexibilitet i sportrelaterade installationer så att de inte hindrar vid evenemang. Möjlighet att kunna dölja reklamskyltar mm vid evenemang som kräver en neutral arena. Ha arenans konstruktionsritningar med relevanta specifikationer tillgängliga på hemsida för nedladdning för produktionsplanering. Inredning golv och färgsättning evenemang fördrar en mörkare färgsättning. Undvik särskilt ljust parkettgolv. Snabbhet och flexibilitet vid byte av olika evenemang ökar intäkterna för arenan. Ta i ett tidigt skede in kompetens från branschen att formulera kravspecifikation Utredning Musik- och kongressanläggning 2003 Styrelsen för Eskilstuna Marknadsföring AB beslutade att en utredning för att studera Eskilstunas förutsättningar för och behov av en större anläggning för kongresser mm skulle utföras. Urban Wallin ledde arbetet och avrapporterade det I arbetsgruppen ingick representanter för hotellnäring, arrangörer, fastighetsägare samt handeln. Tabell 7. Befintliga anläggningar i Eskilstuna med antal publikplatser. MunktellArenan 2000 Konferenser kongresser och mässor Musik och konserter Pingvinen Lokomotivet 600 (500 sittande) 1000 (500 sittande) Havet Stadshotellet 550s (nedbrunnet 2009) 550 Stålforsskolan Teatern First Hotell Hotell Smeden 180 Högskolans aula 300 Sporthallen 2500 totalt, sittläktare ca 1100 Blå 700 Contrast 100 Kostnaden för att vid varje enskilt arrangemang iordningsställa MunktellArenan för större arrangemang är ca kr. Teaterns publikkapacitet på 400 personer är för liten för att bära produktionskostnaderna, förutom att dess scen för liten. Konserthallen har en hög beläggning. Även Sporthallen hade hög beläggning (2003, ej 2010) förutom att den har brister logistiskt. Utöver detta finns diverse idrottshallar vilka kan utnyttjas för diverse arrangemang. Sidan 21 av 70

23 Behov i Eskilstuna Konferenser, kongresser och mässor: Lokal för personer Möjlighet att dela av lokalen i två mindre lokaler Ett flertal mindre lokaler för pers för seminarier mm Möjlighet att servera sittande Utrymmen för mässa/utställning i direkt anslutning till lokalen Närhet till transporter och boende Bör hålla en god standard, t.ex. stoppade stolar Musik och konserter: Leif Blixten Henriksson, EMA Telstar: Helst 1200 pers, 1100 OK men inte färre. Tommy Eriksson, Parken Zoo: 600 räcker inte, behöver personer Riksteatern: personer. Rent tekniskt krävs det flexibilitet mellan stående och sittande publik. Man bör ej låsas till en leverantör av mat och dryck. För att kunna ha en större svensk produktion krävs: Scenöppning minst 12 meter, plus sidoutrymmen, totalt meter Takhöjd minst 10 meter från scengolv, 12 meter från parkett Scendjup minst 10 meter Taket måste hålla för ton Enorma mängder el går åt, ordinärt Rocktåg drar 3 x 350 ampere Diskussion om möjlig lokalisering i Eskilstuna Det har under längre tid förekommit en diskussion om en möjlig byggnad och placering av musikkongresslokal i Eskilstuna. Här är några platser som diskuterats: First Hotell ville bygga en flexibel hall på ca kvm för kongresser, mässor m.m. Ny hall för GUIF på Ekängen GUIF vill bygga en ny hall som även skall kunna användas för mässor mm. Överblivna lokaler hos Volvo CE efter att de flyttat sin slutmontering har stora lokalytor friställts i Brunnsta. De är inte citynära men kan vara aktuella som mässhall t.ex.. Musikens Hus i Parken Zoo genom att bygga till och om den gamla utomhusteatern till en inomhuskonsertlokal. Skulle rymma pers med restaurang mm. Kostnad ca 30 miljoner kr. Q-märkning ett frågetecken. Byggtid 1,5 år. Avståndet till centrum anses inte vara något större problem för konserter, men däremot för konferenser. Brandstationen har fått annan ny användning och ny detaljplan föreskriver nya bostäder. Inte aktuellt längre. Munktellstaden Härdverket skulle komplettera MunktellArenan och A - verkstaden med Lokomotivet. Läget är citynära och med plats för över 1000 bilar i allmänna parkeringar inom 500 m. I den största hallen i Härdverket skulle det vara möjligt att ordna en lokal som kan ta över 1000 pers vid olika typer av arrangemang. En mycket översiktlig kostnadsbedömning visar på investeringsbehov på miljoner kr för att iordningsställa den största hallen i Härdverket. Detta inkluderar kök, toaletter, men inte sittplatser och scenteknik. Vad som i huvudsak talar emot Härdverket är att det i dagsläget är osäkert när Volvo CE flyttar ut sin verksamhet. Sidan 22 av 70

24 8.6 Studie Multihall/konferensanläggning 2007 Eskilstuna Marknadsföring AB, EMAB, drev frågan om Multihall i Eskilstuna Eskilstuna kommun med bolag och förvaltningar sammanställde sina behov och syn på frågan. Multihallen som den formulerades då skulle inte omfatta idrott. Hallar för is och handboll fanns det dock behov av, men att kombinera dem med konferens osv. sågs inte som en bra lösning. Kraven på multihallen formulerades i prioriteringsordning 1. Hotellkapacitet 2. Finansiering 3. Läge / planfråga (Vattenpalatset, Munktell, Parken Zoo) Konferensanläggningen skulle ha platser, och helst ligga nära Munktellstaden med samnyttjandemöjligheter, samt närhet till hotell, restaurang, kommunikationer, centrum m.m. Kulturarrangemang skulle i första hand hållas i Stålforsskolan med bra akustik för konserter. Lokomotivet, Teatern och Sporthallen fungerar för större inomhusarrangemang. Kultur- och fritidsförvaltningen prioriterade då Lokomotivet, 3:e etappen av Stålfors, lösning av badfrågan, träningshall is, konstgräsplan, eventuellt uppvärmd Planavdelningens snabbutredning 2007 placering multianläggning I ett PM daterat redovisar planavdelningen sina synpunkter på de två alternativa placeringarna Parken Zoo och MunktellArenan. Anläggningen skulle rymma platser vilket bedöms kräva ca 7000 kvm BTA. Parkeringsnormen anger ca p-platser per 1000 besökare, vilket innebär ett behov av ca p-platser. Ytan för att inrymma dessa är ca kvm i ett plan eller ett parkeringshus i fyra plan med ca 530 p - platser och en yta på ca kvm i markplan. Behoven för anläggningens nyttjare är boende, restauranger, närhet till allmänna kommunikationer etc. Båda lokaliseringsalternativen anses uppfylla detta. Alternativet Parken Zoo utreddes parallellt för en ny badanläggning och hotell. Disponibel yta för bad, hotell och parkering bedömdes till ca kvm. Att förutom bad och hotell inrymma en multianläggnings ca kvm BTA bedömdes som svårt, bl.a. utifrån närbelägna fornminnen och q- märkta byggnader. Trafiksituationen runt Parken Zoo och Tuna Park var redan överbelastad sett till sin kapacitet. Alternativet Munktellstaden med fastigheten Nithammaren 8 hade återstående byggrätt om kvm BTA. Trafikföringen till och från området har bättre förutsättningar att fungera jämfört med en lokalisering vid Parken Zoo. Trafikflöden samt parkeringsytor behöver dock studeras mer ingående. Befintliga parkeringsytor i närområdet är ganska belastade och kvarvarande yta räcker inte till för ytparkering. Parkeringshus är ett intressant alternativ. Slutsatsen är att trafik- och parkeringssituation runt Tuna Park och Parken Zoo är oklar och redan problematisk. Med bad- och hotellplaner är det svårt att få rum med en Multianläggning i området. En placering intill Munktellstaden såg planavdelningen mer positivt på utifrån utrymmes- och trafikmässigt perspektiv. Parkeringsfrågan måste dock studeras vidare och lösas. Sidan 23 av 70

25 8.7 Nuläges- och behovsanalys mässbransch Befintliga anläggningar Mässor, utställningar och liknande stora arrangemang hålls idag oftast i MunktellArenan. Hur anläggningen ska användas är ständigt diskuterat, vid en mässa under tre dagar är friidrottsarenan inte tillgänglig för idrottarna under en vecka Behov Patrik Andersson, Eskilstuna Marknadsföring AB: Det är möjligt att i samma lokal ha konsert och konferens, men inte idrott. Större idrottshallar kan nyttjas som mässhall för utställare i samband med konferenser, så en samlokalisering av konferens och arena har ett värde för mötesbranschen. Våga välja bort så några blir riktigt glada. Att kunna resa till konferensen med tåg är en konkurrensfördel för Eskilstuna, så konferensanläggningen ska ligga på gångavstånd från järnvägsstationen, max avstånd är Munktellstaden. Detta stärker även innerstadshandeln då mötesbesökarna har nära till shoppingen där. Vid valet mellan att ha konferensen centralt jämfört med ihop med arena/mässhall så bedömer Patrik att det är viktigare att ha ett centralt läge. Anna Holmström, VD Eskilstuna Marknadsföring: Vad är behovet, vad ska vi ha den till? Gäller att bestämma för vem, utgå ifrån målgrupp. Bättre bra för någon än halvdåligt för många! Ifråga om utformning är Munktellstaden ett utmärkt exempel där man utgått från Eskilstunas själ och sedan skapat något nytt. Göran Pettersson, ordförande hotellägarföreningen: Bygga något som inte finns på andra håll, sticka ut, t.ex. kombinationen kongress idrottshall där de gemensamma ytorna restaurang mm delas, men i övrigt två byggnader som sitter ihop. Näringslivet ska driva anläggningen efter det att kommunen byggt den. Viktigt att kombinera verksamheter så att anläggningen utnyttjas både dag och natt. 8.8 Analys av alternativa användningsmöjligheter av Sporthall och Simhall Eskilstuna kommun arbetar just nu med bl.a. tre större satsningar på nya anläggningar; en ny arena, en ny kongress/konferensanläggning och ett nytt badhus, där arenan har kommit längst i processen. De flesta kommuner av Eskilstuna storlek har redan, eller är i färd med att skapa, sådana anläggningar. De ses mer och mer som en nödvändig ingrediens i en kommun av Eskilstunas storlek, kanske t.o.m. en form av hygienfaktor, precis som t.ex. skolor och vattenverk. För Eskilstunas del handlar det om att ersätta en äldre sporthall med en moderna arena, att ersätta ett äldre bad, visserligen ombyggt men i behov av stort underhåll, med ett nytt bad och att skapa en konferensanläggning som kan välkomna mellan konferensgäster efter dagens krav. I samband med etableringen av konferensanläggning kan det också vara aktuellt med ett nytt hotell för att klara behovet, gärna ett hotell av god standard i omedelbar närhet av konferensanläggningen. Om alla dessa satsningar genomförs genom nybyggnation kommer det gamla badhuset och sporthallen bli överflödiga. Hur skall då den nya användningen se ut? Sporthallen, men speciellt badhuset är viktiga arkitektoniska minnesmärken och ligger i en miljö som har höga kvaliteter i staden. Sidan 24 av 70

26 På wikipedia.se beskrivs Vattenpalatset och Sporthallen så här: Vattenpalatset är en simhall och äventyrsbad beläget i centrala Eskilstuna vid korsningen Drottningatan/Hamngatan. Arkitekten är Paul Hedqvist. Byggnaden är Q-märkt. Hallen invigdes redan 1933 men byggdes om och fick äventyrsbadet, landets första, Man marknadsförde det då som "Varför åka till Mallorca när man kan bada i Vattenpalatset". Byggnaden inhyser numera förutom simbassäng och äventyrsbad även gym, relaxavdelning, solarium och möjligheter till massage. Där finns även en mindre butik och en servering. Hemmahall för klubbarna Tunafors SK och Eskilstuna SS med flera stod Sporthallen färdig, som en riktig multiarena. Eskilstuna Sporthall är Eskilstunas största inomhusarena, där bland annat handbollslaget IF Guif i elitserien samt damlaget Eskilstuna Basket i basketbollens division 1 spelar sina hemmamatcher. Sporthallens lokaler används även av flera föreningar som sysslar med kampsport. Hallen rymmer åskådare. Torsdagen den 29 oktober 1963 spelade popgruppen The Beatles för 2000 personer, alltså inte slutsålt, i sporthallen. Badhuset är omgärdat av starka skyddsåtgärder som beskrivits. Framför allt anses exteriören skyddsvärd men även inredning från såväl ursprunglig byggnad som ombyggnaden på 1980-talet. Båda byggnaderna ligger dessutom inom riksintresseområdet. Om den huvudsakliga användningen i byggnaderna ersätts av ett nytt badhus och en ny arena är den nuvarande bedömningen att nya funktioner måste in i huset, inte minst ekonomiskt. Det är inte möjligt att fortsätta leva med två större badhus eller två arenor/sporthallar. Det är inte ovanligt att gamla byggnader värda att bevara får ny användning. I flera fall är det dessutom enda sättet att undvika förfall. Riksantikvarieämbetet talar allt mer om utveckling av byggnadsbeståndet än enbart bevarande av användning och arkitektoniska värden. Dock skall det ske på ett sådant sätt att det finns möjligheter att tydligt läsa av historien. Munktellstaden är ett sådant exempel där dåtidens mer storskaliga industriverksamhet ersatts av mer nutida användning, men där omvandlingen styrts av principen att man verkligen skall känna originalet in på kroppen. Att bygga om badhuset och sporthallen till bostäder eller hotell är därför inte helt lämpligt av flera skäl. Ett viktigt skäl är att den nuvarande användningen präglas av stora rum och en fasadutformning som anpassats till det. Bostäder och hotell är per definition en byggnad med många upprepningar av mindre rum med krav på fönster och det skulle vara mycket svårt att behålla ens bilden av en tidigare användning. Att bygga bostäder eller hotell får ses som i stort sett ett nybyggnadsprojekt i kvarteret. Vad som bör eftersträvas är en sådan användning som tar tillvara det mer officiella innehållet, t.ex. en konferensanläggning. Här finns det möjligheter att behålla exteriören, att på ett hänsynsfullt och kreativt sätt ta tillvara den inredning som är skyddsvärd, men det kräver ett skickligt handlag med frågan. En ombyggnad innebär dock alltid att man får kompromissa bort en del av de bästa lösningarna när man tittar på funktionen, men kan uppvägas av den kvalitet man får genom att vara en del av historien. Det är också viktigt att innerstaden slår vakt om att viktiga offentliga institutioner placeras i innerstaden för att ge energi och för att undvika att innerstaden alltför mycket blir en blandning av enbart handel och bostäder Kongressanläggning med mässa Tidigare utredningar utförda av Kommunfastighet har studerat förutsättningarna för att bygga om Sport- och simhallarna till konferensanläggning. Alternativ användning Badhuset Utredningsförslag Kommunfastigheter/ AQ Arkitekter 29 januari Sidan 25 av 70

27 Badhuset som stod klart 1932 har kvar mycket av sitt ursprungliga utseende och är därför av stort arkitektoniskt värde. En alternativ användning måste utgå från kravet på att detta värde ska bevaras. Två alternativa användningsområden som skulle kunna vara förenliga med att åtminstone bevara badhusets exteriör har studerats, att bygga om badhuset till kongressanläggning respektive sporthall. Bägge förslagen medför omfattande ingrepp och förändringar i badhusets interiör. Att bygga om badhuset till en kongresshall skulle utgå ifrån att befintliga läktaren med plats för 445 sittande behålls i sin nuvarande utformning, men förses med nya säten. Den fasta läktaren kompletteras med en teleskopläktare med plats för 330 sittande. Därigenom fås en rak läktare med två sektioner med sammanlagt ca 775 platser och ett långsmalt podium mot glasfasaden. Flexibilitet skapas med teleskopläktarna. Med alla teleskopläktare infällda kan hallen användas för mässor och utställningar med en fri golvyta av ca 652 m 2 (16 x 39 m). Hallen skulle också kunna användas för sportarrangemang för idrotter utan krav på fullstor plan. Några mindre konferensrum skapas på mellanplanet. Nuvarande äventyrsbad byggs om till en mindre konferenssal med plats för ca 385 sittande. Om badhuset används som kongresshall måste även sporthallen ses som en resurs. Genom en sammankoppling mellan badhuset och sporthallen, med dess två hallar, av vilken den stora har plats för 2600 sittande på läktarplats, fås en anläggning med kapacitet för kongresser och arrangemang i många olika storlekar. Frågorna hur angöring och parkering ska lösas för en så stor kongressanläggning som bad- och sporthallarna i kombination återstår att belysas och hanteras innan vidare beslut. Volymskisser finns utförda för dessa förslag Andra idrottslokaler Kommersiella gym eller liknande kan inrymmas i nuvarande Sporthall eller badhus. Att bygga om badhuset till sporthall studerades också i Kommunfastigheters / AQ Arkitekters utredning Det innebar att få in en träningshall för handboll samt en träningsplan för basket. Måtten för de två planerna var 22 x 42 m med takhöjd 9 m i simhallen, samt 21 x 37, takhöjd 5,5-9 m i nuvarande Vattenpalatset. Förslaget att bygga om badhuset till sporthall innebär stora byggnadstekniska ingrepp i de bägge byggnaderna, ingrepp som är förenade med stora kostnader och som innebär att enbart byggnadernas exteriör bevaras. 8.9 Sammanfattning behovsanalys Behov finns av fullstora idrottshallar, 40 x 20 m, i första hand för träning, gärna i anslutning till varandra för att möjliggöra turneringar. Främst är det inom idrotter som handboll, innebandy, basket och futsal. Genom att ersätta Sporthallen med en modern anläggning görs de kommunala hallarna tillgängliga även för rullstolsidrottarna och funktionsnedsatt publik jämfört med Sporthallens begränsade tillgänglighet. Två fullstora träningshallar föreslås, vilket skulle ersätta dagens B-hallen eller lilla hallen i Sporthallen, d.v.s. en utökning med en plan och en förbättring ifråga om funktionalitet till en verklig fullstor plan från dagens trånga B-hall. En matcharena med kapacitet för fler åskådare än Sporthallen som enbart har plats för 1300 sittande och 1300 stående. Publiksnitt för GUIFs elitseriematcher i handboll är ca 2000 åskådare per match, d.v.s. ca 700 personer står med dålig sikt och ingen möjlighet att gå ut i pausen sittplatser och ståplatser är önskemålet från GUIF. Ett mervärde som uppstår med en sådan publikarena är att det blir möjligt att arrangera större musikkonserter. Önskemålet från konsertarrangörer är att kunna ta in personer, samt goda logistikförutsättningar kring arenan. Sidan 26 av 70

28 Brist på istider Brist på truppgymnastiktider Brist på simträningstider Brist på träningstider fullstora planer Brist på publikkapacitet matcharena GUIF Brist på evenemangsanläggning Brister i förutsättningar vid mässhall Brist på konferensanläggning Ishall Gymnastikhall Simhall Idrott golv Musik Mässor Konferens Brister vid konserthallen Konserthall Stålfors Figur 1 visar vilka behov som kan rymmas i en arena och vilka behov som föreslås mötas på annat sätt. Beroende på om det är antal träningshallar eller en gedigen publikarena som ska prioriteras kommer valet att stå emellan två träningsplaner med teleskopläktare som dras ut till en matchplan eller en spelplan med fasta läktare. Fasta läktare ger en mer gedigen anläggning med högre kvalitet för publiken. Med fasta läktare blir det en fullstor plan, d.v.s. en ersättning för Sporthallens A-hall, med teleskopläktare blir det två fullstora träningsplaner, en utökning med ytterligare en plan jämfört med Sporthallen. Sett till de två träningshallarna som planeras blir utökningen i det fallet med totalt två planer. En modern anläggning ifråga om logistik förbättrar också förutsättningarna för mässor och utställningar. Med teleskopläktare ökas golvytan antingen för att ge plats för större mässor eller för att minska konflikten om ytorna mellan idrottens träning och mässa. En tre dagars mässa kan med uppbyggnad och nedmontering ta lokalerna i anspråk under en hel vecka. Två träningsplaner Alt 1: En matcharena med fasta läktare Alt 2: En matcharena med teleskopläktare över två träningsplaner Vid publikarrangemang finns två träningsplaner tillgängliga oavsett alternativ För träning i vardagen: Alt 1: Totalt tre fullstora träningsplaner Alt 2: Totalt fyra fullstora träningsplaner Jämfört med Sporthallens två planer Övriga behov av idrottsanläggningar inomhus har visat sig vara ishall, simhall och mer träningstider för truppgymnastik. Dessa är alla tre anläggningar som inte har några större användningsområden vid sidan av sitt huvudändamål och framförallt inte går att kombinera för att lösa något av de andra behov som uppmärksammats. En konferensanläggning för fler än 600 personer finns inte idag i Eskilstuna. Sidan 27 av 70

29 När det gäller kulturens anläggningar har följande behov uppmärksammats: Konserthallen har brister ifråga om loger och teknik samt publikutrymmen. Dessa föreslås åtgärdas så att konserthallen behålls i befintligt läge vid Stålforsskolan. Lokomotivet har brister kring garderobslogistiken, vilka behöver åtgärdas så att evenemang kan löpa smidigt. 9 Marknadskartläggning Uppsala Västerås Örebro Eskilstuna Stockholm Figur 2. Översikt Mälardalsregionen. Totalt inom omlandet som har max 60 minuters restid med bil till Eskilstuna bor närmare personer, se Figur 3. En underskattning av befolkningsunderlaget sker genom att Stockholm innerstad inte är medräknat som med tåg når Eskilstuna inom 60 minuter. Området som når Eskilstuna med kollektivtrafik inom 60 minuter är översiktligt markerat i Figur 4 utifrån tidtabellerna i resplus.se. Enligt Sven - Åke Wikers, Arenaprojekt, behövs ett befolkningsunderlag på mellan personer inom 1 timmes restid för att kunna fylla varje stol i en arena. För 3500 platser behövs då personer. Med ett befolkningsunderlag av personer skulle en arena med ca platser kunna fyllas enligt detta nyckeltal. Sidan 28 av 70

30 Figur 3. Inom restid med bil till Eskilstuna max 20 min (rött) bor personer, min (blått) personer och min grönt område personer. Figur 4. Området som når Eskilstuna inom 60 min restid med kollektivtrafik översiktligt sett markerat i gult jämfört med området som har max 60 min restid med bil till Eskilstuna. Sidan 29 av 70

31 9.1 Förutsättningar för Mötesindustrin i Mälardalen 2007/ Eskilstuna som mötesplats 2007 Eskilstuna kommun gav 2007 företaget Cognosco med Erik B Löfgren som konsult i uppdrag att studera förutsättningarna för Eskilstuna som mötesplats för affärsturisten. Slutsatsen blev att det som begränsar mötesindustrins utveckling i Eskilstuna är för få hotellrum och för liten kunskap. Dåvarande 670 hotellrum med en beläggningsgrad av 50 % gav ca 300 rum för mötesindustrin att skapa kongresser och företagsmöten för. Det finns inte heller någon given arena för möten, även om den fantastiska industrimiljön i Munktellstaden med Lokomotivet ger vissa möjligheter. Målet bör vara att skapa ett modernt möteshotell samt bygga kunskap för en Eskilstuna Convention Bureau. Ca 200 nya hotellrum med möjlighet för möten upp till personer samt lokaler för kompletterande utställningar och möteslokaler behövs. Eskilstunas styrkor och skäl för att mer offensivt ge sig in på mötesmarknaden är: 1. En grundinfrastruktur att bygga vidare på finns med Lokomotivet (kapacitet för 500 personer) samt Munktellarenan för mässor. 2. Närheten till Stockholm med goda förbindelser i form av både tåg och bil. Eskilstuna är ett prisvärt och attraktivt alternativ att förlägga stora möten på. Dessa satsningar krävs för att göra en offensiv in på mötesmarknaden: 1. En ny konferensanläggning för minst 800 personer, högst 1500, då de flesta konferenser har storleken personer. En kapacitet på 1000 personer skulle ge anläggningen prestige i ett nationellt perspektiv. 2. Ett nytt hotell som tillför Eskilstuna rum, då dagens hotellkapacitet är för liten för att öka affärsmötesproduktionen. De lokaliseringar av ett nytt konferenscenter som diskuterades var: Bakom Konstmuseet, den nya byggnaden dockas mot Lokomotivet. Hotell kunde byggas i Härdverkstans lokaler för direkt närhet Härdverkstaden vid Eskilstunaån, i kombination med ett hotell. Lokomotivet kan utnyttjas. Inglasning av Portgatan mellan Munktellarenan och Lokomotivet för en spektakulär konferensanläggning Aktörer inom mötesindustrin i Mälardalen 2007 Eskilstuna Marknadsföring har 2007 kartlagt aktörer inom mötesindustrin i Mälardalen som en utgångspunkt inför ett fortsatt arbete. Sammanlagt fanns det 104 anläggningar i Södermanland, den största lokalen var Sporthallen i Eskilstuna med plats för 2600 personer totalt. Eskilstuna kommun har 15 anläggningar, varav Lokomotivet är den största konferenslokalen med plats för 1500 besökare. 9 av de 15 anläggningarna är hotell. Kartläggningen av mötesindustriaktörer inom Mälardalen, d.v.s. Västmanland, Södermanland, Uppsala och Stockholm, visar att det finns en stor konkurrens. Eskilstuna har dock inte tillräcklig kapacitet för att vara någon konkurrent till de andra regionerna. Stockholm är starkast med en stor mängd kongresscenter och hotell med konferensmöjligheter. Sidan 30 av 70

32 Tabell 8. Sammanställning över antal anläggningar för olika storlek av konferenser per län samt länets största lokal. Län Antal anläggningar Maxkapacitet lokal sittplatser Västmanland * / 1000 Södermanland * / 1500 Stockholm Uppsala *Sporthall Slutsatsen av kartläggningen av mötesmarknaden i Mälardalen 2007 blev att lägga upp en plan för marknadsbearbetning samt välja den nisch av marknaden att positionera sig inom. 9.2 Förutsättningar för Mässor, kongresser och konserter 2003 Styrelsen för Eskilstuna Marknadsföring AB beslutade att en utredning för att studera Eskilstunas förutsättningar för och behov av en större anläggning för kongresser mm skulle utföras. Urban Wallin ledde arbetet och avrapporterade det I arbetsgruppen ingick representanter för hotellnäring, arrangörer, fastighetsägare samt handeln. Då detta är det senaste arbetet där Eskilstunas förutsättningar inom både konferens- och konsertmarknaden analyserats refereras det här. Tabell 9. Anläggningar i vår närhet med antal publikplatser. Konferenser, kongresser och mässor Himmelstalundhallen, Norrköping Scaniarinken Södertälje Aros Congress Västerås 1400 Louis de Geer Norrköping 1400 Linköping Konsert & Kongress 1200 Gävle Kongress 1200 Conventum Örebro 1400 Forum Södertälje 500 Musik och konserter Rocklunda Västerås 4000 Telgehallen Södertälje 2000 Aros Congress Västerås 1400 Louis de Geer Norrköping 1400 Linköping Konsert & Kongress (endast mässor) 3500 (endast mässor) Conventum Örebro 1400 (3000 från 2004) Västerås Konserthus 900 Parkteatern Örebro 700 Konserthuset Örebro 700 Badhuset Örebro 500 Forum Södertälje 500 Carlforska konsertsalen Västerås 500 Sidan 31 av 70

33 9.2.1 Musik, konferens, kongress i Sverige En kongress innebär vanligen en samling som sträcker sig över minst en hel dag, ofta fler, och där en högtidlig middag eller bankett är en del av programmet. Även lokalmässigt är kongressen avsevärt större än konferensen. Som tumregel har föreslagits att en kongress har minst ett gross (144) deltagare. Källa: wikipedia.se Mässorna är ofta koncentrerade till Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping samt Umeå/Piteå vilka står för 70 % av alla fackmässor. Vid val av ort är dessa faktorer viktiga: Pris Staden, t.ex. väderförhållanden, årstid, lämplighet i förhållande till ämnet Kongresshallen, t.ex. kapacitet, utseende Flygplats, t.ex. avstånd till kongresshallen Boende, kapacitet, standard Infrastrukturen, kommunikationer, vägar Sociala aktiviteter, utbud Vid närmare studie av de viktigaste faktorerna vid val av anläggning visar det sig att priset totalt sett har en stor betydelse samt kommunikationer, lokalens kvalitet samt utrustning Kort analys och framtidsutsikter Globaliseringen samt teknologins genombrott med nya kommunikationsmöjligheter gör det svårare att ha kontroll över mötesindustrin. Aktörerna måste samarbeta bättre på destinationerna. Dyrt och tidskrävande. Viktigt med attraktioner på orten. Incoming är viktig för internationella möten Marknadsanalys Konferenser, kongresser och mässor Antal kongresser i Sverige är svårt att uppskatta, har ej funnit fakta i möjliga medier. Vår uppskattning är st kongresser/mässor årligen. Eskilstunas andel skulle kunna uppgå till 5 kongresser och mässor per år utifrån kända fakta i nuläget. Stockholm har en brist på konferenslokaler för pers, finns endast ett fåtal. Detta skulle kunna vara en tänkbar nisch för Eskilstuna. Musik och konserter I Sverige turnerar idag ca större turnéproduktioner som skulle kunna vara möjliga att locka till Eskilstuna. Grandprix tror att det skulle gå att locka 8-10 större produktioner under höst, vinter och vår, bl.a. internationella produktioner som besöker Stockholm. Utöver detta tillkommer diverse lokala produktioner och en och annan av Riksteaterns större produktioner, t.ex. Cullbergbaletten. Exempel på arrangemang: Mikael Wiehe personer, Joe Labero minst 1100 personer, Lena Ph minst 1100 personer, stora julkonserter minst 1100 personer Framtid Förutsättningar i Eskilstuna Många upplever att Eskilstuna ligger bättre till i förhållande till Stockholm och Mälardalsregionen än t.ex. Västerås och Örebro. Idag finns ingen lokal över 600 personer varför man får säga nej till många förfrågningar. Hotellkapaciteten i Eskilstuna är 650 rum/dygn samt 1330 bäddar/dygn. Hotellbeläggningen är ca 40 %. Antalet rum i Örebro ca 1400 Antalet rum i Västerås ca 1300 Sidan 32 av 70

34 9.2.5 Ekonomi Normalt går kommuner in och subventionerar denna typ av anläggning med investeringsbidrag. Detta gör att prisbilden är för låg och konkurrensen alltför stor för att helt privata initiativ skall kunna räkna hem en lönsamhet på större anläggningar. Marknaden är med andra ord söndersubventionerad. Intäkter En konferenslokal för 1000 pers kostar ca kr / dag att hyra. Det finns även ett priskänsligt segment i form av ungdomsförbund, föreningar mm, risken finns att dessa inte ger samma intäkter i form av hotellnätter mm. MunktellArenan tar idag kr för större arrangemang under flera dagar Större konserter ca 100o åskådare betalar ca kr för lokal Prisbild Linköping kr/dag Norrköping kr/dag Aros Kongress kr/dag Gävle Kongress kr/dag Conventum Örebro? Beräknade intäkter vid konferenser och kongresser är ca kr/ person, dag Samhällsekonomiska effekter En studie har visat att utläggen är mellan kr / person och kongress i Stockholm exklusive resa och kongressavgift. Boendet står för ca 70 %, restaurang ca 15 %, shopping ca 7 %, nöjen ca 3 % och övrigt 6 %. Till detta tillkommer att vissa deltagare åtföljs av familjemedlem. Utöver direkta utlägg finns värden som är mer svåra att mäta. Konferenser, kongresser, mässor och konserter ger god marknadsföring för kommunen. Besökare vid konferenser mm återkommer ofta som turister och tar då med sig familjen. I Sörmland var 2002 det bästa året någonsin för besöksnäringen, omsättningen slog rekord. Skätteintäkterna för länets kommuner och Landstinget uppgick till ca 137 miljarder kronor, vilket var en ökning med 60 % jämfört med Totalt genererar besöksnäringen 1148 årsverken i Sörmland Samverkan Om det skall investeras och byggas en ny anläggning för kongress- och musik i Eskilstuna ser vi att det är viktigt med samarbete mellan dessa olika aktörer: Eskilstuna kommun, hotellkedjor, flygplats, fastighetsägare, besöksmål, konferensservice, transportföretag, andra researrangörer Summering Gruppen är överens om att det finns ett behov av större lokaler (fler än 900 åskådare) för kongresser, konserter mm i Eskilstuna. Vidare ansågs att en större gemensam satsning är att föredra framför att ett antal intressenter skapar egna lokaler i jämförbar storlek utspritt på olika platser. Att bygga en ny kongress- och konsertarena liknande Västerås och Örebro bedöms som svårt. En sådan investering uppgår till minst 150 miljoner kronor. Vi menar dock att det ändå finns möjligheter för Eskilstuna att möta konkurrensen och få fram bättre konferensmöjligheter och samtidigt kunna erbjuda Eskilstunaborna ytterligare musikarrangemang. Detta bör ske med en rimlig satsning, det behöver inte bli ett stort palats. Det finns alternativ. Viktigt att vi gemensamt samlas kring ett rimligt koncept/projekt. Denna fråga bör lyftas in i det strategiska arbetet kring Eskilstunas framtid. Eskilstuna Kommun har ett stort ansvar att lyfta in frågan i strategiarbetet och ärendet är viktig för besöksnäringen möjlighet till utveckling. Sidan 33 av 70

35 Vi ser att det redan nu finns behov av att skapa en stark försäljningsorganisation/modell för att sälja Eskilstuna som kongress- och konferensort. Vi har utmärkta lokaler och service för grupper upp till 600 personer. Våra grannstäder koncentrerar inte försäljningsresurserna för dessa målgrupper. Här finns fler intressenter som bör involveras i försäljningsarbetet och bör dra nytta av ett starkt samarbete kring detta i Eskilstuna. Förutom hotell och konferensanläggningar bör även fastighetsägare, transport, restauranger, handel m.fl. vara engagerade. För Eskilstuna Kommun borde denna satsning vara viktig då branschen är personalkrävande. Man räknar med att en omsättningsökning med 10 miljoner kronor ger 12 nya arbetstillfällen att jämför med att inom traditionell industri ger motsvarande omsättningsökning enbart tre nya arbetstillfällen. 9.3 Upplevelsebranschen i regionen Konkurrensen mellan orter är hård och kommer att hårdna ytterligare. En tydlig och kompetent organisation, så kallad driftsmanagement, bör tillsättas i ett tidigt skede för att säkerställa drift och för att värva evenemang. För att locka evenemangsarrangörer krävs ett attraktivt erbjudande. Det består av faktorer som antal invånare, geografisk placering, arenans kapacitet och utformning. Den faktor som kan vara lika viktig som de andra sammantaget är en stark organisation som driftar arenan och värvar nya evenemang. Det bästa exemplet på en helhetslösning i Sverige idag har Göteborg & co som representerar både näringsliv och kommun. Här har man en övergripande organisation som ser till arrangörens, publikens och stadens behov. Man hjälper evenemangsarrangören med marknadsföring, kontakter, tillstånd etc. Borås AB drivs på ett liknande sätt. Under förutsättning att ett liknande driftsmanagement tillsätts för en arena i Eskilstuna bör 5-6 större evenemang kunna värvas per halvår. Stockholm är regionens starkaste ort ifråga om evenemang. Västerås och Örebro är våra närmaste grannar med både större befolkning och redan etablerade arenor. För marknadsförutsättningar se även föregående stycke där utredning från 2003 för konferens, mässor och konserter redovisas. 9.4 Idrottsrörelsen i regionen Västerås och Örebro är våra närmaste större städer som båda har ett mycket rikt idrottsliv med många elitlag. Västerås har ett rikt idrottsliv med både bredd och elitidrott. Västerås stad erbjuder flera högklassiga anläggningar och arenor. Det största sammanhållna idrottsområdet är Rocklundaområdet beläget 3 5 kilometer norr om centrum. Mer information om Rocklunda hittar du under rubriken till vänster på denna sida. Varje stadsdel i Västerås har också sin egen idrottsplats. Västerås elitlag: Handboll damer elitserie Bandy herrar elitserie Ishockey herrar allsvenskan Fotboll herrar superettan Sidan 34 av 70

36 Örebro kommuns centrala idrottsanläggningar är: Behrn Arena fotboll, Behrn Arena vinter, Idrottshuset, Friidrottshallen, Trängens IP, Rosta gärde och Vivalla IP. Örebros elitlag: Herrar fotboll allsvenskan Herrar bandy allsvenskan Herrar basket Svenska basketligan Herrar innebandy allsvenskan Damer volleyboll elitserie Damer innebandy elitserie Eskilstuna har för närvarande tre lag i nationella högsta serier. Eskilstuna GUIF i herrarnas elitserie handboll. Eskilstuna handikappidrottsförening innebandy och basket i SM - serie eller motsvarande. 10 Arenans marknadsförutsättningar 10.1 Kundbehov Följande kapitel är ett bearbetat material av den konsult Sven-Åke Wikers, Arenaprojekt AB, som anlitats i förstudien. Utvecklingen av idrottsanläggningar har gått dramatiskt de senaste tio åren då vi i Sverige börjat få de första så kallade nya arenorna av den femte generationen. Man kan dela in anläggningarna i två grupper - hallar och arenor samt idrottsanläggningar och stadions. Den första gruppen innebär täckta anläggningar för inomhusidrotter och den senare öppna eller delvis täckta anläggningar som är mer väderberoende. Idag råder en helt annan konkurrens när det gäller att attrahera besökare än tidigare, då människor värderar sin tid med vänner, familj och affärsrelationer mycket högre än för några år sedan. Den stora utmaningen när det gäller att öka attraktionskraften i anläggningarna är att få potentiella besökare att lämna den bekväma tv - soffan, eftersom man med några få knapptryck och utan logistiska äventyr kan uppleva t.ex. matchen direkt från soffan. För att klara att attrahera fler besökare så måste arenan eller stadion och dess innehåll höja sig i attraktionskraft. Det är inte enbart evenemanget som måste bli bättre utan det gäller att leverera en helhetsupplevelse. Dagens, och framförallt morgondagens arenor, vänder sig till en helt ny publik med helt andra krav på hur man spenderar sin tid och sina pengar. Totalupplevelser är nyckelordet och arenans innehåll och lösningar ska starkt bidra till att optimera intäkter och upplevelser. Det enda sättet att få publik att spendera sin tid och pengar är att ha faciliteter som attraherar och ger valuta för pengarna. Överallt i världen ser vi denna utveckling och i Sverige kommer den att vara än viktigare att ta hänsyn till, då den nordiska marknaden är mer begränsad, spenderandet per person lägre, kommersiella intäkter mindre t.ex. då tv - rättigheter inte är lika lukrativa som i t.ex. Tyskland och Italien. Tyvärr så söker många projekt i Sverige trygghet i att se till vad som gjorts i andra svenska projekt, trots att vi inte har speciellt många bra exempel, då arenautvecklingen är mycket ung hos oss. Att rekommendera är att se vad som gjorts ute i Europa, då utvecklingen har pågått under längre tid där och man hunnit använda och utveckla sina arenor avsevärt längre. Att lära sig av andra och plocka godbitarna ur projekten kan göra skillnaden mellan sådär och fantastiskt i upplevelsevokabulären. Dock kan inte en centraleuropeisk arena appliceras direkt i Sverige eftersom det mesta som finns där är avsevärt större och har andra förutsättningar. Sidan 35 av 70

37 Självklart är det fortfarande viktigt att arenan tillgodoser grundläggande krav som att publiken sitter bekvämt, att de ser och hör bra. För såväl privatpersoner som företag finns det numera mycket som konkurrerar om deras uppmärksamhet. En modern arena måste därför kunna byta skepnad för att arrangera olika typer av evenemang och möta olika publikkategoriers önskemål, med sport som motor. Vidare ska arenan kännas trygg och säker, ha ett innehåll som överträffar publikens förväntningar och vara vinstdrivande för att kunna hålla en jämn och hög nivå på sina arrangemang. Vid planeringen av en ny arena är det primärt att man har den viljan, förmågan och modet att se framåt och ta beslut som gör att arenan står sig i konkurrensen de kommande åren. En arena med tilltalande arkitektonisk utformning och design i samspel med ett bra innehåll ger stora möjligheter att leverera en totalupplevelse. Om vi ser till de förutsättningar som krävs för att få en sund arenaekonomi, en positiv utvecklingskurva, en arena som attraherar både den privata gästen som den rena affärsgästen så krävs följande: Arenan är state of the art så att det finns en utvecklingspotential för framtida behov. Den är personlig och attraherar de olika besökargrupperna. Anläggningen är alltmer integrerad i omgivningen. Den är absolut tillgänglig och mycket öppnare än nuvarande anläggningar. Arenan eller stadion är multifunktionell, då anläggningar med bara en eller få användningsområden inte blir livskraftiga. Den är alltmer ekologisk. Nya material och teknologier används. Arenan är ett affärscentrum. Hellre mer kvalitet än kvantitet. Den tar vara på och utvecklar supporterkulturen. Arenan är en katalysator för återväxt. För att skapa ett attraktivt område och en anläggning som kan överleva så bör man ta hänsyn till och se om följande affärsområden kan involveras i någon utsträckning, direkt eller indirekt. Kommersiella delar med olika butiker, bostäder, fritidserbjudanden och aktiviteter, kontor, industriella/tekniska verksamheter samt de verksamheter som inryms under arenan och dess idrottskomplexa verksamhet, men även hotell. Viktigt är också att en arena är multifunktionell. För att inte arenaområden ska bli ogästvänliga och otrygga så krävs att det finns verksamheter dygnet runt alla dagar. Även om man kanske inte har mer än evenemang per år så ger bostäder, kontor, hotell, fritidsaktiviteter som bowling, bio etc tillsammans med själva sportkomplexdelen en levande anläggning inte enbart vid evenemang. För att bli en anläggning som attraherar besökare och för att kunna konkurrera om människors tid så krävs en oerhört hög servicenivå, en förmåga att vilja att förstå vem som är ens kund samt att kunna attrahera även de som normalt inte besöker en arena. Det kommer att vara nödvändigt att interagera med besökarna för att skapa återkommande affärer och höja intresset för evenemang. Mobiltelefoni, mediakub samt LED - displayer kommer att vara en naturlig del av den interaktiviteten. Ett interagerande och ökad kommunikation med såväl näringsliv, sponsorer och supportrar behövs också. Utan dessa grupper så kommer vare sig ekonomi eller klubbkultur att fungera eller växa. Vad är då viktigast, att man har många stolar eller att anläggningen genererar ett jämnt flöde av besökare som är återköpare? Man ser ofta att antalet stolar blir prestige i projekten. Allt som oftast får det en negativ inverkan då det blir en stor anläggning som saknar det som behövs för att skapa ekonomi. Ibland sker denna avvägning utifrån dålig kunskap om de kommersiella möjligheter som finns. Den femte generationen av arenor är attraktiva mötesplatser för de event som ger besökarna mervärden och upplevelser. Sidan 36 av 70

38 10.2 Intäktsmöjligheter En kommersiell drift bedöms vara baserad på elitseriespel i handboll med ca 13 hemmamatcher och upp till 10 andra elitmatcher per säsong, samt konserter, företagsevenemang och konferenser. Catering för dessa evenemang samt lunchservering i placeringen Härdverkstan. Dessa rörliga intäkter bedöms kunna uppgå totalt till ca 22 mkr / år brutto. Fasta intäkter skulle baseras på reklamintäkter och totalt 500 VIP - platser som säljs säsongsvis. Föreslås vid restaurangbord, dock inga logeplatser. Dessa intäkter bedöms kunna uppgå till totalt ca 8 mkr/år brutto, d.v.s. totala intäkter huvudarena ca 30 mkr / år. Kostnaderna för att driva huvudarenan enligt detta scenario med personal, råvaror för catering mm, samt sälja den för evenemang beräknas till 18,6 mkr / år. I en mer försiktig prognos där intäkterna är halverade och kostnaderna justerade i proportion till den minskade verksamheten skulle intäkterna av huvudarenan uppgå till ca 14 mkr/år samtidigt som kostnaden för att driva huvudarenan uppgår till ca 14 mkr/år. Det innebär att kapitalkostnaderna helt måste täckas av driftsbidrag Förutsättningar för intäkterna För att arenans fulla kommersiella potential ska kunna nås krävs hög kompetens, en driven ledning i en tydlig organisation. Därtill ska verksamheten ha tydliga mål och affärsinriktning samt prioriteringar mellan olika verksamheter i arenan klargjorda. Att Eskilstuna har elitlag som kan fylla arenan vid många evenemang är också grunden för intäktskalkylen. 11 Lösningsförslag 11.1 Innehåll grundfunktioner Alt 0 Renovera Sporthallen Nuvarande anläggningar med nuvarande innehåll bibehålls. Renoveringen omfattar att fortsätta den påbörjade ytskiktsrenoveringen. Hela Sporthallen behöver tillgänglighetsanpassas, t.ex. lyftbordet i hissen klarar inte tunga permobiler, vilket måste åtgärdas Alt 1 Ombyggnad av Sporthallen Att bygga om Sporthallens A-hall för att öka publikkapaciteten har studerats tidigare liksom att anlägga en plan över nuvarande simbassäng i angränsande simhall. Detta alternativ har studerats inledningsvis, men då nuvarande A-hall visar sig inte uppfylla aktuella förbundskrav på matchplan för huvudsporten handboll, så ses inte detta som ett alternativ att studera vidare. A - hallens plan mäter 41,1 x 20,7 m jämfört med Svenska Handbollsförbundets krav på matchplan om 43 x 22 för svenska elitmatcher. För internationella matcher krävs totalt planmått om 44 x 23 m. GUIF spelar idag sina elitseriematcher med dispens. Att bygga en bollplan ovanpå nuvarande simbassäng bedöms därtill vara betydligt dyrare än att bygga en ny hall med 40 x 20 m plan. En studie på 1990-talet av AQ - arkitekter har föreslagit en utbyggnad av Sporthallens kortsida med m mot Bruksgatan. Spelplanen skulle då kunna flyttas så att alla på kortsidorna skall kunna se matcherna. Nya omklädningsrum skulle också få plats tack vare tillbyggnaden. Detta förslag föll främst på att det ingrepp i Bruksgatan med dess alléträd som utbyggnaden skulle medföra inte kunde förenas med gestaltningsperspektivet. En annan idé för ombyggnad av Sporthallen har varit att riva läktarna i A - hallen och få in två träningsplaner 40 x 20 m på tvären jämfört med dagens spelplan. Denna idé föll dock på att Sidan 37 av 70

39 byggnadens innermått endast är 39 m, varför inte ens själva spelplanerna skulle rymmas utan att riva och bygga upp ena ytterväggen i ett nytt läge. Detta ses som skäl för att inte studera detta ombyggnadsalternativ vidare. Ett alternativ kan vara att bygga om Sporthallen till en ren träningsanläggning genom att riva läktarna. Kringytorna längs långsidorna skulle ökas för att rymma avbytarna i rullstols-innebandy. Träningslokaler och omklädningsrum skulle kunna byggas i läktarnas ställe. En ombyggnad av Munktellarenan i form av att lastbryggan byggs in skulle kunna ge plats för ca tre kampsportslokaler. Investeringen bedöms till ca 12 mkr Alt 2 Ny arena Tre fullstora bollplaner, 40 x 20, varav en i en huvudarena med fasta läktare för ca åskådare samt två planer i en träningshall varav den ena planen har en dragläktare för upp till 300 i publik. Funktion: Idrott handboll, innebandy, basket, inomhusfotboll, större turneringar i olika idrotter. Konserter för fler än 1200 upp till 3500 personer Möjligt att använda som mässhall för utställningar Därtill restaurang samt mindre rum med avancerad ljud- och ljusteknik t.ex. för musikarrangemang. Föreningslokaler, d.v.s. kontor etc. Det finns även möjlighet att förlägga föreningslokaler i MunktellArenan. Idag finns Eskil och GUIF i Sporthallen, men även kampsportsföreningarna har mindre kontor i Sporthallen. En översiktlig utformning av en huvudarena har utförts av de konsulter som anlitats för förstudien. Syftet med skisserna var att få grepp om ytbehov samt ett underlag för att upprätta kalkyler. Det återstår dock mycket arbete innan slutliga byggritningar är färdiga, men nuvarande skisser kan ge en närmare uppfattning om vilken typ av anläggning som kalkylerna står för. Sidan 38 av 70

40 Figur 5. Huvudarenans plan 1 enligt förstudiekonsulternas skisser som underlag för de ekonomiska kalkylerna. På plan 1 finns nedre foajé, publikytor, toaletter, omklädningsrum, logistikgångar, flexibla utrymmen för garderober, förråd, utrymmen för driftspersonal, mötesrum, tvättstuga, föreningsförråd, rum för domare, läkare, massage, teknikrum och själva spelplanen. Egen ingång för funktionärer, personal, media, artister och spelare samt en separat vardagsingång och en egen inlastning till köket. Figur 6. Huvudarenans plan 2. Plan 2 är publikplanet till den nedre läktaren med plats för ca 1900 åskådare, den övre foajén med kiosk, sportsbar och restaurang vid huvudköket samt rullstolsloge och toaletter. Sidan 39 av 70

41 Figur 7. Huvudarenans plan 3. Huvudarenans översta plan föreslås vikas för VIP-gäster och media med egna ingångar, restaurang och läktarplatser. I anslutning till restaurangen är några mötesrum förlagda vilket ger konferensmöjligheter. Figur 8. Träningshallens plan 1 med två fullstora bollplaner samt tre hallar för kampsport, en omklädnadsavdelning samt foajé. Bollhallarna avdelas med en ridåvägg, så med den upphissas finns en lokal med 1900 m 2 golvyta tillgänglig. Den ena hallen har en teleskopläktare med plats för ca 300 åskådare. Sidan 40 av 70

42 Figur 9. Träningshallens plan 2 föreslås få ytterligare tre hallar för kampsport samt två storomklädningsrum för t.ex. stora lag eller skolklasser. De funktioner arenan inte ska innehålla är: Konferensanläggning är en separat anläggning eftersom det är få möjligheter till samnyttning. Gymnastiksal för truppgymnastik är en separat hall med särskild utrustning Ishall byggs på Ekängens sporthall i anslutning till befintlig ishall. Simhall är en separat anläggning. Konserthallen kompletteras i befintligt läge vid Stålforsskolan 11.2 Lokalisering Vilka är de viktiga faktorerna vid lokalisering av en ny arena? Bli ett synligt och arkitektoniskt väl utformat landmärke Arenan ska inte ses som en solitär utan måste knytas till staden och stadens puls/ samspelet med staden i övrigt är viktigt Medvetenhet om att anläggningens kringområden också ges en god gestaltning Ska arenan spela en roll för att stimulera/ få fler att idrotta (folkhälsoperspektiv) Eskilstunabon skall känna en stolthet över den nya arenan. Den nya arenan ska i sig utgöra en dragmagnet för ett besök till vår stad. God tillgänglighet med gångavstånd till god lokal kollektivtrafik God tillgänglighet med gångavstånd till regional kollektivtrafik, resecentrum (viktigt vid arrangemang som når regionala/nationella deltagare/åskådare) Sidan 41 av 70

43 Säker och trygg möjlighet att ta sig dit med cykel samt ett stort antal väderskyddade cykelparkeringar. Ett antal p-platser inom gångavstånd, dock ej dimensionerat för hög andel bilar vid stora arrangemang (kan kombineras med allmän centrumparkering). Nära nya badhuset Trender Från idrottshallar till arenor Idrottsarenor/hallar som byggdes på talet och före det var ofta kvalitativa byggen. Byggnaderna sågs som folkhälsosatsningar och låg ofta lokaliserade i goda lägen. Ett gott exempel på detta är vår nuvarande Idrottshall bredvid vårt vackra funkisbadhus. Sextio-, sjuttio- och åttitalet var en era då det byggdes ett stort antal idrottshallar. Enkelt generaliserat var det kvantitet före kvalitet. Hallarna byggdes i samband med bostadsutbyggnader och i anslutning till skolor och idrottsplatser och där det var enkelt att anlägga dem och där det inte fanns några egentliga motstående markanvändningsintressen. Hallarna utformades ofta industriellt funktionellt med plåtfasader och liten andel fönsterytor. Typexempel på denna idrottshallsgeneration är Sméhallen och Tunahallen invid Ekängen. Idrotts-Sverige var under denna period i hög grad föreningsbaserat, d.v.s. de som idrottade och utnyttjade anläggningar var med i föreningar. Trenden de senaste decennierna har varit att allt fler tränar och idrott på egen hand, på flexibla tider, men gärna i gemenskap - att idrotta är ett sätt att ses och umgås. En undersökning av idrottsvanor i Danmark 2007 visade överraskande att de mest populära idrottsaktiviteterna bland vuxna män var löpning (18 %) medan det hos kvinnor var gymnastik / aerobics (18 %), promenader/gång (18 %) och löpning (15 %). Utvecklingen i Sverige bedöms vara liknande. Detta innebär att de mest populära aktiviteterna primärt förekommer utanför föreningslivet. Med en ökad rörlighet och en hög invandring finns det också en tröskel att ta sig över för att komma in i och med i föreningslivet. Samtidigt är idrotten en av vårt samhälles bästa sätt att skapa integration. Att göra idrottshallar / -anläggningar, som ofta är sluta, mer tillgängliga, är därför viktigt. (Källa Fördjupad lokaliseringsstudie Projekt Arena Helsingborg) Upplevelsesamhället Under slutet av talet talas det om att det västerländska samhället gick in i en ny ekonomi. I den nya ekonomin står upplevelsesamhället som en metafor för expansion inom sektorer som turism, handel, idrott/sport, media, konst, arkitektur och media. Dagens upplevelsesamhälle är starkt präglat av en evenemangskultur. I framtiden kommer en betydande del av det vi konsumerar och betalar för att utgöras av multiupplevelser - ett besök på en idrottstävling är inte längre enbart en passivt åskådande utan inkluderar att man träffas, äter, handlar, umgås mm. För att svara upp mot detta lokaliseras nya arenor i direkt koppling till hotell / boende, kultur, shopping och ett kvalitativt matutbud. Sportevenemang är en sektor med stark tillväxt. För att möjliggöra och erhålla samt få genomföra större evenemang krävs attraktiva/kvalitativa arenor/arenaområden. Attraktiva och väl utformade arenor har inte bara en funktionell betydelse utan får ofta betydelse som ikon för staden som i sig ger attraktionskraft. Nya arenorna lokaliseras därför centralt och är väl belägna. Speciellt för kvinnor har det av betydelse att idrottsanläggningarna ligger nära hemmet, har flexibla öppningstider och god tillgänglighet. Den moderna arenan är en viktig komponent i den centrala stadskärnan som en magnet. En magnet som är kopplad till staden övriga attribut och i huvudstråk för gående/cyklandes och med goda förbindelser för att skapa livet, upplevelsen och tillgängligheten. Värdens ledande företag i avancerade idrottsmaterial, HOK Lobb, förutser att framtidens arena är en sports- och underhållningsanläggning, i stadens kärna, utgörande en viktig komponent vid regenerering och vitalisering av stadsområden. Med visionsprojektet 2020 pekar de på att byggnaderna kommer att vara i bruk alla 24 timmar på dygnet, att den är integrerad med stadens centrala delar och puls, och att aktiviteterna föregår i positiv symbios med den omkringliggande stadsmiljön. En annan viktig trend är att man söker en transparens, d.v.s. man kan utifrån ser och upplever vad som händer sker i Sidan 42 av 70

44 anläggningen. Många moderna gym har därför ofta fönster där man kan se in men också se ut på folklivet utanför Framgångsrika arenor/evenemangsområden En framgångsrik arena är idag, som sagts ovan, inte längre en solitär anläggning utan utgör ofta en del av ett evenemangsområde med ett stort utbud av inte bara anläggningar utan också närhet till shopping, boende och andra upplevelser med stadens puls. Det evenemangsområde / stad som varit mest framgångsrik i Sverige är Göteborg. I Göteborg ligger ett band av arenor som Ullevi, Valhallabadet, Scandinavium kopplat till Mässan, Heden, Liseberg och attraktiva hotell. Parallellt med detta, på gångavstånd, går Avenyn med stadens rika utbud av shopping, restauranger mm. Förutom detta så har Göteborg skapat en samlad organisation som hanterar de olika arenorna och som arbetar för att bevaka, erhålla och professionellt genomföra olika evenemang. Ett annat exempel på en framgångsrik arena är Globen i Stockholm. Men Globen är med sina kringanläggningar inte en del av staden. Planer finns därför på att utveckla Globenområdet till en evenemangsstad med mer handel/restauranger, bostäder. Detta planeras ske genom överdäckning av nu avskärande spår- och vägområden för att knyta samman området med kringliggande stadsbebyggelse. Ett annat stort pågående arenaprojekt är i Solna och satsningen på en ny nationalarena som också skall kunna multianvändas. Här tänker man skapa Arenastaden en ny stadsdel med en mix av bostäder, handel/restauranger, kontor samt den nya nationalarenan Framgångsfaktorer för en arena i Eskilstuna? Arenan i Eskilstuna kan inte ses som en solitär utan måste knytas till staden och stadens puls, handel/restauranger/boende m.m. Arenan bör ligga i befintliga huvudstråk för gång- och cykeltrafik samt kollektiva förbindelser och väl till för skolor och utbildning. Ambitionen som uttalats att den nya arenan skall ha liv dygnet runt är riktig och viktig. För att lyckas med detta krävs den centrala kopplingen och att arenan får en stark koppling till en aktiv central plats/torg. Denna plats bör ses som en möjlighet för spontanidrott och mångas önskan att få visa upp sina kunskap/kompetens. Detta kopplat till caféer, restauranger, kultur och handel bör kunna göra området till en attraktiv plats i staden. För att kunna attrahera och erhålla större evenemang är en koppling såväl fysiskt som organisatoriskt viktigt till befintliga anläggningar av liknande karaktär. För genomförandet av större evenemang krävs ofta samverkan mellan flera arenor och utomhusområden. För att stimulera fler att idrotta bör arenan i lämpliga delar vara transparent, d.v.s.. inbjuda till besök och inte minst också attrahera och stimulera de som normalt inte nyttjar eller besöker idrottsanläggningar. Utformningsmässigt bör arenan sticka ut. Samtidigt är det viktigt att anläggningens kringområden också ges en god gestaltning och kvalitet i material och utförande. Eskilstunabon skall känna en stolthet över den nya arenan: Den nya arenan skall i sig utgöra en dragmagnet för ett besök. Referenser från andra platser är främst Helsingborg Arena Vad talar vi om för byggnad? Ur stadsbyggnadsperspektiv är det otroligt viktigt att en byggnad med denna volym ges en genomarbetad och god gestaltning med hög arkitektonisk kvalité. Framgången i placeringen och arenans roll i stadsbilden i de centrala lägen som presenteras är alla platser där arenans gestaltning kommer att kräva stor uppmärksamhet. De volymer det handlar om är dels en matcharena, dels träningshallar. Matcharena uppskattas ha en bottenyta på 110 x 60 m, d.v.s. ca 6600 kvm, med en höjd på mellan meter (motsvarar ett sjuvåningshus). Träningshallarna omfattar ca 100 x 50 m, d.v.s. 5000kvm. Träningshallarna är lägre och byggnadsdelarna går att vinkla och dela från varandra. Därtill behövs friytor runt byggnaderna, men det ytbehovet varierar delvis beroende av lokaliseringen. Matcharenans volym är av förklarliga skäl en utmaning att forma och placera så att den bidrar positivt till stadslivet och stadsbilden. Sidan 43 av 70

45 Analysmetod för lokaliseringsstudie Denna lokaliseringsstudie analyserar och svarar på frågan VAR en multiarena i staden skulle kunna komma att lokaliseras. Underlag till lokaliseringsstudien har tagits fram av en projektgrupp inom stadsbyggnadsförvaltningen och har utförts under september-november Utvärderingskriterier för lokaliseringsstudien: Platsens potential innefattar aspekterna: integrationsaspekter, funktion i staden stadsutveckling samt annonsläge. Synergieffekter möjligheter för samordning av verksamheter som ökar funktionen samt rationell drift ur ekonomiskt avseende. Trafik och parkering Miljöaspekter transportbehov, förutsättningar för kollektivtrafik, fjärrvärmetillgång. Ekonomiska aspekter (förutsättningar för investering, grundläggning/sanering, alternativ markanvändning, behov av yttre åtgärder) Expansionsmöjligheter Tillgänglighet 1 samt trygghet och säkerhetsaspekter Risk (innefattar eventuella risker i en projektering på platsen samt tidsaspekter) Hur ser vi på tillgängligheten? I vår planering för en framtida attraktiv och hållbar stad har vi fått uppgiften från Stadsbyggnadsnämnden att planera utifrån perspektivet med tillgänglighet för gående i första hand, därefter cyklister, buss och slutligen med bil. Vi skapar levande miljöer för människor där människan är normsättande och bilen en viktig faktor som påverkar utformningen. I några nysatsningar i Sverige, där man planerat arenor, har man fokuserat på att skapa ett kluster där även andra aktiviteter, såsom vårt Munktellområde, erbjuder och kan bidra positivt för att locka besökande till staden ex. arenastråket i Göteborg. På så sätt har man ett helhetsgrepp på tillgängligheten och de positiva synergieffekter som man kan bidra med till stadens utveckling. Hur ser vi på miljöaspekterna? En viktig aspekt för lokaliseringsstudien har varit miljöaspekten. Eskilstuna kommuns mål om en hållbar utveckling innebär bl.a. ur stadsbyggnadsperspektiv att skapa en attraktiv och levande stad där det är "lätt att göra rätt". Vi vet idag att den stora utmaningen i vårt långsiktiga uthållighetsmål har att hantera klimatproblematiken, som till stor del kommer av den snabba konsumtionen av fossilt bränsle i världen. En stor förbrukare av denna råvara är energisektorn dit uppvärmning och transporter tillhör. En av de viktigare frågorna i en lokalisering av en arena, som dessutom kommer att ha ett regionalt upptagningsområde, blir därför att så långt möjligt underlätta, uppmuntra och förenkla så att det blir attraktivt att välja lösningar som bidrar positivt ur miljöperspektiv. Denna utmaning är viktig att ha med i hela processen. I detta tidiga skede handlar det mycket om tillgängligheten till arenan, där de centrala alternativen är oslagbara ur uthållighetsperspektiv, då många eskilstunabor har möjligt att nå arenan genom en promenad och närheten till järnvägsstationen samt busscentrum dessutom möjliggör för besökare från andra städer att bekvämt nå arenan. 1 Med tillgänglighet menas i detta sammanhang möjligheten för den enskilde att som gående, cyklist, kollektivtrafikresenär samt bilist att nå framtida arena. Sidan 44 av 70

46 Figur 9. GIS-analys av antal bosatta inom max 1 km cykelväg till respektive lokaliseringsalternativ. En annan viktig miljöaspekt för Eskilstuna är målet om att nå en vattenkvalité i Eskilstunaån där vi på sikt kan bada. För att komma till det krävs att den avrinning som sker till ån idag fördröjs och renas så att man kan fånga upp föroreningarna innan de sprids vidare. De centrala alternativen innebär samtliga någon grad av marksanering vilket innebär att vi tar ett steg närmare målet om minskad miljöbelastning på ån. Den stora takytan som en arena kommer att ha bör också ha en form av lösning som innebär att man tar hand om dagvattnet innan det leds vidare. Grönt tak, t.ex. i sedum, kan vara en möjlig lösning. När det gäller uppvärmning av en sådan stor volym som en arena bör man också studera och i slutändan nyttja innovativa långsiktiga lösningar. Kan den stora takytan användas för solceller eller annan miljömässig uppvärmnings- och kraftförsörjningsform? En annan aspekt som påverkar energiförbrukningen handlar om lokalklimatet som innebär att arenans placering blir sådan i stadslandskapet att inte onödiga vindströmmar eller köldhål skapas. Samtliga studerade lokaliseringar är möjliga att fjärrvärmeansluta. Miljöaspekten ska vara en prioriterad fråga i det fortsatta arenaarbetet, men en avgörande inverkan på den totala miljöbelastningen har valet av lokalisering utifrån hur besökarna tar sig till arenan Avfärdade lokaliseringar För att få plats med såväl huvudarena samt två träningsplaner krävs totalt ca m² markyta. Därtill krävs goda logistiska förutsättningar för främst scenshower. Detta har inneburit att flera platser fått avfärdats av rena utrymmesskäl. Av externa lokaliseringar utanför stadskärnan har ett antal platser avfärdats då Ekängens idrottsfält bedömdes vara den externa plats som har störst potential och därför är den enda externa lokalisering som studerats. Sidan 45 av 70

47 Studerade lokaliseringar Fyra lokaliseringar har studerats, varav två olika placeringar inom Munktellstaden. En lokalisering på kvarteret Vapnet vid Trafikverket av hela arenan är inte möjlig p.g.a. ytbehovet, utan där ryms enbart matcharena eller träningshallar vilket betyder att detta alternativ inte är jämförbart med de övriga, men ändå har det studerats. B Dessa platser studeras: A C A B C D Kvarteret Vapnet vid Trafikverket Munktellstaden Kvarteret Nätet Ekängen D Figur 10. Översikt studerade lokaliseringsalternativ för en ny arena. Figur 11. Illustration till utredda lokaliseringar i anslutning till Munktellområdet och kopplingar till den övriga staden. Sidan 46 av 70

48 Samtliga centrala placeringar ligger inom gångavstånd från järnvägsstationen, busscentrum och Fristadstorget och har på promenadavstånd tillgång till det centrala utbudet av p-platser.2 Enligt kommunens gällande parkeringsnorm skulle en arena för ca besökare innebära ett p- behov på p - platser, vilket motsvarar en yta om 2-3 ha (25 kvm / plats). Självklart är inte detta rimligt och vi har i studien utgått ifrån att besökarna till de centralt belägna lokaliseringarna kan nyttja det befintliga utbudet av p-hus och markparkeringar inom gångavstånd vid större evenemang. Ett samutnyttjande är möjligt då olika tider råder för handel och de arrangemang som kan komma att anordnas i arenan. Noggrannare studier av detta krävs vid detaljplanläggningen. För den vardagliga användningen av träningshallar och arenan krävs p - platser i direkt anslutning till arenan. I en fråga till medborgarpanelen i april 2010 ställdes frågan: Hur tar du dig till Guifs matcher idag? Svaret blev att hälften idag går eller cyklar. Endast 2 % svarade att de inte går, cyklar eller åker bil, d.v.s. busstransporterna står för en mycket låg andel. En satsning på en arena innebär ett regionperspektiv på besökandeströmmar som skall lockas till att besöka evenemang i Eskilstuna. De centrala lokaliseringsförslagen möjliggör samtliga därmed en tillgänglighet med gångavstånd från järnvägsstationen, bussterminal och centrum. Hur framgångsrik kan Eskilstuna bli i att finna innovativa lösningar för att inte uppmuntra till ökat transportarbete? Goda exempel finns t.ex. från Löfbergs Lila Arena i Karlstad där evenemangsbiljetter säljs tillsammans med bussbiljetter Vad händer sedan? En arena är av stort allmänt intresse och kommer att påverka sin näromgivning på flera olika sätt. Samtliga nu framtagna alternativa placeringar innebär att en ny detaljplan behöver upprättas med normalt förfarande. En sådan planprocess kommer att ta cirka ett år. Projektering av arenan och eventuella åtgärder i närområdet, t.ex. bättre gång- och cykelvägar, kan ske parallellt under planprocessen så att bygglov kan beviljas så snart en laga kraft vunnen detaljplan finns. 2 De internationella förbunden FIFA/UEFA rekommenderar att var sjätte åskådare har en p- plats på gångavstånd (maximalt 1500m) Sidan 47 av 70

49 Ny matcharena kvarteret Vapnet Figur 12. Studerad del av kvarteret Vapnet är den västra, vänstra delen. Figur 13. Skiss över en matcharenas möjliga placering inom kvarteret Vapnet. Karta Tengbom. Sidan 48 av 70

50 Förutsättningar Denna plats är inte tillräckligt stor för att rymma såväl matcharena som träningshallar. En matcharena med bottenyta 6600 kvm skulle rymmas, liksom ett badhus med 4000 kvm bottenyta eller en konferensanläggning. Eftersom platsen har utretts följer här en beskrivning. Nuvarande markanvändning Förutom att en stor del av marken används för markparkering finns inom kvarteret Vapnet Trafikverkets kontorshus i tegel. Byggnaden med sina sju våningar dominerar omgivningen. I övrigt finns inom fastigheterna några mindre förråds- och lagerbyggnader. En lång och låg förrådsbyggnad i trä mitt i områdets norra del härstammar från gevärsfaktoriets tid och är kulturhistoriskt värdefull. En annan av de mindre byggnaderna innehåller reservkraftverk för Energimyndigheten. Figur 14. Vy över kvarteret från nordväst mot Trafikverkets regionkontor. Gällande planer Gällande plan för kvarteret Vapnet är fastställd och anger att marken ska användas för allmänt ändamål. Hela Rothoffsparken, norr om planområdet, är kulturreservat, vilket regleras i detaljplan, som vann laga kraft Ett planprogram är framtaget3 för ny användning inom kvarteret. Planprogramförslaget för Kvarteret Vapnet visar på möjligheten att inom kvarteret komplettera med bostadsbebyggelse motsvarande ca 220 nya bostäder samt lokaler för verksamheter i en del av bottenvåningarna där det bedöms lämpligt. I de framtagna programskisserna föreslås ca 62 lägenheter i Vapnet 3 och på fastigheterna Vapnet 1 och 2 ca 160 lägenheter. Markägande Hela kvarteret omfattar ca 2 ha. Vapnet 3 (3953 kvm) ägs av Peab projektutveckling mellersta AB medan Vapnet 1 och 2 (8634kvm) ägs av GE Real Estate AB (Sweden) lagfaren ägare; Roxanne Eskilstuna Vapnet 2 AB. 4 Vapnet 1 är bebyggt med Trafikverkets regionkontor och är inte aktuellt för någon annan användning. Mark Kvarteret omfattar ca kvm (2,5 ha) Markområdet är plant. Undergrunden består av finsediment, lös lera, enligt den översiktliga geologiska kartan över Eskilstuna från Vid provtagningar i samband med översiktlig miljöteknisk markundersökning framkom att marken består överst av fyllnadsmassor, ca 1 m, och där under lera till minst 12 m djup. Provtagningen avslutades vid 12 m djup. I kommunens register över förorenad mark finns notering om föroreningar. Marken har delvis fyllts upp i området. I det ytliga fyllnadslagret har markföroreningar konstaterats inom Vapnet 3, enligt översiktlig miljöteknisk markundersökning, , SWECO, VIAK. Markföroreningarna kan behöva tas bort innan området används för bostäder. 3 Detaljplaneprogram för Kv Vapenet dat dnr: SBN/2007: Fastighetsinfo. Tefat Sidan 49 av 70

51 På angränsande områden inom kv. Vikingen har klorerade lösningsmedel använts. Även inom kvarteret Vägbrytaren, ca 130 m sydost om Vapnet, samt på fastigheterna på östra sidan av Tullgatan har klorerade lösningsmedel hanterats. Lösningsmedel, som inte löser sig särskilt väl i vatten, kan spridas mot grundvattenriktningarna och förekomma på andra platser än där de ursprungligen användes. Vid undersökningar har man funnit lösningsmedlet i det ytliga grundvattnet som ligger på 2-3 meters djup. Marken ska saneras från metaller och PAH. Även klorerade lösningsmedel kan förekomma inom kv. Vapnet. En spridning kan ha skett från angränsande kvarter. Klorerade lösningsmedel är cancerogena och lättflyktiga och kan avgå som ånga, vilken riskerar tränga in i bostäder. Förekomsten av förorenad mark ska utredas även för Vapnet 1 och 2. Innan området bebyggs med bostäder ska marken vara godkänd för känslig markanvändning. För att anlägga en arena krävs inte lika mycket sanering som för bostäder. Potential i platsen För en placering av arenan på tomten förordas att entrén utformas så att den vänder sig mot Kungsgatan. På så sätt kan en välkomnande entré samt plats framför tillföras. En arena i detta läge skulle kunna balansera upp Trafikverkets volym. Volymen och skalan kommer dock att stå i stor kontrast med omgivningarna exempelvis Rothoffparken och Rademachersmedjorna som har högt kulturhistoriskt värde. Arenan skulle fungera som en viktig målpunkt, vilket indirekt sannolikt ökar vistelsevärdet i Rinmansoch Rothoffparkerna. Arenan har i detta läge en viktig uppgift att fungera som en länk mellan parkerna och indirekt en viktig koppling mellan staden, Munktellstaden, Väster och åstråket. Platsen har ett gott annonsläge centralt invid trafikerade stråk. En placering inom kvarteret skulle vara i den västra delen ut mot Rothoffsvägen. Volymen skulle bli en stor kontrast till skalan inom Rothoffparken och Rinmansparken. Ett naturligt stråk via Radermachergatan mot centrum. Synergieffekter Enbart en matcharena ryms på denna plats, så ingen samordning med träningshallar eller andra publika verksamheter är möjlig för att uppnå synergieffekter. Överkomligt gångavstånd till träningshallar inom nuvarande Sporthallen om denna renoveras, men inga direkta samordningsmöjligheter av personalresurser mellan de två anläggningarna. Mindre goda samnyttningsmöjligheter med andra anläggningar för större arrangemang. Trafik och parkering Ingen trafikprognosberäkning är gjord i dagsläget utifrån ett arenaperspektiv. Platsen ligger i ett centrumnära läge och skulle kunna samutnyttja befintlig parkering i stadens centrum. Ett stort antal p-platser som finns inom kvarteret idag skulle försvinna och behöva ersättas på annan plats. Planerna kring ett p-hus inom Alveniustomten (kvarteret Valsverket) behöver aktualiseras i detta alternativ. Platsen ligger invid centrumringens Tullgatan samt Kungsgatans trafikled vilket ger relativt goda trafikförutsättningar. Expansionsmöjligheter På platsen finns ingen möjlighet för expansion. Tillgänglighet Tillgängligheten för gående och cyklister är mycket god. Tågstationen ligger inom promenadavstånd liksom busstorget där alla busslinjer passerar, förutom ett stort utbud av hållplatslägen för buss på nära Sidan 50 av 70

52 håll. I närheten finns ett flertal parkeringsmöjligheter för bil. För tunga fordon är tillgängligheten inte optimal. Ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv skulle en arena med rätt utformning d.v.s.. en transparent byggnad som möjliggör en upplevelse av pågående aktiviteter och "arenans pågående liv" bidra positivt för förbipasserande. Ekonomiska aspekter En etablering här skulle innebära en stor satsning och även en hel del investeringar för yttre åtgärder såsom entréplatsen mot Kungsgatan. Ur markresursutnyttjandesynpunkt är detta läge mer attraktivt/ värdefull för bostäder (en av få platser centralt som nästintill saknar markföroreningsproblematik). Möjligheterna till anslutning till befintliga infrastrukturnät ifråga om el, VA, stadsnät och fjärrvärme är mycket goda. Kostnader för markköp och lösning för befintliga parkeringsplatser tillkommer i detta alternativ. Risk En etablering inom kvarteret Vapnet är förenat med markköp och kopplat till flera aktörer med hänsyn till dagens upplåtelse av befintliga parkeringsytor. Konflikt med kulturmiljöintressen vid Rothoffsparken och Rademachersmedjorna Ny arena vid Munktellstaden Härdverkstaden Nuvarande markanvändning Platsen används inte idag. Befintlig byggnad utgörs av före detta härdverkstaden, vilken står tom och utan användning. Gällande planer Antagen detaljplan från anger ändamål för Idrott, kultur, hotell, småindustri, hantverk och vuxenutbildning. Markägande Fastigheten ägs av Eskilstuna kommun och Eskilstuna Kommunfastigheter AB Mark Markförhållandena i området förutsätter pålning i samband med byggnation. Platsen med sitt ånära läge kan komma att påverkas av höga vattenflöden i ån. Eventuella konsekvenser av detta har inte utretts i detta skede. Sidan 51 av 70

53 John Engellaus gata Västra Storgatan Figur 15. Placering av huvudarena vid Härdverkstaden samt träningshallar på nuvarande markparkering. Karta: Tengbom. Potential i platsen Ett attraktivt läge med en slående utsikt över ån och forsen. Att denna plats utnyttjas väl är viktigt för staden. Arenan har i detta läge dock ett relativt dåligt annonsläge för andra än gående. Att ta ett attraktivt läge som detta till en arena där huvuddelen av besökarna kommer att rikta sin uppmärksamhet inåt och inte i huvudsak "njuta" av det vackra åläget kan påverka åstråket negativt ur upplevelsesynpunkt. En placering i detta ånära läge innebär stora utmaningar för att hantera byggnadens volym. Byggnadens volym kommer att påverka upplevelsen av det attraktiva åstråk som en koppling mellan centrum, Munktellstaden och den nya stadsdelen vi vill skapa. En matcharena med bottenyta 6600 kvm skulle rymmas, liksom ett badhus med 4000 kvm bottenyta. Denna plats bedöms även vara intressant för en placering av badhus med vattenkontakt, myllrande aktivitet året om och sydvästläge för utomhuskontakt sommartid. En konferensanläggning kan också placeras på platsen. Kombinationer med bostäder eller kontor kan också vara möjliga. Synergieffekter Samutnyttjningsmöjligheterna inom Munktellstadens olika funktioner är goda och ger förutsättningar för många stora arrangemang. Sidan 52 av 70

54 Stora samordningsmöjligheter av personalresurser mellan matcharena, träningshallar och MunktellArenan. Träningshallar och matcharena kan vid denna placering inte ligga i direkt anslutning till varandra, utan de läggs på varsin sida om MunktellArenan. Trafik och parkering Möjlighet till parkering på befintlig markparkering inom Nithammaren 8 samt kvarteret Nätet. De ca 190 parkeringsplatserna inom nuvarande markparkeringen i Munktellstaden ersätts med ca 170 nya p-platser utmed lokalgatorna John Engellaus gata och Västra Storgatan enligt skiss på föregående sida. Förutsättningar med vägvisning enligt dagens till Munktellarenan eller framtida öppning av Gränsgatan samt förlängning av Västra Storgatan ger goda möjligheter för silning av måltrafik till arenan. Produktionstransporter behöver ta sig via lokalgator till arenan. Ingen trafikprognos beräkning är gjord i dagsläget utifrån ett arenaperspektiv. Prognoser med konsekvenser av förslagen för en framtida stadsdel på Väster utreds för närvarande. Expansionsmöjligheter Liten expansionsmöjlighet. Tillgänglighet Bra tillgänglighet för gående och relativt god för cyklister. Tillgängligheten med kollektivtrafik buss är idag begränsad, men planeras med en ny bebyggelse inom Väster att utvecklas. För biltrafiken är tillgängligheten i ett framtida perspektiv relativt god, men tillgängligheten till parkering är begränsad. Tillgängligheten för tunga fordon samt biltrafiken är att arenans måltrafik kan komma i konflikt med den nya stadsdelens trafikflöden och rörelseriktningar. Ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv skulle en arena med rätt utformning d.v.s.. en transparent byggnad som möjliggör en upplevelse av pågående aktiviteter och "arenans pågående liv" bidra positivt för förbipasserande. Ekonomiska aspekter Det attraktiva läget med närheten till innerstaden innebär möjligheter för att driva lunchservering i matcharenan. Läget kräver en extra hög kvalitet på den arkitektoniska utformningen. Markföroreningar finns, men det är sanerat till befintlig användning, d.v.s. mindre känslig markanvändning, vilket är vad som även räcker för en arena. Möjligheten till anslutning av befintligt infrastrukturnät ifråga om el, VA, stadsnät, fjärrvärme är god. Risk Munktellstaden är en helhetsmiljö med stora kulturhistoriska värden. Sidan 53 av 70

55 Ny arena vid Munktellstaden i kvarteret Nötknäpparen / EMI S John Engellaus gata N Västra Storgatan Figur 16. Skiss över lokaliseringen av matcharena på kvarteret Nötknäpparen och träningshallar vid nuvarande parkering. Karta: Tengbom. Figur 17. Flygfoto över kvarteret Nithammaren. Bildkälla: Pictometry. Sidan 54 av 70

56 Nuvarande markanvändning Den stora byggnaden som tidigare inrymt EMI:s tillverkning står nu tom. Gällande planer Detaljplan från 1957 för användning industriändamål, för del av kvarteret antagen detaljplan från anger ändamål för idrott, kultur, hotell, småindustri, hantverk och vuxenutbildning. Markägande Fastigheten Nithammaren 8 samt Nötknäpparen 27 ägs av Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Mark Markförhållandena är inte i detalj utredda. I samband med provtagning vid ledningsdragningar har mycket. höga metallhalter i fyllningen visats 5. Markförhållanden i övrigt med underliggande lermarker och förutsätter pålning i samband med byggnation. Potential i platsen Kopplingar till staden i övrigt är goda och möjligheterna för att tillskapa och utgöra en attraktiv del för funktion i staden/ synergieffekter/ stadsutvecklingsaspekter är goda. Platsen är central inom kommande stadsdel väster och arenan skulle placeras i siktlinjen längs Portgatan genom Munktellstaden invid den stora eken. Platsen möjliggör också ett relativt gott annonsläge / landmärke. Viktigt med en arkitektoniskt god gestaltad byggnad. Placeringen inom fastigheten är svår att förena med nuvarande planer för den framtida stadsdelen Västers kvaliteter främst på grund av den dominerande volym och baksida som en arena ofrånkomligt kommer att ha. Planerna är dock inte längre gångna än program och kan anpassas till nya förutsättningar. Synergieffekter Att samla idrottsanläggningar ger samordningsmöjligheter ifråga om personalresurser. Samutnyttjningsmöjligheterna inom Munktellstadens olika funktioner är goda och ger förutsättningar för många stora arrangemang. Det finns utrymme för att uppföra såväl träningshallar som matcharena på denna plats vilket ger god samordning av lokaler och möjligheter att enkelt ordna turneringar och läger. Trafik och parkering Möjlighet till parkering på befintlig markparkering inom Nithammaren 8 samt kvarteret Nätet. Nuvarande parkeringsplatser ersätts med platser utmed lokalgatorna Västra Storgatan och John Engellaus gata enligt skiss på föregående sida. Förutsättningar med vägvisning enligt dagens till MunktellArenan eller framtida öppning av Gränsgatan samt förlängning av Västra Storgatan ger goda möjligheter för silning av måltrafik till arenan. Ingen trafikprognos beräkning är gjord i dagsläget utifrån ett arenaperspektiv. Prognoser med konsekvenser av förslagen för en framtida stadsdel på Väster utreds för närvarande. Expansionsmöjligheter Expansionsmöjligheterna är relativt goda. Inom området ryms såväl matcharena som träningshallar. Placeringen skall ses i ett perspektiv med omvandling av hela nuvarande 5 Miljöutredning av verksamheter i Eskilstunas Västra stadsdel delrapport 2 dat , Structor Sidan 55 av 70

57 verksamhetsområde inför utbyggnad av den nya stadsdelen Väster och pågående planer inom kvarteret Nithammaren 8. Tillgänglighet Tillgängligheten till arenan i detta läge är god. Bra tillgänglighet för gående och relativt god för cyklister. Tillgängligheten med kollektivtrafik buss är idag begränsad, men planeras med en ny bebyggelse inom Väster att utvecklas. Ekonomiska aspekter Positiva konsekvenser ur ekonomiskt perspektiv på markutnyttjandet inom angränsande fastigheter. En arena kommer att ha en baksida som måste hanteras. Möjligheten till anslutning av befintligt infrastrukturnät är god. Risk Placeringen kan komma att ge påverkan på möjligheterna för bostadsbebyggelse inom kvarteret Nithammaren 8. Ingen befintlig bostadsbebyggelse i direkt anslutning. Figur 18. Översikt parkeringsmöjligheter vid Munktellstaden i nuläget. Sidan 56 av 70

58 Figur 19. Skiss över den framtida stadsdelen Västers nya bostadsbebyggelse med arenalokaliseringarna Härdverkstan och Nötknäpparen inritade. Arbetsmaterial från pågående programarbete för Väster Ny arena kvarteret Nätet 4 5 Figur 20. Översikt kvarteret Nätet längs Västra Gränsgatan. Sidan 57 av 70

59 Nuvarande markanvändning Hela kvarteret Nätet står idag utan användning. Den stora grusade ytan är delvis bevuxen med sly. Figur 21. Flygfoto över kvarteret Nätet. Bildkälla: Pictometry. Gällande planer Kvarterets östra del, Nätet 5, är planlagd för bostäder. (antagen plan 1992). Markägande Privat markägare. Marken inom fastigheterna Nätet 4 och 5 ägs av Fastighets AB L E Lundberg. Markyta m² respektive m². Mark Kvarteret Nätet omfattar ca kvm (6,3 ha) Bolinder Munktell AB (Volvo) har tidigare legat på platsen och marken är till stor del förorenad. Från mitten av 1980-talet till slutet av 1990-talet fanns inom området diverse småindustriella verksamheter såsom mekaniska verkstäder med bearbetning och ytbehandling av metall, bilreparatörer samt kontors- och försäljningsverksamheter. Bebyggelsen inom området revs av den nuvarande fastighetsägaren i slutet av 1990-talet. Miljötekniska undersökningar har visat föroreningar av framförallt koppar, bly, zink och polyaromatiska kolväten (PAH), men även nickel, arsenik, kvicksilver och kadmium inom området. 6 En prövning pågår i Miljödomstolen ang. vem som skall ansvara för undersökningar och efterbehandlingsåtgärder (sanering) på platsen mellan nuvarande markägare och tidigare verksamhetsutövare. 6 Ansvarsutredning kvarteret Nätet 4 och 5, eskilstuna dat Structor. Sidan 58 av 70

60 Förslag arena Figur 22. Skiss över placering av matcharena på kvarteret Nätet med träningshallar vid MunktellArenan. Figur 23. Placering av både matcharena och träningshallar på kvarteret Nätet. Sidan 59 av 70

61 Potential i platsen Kvarteret kan rymma en arenavolym med eventuella biytor samt parkering. Platsen ger möjlighet till positiva öppningar/ synergieffekter ur stadsbyggnadsperspektiv ex. integration genom att skapa ett Årbystråk och ur grönstruktursynpunkt. En matcharena med bottenyta 6600 kvm samt träningshallar med bottenyta ca 5000 kvm skulle rymmas, liksom ett badhus med 4000 kvm bottenyta. Platsen har inte så bra annonsläge i dagens stadsbild. Platsen ställer inte lika höga krav på arkitektoniskt god gestaltad byggnad som närmare Munktellstaden. Synergieffekter Att lägga hela den nya arenan på kvarteret Nätet ger små samordningsmöjligheter med Munktellarenan. Det är möjligt att hålla ihop idrottsanläggningarna vid MunktellArenan genom att lägga träningshallarna på kvarteret Nithammaren för att få samordningsfördelar ifråga om personalresurser. Sämre samutnyttjningsmöjligheter med Munktellstadens olika funktioner för stora arrangemang än för alternativen i Munktellstaden. Möjligt att hålla ihop träningshallar och matcharena, möjligt att samlokalisera med ytterligare nya byggnader på kvarteret, t.ex. badhus. Trafik och parkering Ingen trafikprognos beräkning är gjord i dagsläget utifrån ett arenaperspektiv. Prognoser med konsekvenser av förslagen för en framtida stadsdel på Väster utreds för närvarande. Förutsättningar med vägvisning enligt dagens till MunktellArenan eller framtida öppning av Gränsgatan samt förlängning av Västra Storgatan ger goda möjligheter för silning av måltrafik till arenan. Möjligheter till enkel logistik, inlastning och parkering. Närparkering kan ske i direkt anslutning till arenan. Möjlighet till parkeringslösning med ett samutnyttjande för Munktellstaden finns. Expansionsmöjligheter Goda utvecklingsmöjligheter. Placeringen möjliggör bl.a. en koppling till en ny stadsdelspark med ytor för spontanidrott, pick nick, umgänge, utomhuskonserter etc. Tillgänglighet Platsen har en god tillgänglighet för gående och cyklister som ligger i linje med de strategier kommunen jobbar utifrån för att bl.a. minska barriärverkan av Torshällavägen. Tillgängligheten med kollektivtrafik buss är idag begränsad, men planeras med en ny bebyggelse inom Väster att utvecklas. Möjligheter för en attraktiv utformning av en plats där idag ödslighet och därmed otrygghets- och osäkerhetskänsla råder. Ekonomiska aspekter Kostnad för markköp tillkommer i detta alternativ. En arena kommer sannolikt inte kräva sanering ner till klassen känslig markanvändning, vilket kan innebära en ekonomisk fördel, jämfört med exploatering för bostäder som kräver större Sidan 60 av 70

62 sanering. Möjligheten till anslutning av befintligt infrastrukturnät är god. Risk För närvarande ligger överklagandet av ansvaret för marksaneringen hos Miljödomstolen. Ett viktigt steg för fortsättningen är att detta avslutas och klaras ut så att ansvaret för kostnader i samband med sanering är klarlagt inför nästa steg. En volym i detta läge innebär att boende inom närliggande kvarter får en ny vy jämfört med idag samt en ny trafiksituation Ny arena vid Ekängen Figur 24. Flygfoto över Ekängens idrottsfält. Bildkälla: Pictometry Nuvarande markanvändning Idrottsplats med utomhusrink, friidrottsarena samt bollplaner etc. Gällande planer Marken är ej planlagd. Markägande Fastigheten Östermalm 1:8 ägs av Eskilstuna kommun och fastigheten Östermalm 1:27 ägs av Ekängens Arena Fastighetsförvaltning AB. Mark Markförhållandena är inte utredda i dagsläget. Sidan 61 av 70

63 Förslag arena Figur 25. Skiss över tänkbar lokalisering vid Ekängens befintliga idrottsanläggningar. Strängnäsvägen Figur 26. Skiss över ytterligare två placeringar inklusive parkeringsplatser för 720 bilar. Arenan skulle placeras närmast Strängnäsvägen med träningshallarna inåt området. Sidan 62 av 70

64 Potential i platsen Placering på tomten måste studeras i samutnyttjandeperspektiv av dagens aktiviteter inom området. Planer för en ny ishall finns, vilket denna arenaplacering kommer i konflikt med. I denna studie finns tre möjliga lokaliseringar inom Ekängenområdet. Två alternativ med infart från Kjulavägen samt ett alternativ med infart via parkeringen framför friidrottsarenan. Ur annonsläge är en placering mot Kjulavägen inte lika optimalt som i ett alternativ som vänder sig mot Strängnäsvägen. Kopplingar till övriga stadens funktioner och med inverkan av positiv påverkan på stadens liv i övrigt är liten i detta läge. Ur ett brett hållbarhetsperspektiv är detta läge mindre bra, t.ex. då det kräver att ungdomar skjutsas hit i stor utsträckning vilket är negativt både ur social, ekonomisk och ekologisk synvinkel. Synergieffekter Ur funktionalitetsperspektiv kan detta läge vara positivt då det finns fler idrottsaktiviteter inom området idag. Ingen av de intervjuade idrottsföreningarna, förutom de med ishallsverksamhet, såg dock positivt på en placering vid Ekängen p.g.a. dess svårtillgängliga läge för främst ungdomar. Inga samordningsmöjligheter med andra inomhusanläggningar för idrott eller kultur som i Munktellstaden. Personalresurser för de olika idrottsanläggningarna på Ekängen kan samordnas. Trafik och parkering Ingen trafikprognosberäkning är gjord i dagsläget utifrån ett arenaperspektiv. Tillfart och ytor för parkering kan ske utan större konflikt med befintlig bebyggelse. Om alternativet med denna placering är möjlig utifrån den eventuella Östra länkens framtida sträckning är inte utredd i dagsläget. Expansionsmöjligheter Expansionsmöjligheten inom området är relativt god. Tillgänglighet Tillgängligheten för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer är mindre god. Andelen eskilstunabor som har 1 km till arenan är betydligt färre i detta alternativ jämfört med de övriga centrala alternativen. Tillgängligheten för bil är god. Ekonomiska aspekter En arena i detta läge har inte lika höga utformningskrav och kan därmed ekonomiskt vara mindre omfattande. VA-nätet liksom fjärrvärmenätet förutsätter utbyggnad samt eventuell förstärkning i dimensionering (ej närmare utrett). Behovet av övriga yttre åtgärder bedöms inte vara så stora. Risk Östra länken innebär tidsmässiga och ytmässiga anspråk som idag inte är utredda. Östra länken med sin beräknade trafikmängd på ca fordon som årsmedeldygnsvärde kommer att utgöra en barriär till idrottsområdet, även om en gång- och cykeltunnel planeras till idrottsområdet. Närhet till befintlig bebyggelse. Sidan 63 av 70

65 Sammanfattning av lokaliseringsalternativen Tabell 10. Lokaliseringsalternativen utifrån utvärderingskriterierna. Alternativ Vapnet Munktell Härdverkstan Nötknäpparen / EMI Nätet Ekängen Potential i Bra Bra Bra Bra Mindre platsen bra Synergieffekter Dålig Bra Bra Mindre bra Mindre bra Trafik och Bra Mindre bra Bra Bra Bra Bra Bra Bra Bra Dålig parkering Miljöaspekter Transportbehov, Fjärrvärme Expansionsmöjligheter Dålig Mindre bra Mindre bra Bra Mindre bra Tillgänglighet Bra Bra Bra Bra Dålig Ekonomiska aspekter Mindre bra Bra Mindre bra Mindre bra Bra 11.3 Huvudanvändare Eskilstuna GUIF handboll herr är stadens enda elitlag med lag i högsta serien och mest publik. GUIFs behovsbeskrivning för en ny arena vid träff med delar av styrelsen 28 september 2010: Tre fullstora hallar, varav en matcharena sittplatser i snitt för matcharenan ståplatser en bra matcharena för att öka publikintäkter ger stabilisering av ekonomin som är en grundförutsättning för en elitklubb möjlighet att tajta till läktarna vid färre antal åskådare möteslokaler / VIP-förutsättningar i lämplig form, behöver studeras vidare kanslilokaler gott om omklädningsrum presslokaler restaurang (gärna samutnyttjad med bad) styrketräning/ kan vara i form av kommersiellt gym i arenan Eskilstuna GUIF har intresse av att ingå i ett externt driftbolag för en ny arena. Sidan 64 av 70

66 11.4 Utförande Hög miljöklass Arenan ska präglas av hög miljöklass genom hela projektet, från planering, uppförande och drift. En stor del av dess miljöpåverkan består av hur besökarna tar sig till arenan, kan de stora flödena av besökarna, t.ex. de som kommer att träna flera gånger i veckan, gå eller cykla eller åka buss, eller måste de ta bilen eller bli skjutsade dit? Lokalisering avgör miljöpåverkan t.ex. transporter, utsläpp vatten (förorenad mark), uppvärmning (finns FV, lokalklimat) Enligt klassningsmetoden Miljöklassad Byggnad skall byggnaden klassas inom områdena Energi, Innemiljö, Material och Kemikalier hanteras översiktligt förstudiefasen Miljöledning i byggnadsprojekt, sker i kommande faser 11.5 Ekonomi De övriga behov som föreslås åtgärdas har delvis kalkylerats tidigare. Kalkylerna behöver dock uppdateras respektive upprättas för det behov som tidigare inte studerats. Tabell 11. Förkalkyler, ej uppdaterade, av övriga anläggningar. Objekt Investering, mkr Kapitalkostnad, mkr/år Årlig drift, exkl kapitalkostnad mkr/år Information Ny ishall 33 2,6 1,9 Ekängen vid befintlig ishall Ombyggnad konserthall 20 1,2 Entré, loger, dansyta Gymnastikhall utbyggnad Ej kalkyl Truppgymnastik Alt 0 Att rusta Sporthallen är beräknat till en investering av mkr av Kommunfastighet. kultur- och fritidsförvaltningen har 5 miljoner kronor i budget för detta Tabell 12. Kalkyler utförda av Roland Larsson, Kommunfastighet november Objekt Investering, mkr Ytskikt Tillgänglighet, foajé, lilla hallen 3-4 Ny ventilation med styr, belysning 3-4 Totalt mkr Investering i tilläggsisolering av huset är inte beräknat då genomförandet är komplicerat p.g.a. begränsningar kring att förändra Sporthallens utseende externt, speciellt taket. Driftskostnad nuvarande Sporthall är totalt ca 5 mkr / år inklusive kapitalkostnad, personalkostnad etc, intäkter 0,9 mkr, vilket ger en nettokostnad av ca 4,1 mkr/år. Om Sporthallen tas ur drift skulle den årliga kostnaden för anläggningen (drift och kapital) i malpåse vara ca 1 mkr, enligt kultur- och fritidsförvaltningen. Restvärdet 2010 är ca 5 mkr. Att notera är att värmeväxlare till Rademachersmedjorna är placerad i Sporthallen Munktellstaden Härdverkstan En arena med 3500 sittande åskådare vid match och lika många sittande vid scenevenemang, men då färre på läktarna och fler på golvet. Med stående på golvet kan ca 25 % fler åskådare tas in, om utrymningsvägarna är dimensionerade för det. Restaurang på plan 2 och 3. Den på plan 2 föreslås Sidan 65 av 70

67 drivas som lunchrestaurang då läget med närhet till arbetsplatser ger potential för det. 500 sittplatser på övre läktaren avses för VIP-platser med olika former av abonnemang. Bottenytan av huvudarenan är ca 50 x 110 m, d.v.s. ungefär som en fotbollsplan, m 2. Invändig bruttoarea m 2, total volym m 3. En separat hall med två träningshallar och sex kraftsporthallar skulle kunna byggas på nuvarande parkering vid MunktellArenan. De ca 220 parkeringsplatserna skulle ersättas med 170 platser som kantstensparkering norr om MunktellArenan, då ett p - hus i kombination med träningshallarna skulle bli mycket dyrt. De två träningshallarna med fullstora bollplaner skiljs av med en vikvägg som möjliggör andra typer av arrangemang på de ca 2000 m 2 golvyta. En läktare för åskådare läggs i den ena av hallarna. Bottenyta av träningshallsbyggnaden ca m 2, invändig bruttoyta 4560 m 2 och volym m Munktellstaden Nötknäpparen Läget bedöms av de anlitade konsulterna vara mindre kommersiellt än det vid Härdverkstan, varför arenan utformas med något mindre kringytor i form av restauranger. Enbart en restaurang som inte bedöms ha potential för lunchservering planeras. Bottenytan av huvudarenan är ca 5000 m 2, d.v.s. något mindre än alternativet vid Härdverkstan. Invändig bruttoarea m 2, total volym m 3. Träningshallarna ligger i samma läge med samma utformning som i alternativet Härdverkstaden Nätet Denna plats har inte specialstuderats genom att uppförande av en arena kalkylerats för detta läge. Det bedöms ha liknande kommersiella möjligheter som Nötknäpparen i dagens stadsbild. Platsens omgivningar kräver möjligen inte lika höga krav på gestaltning som platserna i direkt anslutning till Munktellstaden Ekängen Denna plats har inte specialstuderats genom att uppförande av en arena kalkylerats för detta läge. Det bedöms sämre kommersiella förutsättningar än de centrala placeringarna. Platsens omgivningar kräver inte lika höga krav på gestaltning som platserna i centrum Sammanfattning ekonomi Tabell 13. Sammanfattning ekonomi ifråga om investering (övre delen av tabellen) och drift (nedre del av tabellen) av nollalternativet samt de olika delarna av en ny arena. Investering Miljoner kr Kapitalkostnad rak avskrivning mkr/år 1 0-alt Renovera Sporthall Träningshallar Huvudarena Mark & rivning Totalt 2 4,9 16 1,5 22,4 Genomsnitt 50 år 1,5 (25 år) Övrig drift 4,1 3,4 18,6 (14) 22 Möjliga intäkter 0,6 (0,1) 30 (14) 30,6 Driftsnetto -6,1-8 -4,6 (16) -1,5-14 (-26) Sidan 66 av 70

68 Intäkterna är dels beräknade av de anlitade konsulterna utifrån arenans tänkbara fulla kommersiella potential, dels utifrån en mer försiktig prognos med mindre verksamhet, dessa siffror anges inom parentes i tabellen ovan. Läggs Sporthallen ner så utgår driftskostnaden för Sporthallen. Så länge Sporthallen inte får en ny användning är kostnaden för att ha den i malpåse ca 1 mkr/år Finansiering Utifrån hur andra svenska arenor finansierats har tre huvudspår av olika finansieringsupplägg studerats. Tommy Malm, ekonomidirektör kommunledningskontoret och Jan Laidla, finanschef kommunstyrelseförvaltningen har medverkat i denna del Hur andra arenor finansieras Ett urval av de arenor som uppförts under de senaste åren eller som planeras uppföras i Sverige har granskats ifråga om finansiering. Det är en rad olika upplägg i olika kombinationer beroende på anläggningens verksamhet och ortens förutsättningar. Kommunal investering och drift Stiftelser investering, kommunen drift Privata företag tar delar av investering och drift Idrottsförening investerat, driftar med stöd av kommunalt driftsbidrag Kommunen tar delar av investering och drift i samverkan med idrottsförening Kommunala garantier borgen eller driftsbidrag Av de tolv anläggningarna är investeringarna i två fall privata eller åtminstone utan kommunal medverkan, tre en samverkan mellan kommunal och privat investering och resterande sju stycken helt kommunala investeringar. När det kommer till driftskostnader är kommunen engagerad i samtliga anläggningar i någon form och ensamt ansvarig i fem av anläggningarna. Tabell 14. Sammanställning över ett urval av svenska arenor och dess finansieras ifråga om investering och drift. Anläggning Investering Drift Lindesbergs arena Kommunen Kommunen Conventum Örebro Kommunen Elite Hotell driftbolag, men kommunen tar del av kapitalkostnad Eyravallen Kommunens fastighetsbolag, med kommunal borgen Kn fst-bolag, intäkter av fastighetsförsäljning/hyra Karlstad konferens konsert Norskt riskkapital, samt regionen 25 mkr Driftsbolag, varav kommunen 10 mkr/år Löfbergs Lila Arena Färjestad BK, privat Färjestad, varav kommun driftbidrag 6 mkr/år Fröding arena basket Kommunen Kommunen Uppsala arena Privata bolag, varav Kommunen 150 mkr av ca 650 mkr Driftsbolag, varav kommunen driftbidrag 10 mkr/år 25 år Helsingborg arena Kommunen/ ev stiftelse Kommunen Stadium Arena Norrköping Kommun 115 mkr av 160 mkr Kommun 9 av 11 mkr/år Halmstad Arena Kommunen Kommunen Kristianstad Arena Kommunen Kommunen Lund, Färs & Frosta Sparbank arena Kommunen 75 mkr, Paulssons fastigheter 45 mkr, gemensamma fastighetsbolaget lånade upp resterande medel 20 mkr. Driftbolag bestående av Kommun och Paulssons fastigheter. Kommunen täckte underskottet år 1. Sidan 67 av 70

69 Kommunen investerar med standardupplägg Kommunen finansierar förmodligen investeringen via Kommuninvest. Eskilstuna kommunkoncern har för närvarande ett stort återstående låneutrymme hos Kommuninvest och detta innebär inte någon begränsning för en investering i arenan. Lånevillkoren är förmånliga jämfört med andra låneinstitut Kommunen investerar med utvecklat finansieringsupplägg Finansieringsbolag erbjuder olika finansieringsupplägg för stora investeringar, men granskningen av dessa lösningar visar att de inte kan konkurrera med att kommunen finansierar investeringen via Kommuninvest. För privata investerare kan det vara intressant med inventarieleasing, men för en kommun blir det en dyrare lösning i resultaträkningen. Detta eftersom företaget som erbjuder inventarieleasing dels lånar upp dyrare än vad kommunen själv skulle göra och dels därtill lägger på en marginal Annan part investerar Bankerna har idag generellt sett inget större intresse av att gå in i arenafinansieringar med tanke på det stora antal arenaprojekt de engagerade sig i före finanskrisen. Externa finansiärer som på affärsmässig grund är beredda att ta ekonomiska konsekvenser av en investering är förstås intressanta. För kommunala byggentreprenader gäller Lagen om offentlig upphandling Slutsats Kommunen finansierar i nuläget sina investeringar mest fördelaktigt via Kommuninvest. Externa finansiärers intresse för såväl investering som drift tas till diskussion. 12 Bedömning av samhällsnytta och ekonomisk nytta av de behov som uppfylls av respektive alternativ Tabell 15. Ekonomisk insats kontra nytta för de olika idrottsanläggningarna. Anläggning Total driftskostnad netto inkl kapital, mkr/år Timkostnad föreningstid, kr/tim Timkostnad total användning, kr/tim Andel tjejer får del av av tiden Antal utövare Kr/tim, pers Ishallen 4, Ca 25 % 591 6,4 kr/st Ytterligare en ishall 4, totalt? 10,4 kr/st Sporthallen 2 bollhallar, 50% av hela Sporthallsdriften Munktellarenans bollhallar (innebandy, volleyboll) Nuvarande gymnastikhall Vilsta 2, % 253 6,4 kr/st 0, , Ca 90 % 750 0,13 kr/st Simhall 8, % ,1 kr/st Sidan 68 av 70

70 Ishallen Uthyrd tid till föreningar har räknats som 5 timmar per vardag, 10 timmar x 2 per helg, 45 timmar/vecka i 31 veckor, varav 8% av tiden går bort för isspolning, så total användbar tid är 1283 timmar/år, vilket ger en timkostnad om kr/tim. Utifrån att isen finns tillgänglig vardagar, lördagar, söndagar blir totala istiden 103,5 h x 31 veckor x 0,92= 2952 tim/året. I de fyra föreningar som är aktiva i Ishallen finns totalt 591 aktiva utövare. Kapitalkostnad och driftskostnad för en ny ishall är beräknad till 4,5 mkr / år. Antal användbara timmar har räknats på samma sätt som befintlig ishall. Sporthallen Föreningarna använder Sporthallens två bollhallar under all kvälls- och helgtid. Rinmansskolan har Sporthallen schemalagd 40 timmar i veckan därutöver. HK Eskil total halltid 7,5 timmar/vecka i A - hallen och 7 timmar i veckan på B-hallen för 75 personer i 6 lag, fördelat på 1 lag med 15 flickor, 20 % flickor på 20 % av träningstiden, 5 lag 60 pojkar. 5,17 person/timme. Med antagande om att varje träningspass är 1,5 timme långt har lagen 1,5 träningspass/vecka vardera i genomsnitt. GUIF: 163 personer i 7 lag totalt 16,5 timmar / vecka i A-hallen och 16,5 tim/v i B-hallen för 3 lag med 54 flickor och 4 lag med 109 pojkar. 34 % flickor har 38 % av träningstiden i Sporthallen. 4,9 person / timme. Med antagande om att varje träningspass är 1,5 timme långt har lagen 3 träningspass/vecka vardera i genomsnitt. Eskilstuna Baskets damer har 3 timmar / vecka. De tre föreningarna HK Eskil, GUIF (handboll) och Eskilstuna basket har totalt 1535 aktiva medlemmar, men 253 st av dem får träna på fullstor plan, d.v.s. i Sporthallen. Det utgör 16 % av alla spelarna i de föreningarna. För handbollen är det särskilt problematiskt då en fullstor plan är förutsättning för att utveckla sitt spel med kantspel t.ex. Av GUIFs och Eskils 835 aktiva medlemmar är det 238 eller 29 % som har någon träning i veckan på fullstor plan. GUIFs stora pojklag med 27 spelare per lag har ca 30 m 2 golvyta vardera i hallen med ytan 20 x 40 m. Gymnastikhall Vilsta Gymmix har ca 350 aktiva medlemmar i Vilsta av totalt 600, EGF har 400 aktiva medlemmar med verksamhet i Vilsta. Gymmix har 13 timmar / vecka i Vilsta med ca 100 gymnaster igång samtidigt på en yta av ca 35 x 15 m, vilket blir ca 5 m 2 / gymnast. Eskilstuna kommun hyr 3276 timmar/år av hallen till en totalkostnad av kr / år. 13 Risker De stora risker som har identifierats i nuläget är: Bristande kostnadskontroll Inte nog kompetens eller resurser ifråga om personal och ledning för planering eller kommande drift. Detaljplanearbete och process. Konflikt mellan olika användare av arenan för vem/vilka ska arenan fungera för? Hur prioriteras mellan motstående intressen? Bristande förutsättningar för att skapa intäkter. Det enda elitlaget faller ur elitserien eller får ekonomiska svårigheter Höga driftskostnader Överdimensionerad anläggning Inte tillräckligt flexibel anläggning för snabba omställningar mellan olika event och över tid Sidan 69 av 70

71 14 Översiktlig projektplan inför eventuellt fortsatt arbete Preliminär tidplan vid ett beslut tidigt 2011 kan projektering och detaljplan bedrivas under 2011, med byggstart under slutet av 2012, klart 2013/2014, under förutsättning att inga komplikationer inträffar. Vid beslut om fortsatt arbete för att förverkliga en arena enligt något av alternativen presenterade i denna förstudie bedöms det översiktligt omfatta följande. Styrgrupp Projektägare Projektledare med kompetens av stora och komplexa byggnadsentreprenader. Projektgrupp tjänstemän kommunledning samt kommande arenadrift Arbetsgrupp fastighetskompetens, arenafunktioner, arenadrift Projektassistent för administration Informatör ansvarig för kommunikationsarbetet Detaljplanearbete med projektledande planarkitekt och tillhörande arbetsgrupp med Projektledaren för arenan ingående i styrgrupp. Projekteringsledare beroende på val av entreprenadform hos beställare eller entreprenör Referensgrupp av kommande användare av arenan för kravspecifikation och avstämning Sidan 70 av 70

72 Bilaga A - Omvärldsbevakning Lindesbergs arena Invigd augusti 2010 för olika evenemang som handboll, volleyboll, kultur. Rymmer fler än 1200 åskådare. Skolans behov för idrott och kultur är en viktig del i anläggningen. Arenabygget diskuterades i kommunen redan 1989, men spaden kom i jorden först 20 år senare. Processen har handlat om utformning, för vems behov och om den alls skulle byggas. Nu innehåller den både gymnastiklokal för gymnasiet, ny hemmaarena för handbollen och plats för konserter. Projektet har växt under tiden - från enkel hall för mkr 2005 till 120 mkr i kommunfullmäktiges beslut november Kontraktet omfattade sedan förutom arenan även ombyggnad av ett hus på Lindeskolan för kulturskolan till ett värde av totalt 150 mkr. Arenan innehåller två fullstora bollplaner med ridåvägg emellan, en gymnastiksal, styrketräningsrum och åtta banors bowling, restaurang. Fast läktardel på övre plan, dessutom teleskopläktare för matcharenakonfiguration. Judohall, studierum, allaktivitetsrum, personalarbetsplatser, föreningsrum och mötesrum. Lund Färs & Frosta Sparbank Arena I september 2008 invigdes den nya arenan i Lund. Den består av två hallar, en publik arena och en B- hall med fullstor spelplan. Anläggningen är främst avsedd för handboll, men det finns också möjlighet till träningstider för skolelever, motionärer och föreningar samt arrangemang som konserter, bolagsstämmor, konferenser och seminarier. Den totala våningsytan är ca 9000 m 2 fördelat på tre plan med total publikkapacitet på ca 3000 vid match och ca 4000 vid konserter. Arenan är försedd med en VIP-restaurang med plats för cirka 250 gäster samt åtta loger med plats för totalt 60 personer. Det finns också generöst med utrymme för media genom en tv-plattform, kommentatorbås, 30 platser för journalister, ett separat presskonferensutrymme samt förberedelser för tv-sändningar i HD-format. Arenan ägs av ett fastighetsbolag gemensamt ägt av Lunds kommun och ett privat lokalt fastighetsbolag. Det gemensamt ägda fastighetsbolaget hyr ut arenan till en stiftelse som driver anläggningen. Investeringen uppges ha uppgått till 140 mkr. CCC, Karlstad Konsert- och konferenshus håller på att byggas för att invigas (Länk: Arenan är en kombination av biograf, teaterscen, musikestrad och konferenslokal i centrala Karlstad. Ett studiebesök från Eskilstuna med representanter från idrottsrörelsen, besöksnäringen samt projektgruppen gjordes 16 september Sture Emanuelsson, byggentreprenör och Lars Sätterberg, finansdirektör Karlstads kommun, var våra värdar. Folkets hus fanns på platsen till 1992, sedan köpte JM Bygg fastigheten och byggde om den till konferensanläggning som stod klar gjordes en nysamling kring frågan om affärsturism. Ett bolag bildades med riskkapital även från Oslo. Målet för projektet var att få uppmärksamhet och för att uppnå valdes denna inriktning: Huset ska arkitektoniskt sticka ut ge lust att gå och titta på huset. Kongressalen ska vara störst i Sverige, alltså större än Svenska Mässan med 1500 platser, d.v.s platser! I driftbolaget för CCC finns nio delägare. Kommunen äger 49 % av bolaget och ska enligt upprättade drifts- och intäktskalkyl stå för 10 mkr/år. I den tidigare konferensanläggningen gick kommunen in med 4,5 mkr/år. Motivet är att kommunen ser en sådan anläggning som nödvändig för att utveckla

73 stadens besöksnäring. Utgångspunkten vid driftbolagets ägande har varit att husets viktiga aktörer ska vara med. Aktiekapital i driftbolaget är 10 mkr. Omsättning år 1 prognostiseras till mkr. Beläggningsgrad beräknas till 35-40%. Fastighetsägare är SPP är även med i driftbolaget. Kommunen har ett särskilt avtal med fastighetsägaren där tillgång till anläggningen garanteras till vissa villkor samplanering och hur konflikt med kommersiella event ska hanteras. Anläggningen omfattar m 2 fördelat på m 2 kongress/konsert och m 2 nya kontor. Total investering 430 mkr. Innebär under 20 tkr/m 2. En brygga ut mot Klarälven för attraktivt utemingel. Restaurang för 1200 gäster, 1600 personer kongressal, mindre körsal 200 personer. Region Värmland har gått in med 25 mkr till investeringen, de har ingen fortsatt roll, då detta är en känslig fråga regionalt. Entreprenadform är totalentreprenad med partnering. Projektledning har full insyn, öppna böcker. Upphandlat mot budgetpris, kräver hög beställarkompetens. En del av entreprenaden har budgetpriset 103 mkr minskat till 82 mkr i utfall tack vare entreprenadformen, är en ovanlig utveckling i stora byggprojekt. Löfbergs Lila Arena, Karlstad Löfbergs Lila Arena invigdes 15 september 2001 och har sedan starten varit den mest framstående evenemangsarenan utanför storstadsregionerna. Förutom de ca 30 hockeymatcherna för Färjestad BK i Elitserien har Arenan ca 15 övriga arrangemang på ett år. Melodifestivalen har anordnat två deltävlingar i Arenan och bland de artister som gästat arenan finns namn som Rod Stewart, Dolly Parton, Elton John, Bob Dylan, Roxette och Kent. (Länk: Ett studiebesök från Eskilstuna med representanter från idrottsrörelsen, besöksnäringen samt projektgruppen gjordes 16 september Sture Emanuelsson, ordförande i Färjestad BK och byggentreprenör var vår värd. Befintlig ishall är tillbyggd i två etapper, invigd Den tidigare ishallen var en kommunal anläggning som Färjestad hyrde in sig i, men som Färjestad köpte. Inför arenabygget gjorde projektgruppen grundliga forskningar av hockeyarenor med resor till både Kanada och ut i Europa. Arkitekten följde med på alla resor. Koncept och vision togs fram. 160 mkr investering i etapp 1. Extern bank stod för 100 mkr, resten självfinansierades samt med privata bidrag. En stark ekonomi är en viktig förutsättning för en arenabyggare. Svårast var att få bankerna att ta risker för en sportprodukt, ingen bank ville fronta med finansieringen. Etapp 2 gjordes året efter och bestod av ytterligare 700 sittplatser, bättre omklädningsutrymmen, plats för ytor som gav intäkter, t.ex. sportprodukter, gym, rehabcenter, restaurang och konferensrum. Kansliet för föreningen flyttade också in. Total investering 250 mkr. Ishallsverksamheten omsatte 45 mkr före 2001och nu 150 mkr. Avtal med kommunen om allmänhetens åkning, 10 event / år samt loge till 6 mkr/år, samma belopp som driftskostnaden för gamla ishallen. Färjestad driver nya arenan med egen personal till en total driftskostnad av 18 mkr / år. 80 anställda och 220 pers totalt inklusive timanställda. Omsätter 10 mkr/år i souvenirer, har tre externa hyresgäster. Arenan ägs numera helt av Färjesteds BK:s fastighetsbolag idag, de har köpt ut de externa finansiärerna. Sponsoravtal med Löfbergs till Frågan är om det är värt att sälja sitt arenanamn? För Behrns arena i Örebro har namnrättigheterna betingat ett värde av 1 mkr / år i tio år. Görs ca 20 övriga event förutom 30 hockeymatcher årligen. Hockeyn står dock för 95 % av intäkterna. Konserter är alltså den lilla delen, men är viktiga för staden samhällsekonomiskt genom främst besöksnäringen. Inga skolor utnyttjar anläggningen regelbundet. Ekonomin är helt beroende av

74 hockeyframgångar. Anläggningen har en träningshall och en matchhall m 2 yta i varje plan i två plan. Det är pedagogiskt viktigt att det inte är fler än två våningar för att uppfattas som enkelt för publiken. Första våningen är återanvänd tidigare ishall. Finns 38 loger som kan användas samtidigt, ca 20 personer / loge, 275 tkr/år i logehyra vilket ger tillgång till alla kommersiella event. SATS hyr 1100 m 2. Arenan har 12 omklädningsrum, vilket krävs för att kunna arrangera VM-turnering. Publikkapacitet max personer, snitt 2009 på 7 000/match, sämst hittills, för lite publik ekonomiskt sett. De 1700 ståplatserna ger lite pengar och kräver mycket säkerhetsarrangemang, men är viktiga för stämningen. Vid en miniscen kan 8200 åskådare tas in, men är optimalt för konserter. Restaurangen har 330 platser med utsikt över scen/plan. Pressavdelning med arbetsplatser för 80 journalister. Blå rummet är ett initiativ för luftföroreningskänsliga barn, med egen ventilation och hiss. Kostade ca 400 tkr, 19 platser, som alltid är fullsatta. Stärker varumärket. Vägarna till arenan har inte kapacitet för hela publikmängden i egna bilar, satsar istället på busskoncept. Avtal med 20 bussbolag i hela regionen om arenatransporter, ingår i biljetter etc. Lokal linjetrafik direkt till arenan vid evenemang, samt krogbussar från centrum. Ambitionen var att miljöcertifiera arenan och den blev världens första miljöcertifierade arena! De förbättringar som skulle kunna göras är i flöde och logistik, insläpp, mat och dryck. Läktare och sarg skulle också kunna förbättras. Energikostnad är ansenlig då det handlar om 1800 m 2 öppen frysbox 12 månader om året i uppvärmd hall. Multimedia LED 147 m 2 är ett nyinköp för 7 mkr. Det går att göra om från is till golv fort, rekordet är fyra event på fem dagar. Färjestad överväger att börja arrangera egna mässor, nu hyrs bara ut till andra mässarrangörer. Stadium arena, Norrköping Rolf Brunell, GUIF, och Pär Eriksson, Peter Fröjdfeldt och Eva Lehto från kommunens projektgrupp förstudie arena, gjorde ett studiebesök 20 oktober 2010 med arenans marknadsansvarige Stefan Nilsson som guide. Norrköping Arena AB är ett helägt dotterbolag till Norrköpings Basketförening (Norrköping Dolphins). Bolaget äger, förvaltar och driver arenan, som enligt avtal med Stadium AB marknadsförs under namnet Stadium Arena, värt ca 100 tkr/år. Artistnamnet Dolphin är en följd av ett sponsoravtal med Kolmårdens djurpark. Ungdomsföreningen är ihopslagen med övrig basket och verksamheten i Basketföreningen omfattar nu 35 ungdomslag samt elitlag dam, herr och rullstol. I Norrköping finns idrottsgymnasium för rullstolsbasket som har sin verksamhet i arenan. Stadium Arena ligger på Himmelstalund, det stora sportområdet i Norrköping med ishall, tennis- och curlinghallar, mässhallar mm. Arenan nås med busslinje 119 från centrala Norrköping. 25 m från arenan finns busshållplatsen med kvartstrafik, vilket är särskilt viktigt för tillgängligheten för alla ungdomar som spelar och ser matcher i arenan. Att bygga arenan i city diskuterades, då i ett köpcentrum. Det hade varit det optimala sett till tillgänglighet för spelare och publik, men blev dyrare att bygga så nuvarande läge i Himmelstalundsområdet valdes. Basketföreningen föreslog Norrköpings kommun ett upplägg som innebar att Norrköping kommun lämnar driftsbidrag motsvarande driftskostnaden av tidigare friidrottshall som nu ersatts med en ny hall i Stadium Arena. Den närbelägna mässhallen har byggts om till hall för innebandy och mässorna äger nu rum i den nya arenan. 6 december 2008 invigdes den egna arenan. Föreningens VD Bo Sundberg äger entreprenadföretaget NIRAS, som planerat och uppfört arenan med främst sponsorer från byggbranschen. LOU gäller inte föreningar. De totalt m 2 arena i

75 delvis två plan krävde en investering om 160 mkr, d.v.s kr / m 2. Investeringen på 160 mkr är finansierad med 115 mkr lån från kommunens internbank, 40 mkr eget banklån Östgöta banken, samt egen insats 5 mkr från sponsorer. Drift arenan 11,1 mkr / år, intäkt arena 12,8 mkr. Personalstyrka arenan 3 st + 2 säljare på heltid. Andra baskethallar i Sverige ägs och drivs helt i kommunal regi. I Norrköping har basketföreningen lån på 115 mkr samt driftsbidrag på 9 mkr/år från kommunen. I motprestation har kommunen rätt att nyttja tränings- och friidrotts/mässhall varje vardag kl Är enligt avtal OK för basketföreningen att inskränka dessa tider vid arrangemang om det kommuniceras med god framförhållning och intrånget minimeras. Föreningen äger fastigheten arenan står på, medan Kommunen äger fastigheten direkt utanför byggnaden och sköter park och parkering på sin bekostnad. Arenan rymmer tre träningshallar för basket på totalt m 2, med skärmväggar emellan, samt en fast matcharena. Alla baskethallar har ett specialgolv för bra svikt - askigolv. 11 omklädningsrum, läkarrum, domarrum. Tvättstuga och rullstolsförråd finns också. För lite utrymmen för kontor, förråd och omklädningsrum, men tillräckligt många offentliga toaletter, är alltid köfritt. De har sparat bort innertaket vilket samtidigt eliminerat sabotagerisken. Dörrposter är basketanpassade 2,3 m höga. Stilen i arenan är ruff. Artister/spelare har en egen ingång direkt till omklädningsdelen. Bergvärme ger kyla sommartid. Arenan har lågt koldioxidbelastning, ska ansöka om att bli klassad som Green Building. I arenan finns flera kiosker, läskautomater och cafeteria samt restaurang Timeout, VIP - bar och Sportbar med fullständiga rättigheter. Det går att se Dolphins Ligamatcher från bord i restaurangen. Lunchservering har precis startat varje vardag med möjlighet att samtidigt se Dolphins lunchträna. Basketspelarna är proffs, bäst betalda amerikanen ca 40 tkr / månad. Finns inga loger i arenan, VIP - gäster bokar istället bord i restaurangen, vilket föreningen ser som en lyckad lösning. Finns bare ett enda mindre konferensrum som kom till för pressen. Föreningen vill utveckla mer konferenslokaler. Matcharenan har fasta läktare med fällbara plaststolar på långsidorna. Stolval har gjorts utifrån möjligheter att enkelt kunna hålla stolarna rena. Skjutläktare på kortsidorna för att möjliggöra den längre plan, 47 m, som behövs för fotbollsmatcher. 22 m bred plan. Taket är förstärkt för att klara extralast av 19 ton. Artistingången ska byggas om så att den ligger bakom istället för vid sidan av scenen. Maxpublik tillstånd för personer. Sittplatser tkr totala årliga biljettintäkter före arenan, nu ger enbart SM-finalmatchen en intäkt på 175 tkr. Grundspelspublik är 1350 st/match, kvartsfinal 1700 st, final 3500 st. Den nya arenan har varit nyckeln till en större publik och intäkter. Tillämpar pris efter olika bra sittplatser, inte åldersrabatter. Maxpris 130 kr (långsida). Basketens publik kan delas in i huvudgrupperna nysvenskar, barnfamiljer och ungdomar. Intäkt 72 kr / biljett. Omsättning försäljning tkr/match. Herrlaget spelar i tre ligor, svenska, baltiska och en europeisk vilket ökar antalet matcher. Överskottet av arenan ska satsas i att utveckla verksamheten samt arenan. En tillbyggnad med träningshall, gym, spa och hotell med 1000 bäddar planeras. Stadium Sports Camp stora sommarläger för ca 6000 ungdomar begränsas idag av boendet. Basketföreningen levererar ca måltider till lägret. Flexibilitet är ett nyckelord för arenan för att klara snabba omställningar. Att korta ledtider har hela tiden varit ett utvecklingsområde i fokus. I förbudgeten låg fyra evenemang utöver basketmatcher, nu görs 12-13/år vilket är positivt för ekonomin. Föreningen har ett försäljningsbolag som sköter kiosk och café i egen regi, vilket innebär full rådighet för anpassningar till showarrangörers krav på egen catering etc. För evenemang har de valt en låg risknivå, tar enbart ekonomisk risk för arenatillgången, inte för de två andra delarna av produktionen - artist samt ljud/ljus/scen. De hyr också ut hela arenan för

76 helgturnering inomhusfotboll för ca 45 tkr + försäljningsintäkter. Viktigt att vid utformningen skapa förutsättningar för fler möjligheter till intäkter, t.ex. trossar och traverser som snabbar på bytena, eller gör det möjligt att förbereda snabba byten. 750 fasta sittplatser finns i friidrottshallen, 1000 till är möjliga att ordna. Större portar skulle behövas till mässor och show. Särskild trafikledning av lastbilarna krävs vid arrangemang pga trånga passager. I friidrottshallen ordnades Siemens personalfest för 4000 matgäster. Golvtäckningen kostade då 160 tkr. Eyravallen och Behrn arena, Örebro Per Cardesjö, Örebroporten och Ulf Nykvist, planchef Örebro kommun var värdar vid projektgruppens studiebesök 16 september Även representanter från idrotten och Eskilstuna Marknadsföring deltog i resan. Behrn arena är fotbollens huvudarena i Örebro och har varit skådeplats för många stora och små arrangemang under årens lopp. Behrn Arena har de senare åren byggts om sittplatser samt 250 platser på en gondolläktare och ståplatser. (Länk: Behrn arena är också en av landets klassiska anläggningar för isidrott, från bandy till isracing. Förutom bandy- och ishockeyspel nyttjas anläggningen av konståkare och hastighetsåkare på skridskor. Ishallen har publikkapacitet på personer och bandyhallen personer. Örebroporten, det kommunala bolaget för kommersiella fastigheter är centrala i områdets utveckling. Det är en liten organisation med 20 anställda, som köper mycket tjänster. Har totalt 2 miljarder i lån med kommunal borgen, vinst 2009 efter stora underhållsinsatser var 30 mkr. Planprogram för Eyravallsområdet antogs 2002, sedan har en rad detaljplaner följt. Det är ett unikt centralt fält med elitarenor. 1 km långt område. Totalt har 2 miljarder investerats av olika aktörer inom området under 5 år. 100 mkr är Örebroportens senaste investering, allt intäktsfinansierat. Säljer lokaler för 1600 kr/m 2 som ett nyckeltal. Bandyhall byggdes in som kylskåp för att isolera ute värmen, är nollgradigt inuti för minimerad energikostnad, halverade effekten jämfört med tidigare utomhusbana. 50 mkr investering, träläktare 1500 pers. Lidköpings bandyhall är uppvärmd, investering 250 mkr, energi 70 tkr/vecka. Gammal ishall byggs in i större skal för att kunna hållas i drift hela byggtiden. Kommersiella lokaler runtom. 3 mkr mer i hyra av kommunen för den nya ishallen. Tidigare markparkeringarna har bebyggts med bostäder. ÖSK har i publik, omöjligt med parkeringsplatser för alla, kollektiva färdsätt nödvändiga, vilket är möjligt tack vare centralt läge. Klarar Champion Leage-normer tack vare bara 800 m till resecentrum. Idrottshus byggt 1946 som idag används för handboll kommer att byggas till i en högre nivå med butikslokaler i bottenvåning, som är köpt som 3D-fastighet av målerifirma. 19 föreningar är aktiva i huset. Landets modernaste friidrottshall finns här, med en 130 m lång löparbana, utanför finns en lika lång bana under tak som lutar för extra träningsmöjligheter. Kommunen betalar årlig hyra för de olika anläggningarna. Fotbollsarenan äger kommunen 49 % av, ÖSK resten. ÖSK hyr ut loger vilket är lönsamt, 3-5 års kontrakt. Örebroporten har enbart kontrakt med ÖSK, resten av föreningarna hanterar Örebro fritid.

77 Det koncept de utvecklat och rekommenderar är att utgå från de kommersiella möjligheterna. Fotbollsarenans läktare är kontorshus och butiker undertill tack vare det centrala läget. Våning 4 är restauranger. Deras erfarenhet är att stora artister inte ger några pengar. Etappindelning av läktarbyggnation har varit positivt för att kunna ta lärdom av erfarenheter och utveckla koncepten. Entreprenadform som används är Totalentreprenad med partnering, annat vore omöjligt med alla ändringar längs vägen. Örebroporten har gjort tre EU-upphandlingar med kontraktsvärde över 150 mkr. Conventum Örebro Conventum är en kongress- och eventanläggning med plats för cirka 1500 sittande besökare. Konserter kan ges för 2200 stående och banketter för 1200 gäster. Nybyggnadsyta m 2, ombyggnadsyta 6300 m 2. Totalkostnad 270 mkr, varav entreprenad 196 mkr. Byggtid 19 månader. Enkelt att nå, några minuter med bil från motorvägen, högst fem minuters promenad för tågresenärer. Ihopkopplad med Medborgarhuset och Stadsbiblioteket. År 2000 startades förstudie för anläggning av kommunen med byggstart 2002, då slöts även avtal med Elite Hotell om drift. Driftstart 2003/4. Investering bestående av ombyggnad och komplettering av befintliga lokaler, kongress 230 mkr, mässarena 125 mkr. Medborgarhuset har 23 mötesrum som tar upp till 700 personer i den största lokalen. Gradänger möjliggör att sätena kan lyftas snabbt, är möjligt att ha färdigdukade bord under. Utställningsarenans yta m 2, avskalad för flexibilitet. 53 x 57, höjd 12 m. Fastighetsägare är Örebroporten, 100 % kommunägt bolag för kommersiella fastigheter. Driftsbolag ägs till 100 % av Elite Hotels. Producerar årligen ca 30 projektledda kongresser, fyra egenproducerade mässor, tio externa mässor, konferenser för ca 250 grupper pers, 35 egenproducerade nöjesevent (riskminimerar vid val). Har inga krav på kulturverksamhet i samma lokal som begränsar de kommersiella möjligheterna. Omsättning 60 mkr/år, varav 15 mkr genomfaktureras för t ex hotell. Omsättningen fördelas på kongress 15 mkr, konferens 15 mkr, mässor 10 mkr, nöjen 5 mkr. Nöjens värde är primärt strategiskt för varumärket. Snittintäkt 89 tkr/evenemang. Resultat 4 mkr/år. Inga driftanslag från kommunen, men överenskommen omsättningsbaserad hyra, nu 5 mkr/år. 7 % av investering 350 mkr skulle betyda högre avkastningskrav än 5 mkr. Anställda 25 helår, totalt timmar/år eller 38 helårsarbeten. I Örebro finns ca 2200 hotellbäddar, 1400 hotellrum, de flesta på gångavstånd från Conventum, men råder viss brist idag. Kristianstads arena Invigning: Oktober 2010 Kristianstad satsar på en arena som lever upp till framtidens krav på en modern anläggning för idrott (handboll), konserter och mässor. Arenan är en av Kristianstads kommuns största investeringar hittills. Kommunen anser arenan viktig för att öka Kristianstads attraktivitet för kommuninvånare, företagare och besökare. Kristianstad Arena utformas som en så kallad multiarena med ett brett användningsområde. Arenan blir en tillgång först och främst för idrottsutövare på alla nivåer med fyra fullstora planer för träning, varav två görs om till matcharena när läktarna fälls ut. Skolelever, motionärer, föreningar och elitidrottare får betydligt fler träningstider, ca 3500 mer tränings- och tävlingstimmar och ca mer skolidrottstimmar än vad som fanns tillgängligt tidigare. Klubbarna disponerar en modern anläggning med utrymme och teknik som gör det möjligt att arrangera stora nationella och internationella evenemang. Arenan gör det också möjligt att arrangera stora konserter och kulturevenemang som hittills gått Kristianstad förbi. Arenan erbjuder tillräcklig publikkapacitet (4500 vid idrott och ca 5000 vid konserter och nöjesevenemang) och uppfyller alla moderna krav som artister och arrangörer ställer på logistik, ljud, komfort och tillgänglighet. 6 loger, 450 restaurangplatser. För media finns fyra tv-plattformar, fem kommentatorbås, 30 platser för journalister, separat presskonferensutrymme.

78 Kalkylerna för arenan visar att själva arenaområdet kostar ungefär 330 miljoner kronor att bygga, uträknat i 2010 års prisnivå. Det kommunala fastighetsbolaget AB Kristianstadsbyggens dotterbolag AB Allön ansvarar för bygget och hyr ut till kommunen. När arenan står klar kommer kommunen att få betala drygt 35 miljoner kronor om året i hyra för byggnaden och driften. Halmstads arena Halmstad Arena erbjuder en mängd varierande hallar, lokaler planer för såväl idrott som möten, konferenser, evenemang och mässor. Arenan skall vara en drivhusmiljö för bredd- och elitidrott, kulturella arrangemang samt vara en funktion för näringslivet i Halmstad där man fungerar som en katalysator för nya affärer och kontakter. Halmstad Arena är hemmaarena och bas för omkring 30 idrottsföreningar, ca 600 ideella ledare och ca aktiva idrottsutövare. Även om arenan också är en evenemangsarena, så är den i vardagen framför allt bas för föreningarna. Arenan invigdes i februari 2010, sedan dess har t ex gymnastik-sm 2010 arrangerats. I våras plockade HK Drott Halmstad hem silvret i handbollens elitserie, HBTK slutförde ännu en bra säsong i elitens pingisliga, och Halmstad Hockey tog steget upp i hockeyns div. 1. Under sommaren hölls flera läger, bland annat SvFF:s elitfotbollsläger, Innebandyakademins innebandy camp och konståkningsläger. Inomhushallarna har en total yta av ca m 2. I direkt anslutning till entrén kommer ca 1100 parkeringsplatser att anläggas med särskild plats för bussar. Arenan ägs och drivs av Halmstads kommun. Halmstad Arena kompletterades 2010 med: Fyra fullstora idrottshallar Fem mindre specialidrottshallar Kombihall för friidrott och fotboll inomhus Arenan rymmer också föreningskanslier och kontorslokaler, två gym som drivs av Actic Gym samt lunchrestaurang och café. Längs med hela framsidan löper en 220 m lång och 8 m bred glasgång, eller Piazza, som binder ihop hela arenan.

79 Redan i början av 2000-talet fanns tankar inom kommunen på att bygga en stor arenahall som skulle kunna ersätta den gamla och otidsenliga sporthallen. Den nya multiarenan byggs ihop med den befintliga bad- och ishallen i Sannarp, och ersätter den 50 år gamla sporthallen i Badhusparken. Runt 2005 klarnade tankarna och bygganbud samlades in från olika entreprenörer. Milstolpar: September 2006 Kommunfullmäktige beslutade att arbeta efter Anjo Bygg/NCC:s förslag. november Det första spadtaget togs. Hösten 2009 A-huset färdigbyggt, smygpremiär med Ladies Night 23 oktober. 20 februari 2010 Invigningsgala Halmstad Arena (Länk: Arenan har publikkapacitet för ca 5000 personer, varav knappt 4000 sittande. Investering ca 360 mkr vilket är Halmstad kommuns enskilt största investering hittills. Partneringentreprenad med ordervärde 315 mkr, men inte korrekt utfört enligt LOU. Partnering är en strukturerad samarbetsform där byggherren, konsulterna och entreprenörerna gemensamt löser en bygguppgift. Metoden baseras på ett öppet och förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom projektets alla skeden. Anläggningen värms med fjärrvärme samt kyls av adsorptionskyla på fjärrvärme för ökad kraftvärmeproduktion av spillvärme. Helsingborg arena Arenan som planeras ska bli Helsingborgs nya huvudarena för flera inomhusidrotter. Arenan ska också kunna användas för konserter och andra typer av evenemang. Den ska gå att bygga om invändigt för olika ändamål och är därför en multiarena. Byggnaden ska kunna ta emot 5000 åskådare vid idrottsevenemang och personer vid konserter. Byggstart är planerad till 2010 och invigning under hösten Förstudie 2005/06 som föreslog 6000 åskådarplatser i en arena placerad vid Sundspärlan genomfördes en fördjupad lokaliseringsstudie där tre lägen studerades. Få andra byggprojekt i stadens historia har varit så omdiskuterade ifråga om lokalisering som detta. Efter denna process valdes Olympia som läge för arenan. Beslutet har överklagats upp till Kammarrätten, men läget har slagits fast i den detaljplan för arenan som antogs av kommunfullmäktige i början av I budget 2010 finns totalt 400 mkr upptaget i investeringsplanen för arenan, byggtid beräknas till Därav ingår 25 mkr för upprustning av den befintliga inomhusanläggningen Idrottens Hus från (Länk: Alingsås nya evenemangshall sittande och 400 stående åskådare. Totalkostnaden ligger runt 160 miljoner kronor och ger dessutom Alingsås ett parkeringshus med 680 platser. Bromma/Stora Mossen Två helt nya hallar byggs vid Stora Mossens idrottsplats, för totalt 125 miljoner kronor. Hallarna ska vara anpassade för traditionella inomhusidrotter som innebandy, handboll, basketboll, volleyboll och gymnastik. Hallarna beräknas stå klara för invigning Karlstad - Fröding Arena Karlstads kommun bygger i anslutning till Frödingsskolan en cirka kvadratmeter stor idrottshall med basketinriktning. Hallen innehåller en matcharena som kan delas av i två separata planer med en höj- och sänkbar skiljevägg med utdragbara läktare som kommer att användas vid större matcher. Idrottshallen rymmer förutom matcharenan sex omklädningsrum, konferensrum, hygienutrymmen etc. På taket finns solceller för produktion av el som försörjer idrottshallen med en stor del av belysningen.

80 Hallen rymmer vid ett idrottsevenemang cirka 900 åskådare. Kostnaden för hela investeringen uppgår till 39 miljoner kronor och NCC är totalentreprenör. Hallen beräknas vara klar för invigning september Forum Horsens I den danska staden Horsen finns en multiarena bestående av simhall och Store forum där idrottsevenemang och konserter hålls. (Länk:

81 Bilaga B - Kommunikationsaktiviteter Maj 12/5 Arenauppdraget och hearingen nämns i kommundirektörens blogg Juni 3/6 Inbjudan ut på internportalen, eskilstuna.se, facebook och till sändlista. Affisch och flyers för hearing på workshop för idrottspolitiskt handlingsprogram 4 /6 Inbjudan veckoannons 9 /6 Affisch ut till anslagstavlor via kultur- och fritidsförvaltningen (ca 40 st. medborgarkontor, skolor, munktellarenan osv.) 10/6 Samarbetsyta skapad på intranätet 11/6 Inbjudan hearing till media, veckoannons, startsidan och eskilstuna.se/multiarena 14/6 Hearing, starta diskussion på facebook, ta in synpunkter på lappar. Filmning för dokumentation 15/6 Lappar hos medborgarkontoret och stadsbyggnads kundtjänst för ifyllning över sommaren. 22/6 Presentera inkomna synpunkter till arbetsgruppen Juli Sommaruppehåll Augusti 3/8 KsAU-rapport 12/8 Inkomna synpunkter publiceras på eskilstuna.se/multiarena 19/8 Träff med Eskilstuna Marknadsföring AB 25/8 Träff med unga på ungdomens hus genom idrottspolitiskt handlingsprogram September 2/9 Inbjudan till träffen 21 oktober på internportalen Artikel på eskilstuna.se startsida med webbfråga: - Tycker du att Eskilstuna behöver en ny arena/mötesplats för att lyfta sig som attraktiv kommun? Samma fråga på facebook och uppmuntran att tycka till med länk till eskilstuna.se. 3/9 Notis i veckoannonsen. 6/9 Idrottsfrågan på Mälarbåten, enkät 7/9 Utskick via e-post till deltagarna på hearingen i juni 8/9 Frågor till Medborgarpanelen i samarbete med idrottspolitiskt handlingsprogram 10/9 Möte Linden Hockey, Kove Hellgren 16/9 Studiebesök Karlstad och Örebro tillsammans med representanter från idrotten och marknadsföringssidan 17/9 Inbjudan på eskilstuna.se och facebook. Notis i veckoannonsen. 21/9 Träff Johan Rundgren, Eskilstuna bowling 28/9 Träff personal Idrottsenheten kultur- och fritidsförvaltningen Träff delar av GUIFs styrelse

82 Oktober 4/10 Påminnelse via e-post om inbjudan till träffen 21 oktober 5/10 KsAU-rapport 12/10 Affischer ut på anslagstavlor 13/10 Inbjudan på internportalen 14/10 Inbjudan på eskilstuna.se och facebook 15/10 Notis i veckoannonsen 15/10 Inbjudan till öppet möte 21 oktober går ut till media 20/10 Studiebesök Norrköping Stadium Arena 21/10 Offentligt möte nr 2. Filma för dokumentation. Mentometerknappar tar pulsen på färdriktningen 22/10 Förslag färdriktning tyck till på eskilstuna.se, facebook, internportalen Notis i veckoannonsen 22-29/10 Dialog med idrottsföreningar. Påbörja samtal med ca 15 styrelser November 4/11 Träff med fackliga representanter i centrala samverkansgruppen 10/11 Information till stadsbyggnadsnämnden. Träff Eskilstuna gymnastikförening 16/11 Utskick av affisch till anslagstavlor om SMS-kampanj 17/11 Start SMS-kampanj: Vi vill veta vad du tycker. SMS:a på information på eskilstuna.se och facebook 18/11 SMS-kampanj och utställning i Sporthallen på internportalen 19/11 Notis i veckoannons om SMS-kampanj och webbfråga 2 på eskilstuna.se 21/11 Visa förslag i Sporthallen och ta in synpunkter från publik 22/11 Annons om arenamontern i Sporthallen i Sméjournalen och kuriren i samarbete med GUIF. 23/11 Information till kommunfastigheters styrelse 24/11 Visa förslag i Sporthallen och ta in synpunkter från publik 30/11 Ta bort formulär eskilstuna.se och avsluta SMS-kampanjen. December 15/12 KsAU-rapport

83 Bilaga C eskilstuna.se Som en bas i kommunikationen har vi använt en uppdaterad webbsida och kortadressen eskilstuna.se/multiarena har funnits med vid alla informationsinsatser. Antal besökare på denna webbplats har sedan juni varit 1717, varav 1233 externa. På sidan har vi beskrivit processen och gett möjlighet att tycka till. Det har funnits två olika formulär med både styrda frågor och plats att lämna övriga synpunkter. Första frågan var vad vi bör tänka på i förarbetet. Där fick vi 16 svar. Andra frågan handlade om alternativen och placering och där fick vi in 30 svar. De fritt formulerade synpunkterna har samlats och redovisats öppet på en egen synpunktssida. Vi har även ställt två webbfrågor på eskilstuna.se för att ta pulsen på arenafrågan. Resultaten är inte representativa utan de ger en vink om vad besökarna tycker. Totalt 892 personer besvarade dessa båda frågor. Webbfråga 1 I månadskiftet augusti - september frågade vi webbesökarna om de tyckte att Eskilstuna behöver en ny arena och mötesplats för att lyfta sig som attraktiv ort att besöka, bo, studera och arbeta i. Frågan ställdes utifrån att Eskilstuna befinner sig i ett viktigt utvecklingsskede med en vision som säger att hit ska alla kunna komma för att uppleva, inspirera och lära. 634 personer röstade och resultatet blev så här: Svarsalternativ % Ja 74,92% Nej 23,34% Vet ej 1,63% Motsvarande fråga ställdes av Eskilstuna-Kuriren och tidningen Folket: På ekuriren.se röstade 1606 personer: Tycker du att Eskilstuna behöver en ny arena? Ja, en stor - nu! 56% Nej, rusta upp Sporthallen i stället. 14% Nej, lägg pengarna på något viktigare! 30% På folket.se röstade 123 personer: Behövs det en ny multiarena i Eskilstuna? Ja, det behövs verkligen! 72% Nej, det är bättre att lägga pengarna på annat 28%

84 Webbfråga 2 Under andra halvan av november ställde vi en ny fråga: Arena för idrott, konserter och mässor i Eskilstuna? Vad tycker du är viktigast att tänka på vid placeringen av en ny arena? 258 personer röstade så här: Svarsalternativ % Gott om parkeringsplatser för bil 32,95 % Tryggt och säkert att gå och cykla dit 30,23 % Enkelt att ta sig dit med buss 12,79 % Att det är billigt att bygga 12,02 % Nära nya badhuset 6,59 % Annat 5,43 %

85 Bilaga D - Dialog på facebook På kommunens sida på facebook har vi fått in totalt 18 kommentarer och 15 gilla-markeringar i samband med sju publicerade inlägg från juni till november. Projektledaren har bevakat och besvarat inläggen. Kommentarerna har löpande samlats på eskilstuna.se. Vi ville prova att dra nytta av sociala media för att känna av opinionen, återkoppla våra budskap och nå speciella målgrupper. Vi valde att lägga in arenafrågan i kommunens facebooksida av två skäl, dels att få mer dialog på den sidan, dels att det skulle kräva mer resurser att hålla en speciell arenasida aktiv under en längre tid. En egen grupp/sida för arenafrågan kanske hade gett ett annat resultat. Några synpunkter från facebook: Inlägg Bara att inse att om vi inte ska självdö som kommun så behövs en arena som kan erbjuda det som efterfrågas. Vi kan inte ta emot lag på toppnivå för att vår sporthall inte håller måttet! Behövs de verkligen en ny arena, vi har sporthallen, munktellarenan och lokomotivet, är det inte bättre och satsa på nå t som inte redan finns? Gärna på Norr. Sanera den stora ödetomten nu och bygg en himla snygg arena. Skulle fräscha upp norr rejält. 3 juni - Hur kan vi skapa en multiarena för idrott, konserter och mässor? Nu börjar vi utreda frågan och bjuder därför in till ett öppet möte. Hearing kring multiarena i Eskilstuna måndag 14 juni , plats meddelas senare. Ta chansen att utbyta tankar och idéer i ett tidigt skede! Föranmälan: yvonne.bergkvist@eskilstuna.se. (1 kommentar, 3 gilla-markeringar) 14 juni - Vad tycker du om en multiarena i Eskilstuna? Diskutera frågan under fliken Diskussioner! (3 kommentarer) 3 september - Frågan om multiarena är aktuell och vi behöver en bred dialog för att komma fram till vad Eskilstuna bäst behöver. Du är en viktig medspelare i detta tidiga skede. Kommunens uthyrningscentral ser behov av fler fullstora bollhallar i direkt anslutning till varandra. Håller du med? (2 kommentarer, 6 gilla-markeringar) 23 september - Mässor, idrott, musikkonserter... Ska Eskilstuna göra en arenasatsning och vad ska i så fall innehållet vara? Vad är det Eskilstuna bäst behöver? (2 kommentarer, 1 gilla-markering) 15 oktober - Vill du höra det senaste i arenafrågan? Anmäl dig till möte 21 oktober eller håll ögonen öppna i slutet av nästa vecka då vi presenterar färdvägen. Du är välkommen med dina synpunkter till mitten av november. (1 fråga, 1 gilla-markering) 22 oktober - Titta på arenaförslagen på eskilstuna.se och tyck till! Ska vi rusta Sporthallen eller bygga om den till en bättre arena? Behöver Eskilstuna nya ytor för idrott, konserter, mässor? (1 kommentar, 4 gilla-markeringar) 17 november - Arena i Eskilstuna? Vad tycker du är viktigast att tänka på vid placeringen av en ny arena? Kommentera här eller sms:a projektledaren på Skriv Arena (mellanslag) din synpunkt. (8 kommentarer)

86 Bilaga E - Pressklipp och insändare Vi har skickat två inbjudningar till media i samband med hearing och offentligt möte. Båda resulterade i artiklar i Folket och Kuriren. Totalt har det varit 15 artiklar i lokaltidningarna som berört arenafrågan. Artiklarna har informerat läsarna om arbetet på ett bra sätt. Det började med politiskt löfte och övergick till att handla mer om processen och tänkbara alternativ. Det syntes också i rubrik att Nu får Eskilstunaborna tycka till om var arenan ska ligga. Mer olycklig och vilseledande var rubriken Multiarena slopad satsning på modern sporthall i stället som Eskilstuna - Kuriren skrev inför det offentliga mötet i oktober. Pressklipp Multiarena för 150 miljoner klar 2013 (EK ) S lovar bygga en multiarena med plats för 4000 åskådare (Folket ) Det är viktigt att skynda långsamt (Folket ) Eskilstunadelegation ska spana in Arena Skövde (Folket ) Behövs det en multiarena i Eskilstuna (EK ) Alla vill ha en multiarena (EK ) Så ska Eskilstuna bli en vinnare (EK ) Linden är helt emot att bygga en multiarena i Eskilstuna (EK ) Lindens ordförande har helt fel (EK ) Måste börja hända saker de närmaste fyra åren (EK ) Politikerna fattar beslutet

87 Hearing i Munktell Science Park 14 juni Multiarena slopad satsning på modern sporthall i stället (EK ) Föranmälan till arenamöte (EK ) Arena Eskilstuna lär byggas centralt (Folket ) Nu får eskilstunaborna tycka till om var arenan ska ligga (EK ) Fotbollen är viktigast för att lyfta Eskilstuna (Folket ) Möte i Lokomotivet 21 oktober

88 Insändare och svar Fyra insändare har varit publicerade, varav en besvarats. Nättidningarnas e-kommentarer berörs ej i denna rapport. Bygg multiarenan i Råbergstorp (Folket ) Topptränare lika viktiga som arena (EK ) Drömmar om en multiarena i fotbollsmausoléets skugga (Folket ) Svar: En multiarena är inget skrytbygge (Folket ) Ska skolan betala multiarenan? (Folket ) Insändare

89 Bilaga F - Notiser i veckoannonsen Vid sju tillfällen har information om arenautredningen funnits i kommunens veckoannons. Annonsen kommer till alla hushåll i Eskilstuna via Eskilstuna- Kurirens fredagsbilaga och den når lokaltidningarnas prenumeranter på lördagar. Korta notiser, oftast som toppnyhet, har bjudit in till hearing och offentligt möte och lyft fram processen kopplat till olika frågeställningar. Besöksstatistiken på eskilstuna.se/multiarena har ökat i samband med notiserna i annonsen vilket visar att den intresserade tidningsläsaren har funnit det naturligt att läsa vidare på webben. Notiser Vecka 22 Hearing kring multiarena i Eskilstuna Måndag den 14 juni klockan , plats meddelas senare Hur kan vi skapa en mulitarena för idrott, konserter och mässor? Nu börjar vi utreda frågan och bjuder därför in till ett öppet möte. Ta chansen att utbyta tankar och idéer i ett tidigt skede! Föranmälan: yvonne.bergkvist@eskilstuna.se. Vid frågor ring Vecka 23 Hearing kring multiarena i Eskilstuna Måndag 14 juni , plats meddelas senare Hur kan vi skapa en multiarena för idrott, konserter och mässor? Nu börjar vi utreda frågan och bjuder därför in till ett öppet möte. Ta chansen att utbyta tankar och idéer i ett tidigt skede! Föranmälan: yvonne.bergkvist@eskilstuna.se. Vid frågor ring Vecka 35 Behöver Eskilstuna en ny arena? Nu utreder vi frågan om en ny arena i Eskilstuna. Vad tycker du Eskilstuna behöver? Saknas det lokaler och mötesplatser för idrott, konserter och mässor? Var med och påverka i detta tidiga skede. En rapport ska presenteras för politikerna i slutet av november. Den 21 oktober klockan bjuder vi in till en andra hearing för att föra dialog om färdriktningen. Anmäl dig till yvonne.bergkvist@eskilstuna.se. På eskilstuna.se/multiarena hittar du information om arbetet och där tar vi också emot dina synpunkter. Kontaktperson är Eva Lehto, projektledare för förstudien, telefon Vecka 37 Vad tycker du att en ny arena ska innehålla? Nu utreder vi frågan om en ny arena i Eskilstuna och vi är glada att många engagerar sig och vill vara delaktiga i processen. Om vi ska skapa en arena för Eskilstunas bästa, vilket innehåll tycker du vi ska titta på? Var med och påverka i detta tidiga skede. En rapport ska presenteras för politikerna i december. Den 21 oktober klockan bjuder vi in till en andra hearing för att föra dialog om färdriktningen. Anmäl dig till yvonne.bergkvist@eskilstuna.se. På eskilstuna.se/multiarena hittar du information om arbetet och där tar vi också emot dina synpunkter. Kontaktperson är Eva Lehto, projektledare för förstudien, telefon

90 Vecka 41 Inbjudan till möte om förslag på färdriktning i arenafrågan Torsdag 21 oktober 17.00, plats meddelas senare Hur kan vi skapa en arena/arenor i Eskilstuna för idrott, konserter och mässor? Vi har ställt oss frågan vad Eskilstuna bäst behöver och nu är det dags att visa upp ett första förslag på tänkbara alternativ. Anmäl dig senast 18 oktober till yvonne.bergkvist@eskilstuna.se. Läs mer och bidra med dina synpunkter på eskilstuna.se/multiarena och på kommunens sida på facebook. Kontaktperson: Eva Lehto, projektledare för förstudien, Vecka 42 Vad tycker du om arenaförslagen? Ska vi rusta Sporthallen eller bygga om den till en bättre arena? Behöver Eskilstuna nya ytor för idrott, konserter, mässor? Nu finns förslag på flera alternativa scenarier som belyser hur vi kan skapa en arena för Eskilstunas bästa. Fram till mitten av november kan du vara med och påverka. Politikerna fattar beslut om fortsatt inriktning i december. Läs mer och bidra med dina synpunkter på eskilstuna.se/multiarena och på kommunens sida på facebook. Kontaktperson: Eva Lehto, projektledare för förstudien, Vecka 46 Ny arena? Sms:a dina synpunkter! Vad är viktigast att tänka på vid placering av en ny arena? SMS:a dina synpunkter till projektledaren på 72500, skriv Arena (mellanslag) och din synpunkt.

91 Bilaga G - Hearing 14 juni Ett 90-tal personer deltog vid hearingen i Munktell Science Park den 14 juni. Syftet med hearingen var att visa att arbetet påbörjats och bjuda in till en kreativ diskussion om vad Eskilstuna behöver. Åhörarna fick dessutom lyssna till ett antal representanter som breddade frågan och skapade en bra grund och förståelse för det fortsatta arbetet. Inbjudan gick ut brett via veckoannonsen, eskilstuna.se, affischer på offentliga platser, flyers på workshop för idrottspolitiskt handlingsprogram, facebook och riktat per e-post. Till detta tillfälle tog vi fram en illustration som tillsammans med kommunvapnet och visionen bildade ett grafiskt uttryck som sedan användes genomgående i annonser, trycksaker och presentationer. Som moderator anlitades Sven Strömberg, erkänd journalist med Eskilstunaanknytning. Här följer en sammanfattning av representanternas synpunkter: Idrotten Jörgen Hedberg, Sörmlandsidrotten: Flexibilitet och funktionalitet är viktigt. Eskilstuna är en större idrottsstad men utan de andra städernas möjligheter som ges av en multiarena. Till hösten är det fler än 200 idrottsföreningar anslutna till Riksidrottsförbundet i Eskilstuna, som tillsammans har medlemmar. Det ständiga samtalsämnet bland dessa är att det är för få ytor, hallar, idrottsanläggningar så att det är trångt om träningstider. I arbetet med att skapa nya förutsättningar för bredare möjligheter för både bredd- och elitidrott så är en multiarena ett bra initiativ. Bengt Gustavsson Samrådsorganisationen: Samorganisationen Eskilstuna har 100 medlemsföreningar. Arbetsgruppen Elit & Arena har för 1,5 år sedan inventerat behovet av idrottslokaler i Eskilstuna och det visade sig att det som behövdes mest var fler hallar med fullstora mått. Även sporter som bowling och simning behöver prioriteras. Breddidrotten vinner på detta genom att det skapas plats i andra hallar som lämnas av verksamheter som flyttar till en ny arena. Fler fullstora hallar ger möjlighet till att arrangera stora idrottsevenemang som cuper, där gästerna gör av med pengar i staden under tiden. Rolf Brunell, GUIF: En ny arena ska inte bara vara en handbollsarena, även handbollen vinner på att fler funktioner samordnas. Idag är alla 1200 sittplatser till GUIF:s matcher redan sålda i stort sett, kvar finns bara ståplatser för spontanare besökare, för att se nåt därifrån måste man vara tillräckligt lång. Så det är ett stort behov av en ny arena med fler sittplatser. Näringslivsperspektiv Eva Lilja, näringslivsdirektör Eskilstuna kommun Konferens med utställningshall är det som saknas mest i nuläget. Ekonomiskt värde av en multiarena kan skapas i olika former, affärsidkarna i hallen, hotell och shoppning för besökarna, men kanske viktigast är att bygga varumärket, att bidra till att höja ortens attraktivitet. Spetsidrott är särskilt viktigt för varumärkesbyggandet. Det gäller att välja huvudspår och skapa intäkter för att kunna motivera verksamheten ekonomiskt. Gösta Reinl, VD Fabriksföreningen Arenan ska skapa en stolthet för Eskilstuna och göra orten känd. Förutsätter ett samspel mellan Näringsliv, idrott och kommun. De har alla att lära av varandra ifråga om kunskaper och inställning. Men det är arenans innehåll som gör det, inte byggnaden i sig. Besöksnäringen/marknadsföring Anna Holmström, VD Eskilstuna Marknadsföring

92 Vad är behovet, vad ska vi ha den till? Gäller att bestämma för vem, utgå ifrån målgrupp. Bättre bra för någon än halvdåligt för många! Ifråga om utformning är Munktellstaden ett utmärkt exempel där man utgått från Eskilstunas själ och sedan skapat något nytt. Göran Pettersson, ordförande hotellägarföreningen Bygga något som inte finns på andra håll, sticka ut, t ex kombinationen kongress idrottshall där de gemensamma ytorna restaurang mm delas, men i övrigt två byggnader som sitter ihop. Näringslivet ska driva anläggningen efter det att kommunen byggt den. Viktigt att kombinera verksamheter så att anläggningen utnyttjas både dag och natt. Kultur och evenemang Martin Roos Världsartister kommer inte till Eskilstuna även om vi hade en stor arena. Sådana har varit här några gånger sommartid för utekonserter, det är vad vi kan sikta på framöver också. Allt det handlar om för konsertbokare är Kapacitet hur många platser finns, hur många biljetter går att sälja? Lokomotivet har plats för 1000 stående. Sporthallen är bra, men sliten, svår att lasta, det saknas bärpunkter i taket, den måste verkligen rustas. Men det som saknas är en hall som kan ta för att få vettiga möjligheter att sälja biljetter och ge underlag för större konserter. Artisterna som turnerar under inomhussäsongen håller till i den storleken på handbollshallar och ishockeylador, men vi saknar möjligheter att få hit de artisterna. Sedan krävs det folk som arrangerar konserter, räcker inte bara med en arena, så gäller att skapa förutsättningar även för nya arrangörer. Synpunkter från åhörarna Under kvällen fick vi in 24 skriftliga synpunkter från åhörarna. De flesta handlade om innehåll och vad som är viktigt att tänka på i förarbetet. Många lämnade även synpunkter på placering och utformning. Vi dokumenterade med filmkamera och använde inspelningen för att fånga upp muntliga synpunkter. Ett försök att lägga ut filmklipp från mötet på eskilstuna.se gjordes, men lyckades ej eftersom det är brist på kompetens och teknik för detta i kommunen. Några synpunkter från hearingen: Ha anpassning av lokaler i åtanke när det gäller idrottare med funktionsnedsättning. Utred på vilket sätt kostnader och fokus på en ny arena kan påverka fokus och satsningar på andra idrottsplan. Viktigt sticka ut, gör inte som alla andra. Gärna arenor men inte multi. Vid detta tillfälle blev det tydligt att vi inte skulle prata multiarena i fortsättningen, utan i stället använda arena/arenor. Detta kan ha upplevts som otydligt, t.ex. fick webbadressen eskilstuna.se/multiarena leva kvar eftersom den redan fanns med på olika ställen och var svår att ersätta. Vi kan bara konstatera att sådant kan inträffa när man startar en process på ett tidigt skede.

93 Bilaga H Öppet möte 21 oktober Till det andra öppna mötet i Lokomotivet 21 oktober kom cirka 100 personer. Projektledningen presenterade arbetsgruppen arbete så långt och vilka behov som kommit fram, förslag på lösning och lokalisering. Några synpunkter från mötet: Väldigt skönt att vi inte längre pratar om begreppet multiarena i Eskilstuna. Nu kan vi sätta ner foten och börja jobba för något som kan bli riktigt bra. När det ändå ska byggas ska vi se till att fylla tränings- och tävlingsbehovet för framtiden. Mentometerfrågor En mentometerövning gav oss kvitto på att färdriktningen var rätt. Resultatet var över lag mycket positivt: 99% var nöjda med mötet. Kreativt möte om ny arena skrev ekuriren på nätet samma kväll. Det visade sig att det finns ett starkt stöd för ny arena placerad i Munktellstaden eller Nätet. Även detta möte dokumenterades med filmkamera. Totalt deltog cirka 80 personer i mentometerövningen.

94