Sammanställning från dialogmöte Haninge blickar framåt. Workshop mellan föreningsliv och politiker -18 september

Transkript

1 Sammanställning från dialogmöte Haninge blickar framåt. Workshop mellan föreningsliv och politiker -18 september Närvarande: Politisk styrgrupp för framtagande av nytt idrottspolitiskprogram. Representanter från Kultur- och fritidsförvaltningen, Stockholmsidrotten, Haninges föreningsråd, Idrottsutskottet. Förenings representanter från: Haga Basket, Dalarö Sportklubb, Haninge handbollsklubb, Haninge Power Cheer Allstar, IFK Haninge, Vega FC, Vendelsö GF, Vendelsö IK, Jordbro United. Diskussionerna genomfördes i tre grupper med representanter från politik, föreningsliv och förvaltning i vardera grupp. Nedanstående är sammanställning från gruppdiskussionerna. Frågeställning 1. Vad är viktigt för att er förening ska utvecklas mot en mer jämlikt/jämställd/inkluderande förening? Vilket stöd önskar ni från Haninge kommun och Stockholmsidrotten? Samarbete/ samverkan - Kan föreningar samarbeta vad det gäller t ex flicklag. Tänk att Haninge som helhet kan ha ett representationslag för t ex juniorlag. - Föreningar borde tillsammans arbeta för att belysa vilken viktig roll idrotten har i t ex integrationsfrågor mm. Ideellt arbete/ Ekonomiska förutsättningar - Föreningar kan inte längre bygga endast på ideellt arbete. Det är svårt med ideella resurser eftersom samma personer får dra ett tungt lass. Föreningar behöver avlöna de som arbetar. - Kan någon i kommunen utföra det administrativa arbetet för mindre föreningar. - Alla har inte ekonomiska förutsättningar. Främst är det extra kostnaderna som spelar in, dvs matcher, cuper mm. Speciellt när ungdomarna blir äldre och föräldrarna inte vill betala längre har dessa inte möjlighet att vara med. De kan fortsätta träna men inte delta i annat.

2 2 (6) - Vissa föreningar har en fond som föräldrar med lite sämre ekonomi kan söka pengar i för t ex medlemsavgifter och utrustning. - Fotbollen har utvecklat en kommersiell verksamhet som t ex PT, nicktränare mm. Synen på barn- och ungdomsidrott - Synsättet behöver breddas. Det handlar inte bara om killar/tjejer utan om när man slutar i idrotten. Ungdomar slutar när träningstillfällena ökar mer och mer. Vad ska föreningarna göra för att behålla barn/unga? Det är svårt att komma in i idrotten vid högre ålder. Vilka möjligheter finns att inkludera mer? - Exempel: Genom att erbjuder olika nivåer för ungdomarna att träna och tävla på ska de kunna kliva ner i tränings/matchtid. - Hur kan man arbeta för att motverka tidig specialisering? Arbetssättet och formerna måste förändras så att målet är någonting annat än vad det varit tidigare, dvs tävling och prestation. - Varför slutar barn och unga i föreningslivet? 9/10 barn kliver in i idrotten men många slutar därför att det är stort fokus ligger på att träna och tävla. - Idag rör barn på sig på andra sätt än föreningslivet. - Barn och ungdomsidrotten måste värnas och utvecklas. Förslag är att det ska ske genom att idrotten ser till skolans läroplan och utvecklas utifrån den. - Det finns hinder för alla att delta pga otrygg miljö. Vissa områden är inte trygga på kvällen vilket gör att ungdomarna inte går till träningen på dessa platser. - Brist på ledare är ett stort problem. Vad kan kommunen göra? - Efterfrågar ledarutbildning i frågor om jämställdhet, jämlikhet, integrering mm. Ledarna måste få kunskap i frågorna för att kunna arbete och bemöta de. Kan kommunen stötta upp och utbilda kommunens olika ledare i frågor om jämställdhet, jämlikhet, hinder och möjligheter. - Föreningsrådet/idrottsutskottet kan vara en ingång för att bidra att skapa möjligheter. - Kommunen bör hjälpa föreningar att skapa förutsättningar för det livslånga idrottandet. Att alla, både barn och vuxna kan idrotta. Föreningar kan få stöd av Sisu i vissa frågor, vilka frågor ska kommunen stödja i?

3 3 (6) Frågeställning 2. Hur kan vi tillsammans arbeta för en kommunal samsyn när det gäller riktlinjer för barn och ungdomsidrott? - Formera en grupp med ordföranden som utformar hur arbetar vi med barn och ungdomar i Haninge. - T ex kan en förening ha elitlagen. Finns också en konkurrens mellan de olika sporterna. Kan barnen spela basket på vintern och fotboll på sommaren. - Att träffas mellan föreningarna och diskutera dessa frågor är en lösning. - Nätverkande mellan föreningar där samsyn och kunskap utbyts. - Idrottsutskottet är en part som kan vara med och skapa en samsyn. - Förslag: Temakvällar för att nätverkande. - De riktlinjer som idrotten har ska vi (föreningar) följa och det ska synas i föreningsbidragen. I den här kommunen ska vi stå för riktlinjerna. - Idrottsutskottet - ett drömscenario är att utskottet driver frågor för föreningarna gentemot kommunen. - Man är i sin bubbla och därför träffar man inte andra föreningar. Det är fullt upp för tränarna med sina träningar och det engagemanget. Samma kan gälla styrelsen. Man tänker inte på att träffar mellan föreningar/idrotter skapar ett utbyte av tankar, idéer och erfarenheter. - En synpunkt är att idrottsförbunden inte är hjälpsamma i frågan. De lägger matcher så att de krockar. - Vad har kommunen för vision? Frågeställning 3. Hur kan föreningar och Haninge kommun gemensamt arbeta mot att idrottsmiljöer utnyttjas på ett mer effektivt sätt? - Det är bra när föreningarna bjuds in av kommunen för att diskutera halltider. Då kan både föreningar och kommun redovisa sin syn och överenskommelser kan nås. Ses som ett bra sätt att arbeta med frågan.

4 4 (6) Samverkan - Dialog mellan föreningarna, t ex friidrotten och fotbollen. Kan fotbollen genomföra typen av övningar så att barnen inom t ex friidrotten kan träna utan att vara rädda. - Hur många träningar per vecka är rimligt att varje ungdom utövar. Är det kanske bättre att varje barn håller på med fler idrotter och tränar färre gånger per idrott. - Tidigare tydliga sommar- och vinteridrott utvidgas till året runt idrotter genom att säsongerna utvidgas. Det skapar konkurrens mellan idrotter om utövarna.. Hur ska föreningarna i Haninge hitta en samsyn? - Fotbollen lyfter det som ett problem. Eftersom ex. motorik och kondition är viktigt så är det fokus under vintern. - Kan man prioritera olika idrotter olika säsonger? Kan föreningar öppna upp sina verksamheter och samverka med varandra under säsongerna. På så sätt konkurrerar inte idrotterna och barn/unga kan utöva olika idrotter under olika säsonger. Lokaler - Alla är ense om att föreningar vill vara med i planeringen av byggen. - Lokaler är en resursfråga. - Samarbeta mellan föreningar för att skapa mer effektivitet av träningstider. När föreningar bokar av sina tider, kan andra använda de? --> Svårt att få till nya tider med kort framförhållning. Svårt att öka och lägga till tider, barnen går i skolan och hela livet är redan anpassat efter befintliga tider som är inplanerade. Extra tider är svårt att få till för verksamheten. Svårt med långsiktighet, skola, föräldrar. - Bygga effektivt t ex träningshallen på Torvalla hade med 4 meter till på bredden gjort att man kunnat spela basket på bredden på två planer. - Teknikutveckling?? --> Kan utveckling av bokning av tider, info etc ökar förutsättningarna. SKL arbetar med nya system för detta - En kontaktyta/person i frågor gällande stora arrangemang är väldigt viktigt. En prioriteringsfråga för kommunen. Se t ex. Västerås och Göteborg. Hela Västerås upplåter skolor och kräver att vaktmästeri och skolmatsal är igång. Föreningarna betalar inte. - Vid möte om hallar, fördelning etc behövs lång framförhållning för att föreningar ska komma. - I Vega inflyttade. Ett aktivitetshus, två sjumannaplaner vi saknar simhall, friidrott racket mm. Hur tänker man som kommun här?

5 5 (6) Frågeställning 4. Vilka frågor är viktigast för att er förening ska fortsätta utvecklas de kommande sex åren? Samarbete - Ett större utbrett samarbete mellan olika delar inom kommunen och en samsyn mellan olika förvaltningar och politiken. - Samarbete med skolan och möjlighet att använda skolarna för övernattning vid evenemang är viktigt. Både för att föreningar ska kunna växa och få intäkter samt för att dra evenemang till Haninge. - Kontakt med idrottslärare runt om i kommunen, det har gjorts men är svårt att få besöka. - Fritidsgårdarna är en annan viktig del. Går det att fånga upp nya ledare och nya aktiva här. Hur kan man arbete mot dem? - Öka samverkan mellan föreningar och reda ut stuprörstänkandet. (Stuprör handlar om hur politiker fungerar mellan förvaltningarna, stadsbyggnadsförvaltningen pratar inte med kultur- och fritids förvaltning osv) - Kommunen ska hjälpa till att skapa möjligheter till samverkan, para ihop rätt föreningar med varandra. Nyttja varandras olika kunskaper. - Idrottsutskottet vill vara med i arbetet och samla in och föra diskussioner. Ledare - Ledarutbildning och utveckling är viktigt. Stöttande av ledare är viktigt. - För att fånga nya ledare som inte är fokuserade på tävling och prestation kan ungdomar hittas på ställen utanför föreningslivet. Exempelvis från fritidsgårdarna, skolan. Idrottsmiljöer - Infrastruktur och förutsättningarna för idrott behöver förbättras. Idag är Torvalla överbelagt oavsett vilken sport det handlar om. - Föreningarna vill ha inflytande gällande utformning av lokaler. - Satsa på lokala idrottsföreningar kring lokala hallar mm. Närhet är viktigt. - Svårt att ut till Haninges barn och ungdomar i framför allt VH. När träning bedrivs i flera hallar försvårar det att bygga klubbkänslan. Blir bättre med nya hallen i Västerhaninge. Övrigt - Elitbidrag, vill bedriva fritidsgård på Torvalla i en barack för t ex läxläsning.

6 - Många föreningar önskar någon form av sociala ytor där t ex läxläsning - Öppna verksamheter. Möjligheter att idrotta utan att det är organiserat och krav på medlemskap. - Föreningar måste erbjuda möjligheten att vara kvar i en förening när man blir äldre utan krav att träna 2-4 ggr/v. Man kan vara kvar, träna en gång i veckan och fortfarande spela match. Man sållar inte bor ungdomarna som inte vill. 6 (6)