Sammanfattning av rapporter från Open Space-forum i Fröding Arena den 10 september

Transkript

1 Sammanfattning av rapporter från Open Space-forum i Fröding Arena den 10 september Den 10 september 2013 hölls ett Open Space-forum om hur vi kan göra Karlstad till en idrottskommun för alla på Fröding Arena. Diskussionerna i de grupper som skapades under Open Space-forumet resulterade i totalt 20 stycken rapporter. De ämnen som diskuterades spände över ett brett fält och berörde föreningsidrott ur många olika perspektiv. Vissa rapporter gav konkreta förslag på arbetssätt medan andra reflekterade över viktiga utmaningar kommunen står inför i sitt arbete med idrotten. Två ämnen som skapade stort engagemang var idrottsrörelsens framtida rekrytering av såväl unga som gamla samt arrangemangsidrott ur olika synvinklar. Behovet att finna nya sätt att rekrytera människor till föreningsidrotten verkar vara en stor fråga framöver. Organiserad spontanidrott och utökad idrottsskola var två förslag som kom upp på hur rekrytering av unga bör ske i framtiden. Inom idrott och arrangemang påpekas att kommunen bör finna sin roll och att ett strategiskt arbete kan vara gynnsamt i framtiden. En tematisering av rapporterna visar följande: tre diskussioner rörde arenor och anläggningar, två diskussioner handlande om events eller marknadsföring, fyra diskussioner berörde föreningsutveckling på ett eller annat vis, fyra olika diskussioner handlade om olika framtida idrottsformer, tre diskussioner tog upp exkluderingsproblematiken inom idrottsrörelsen., en diskussion fördes om sambandet mellan breddidrott och elitidrott. Dessutom fördes en diskussion om behovet av en Internettjänst på karlstad.se där man kan söka, hitta och jämföra idrottsföreningar och dess verksamhet. Detta förslag har kultur- och fritidsförvaltningen satt igång att arbeta med direkt genom att utveckla existerande föreningsregister på karlstad.se. Det här förslaget kommer således inte ingå i det fortsatta arbetet med den idrottsstrategiska planen. De konkreta förslag som framkom under gruppdiskussionerna kommer att diskuteras vidare på seminarier i det fortsatta arbetet med Karlstads kommuns idrottsstrategiska plan. På följande sidor redovisas innehållet i rapporterna.

2 IDROTTEN OCH SAMHÄLLET Samarbete mellan skolan och föreningar Utveckla Idrottsskolan bättre. HUR GÖR VI MED DE SOM INTE HAR RÅD? Föreningarna har ett eget ansvar tillsammans med kommunen och Riksidrottsförbundet. Riksidrottsförbundet borde ta ett större ansvar. Föreningarna behöver uppmärksamma problemet ännu mer. Kommunen ska stötta områden med problem men man ska tänka att kommunen inte kan lösa allt. Samordning behövs. ORGANISERAD SPONTANIDROTT FÖR ALLA PÅ IS Få alla att börja spontant åka skridskor (gamla, föräldrar, invandrarbakgrund) Mer isstider i LLA. Längre säsong och minska event. Nyttja befintliga isstider mer, som i Norvalla. Undersök behovet hos skolor och allmänhet av isstider. Om kommunen vill att invånarna ska idrotta på is skapa då förutsättningarna. FLER ISYTOR/ARENOR Mera bredd Bättre rekrytering Ekonomisk vining Mångfald Bibehålla spelare Fler event Större möjligheter till cuper och veteranturneringar

3 FÖRENINGSFÖRTECKNING PÅ KARLSTAD.SE Det saknas en övergripande förteckning online över idrottsföreningarna i Karlstads kommun. Vi vill skapa en hemsida där man kan söka på respektive idrott och på så sätt hitta rätt förening. Man kan jämföra och hitta inspiration på kommunens bostadssida där det finns förteckning över privata hyresvärdar. Karlstad skall kunna stoltsera med sina många idrottsföreningar. Detta är en enkel service som skulle bidra till en attraktivare kommun. En kunnig kontaktperson skall vara knuten till sidan och svara på frågor. Viktigt med uppdaterad info. ARENA: BEGRÄNSNINGAR OCH MÖJLIGHETER Tänka på när man bygger anläggningar att samverka mellan olika idrotter. Bygg inte specialhallar Drop in-idrott via Karlstads kommun utökas. Samverkan mellan kommuner när det gäller udda sporter och tävlingsarena. Det förekommer dåligt städade anläggningar. Öka tillgängligheten på de anläggningar som finns. Unga ska få åka gratis stadsbuss till och från anläggningarna. Bygg färdigt Bryngfjordsbacken innan någon annan anläggning påbörjas för någon annan idrott.

4 NOLLTAXA Större krav från kommunen så att föreningarna låter ungdomarna prova på och att kommunen själva håller i spontanidrottsverksamhet och nyttjar anläggningarna. Mycket olika förutsättningar mellan klubbar, idrotter och åldrar. Fördelning av tider vem bestämmer? Antal, idrotter, tider? Nolltaxa för all ungdomsverksamhet, träning och matcher. STYRELSEARBETE Kompetenspool av personer i Fas 3 och funktionsnedsättning av olika slag som kan hjälpa föreningarna med administrativa och ekonomiska uppgifter. HJÄLPA BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTT- NING IN I IDROTTEN Föreningslots hjälper till med kontakter in i idrotten. Erbjuda utbildning till föreningar t ex via Klaraborg. Kunskap är A-O PLATSMARKNADSFÖRING Hur jobbar kommunen med marknadsförening genom idrotten? Gemensam varumärkesstrategi för att nå Karlstad Idrotten är ett av skälen till att man flyttar till en plats. Öka utväxling av evenemang för att skapa en profil för Karlstad/Värmland t ex OS Lillehammer. Gemensam idrott- och evenemangskalender + hitta samarbetspartners. Idrottsprofiler skapar en bild av Karlstad och Värmland. Våga synliggöra t ex Stefan Holm, Irene Ekelund. Mer samarbete mot andra sektorer, t ex partikongresser etc.

5 MORGONDAGENS IDROTTSFÖRENINGAR Nya behov, anpassa efterfrågan, säkerställa ideellt engagemang, Idrott för alla, fler aktiviteter för flera, ledare. Idrott för alla fler aktiviteter kräver fler ledare. Hur ser efterfrågan ut idag? Vad vill kommunen och invånarna ha av idrotten? Evenemang, ungdomsverksamhet, vuxenverksamhet, folkhälsa. Incitament för ideellt engagemang. Tydliggöra insatsernas värde för Karlstads kommun. Höja statusen för ideellt engagemang. Är man lika benägen att samlas i förening och betala medlemsavgift eller vill man hellre samlas i informella grupperingar och idrotta/motionera? Samverka inom idrotten men också över idrottsgränserna. Paketera de ideella insatserna ställa krav. Kommersialiserar vi idrotten själva? Tydliggöra medlemmarnas ansvar. ELIT OCH BREDD Växelverkan se sammanhangen. Hitta samarbetsformer Olika uttalade roller. Förhindra utslagning. Brist på arenor hämmar utvecklingen med gemensamma effekter. Måste ha bredd för att ha elit och vice versa. Vad är idrottens ansvar oavsett elit eller bredd? Många ideella som arbetar hårt för att växa ungdomsverksamheten vilket är mycket resurskrävande. Renodla kultur och idrott. Det är olika mekanismer. Föreningen åläggs ett samhällsanvar Hur ser uppdraget ut som ideella ledare åtar sig? Gemensamt idrottskansli för stötta ledare med administrativa uppgifter. Om det är bra att ungdomsverksamheten växer, vilka resurser tillsätts? Involvera hela systemet elit och bredd, inte bara bredd. Vilka är framtidens idrotter? Arena med multifunktioner, omställningsbar, teknikutrustning.

6 IDROTTSEVENEMANG I KARLSTAD Vår omvärld bör känna till de ekonomiska konsekvenserna av ett event. Tillsätt en ekonomisk idrottslots. Samverkan mellan idrottsföreningarna. Har alla tillgång till arenorna i Karlstad? (Löfbergs Lila Arena) ÅLDERN PÅ LEDANDE POSITIONER I IDROTTSFÖRENINGAR o Idrotten måste se till att föreningen har minst två ungdomsrepresentanter och/eller ungdomssektion. o Kommunen kan föredra att ha unga i styrelsen. o Mindre aktivitetsstöd till de som inte fyller upp kommunens krav. o I föreningens organisation finns en ungdomssektion som är ett rådgivande organ till styrelsen. De har två platser i en sjumannastyrelse med röst- och motionsrätt. De säkerställer att det finns personer som är valbara till framtida styrelser och kan se ungdoms- och utövarperspektiv som annars saknas i gubbstyrelserna. SAMVERKAN MELLAN IDROTTER OM UTBILDNING Mycket utbildning är lik oavsett idrott. o Styrelsearbete o Unga ungdomsledare o Pedagogik o Etc SISU som samordnare? Gemensam utbildning skapar: o Kontaktnät tvärs över idrotter och klubbar o Respekt för varandras idrotter o Möjlighet att hjälpa varandra tvärs över idrotterna. Kommunen kan bidra med att anordna återkommande möten mellan olika idrotter typ som dagens arrangemang (Open Space-forumet). Samverkan mellan klubbar för att skaka fram ledare till elevens val i skolan.

7 UTSLAGNING INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTT o Ärlighet hos ledare. Man kan inte lova någon att den får vara med och sen får den inte det. o Idrottsledare bör vara utbildade och kunna hantera situationer. o Kanske ska man ha fler lag. Även de som spelar i elitserierna kan må dåligt. Även de som är bäst och blir uttagna kan drabbas psykiskt de med. o Ledare som ser alla. o Man kan ifrågasätta de som spelar en sport och fråga om de vill syssla med något annat. Upplysa dem att ledaren inte alltid vet bäst. o Uppmuntra de som inte blir uttagna så att de blir sedda. o Duktiga och välutbildade ledare behövs. o Hitta nya lösningar inom föreningarna och inte bara nöja sig med att säga nej. FAMILJEIDROTT o Rekrytering av hela familjen. o Helgläger för hela familjen. o Marknadsföring på kommunens hemsida. o Idrottsrunda dvs öppet hus samtidigt i olika idrottsanläggningar o Extra ekonomiskt stöd från kommunen till familjeaktiviteter o Anpassa anläggningar och utrustning. o Förlägg tider till ex söndag eftermiddag eller kväll. o Benchmarking mot exempelvis orientering, judo etc SPONTANIDROTT o Spontana ytor rustas och hålls levande. o Fritidsledare o Idrottspark där idrottsföreningar tar ansvar för olika tider typ drop in. Det innebär att de behöver ekonomiskt stöd. Kombinera spontanytor med drop in. o Samarbete med fastighetsägare o Isytor med förutsättning för ideella initiativ. o Kommunen stödjer initiativ typ Friska Karlstad o Fler arenor ger fler möjligheter till spontanidrott.

8 UTVECKLING AV IDROTTSSKOLAN o Låt flera skolor och fritidshem delta. o Samordna bussturer till flera anläggningar. o Flera idrotter i samma anläggning. o Begränsa inte antalet tillfällen per idrott. o Högstadie- och gymnasieelever är ledare i sin idrott tillsammans med en vuxen. o Unga leder yngre. o Fixa nybörjarmottagande i klubben. ANLÄGGNINGAR BEFINTLIGA OCH NYA Utnyttjandet på en del anläggningar är låg och/eller ojämn. Vad händer i teorin och i praktiken? Här har föreningslivet ett stort ansvar gentemot kommunen (genom nolltaxan) och andra föreningar. T ex Löfbergs Lila Arena skola/allmänheten dagtid, Fröding Arena - skola och fritid Skolor och idrottshallar hänger ihop. Det är inte bara skolornas ansvar att bygga och renovera idrottshallar. Det måste upp på en högre nivå i kommunen. I planen: Var ska stora hallar ligga? Bättre underhåll på befintliga anläggningar och sporthallar. När man bygger tänk framtid. Större yta, fler publik, funktionellt. Bra initiativ av kommunen att utnyttja föreningarnas kompetens.