Idrottspolitiskt Program En genomgång av programmet, vad som uppnåtts och hur vi skall gå vidare. Idrottsrådet

Transkript

1 Idrottspolitiskt Program En genomgång av programmet, vad som uppnåtts och hur vi skall gå vidare. Idrottsrådet Bakgrund Idrottspolitiskt program arbetades fram av Kungälvs kommun och idrottsföreningarna Programmet togs av KS och har en giltighetstid till föreningar genom cirka 50 ideellt arbetande representanter deltog i arbetet. I programskriften kan man också läsa om syftet med programmet. Genom det idrottspolitiska programmet vill vi utveckla idrotten genom samverkan mellan idrotten, kommunen och näringslivet. att medborgarna i Kungälvs kommun har god hälsa, har kunskap och möjlighet att utöva idrott oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet eller funktionshinder, upplever att de har livskvalitet. Idrottsrådets genomgång Idrottsrådet har under några timmar gått igenom förslagen i det Idrottspolitiska programmet för att se vad som genomförts och vad som eventuellt återstår att göra. Det som står under rubrikerna Vi vill och är direkta avskrifter av programskriften. inklusive noter är Idrottsrådets bedömning. Rapporten avslutas med Idrottsrådets förslag till prioriteringar och aktiviteter. Idrott - Skola - Att det finns väl kända mötesplatser för idrotten och skolan - Att skolornas utemiljö inspirerar till lek och rörelse - Att förutsättningar skapas för gemensamma aktiviteter - Att idrotten engageras som kraft och resurs för en positiv samhällsutveckling, t.ex. genom att skola och idrott samarbetar i syfte att uppmuntra ungdomar till aktivitet Genom att utse föreningsombud på skolorna och skolombud hos föreningarna Genom att verka för att föreningsledare skall får ersättning för idrottspolitiskt uppdrag Genom samverkan mellan idrott, skola och Hus & Mark gällande skolornas utemiljö Genom aktiviteter där skola och föreningar samverkar Ja

2 Idrott - Idrott - Att föreningarna inbördes och i samverkan med kommunen verkar för att främja samarbete före konkurrens - Att idrottens roll i Kungälvs kommun stärks. Styrkan uppnås genom idrottens egna mål att rekrytera och engagera medlemmar. Nätverk där kunskap och olika förutsättningar förmedlas är också en viktig beståndsdel - Att en gemensam policy gällande grundläggande värderingar framarbetas - Att samarbetet mellan klubbarna, kommunen och näringslivet utvecklas Genom ledarskapsutveckling i olika former: Nätverk, utbildning, seminarier, Ja, 1/ workshops och/eller barn och ungdomsledarutbildning Genom förbättrad kommunikation mellan idrottsföreningarna i kommunen Ja 2/ Genom att utveckla Idrottsrådet utvidgas samarbetet mellan klubbarna, Ja/3 kommunen och näringslivet 1/ Främst i samarbete med SISU 2/ Blivit bättre. Nätverk har bildats t.ex. fotbollsalliansen, hallföreningarna och isföreningarna. 3/ Positiv trend, men inte i mål på något sätt Idrott Social samhällsutveckling - Finna nya samarbetsformer mellan idrottsföreningarna och övriga intressegrupper i samhället - Erbjuda lättillgänglig information som underlättar delaktighet i föreningslivet - Förmedla idrotten som resurs för en positiv samhällsutveckling, t.ex. genom att skola och idrott samarbetar i syfte att uppmuntra ungdomar till aktivitet - Öka kunskapen om integrations- och mångfaldsfrågor Genom gemensamma aktivteter som marknadsförs bl.a. via kommunens hemsida Genom att utveckla Idrottsrådet och utvidga samarbetet mellan kommunens idrottsföreningar och de mjuka nämnderna Genom ömsesidigt kompetensutbyte mellan idrotten och förvaltningarna Ja 1/ 1/ Framtidgruppen kan vara ett exempel, men annars inga kända exempel

3 Idrott Näringsliv - Att samarbetet mellan idrotten i Kungälv, Kungälvs Kommun och näringslivet utvecklas. Syftet är att skapa vinna vinna situationer, t.ex. genom att fler arrangemang genomförs i Kungälv - Att det tydliggörs hur idrotten gagnar turist och besöksnäringen Genom att skapa en arbetspool där föreningarna kan utföra enklare arbetsuppgifter åt kommunen och företagen Genom enkätundersökning i samband med idrottsarrangemang Genom att fokusera på starka varumärken (idrottsprofiler) som kungälvsidrotten fostrat 1/ 1/ Någon arbetspool har inte startats men enskilda föreningar utför uppdrag åt företag t.ex. inventeringar och paketering i affärer. Föreningar har skött kommunens utebad. Anläggning drift & skötsel - Att det skapas ett program för drift och skötsel av alla idrottsanläggningar i Kungälvs Kommun, utifrån rådande verksamhet och förutsättningar - Att Kungälvs kommun tillsammans med föreningslivet utarbetar en strategi för Kungälvs idrottsanläggningars tillgänglighet och positiva utveckling med utgångspunkt från ungdomsoch folkhälsoperspektivet - Att de idrottsliga aspekterna tas med som en prioriterad punkt i arbete med planering av infrastruktur och nya bostadsområden Genom att föreningar upprättar skötselpooler i anläggningar med flera utövande, för fördelning av arbetsinsatser Genom en långsiktig strategi för nybyggnation av idrottsanläggningar med realistiska mål och förväntningar Genom samverkan mellan idrotten och samhällsbyggnadskontoret gällande planering av infrastruktur och nya bostadsområden 1/ 1/ Varje förening sköter sin del av ålagt arbete

4 Stöd till idrotten - Bidrag - Att syftet med bidragen skall vara o Bidra till en god folkhälsa o Fostra ansvarstagande individer o Stimulera integration o Säkra Kungälv som en attraktiv kommun o Skapa en rolig, stimulerande och omväxlande fritid o Generera ideellt arbete Genom ett omarbetat bidragssystem Ja 1/ Genom att utveckla kommunens redovisningssystem, för att möjliggöra Ja 2/ jämförelser mellan direkta och indirekta bidrag samt mellan kommunens egna och av idrottsföreningar ägda anläggningar. Varje anläggnings kostnader och intäkter måste kunna särredovisas. Anläggningens utnyttjande av olika föreningar, skolor, etc. måste också kunna redovisas. Genom att hyror och aktivitetsstöd kvittas mot varandra innan utbetalning Ja sker alternativ faktura skickas 1/ Pågår 2/ Underlagen finns för att göra beräkningar Idrottsrådets slutsatser och förslag Idrottsrådet konstaterar att en del aktiviteter genomförts under de senaste 12 åren och andra aktiviteter återstår att göra alternativt omvärdera. Rådet anser att Idrottspolitiskt program fortfarande är en bra utgångspunkt för att prioritera bland åtgärder och behov. Idrottsrådet har valt ut tre områden som vi vill fokusera på. 1. En långsiktig plan för utvecklingen av idrottsanläggningar i kommunen a. Att upprätta en långsiktig strategi finns med som aktivitet i Idrottspolitiskt program b. Att låta idrottens behov och möjligheter att uppfylla kommunens mål när det gäller tillväxt och social hållbarhet styra prioriteringarna. Pågående enkät Flaskhalsar i idrotten kan vara ett sådant inspel i processen. c. I idrottspolitiskt program står under Vad är avgörande för att vi skall lyckas? att eftersträva jämlikhet för alla föreningar oavsett driftsform av anläggningar. Det här området måste beaktas på ett annat sätt än vad som hittills gjorts. d. Ekonomiska medel är givetvis alltid en begränsning i vad man kan göra, men erfarenheten från andra kommuner visar att man kan uppnå samma mål med helt olika ekonomiska medel. I idrottspolitiska programmet anges som en avgörande faktor för att lyckas: Nya finansieringsformer och ägarformer som inte enbart kräver kommunal finansiering och huvudmannaskap. Detta är ett angreppssätt som känns oprövat. När föreningar investerar öppnar det upp för andra finansiärer, t.ex.

5 Allmänna Arvsfonden, stiftelser, etc. Idrottsrådet tycker bl.a. att kommunen skall utreda vilken betydelse stoppet för borgensåtaganden har i detta sammanhang. e. Ibland anges detaljplaner vara hinder för utbyggnader, tillbyggnader, etc. Idrottsrådet tycker kommunen skall pröva vilken flexibilitet som kan finnas i en detaljplan alt. hur under vilka villkor planen kan ändras, innan man slår fast att planen stoppar ny-, om- eller tillbyggnad. f. I det Idrottspolitiska programmet står att kommunen skall se idrottens roll i samhället som en resurs och en möjlighet och att idrotten skall ses som en investering med återbäring. Det är en bra utgångspunkt i det fortsatta arbetet. 2. Plan för att klara tillväxt och social hållbarhet a. Liksom andra kranskommuner i Göteborgområdet växer Kungälvs kommun kraftigt. Detta ställer krav på många funktioner inom en kommun men också på idrottsföreningarnas verksamhet. Kommunen och idrotten bör gemensamt göra upp handlingsplaner som visar hur man gemensamt kan öka idrottens kapacitet att hjälpa till. b. Ett sätt är att starta projekt för att utnyttja anläggningar på tider som inte är belagda av föreningars ordinarie verksamhet. Projekten kan behöva inhyrda ledare. c. Det finns grupper av ungdomar som vill utöva idrott i olika former, men göra det på en lägre nivå och med lägre intensitet än vad som är vanligt i föreningarnas verksamhet. Föreningarna bör se hur man kan fylla detta behov. d. Om tillväxten skall klaras är naturligtvis en utbyggnad av kapaciteten i anläggningar viktig. Idrottsrådet anser att man bör pröva möjligheten att göra stegvisa utbyggnader, detta för att minska trycket i investerings- och kostnadsbudgeten. e. Det finns en rad exempel på där skolor och föreningar samarbetar. Detta utöver verksamheten i Idrottsskolan. Idrottsrådet anser att detta samarbete bör öka. f. I planerna bör också ingå hur man gemensamt kan öka flickors idrottande samt hur man kan öka andelen ungdomar som stannar kvar som idrottande ungdomar i föreningarna. Det senare är viktigt också för utvecklingen av ledare. Vidare bör planerna innehålla aktiviteter för hur andra grupper ungdomar som står utanför idrottandet kan attraheras att börja idrotta och att komma in i föreningslivet. 3. Marknadsföra Kommun, näringsliv och föreningar i syfte att öka idrottandet. a. Kungälv har fostrat ett större antal ungdomar som nått elitnivå i internationell konkurrens och i globala sporter. Detta faktum har använts lite i marknadsföringen och som en stimulans för alla idrottande ungdomar, inklusive föreningarna. Vi tänker på idrottare inom friidrott, ishockey, golf, segling, m.m. b. Idrottsrådets förslag är att bjuda in kommunens idrottande ungdomar och dess föreningar till ett årligt seminarium (t.ex. i Mimers Hus) där några av elitidrottarna presenteras, intervjuas, etc. Seminariet arrangeras tillsammans med ett eller flera företag i Kungälv och därigenom får vi också till ett ökat samarbete mellan näringslivet, kommunen och idrotten. Detta är ett område som nämns i Idrottspolitiskt Program, men där aktiviteterna i stor utsträckning uteblivit.