Idrottspolitiskt program

Transkript

1 Idrottspolitiskt program Program Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer: Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ: Beslutad av: Ersätter tidigare beslut Datum för beslut: Giltighetstid: Handläggare: Kjell Persson KS2004/ Fritidschef Kultur och fritidsberedningen Kommunfullmäktige

2 I P P processen Projektledare anställs 1/6-04 Kungälvsidrottens ordförandekonferens 2/10-04 Kartläggning, studiebesök, information, klubbesök Arbetsgruppernas process Förslag till Idrottspolitiskt program för Kungälvs Kommun J UN J U L AUG SEP OKT NO V DEC J AN FEB MA R AP R MAJ Figur 1 Processbeskrivning I P P Under ett års tid har processen med att utforma ett idrottspolitiskt program för Kungälvs kommun pågått. Arbetet har under november-04 t.o.m. april-05 skett i 6 arbetsgrupper under ledning av en projektledare anställd av Kungälvs kommun. Arbetsgruppernas deltagare rekryterades i samband med Kungälvsidrottens ordförandekonferens i oktober-04. I grupperna, som haft möten varje månad, ingår även representanter från kommunen och dess näringsliv. Arbetet i arbetsgrupperna har skett på ideell basis. Gruppledarna har utbytt erfarenheter samt lämnat lägesrapport på projektgruppens möten, totalt 5 möten. I P P:s arbetsgrupper: SOCIAL SAMHÄLLSUTVECKLING NÄRINGSLIV SKOLA IDROTT A NLÄGGNINGAR DRIFT & SKÖTSEL STÖD TILL IDROTTEN Gruppledarna bildar: PROJEKTGRUPPEN I P P Figur 2

3 Förord Till grund för den viljeyttring som framkommer i detta dokument ligger ett digert arbetsmaterial framarbetat av ca. 50 ideellt arbetande föreningsrepresentanter från närmare 30 föreningar 1. Arbetet har bedrivits i 6 arbetsgrupper och det uppskattade antalet ideella mantimmar uppgår till ca Arbetsgruppernas material finns arkiverat på Fritidskontoret och kommer att användas i det framtida arbetet för en positiv utveckling av idrotten i Kungälvs kommun. Detta material är tillgängligt för den som vill fördjupa sig i respektive område. Kungälv 10 oktober 2005 Håkan Hambeson Fritids Mikaela Wingqvist Projektledare 1 Idrottsrådet, Boxningsklubben Kungälv, GF Kungälvsgymnasterna, Hålta IK, Hålta ungdomsskytteförening, IFK Kungälv, IK Kongahälla, Kongahälla AIK, Kareby IS, Kungälvs Kommuns Idrottsförening, Kode IF, Kongahälla Ridsällskap, Kungälv Orienteringsklubb, Kungälvs Volleybollklubb, Kungälvs Handbollsklubb, Marstrands IBK, Kungälvs Roddklubb, Kungälvs Simsällskap, Kungälvs Taekwon-Do klubb, Romelanda Ungdomsförening, Ytterby Kungälvs Konståkare, Ytterby IS 2 Att presentera exakt siffra över ideella mantimmar under processen är omöjligt, men bara mötestiden ger drygt 400 timmar, ett rimligt antagande är att arbetet utanför mötestiden varit minst det dubbla.

4 I Sverige har idrottsrörelsen en mycket stor betydelse som landets i särklass största folkrörelse. Nästan hälften av landets invånare är medlemmar i en idrottsförening och ca. 2 miljoner är aktiva utövare. Dessa är verksamma i ca föreningar och stöttas av idrottens ryggrad: över ideella ledare! 1 Motsvarande siffror för Kungälvs kommun är uppskattningsvis 90 föreningar, 2400 ideella ledare och 8000 aktiva utövare. Skälen till att delta i idrottsaktivitet är många. Det kan vara för att det är roligt, att det höjer livskvalitén eller att det ger en social gemenskap, kamratskap etc. Andra idrottar för att må bra, för att få en god fysisk kondition. Oavsett skäl är idrottsrörelsen ett helt avgörande inslag i det förebyggande folkhälsoarbetet. För det lokala näringslivet är det viktigt med en väl utvecklad idrottsrörelse som kan erbjuda företagens anställda och deras familjer ett rikt och varierat utbud av meningsfull fritidssysselsättning och motion. I många fall kan just denna möjlighet till aktiv fritid vara avgörande när företag står inför att välja etableringsort. Idrottsrörelsen präglas av framtidstro. I idrotten finns en inbyggd ambition till utveckling och ständig förbättring. Genom sin verksamhet är idrotten en resurs när det gäller att skapa ett samhälle där barn och ungdomar utvecklas till ansvarsfulla, demokratiska människor och medverkar härigenom till att skapa ett bra samhälle. Att stödja kommunens idrottsföreningar på rätt sätt blir därmed en viktig framgångsfaktor för Kungälvs kommun. 1 Idrotten Vill, Riksidrottsförbundet 1995

5 Idrottspolitiskt program för Kungälvs kommun Kungälvs kommun har många idrottsföreningar med relativt goda förutsättningar för att bedriva sin idrott. Genom det idrottspolitiska programmet vill vi utveckla idrotten genom samverkan mellan idrotten, kommunen och näringslivet. Vi vill att medborgarna i Kungälvs kommun: har god hälsa. har kunskap och möjlighet att utöva idrott oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet eller funktionshinder. upplever att de har livskvalitet. Detta uppnår vi genom samverkan, delaktighet, dialog och öppenhet både från kommunen och föreningarna. Identifierade områden att samverka kring: Idrott skola Idrott näringsliv Idrott social samhällsutveckling Idrott idrott Anläggningar drift & skötsel Stöd till idrotten Idrottens aktiva medverkan. Avsätt resurser för att bygga nätverk. Satsa på marknadsföring / information. Visa i konkret handling. Skapa förståelse för varandras verksamhet, spelregler, möjligheter och begränsningar. Stärk idrottens roll i samhället och se den som en resurs och möjlighet - se idrotten som en investering med återbäring. Det handlar om att våga satsa och ha viljan och modet att förändra och välja bort för att skapa nytt. Ta fram styrkort, d.v.s. instrument för styrning i önskvärd riktning, i Kungälv kallar vi det balanserad styrning.

6 Idrott Skola Vi vill Att det finns välkända mötesplatser för idrotten och skolan. Att skolornas utemiljö inspirerar till lek och rörelse. Att förutsättningar skapas för gemensamma aktiviteter. Att idrotten engageras som kraft och resurs för en positiv samhällsutveckling, t.ex genom att skola och idrott samarbetar i syfte att uppmuntra ungdomar till aktivitet. Genom att utse föreningsombud på skolorna och skolombud hos föreningarna. Genom att verka för att föreningsledare skall få ersättning för idrottspolitiskt uppdrag. Genom samverkan mellan idrott, skola och Hus & Mark gällande skolornas utemiljö. Genom aktiviteter där skola och föreningar samverkar. Att kommunen bjuder in föreningarna och att vi tillsammans hittar former för samverkan. Att kommunen arbetar med utemiljön i skolplanen och att det skapas incitament för föreningar att delta. Information och marknadsföring. Idrottens aktiva medverkan.

7 Idrott Idrott Vi vill Att föreningarna inbördes och i samverkan med kommunen verkar för att främja samarbete före konkurrens. Att idrottens roll i Kungälvs kommun stärks. Styrkan uppnås genom idrottens egna mål att rekrytera och engagera medlemmar. Nätverk där kunskap och olika förutsättningar förmedlas är också en viktig beståndsdel. Att en gemensam policy gällande grundläggande värderingar framarbetas. Att samarbetet mellan klubbarna, kommunen och näringslivet utvecklas. Genom ledarskapsutveckling i olika former: nätverk, utbildning, seminarier, workshops och/eller barn och ungdomsledarutbildning. Genom förbättrad kommunikation mellan idrottsföreningarna i kommunen. Genom att utveckla Idrottsrådet utvidgas samarbetet mellan klubbarna, kommunen och näringslivet. Viljan att samarbeta. Tydliga mål. Strategi för samverkan med idrottsrådet som bas. Information och marknadsföring. Idrottens aktiva medverkan i förverkligandet av ett antal identifierade samverkansaktiviteter.

8 Idrott Social Samhällsutveckling Vi vill Finna nya samarbetsformer mellan idrottsföreningarna och övriga intressegrupper i samhället. Erbjuda lättillgänglig information som underlättar delaktighet i föreningslivet. Förmedla idrotten som resurs för en positiv samhällsutveckling, t.ex genom att skola och idrott samarbetar i syfte att uppmuntra ungdomar till aktivitet. Öka kunskapen om integrations- och mångfaldsfrågor. Genom gemensamma aktiviteter som marknadsförs bl.a. via kommunens hemsida. Genom att utveckla Idrottsrådet och utvidga samarbetet mellan kommunens idrottsföreningarna och de mjuka nämnderna. 2 Genom ömsesidigt kompetensutbyte mellan idrotten och kommunens förvaltningar. Gemensam marknadsplan/strategi. Utvecklandet av Idrottsrådet. Framtagande av strategi för mångfaldsfrågor. Tydliga, mätbara mål, till exempel antal aktiva inom idrotten, antal nysvenskar inom idrotten, antal utförda utbildningar. 2 Socialnämnden, Kulturnämnden, Barn och ungdomsnämnden, Fritidsnämnden och Gymnasienämnden.

9 Idrott Näringsliv Vi vill Att samarbetet mellan idrotten i Kungälv, Kungälvs kommun och näringslivet utvecklas. Syftet är att skapa vinna vinna situationer, t.ex. genom att fler arrangemang genomförs i Kungälv. Att det tydliggörs hur idrotten gagnar turist och besöksnäringen. Genom att skapa en arbetspool där föreningarna kan utföra enklare arbetsuppgifter åt kommunen och företagen. Genom enkätundersökning i samband med idrottsarrangemang. Genom att fokusera på de starka varumärken (idrottsprofiler) som Kungälvsidrotten fostrat. Tydliggöra idrottens bidrag till turist- och besöksnäringen. Strategi för samverkan med Idrottsrådet som bas. Idrottens och näringslivets aktiva medverkan i förverkligandet av ett antal identifierade samverkansaktiviteter, vars syfte exempelvis är att påverka sjukskrivningstalen i positiv riktning.

10 Anläggning drift & skötsel Vi vill Att det skapas ett program för drift och skötsel av alla idrottsanläggningar i Kungälvs kommun, utifrån rådande verksamhet och förutsättningar. Att Kungälvs kommun tillsammans med föreningslivet utarbetar en strategi för Kungälvs idrottsanläggningars tillgänglighet och positiva utveckling med utgångspunkt från ungdoms- och folkhälsoperspektivet. Att de idrottsliga aspekterna tas med som en prioriterad punkt i arbete med planering av infrastruktur och nya bostadsområden. Genom att föreningar upprättar skötselpooler i anläggningar med flera utövande, för fördelning av arbetsinsatser. Genom en långsiktig strategi för nybyggnation av idrottsanläggningar med realistiska mål och förväntningar. Genom samverkan mellan idrotten och samhällsbyggnadskontoret gällande planering av infrastruktur och nya bostadsområden. Nätverket som har uppstått mellan föreningarna under I P P-arbetet skall fortsätta och vidareutvecklas. Att eftersträva jämlikhet för alla föreningar oavsett driftsform av anläggningar. Viljan och modet att förändra och välja bort för att skapa nytt. Långsiktig strategi i takt med samhällsplaneringen. I arbete med planering av infrastruktur och nya bostadsområden tas de idrottsliga aspekterna med. Nya finansierings- och ägarformer som inte enbart kräver kommunal finansiering och huvudmannaskap. Idrottens aktiva medverkan. Idrottens roll i samhället: Se den som en resurs och möjlighet - se idrotten som en investering med återbäring.

11 Stöd till idrotten Bidrag Vi vill Att syftet med bidragen skall vara: Bidra till en god folkhälsa. Fostra ansvarstagande individer. Stimulera integration. Säkra Kungälv som en attraktiv kommun. Skapa en rolig, stimulerande och omväxlande fritid. Generera ideellt arbete. Genom ett omarbetat bidragssystem. Genom att utveckla kommunens redovisningssystem, för att möjliggöra jämförelser mellan direkta och indirekta bidrag samt mellan kommunens egna och av idrottsföreningar ägda anläggningar. Varje anläggnings kostnader och intäkter måste kunna särredovisas. Anläggningens utnyttjande av olika föreningar, skolor etc. måste också kunna redovisas. Genom att hyror och aktivitetsstöd kvittas mot varandra innan utbetalning sker alternativt faktura skickas. Ett synsätt, där kommunen betraktar stödet till idrotten som en investering med återbäring. Mod att pröva något nytt och vara långsiktig. Öppenhet både från kommunen och föreningarna. För att få en ännu mera korrekt bild av hur direkta och indirekta bidrag fördelas behövs en analys av hur bidragen fördelas med avseende på Idrotter Ålder Kön Integrationsaspekter Funktionshindrade Elit kontra bredd Mottagare Dessutom vore det av intresse att genomföra en analys över vad en än kraftigare satsning på idrotten skulle ge rent ekonomiskt.

12 Kungälvs Kommun Kungälv Tel. vx