Kommunen kom överens med föreningarna inom Arenastaden att dessa skulle bli ägare av sina respektive arenor.

Transkript

1 Vision Arenastaden Arenastaden i Växjö är ett centrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang och skapar möten mellan människor. Med så många arenor i nära anslutning till varandra, där 15 olika sporter samsas, är Arenastaden i Växjö unik i sitt slag och ett av de bästa idrottsområdena i Sverige. Under våren 2009 tog kommunen i samverkan med ledande idrottsföreningar fram en dispositionsplan för Arenastaden som omfattade ett område på kvadratmeter. Förutom bostäder och kontor skulle här, vid sidan om redan befintliga idrottsanläggningar, byggas ett stort antal nya idrottsarenor för bland annat ishockey, fotboll, friidrott, innebandy och truppgymnastik. Arenastaden har nu blivit Sveriges bäst samlade arenaområde där idrottens anspråk på ändamålsenliga anläggningar tillvaratagits och utvecklats samtidigt med områdets kommersiella värden. Växjö kommun har arbetat målmedvetet med att skapa inte bara arenor i toppklass utan också ett samarbete med näringslivet och Linnéuniversitetet för att sporten skall möta vardagen och akademin. På så vis har även möjligheterna för idrottare och idrottsledare kunnat vidareutvecklas på ett unikt sätt. 1

2 Unik samverkan De stora etablerade föreningarna IFK Växjö, Växjö Lakers och Östers IF började under 2009 att diskutera kring placeringen av de nya idrottsanläggningarna inom Arenastaden. Föreningarna fick under kort tid uppdraget att med ledordet samspel hitta fungerande och prisvärda lokaliseringar för hockey- och evenemangsarena, fotbollsarena, friidrottshall, innebandyarena, kastplan, parkeringsytor och annat som skulle vara betydelsefullt för Arenastaden. Entusiasmen var stor hos föreningsledarna. Samtidigt inleddes föreningarnas visionsarbete under ledning av tenniskaptenen och numera professor Carl-Axel Hageskog. De formulerade gemensamma mål och värderingar för Arenastaden. Ett arbete som hade stor betydelse när föreningarna senare fick ett mer skarpt ansvar för utvecklingen. Kommunen kom överens med föreningarna inom Arenastaden att dessa skulle bli ägare av sina respektive arenor. Växjö Lakers, Östers IF, IFK Växjö och Vipers -Vöikers bildade varsitt fastighetsbolag som sedan har byggt hockeyarena, fotbollsarena, friidrottsarena och innebandyarena. Kommunen är lånefinansiär för de totala investeringarna på 594 miljoner kronor. I avtalet för genomförandet har det förutom ett antal tekniska och juridiska villkor också reglerats att fastighetsbolagen får årliga bidrag från kommunen för att klara ränta och amortering. Kommunen har ansvarat för utbyggnaden av ledningsnät och markanläggningar samt kompletterat området med en truppgymnastikhall, en dansstudio, en konstgräsplan och en kastplan. Kommunen har även rustat upp Värendsvallens löparbanor och Tipshallens värmesystem och gräsmatta. 2

3 Nya arenor och hallar Inom området fanns sedan tidigare en rad anläggningar med viktiga funktioner för idrottslivet lokalt, regionalt och nationellt. Bland annat Tipshallen med konstgräsplan och löparbanor, Idrottshuset med badminton, squash och klättring, Värendsvallen med gräsplan och friidrottsanläggning, samt Boulehallen. De nya arenorna är: Ishockeyarena, Vida Arena Arenan har plats för åskådare, två träningshallar och en curlinghall. Restaurang, barer och konferensrum. Vida Arena ägs av Växjö Lakers Fastighet AB. Fotbollsarena, Myresjöhus Arena Arenan har plats för åskådare. Kontorlokaler, restaurang och konferenssalar. Myresjöhus Arena ägs av Östers Fotbollsfastigheter i Växjö AB. Friidrottsarena Telekonsult Arena Arenan är inomhus med plats för åskådare, med sex fasta rundbanor och övriga anläggningar med och som ägs av IFK Växjö Arena AB. Innebandyarena Fortnox Arena Matcharenan har plats för åskådare och en träningshall. Fortnox Arena ägs av Vipers och Vöikers gemensamma bolag Växjö Innebandyarena AB. Truppgymnastikhall Hallen har fyra ansatsbanor med gropar, varav två har höj- och sänkbara madrasser, två nedsänkta trampoliner samt all övrig träningsutrustning för gymnastik. En mindre läktare och en stor dansstudio. Hallen ägs av kommunalt bolag. Träningscenter, HPC, High Performance Center Här finns toppmodern utrustning för träning, tester och medicinsk behandling. Centret drivs av ett privat bolag med intressenter från Landstinget, Linnéuniversitetet, Växjö kommun, näringslivet, Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté. Konstgräsplan och kastplan Planerna ägs av kommunalt bolag. 3

4 Klok finansiell lösning Föreningarnas fastighetsbolag har sammanlagt lånat 594 miljoner kronor av kommunen till sina investeringar. Kommunen ger bidrag för kapital- och driftkostnader. Genom projekt Arenastaden har Växjö kommun åter satt Växjö på kartan som idrottsstad genom en samlad insats med en klok finansiell lösning. Det innebär att kommunen uppträder som bank och lånar ut pengar till föreningarnas investeringar i arenor mot pant och säkerhet i anläggningarna. Växjö Lakers Fastighets AB har lånat 266 miljoner kronor för att bygga Vida Arenaoch för att köpa gamla ishallen och curlinghallen. Fotbollsfastigheter i Växjö AB har lånat 204 miljoner kronor för att bygga Myresjöhus Arena. Växjö Innebandyarena AB har lånat 69 miljoner kronor för att bygga Fortnox Arena. IFK Växjö Arena AB har lånat miljoner kronor för att bygga Telekonsult Arena. En mängd avtal reglerar förhållandena mellan kommunen och föreningarna, men också ett gemensamt samverkansavtal är centralt för utvecklingen av idrotten med tillhörande service inom Arenastaden. Vid sidan om föreningarnas investeringar i arenor har kommunens fastighetsbolag Arenastaden i Växjö AB investerat ca 25 miljoner kronor i Tipshallen för energikonvertering, nytt konstgräs, truppgymnastik och dans. De har investerat ca 10 miljoner kronor i Värendsvallen för löparbanor och ny beläggning samt för test- och träningslokaler till HPC, High Performance Center. De har också byggt en konstgräsplan och en kastplan för 7 miljoner kronor. Kommunstyrelsen har ansvarat för alla investeringar i markanläggningar såsom parkering, torg, stråk, planteringar och parker på en yta på ca m2. Det har kostat drygt 42 miljoner kronor. För verksamheten inom Arenastaden bidrar kommunen nu årligen med ca 50 miljoner kronor. Av detta är 26,5 miljoner kronor rena bidrag till fastighetsbolagen och 11 miljoner kronor hyra av tider i arenorna. Resten av pengarna går till drift av de kommunala anläggningarna. 4

5 Avgörande beslut Under 2009 beslutade kommunen att i samverkan med intresserade föreningar låta bygga ett antal arenor inom Arenastaden. Växjö Lakers, östers IF, IFK Växjö och Vipers-Vöikers tog på sig ansvar att bygga, äga och driva sina respektive arenor medan kommunen tog på sig ett finansiellt ansvar och utlovade årliga anläggningsbidrag. Kommunfullmäktige antog en dispositionsplan för utformning av Arenastaden. Denna hade med sina visioner och mål utarbetats i samråd med berörda idrottsföreningar. Kommunfullmäktige beslöt om budget och verksamhetsplan. Då anvisades ökade bidrag med sammanlagt 16 Mkr årligen från Kommunstyrelsen uppdrog åt kommunchefen att fastställa organisation för kommunens arbete med genomförande, finansiering och drift av idrottsanläggningar inom Arenastaden. Projektledare har varit utvecklingschef Anders Franzén. Kommunfullmäktige godkände som inriktning för genomförande av Arenastaden att ansvar för framtida byggnation och drift kan övergå till bolag ägda av förening. Kommunen uttalade att finansiering av byggnation kan ske genom upplåning enligt kommunens finanspolicy och eller borgen. Under hösten 2009 upprättades ett gemensamt samverkansavtal mellan kommunen och föreningarna. Våren 2010 godkände kommunfullmäktige ett genomförandeavtal med respektive förenings fastighetsbolag där alla villkor för tomtköp, byggnation, drift, finansiering, bidrag med mera fastställdes. 5