ntagen av ommunullmäktige Dispositionsplan

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ntagen av ommunullmäktige 009-04-21 Dispositionsplan"

Gunnar Axelsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 ntagen av ommunullmäktige Dispositionsplan

2 Arenastaden Möjligheternas prestationscentrum där akademi och idrotter möts Arenastaden ska ha en dispositionsplan som är utvecklingsbar och hållbar över tiden. Här ska man i samverkan på många plan tillsammans bidra till att öka idrottens utvecklingsmöjligheter och Växjöregionens attraktionskraft. Övergripande vision Arenastaden skall vara möjligheternas prestationscentrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang i en modern, attraktiv, funktionell och hållbar stadsbebyggelse som skapar framgång i möten mellan människor med olika erfarenhet, kunskap och idéer Idrottslig vision Hela området ska bli attraktivt för Idrott och Utbildning ett område där idrotten har högsta prioritet förenar sportens behov av tränings- och matcharenor med regionens behov av landmärken och idrottsupplevelser. är nationellt och internationellt känd som ett tränings-, utbildnings- och utvecklingscentra - där akademi och idrott verkar tillsammans. ger idrottande ungdomar möjlighet att utvecklas och bli positiva förebilder. kännetecknas av säkerhet, service och miljötänkande för både idrottsutövare, ledare, personal, arrangörer och åskådare. En gemensam framgång bygger på: - Samverkan mellan intressenterna i gemensamma utrymmen och aktiviteter - Idrottsföreningar som var och en skall kunna utveckla sin kärnverksamhet - Samordning och enighet om lokalutnyttjande för evenemang och mässor - örutsättningar att kunna bygga anläggningar oberoende av varandra - Goda möjligheter för näringslivet och andra intressenter att medverka

Övergripande vision Arenastaden skall vara möjligheternas prestationscentrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang i en modern, attraktiv, funktionell och hållbar stadsbebyggelse som skapar

3 Spännande byggnader för idrottsliga prestationer Målsättning Arenastadens disposition skall vara flexibel och medge etappvis utbyggnad med möjlighet till olika modeller för genomförande. Idrottsanläggningar skall kunna kompletteras med kommersiella byggnader för att stärka finansieringen och påskynda genomförandet. Arenastadens byggnader och anläggningar skall uppföras och drivas i linje med devisen "Växjö - Europas grönaste stad". Arenorna skall byggas med höga krav på stadsmässig gestaltning och miljöeffektivt så att behovet av tillförd energi kan minimeras. Arenastadens idrottsliga verksamhet skall präglas av yttre öppenhet och inre trygghet och säkerhet med god sammanhållning mellan föreningar och nära samverkan med universitetets forskning och ledarutbildning. Insatser skall ske för att behålla friidrottens prestationscentrum, C, inom området och utveckla det till landets första Idrottsliga prestationscentrum (IC).

Arenastadens byggnader och anläggningar skall uppföras och drivas i linje med devisen "Växjö - Europas grönaste stad".

4 En pärla i staden med god tillgänglighet Den yttre miljön Området skall inlemmas i stadsstrukturen så att de fria ytorna upplevs som öppna och tillgängliga torg- och parkområden. Tillgängligheten för gående och cyklister är viktig att prioritera ur trygghetssynpunkt. Alla onödiga stängsel och staket ska tas bort. Området ska ges en tilltalande belysning som ger trygghet och trivsel. Översyn av befintlig yttre miljö skall ske, så att t.ex rörelsestråk, grönytor och fasader ger ett samlat intryck. God överblick, orientering och en samsyn över ingående material skall ge en helhetsupplevelse av området. Stor hänsyn tas till mikroklimatet vid val av vegetation och markarbeten. ria ytor kan innehålla dammar som vattenmagasin för dagvatten. Området kan gärna kompletteras med olika konstverk. arkeringsplatser för bilar, bussar, transport- och servicefordon skall finnas på flera ställen. Det är viktigt att dessa inte blir stora dominanta asfaltsytor, utan delas upp och kläs in i vegetation kopplade till olika stråk in mot anläggningarna. Gång och cykelstråk Gång- och cykelstråken skall ha naturliga kopplingar till omgivande kvarter och säkra områdets tillgänglighet ur ett miljömässigt hållbart perspektiv. Stråken skall leda direkt från områdets parkeringsplatser och busshållplatser till de centrala delarna. Stråken ska bidra till att öppna upp området på ett sätt så att stadens invånare rör sig naturligt genom området, och därigenom skapar den öppna karaktären. Några huvudstråk inom området torde få pekas ut som transport- och räddningsvägar vid större arrangemang. Inom området ska anläggas flera cykelparkeringsplatser. En eller flera gc-förbindelser mellan Bäckaslövsområdet och Arenaområdet bör ingå i konceptet. Stråket mellan centrum och Arenaområdet måste göras tydligt.

Området ska ges en tilltalande belysning som ger trygghet och trivsel. Översyn av befintlig yttre miljö skall ske, så att t.ex rörelsestråk, grönytor och fasader ger ett samlat intryck.

5 Ett idrotts- och upplevelsecenter utan motstycke i Sveriges vackraste Arenapark Byggnader A: Ishall (ny) med möjligheter till olika evenemang B: otbollsarena (ny) C: Idrottsanläggning (befintlig) D: riidrottshall (ny) E: Tipshallen (befintlig) : Centrumbyggnad och kommersiella byggnader (nya) G: Markområde för övrig idrott (t.ex. curling, konståkning, tennis, kastplan) H: Markområde för framtida prioritering (t.ex. kastplan, fotboll, handel, boende etc.) I: Idrottens prestationscentrum (lokaler för utbildning, forskning, tester, lab, rehab etc.) : arkering (ny) Grundläggande disposition Området skall kunna nås med fordon från flera håll till angöringsparkeringar på många platser. Antalet parkeringsplatser kan fördubblas. ör vardagen finns en huvudinfart vid I11- rondellen, medan huvudentré för den stora publiken finns vid Hejaregatan och Ove Jonssons väg. Genom området skall finnas tydliga gc-stråk som i princip är bilfria. Entrén från Storgatan mynnar i ett torg och en parkeringsplats som omsluts av ishall, tipshall och fotbollsstadion. Dessa byggnader kan kläs in av kommersiella byggnader (), som kan inrymma kontor, hotell, butiker, caféer, restauranger, idrottslokaler, bowling, hälsostudios och annat som kompletterar området. En röd tråd i anläggningarna ska vara hälsa, friskvård, miljö ett livsstilscentrum. H C A I / D I/ E G B () Entrén från Hejaregatan mynnar i ett långsträckt torg som omsluts av friidrottshall, tipshall och idrottsanläggning. I anslutning härtill kan placeras byggnad som inrymmer lokaler med koppling till universitetet och friidrottens prestationscentrum.

curling, konståkning, tennis, kastplan) H: Markområde för framtida prioritering (t.ex. kastplan, fotboll, handel, boende etc.

6 Idrott och kultur som förenar A Ishall och evenemang B otbollsarena C Idrottsanläggning D riidrottshall E Tipshall Centrumbyggnader G Övrig idrott (t.ex curling, konståkning, tennis, kastplan) H ör framtida prioritering (t.ex kastplan, fotboll) I Idrottens prestationscentrum, C arkering Nya byggnader för idrotten är i princip placerade så att etappindelning kan ske utan att den ena byggnaden påverkar placering och igångsättning av den andra. Dock tas marken för kastplan och en träningsplaner i anspråk när ishall byggs och dessa måste kompenseras med nytt läge respektive en ny konstgräsplan. Ishallen (A) bedöms ha bäst läge i anslutning till befintlig ishall väster om infarten från Storgatan. Ny fotbollsarena (B) placeras öster om denna infart. Mellan dessa och i anslutning till det centrala torget föreslås en centrumbyggnad () som inrymmer gemensamma funktioner för alla idrottsanläggningar. En friidrottshall (D) läggs i direkt anslutning till B-hallen i norra delen av tipshallen (E). Möjlighet till omvandling av C-hallen i tipshallen bör prövas när tillgång till löparbanor finns både under huvudläktaren på A-planen och i friidrottshallen. Den nuvarande utomhusarenan (C) blir en idrottsarena främst för friidrott, men gräsplanen kan användas i stor utsträckning även för bollspel. ör att stärka möjligheten till finansiering av idrottsanläggningar kan områdets centrala delar kompletteras med ett antal byggnader () som är fristående eller sammankopplade med idrottsbyggnaderna. Dessa kan sammantaget omfatta ca15000 m2 BTA per plan och detaljplanen medger hög bebyggelse. Någon byggnad (I) kan fokusera på kopplingen till akademin och C. I områdets nordöstra del ligger boulehallen och Idrottshuset. Här reserveras i första hand mark för framtida idrottsutbyggnad (G). Tänkbar lokalisering hit kan vara curlinghall, tennishall, isbana, kastplan, minigolf, skateboard etc. Bowling kan lämpligen inrymmas i den centrala -byggnaden där även flera gemensamma utrymmen för olika idrotter bör samlas. Den västra delen av Arenastadsområdet (H) reserveras för framtida prioriteringar. Här bör tillsvidare inrymmas en kastplan och gräsplaner för fotboll. En träningsplan bör ha konstgräs. Sammanfattningsvis framhålls att dispositionsplanens styrka är friheten att kunna bygga i den takt man vill utan att någon verksamhet störs. Dessutom hålls alla idrottsarenorna samman, vilket tillmötesgår önskemålet om närhet mellan de olika anläggningarna. I väster kvarstår ett markområde att exploatera senare, när man ser vilka behov som föreligger. När pengar och möjligheter finns, kan således visionen om en fullvärdig och högklassig arenastad förverkligas både vad gäller funktion och gestaltning.

ex kastplan, fotboll) I Idrottens prestationscentrum, C arkering Nya byggnader för idrotten är i princip placerade så att etappindelning kan ske utan att den ena byggnaden påverkar placering och

Relevanta dokument

Vision Arenastaden Växjö

Vision Arenastaden Växjö Uppdraget Genomförande av projekt Arenastaden har i sin huvudsakliga del enligt kommunens måldokument slutförts vad gäller byggnation av större arenor. Med dispositionsplan från