Slutrapport Arena. Februari-september Projektgruppens utredning, analys och förslag

Transkript

1 Slutrapport Arena Februari-september 2011 Projektgruppens utredning, analys och förslag

2 Projektnamn: Förstudie arena - bad fördjupning Projektägare: Pär Eriksson Styrgrupp: KS Au Projektledare: Eva Lehto/ Peter Fröjdfeldt Startdatum: Februari 2011 Slutdatum: September 2011 Sidan 1 av 30

3 Sammanfattning... 4 Innehållsförteckning 1 Uppdragen Rapportering Sammanfattning Tidplan fördjupad förstudie Organisation Uppdragen Förväntat Rapportering resultat Tidplan fördjupad förstudie 8 6 Bakgrund Organisation 8 7 Projektmål och avgränsningar Förväntat resultat Bakgrund Projektmål Projektmål Koppling till och andra avgränsningar projekt och processer Ekonomisk 7.1 Projektmål analys och bedömning Koppling till andra projekt och processer 10 9 Miljöklassningar av byggnader Ekonomisk analys och bedömning Kultur- och fritidsnämndens uppdrag om övriga anläggningar Miljöklassningar av byggnader Kultur- Ishall...13 och fritidsnämndens uppdrag om övriga anläggningar Kompletteringar Ishall vid Konserthall Stålfors Behovet Kompletteringar av träningstider vid Konserthall för truppgymnastik Stålfors Stadsbyggnadsnämndens 10.3 Behovet av träningstider uppdrag för truppgymnastik att analysera alternativa 13 användningsmöjligheter 11 Stadsbyggnadsnämndens av sporthall uppdrag och simhall att... analysera alternativa 14 12Entreprenadformer användningsmöjligheter... av sporthall och simhall Entreprenadformer Dialog Dialog Möten Möten med med föreningar föreningar och och berörda berörda Projektgruppens förslag Badhus Badhus Renovering av Vattenpalatset Renovering Sporthallen av Vattenpalatset byggs om...20 för att rymma ett nytt större badhus Sporthallen Ett nytt byggs stort om äventyrsbad för att rymma vid Parken ett nytt Zoo större badhus Ny simhall med dagens upplevelsedel Ny Ett huvudarena nytt stort äventyrsbad och träningshallar vid Parken Zoo Ny simhall Sporthallen med dagens och Vattenpalatset upplevelsedel byggs...21 om till träningsanläggning för bollsporter Ny huvudarena Träningshallar och träningshallar i ny anläggning Sporthallen Ny arena och Vattenpalatset för inomhusidrott, byggs konserter om till träningsanläggning och mässor för bollsporter Konferensanläggning Lokalisering Träningshallar i ny anläggning Ny arena för inomhusidrott, konserter och mässor Ny arena Fortsatt för inomhusidrott, process konserter och mässor Lokalisering Utförande Hög miljöklass Ny arena för inomhusidrott, konserter och mässor Ekonomi 26 Viktiga 14.7 Finansiering faktorer vid lokalisering av en ny arena Fortsatt process Hur andra...25 arenor finansieras Kommunen investerar med standardupplägg Utförande Kommunen investerar med utvecklat finansieringsupplägg Hög miljöklass Annan...25 part investerar Ekonomi...26 Sidan 2 av 30

4 Sammanfattning Uppdragen Rapportering Tidplan Risker fördjupad förstudie Organisation Översiktlig... projektplan inför fortsatt arbete Förväntat 16.1 Körschema resultat och... tidplan Bakgrund... 9 Bilagor 7 Projektmål och avgränsningar Bilaga Projektmål A - Konsultrapport...10 Ramböll Bilaga B - Omvärldsbevakning 7.2 Bilaga Koppling C - Särskilda till andra synpunkter projekt och processer...10 Bilaga D - Pressklipp och insändare 8 Ekonomisk analys och bedömning Miljöklassningar av byggnader Kultur- och fritidsnämndens uppdrag om övriga anläggningar Ishall Kompletteringar vid Konserthall Stålfors Behovet av träningstider för truppgymnastik Stadsbyggnadsnämndens uppdrag att analysera alternativa användningsmöjligheter av sporthall och simhall Entreprenadformer Dialog Möten med föreningar och berörda Projektgruppens förslag Badhus Renovering av Vattenpalatset Sporthallen byggs om för att rymma ett nytt större badhus Ett nytt stort äventyrsbad vid Parken Zoo Ny simhall med dagens upplevelsedel Ny huvudarena och träningshallar Sporthallen och Vattenpalatset byggs om till träningsanläggning för bollsporter Träningshallar i ny anläggning Ny arena för inomhusidrott, konserter och mässor Lokalisering Ny arena för inomhusidrott, konserter och mässor...24 Viktiga faktorer vid lokalisering av en ny arena Fortsatt process Utförande Hög miljöklass Ekonomi...26 Sidan 3 av 30

5 Sammanfattning Projektgruppen föreslår: att ett nytt badhus byggs i Munktellområdet vid före detta härdverkstaden. att en ny arena med träningshall för idrott, konserter och mässor byggs på någon av de i utredningen föreslagna lämpliga platserna kvarteret Nätet, Nötknäpparen eller Vapnet och att fortsatt analys sker kring ägande och driftform. att en ny ishall byggs och förnyelse av isanläggningen på Isstadion genomförs. att konserthallen i Stålforsskolan förbättras vad gäller tillgänglighet och kringutrymmen. att någon satsning i dagsläget inte genomförs vad gäller konferensanläggning med kommunalt engagemang. att kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att utreda och analysera truppgymnastikens behov av lokaler. Eskilstuna - den stolta Fristaden är visionen och ledstjärnan för att skapa attraktionskraft, tillväxt och en stad som ger möjlighet att leva det liv var och en vill leva. Inom en snar framtid passerar Eskilstuna invånare och det bor tre miljoner människor inom närregionen. Vi står inför nya utmaningar och behöver skapa fler bostäder och arbetstillfällen, men även bättre förutsättningar för en meningsfull och attraktiv fritid för fler. Eskilstuna rör sig! Idrotten är landets största folkrörelse. En livsstil med goda vanor och stimulerande fritid bidrar till god folkhälsa och främjar återhämtning och stimulans. Idrottspolitiska handlingsplanen för Eskilstuna kommun anger hur vi ska arbeta de närmaste åren. En förutsättning för att förverkliga dessa planer är att det finns tillgängliga och ändamålsenliga lokaler för alla. I den här fördjupade förstudien tar vi några viktiga steg i den riktningen. Vi vill skapa förutsättningar för både bredd- och elitidrott för såväl flickor som pojkar. Handikappidrottens betydelse ökar och det är viktigt att nya satsningar också gynnar den utvecklingen. Även barn- och ungdomsidrotten inklusive skolidrotten får större utrymme, vilket främjar att alla barn och unga ska kunna utveckla ett livslångt intresse för motion och idrott. I förstudien som genomfördes juni - december 2010 konstaterades att det är brist på fullstora bollplaner för träning, publikkapacitet för handbollsmatcher, en modern evenemangsanläggning för stor publik samt mässhall. Behoven som kan rymmas i en arena är inringade i figuren nedan. Övriga behov föreslås mötas på annat sätt. Sidan 4 av 30

6 Brist på istider Brist på truppgymnastiktider Brist på simträningstider Brist på träningstider fullstora planer Brist på publikkapacitet matcharena GUIF Brist på evenemangsanläggning Brister i förutsättningar vid mässhall Brist på konferensanläggning Brister vid konserthallen Ishall Gymnastikhall Simhall Idrott golv Musik Mässor Konferens Konserthall Stålfors På uppdrag av kommunstyrelsen har projektgruppen genomfört en fördjupad förstudie februari - september Dialogen med föreningarna har fortsatt och varit ett viktigt stöd i arbetet. Projektgruppen presenterar här tänkbara lösningar på de behov som framkommit. För att uppnå bästa möjliga resultat bör konsekvensanalyser genomföras i det fortsatta arbetet utifrån perspektiven barn, jämställdhet, mångfald samt den sociala och miljömässiga dimensionen. Kultur- och fritidsnämnden har analyserat och påbörjat planering för ny ishall samt kompletteringar i konserthallen vid Stålforsskolan. Kultur- och fritidsnämnden ska även fortsätta analysen kring behoven av mer träningstid för truppgymnastik. Enligt Badhusutredningen 2010 uppfyller inte Vattenpalatset dagens arbetsmiljökrav. I stället för att satsa på att renovera det befintliga badhuset skulle ett nytt badhus kunna betyda mycket för eskilstunaborna. Utifrån simklubbens behov av träningstider är framför allt en 50 x 25 meters bassäng angelägen. Att renovera Vattenpalatset skulle medföra höga kostnader och behovet av en 50 - meters bassäng skulle inte tillgodoses. Ett annat förslag har varit att bygga om Sporthallen till badhus, men eftersom det skulle kräva stora ombyggnader och medföra högre kostnader än att bygga en ny anläggning för samma funktion har detta alternativ ej bearbetats ytterligare. Istället skulle en ny simhall/badhus med 50 m bassäng - en utökning av dagens 25 m bassäng med upplevelsebad och tränings- och terapibassäng motsvarande nuvarande storlek centralt placerad i staden vara ett passande val av anläggning sett till Eskilstunas behov och ekonomiska förutsättningar. Den gamla härdverkstaden i Munktellstaden är en lämplig placering av detta badhus och en sammanlänkning med MunktellArenan skulle ge samordningsvinster i form av service och personal. I och med Statt återuppbyggs så finns det i dagsläget inte skäl för kommunen att satsa på en större konferensanläggning. Det finns för närvarande ett begränsat intresse från det privata näringslivet att investera i en sådan anläggning samtidigt som konkurrensen från omgivande orter är hård på den relativt begränsade marknad som kongresser över 1000 personer utgör. Projektgruppen menar att det hyresavtal kommunen slutit med Elite Hotell, som avser driva nya Statts kongress, är tilltillräckligt sett utifrån behov och ekonomiska förutsättningar. Däremot finns det skäl att gå vidare och undersöka möjligheterna för en mindre och flexibel anläggning som skulle kunna möta behovet av allehanda möten. Sidan 5 av 30

7 En huvudarena för idrott, evenemang och mässor har studerats vidare och projektgruppen har analyserat tre olika alternativ vad gäller publikkapacitet. Projektgruppen föreslår att en arena med 2500 sittplatser och 700 ståplatser skulle motsvara Eskilstunas behov. Efter att ha analyserat 15 olika lokaliseringsalternativ har projektgruppen funnit att de mest intressanta kombinationerna av placering bad/simhall arena och träningsanläggning utan inbördes rangordning är (se kartbild sid. 24): Badhus- och arenaplacering: Alt. A Bad Härdverkstan i Munktellstaden arena på kvarteret Vapnet vid Trafikverket Alt. B Bad Härdverkstaden arena på kvarteret Nötknäpparen vid EMI-tomten Alt. C Bad och arena på kvarteret Nätet Friliggande träningshallar: Alt. A Ombyggnad av Sporthallen och Vattenpalatset Alt. B Nätet Alt. C Parkeringsplats Munktellstaden Sammanbyggd arena och träningshallar: Alt. A Arena och träningshallar på Vapnet Alt. B Arena och träningshallar på Nätet Att tillgodose dessa behov av en arena, träningshallar och badhus innebär en investering på cirka miljoner kronor, vilket innebär en årlig driftnettokostnad - driftkostnader minus intäkter på ca 18 mkr för badet och cirka 25 mkr för arena och träningshall, totalt 43 mkr. Detta ska jämföras med dagens driftskostnad på 10 mkr för Vattenpalatset/Parkenbadet och 4 mkr för Sporthallen, totalt 14 mkr. En nysatsning innebär alltså en ökning av driftnettokostnader med 29 mkr per år. Alla dessa investeringar ska ses i ett årsperspektiv och jämföras med att ett "icke-beslut" innebär att vi ändå behöver modernisera Vattenpalatset och Sporthallen därför att det är slitet och drivs med omodern teknik. Bedömningen är att den moderniseringen kostar 96 mkr för Vattenpalatset och 28 mkr för de mest grundläggande åtgärderna i Sporthallen. I nuläget finansierar kommunen sina investeringar mest fördelaktigt via Kommuninvest samtidigt som externa finansiärers möjlighet att gå in i såväl investering som drift bör hållas öppen. Både arena och badhus ska ha en hög miljöprofil och miljöprestanda avseende utformning, drift och arrangemang. Ett sätt att säkra detta är att arbeta för att uppnå lämplig miljöklassning vilket blir en del i projekteringsfasen. När det gäller entreprenadform föreslår projektgruppen totalentreprenad med partnering som samarbetsform. En tidplan för beslut, projektering, byggstart och färdigställande måste upprättas med hänsyn till planerad tränings- och matchverksamhet. En grov bedömning från projektgruppen är att ett nytt badhus kan stå klart 2014 och att en ny arena och träningshall kan färdigställas En alternativ användning av Sporthallen och Vattenpalatset som kommit upp under slutfasen av denna fördjupade förstudie är att Mälardalens högskola visat intresse för att flytta och bygga nytt på denna plats. Eftersom detta alternativ aktualiserades relativt sent i processen har det bara funnits med till viss del i dialogen med idrottsföreningarna. En analys av detta alternativ visar att det skulle vara möjligt och projektgruppen ställer sig positiv till förslaget. Sidan 6 av 30

8 1 Uppdragen Kommunstyrelsen gav i maj 2010 uppdrag åt kommundirektören att utreda och analysera förutsättningarna för att skapa en arena med multifunktion som tillgodoser behoven utifrån ett brett perspektiv avseende konferenser och mässor, events, idrotts- och kulturarrangemang. Enligt uppdraget från kommunstyrelsen innehöll förstudien för multiarena förslag på: Innehåll Lokalisering Ekonomi Förstudiearbetet bedrevs tillsammans med berörda nämnder och styrelser samt bjöd in till dialog med intressenter från näringslivet, kulturen och idrotten genom stor öppenhet och med en tydlig kommunikationsstrategi. En rapport över förstudien presenterades för kommunstyrelsen i december, varvid kommunstyrelse och kommunfullmäktige fattade beslut om fortsatt inriktning i februari Eskilstunas kommunfullmäktige har fattat följande beslut i februari 2011: 1. Kommunfullmäktige beslutar om följande inriktningar: - Arenan är avsedd för idrott, konserter samt mässor med hög tillgänglighet för alla. - Arenan ska innehålla en huvudarena för ca sittplatser samt i eller i anslutning till huvudarenan en hall med två träningsplaner. I arenan ska det dessutom finnas lokaler för administration, service och kommersiella ändamål. - Arenan ska placeras i eller i anslutning till Munktellstaden. - Arenan ska ha hög miljöprofil och miljöprestanda avseende såväl utformning, drift som arrangemang. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån dessa inriktningar vidare utreda och komma med förslag på: - Arenans ägande- och driftsform. I detta sammanhang ska Kommunföretags utredning om arena bolag beaktas. - Placeringsalternativ - Ett nytt alternativt upprustat befintligt badhus med beaktande av Kommunföretags utredning sammanvägt med arenautredningen. - En konferensanläggning utifrån en analys av dess funktion och förutsättningar. Arbetet ska ske i nära samarbete med bransch, näringsliv och andra intressenter. 3. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i ett detaljplanearbete analysera den kommande användningen av Sporthallen och Vattenpalatset. 4. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utifrån arenautredningen planera för en ny ishall, kompletteringar vid konserthallen samt möta behovet av träningstider för truppgymnastik. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma till kommunfullmäktige med de ekonomiska konsekvenserna till dessa anläggningar. Kommundirektören fick i uppdrag att utifrån dessa inriktningar vidare utreda och komma med förslag på: - Ekonomiska konsekvenser - Arenans ägande och driftsform. I detta sammanhang ska Kommunföretags utredning om arenabolag beaktas. Sidan 7 av 30

9 - Placeringsalternativ - Ett nytt, alternativt upprustat befintligt badhus med beaktande av Kommunföretags utredning sammanvägt med förstudie arena. - En konferensanläggning utifrån en analys av dess funktion och förutsättningar. Arbetet ska ske i nära samarbete med bransch, näringsliv och andra intressenter. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i ett detaljplanearbete analysera användningen av Sporthallen och Vattenpalatset. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utifrån förstudie arena planera för en ny ishall, kompletteringar vid konserthallen Stålforsskolan samt möta behovet av träningstider för truppgymnastik. 2 Rapportering Statusrapportering för projektägaren och styrgruppen har skett enligt tidplan i punkt 3 nedan Slutrapportering sker i form av en skriftlig rapport 3 Tidplan fördjupad förstudie Milstolpar är markerade i fetstil. Beslutspunkt anges med (B) En grov aktivitetsplan med aktiviteter att utföra mellan arbetsgruppsmötena är skrivet i mager text. Start februari 2011 Arbetsgruppsmöte 1 14 februari Projektplanering KF 24 februari Arbetsgruppsmöte 2 22 mars KS Au delrapport 5/6 april Avstämning upplägg, utfört arbete (B) Arbetsgruppsmöte 3 15 april Arbetsgruppsmöte 4 27 april Arbetsgruppsmöte 5 16 maj Ks Au delrapport 7/8 juni Arbetsgruppsmöte 6 9 juni Arbetsgruppsmöte 7 15 augusti Slutrapportens innehåll beslutas av projektgruppen. Arbetsgruppsmöte 8 23 augusti KS Au redovisning 30/31 aug Förstudiens resultat presenteras (B) Arbetsgruppsmöte 9 13 september Slutrapporten klar Slutrapport KS Au 4/5 oktober KF 25 oktober Beslut fattas om fördjupade förstudien (B) 4 Organisation Projektägare Pär Eriksson, kommundirektör. Styrgrupp kommunstyrelsens arbetsutskott (KS Au). Projektledare har varit Eva Lehto till 23 juni 2011, därefter Peter Fröjdfeldt. Projektgruppen har bestått av tjänstemän ur kommunledningen: Pär Eriksson kommundirektör, Eva Königsson förvaltningschef kultur- och fritidsförvaltningen, Gunnar Persson förvaltningschef stadsbyggnadsförvaltningen, Jan Rundgren biträdande kommundirektör, Peter Fröjdfeldt idrottschef kultur- och fritidsförvaltningen, Eva Lilja näringslivsdirektör, Anna Wilhelmsson informationsstrateg stadsbyggnadsförvaltningen, Roland Larsson teknikchef Kommunfastigheter. Sidan 8 av 30

10 Kultur- och fritidsförvaltningens personal har deltagit med underlag och information liksom Kommunfastigheters personal med ritningsunderlag, kompetens kostnadskalkyler samt befintliga anläggningar, genomförbarhet med mera. Extern konsult har handlats upp för lokaliseringsstudie samt investerings-, drift- och intäktskalkyler för en ny arena. Konsult har varit Tommy Saarela, Ramböll. Under förstudien har projektgruppen haft en fortsatt nära dialog med representanter från idrottsrörelsen. 5 Förväntat resultat Projektets mål är att utreda och analysera förutsättningarna för att skapa olika anläggningar som tillgodoser behoven utifrån ett brett perspektiv avseende idrotts- och kulturarrangemang, mässor, evenemang och konferenser. Kommunstyrelsen ska kunna ta ett helhetsgrepp, överväga prioriteringar och ekonomiska förutsättningar, och därefter presentera ett beslutsunderlag för kommunfullmäktige där både behov av arena, bad, övriga anläggningar samt dess driftform övervägs. Under förstudiefasen undersöks möjligheterna att genomföra idén ur såväl tekniska, ekonomiska, juridiska, stadsbyggnadsmässiga och organisatoriska aspekter. Utifrån den förstudie som genomförts samt kommunstyrelsens beslut om fortsatt inriktning av arbetet fördjupas förstudien ifråga om utformning och alternativa placeringar inom och i anslutning till Munktellstaden genom att beskriva följande aspekter: Ytbehov för byggnader och omgivande mark Funktioner som kan kombineras vid de olika placeringsalternativen Konsekvens ekonomi och volym av teleskopläktare i huvudarenan med två träningsplaner istället för fasta läktare och en plan. För- och nackdelar av samordning arena och bad Tillgänglighet, parkering, transporter Stadsbild Investering, driftskostnader och intäktspotential för de olika placeringsalternativen Genomförbarhet tid Rekommendation till fortsatt arbete - studier, entreprenadformer, handlingsplaner Målet med arbetet är att ta fram ett beslutsunderlag för kommunstyrelsen/kommunfullmäktige om fortsatt arbete med arena och badhus i Eskilstuna. Syfte och avgränsningar för konsulten Rambölls arenautredning (se bilaga A): 1. Formulera alternativ av kombinationer huvudarena, träningshallar, badhus 2. Utvärdera och prioritera bland alternativen ifråga om genomförbarhet främst ifråga om tid, ekonomi 3. Fördjupade studier av lämpliga placeringar av valda alternativ 4. Ekonomiska kalkyler investering, drift och intäkter 5. Förslag på upplägg av fortsatt arbete, t.ex. entreprenadformer 6. Arenans ägande- och driftsform, liksom finansiering, ingår inte i konsultuppdraget. 6 Bakgrund Sporthallen har brister i sin funktion sett till vad som krävs idag för handbollsmatcher och större konsertarrangemang, men även för skolans och föreningarnas vardagliga idrottsverksamhet i anläggningen. Tillgängligheten för funktionshindrad publik och idrottare är starkt begränsad. Detta har varit Sidan 9 av 30

11 uppmärksammat under lång tid och ett antal olika utredningar och flera studier har genomförts sedan 1990-talet kring hur Sporthallen kan byggas om för att förbättra dess funktion. Eskilstunas två elitlag i högsta serie på nationell nivå är för närvarande Eskilstuna Guif handboll och Eskilstuna HIF Rullstolsbasket. Det finns ca 1000 aktiva innebandyspelare, varav 400 inom Korpens verksamhet. Eskilstuna basket spelar med både dam- och herrlaget i näst högsta serien och kommer att ta in rullstolsbasket som en ny sektion i sin verksamhet. En rad andra idrotter och sporter har under de senaste decennierna försetts med nya ändamålsenliga anläggningar med hjälp av Eskilstuna kommun, medan elitseriematcherna i handboll spelas i den slitna Sporthallen från Handbollen är också en stor idrott i Eskilstuna med totalt ca 1100 utövare i de tre föreningarna HK Eskil, Göksten BK och Eskilstuna GUIF. Eftersom Sporthallen inte är tillgänglighetsanpassad för funktionshindrade tränar och spelar Eskilstuna HIF Rullstolsbasket match i en hall med för mjukt golv. Att Eskilstuna saknar förutsättningar för att anordna t.ex. större kongresser blev än mer uppenbart när Statt brann 2009 och en av stadens största samlingslokaler därmed gick förlorad. Även i fråga om konferenser, kongresser och mässor har tidigare arbete bedrivits för att belysa vad som finns och vilka lokaler som kan vara motiverade att komplettera med. Det är bland annat mot bakgrund av detta som kommunstyrelsen gett detta uppdrag om fördjupad förstudie för en arena. 7 Projektmål och avgränsningar 7.1 Projektmål För att stärka och befästa sin position som en attraktiv ort att besöka, bo, arbeta och studera i, behöver staden en modern och funktionell mötesplats för olika typer av arrangemang. Hit ska alla kunna komma för att uppleva, inspireras och lära. Projektet ska leverera ett underlagsmaterial så att kommunstyrelsen ska kunna ta ett helhetsgrepp, överväga prioriteringar och ekonomiska förutsättningar, och därefter presentera ett beslutsunderlag för kommunfullmäktige där både behov av arena och bad samt anläggningarnas driftform övervägs. 7.2 Koppling till andra projekt och processer Arenabolag Eskilstuna Kommunföretag har i ägardirektiv för 2010 att snarast fullfölja eventuellt fullmäktigebeslut (2009) om bildande av ett arenabolag där lämpliga arenor och anläggningar placeras för drift och marknadsföring med inriktning på breddat kommersiellt nyttjande. Utredningen ska göras i samverkan med kultur- och fritidsnämnden. Detta arbete slutfördes utifrån nuvarande anläggningars förutsättningar under hösten Slutsatsen av arbetet hösten 2010 var att det för närvarande inte finns ett tillräckligt stort underlag av anläggningar för att motivera till att bilda ett arenabolag. Arbetet återupptas när beslut om eventuell fortsatt planering för en arena tagits för att studera hur den kan bidra till ett arenabolag. Projektgruppens förslag är att utredning om ägande- och driftsform av arena och badhus bör fortsätta. Sidan 10 av 30

12 Munktellstaden Eskilstuna kommunföretag har att ge Eskilstuna Kommunfastigheter i direktiv att utveckla Munktellstaden. En levande stadsdel dygnet runt förutsätter bostäder. Hotell Det råder hög beläggning på återstående hotell sedan Statt brann, även sedan delar av Statt återöppnats. Brist på hotellrum begränsar möjligheterna till större arrangemang. Eskilstuna Marknadsföring AB samt Convention Bureau Eskilstuna Marknadsföring AB har i uppdrag att marknadsföra Eskilstuna som en attraktiv ort för boende, företagare och besökare. I Eskilstuna Convention Bureau samlas regionens olika anläggningar, hotell, arrangörer, restauranger. 8 Ekonomisk analys och bedömning De ekonomiska beräkningarna i rapporten bygger på att projektgruppen angett funktioner och behov som sedan bearbetats av konsultföretaget Ramböll. De har tagit hänsyn till grundläggande förutsättningar som t.ex. ytor, material, bygg- och markförutsättningar. Ramböll har också jämfört med liknande projekt i landet. Kostnader för eventuellt behov av marksanering, rivningskostnader, markköp och i ordningställande av omkringliggande tillfartsgator och grönområden finns ej med i beräkningarna. Detta är ej heller brukligt i samband med denna typ av satsningar då dessa kostnader inte enbart skapar värde för byggnaderna i sig utan är en del i att utveckla och förbättra stadsbild och miljö. Beräkningarna bygger på priserna i juni De beräknade kostnaderna har räknats upp med 10 % för att skapa marginal. Projektgruppens bedömning är att investeringen för bad, arena och träningshall är tillsammans ca mkr. En fråga som återstår är vem som skall stå för investeringen. Bedömningen är att kommunen lånar billigast via Kommuninvest men det finns inget som hindrar att en privat investerare eller en kombination av kommun och privat företag går in tillsammans. Den frågan får analyseras och diskuteras vidare i nästa skede. Vad gäller den årliga driftnettokostnaden (driftkostnader - intäkter) beräknas den till ca 18 mkr för badet och cirka 25 mkr för arena och träningshall. Vilket ska jämföras med dagens 10 mkr för Vattenpalatset/Parkenbadet och 4 mkr för Sporthallen. Det är en kostnad på 43 mkr vilket är en ökning med 29 mkr jämfört med idag. Det ska jämföras med att ett "icke-beslut" innebär att vi ändå behöver modernisera Vattenpalatset och Sporthallen därför att det är slitet och drivs av omodern teknik. Bedömningen är att den moderniseringen kostar 96 mkr för Vattenpalatset och 28 mkr för de mest grundläggande åtgärderna i Sporthallen. Själva driftkostnaderna är väl genomarbetade. Däremot är intäkterna svårare att bedöma. Eskilstuna har erfarenhet av att driva bad samtidigt som det är svårt att bedöma hur antalet betalande gäster förändras när ett nytt bad tillkommer. Vad gäller arenaintäkter så har Eskilstuna mindre erfarenheter. Vi har gjort beräkningar av tänkbara användningar av en arena vad gäller idrott, konserter och mässor. Vi har också jämfört med liknande arenor i landet. Det här är en fråga som ska fördjupas i det fortsatta arbetet. Trots dessa osäkerheter så är en sammantagen bedömning av Projektgruppen att Eskilstuna kommun klarar av den beräknade driftnettokostnaden på 43 mkr. Detta utifrån den ekonomiska utvecklingen och de framtida prognoserna som vi kan överblicka. Gruppen är dock noga med att betona att vi lever i Sidan 11 av 30

13 en turbulent tid och det internationella ekonomiska läget i världen och Europa är allt mer osäkert. Dessa omvärldsfaktorer måste noga följas i det fortsatta arbetet. Projektgruppen föreslår att en så kallad "second-opinion" (dvs. en alternativ bedömning) kring kostnadsberäkningar genomförs som ett led i det fortsatta arbetet. 9 Miljöklassningar av byggnader I den av kommunfullmäktige beslutade inriktningen på det fortsatta arbetet med arena ingår att arenan ska ha hög miljöprofil och miljöprestanda avseende såväl utformning och drift som arrangemang. För att säkra det i aktuell fas av arbetet handlar det främst om lokalisering och synergieffekter mellan anläggningar när det gäller energiförutsättningar. Inför genomförandet av anläggningarnas utformning blir det viktigt att styra på en mer detaljerad nivå och för det finns ett antal olika klassningssystem till hjälp. Idag finns ett flertal system för att miljöklassa fastigheter. Motiven är inte enbart miljömässiga, utan det handlar lika mycket om att göra en god ekonomisk affär. Energieffektiva byggnader finns det klar ekonomi i samtidigt som fastigheter med en tydlig miljöprofil också blir attraktivare för hyresgäster och investerare. En välkänd miljöklassning höjer värdet. Här följer en kort beskrivning av de aktuella systemen: LEED och BREEAM är två av de vanligaste och mest internationellt gångbara certifikaten. Green Building är stort inom EU, men inte lika omfattande. Miljöklassad Byggnad är en ny svensk märkning. LEED, Leadership in Energy and Environmental Design är utvecklat av U.S. Green Building Council i mitten av 90-talet. Kraven omfattar hållbar planering, vattenhushållning, energi, klimat, material, resurser, inomhusmiljö, innovation och design. Fokus ligger på lägre kostnader för köpt energi. Fördelar är att det är välkänt i både Europa och USA samt passar de flesta byggnadstyper, men nackdelen är att det är omfattande att införa. BREEAM, Building Research Establishment Environment Assessment Method, är världens första och största miljöklassningssystem för byggnader. Certifikatet omfattar förvaltning, inomhusklimat, energi, transport, vattenhantering, byggmaterial, avfall, markanvändning samt ekologi. Fokus på lägre utsläpp av koldioxid. Fördelar är att det är välkänt och etablerat i Europa och passar de flesta byggnadstyper. Anpassning till svenska förhållanden är på gång, men nackdelen är att det är tidskrävande. Green Building är ett EU-initiativ som fokuserar på energianvändningen och företagets engagemang i frågan. För en nybyggd byggnad krävs 25 % lägre energianvändning än Boverkets byggregler samt en årlig uppföljning för att bli certifierad. Fördelen är att målen är enkla att uppnå, nackdelen är att metoden enbart hanterar energianvändning. Miljöklassad byggnad är ett resultat av det svenska arbetet med Bygga bo-dialogen och omfattar energi, inomhusmiljö, material och kemikalier anpassad för den svenska marknaden. Fördelar är lägre implementeringskostnader, lämpligt vid helsvenskt ägande, men nackdel är att den saknar miljökrav för byggskedet. Ett annat initiativ är Energi- och miljötekniska föreningen som arbetar med Energieffektiva sportanläggningar. För ett eventuellt nytt badhus finns Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVL, ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. De arbetar med att ta fram framtida lösningar vad gäller energieffektiva badhus. Eskilstuna har anmält intresse att tillsammans med andra kommuner ingå i ett samarbetsprojekt. Sidan 12 av 30

14 Flertalet av ovan nämnda miljöklassningar har fokus på energianvändning och konsekvenser för klimatet. Byggandet av arena och bad har dock flera miljöaspekter som ska beaktas och analyseras. Projektgruppens förslag är att beslut om lämplig miljöklassning fattas i samband med projektering. 10 Kultur- och fritidsnämndens uppdrag om övriga anläggningar Kommunfullmäktige gav i sitt beslut om fortsatt arbete med arena och bad kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utifrån arenautredningen planera för en ny ishall, kompletteringar vid konserthallen samt möta behovet av träningstider för truppgymnastik Ishall En ny kylplatta, kylanläggning samt ny ishall vid befintlig isanläggning i Ekängen har utretts av kultur- och fritidsförvaltningen tillsammans med Eskilstuna Kommunfastighet. Kommunfastigheter äger och förvaltar dagens kommunala fritidsanläggningar och har därför den interna kompetensen för anläggningarna. Målet är att den nya isanläggningen vid Ekängen ska ha hög energiprestanda, dvs. ligga i framkant av nya ishallar med betydligt lägre energiförbrukning än nuvarande ishall. Detta blir en investering om totalt ca 41 mkr, inklusive geoteknisk undersökning 1 mkr, 30 mkr för ishallen, samt cirka 10 mkr för kylsystem och ny platta. En anläggning i den här investeringsstorleken ger en uppvärmd hall. Föreningarna som utövar sin idrott på is ska involveras i den fortsatta planeringen av byggnationen. Projektgruppens förslag är att kultur- och fritidsnämnden fullföljer byggnationen av en ishall och byter kylmedia i plattan enligt kommunfullmäktiges investeringsbeslut på 41 mkr. (KSKF , ) 10.2 Kompletteringar vid Konserthall Stålforsskolan En ny samlad konserthallsentré samt utrymmen för loger och servering har utretts. Målet har varit att skapa en mer välkomnande och tillgänglighetsanpassad entré till konserthallen vid Stålforsskolan. Förslaget är kalkylerat till 10 mkr i investering. Projektgruppens förslag är att kultur- och fritidsnämnden fullföljer förbättring av tillgänglighet och kringutrymmen vid konserthallen i Stålforsskolan för 10 mkr enligt kommunfullmäktiges investeringsbudget. (KSKF , ) 10.3 Behovet av träningstider för truppgymnastik När det gäller behovet av träningstider för truppgymnastik ska kultur- och fritidsnämnden fortsätta utredningen och komma med förslag på åtgärder. Sidan 13 av 30

15 Projektgruppens förslag är att kultur- och fritidsnämnden genomför en utredning om truppgymnastikens behov och återkommer med förslag till åtgärder. 11 Stadsbyggnadsnämndens uppdrag att analysera alternativa användningsmöjligheter av sporthall och simhall Kommunfullmäktige gav i sitt beslut om fortsatt arbete med arena och bad stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att i ett detaljplanearbete analysera kommande användning av Sporthallen och Vattenpalatset. Sporthallen och speciellt badhuset är värdefulla arkitektoniska byggnader och ligger i en miljö som har höga kvaliteter i staden. Framför allt anses exteriören skyddsvärd men även inredning från såväl ursprunglig byggnad som ombyggnaden på 1980-talet. Båda byggnaderna ligger dessutom inom riksintresseområdet. Speciellt badhuset är bevarandevärt och Q-märkt. Om den huvudsakliga användningen i byggnaderna ersätts av ett nytt badhus och en ny arena är den nuvarande bedömningen att nya funktioner måste in i huset, inte minst av ekonomiska skäl. Det är inte möjligt att ha två större badhus eller två arenor/sporthallar i Eskilstuna. Det är inte ovanligt att gamla byggnader värda att bevara får ny användning. I flera fall är det dessutom enda sättet att undvika förfall. Riksantikvarieämbetet talar allt mer om utveckling av byggnadsbeståndet än enbart bevarande av användning och arkitektoniska värden. Dock skall det ske på ett sådant sätt att det finns möjligheter att tydligt läsa av historien. Munktellstaden är ett sådant exempel där dåtidens mer storskaliga industriverksamhet ersatts av mer nutida användning, men där omvandlingen styrts av principen att man verkligen ska känna originalet in på kroppen. Att bygga om badhuset och sporthallen till bostäder eller hotell är därför inte helt lämpligt av flera skäl. Ett viktigt skäl är att den nuvarande användningen präglas av stora rum och en fasadutformning som anpassats till det. Bostäder och hotell är per definition en byggnad med många upprepningar av mindre rum med krav på fönster och det skulle vara mycket svårt att behålla ens bilden av en tidigare användning. Att bygga bostäder eller hotell får ses som i stort sett ett nybyggnadsprojekt i kvarteret. När det gäller att tillgodose behovet av fullstora träningsplaner (40 x 20 m) för bollsport har, förutom det tidigare alternativet att bygga en ny anläggning i anslutning till huvudarenan, ett alternativ kommit fram som visar en möjlighet att bygga om Sporthallen och Vattenpalatset för skol- och vardagsidrott. Genom att riva en del av läktarna vid A-hallen kan reglementsenliga kringmått skapas vilket ger bättre förutsättningar för bland annat rullstolsidrotterna. B-hallen behålls i nuvarande skick och en ny hall med fullstor spelplan byggs där det i dag är simbassäng. En investering i Sporthallen och Vattenpalatset skulle därigenom kunna ge tre träningshallar till ett lägre pris än en nybyggnad med enbart två hallar. Vi skapar då den extra träningshall som också efterfrågats av idrottsrörelsen för större ungdomsturneringar. En annan fördel är att Sporthallen och Vattenpalatset får en fortsatt angelägen användning och byggnaderna bevaras. Offentliga institutioner i innerstaden bidrar också till att skapa energi och ett mer attraktivt centrum. En annan stark inriktning som aktualiserats relativt sent i processen är att Mälardalens högskolas styrelse och ledning visat intresse för att etablera sig i Vattenpalatset och Sporthallen. Stadsarkitekten har efter önskemål från högskolan gjort en utredning om förutsättningarna för en sådan lokalisering. Denna utredning har legat till grund för diskussioner mellan representanter för kommunen och högskolan. Sammanfattningsvis stöds denna lokalisering först och främst genom det fina läget. Läget är kanske det bästa i hela Eskilstuna. Högskolan kommer att synas centralt intill Eskilstunaån. Över Sidan 14 av 30

16 Faktoriholmarna finns en smidig och önskvärd förbindelse med Munktellstaden. Strömsholmen och kajerna vid ån kommer att vitaliseras av studerande. Önskvärd närhet finns till teatern och biblioteket. En annan fördel med att lokalisera högskolan här är att det finns en flexibilitet i användningen av fastigheterna. En fortsatt utredning och projektering kan ge bedömningsunderlag för om byggnaderna ska: 1. bevaras i sin helhet (förutom badhusets tillbyggnad som bör förnyas) 2. bevaras till en del och förnyas till andra delar 3. mestadels förnyas (utom Q-märkta badhuset som ska bevaras). Stadsarkitektens nuvarande bedömning är att hela Sporthallen är möjlig att bevara och nyinredas för ett ändamålsenligt högskoleinnehåll, främst eftersom sporthallsbyggnaden saknar invändig bärande stomme och därför låter sig förändras invändigt mycket flexibelt. Genom att välja alternativet att riva sporthallen och bevara badhuset till en del finns möjlighet till god nygestaltning av en central del av högskolan. Om hela sporthallen rivs finns stora möjligheter att skapa en helt ny byggnadsstruktur för en helt ny högskola. I samtliga alternativ ligger det Q-märkta badhuset kvar, lämpligen inrett som restaurang- och hörsalsbyggnad. Om sporthallens träningsdel rivs och omgestaltas, går det eventuellt att öka disponibel area i denna mittdel. En motsvarande möjlighet kan finnas även och i än högre grad i alternativet där hela sporthallen ersätts med nybyggnad. 12 Entreprenadformer De olika entreprenadformerna som används är: Totalentreprenad Totalentreprenad innebär ansvar för såväl design som produktion. Totalentreprenören har ansvar och anlitar konsulter. Totalentreprenören utför eget arbete samt anlitar underentreprenörer. Generalentreprenad Beställaren genomför med hjälp av konsulter projektering och tar fram förfrågningshandlingar. Entreprenören kontrakteras efter dessa handlingar och utför det som ritas. Entreprenören anlitar underentreprenörer och leverantörer och de utför tillsammans det som ritats och beskrivits. Det finns även varianter av respektive entreprenadform. En vanlig samarbetsform är partnering. Partnering Bägge entreprenadformerna kan drivas som partnering. Målet med partnering är att fokusera på gemensamma mål och minska optimeringen av partsintressen. Entreprenören upphandlas i tidigt skede för att under projekteringsskedet kunna tillföra produktionskunskap och produktionsmetoder. Sidan 15 av 30

17 Figur 1. Översikt över partneringprocessen (Ramböll). Fördelar med partnering: Möjligheter till minskad projektkostnad/kostnadseffektivitet genom att undvika kostnadsdrivande ändrings- och tilläggsarbeten Minskad projekttid eftersom projektering och produktion kan ske parallellt Förbättrad kvalitet på slutprodukter Inspirerande arbetsmetod Öppnar för alternativa lösningar Förbättrad kunskapsöverföring mellan organisationer Ökad tillfredsställelse mellan aktörer Organiserat samarbete Nackdelar med partnering: Antal möten i projektet ökar Begränsar antal lämpliga entreprenörer för projektet Sidan 16 av 30

18 Ett relativt nytt sätt att arbeta och därför kan det saknas erfarenhet av arbetssättet bland medarbetarna Risk att parterna glömmer sina roller Projektgruppens förslag är att totalentreprenad med samarbetsformen partnering ska användas. 13 Dialog Förstudien och behovsanalysen (Förstudie Arena juni-december 2010) genomfördes med en tydlig kommunikationsstrategi som uppmuntrade alla intresserade att vara delaktiga. I denna fördjupande fas har dialogen framförallt skett med föreningsrepresentanter. Sörmlands Idrottsförbund och Eskilstuna Idrottsföreningars samorganisation har också medverkat och lämnat in skriftliga synpunkter med fem förslag (se bilaga C). Eftersom alternativet att använda Sporthallen och Vattenpalatset till Mälardalens högskola kom upp under relativt sent i processen har det bara funnits med till viss del i dialogen med idrottsföreningarna. Även en bredare allmänhet har haft möjlighet att ta del av processen via tidningsartiklar (se bilaga D), kommunens veckoannons i lokaltidningarna, webbplatsen eskilstuna.se/multiarena och Facebook Möten med föreningar och berörda Sörmlands Idrottsförbund och Eskilstuna Idrottsföreningars samorganisation Samorganisationen och Sörmlandsidrotten stödjer förstudien och menar att behovsanalysen beskriver kommande investeringar i idrottsmiljöer i Eskilstuna kommun på ett relevant sätt. De menar att fler träningsplaner med måtten 40 x 20 meter främst behövs för idrotter som har regelmässiga krav om fullstora planer vid tävlingsverksamheten, men också för barn- och ungdomsverksamheten. De poängterar också vikten av hög tillgänglighet vid de nya anläggningarna. Se vidare bilaga C. Eskilstuna Handikappförening Odlarskolans gymnastikhall har varit handikappföreningens hemmahall då det gäller bland annat rullstolsinnebandy. Där har de haft tillgång till ett rullstolsförråd, vilket är mycket viktigt för att göra det enkelt för idrottarna i vardagen. Tyvärr har nu hallens golv fått ännu ett lager matta som gjort det för mjukt och tungrullat. Föreningen söker därför efter en ny hall med hårdare golv och tillgång till förråd för rullstolar. En arena med träningshall i en eventuellt ombyggd Sporthall skulle vara intressant som ny hemmahall där nuvarande A-hall får större kringytor samt rullstolsförråd i direkt anslutning till planen. Föreningen vill gärna ha tillgänglighet till A-hallen med ramp ända utifrån, dvs. inget hissbehov. Publikbehov är max 150 personer. HK Eskil För HK Eskil är det viktigaste att det skapas fler fullstora träningshallar. Förslaget med en ombyggd Sporthall och badhus är därmed positivt. Klubbens behov av publikplatser är som mest cirka 500 platser. För cuper är spelplan med fullstora mått 40 x 20 m angeläget, medan kringytorna inte är prioriterade. Ungdomsmatcher ges dispens för bristande kringytor. HK Eskil vill fortsätta att ha kanslilokaler i Sporthallen om den föreslagna ombyggnaden genomförs. Förslaget om ombyggnad av Sporthallen är intressant och föreningen ser positivt på det, men kan också tänka sig en sammanhållen Sidan 17 av 30

19 arena med träningshall. Guif Vid ett möte med Guif kring de nya ritningarna på ombyggda Vattenpalatset och Sporthallen så sågs det mycket positivt. Även alternativet Vapnet skulle vara en bra lösning för handbollen. Bättre möjlighet att ordna ungdomsturneringar och bättre träningsmöjligheter är främsta vinsterna enligt Guif. Det är viktigt för Guif att en ny arena står färdig så fort som möjligt. Gökstens BK, handboll Gökstens BK handboll använder i dag Ellfolkhallen tillsammans med Torshälla innebandy och båda föreningarna är nöjda med samarbetet. Önskemålet är att en ny hall skulle placeras i anslutning till den nuvarande Ellfolkhallen eftersom man ser sig som en Torshällaförening. Torshälla innebandy Föreningen har 350 aktiva medlemmar. Av 20 lag är 18 herr-/pojklag, varav två är A-lag. Föreningen anordnar i dag cuper med lagantal färre än 16 vilket är vad dagens hall klarar av. Med fler fullstora hallar, 40 x 20 m, skulle större cuper kunna arrangeras. De har önskemål om fler fullstora hallar. Ellfolkhallen är mycket viktig för föreningens verksamhet. De två A-lagen är de enda som tränar på fullstor plan. Övriga lag har all träning i mindre hallar. Föreningen har träningar i Rekarneskolan, Gökstensskolan, Vilstahallen, Årby och MunktellArenan. Föreningens verksamhet skulle kunna fylla Ellfolkhallen på egen hand, men man tycker det finns fördelar med att dela hallen med Gökstens BK handboll eftersom det är utvecklande att mötas mellan olika föreningar och idrotter. Det finns fler föreningar som spelar innebandy: Mesta IBK, Nyfors IK, IK Standard och Korpen. Dessa föreningar har vi inte träffat, men projektgruppen utgår från att fler fullstora hallar skulle välkomnas även av dessa föreningar. Eskilstuna Korpen Eskilstuna Korpen, som idag har 400 aktiva inom innebandysektionen, har lämnat synpunkter på Förstudie Arena juni-december 2010 och påpekar att det förekommer sakfel i tabeller, se bilaga C. Enligt Korpens representant är det aktiva innebandyspelare i kommunen totalt. Projektgruppen har beaktat detta i sitt analysarbete, men har valt att inte presentera någon ny tabell eftersom det råder stor osäkerhet om antal medlemmar och aktiva barn och unga i respektive förening. Eskilstuna basket Eskilstuna basket kommer att spela i näst högsta ligan för både damer och herrar vilket leder till ännu större brist på tider i Sporthallen. Damlaget strävar mot elitserien där det krävs parkettgolv. Föreningen framför önskemål om att vara kvar i Årby i den hall de använder idag. En eventuell ny hall bör ligga i anslutning till de nuvarande hallarna och den skulle kunna frigöra träningstider för andra föreningar i Årbyskolan och Sporthallen. Föreningen vill få till ett basketcentrum i Årby och en ev. ny hall bör ha läktare för personer. Ombyggnaden av den gamla Sporthallen skulle kunna vara en bra matcharena. Föreningen ser helst tre hallar spridda över kommunen, bland annat i Årby och intill Ellfolkhallen. Föreningen har även fattat beslut om att utöka verksamheten med rullstolsbasketen som idag ligger under Eskilstuna handikappförening. Eskilstuna Ki-Aikidoklubb, Eskilstuna karateklubb, Eskilstuna boxningsklubb och Eskilstuna judoklubb Representanter från kampsporterna i Eskilstuna har träffats under förstudien och deras synpunkter finns att läsa i Förstudie Arena juni-december Sammanlagt finns det 330 aktiva som behöver anpassade lokaler med plats för permanent inredning och utrustning som mattor för t.ex. judo och brottning samt boxningsring. Vissa föreningar ser positivt på samnyttjande av lokaler, samtidigt som det också krävs egen hall för boxningen som har sin boxningsring uppsatt permanent. Sidan 18 av 30

20 Idrottslärare Kommunens idrottslärare på Rinmansskolan och gymnasiesärskolan utövar sina idrottslektioner i Sporthallen. Vid ett möte med några lärarrepresentanter diskuterades frågan om Sporthallen skulle få annan användning. De såg positivt på de placeringsförslag som projektgruppen presenterade, men konstaterade att de behöver en idrottshall i närheten av Rinmansskolan. I första hand förordar de ombyggnad av Sporthallen och Vattenpalatset, i andra hand alternativet med träningshallar och arena på Vapnet och i tredje hand alternativ Nätet. För att leva upp till läroplanens ambitioner gällande simkunskaper krävs det enligt idrottslärarna en större undervisningsbassäng som är anpassad för barnens ålder och förmåga, se bilaga C. Det kan även fungera med den föreslagna 50-meters bassängen som är något grundare. Personal Vattenpalatset I det fortsatta arbetet och utformningen av ett nytt badhus är det viktigt att ta vara på de kunskaper och erfarenheter som finns hos Vattenpalatsets personal. När det gäller förutsättningar för simhopp i ett nytt badhus säger Vattenpalatsets enhetschef att hopptornet i Vattenpalatset används och han tror också att hopp från en och tre meter kommer att efterfrågas även i fortsättningen. Eskilstuna simklubb Eskilstuna simklubb ser gärna ett nytt badhus med 50 x 25 m bassäng eftersom antalet medlemmar efter sammanslagningen med Tunafors SK och Eskilstuna simsällskap har ökat från 320 till 500 medlemmar. Läktare för platser är tillräckligt. Ett nytt badhus skulle inte bara ge bättre tränings- och tävlingsmöjligheter utan även ge fler möjlighet att lära sig att simma. Eskilstuna FDK Nautic Nautic, som har fridykning, undervattningsrugby och sportdyk, anser att det behövs en djupdel i badhuset för att deras verksamhet ska kunna fortsätta. De ser också att det skulle bli svårt att få igång verksamheten om djupdelen skulle byggas vid ett senare tillfälle. Även dykutbildningen blir omöjlig eftersom man måste kunna avlägga prov på minst tre meters djup, se bilaga C. Sidan 19 av 30

21 14 Projektgruppens förslag 14.1 Badhus Moderbolaget Eskilstuna Kommunföretag hade i ägardirektiv för 2010 att fullfölja utredningen om förutsättningar och konsekvenser av nybyggnation av ett badhus, geografiskt placerat vid Parken Zoo. Redovisning av ekonomiska, finansiella, verksamhetsmässiga och övriga väsentliga aspekter skedde till kommunstyrelsen hösten Utredningen prövade: 1. Om badanläggningen skulle finnas i ett separat bolag där även andra lämpliga arenor/anläggningar placeras för drift och marknadsföring med inriktning på breddat kommersiellt nyttjande (arenabolag) 2. Förutsättningar för att badanläggningen skulle kunna byggas, ägas och drivas via en OPP-lösning (offentligt- privat partnerskap) Badhusutredningen innehåller dels det ursprungliga uppdraget med simhall samt stort äventyrsbad i Parken Zoo, men även mindre omfattande anläggningar vilka inte placerats geografiskt. En simhall med 50 m bassäng, terapi- och undervisningsbassäng, upplevelsebad skulle omfatta en byggnad med bottenyta av ca m 2. Lokaliseringsstudien visade att ett badhus skulle kunna placeras inom Munktellstaden vid nuvarande härdverkstan med ett mycket attraktivt ånära södervänt läge. Det andra alternativet för placering av ett badhus är inom kvarteret Nätet. På Nätet skulle både hela arenan och ett badhus kunna samlokaliseras. Projektgruppen föreslår att ett nytt badhus med 50-meters simbassäng, tränings- och terapibassäng och upplevelsebad av nuvarande storlek byggs vid före detta härdverkstaden Renovering av Vattenpalatset Renovering av Vattenpalatset med nuvarande funktioner på en total yta av ca m 2, kalkyleras till ca 96 mkr i investering. Uppskattat årligt driftnetto ca 9-11 mkr Sporthallen byggs om för att rymma ett nytt större badhus Vattenpalatset skulle i detta alternativ utökas genom att Sporthallen byggs om för att rymma en större simbassäng. Den nya simbassängen skulle byggas i Sporthallen för att vara i bruk under tiden Vattenpalatset renoveras så att det finns simmöjligheter under hela byggtiden. Detta alternativ har studerats inledningsvis, men det visade sig att för att kunna använda Sporthallen till badhus så krävs mycket omfattande åtgärder för att klara den korrosiva miljön ett badhus innebär. Projektgruppens undersökning visar att Sporthallen inte är byggd för den fuktiga miljön. Stora ombyggnader skulle krävas, vilket medför högre kostnader än att bygga en ny anläggning för samma funktion. Därför har detta alternativ inte studerats vidare Ett nytt äventyrsbad vid Parken Zoo Alternativet med ett äventyrsbad är belyst i Kommunföretags badhusutredning som redovisades i december Sidan 20 av 30