Folkhälsovetenskapligt centrum Landstinget i Östergötland Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsovetenskapligt centrum Landstinget i Östergötland Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, 581 91 Linköping www.lio.se/fhvc"

Transkript

1 år

2 Folkhälsovetenskapligt centrum Landstinget i Östergötland Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping Grafisk form och layout: ZON Reklambyrå Tryck: LTAB Januari 2010

3 Att lägga grunden för en god hälsa genom livet Barn och ungas hälsa är starkt beroende av hur det är i omgivningen, med föräldrarna, familjen, släkt, vänner och andra professionella vuxna. En god hälsa bland barn och unga är också ett viktigt tecken på regionens hälsa, utvecklingskraft och skapar en stark framtidstro. Barnkonventionen ger samhället ansvar att arbeta för barns bästa, genom att bland annat lyfta fram barns rätt till god hälsa och utveckling, rätt till att framföra egna synpunkter och bli lyssnade på, inte endast som framtida resurs, utan i egenskap av barn och ungdom här och nu. De allra flesta barn och unga i Östergötland mår bra, men det finns skillnader. Det finns skillnader mellan tjejer och killar, personer med eller utan funktionsnedsättning, olika sociala grupper och personer födda i eller utanför Sverige därför att hälsa, livsstil och livsvillkor hänger ihop. Vilka grundläggande förutsättningar finns när det gäller föräldrarnas ekonomi, arbetsliv, boende och socialt kontaktnät? Har man släkt och vänner? Har man god självkänsla? Känner man sig trygg? Är man delaktig? Får man positiv bekräftelse? Har man hopp inför framtiden? Är man frisk eller sjuk, fysiskt aktiv, äter man bra mat? Eftersom det är stora skillnader i livsvillkor och hälsa bland föräldrar innebär det stora olikheter för barnen och de unga [1-3]. Ett exempel på det är att ju sämre ekonomi desto sämre hälsa och levnadsvanor har man [4]. Sidorna som följer beskriver livsvillkor som påverkar hälsa, livsstil och utfall av hälsan från nyfödd till ung vuxen. Den gravida familjen till femåringen Barn mellan sex till tolv år Tonåringar mellan 13 till 18 år Unga vuxna mellan 19 och 24 år Det är svårt att få en samlad bild av barn och ungas hälsa. Genom att presentera den data som finns, exempelvis från ett fåtal undersökningar, sjukvårdsregister och landstingsverksamheter kan en del av bilden ges. Den överskuggande frågan kvarstår dock och inbjuder till diskussion kring hur vi i Östergötland ska kunna skapa än bättre förutsättningar för en god och jämlik hälsa bland de yngsta i länet? Visste du att i Östergötland: bor cirka barn och unga föddes barn år 2008 har medelåldern för kvinnor som föder sitt första barn ökat från 24 år till 28 år under de senaste 30 åren lever de fl esta barn och unga tillsammans med föräldrar som är gifta eller sambo är drygt barn årligen med om en skilsmässa lever 21 procent av barnen med en eller fl era föräldrar som är födda utanför Sverige bor de fl esta familjer i småhus, vilket blir vanligare ju äldre barnen blir trivs de allra fl esta föräldrar med sitt boende och störs inte av buller eller dålig miljö har var femte förälder under det senaste året haft problem att betala sina räkningar växer elva procent av barnen upp i familjer med låg inkomst eller socialbidrag fi nns 33 procent av barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll, jämfört med fem procent av barn med svensk bakgrund är drygt barn och unga omhändertagna och placerade utanför hemmet enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om vård av unga år 2008 [4-11]. Att växa upp i Östergötland 3

4 Den gravida familjen till femåringen När barnen är små läggs grunden till hälsa för resten av livet. Vi vet att det fi nns stora hälsoskillnader bland annat på grund av sociala och ekonomiska förhållanden. För att utjämna dessa skillnader är det viktigt att samhällets aktörer tidigt arbetar för att kompensera för olikheter bland barn. Den första och viktigaste kontakten för barnet är föräldrarna och familjen. Familjernas sammansättning och roll förändras. Idag är föräldrar till största delen yrkesaktiva och barnen tas omhand av professionella yrkesgrupper. Det innebär att många aktörer har möjligheter att nå de allra fl esta för att främja hälsa. Min blöja är blöt Det är MIN mamma! Jag vill leka NU! Jag är hungrig Pappa jobbar Öroninfl ammation eller inte? Ska jag ringa sjukvårdsupplysningen? Hon är varm, har hon feber? Hur ska jag kunna ge dig allt jag vill? Pastan kokar över! Har jag fått mens? Men jag ammar ju fortfarande Varför är det farligt med färgämnen? Åh, vad jag känner mig tjock Undrar om vi får plats på dagis? Vill jag vara föräldraledig? Har jag svårt att sätta gränser, är föräldrastöd något för mig? Jag vill inte ha några goda råd från svärmor Oj, snart kommer Jag borde verkligen sluta 4 Att växa upp i Östergötland BVC på besök röka

5 Hälsan grundläggs i fosterstadiet Av de gravida kvinnorna går de allra flesta på mödravårdcentralens (MVC) kontroller och de blivande föräldrarna erbjuds även föräldraförberedande utbildning. Meningen med utbildningen är att ge kunskap, skapa möjlighet till kontakt föräldrar emellan, men även att informera om sociala förmåner [12]. MVC följer också blivande föräldrars levnadsvanor. Under graviditeten har det visat sig att man är mer förändringsbenägen än annars. I Östergötland slutar exempelvis ungefär hälften av kvinnorna att röka när de blir gravida [13]. Tyvärr börjar en del att röka igen när barnet väl är fött. Men det betyder ändå att de allra flesta barn växer upp i en rökfri familj. De allra flesta barn växer också upp i familjer utan riskabla alkoholvanor [14]. Övervikt och fetma hos den gravida kvinnan medför risker såväl under graviditet som vid förlossning, och medelvikten har ökat under de senaste åren [3] föddes det barn i Östergötland När barnet är fött tar BB vid i vårdkedjan. Där har det skett en stor förändring över tid bland annat för hur länge man stannar på BB. Idag stannar tre av fyra mammor 0-2 dagar på BB efter en normal förlossning, jämfört med en av hundra för 30 år sedan [13]. Vi vet inte idag om det innebär några konsekvenser för familjens hälsa. När familjen kommit hem tar barnhälsovården (BVC) vid. BVC har målsättningen att ge föräldrar stöd och hjälp i föräldraskapet och på så vis främja barnets och familjens hälsa [12]. För att på ett tidigt stadium upptäcka brister i exempelvis anknytning mellan förälder och barn, gör BVC hembesök hos nyblivna föräldrar. I Östergötland besöktes år 2008 cirka nyblivna familjer [15]. I Östergötland liksom i Sverige generellt har vi en låg spädbarnsdödlighet och en förhållandevis hög amningsfrekvens [13]. Utifrån Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer har BVC målsättningen att 60 procent av alla barn ska ammas helt vid sex månaders ålder, vilket inte riktigt uppnås i dagsläget. Bland barn födda år 2008 ammades fortfarande 67 procent vid sex månaders ålder helt eller delvis [15]. Vaccinationstäckningen är hög och exempelvis är cirka 98 procent av barnen vaccinerade Att växa upp i Östergötland 5

6 med MPR (mässling, påssjuka och röda hund). Men trots att alla föräldrar erbjuds att vaccinera sina barn finns skillnader som främst handlar om föräldrars olika förutsättningar, men också skillnader mellan länets kommuner, där en del bara har cirka 90 procents täckning [10, 16]. För att fortsatt ge stöd till föräldrar och att främja barnens hälsa möter BVC de flesta barn regelbundet upp till och med fem års ålder [15]. Det är betydelsefullt att både mamman och pappan är nära och engagerade både under spädbarnstiden och vidare i barnens uppväxt och bland annat samarbetar kring uppfostran [3, 17]. Sett till uttag av föräldraledighet domineras den fortfarande av kvinnorna (78 procent) i Östergötland [18]. Barns uppväxt behöver också vara trygg, säker, fri från övergrepp och skadlig påverkan från miljön. Men tyvärr har andelen polisanmälningar av barnmisshandeln mot de yngsta barnen ökat med 72 procent under de senaste tio åren. Mörkertalet är stort och för att få en bild mer nära sanningen bör antalet polisanmälningar minst tiodubblas [19]. I Östergötland polisanmäldes 67 fall av fysisk misshandel av de yngsta barnen år 2008 [20]. Förskolan utjämnar skillnader i hälsa? Förskolan spelar en viktig roll för att kompensera skillnader i barns hemvillkor och att utjämna hälsoskillnader. I Östergötland tillbringar 99 procent av alla fyraåringar alltifrån några timmar upp till 50 timmar i veckan på förskolan [21]. Barnens tid på dagis har ökat de senaste åren och de allra flesta östgötska barn börjar förskolan i ettårsåldern. I princip alla trivs bra enligt sina föräldrar (99 procent) [22]. Förskolorna fungerar på det stora hela mycket bra med välutbildad personal och god personaltäthet. Ett problem är dock att det finns stora barngrupper inom länet där gruppstorlekarna varierar mellan 15 och 22 barn [21]. Ett riktmärke för att barn ska utvecklas på bästa sätt är cirka 15 barn [23]. De allra minsta barnen bör vara i något mindre grupper om barn, vilket tyvärr inte alltid heller stämmer. I Östergötland finns merparten av de minsta barnen i grupper med barn [21]. När barngrupperna blir uppåt 20 barn blir tillsynen av barnen mätbart sämre samtidigt som barnen har mer lätt att bli arga och ledsna [23]. 6 Att växa upp i Östergötland

7 De flesta barn är ute varje dag Mat, aktivitet och vila har stor betydelse för barns hälsa och utveckling. Förr lekte barnen mer fritt i närmiljön medan de idag deltar mer i planerade aktiviteter som leds av vuxna [24]. De flesta fyraåringar (91 procent) är ute i naturen, parker eller grönområden varje dag men av naturliga skäl är det färre barn i denna ålder som deltar i mer organiserade fritidsaktiviteter [8]. Idag konkurrerar även den fria leken med mer stillasittande aktiviteter. Dessa förändrade levnadsvanor ger konsekvenser för barnen, till exempel övervikt och fetma. I Östergötland uppskattas ungefär att 13 procent av fyraåringarna har övervikt och fyra procent har fetma [8]. Sjukvård behövs trots välmående barn Trots att de allra flesta barn mår bra behöver de små barnen söka sjukvård ibland. Det är sjukdomar i andningsorganen och öronen, infektioner och symtom samt skador och förgiftningar som är de främsta anledningarna [5]. Ungefär barn upp till fem år var år 2008 inlagda på sjukhus, vilket främst kunde relateras till nyföddhetsperioden och låga födelsevikter [5]. Under de senaste åren har andelen barn med låg födelsevikt ökat och barn som vid födseln bara väger 400 gram överlever allt oftare. I övrigt utgör kroniska sjukdomar en stor del av barnsjukvårdens innehåll, exempelvis astma, allergi, diabetes och reumatiska sjukdomar. Det är få barn i denna ålder (0,2 procent) som har kontakt med barnpsykiatrins öppenvård (BUP) [5]. Även tandhälsan bland barnen i Östergötland är god då nästan alla (95 procent) treåringar är kariesfria [25]. De barn som i den här åldern redan utvecklat karies bör uppmärksammas då det troligen signalerar för annan ohälsa. Hur kan vi få data om de minsta barnens hälsa? Eftersom de allra fl esta barn går i förskolan, hur kan vi med rådande ekonomiska förutsättningar främja en god hälsa genom att bland annat ha lämpliga gruppstorlekar och god personaltäthet? Det fi nns en tendens att samhället antyder vad som krävs för att garantera en god barndom, exempelvis genom en nationell föräldrastödsstrategi. Hur kan vi hitta balans mellan att samhället ska ge alla föräldrar stöd och samtidigt arbeta för att främja tron på deras egen förmåga? Att växa upp i Östergötland 7

8 Barn mellan sex till tolv år Vid sex års ålder lämnar barnen förskolan och går in i skolans värld, där de tillbringar en stor del av sin uppväxttid. Liksom förskolan har skolan en viktig roll att uppväga skillnader i barns hemvillkor och hälsa. Skolstarten innebär en tid av utökad självständighet och det är mycket som förändras med nya tider, vänner, regler och många intryck. Skolhälsovården tar över BVC:s roll att följa barnens utveckling, arbetar för deras hälsa och skapar goda förutsättningar för lärande. Dagis byts ut mot fritids och fritidssysselsättningarna tar allt större plats. Min fritisfröken är bara bäst Jag har ont i magen Äntligen ska jag börja tvåan Undrar vilket lag vi ska möta på lördag? Zlatan, jag sa Zlatan Undrar när jag får en egen nyckel? Varför hämtar pappa idag när det är mammas vecka? Varför får jag en begagnad cykel? En liten kattunge, en liten bara 27+42= Det är synd om min kompis, han har brutit armen Varför måste mamma jobba så mycket? Varför ska det vara så svårt att sova? Varför säger hon att jag är töntig? Varför frågar hon inte chans på mig? Min Jag vill spela på pappa äger! mitt dataspel 8 Att växa upp i Östergötland

9 Barnen gör inträde i skolans värld I Östergötland går ungefär barn i 203 kommunala grundskolor och det arbetar ungefär nio pedagoger per 100 barn i skolan [21]. När skoldagen är slut går ungefär hälften av barnen på fritids där varje fritidspedagog ansvarar för cirka 20 barn [21]. De äldre barnen går hem själva eller till andra fritidsaktiviteter. Därmed gör fler andra vuxna inträde i barnens liv samtidigt som kompisar får allt större betydelse. För att må bra i skolan och att kunna ta till sig kunskap är trygghet, delaktighet och inflytande viktigt. Ändå räknar man med att mellan tre och tio procent av barnen upplever kränkningar eller mobbning i skolan eller på fritiden [26, 27]. Att ha en god självkänsla, vänner och nätverk, att känna makt över sitt eget liv och att ha framtidstro är betydelsefullt för hälsan. I Östergötland finns inga stora skillnader mellan pojkar och flickor i sexan, utan de flesta trivs med livet och tycker att livet har mål och mening (92 procent). De flesta känner sig säkra i nya situationer och oroar sig inte så mycket. Majoriteten har en eller flera kompisar som de kan prata med, men det innebär ändå att var tionde elev i sexan inte har någon jämnårig att anförtro sig åt. De flesta som går i sexan upplever att de kan prata med sina föräldrar när de behöver det [28]. Fritiden blir allt viktigare Ungefär tre av fyra tolvåringar är ute varje dag och hälften går eller cyklar till skolan [8]. Det innebär att de är ute något mindre jämfört med de minsta barnen. Men i den här åldern börjar man delta mer i organiserade aktiviteter och i Östergötland idrottar cirka 60 procent av tolvåringarna regelbundet [8]. Fritiden blir allt viktigare och det är inte bara idrott som tar plats. Det finns stora skillnader när det gäller val av fritidsaktiviteter mellan barn eftersom de är beroende av vilket utbud som finns där man bor, vilka traditioner som finns i familjen och ekonomiska möjligheter. Fritidsundersökningar i andra delar av Sverige visar att sex till tolvåringar helst träffar kompisar, ser på TV, film och DVD, lyssnar på musik, surfar på Internet och läser böcker. Fortfarande är tendensen att stillasittande fritidsvanor ökar i den här åldern. Över tid har också matvanorna ändrats, en kombination som kan leda till övervikt och fetma. De flesta tolvåringar är normalviktiga men elva procent har övervikt och två procent har fetma [8], vilket är en minskning jämfört med de yngre barnen. Även i andra delar av Sverige kan man konstatera att andelen tioåringar med fetma tenderar att minska, medan man inte har sett samma tendens bland barnen med övervikt [29]. En annan positiv utveckling är att risken för exponering av passiv rökning har minskat, bland annat tack vare rökförbud på offentliga platser. Liksom de minsta barnen växer de allra flesta barn i den här åldern upp i en rökfri familj och har föräldrar med ett riskfritt alkoholbruk [6]. Att växa upp i Östergötland 9

10 Förkylningar, skador och diffusa hälsosymtom De flesta tolvåringar mår bra. Det finns inte heller några större skillnader mellan pojkar och flickor. Ändå är bilden mångtydig eftersom det är många som uppger olika besvär. Exempelvis har var femte elev i sexan ont i magen, en tredjedel känner sig ledsna, har svårt att sova och har huvudvärk [28]. Jämfört med yngre barn blir det allt vanligare bland sex till tolvåringar att söka vård för diffusa symtom, men fortfarande söks främst vård för sjukdomar i andningsorganen och i öronen [5]. I den här åldern är också skador en allt vanligare orsak till att söka vård och även att bli inlagd på sjukhus. År 2008 låg cirka 755 barn mellan sex till tolv år på sjukhus [5]. Astma, allergi, diabetes och reumatiska sjukdomar fortsätter att vara vanliga kroniska sjukdomar. Det blir vanligare i den här åldern att barn och deras anhöriga söker BUP för depressiva symtom, problem med ångest och tvångsbeteende och utagerande beteende. Ungefär tre procent av sex till tolvåringarna besökte BUP:s öppenvård i Östergötland år 2008 [5]. Antalet besök har ökat med 36 procent sedan år När det gäller tandhälsan är ungefär 80 procent av sexåringarna kariesfria. I nioårsåldern har barnen börjat få sina permanenta tänder och de flesta är återigen kariesfria. Däremot får fler barn hål i tänderna i tolvårsåldern då cirka 40 procent har karies. [25] Bristen på regional data i åldersgruppen sex till tolv år är stor. Hur kan vi utveckla samverkan mellan kommun, landsting och andra aktörer för att göra data mer tillgänglig? Barnen tillbringar mycket tid i skolan och på fritids där normer och identiteter formas. Hur kan dessa verksamheter, i samarbete med föräldrarna, arbeta för att främja hälsa? Barnen spenderar mer tid från sina föräldrar än förr, men samtidigt är dagens föräldrar mer engagerande och delaktiga i sina barns liv. Vi pratar idag om curlingföräldrar som sopar framför barnen så att de har bästa förutsättningar till ett bra liv. Men vad ger det för konsekvenser? Är föräldrar mer oroliga och stressade över sin och barnens situation och hur påverkar det i sådana fall barnen? Om vuxna överbeskyddar sina barn, tappar barnen då tron på sin egen förmåga att hantera livet i både med- och motgång? 10 Att växa upp i Östergötland

11 Tonåringar mellan 13 till 18 år När barnen blir tonåringar kliver de in i en tid som kännetecknas av många förändringar. Det handlar bland annat om att hitta sig själv och att förhålla sig till andra. Kompis- och kärleksrelationer blir oftast mer betydelsefulla än relationerna till föräldrar och närstående. Tonåringarna tillbringar en stor del av sin tid i skolan där goda förutsättningar för utveckling och lärande ska fi nnas. Att tro på sin egen förmåga och att ha god självkänsla är betydelsefullt nu när valmöjligheternas tid tar fart. Exempelvis fi nns idag många gymnasiealternativ bland såväl kommunala skolor som friskolor. Ska logga in på MSN sen Ska jag gå hem ensam eller ska mamma hämta mig? Måste skaffa en ny mobil Tänk om jag inte får alla rätt? Undrar om han vet att jag fi nns? Vilken skola ska jag välja? Hur ska mamma och pappa ha råd med julklappar i år? Jag kanske måste bli smalare? Mina föräldrar är ju bara så knäppa Hur ska jag hinna läxorna innan träningen? Varför får man inte spela TVspel mer? Varför känner jag mig så ledsen ibland? Tänk om det gör ont första gången? Vad pinsamt! Vågar jag säga till om kondom? Hur ska jag få i mig ölen när den smakar skit? Är jag angripen av hormoner eller? Undrar om jag blir bjuden på festen? Att växa upp i Östergötland 11

12 Tre fjärdedelar fullföljer gymnasiet Nästan alla börjar på gymnasiet. De som inte gör det ska följas upp av sin hemkommun för att få stöd till studier eller annan sysselsättning. Av gymnasieelever i Östergötland går 61 procent av 18-åringarna i kommunala gymnasieskolor, och övriga i friskolor [21]. Nästan alla har minst godkänt i kärnämnena och det går i genomsnitt åtta lärare på 100 elever, alltså något färre än i grundskolan [21]. Det finns många skoltrötta elever men att säga hur mycket eleverna skolkar är svårt, förutom att Centrala studiestödsnämnden (CSN) rapporterar tre procents skolk bland de gymnasielever som får studiemedel [30]. De elever som inte får sina slutbetyg eller avbryter skolan har svårare att studera vidare och får svårare att konkurrera i arbetslivet. Därför är det positivt att tre fjärdedelar av dem som påbörjar en gymnasieutbildning avslutar den [21]. Liksom elever i sexan trivs de flesta nior med livet och tycker att livet har mål och mening (90 procent). Däremot ökar oron hos eleverna mellan sexan och nian. Det finns också en skillnad mellan tjejer och killar, då 28 procent av tjejerna och tio procent av killarna i nian oroar sig mycket. Nästan alla har en eller flera kompisar som de kan prata med. Fortfarande innebär det att var tionde elev i nian inte har någon jämnårig att anförtro sig åt. De flesta nior upplever att de kan prata med sina föräldrar om det behövs [28]. Även 16 till 18-åringarna uppger att de har någon att dela sina innersta känslor med. De flesta känner sig också lyckliga och tror på sig själva [6]. I de övre tonåren är kränkning, mobbning, hot, sexuellt våld och misshandel några av de faktorer som påverkar hälsan mest negativt. I Östergötland har hälften av 16 till 18-åringarna känt sig kränkta. De flesta killar upplever inte någon rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad medan nära hälften av tjejerna är rädda, trots att det är 17 procent av killarna och två procent av tjejerna som uppger att de har blivit utsatta för fysiskt våld [6]. Kommunikation centralt hos unga idag I flertalet fritidsvaneundersökningar i landet toppas listorna i den här åldern av TV- och filmtittande, träffa kompisar, lyssna på musik, surfa på Internet och att chatta, blogga och umgås på Internet. Internet och digital kommunikation är alltså en viktig del av de allra flesta tonåringarnas vardag (95 procent). Internet innebär för de flesta något positivt, men kan för en del medföra överdrifter, exempelvis av spelande. Uppskattningsvis har två procent av tjejerna och nio procent av killarna problematiska spelvanor [6, 31]. Andra riskfyllda vanor är att använda alkohol, tobak och narkotika. I vår del av landet konsumerar ungefär 70 procent av elever i nian och i gymnasiet någon form av alkohol [32]. Många har riskabla dryckesvanor, framför allt killarna (17 jämfört med 11 procent av tjejerna). Att ha riskabla dryckesvanor innebär bland annat att dricka sig berusad minst en gång i månaden. Det är också en tredjedel som röker och sju procent som någon gång i livet använt hasch eller marijuana [6]. Ungefär 200 av 13 till 18-åringarna hade under år 2008 kontakt 12 Att växa upp i Östergötland

13 med beroendevården i länet [5]. När det gäller ungdomars sexuella beteende kan man också se ett ökat risktagande i och med en dramatisk ökning av klamydia, som under en tioårsperiod har tredubblats i Sverige. Bland 19-åringar och yngre rapporterades i Östergötland 707 fall år 2008 [33]. Graviditeter och tonårsaborter har också ökat, men har under det senaste året avstannat. År 2008 genomfördes 306 aborter bland ungdomar 19 år och yngre i länet [13]. De allra flesta tonåringar är fysiskt aktiva och i den här åldern är de mest populära motionsidrotterna promenader, gympa, jogging och styrketräning. De föreningsidrotter man främst ägnar sig åt är fotboll, innebandy, ridsport, golf och ishockey. Trots det är tendensen att stillasittande aktiviteter ökar även bland tonåringarna. Deras matvanor är också sämre, då få äter tillräckligt mycket frukt och grönsaker [6]. En uppföljning av barn födda 1991 i Östergötland år 2007 visade att 14 procent av tonåringarna hade övervikt och fyra procent hade fetma. I den här åldern är något större andel killar överviktiga eller har fetma jämfört med tjejer. Å andra sidan finns det en liten andel tjejer som är underviktiga, vilket inte är lika vanligt bland killarna [34]. Nu börjar tjejerna må sämre De allra flesta 16 till 18-åringar mår bra men i den här åldern kan man se en skillnad mellan killar och tjejer allt tydligare. Det är fler killar än tjejer som uppger att de mår bra (95 jämfört med 84 procent av tjejerna). Ännu större skillnader kan ses för upplevda besvär. Exempelvis är det mer än dubbelt så vanligt att tjejerna i nian har ont i magen (42/16) och nära dubbelt så många besväras av huvudvärk (51/28) jämfört med killar. Ytterligare ett exempel är att det är tre gånger så vanligt att tjejerna känner sig ledsna (59/20) och hälften av tjejerna uppger sömn-besvär jämfört med en tredjedel av killarna (51/35) [6]. övervägt att ta sina liv. Sju procent av tjejerna och fem procent av killarna har försökt en eller flera gånger [6] och i den här åldern är det cirka fyra procent av tonåringarna som har varit i kontakt med BUP [5]. I övrigt genererar sjukdomar i andningsorganen, psykiska störningar som är relaterade till alkoholbruk och panik och ångest, magont och andra diffusa symtom mest vårdbesök. Fortsättningsvis är skador och förgiftningar det som oftast orsakar inläggning på sjukhus [5]. Astma, allergi, diabetes och reumatiska sjukdomar är vanliga kroniska sjukdomar. Till och med det år man fyller 19 har man rätt till kostnadsfri tandvård. Bland 16-åringarna i Östergötland undersöks ungefär 90 procent och 39 procent har helt kariesfria tänder [25]. Tillgängligheten av data ökar, men hur ska vi kunna få tillräckligt många unga att delta i enkätundersökningar för att få mer statistiskt säkerställda resultat? Redan i den här åldern har skillnaden i hälsa mellan killar och tjejer blivit ordentligt märkbar. Hur kan vi minska dessa skillnader och samtidigt förebygga att de befästs i vuxen ålder? Unga ska ha möjlighet att påverka både sitt eget liv som samhället i stort. Hur kan vi ta tillvara deras erfarenheter och idéer? Det fi nns stora skillnader mellan unga som har rätt att uttala sig och förmåga att handla och de som inte har förmågan men ändå förväntas att ta ansvar för sitt liv. Kan vi ställa samma krav på tonåringar att göra egna val? Ett allvarligt tecken på psykisk ohälsa är självmordsförsök och självmord. I Östergötland har 21 procent av tjejerna och sju procent av killarna mellan 16 och 18 år allvarligt Att växa upp i Östergötland 13

14 Unga vuxna mellan 19 och 24 år Att vara mellan 19 och 24 år är på många sätt att befi nna sig i gränslandet till vuxenlivet. Över tid har det skett en förändring av att bli vuxen. Det handlar inte längre om att bli färdig med sin utbildning, fl ytta hemifrån, bli självförsörjande eller få barn. Det verkar snarare handla om att ta ansvar för sina egna beslut, att veta vad man vill med sitt liv och att hitta sin identitet. Kompis- och kärleksrelationer blir än mer viktiga jämfört med relationerna med föräldrar och närstående. Kanske blir man också själv förälder. För att kunna frigöra sig från föräldrarna och etablera ett eget liv blir egen fl ytt och att få jobb viktiga steg, vilket idag kan vara problematiskt. Kommer jag i väg på den där resan? Jag var så trött på att bo Referenslista Hoppas att jag får komma på intervju Kanske bara ska jobba ett tag? hemma Undrar om jag vågar fria? Vad ska jag göra, tänk om hon blev med barn? Jag har ingen aning om vilken utbildning jag ska välja Undra om jag ska plugga vidare sen? Kommer jag ha råd med min nya lägenhet? Varför lyssnar dom inte på mig i laget? Tänk om hon tycker att den är för liten? Det får bli nudlar ett tag Undrar hur dags morfars begravning va? Måste in och kolla Facebook Jag var så packad, snacka om minneslucka! Jag tror att jag stressar ihjäl mig! Vad är meningen med livet egentligen? 14 Att växa upp i Östergötland

15 Det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden En del går fortfarande i gymnasiet, vissa studerar vidare och andra börjar arbeta. Inom tre år efter gymnasieexamen går ungefär 40 procent vidare till universitetsstudier och majoriteten av de östgötska ungdomarna som studerar vidare gör det vid Linköpings universitet [35]. År 2009 hade antalet ansökningar till universiteten ökat med 29 procent jämfört med tidigare år [35]. Kanske är det en följd av att unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Många hamnar i arbetslöshet och i Östergötland handlar det ungefär om personer upp till 24 år [7, 9]. Att ta sig in på arbetsmarknaden är än svårare för dem som bor i socialt utsatta områden eller för dem som är på väg att bli föräldrar. Att inte kunna försörja sig själv innebär ofta en svårighet att flytta hemifrån. Därför bor majoriteten av de unga vuxna fortfarande kvar tillsammans med föräldrar och syskon och är strax över 21 år när de flyttar. Det första boendet är vanligtvis en hyresrättslägenhet [36]. De flesta är lyckliga Mellan 80 och 90 procent av de unga vuxna känner sig lyckliga och har en god tro till sin egen förmåga. En klar majoritet har också någon de kan dela sina innersta känslor med [6]. Utöver att de flesta unga vuxna deltar i någon form av social aktivitet på fritiden fortsätter det sociala umgänget på nätet. Också de har vuxit upp med ett obegränsat utbud av teknologi och allt som finns när du föds är helt naturligt i ditt liv [37]. Internet används bland annat till relationsskapande, sökningar, e-post, nedladdning av media, konsumtion och spelande. När det gäller upplevelsen av säkerhet och trygghet finns det stora skillnader mellan unga män och kvinnor. Hälften av kvinnorna och 14 procent av männen avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla och tio procent av männen och fyra procent av kvinnorna har blivit utsatta för fysiskt våld [6]. En tredjedel upplever att de blivit kränkta under de senaste månaderna, främst kopplat till utseende, kön, ålder och etnisk bakgrund [6]. Majoriteten är aktiva med träning och fest Många av de unga vuxna (70 procent) är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag och nästan alla har närhet till parker och skog [6]. Majoriteten av de unga vuxna är normalviktiga men det är fler kvinnor än män (21/13) som har övervikt eller fetma [6]. I dag är det vanligt att många unga vuxna dricker alkohol, ofta och i stora volymer. Det är inte många som inte dricker alls. Istället är det i den här åldersgruppen som det mest riskabla drickandet förekommer jämfört med alla andra åldrar. Det är så mycket som en tredjedel som har riskabla dryckesvanor [6]. När det gäller tobak så röker 17 procent av kvinnorna och Att växa upp i Östergötland 15

16 15 procent av männen dagligen och ungefär 18 procent av männen och 13 procent av kvinnorna har också någon gång använt hasch eller marijuana [6]. Ungefär 400 personer mellan 19 och 24 år var under år 2008 i kontakt med beroendevården i Östergötland [5]. Det är inte bara de riskabla dryckesvanorna som utmärker sig. 19 till 24- åringarna dominerar också fallen av klamydia och aborter i länet och år 2008 anmäldes 836 klamydiafall och 392 aborter genomfördes (20-24 år) [7, 33]. Diffusa kroppsliga symtom De allra flesta kvinnor och män i den här åldern har ett gott allmänt hälsotillstånd (81/84 procent). Skillnaden mellan könen är inte längre lika stor som i tonåren. Bland unga vuxna uppger männen psykosomatiska besvär alltmer. 28 procent av kvinnorna och 24 procent av männen är ängsliga, oroliga eller känner ångest [6]. Majoriteten upplever stress och en tredjedel har lättare eller svårare sömnsvårigheter. När det gäller självmordsförsök och självmord i länet har 25 procent av kvinnorna och elva procent av männen mellan 19 och 24 år övervägt att ta sitt liv och sju respektive fem procent av dem har försökt [6]. Cirka fyra procent av 19 till 24-åringarna i Östergötland har varit i kontakt med vuxenpsykiatrins öppenvård. I övrigt söker unga vuxna främst sjukvård för sjukdomar i andningsorganen, diffusa symtom och skador och förgiftningar och det som oftast orsakar inläggning på sjukhus är graviditeter, aborter, skador och psykiska störningar [5]. 85 procent av 19-åringarna väljer att gå till tandvården även om den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården har upphört och nära en tredjedel av dem har helt kariesfria tänder [25]. För unga vuxna fi nns kunskap om hälsa och livsvillkor, men det fi nns fortfarande problem eftersom allt för få i den här åldern deltar i enkätundersökningar. Hur och var når vi unga vuxna i Östergötland för att kunna ge en mer heltäckande bild? Eftersom unga har svårt att få jobb har de svårare att leva ett självständigt liv med boende och att skaffa familj. Hur kan myndigheter samverka för att ge stöd för att unga vuxna ska kunna leva ett självständigt liv i Östergötland? Hur kan vi förbereda arbetslivets generationsskifte mellan 90-talisternas inträde och 40-talisternas pensionsavgångar? Vilka blir de demografi ska och samhällsekonomiska konsekvenserna? 16 Att växa upp i Östergötland

17 Utmaningar Alla vill vi leva i ett samhälle där barn och unga mår bra, känner sig betydelsefulla och har förväntningar på sin framtid. Den psykiska ohälsan bland dagens barn och unga är oroande och kanske är det så att den kan ses som ett symtom på samhällets hälsa. Gör vi för lite och borde vi göra mer? Samtidigt görs faktiskt mycket mer för barn idag än tidigare. Kanske ska vi göra annorlunda. Fokus på barnkonventionen Barn och ungas rätt till god hälsa och utveckling är högt prioriterad. Med stöd av barnkonventionen ska alltid ett barnperspektiv och barnets egna synpunkter tydliggöras, också när vi tar fram kunskap om barnens hälsa. Kan barn och unga själva vara med och bestämma de indikatorer som kan beskriva deras hälsa och livsvillkor? Kan de också bedöma på vilket sätt vi bäst samlar kunskapen? Var når vi dem på deras villkor och med deras sätt att kommunicera? Barn och ungas perspektiv behövs också i arbetet med att främja deras hälsa genom att exempelvis ta hänsyn till önskemål och behov i samhällsplaneringen. Vilka möjligheter har östgötska barn och unga att påverka möjligheter till rörelse och aktivitet på säkra cykel- och gångvägar, i grönområden och på förskole- och skolgårdar? Utökad kunskap behövs Det är en utmaning att hitta former för att utöka den begränsade kunskap som finns om hälsa och livsstil bland barn och unga i Östergötland. Kunskap krävs inte bara på övergripande nivå, utan även på kommun- och stadsdelsnivå, för att kunna åtgärda rätt, jämföra och följa upp. Att växa upp i Östergötland 17

18 Samverkan på riktigt Men vi behöver också få till samverkan mellan flera olika samhällsaktörer med gemensamma mål och tydlig ansvars- och rollfördelning. Kanske behöver samhällsaktörerna behovsanpassa sin verksamhet bättre med tanke på barnens hälsotillstånd och livsvillkor i olika områden i länet. Dessa verksamheter har stora möjligheter att utjämna skillnader i hälsa, men då måste de nå fram till alla, även de som vanligtvis är svåra att nå. Barn till riskbrukande eller missbrukande föräldrar, barn till frihetsberövade föräldrar, barn i asylsökande familjer, barn till psykiskt sjuka eller utvecklingsstörda föräldrar, barn som misshandlas fysiskt, psykiskt eller sexuellt har samma rätt till trygga och goda uppväxtvillkor [38]. God balans mellan stöd och egen förmåga Det är en utmaning att arbeta förebyggande för att minska framför allt den psykiska ohälsan. För att lyckas med det behöver vi utmana och föra våra goda förebyggande traditioner framåt. Men det är en balansakt att stötta och samtidigt lyfta människors tro på den egna förmågan. Det finns en risk att dagens upplysta föräldrar i sin ambition att skydda barnen glömmer att man behöver gå igenom svårigheter för att växa och mogna som människa. Sjukdom, separationer, sorg eller kränkningar går inte att förhindra helt även om man är barn, utan är en naturlig del av livet. En annan risk är att föräldrar överför sin egen rädsla och oro till barnen, som till slut betraktar sig som sårbara och hjälplösa. Det kan resultera i en sämre hälsa bland barnen eftersom de med den självbilden kan få svårt att hantera livets naturliga påfrestningar. Barn behöver vuxna som kan ge stöd, främja trygghet och positiva förmågor, som nästan alla barn och unga har i sig själva [1, 39, 40]. Därför är det viktigt att inte bara arbeta för att främja barn och ungas hälsa, utan även vuxnas. Barn och unga idag och i morgon Hälsa bland östgötska barn och unga är avgörande för utvecklingskraften i regionen. Men det är inte bara en förutsättning för regional utveckling och tillväxt, utan en rättighet för barn och unga här och nu. Arbetar vi för goda och jämlika uppväxtvillkor kommer barn och unga att vilja utgöra den östgötska framtiden. 18 Att växa upp i Östergötland

19 Referenser 1. Köhler, L., Varför mår barnen sämre än de har det? Läkartidningen, (26-27): p Ungdomsstyrelsen, FOKUS 07. En analys av ungas hälsa och utsatthet. 2007: Stockholm. 3. Socialstyrelsen, Folkhälsorapport , Stockholm: Socialstyrelsen. 4. Lindell, C., Eriksson, E., Jernberger, A., & Walter, L, Östgötens hälsa Pengarna och livet. 2007, Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum: Linköping. 5. Landstinget i Östergötland Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötlands Vårddatalager Landstinget i Östergötland Folkhälsovetenskapligt centrum, Data från nationella befolkningsenkäten Hälsa på Lika Villkor 2009, lokalt urval Östergötland Statistiska centralbyrån, Statistik online, Landstinget i Östergötland Folkhälsovetenskapligt centrum, Bearbetning av data från Barnhälsomiljöenkäten Statistiska centralbyrån (SCB), Statistikdatabas Supercross Statens folkhälsoinstitut, Kommunala basfakta faktablad. 2009, 11. Rädda Barnen, Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport Sammanfattning av Barns ekonomiska utsatthet i Sverige. 2008, Rädda Barnen: Stockholm. 12. Statens folkhälsoinstitut, Tidigt föräldrastöd - en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödraoch barnahälsovården Socialstyrelsen, Statistik online, Folkhälsovetenskapligt centrum, Data från nationella enkäten Hälsa på lika villkor 2009, lokalt urval Östergötland. 2009, Landstinget i Östergötland. 15. Landstinget i Östergötland, Indikatorer från barnhälsovården Smittskyddsinstitutet, Smittskyddsinstitutet data online, Markström, A.-M., Simonsson, M., Söderlind, I., & Änggård. E (red), Barn, barndom och föräldraskap. 2009, Falun. 18. Försäkringskassan, Försäkringskassan data online, English, D.J., The extent and consequences of child maltreatment. Future child, : p Brottsförebyggande rådet, Brottsförebyggande rådet data online, Skolverket, Skolverket data online, Borgstedt - Risberg, M., Barns hälsa och miljö i Östergötland. 2005, Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum. 23. Statens folkhälsoinstitut, Child day care center or home care for children months of age - what is best for the child? A systematic literature review. 2009: Stockholm. 24. Faskunger, J., Barns miljöer för fysisk aktivitet - en samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. 2008, Statens folkhälsoinstitut: Östersund. 25. Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum, bearbetning av lokala tandepidemiologidata Friends, Friends, information om mobbning online, Skolverket, Kartläggning av kränkande behandling. 2002, Skolverket. 28. Statens folkhälsoinstitut, Nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa, bearbetning av statistik online folkhälsovetenskapligt centrum. 2009, Socialdepartementet. 29. Statens folkhälsoinstitut, Övervikt bland barn - system för nationell uppföljning: fem kommuner under fem läsår. 2009: Östersund. 30. Centrala studiestödsnämnden, Fakta om skolk, online Statens folhälsoinstitut, SWELOGS - en studie om spel och hälsa Hvitfeldt, T., & Gripe, I., Skolelevers drogvanor 2009 CAN Rapport Landstinget i Östergötland, Smittskyddsenheten lokal statistik, klamydia Angbratt, M., Ekberg, J., & Walter, L., Uppföljning av ungdomars vikt i Östergötland - vad har hänt med 91-orna? 2007, Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum. 35. Högskoleverket, Högskoleverket, data online Boverket, Boverket, data online Lindqvist, J., Föredrag om unga och Internet, Linköping UNICEF, Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter. 2009: Stockholm. 39. Lindgren, C., & Lindblad, F., Välfärdslandets gåta. Varför mår barnen inte lika bra som de har det? 2009, Stockholm: Carlsson. 40. Barnombudsmannen, Kom närmare. Om att överbrygga avståndet mellan barn och vuxna. 2009: Stockholm. Att växa upp i Östergötland 19

20 20 Att växa upp i Östergötland

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer