Rätt insats direkt kan förebygga långvarig smärta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätt insats direkt kan förebygga långvarig smärta"

Transkript

1 Stockholm Rapport Rätt insats direkt kan förebygga långvarig smärta Inledning Var femte individ drabbas varje år av smärta från leder och muskler, oftast uttryckt som ont i rygg, nacke och axlar. Trots att enbart tio procent av alla fall utvecklas till långvarig smärta är det ett av vår tids stora hälsoproblem. 1 Utifrån smärtans varaktighet (duration) talar man om akuta, subakuta och långvariga besvär. Befolkningsundersökningar under senare år visar att både rygg- och nackbesvär kännetecknas av frekventa återfall. 5 Den samstämda bilden världen över är att man ska agera tidigt innan besvären ökat i komplexitet. 2-4 Det kritiska vägskälet är subakut skede inom en till tre månader. Därför behöver den vårdsökande få sin besvärsbild analyserad och åtgärdad inom, eller helst före, denna tidsperiod. När man väl passerat det kritiska skedet, eller har ett mer komplicerat tillstånd med samtidig psykisk ohälsa, krävs mer betydande insatser. I denna rapport har vi lyft fram forskning, inom ramen för sjukgymnastik och beteendemedicin, som visar hur ett smärttillstånd ska bedömas och vilka åtgärder som bör vidtas tidigt, för att därmed motverka utvecklingen av långdragna funktionsnedsättande smärtsyndrom. Syftet med rapporten är att inspirera till kostnadseffektiva vårdmodeller som kan garantera den vårdsökande att utan dröjsmål få möta rätt kompetens som erbjuder rätt bedömning och rätt åtgärder. Hälso- och sjukvården har sin del i ansvaret för att motverka en fortsatt utveckling av de kostnadsdrivande sjukskrivningar för rörelseorganens ohälsa som vi sett prov på under årtionden. Att behöva erbjuda betydligt dyrare multimodal rehabilitering i ett sent skede kan ses som ett misslyckande. Rapporten innehåller fyra avsnitt: Först belyser vi helt kort förekommande samsjuklighet. Därefter presenteras betydelsen av en flerdimensionell undersökning för att kunna dels identifiera smärtans ursprung och risk/ friskfaktorer (prognos), dels föreslå individualiserade åtgärder för var och en. Rapporten avslutas med exempel på direkt access till sjukgymnast i primärvården.

2 1. Samsjuklighet smärta och psykisk ohälsa Smärttillstånd i rörelseorganen och psykisk ohälsa överlappar i hög grad varandra. Det råder dokumenterad samsjuklighet mellan depression och ångest och tio olika manifesta kroppstillstånd, däribland olika smärtdiagnoser. 6 Flera studier visar att smärttillstånd i rörelseorganen ofta föregår depression men att depression i sin tur har en smärtökande effekt, vilket lätt leder till onda cirklar. 7-9 En slutsats av ömsesidigheten mellan de två tillstånden är betydelsen av att tidigt diagnostisera smärta och identifiera risken för psykiska problem. En annan slutsats är att man måste vara medveten om att en förutsättning för lyckad behandling vid smärta är minskad psykisk ohälsa och vice versa. 2. Flerdimensionell bedömning 2.1. Diagnostik och rörelseanalys Under senare år har det skett en betydande kunskapsutveckling för bedömning av olika smärttillstånd i rygg, nacke och skuldror. Det som beskrivs som centralt är att hälso- och sjukvården ska erbjuda tidig undersökning, utifrån principen diagnostisk triage i kombination med råd om att vara fortsatt fysiskt aktiv i vardagen och därtill träna strukturerat. 3,10, Får man lugnande och trovärdiga förklaringar till sina besvär har det visat sig vara lättare att våga vara aktiv sin rörelseförmåga. 4,11 Diagnostisk triage innebär att man försöker identifiera smärtans ursprung. Man undersöker om det rör sig om: 1. biomedicinska problem i betydelsen allvarlig sjukdom, eller 2. specifik smärta från en klart definierad skadad vävnad (muskel, led, nerv), eller 3. icke specifik smärta För de få personer där orsaken till smärtan bedöms som allvarlig sjukdom ska patienten undersökas ytterligare av läkare. I ett andra steg, klassificerar sjukgymnaster de två övriga grupperna i specifika behandlingsbara undergrupper, baserat på ett kliniskt resonerande runt symtom och undersökningsfynd Utifrån en sådan beslutsmodell arbetar idag sjukgymnaster som specialiserat sig inom rörelseorganen. Fysisk aktivitet definieras som all form av kroppsrörelse som ökar individens energiomsättning. Träning är en planerad, strukturerad och repetitivt utförd fysisk aktivitet med målsättningen att förbättra eller behålla fysisk funktionsförmåga. 2 (15)

3 Den absolut dominerande gruppen vårdsökande ryms under rubriken icke specifik smärta. Så mycket som procent av akuta ryggbesvär bedöms som ospecifika. 5 Det betyder att det oftast inte finns någon medicinskt objektiv mätmetod som kan verifiera smärtans ursprung. Däremot kan sjukgymnasten göra smärtan begriplig genom att i sin rörelseanalys testa olika vävnader för smärtsvar, eller nedsatt funktion i betydelsen hållfasthet, smidighet och uthållighet. En sådan funktionsdiagnos ger både patienten och terapeuten ett sammanhang där smärtan blir logisk och möjlig att åtgärda. Många gånger är det fråga om följderna av en negativ spiral där vanemässiga och omedvetet inlärda rörelsemönster stört individens kroppsuppfattning och begränsat funktionen. 15 Det kan även handla om att individen överansträngt kroppen i förhållande till sin kapacitet (hållfasthet, smidighet, balans ) Identifiering av risk- och friskfaktorer Det finns sedan många år ett väl utprövat formulär för att skilja ut personer med psykosociala riskfaktorer för återkommande problem. 2 Betydelsen av att tidigt sovra styrks av forskning som visar att vissa personer som tidigt söker för ont i ryggen uppvisar motsvarande typ av prognostiska riskfaktorer som de personer som utvecklat långvariga smärttillstånd. 16 I beteendemedicinsk forskning framhålls att positiv förväntan om tillfrisknande i betydelsen tillförsikt och tilltro till den egna förmågan gynnar prognosen vid pisksmärtskada (whiplash) som annars ofta leder till nedsatt aktivitetsförmåga och långtidssjukskrivning. 20 Att individens egna förväntningar har en positiv inverkan på läkeprocessen visades i både ett- och femårsuppföljningar. 21,22 Om individen däremot är rädd för smärta och uppfattar att rörelse (belastning) kan ge nya fysiska skador, har det visat sig leda till onda cirklar av ökande rädsla, inaktivitet och försämrat hälsotillstånd. 23 Tilltron till den egna förmågan har tydliga samband med den faktiska förmågan att vara aktiv i vardagen. 24 Den samlade beteendemedicinska bilden är att tilltro delvis förklarar varför individer med till synes liknande fysiska smärttillstånd fungerar olika i vardagen. En del blir inaktiva och sjukskrivna medan andra utmanar smärtan och fortsätter vara aktiva i vardagen. 24 Man räknar med att minst 1/3 i den svenska befolkningen är otillräckligt fysiskt aktiva. 25 I en översiktsartikel framkommer att låg fysisk aktivitetsnivå är en klar prognostisk riskfaktor för nack- och ryggsmärta, medan hög aktivitetsnivå verkar kunna fungera skyddande. 22,26 Fysisk aktivitet har med andra ord en tydlig förebyggande funktion. Tidigare har man ansett att forskningsläget varit osäkert med tanke på att olika studier pekat i olika riktningar. 5 Något formulär för att skilja ut personer med fysisk inaktivitet som riskfaktor finns ännu inte att 3 (15)

4 tillgå. Men forskningen är tydlig med att mängden stillasittande i relation till vardaglig fysisk aktivitet och träning är oberoende faktorer som påverkar respektive frisk- och riskbild Slutsats Med stöd i både forskning och klinik vill vi framhålla betydelsen av en tidig flerdimensionell bedömning av individens smärttillstånd. 27 För att kunna främja friskfaktorer och undanröja riskfaktorer ska en sedvanlig diagnostisk triage kombineras med analys av individens hela bio- psyko- sociala funktion. 27 Vi vill särskilt betona att för de individer där smärtan i biomedicinsk mening bedömts som icke specifik, kan den likväl ha en specifik grund i betydelsen i begränsat rörelsemönster (ledmuskel/funktionen) och otydlig kroppsuppfattning. 15 Den samlade flerdimensionella bedömningen ska ligga till grund för analys av vilka interventioner varje enskild individ behöver. 3. Individualiserade interventioner 3.1. Fysisk aktivitet och träning Fysisk aktivitet involverar hela människan. Kroppens olika organ och vävnader anpassar sig positivt till regelbundna doser av aktivitet. Detsamma gäller för individens välbefinnande, självkänsla och kapacitet (ork) i stort. 25 Den pågående forskning som är särskilt spännande är betydelsen av fysisk aktivitet för hjärnans olika smärthämmande och stämningshöjande mekanismer. 28 De allmänna hälsofrämjande rekommendationerna innebär att man ska kombinera dagliga basaktiviteter med ett bestämt antal konditions-, styrke- och balansträning i veckan. 29 Oavsett om ett smärttillstånd är akut eller långvarig blir därför huvudbudskapet att vara fortsatt aktiv i vardagen. Besvärens svårighetsgrad i förhållande till den psykiska profilen avgöra takten för normalisering av basaktiviteter. 5,27 Därtill behövs individanpassat stöd till att kunna genomföra en mer målmedveten etappvis träning: i både smärtlindrande och funktionshöjande syfte. Den smärtlindrande effekten av fysisk aktivitet antas bero på en kombination av fysiologiskt och psykologiskt verksamma mekanismer. Redan vid låg fysisk aktivitet ökar genomblödningen i kroppens vävnader och vid minst måttlig aktivitet frisätts kroppsegna smärtlindrande hormoner som ex endorfiner. 5 På sikt kan fysisk aktivitet även få en rad positiva effekter som minskad rörelserädsla, ökad smärttolerans, förbättrad kroppsuppfattningen och stärkt fysisk självkänsla. 4 (15)

5 Fysisk aktivitet på recept (FaR ) är idag en etablerad behandling som uppfyller kraven på en effektiv metod som kan förändra levnadsvanor. 30 Följsamheten för FaR har visat sig vara lika god som för farmakologisk behandling vid kroniska sjukdomar, där ungefär hälften följer ordinationen. 31 Forskning inom sjukgymnastik visar att funktionshöjande fysisk träning för personer med upprepade ryggbesvär blir effektivare om den formas och doseras efter varje individs unika kroppsfunktion och rörelseförutsättningar. 32 Det framkommer att sådan sjukgymnast handledd träning ger större effekt än råd om fysisk aktivitet i allmänhet. 33 Nyligen framtagna nationella riktlinjer från England om tidig hantering av icke specifik ryggsmärta (6 veckor-12 månader) pekar i samma riktning. 10 Senare års forskning visar att fysisk träning kombinerat med specifik beteendeträning, riktad mot tilltron till den egna förmågan, och terapeutiskt stöd för att överkomma hindrande rörelserädsla, har större effekt än om man enbart erbjuder fysisk träning. 34,35 Den positiva effekten av en sådan integrerad beteendemedicinsk behandling visade sig gälla för personer med såväl subakut som långvarig smärta. 34,35 Studier inom beteendemedicinsk sjukgymnastik tyder även på att man med fördel kan kombinera fysiska och psykologiska åtgärder för personer med lätt psykosocial belastning, men då i mindre omfattning. 36 Människor som bedömts kunna hantera sina besvär väl (adaptive copers) skulle däremot kunna klara sig mer på egen hand Behov av en kostnadseffektiv trappstegsmodell Det finns ännu inget vetenskapligt stöd för vilken typ av fysisk aktivitet och träning som bäst passar ett visst smärttillstånd i relation till bedömd kroppsfunktion och personprofil. I framtiden vore det därför angeläget att få fram en kostnadseffektiv trappstegsmodell med enstaka eller kombinerade stegvisa insatser. Följande steg bör prövas utifrån MEON - principen (mest effektiva omhändertagandenivån): 1. enkla råd om att förbli fysiskt aktiv i vardagen (stay active konceptet) 2. kvalificerad rådgivning (motiverande samtal) som stöd till ökad fysisk aktivitet (FaR) 3. specifikt funktionshöjande handledd fysisk träning 4. terapeutiskt stöd till integrerad beteendeträning 5. multiprofessionell rehabilitering 5 (15)

6 I litteraturen och klinik framhålls att aktiva interventioner, enligt ovan, med fördel kan kombineras med olika smärtlindrande metoder, som manuell behandling och akupunktur, tillsammans med kurser i stress- och smärthantering. Genom sådana kurser kan individen få ökad insikt om hur de uppkomna besvären hör ihop den egna livs/arbetssituationen. Deltagarna ges möjlighet att erövra mer hälsosamma strategier för att t ex förbättra sin kroppsuppfattning och sömnkvalitet i relation till rådande krav från privat- och arbetslivet. De program som hittills är utvärderat har gällt personer med mer långvariga besvär. Man har då lyft fram behovet av ett kliniskt resonerande kring varje enskild person istället för färdiga paketlösningar Manuell behandling Med manuella metoder avses både mobilisering, manipulation och mjukdelsbehandling av olika nerv-, muskel- och ledvävnader. 3 I en svensk studie, där man jämförde manuell medicin i form av kiropraktik med mer varierad behandling av sjukgymnast i primärvård, drogs slutsatsen att manuell medicin kan ge effekt för patienter med kortvariga smärtproblem från rygg och nacke. 38,39 I en annan och senare studie drogs slutsatsen att manuell medicin, under benämningen naprapati, gav påtagligt smärtlindrande effekt jämfört med enbart läkarbesök, med allmän rådgivning om att vara fortsatt aktiv. De positiva effekterna höll sig även efter 12 månaders uppföljning. 40,41 Patientgruppen i den aktuella studien hade haft besvär två veckor, eller längre. I en avhandling från primärvården visas att ett behandlingskoncept med nära samarbete mellan allmänläkare och OMT- specialiserad sjukgymnast kan korta sjukskrivningsprocessen för patienter med ryggsmärta. 42 Konceptet bestod av manuell behandling i kombination med råd om fysisk aktivitet, och vid behov steroidinjektioner. Även om de Europeiska riktlinjerna för behandling av ryggsmärta rekommenderar manuella behandlingsmetoder för akut ryggont poängteras att det fortfarande saknas kunskap om vilken subgrupp som detta behandlingsalternativ hjälper allra bäst. 4 I SBU:s olika genomgångar av manuella metoder har det inte heller gått att dra entydiga slutsatser om dess effekter. 1,43 Kunskapsläget bedöms som spretigt. I de engelska riktlinjer, som rör tidiga insatser vid ospecifik ländryggssmärta, rekommenderas att man kan pröva en serie behandlingar under en begränsad period och utifrån den vårdsökandes preferenser. 10 Inom sjukgymnastiken benämns manuella behandlingsmetoder för Ortopedisk Manuell Terapi (OMT). Bland naprapater för naprapati, och bland kiropraktorer för kiropraktik 6 (15)

7 3.3. Sensorisk stimulering I samband med analys av smärtans ursprung kan man pröva olika former av sensorisk stimulering i form av akupunktur eller transkutan elektrisk nervstimulering (TENS). Den smärtlindrande effekten av sensorisk stimulering har förklarats fysiologiskt med att olika nivåer i det centrala nervsystemet aktiveras, och att de därigenom kan hämma smärtsignalen. 44,45 Det finns också forskning som stödjer att akupunktur kan ha positiv effekt på de områden i hjärnan som hör ihop med känslor av obehag och ohälsa till följd av smärta, stress och sjukdom. 46,47 Smärta inverkar ofta negativt på individens förmåga att vara aktiv vilket motverkar förutsättningarna för återuppbyggande träning. En tidig smärtlindrande och därmed rörelsefrämjande behandling, om än med kortvarig effekt, kan således underlätta önskvärd aktivitet. 48 I de engelska behandlingsriktlinjerna rekommenderas akupunktur under en avgränsad period 10, och utifrån den vårdsökandes preferenser. I den nyligen uppdaterade SBU-rapporten om metoder för att behandla långvarig smärta rapporterades emellertid att akupunkturbehandling inte har några effekter utöver de som ses när akupunktur simuleras med ytliga nålar. 1 För att utveckla nervstimulerande metoder för tidiga besvär behövs ytterligare forskning med väldefinierade patientgrupper. Upprepning? 3.4. Slutsatser Forskning inom sjukgymnastik ger alltmer stöd för att smärtlindrande behandling ska kombineras med aktiva och skräddarsydda interventioner där individen själv lär sig att undvika återfall genom att både känna igen och aktivt hantera sina symtom. Det är sällan fråga om quick fix utan snarare ett målinriktat arbete med terapeutiskt stöd av sjukgymnast. Dock kan inledande manuella behandlingar i ett tidigt skede, liksom akupunktur, vara en förutsättning för att lyckas med mer långsiktig funktionshöjande fysisk träning. Det är viktigt att gjorda insatser omprövas och justeras kontinuerligt. Om individen har ett spänt rörelsemönster och otydlig kroppsuppfattning krävs på sikt nyinlärning av mer avspända och funktionella rörelser. I ljuset av det kan smärta ses som kroppens sunda protest och en signal till att något behöver förändras. Sammantaget ger litteraturen stöd för ett aktivt förhållningssätt utifrån en helhetssyn på individens besvär. I detta sammanhang vill vi också fram fysisk aktivitet som en potent och kostnadseffektiv multitablett. Att motivera till förändrade levnadsvanor med eget ansvar för hälsan är en av hälso- och sjukvårdens stora pedagogiska utmaningar. 7 (15)

8 4. Direkt access till sjukgymnast i primärvården Genom att direkt matcha patientgrupper till rätt kompetens kan man öka förutsättningarna till god tillgänglighet med väntefria mottagningar. Målet är att den vårdsökande får direkt kontakt i princip samma dag. Direkt access i kombination med integrerat triage/team utgör ramen för olika tillgänglighetsmodeller Studier visar att en vårdmodell med direkt access, i betydelsen remiss- och väntefri sjukgymnastmottagning i primärvården, kan skapa bättre förutsättningar för patienter som söker för tidiga besvär i leder och muskler. I forskningen framkommer att man får kostnadseffektivare verksamheter med färre återbesök, minskat antal läkarebesök, samt mindre förskrivning av röntgenremisser och smärtstillande mediciner. Därutöver får man både nöjdare patienter, läkare och sjukgymnaster Remissfrihet till sjukgymnast är sedan drygt tio år etablerat i Sverige. Det gäller också för andra motsvarande anglosaxiska länder (t ex Australien, England, Nya Zeeland, Canada och flera av USA:s delstater ). Dessvärre råder det fortfarande bristande kunskap i respektive länders befolkning om möjligheten att direkt söka sjukgymnast. 55,56 I Sverige finns idag ett flertal väntefria sjukgymnastmottagningar. Ett sådant exempel är Ängabo Vårdcentral i Alingsås som sedan år 2000 erbjuder direktaccess. Mottagningsmodellen har förbättrat samarbetet inom hela teamet och ökat tillgängligheten till alla vårdprofessioner. Genomströmning av nya patienter har fördubblats sedan starten. En forskningsstudie på denna vårdcentral visar att tidig undersökning, bedömning och individualiserad behandling av sjukgymnast för patienter med subakut ländryggssmärta leder till minskad risk för återfall. 49 Ytterligare internationella studier visar positiva effekter av direkt-acess på psykosociala funktioner och ökad självskattad hälsa för patienter med akut ländryggssmärta. 57 Andra studier visar att direkt intervention (samma dag eller dagen efter) av sjukgymnast vid akut ländryggssmärta indikerar minskad vårdkonsumtion och sjukfrånvaro för både män och kvinnor, oavsett ålder. 58 I vårdval Östergötland har man, som enda landsting, skrivit in en kravspecifikation om att varje vårdenhet ska erbjuda invånarna direkt-access till sjukgymnast för en första bedömning av besvär i leder och muskler. Det bygger på en försöksverksamhet som startades på en vårdcentral i Motala år En ännu opublicerad utvärdering av verksamheten visar att majoriteten (85 procent) av patienterna, som bedömts av sjukgymnast, inte var i behov av att 8 (15)

9 träffa läkare. Genom ett nära samarbete har patienter som varit i behov av recept, sjukskrivning eller röntgenundersökning kunnat få detta utan att behöva få en besökstid hos läkare Slutsats Forskning och verksamhetsutvecklande projekt visar att genomtänkta tillgänglighetsmodeller med direkt och rätt insats kan ge en kostnadseffektivare primärvård. Med direkt access till sjukgymnast vid smärta i rörelseorganen kombinerat med nära tillgång till integrerade team, har man kunnat förebygga ett ogynnsamt smärtförlopp. Internationella studier indikerar även positiva resultat på sjukskrivningsmönster. Redaktör Anna Hertting, leg sjukgymnast, förbundsordförande, med dr i folkhälsovetenskap Referensgrupp Birgitta Öberg, professor i sjukgymnastik, Linköpings Universitet Anne Söderlund, professor i sjukgymnastik, Mälardalens högskola, Västerås Pernilla Åsenlöf, docent i sjukgymnastik, Uppsala Universitet Kajsa Johansson, med dr i sjukgymnastik, Linköpings Universitet Christina Scön-Ohlsson, med dr i sjukgymnastik, Göteborgs Universitet Lena Nordeman, med dr i sjukgymnastik, Göteborgs Universitet Graciela Rovner leg sjukgymnast, fil kand. psykologi, Göteborgs universitet Björn Aasa, leg. sjukgymnast, specialist i ortopedisk manuell terapi, Umeå Ulla Hansson, leg sjukgymnast, specialist i ortopedisk manuell terapi, Stockholm Lars Degerfeldt, leg sjukgymnast, internationellt diploma i mekanisk diagnostik och terapi, Stockholm Eva Ekesbo, leg sjukgymnast, examen i mekanisk diagnostik och terapi, Lund Lena Hedlund, leg sjukgymnast, specialist i psykiatri och psykosomatik, doktorand Lunds Universitet Lena Thorselius, leg sjukgymnast, regionalt ansvarig för FaR i VG regionen, förbundsstyrelseledamot 9 (15)

10 Referenser 1. SBU. Rehabilitering vid långvarig smärta. Stockholm: The Swedish council on Technology Assessment in Health Care, Linton SJ, Hallden K. Can we screen for problematic back pain? A screening questionnaire for predicting outcome in acute and subacute back pain. Clin J Pain 1998;14: SBU. Ont i ryggen, Ont i nacken. Stockholm: The Swedish council on Technology Assessment in Health Care, van Tulder M, Becker A, Bekkering T, et al. Chapter 3. European guidelines for the management of acute nonspecific low back pain in primary care. Eur Spine J 2006;15 Suppl 2:S Statens Folkhälsoinstitut, Hansson T. FYSS-fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Kapitel 40, Ryggbesvär [cited 13 June 2010]. Stockholm: Available at [ ], Scott KM, Bruffaerts R, Tsang A, et al. Depression-anxiety relationships with chronic physical conditions: results from the World Mental Health Surveys. J Affect Disord 2007;103: Adams H, Thibault P, Davidson N, et al. Depression augments activity-related pain in women but not in men with chronic musculoskeletal conditions. Pain Res Manag 2008;13: Sullivan MJ, Adams H, Tripp D, et al. Stage of chronicity and treatment response in patients with musculoskeletal injuries and concurrent symptoms of depression. Pain 2008;135: Öberg B. Sequential analyses before and after a debute consultation for back pain or depression in a Swedish country. prevalence, co-morbidity, health care consumptions and costs. Boston: International Forum of Low Back Pain in Primary Health Care, NICE. Low back pain-early management of persistent non-specific low back pain. [cited 11 June 2010] [Available at: ], Bouwmeester W, van Enst A, van Tulder M. Quality of low back pain guidelines improved. Spine 2009;34: Clare HA, Adams R, Maher CG. Reliability of McKenzie classification of patients with cervical or lumbar pain. J Manipulative Physiol Ther 10 (15)

11 2005;28: Fritz JM, Whitman JM, Childs JD. Lumbar spine segmental mobility assessment: an examination of validity for determining intervention strategies in patients with low back pain. Arch Phys Med Rehabil 2005;86: Petersen T, Thorsen H, Manniche C, et al. Classification of non-specific low back pain. A review of the litterature on classification system relevant to physiotherapy. Physical therapy reviews 1999;4: Schön-Ohlsson C. Back to oneself - Sensory Motor Learning - applied in patients with nonspecific chronic low back pain. Gothenburg: University of Gothenburg, Demmelmaier I, Asenlof P, Lindberg P, et al. Biopsychosocial predictors of pain, disability, health care consumption, and sick leave in first-episode and long-term back pain: a longitudinal study in the general population. Int J Behav Med 2010;17: Söderlund A, Olerud C, Lindberg P. Acute whiplash-associated disorders (WAD): the effects of early mobilization and prognostic factors in long-term symptomatology. Clin Rehabil 2000;14: Söderlund A, Lindberg P. Cognitive behavioural components in physiotherapy management of Whiplash associated Disorders (WAD)- a randomised group study. Physiotherapy Theory and Practise 2001;17: Söderlund A, Lindberg P. Coping as a mediating factor between self-efficacy and disbility in Whiplash Associated disorders (WAD). J Whiplash & Related Disorders 2002;1: Holm L, al e. Do persons expectations for recovery matter for the prognosis? A prospective cohort study of whiplash-associated disorders. submitted Skargren EI, Oberg BE. Predictive factors for 1-year outcome of low-back and neck pain in patients treated in primary care: comparison between the treatment strategies chiropractic and physiotherapy. Pain 1998;77: Enthoven P, Skargren E, Carstensen J, et al. Predictive factors for 1-year and 5-year outcome for disability in a working population of patients with low back pain treated in primary care. Pain 2006;122: Vlaeyen JW, Linton SJ. Fear-avoidance and its consequences in chronic musculoskeletal pain: a state of the art. Pain 2000;85: Denison E, Asenlof P, Lindberg P. Self-efficacy, fear avoidance, and pain intensity as predictors of disability in subacute and chronic musculoskeletal 11 (15)

12 pain patients in primary health care. Pain 2004;111: Statens Folkhälsoinstitut, Jan Henriksson, Carl Johan Sundberg, et al. FYSSfysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Kapitel 1, Allmänna effekter av fysisk aktivitet [cited 29 june 2010]. Stockholm: Available at [http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/pdf/1_allmanna_effekter.pdf], Jensen I, Harms-Ringdahl K. Strategies for prevention and management of musculoskeletal conditions. Neck pain. Best Pract Res Clin Rheumatol 2007;21: Turk DC, Okifuji A. Assessment of patients' reporting of pain: an integrated perspective. Lancet 1999;353: Rethorst CD, Wipfli BM, Landers DM. The antidepressive effects of exercise: a meta-analysis of randomized trials. Sports Med 2009;39: Statens Folkhälsoinstitut, Eva Jansson, Sigmund A Anderssen. FYSS-fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Kapitel 2, Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet [cited 29 june 2010]: Available at [http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/pdf/2_allmanna_rek.pdf], SBU nr 181, Kallings LV, Leijon M, Hellenius ML, et al. Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Scand J Med Sci Sports 2008;18: Long A, Donelson R, Fung T. Does it matter which exercise? A randomized control trial of exercise for low back pain. Spine 2004;29: Rasmussen-Barr E, Ang B, Arvidsson I, et al. Graded exercise for recurrent low-back pain: a randomized, controlled trial with 6-, 12-, and 36-month follow-ups. Spine 2009;34: Åsenlof P, Denison E, Lindberg P. Individually tailored treatment targeting activity, motor behavior, and cognition reduces pain-related disability: a randomized controlled trial in patients with musculoskeletal pain. J Pain 2005;6: Åsenlöf P, Denison E, Lindberg P. Long-term follow-up of tailored behavioural treatment and exercise based physical therapy in persistent musculoskeletal pain: A randomized controlled trial in primary care. Eur J Pain 2009;13: (15)

13 36. Sandborgh M, Lindberg P, Åsenlöf P, et al. Implementing behavioural medicine in physiotherapy treatment. Part I: Clinical trial. Advances in Physiotherapy 2010;12: Johansson E, Lindberg P. Low back pain patients in primary care: Subgroups based on the multidimensional pain inventory. International Journal of Behavioral Medicine 2000;7: Skargren EI, Oberg BE, Carlsson PG, et al. Cost and effectiveness analysis of chiropractic and physiotherapy treatment for low back and neck pain. Sixmonth follow-up. Spine1997;22: Skargren EI, Carlsson PG, Oberg BE. One-year follow-up comparison of the cost and effectiveness of chiropractic and physiotherapy as primary management for back pain. Subgroup analysis, recurrence, and additional health care utilization. Spine 1998;23: ; discussion Skillgate E. Back and neck pain : Epidemiological studies on some risk factors and treatments, including naprapathic manual therapy Stockholm: Karolinska institutet, Skillgate E, Bohman T, Holm LW, et al. The long-term effects of naprapathic manual therapy on back and neck pain - results from a pragmatic randomized controlled trial. BMC Musculoskelet Disord 2009;11: Bogefeldt J. Low Back Pain : With Special Reference to Prevalence, Diagnosis, Treatment and Prognosis. Uppsala: Uppsala universitet, SBU. Metoder för behandling av långvarig smärta. Stockholm: The Swedish council on Technology Assessment in Health Care, Zhao ZQ. Neural mechanism underlying acupuncture analgesia. Prog Neurobiol 2008;85: Tong KC, Lo SK, Cheing GL. Alternating frequencies of transcutaneous electric nerve stimulation: does it produce greater analgesic effects on mechanical and thermal pain thresholds? Arch Phys Med Rehabil 2007;88: Dhond RP, Kettner N, Napadow V. Neuroimaging acupuncture effects in the human brain. J Altern Complement Med 2007;13: Hui KK, Liu J, Marina O, et al. The integrated response of the human cerebrocerebellar and limbic systems to acupuncture stimulation at ST 36 as evidenced by MRI. Neuroimage 2005;27: Farina D, Arendt-Nielsen L, Merletti R, et al. Effect of experimental muscle pain on motor unit firing rate and conduction velocity. J Neurophysiol 13 (15)

14 2004;91: Nordeman L, Nilsson B, Moller M, et al. Early access to physical therapy treatment for subacute low back pain in primary health care: a prospective randomized clinical trial. Clin J Pain 2006;22: Murray M, Tantau C. Same-day appointments: exploding the access paradigm. Fam Pract Manag 2000;7: Tantau C. Accessing patient-centered care using the advanced access model. J Ambul Care Manage 2009;32: Mitchell JM, de Lissovoy G. A comparison of resource use and cost in direct access versus physician referral episodes of physical therapy. Phys Ther 1997;77: Holdsworth LK, Webster VS, AK M. What are the costs to NHS Scotland of self-referral to physiotherapy? Results of a national trial. Physiotherapy 2007;93: Leemrijse CJ, Swinkels IC, Veenhof C. Direct access to physical therapy in the Netherlands: results from the first year in community-based physical therapy. Phys Ther 2008;88: Snow BL, Shamus E, Hill C. Physical therapy as primary health care: public a. perceptions. J Allied Health 2001;30: Webster VS, Holdsworth LK, McFadyen AK, et al. Self-referral, access and physiotherapy: patients knowledge and attitudes-results of a national trial. Physiotherapy 2008;94: Wand BM, Bird C, McAuley JH, et al. Early intervention for the management of acute low back pain: a single-blind randomized controlled trial of biopsychosocial education, manual therapy, and exercise. Spine (Phila Pa 1976) 2004;29: Zigenfus GC, Yin J, Giang GM, et al. Effectiveness of early physical therapy in the treatment of acute low back musculoskeletal disorders. J Occup Environ Med 2000;42: Ekblom-Bak E, Ekblom B, He,,énius, MJ, Minskat stillasittande lika viktigt som ökad a. fysisk aktivitet. Läkartidningen nr volym (15)

15 15 (15)

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Sjukgymnasten som första bedömare vid remissfri mottagning

Sjukgymnasten som första bedömare vid remissfri mottagning Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@lsr.se sammanfattning Remissfri mottagning, så kallad direkt access, till sjukgymnast inkluderat tidig tillgänglighet till undersökning, bedömning

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs

Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs klinik & vetenskap originalstudie Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs Stora variationer mellan landstingen, visar statistik över förskrivningen Lena V Kallings, med dr, lektor, Gymnastik-

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt

Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2009-09-07 Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan hälso-

Läs mer

PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN

PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN Vikten av psykologisk kompetens inom dagens hälso- och sjukvård Ida L Flink, doktorand i psykologi, leg. psykolog, Center for Health and Medical Psychology (CHAMP), Örebro

Läs mer

Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten:

Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten: Musculoskeletal pain in primary health care: A biopsychosocial perspective for assessment and treatment Anders Westman Centrum för klinisk forskning, Västerås Hälsoakademin, Örebro universitet Huvudhandledare:

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdom

Långvarig smärta hos barn och ungdom Långvarig smärta hos barn och ungdom Beskrivning av nuläge, resurser och organisatoriska behov Officiellt dokument för Arbetsgruppen för Återkommande Smärta hos Barn inom Svensk Barnsmärtförening (våren

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Ryggsmärta - screening av röda flaggor vid sjukgymnastisk bedömning

Ryggsmärta - screening av röda flaggor vid sjukgymnastisk bedömning Vårdrutin 1(7) Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Verksamhetschef 2008-12-01 2010-12-01 Utarbetad av: Erik Segall Leg sjukgymnast Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Nack-specifikt träningsprogram

Nack-specifikt träningsprogram Nack-specifikt träningsprogram Beskrivning av det nack-specifika träningsprogram som använts av Maria Landén Ludvigsson, Anneli Peolsson och Gunnel Peterson i en randomiserad forskningsstudie som jämfört

Läs mer

När kroppen möter själen och smärtan mest känns i kroppen

När kroppen möter själen och smärtan mest känns i kroppen 1 Sedan 2001 är mottagningen en privat aktör inom hälso- och sjukvård. I dagsläget har vi avtal med Landstinget Gävleborg om att utreda och behandla patienter med långvarig och svårbedömd smärta från rörelseapparaten.

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

SLUTRAPPORT Projekt för att minska ohälsotalet

SLUTRAPPORT Projekt för att minska ohälsotalet SLUTRAPPORT Projekt för att minska ohälsotalet Fysioterapeut som första kontakt Abstract Fysioterapeut som första kontakt är en arbetsmodell där patienter med besvär från rörelse - och stödjeorganen triageras

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Minska värken. värken minska värken minsk a. minska värken m i nsk a vä rken. minska värken minska. värken min s k a vär k e n

Minska värken. värken minska värken minsk a. minska värken m i nsk a vä rken. minska värken minska. värken min s k a vär k e n Minska värken minska värken minska värken minska värken minsk a värken min s k a vär k e n minska värken minska värken minska värken minska vä r k e n minska värken minska värken m i nsk a vä rken minska

Läs mer

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

- en bild på aktuell situation

- en bild på aktuell situation Hur uppfattar och kartlägger allmänläkare patienter med långvarig smärta? Disposition: - en bild på aktuell situation - långvarig smärta i ett patientperspektiv, specialist i allmänmedicin, rehabiliteringsmedicin

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

CURRICULUM VITAE DAVID ASTON

CURRICULUM VITAE DAVID ASTON CURRICULUM VITAE DAVID ASTON PERSONLIG DATA Född 1971-05-20 i Malmö Bor i stadsdelen Husie i Malmö Gift med Helena och vi har en dotter på 3 år MÅLSÄTTNING Att fortsätta utvecklas inom manuell medicin

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Välkommen till Osteopat Akuten!

Välkommen till Osteopat Akuten! Välkommen till Osteopat Akuten! Osteopat Akuten ligger centralt i Kungälv och erbjuder osteopatiska och massageterapeutiska behandlingar. Osteopati bygger på att kroppen är en enhet och att alla delar

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept i Norden -erfarenheter och rekommendationer

Fysisk aktivitet på recept i Norden -erfarenheter och rekommendationer Fysisk aktivitet på recept i Norden -erfarenheter och rekommendationer Lena Kallings Med Dr (PhD) Gästlärare, Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet lena.kallings@pubcare.uu.se

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept. som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept. som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Biomedicin 1900-tal Levnadsvanor, hälsa 2000-tal FaR som behandlingsmetod Individuellt samtal Skriftlig ordination Särskild uppföljning

Läs mer

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan?

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Lillemor Nyberg distriktsläkare, Karolina vårdcentral, Karlskoga, Örebro läns landsting doktorand, Centrum för allmänmedicin, CeFAM, Karolinska

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Inbjudan till. Nationella hälsoekonomiska konferensen 2013. 14-15 mars 2013, Brigaden, Linköping SHEA. Swedish Health Economics Association

Inbjudan till. Nationella hälsoekonomiska konferensen 2013. 14-15 mars 2013, Brigaden, Linköping SHEA. Swedish Health Economics Association Inbjudan till Nationella hälsoekonomiska konferensen 2013 14-15 mars 2013, Brigaden, Linköping SHEA Swedish Health Economics Association Nationella hälsoekonomiska konferensen 2013 Svensk Förening för

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod

Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod Mål Ge patienten verktyg för att själv kunna hantera stress, smärta, ångest/oro och nedstämdhet samt öka sin livskvalitet Att erbjuda vården

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Anmäl dig före 4/9 och få 500 kr i rabatt Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Uppfattning om arbetsförmåga

Uppfattning om arbetsförmåga Uppfattning om arbetsförmåga - patientens uppfattning i jämförelse med ett multidisciplinärt rehabiliteringsteams bedömning Författare Lotta Janson Handledare Staffan Norlander Rolf Wahlström Kurs i grundläggande

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Fysisk aktivitet vid långvariga rygg- och nackbesvär

Fysisk aktivitet vid långvariga rygg- och nackbesvär Fysisk aktivitet vid långvariga rygg- och nackbesvär ICD-10-koder: Långvarig smärta eller värk R52 Cervikobrakialt syndrom M53 Ryggvärk M54 Författare Wim Grooten, docent, universitetslektor, legitimerad

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

BEHANDLING AV RYGG- OCH NACKBESVÄR MED MCKENZIEMETODEN

BEHANDLING AV RYGG- OCH NACKBESVÄR MED MCKENZIEMETODEN Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö Lunds Universitet Universitetssjukhuset MAS 205 02 Malmö Kurs i Grundläggande Forskningsmetodik, 30 hp 2009/2010 LADOK-kod VMFU19 Landstinget Blekinge 371 85

Läs mer