The Three Faces of Performance Measurement: Improvement, Accountability and Research
|
|
- Ann-Sofie Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 The Three Faces of Performance Measurement: Improvement, Accountability and Research Lief Solberg, Gordon Mosser and Sharon McDonald, Journal on Quality Improvement vol. 23, no. 3, (March 1997), Vi inser alltmer inte bara hur kritisk mätningen är till kvalitetsförbättring vi söker, utan också hur kontraproduktivt det kan vara att blanda mätning för redovisning/bedömning/jämförelse eller forskning med mätningar för förbättringar. Fritt översatt
2 Tre aspekter av mätningar Redovisning/bedömning/jämförelse? Solberg et al (1997) The Three Faces of Performance Measurement: Improvement, Accountability and Research (Journal on Quality Improvement)
3
4 Kvalitetsmått Prestationsmått
5 Förbättringsmodell ihi howtoimprove efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! PGSA-cirkeln Agera Planera Test! Studera Gör Handlingsplan
6
7 Bredd Djup Tid Visualisering Förbättring
8 BSC och Värdekompass koppling God vård P - patientfokuserad J - jämlik I - i rimlig tid S - säker K - kunskapsbaserad och ändamålsenlig E - effektiv
9 Värdekompassen Clinical Value Compass Paul Batalden och Gene Nelson Dartmouth Medical School, New Hampshire, USA
10 Värdekompassen Clinical Value Compass Paul Batalden och Gene Nelson, Dartmouth Medical School, New Hampshire, USA Värdekompassen är en metod för att beskriva värdet av vården för en specifik patientgrupp i fyra dimensioner. Det är processer som skapar detta värde. Vill vi förbättra värdet måste vi förbättra processerna.
11 1. Behovsinventering 2. Mål, mått och mätetal Funktionellt status/ Hälsostatus Funktionellt status/ Hälsostatus Kliniskt/ professionellt status Patient/kunderfarenheter Patient/kunderfarenheter Patient/kundcentrerad processkartläggning Kliniskt/ professionellt status Resurser/ kostnader Resurser/ kostnader Behov Processer Resultat
12 Värdekompass Funktionellt status Vad behöver vi veta om individens/patientens/närståendes funktionella status? (fysisk, psykiskt och socialt) Kliniskt/professionellt status Vad behöver vi veta för att säkra ett professionellt genomförande? God vård Patient/kunderfarenheter Vad behöver vi veta om individers/patienters/närståendes erfarenheter? Resurser Vad behöver vi veta om resursbehovet (kompetens, tid, kapacitetsbehov, utrustning..)
13 Förstå sammanhang 5P Purpose syfte, uppdrag, mål Patient/customer patient/kund Professions kompetenser Processes processer och system Pattern mönster såsom värderingar, kultur, organisation och resultat
14 Regional medicinsk programgrupp ortopedi Resultatrapport utifrån Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Kliniska resultat Höftledsplastikkirurgi - Reoperationer < 2 år Höftfraktur - Andel protesopererade - Väntetid akutmottagning operation Antal artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada patienter 40 år och äldre/ inv Hygienrutiner VRI (vårdrelaterade infektioner) Funktionella resultat EQ5D i samband med höftledsplastikkirurgi och ryggkirurgi (diskbråckskirurgi och spinal stenoskirurgi) Promenad diff preop/1 år postop (spinal stenoskirurgi) Upplevd bensmärta - diff preop/1 år postop (diskbråckskirurgi) Resurser/kostnader Medelvårdtid i samband med höft- och knäledsplastikkirurgi Medelvårdtid i samband med spinal stenos- och diskbråckskirurgi Resultat patienterfarenheter Tillgänglighet Aktuellt väntetidsläge ur Väntetider i vården Patientnöjdhet - Upplevd nöjdhet ett år efter höftledsplastikkirurgi - Ur NPE nationella patientenkäten M Bergeling/2012
15 Regional medicinsk programgrupp urologi idé Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Fysiskt, psykiskt, socialt Kliniska resultat Prostatacancer Ledtider Tid till första besök Behandling inom 30 dagar (löfte till cancerpatienter, RCC sydöst) Komplikationer Reoperationer inom 30 dagar Dödlighet med orsak prostatacancer Andel 5- och 10-års överlevnad Följsamhet till riktlinjer Andel kurativ behandling vid mellan- och högrisk prostatacancer Andel med aktiv monitorering vid lågrisk prostatacancer Positiv marginal Andel med positiv marginal PSA-recidiv inom två år Andel PSA-recidiv av totalt antal opererade patienter Prostatacancer, svar på frågor om hälsa, livskvalitet (fråga 9-10) urinläckage (fråga 18) tarmfunktion (fråga 24) sexuallivet (fråga 43) Resurser/kostnader Prostatacancer Vårddygn operation med robot öppen operation Kompetenser antal specialister/1000 inv Resultat patienterfarenheter Tillgänglighet Väntande >60 dagar till nybesök och behandling/kirurgi Patientnöjdhet (prostatacancer) svar på frågor ang information och delaktighet (sid 01 registerenkät som lämnas till patient i samband med besök inför operation samt efter 1, 3 och 5 år efter behandling), vi börjar använda före op och ett år efter op, ska följas kvartalsvis) M Bergeling/2012
16 Regional medicinsk programgrupp ortopedi Resultatrapport utifrån Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Kliniska resultat Höftledsplastikkirurgi - Reoperationer < 2 år Höftfraktur - Andel protesopererade - Väntetid akutmottagning operation Antal artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada patienter 40 år och äldre/ inv Hygienrutiner VRI (vårdrelaterade infektioner) Funktionella resultat EQ5D i samband med höftledsplastikkirurgi och ryggkirurgi (diskbråckskirurgi och spinal stenoskirurgi) Promenad diff preop/1 år postop (spinal stenoskirurgi) Upplevd bensmärta - diff preop/1 år postop (diskbråckskirurgi) Resurser/kostnader Medelvårdtid i samband med höft- och knäledsplastikkirurgi Medelvårdtid i samband med spinal stenos- och diskbråckskirurgi Resultat patienterfarenheter Tillgänglighet Aktuellt väntetidsläge ur Väntetider i vården Patientnöjdhet - Upplevd nöjdhet ett år efter höftledsplastikkirurgi - Ur NPE nationella patientenkäten M Bergeling/2012
17 Utifrån den information vi behöver vilket mått behöver vi ha och på vilket sätt behöver vi definiera, analysera och visualisera det? och hur kan vi gå från mätning till förbättring?
18 Visualisering Resultattavlor - Lärandetavlor Att visualisera resultat att följa upp resultat att agera på resultat
19 Varför är grafer effektiva i ledningsarbetet? Ref: Mattias Elg, Professor Kvalitetsteknik. Linköpings universitet Ett delat arbetsutrymme vi kan alla se och reflektera på samma information samtidigt Samarbetsmöjligheter genom att det är ett delat arbetsutrymme så kan alla analysera och bedöma samma saker samtidigt. Minnesbevarande - mätetalen fungerar som ett slags externt minne som bibehålls så länge de presenteras
20 Effektiv visualisering Ref: Mattias Elg, Professor Kvalitetsteknik. Linköpings universitet Visar data! Visar variation i data inte variation i design Undviker att förvränga data Benämner tydligt begrepp Presenterar mycket data på en liten yta men vill inte för mycket i en bild Uppmuntrar ögat att jämföra olika delar av data Integrerar statistiska och verbala beskrivningar Fångar betraktaren på tre sekunder
21 Indikatorer - Lägesmatrisen Indikator Utveckling Måluppfyllelse Antal mättillfälle Undvikbar slutenvård Återinläggningar inom 30dagar 7 7 Olämpliga läkemedel 4 Olämpliga läkemedelskombinationer Adekvat användning av läkemedel mot psykos i SÄBO 4 4 Täckningsgrad i Svenska Palliativregistret 20 Brytpunktsamtal i Svenska Palliativregistret Äldre som fått riskbedömning i Senior alert i SÄBO Utredning med registrering i SveDem i primärvård Registrering i BPSD-registret 6
22 Mättavla Ledningskraft Resultatmått Processmått
23 Resultat patienterfarenheter Patientnöjdhet ett år efter planerad total höftprotesoperation ur Svenska höftprotesregistret, Höftispensären RMPG-ortopedi, Sydöstra sjukvårdsregionen Riket Oskarhamn Värnamo Eksjö Kalmar Jönköping * Västervik Motala Norrköping VAS 100=bästa möjliga värde Kommentar: Riket Bergeling, Qulturum M Bergeling/
24 Resultat patienterfarenheter "Hur nöjd är med operationsresultatet" Patientupplevelse 1 år efter höftartroplastik Ortoped- och reumatologkliniken, Länssjukhuset Ryhov medel= Kvinna -30 Kvinna -39 Kvinna -43 Kvinna -29 Kvinna Man med spinal stenos, stora svårigheter att stå och gå ( läkarbesök) Kvinna med benlängdsskillnad 2 cm RA besvär flera övriga leder, Mkt aktiv man, smärtproblematik höft, Kvinna Kvinna -42 Kvinna Bergeling, Qulturum M Bergeling/
25 Visualisering och lärande Ref: AnnCharlott Norman, doktorand. Linnéuniversitetet, Inst. Pedagogik, psykologi, idrottsvetenskap Presentationen (nära, enkelt, tydligt) Ritual (återkommande, organiserat, fastställd strategi) Dialog (engagera, motivera, kommunicera) Kritisk utvärdering (observera, tolka, förstå, analys, agera) Pedagogiskt ledarskap
26 Ett pedagogiskt ledarskap Från byggmästare till konsult Från föreskrivande till vägledande/stödjande Ledning via förståelse Ledare administrerar inte förändringar - de personifierar dem. Förståelse är inte något vi har och kan hantera som vetskap eller färdighet. Den är en del av det vi är. Ledarrollen i ett förståelsebaserat ledarskap blir kanske något avdramatiserad och kan förlora prestigemättnad. Den blir säkerligen inte lättare, men kanske mer intressant... Ett konsultativt förhållningssätt kommer av de flesta ledare att upplevas som smärtsamt -ledaren har ansvar för verksamhetens resultat, men saknar full kontroll. Det ger möjlighet till att vägleda och stimulera, men begränsade möjligheter att kontrollera utfallet av de förståelseskapande processerna Ref: AnnCharlott Norman, doktorand. Linnéuniversitetet, Inst. Pedagogik, psykologi, idrottsvetenskap
27 Handlingsplan för utveckling av användandet av mätningar Datum Identifierat utvecklings- /förbättringsområde Mål Åtgärder Ansvar för genomförande Tidsplan/mätningar/ resultat vad lärde vi) (konkreta resultat och Presentation (nära, enkelt, tydligt) Beskriv här åtgärder/förbättringar ni behöver göra/genomfört för att få mätningen/diagrammet nära, enkelt och tydligt Visa ert diagram! Ritual (återkommande, organiserat, fastställd strategi) Beskriv här åtgärder/förbättringar ni behöver göra/genomfört för att hitta former för att återkommande, på ett organiserat sätt med fastställd strategi använda diagram Dialog (engagera, motivera, kommunicera) Beskriv här åtgärder/förbättringar ni behöver göra/genomfört för att få en dialog som engagerar, motiverar och ger möjlighet till kommunikation Kritisk utvärdering (observera, tolka, förstå, analys, agera) Beskriv här åtgärder/förbättringar ni behöver göra/genomfört för att få mätningen/diagrammet att vara underlag för tolkning och analys som ger möjlighet att följa resultat till grund för beslut och förbättringsarbeten Pedagogiskt ledarskap
28 Från mätning till förbättring
29 SOSFS 2005:12 - God vård Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Forskning och Utveckling Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad + Förbättring av processer och system i hälso- och sjukvården Ökar värdet för dem vården finns till för Utvecklat efter Batalden
30 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T 1 T2 T 3 T1 T2 T 3 T1 T 2 T3 jan feb ma r ap r m aj ju n sep okt nov d ec j an feb mar ap r m aj ju n au g sep ok t no v dec Vårddygn i samband med pr imär/elektiv höft- och knäplastikkirur gi andel vårddygn <6, operationdag=dag T 1 T2 T 3 T1 T 2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep ok t no v dec jan f eb m ar ap r maj jun aug sep o kt n ov dec % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med pr imär/elektiv höft- och knäplastikkirur gi andel vårddygn <6, operationdag=dag T 1 T2 T 3 T1 T 2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep ok t no v dec jan f eb m ar ap r maj jun aug sep o kt n ov dec Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T 1 T2 T 3 T1 T2 T 3 T1 T 2 T3 jan feb ma r ap r m aj ju n sep okt nov d ec j an feb mar ap r m aj ju n au g sep ok t no v dec % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T 1 T2 T 3 T1 T2 T 3 T1 T 2 T3 jan feb ma r ap r m aj ju n sep okt nov d ec j an feb mar ap r m aj ju n au g sep ok t no v dec Påverkansanalys - kartläggning av påverkansfaktorer Primär påverkan (2-4) Vad? Sekundär påverkan Hur? Mål/ målområde ihi
31 1. Beskrivande statistik, tabeller samt utan genomtänkt grafisk representation 2. Linjediagram Mätning över tid Analys ad hoc 3. Sekvensdiagram (Förenklat styrdiagram) Median som underlag för enklare analys 4. Styrdiagram Medelvärde och standardavvikelse som underlag för mer avancerad analys Tolkning/analys Tolkning möjlig men ej statistiskt underbyggda slutsatser Tolkning möjlig och enkla statistiskt underbyggda slutsatser Tolkning självklart möjlig och statistiskt väl underbyggda slutsatser Tolkning självklart möjlig och statistiskt mycket väl underbyggda slutsatser Hur använda Genomtänkta tabeller, välja diagram med omsorg utifrån det sammanhang det presenteras i Visa mätningar/dag, månad, vecka, år, kvartal mm Lämpligt vid <10 mätpunkter Visa mätningar/dag, månad, vecka, år, kvartal mm Lämpligt vid mätpunkter Visa mätningar/dag, månad, vecka, år, kvartal mm Lämpligt vid mätpunkter För val av diagram använd beslutsträd och omvänt beslutsträd
32 Analys och tolkning av mätningar i förbättringsarbete Redovisa mätningar över tid Använd följande diagram, utgå från enkelhet och användbarhet Linjediagram Sekvensdiagram Styrdiagram Tolkning av förändringar och trender (15-20 observationer) För en trend behövs åtminstone 5 datapunkter För en förbättring krävs 6 eller fler datapunkter Vid färre observationer, iakttag försiktighet
33 Andel avvikelser återbesök akutmottagning - ortopedmottagning V 14 Ny meddelandelapp V 24 Granskning HH, CL, AJ och MBT upphör V semestervikarier V 46 Återkoppling schemaläggare ang MFR V 46 Spara avvikelselappar för analys Procent V Lediga tider saknas i schema V 46 V 44 Alla läkare får Personlig skriftlig info rapport till läkare vid V 48 avvikelse PM för rutiner till alla berörda V 46 CL och AJ schemakoll innan det fastställs 0 v 12 v 14 v 16 v 18 v 20 v 22 v 24 v 26 v 28 v 30 v 32 v 34 v 36 v 38 v 40 v 42 v 44 v 46 v 48 v 50 v 52
34 Ny länsgemensam patientinformation på 1177, Landstinget i Jönköpings län
35 Regional medicinsk programgrupp ortopedi Resultatrapport utifrån Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Kliniska resultat Höftledsplastikkirurgi - Reoperationer < 2 år Höftfraktur - Andel protesopererade - Väntetid akutmottagning operation Antal artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada patienter 40 år och äldre/ inv Hygienrutiner VRI (vårdrelaterade infektioner) Funktionella resultat EQ5D i samband med höftledsplastikkirurgi och ryggkirurgi (diskbråckskirurgi och spinal stenoskirurgi) Promenad diff preop/1 år postop (spinal stenoskirurgi) Upplevd bensmärta - diff preop/1 år postop (diskbråckskirurgi) Resurser/kostnader Medelvårdtid i samband med höft- och knäledsplastikkirurgi Medelvårdtid i samband med spinal stenos- och diskbråckskirurgi Resultat patienterfarenheter Tillgänglighet Aktuellt väntetidsläge ur Väntetider i vården Patientnöjdhet - Upplevd nöjdhet ett år efter höftledsplastikkirurgi - Ur NPE nationella patientenkäten M Bergeling/2012
36 Resultat patienterfarenheter Ca 200 utskick/sjukhus och vårdform, ca 70% svarsfrekvens Kommentar: Jämförelser mellan 2010 och 2012 bör genomföras vid varje sjukhus. Patientkommentarer ger bra information. Genomförd enkät i Kalmar län 2013, nationell enkät våren 2014 Bergeling, Qulturum M Bergeling/
37 Resultat patienterfarenheter Ca 200 utskick/sjukhus och vårdform, ca 70% svarsfrekvens Kommentar: Jämförelser mellan 2010 och 2012 bör genomföras vid varje sjukhus. Patientkommentarer ger bra information. Genomförd utvärdering i Kalmar län 2013, ny nationell mätning våren 2014 Bergeling, Qulturum M Bergeling/
38 Resultat patienterfarenheter Kommentar:. Klart bättre tillgänglighet i regionen nu. Kömiljarden drivkraft? M Bergeling/2012
39 Resultat patienterfarenheter Riket Kommentar: Nationella höftprotesdispensären; 14% scorar tveksam, missnöjd, mycket missnöjd. Angeläget att titta på sina egna patienter ffa i den stora gruppen tveksamt nöjda. Felaktiga förväntningar? Finns nu möjlighet att registrera PROM-data även i Svenska knäprotesregistret. M Bergeling/2012
40 Regional medicinsk programgrupp ortopedi Resultatrapport utifrån Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Kliniska resultat Höftledsplastikkirurgi - Reoperationer < 2 år Höftfraktur - Andel protesopererade - Väntetid akutmottagning operation Antal artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada patienter 40 år och äldre/ inv Hygienrutiner VRI (vårdrelaterade infektioner) Funktionella resultat EQ5D i samband med höftledsplastikkirurgi och ryggkirurgi (diskbråckskirurgi och spinal stenoskirurgi) Promenad diff preop/1 år postop (spinal stenoskirurgi) Upplevd bensmärta - diff preop/1 år postop (diskbråckskirurgi) Resurser/kostnader Medelvårdtid i samband med höft- och knäledsplastikkirurgi Medelvårdtid i samband med spinal stenos- och diskbråckskirurgi Resultat patienterfarenheter Tillgänglighet Aktuellt väntetidsläge ur Väntetider i vården Patientnöjdhet - Upplevd nöjdhet ett år efter höftledsplastikkirurgi - Ur NPE nationella patientenkäten M Bergeling/2012
41 Charnley kategori A - unilateralt höftsjuk B - bilateralt höftsjuk C - multipelt ledsjuk eller interkurrent sjukdom som påverkar gångförmågan Kommentar: Skillnad mellan sjukhus när patient opereras, varför? Vad är optimalt? Samvariation mellan preop - värde och 1 - årsresultat? Bergeling, Qulturum M Bergeling/
42 Riket Kommentar: Över lag ett ökat EQ-5D index. Trend? Varför? Bergeling, Qulturum M Bergeling/
43 Funktionella resultat Eurocol (EQ- 5D): beskriver det allmänna hälsotillståndet genom 5 frågor som bedömer rörlighet, hygien, huvudsaklig sysselsättning, smärtor/besvär och rädsla/nedstämd het samt en termometerlikna nde VAS där 0 är låg och 100 är hög livskvalitet. Högsta värde=1, ju högre värde desto bättre upplevd hälsa. Kommentar: Kalmar allt färre operationen och större index. Linköping allt fler operationer. Jönköping allt mindre index. Indikationsskillnader? M Bergeling/2012
44 Funktionella resultat VAS: smärtskala som mäter patientens subjektiva upplevelse av smärta på en skala där 0 mm innebär ingen smärta och 100 mm outhärdlig smärta. En förändring på 10 mm anses vara signifikant smärtminskning. Kommentar : Jämförbara resultat och lika som riket. Bergeling, Qulturum M Bergeling/
45 Funktionella resultat Eurocol (EQ-5D): beskriver det allmänna hälsotillståndet genom 5 frågor som bedömer rörlighet, hygien, huvudsaklig sysselsättning, smärtor/besvär och rädsla/nedstämdhet samt en termometerliknande VAS där 0 är låg och 100 är hög livskvalitet. Högsta värde=1, ju högre värde desto bättre upplevd hälsa. Kommentar : Jämförbara resultat och lika som riket. Procedurfrekvensen ökar i Linköping och minskar i Kalmar. Bergeling, Qulturum M Bergeling/
46 Funktionella resultat Kommentar: Stor skillnad mellan sjukhusen Bergeling, Qulturum M Bergeling/
47 Regional medicinsk programgrupp ortopedi Resultatrapport utifrån Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Kliniska resultat Höftledsplastikkirurgi - Reoperationer < 2 år Höftfraktur - Andel protesopererade - Väntetid akutmottagning operation Antal artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada patienter 40 år och äldre/ inv Hygienrutiner VRI (vårdrelaterade infektioner) Funktionella resultat EQ5D i samband med höftledsplastikkirurgi och ryggkirurgi (diskbråckskirurgi och spinal stenoskirurgi) Promenad diff preop/1 år postop (spinal stenoskirurgi) Upplevd bensmärta - diff preop/1 år postop (diskbråckskirurgi) Resurser/kostnader Medelvårdtid i samband med höft- och knäledsplastikkirurgi Medelvårdtid i samband med spinal stenos- och diskbråckskirurgi Resultat patienterfarenheter Tillgänglighet Aktuellt väntetidsläge ur Väntetider i vården Patientnöjdhet - Upplevd nöjdhet ett år efter höftledsplastikkirurgi - Ur NPE nationella patientenkäten M Bergeling/2012
48 Artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada, antal/ inv Öppna jämförelser 2013, ur Kolada, kommun och landstingsdatabasen Kliniska resultat Artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada, antal/ inv (U7245Antalet artroskopier med huvuddiagnos knäartros eller vissa andra sjukliga förändringar i knäled per invånare. I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i befolkningens åldersstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardiserade antal per invånare beräknas per landsting där rikets befolkning har använts som standardpopulation. Den geografiska fördelningen har gjorts på personernas hemort. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Kommentar: Saknas möjlighet att få sjukhusspecifika resultat. Knäledsartroskopi görs även i privat regi i hög grad och där det erfarenhetsmässigt är låg täckningsgrad i patientregistret. Östergötland klart ökande trend. Ingreppet vanligare på män. Bergeling, Qulturum M Bergeling/
49 Kliniska resultat Riket Kommentar: Eksjö, Motala, Västervik ovan rikssnittet. M Bergeling/2012
50 Kommentar: Frakturproteser (helproteser) inkluderade, påverkar resultat. OBS! Sluten reposition räknas inte med i luxation. Inga luxationer i Eksjö! Möjligen kan infektionsverktyget komma in och ge intressanta data här.
51 Kliniska resultat Riket 2012 Kommentar : Förbättringspotential hos vissa. Typexempel på vårdkedja med flera aktörer inblandade. Enligt Riskhöft: Patient 50 år och äldre utan patologisk fraktur inkluderas, även de som inte kan opereras p g a medicinsk orsak. M Bergeling/2012
52 avser endast halvprotes! Riket 2012 Kommentar: Stora skillnader. Vad gör man annorlunda bra i Linköping, Jönköping och Norrköping? Vilka proteser använder vi? Komorbiditet?
53 Kliniska resultat Målvärde 60-65% Kommentar: Stora skillnader. Positiv trend i Värnamo och Eksjö. M Bergeling/2012
54 Kliniska resultat Typ av vårdrelaterad infektion: Den vårdrelaterade infektionen behöver inte ha uppstått på den registrerande avdelningen. 1. Postoperativ infektion: ytlig eller djup infektion i operationsområdet, debut <30 dagar efter kirurgi utan implantat eller <1 år efter kirurgi med implantat*) 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner: t.ex. KAD-, CVK- och ventrikeldrän-relaterad, VAP = ventilator associerad pneumoni, pleuradrän 3. Läkemedelsrelaterad infektion: t.ex. Clostridium difficile eller infektion vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison 4. Övriga vårdrelaterade infektioner: alla andra infektioner som debuterat 48 timmar efter inskrivning på sjukhus och inte kan hänföras till 1, 2, eller 3. *Till implantat räknas implantat i skelettet, mekaniska hjärtklaffar, kärlgraft, stentar, bråcknät, pacemaker mm. Riket medel 2012 Kommentar: Osäkerhet kring mätningarna. I framtiden infektionsverktyget? Bergeling, Qulturum M Bergeling/
55 Kliniska resultat Kommentar: Osäkerhet kring mätningarna. Varför får vi inte till 100% avseende hygienrutiner? Bergeling, Qulturum M Bergeling/
56 Kliniska resultat Kommentar: Osäkerhet kring mätningarna. Varför får vi inte till 100% avseende hygienrutiner? Bergeling, Qulturum M Bergeling/
57 Regional medicinsk programgrupp ortopedi Resultatrapport utifrån Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Kliniska resultat Höftledsplastikkirurgi - Reoperationer < 2 år Höftfraktur - Andel protesopererade - Väntetid akutmottagning operation Antal artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada patienter 40 år och äldre/ inv Hygienrutiner VRI (vårdrelaterade infektioner) Funktionella resultat EQ5D i samband med höftledsplastikkirurgi och ryggkirurgi (diskbråckskirurgi och spinal stenoskirurgi) Promenad diff preop/1 år postop (spinal stenoskirurgi) Upplevd bensmärta - diff preop/1 år postop (diskbråckskirurgi) Resurser/kostnader Medelvårdtid i samband med höft- och knäledsplastikkirurgi Medelvårdtid i samband med spinal stenos- och diskbråckskirurgi Resultat patienterfarenheter Tillgänglighet Aktuellt väntetidsläge ur Väntetider i vården Patientnöjdhet - Upplevd nöjdhet ett år efter höftledsplastikkirurgi - Ur NPE nationella patientenkäten M Bergeling/2012
58 Resurser resultat Motala har ej system som möjliggör uppdelad data (höft/knä) 2010 Kommentar: En klar minskning avseende vårdtid senaste åren. Ett bra exempel på där vi anammat nymodigheter i vårdkedjan kring protespatienten. Bergeling, Qulturum M Bergeling/
59 Resurser resultat Motala har ej system som möjliggör uppdelad data (höft/knä) 2010 Kommentar: En klar minskning avseende vårdtid senaste åren. Ett bra exempel på där vi anammat nymodigheter i vårdkedjan kring protespatienten. Bergeling, Qulturum M Bergeling/
60 Kommentar : Viss skillnad i vårddygn. Bergeling, Qulturum M Bergeling/
61 Kommentar : Viss skillnad i vårddygn. Bergeling, Qulturum M Bergeling/
62 Ger dessa resultat de svar vi behöver för att säkra God ortopedi i regionen? Hur arbetar vi/använder vi detta hemma och för specifika patientgrupper? Ökad patienträttighet vad kan detta få för konsekvenser i vår region? Infektionsverktyget hur skulle vi kunna använda det? Finns det anledning att arbeta mera med specifika handlingsplaner? Bergeling, Qulturum M Bergeling/
Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2013 sydöstra sjukvårdsregionen Öppna jämförelser 2013 rörelseorganens sjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen Placering 1 7 Placering 8-14 Placering 15-21 Kommentar:
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2014 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2015 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Läs merÅrsrapport RMPG Ortopedi. Andreas Meunier VC Ortopedkliniken US
Årsrapport RMPG Ortopedi Andreas Meunier VC Ortopedkliniken US Vad har vi diskuterat Bra regionsamarbete Utvecklingstendenser Tillgänglighet Regiongemensamma upphandlingar av implantat Osteoporosscreening
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2016 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Läs merMäta över tid och visualisering
Mäta över tid och visualisering Peter Kammerlind, De nationella kvalitetsregistren används aktivt i mätbaserat, patientfokuserat ständigt förbättringsarbete Ett av SKL:s inriktningsmål för kvalitetsregister
Läs merOrtopedi. Valda delar ur Årsrapport 2016 Valda delar ur Kvalitetssammanställning
Ortopedi Valda delar ur Årsrapport 2016 Valda delar ur Kvalitetssammanställning 2017-05-02 Årsrapport 2016 Kvalitetsindikatorer Värdekompassen (sedan 2008), intern benchmarking, möjliga uppnåeliga nivåer,
Läs merRMPG ortopedi. Resultatrapport - Värdekompass. sydöstra sjukvårdsregionen. M Bergeling/2016
RMPG ortopedi Resultatrapport - Värdekompass 2017 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Läs merC6 Measures for microsystem management
C6 Measures for microsystem management Mari Bergeling-Thorell Peter Kammerlind Qulturum Measures, microsystem and management Collaborative Access Balanced Scorecard Value Compass Statistical Process Control
Läs merResultatrapport RMPG-urologi
Resultatrapport RMPG-urologi 2015-03-25 Incidens prostatcancer Regional medicinsk programgrupp urologi 2015-03-16 Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Fysiskt, psykiskt, socialt
Läs merFörbättringskunskap. 3 frågor som visar vägen. - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa?
Förbättringskunskap 3 frågor som visar vägen - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa? Workshop E9-F9 Maria Johansson och Kicki Malmsten Utvecklingsledare
Läs merResultatrapport RMPG-urologi
Resultatrapport RMPG-urologi För incidens och behandlingsfrekvens se separat dokument 2016 Regional medicinsk programgrupp urologi 2016 Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Kliniska resultat Prostatacancer
Läs merResultatrapport RMPG-urologi
Resultatrapport RMPG-urologi För incidens och behandlingsfrekvens se separat dokument 2017 Regional medicinsk programgrupp urologi 2016 Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Kliniska resultat Prostatacancer
Läs merHälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam
Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Inledning Priorierat område nationellt och internationellt Lokala
Läs merHälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom
Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Inledning Priorierat område nationellt och internationellt Lokala
Läs merWorkshop Jämlik Hälsa
Workshop Jämlik Hälsa 18 mars 2019 Del 2 Pernilla Söderberg Din känsla? Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl ihi how to improve Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är
Läs merProcessarbete i Jönköping ur arbetsterapeutens synvinkel Mari Bergeling, utvecklingsledare Cathrin Sandström von Knorring, arbetsterapeut
Processarbete i Jönköping ur arbetsterapeutens synvinkel Mari Bergeling, utvecklingsledare Cathrin Sandström von Knorring, arbetsterapeut SOSFS 2005:12 - God vård Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem
Läs merMäta med Senior alert. Kicki Malmsten
Mäta med Senior alert Kicki Malmsten Utvecklingsledare l Senior alert Vi gör det för Lillys skull - Vi vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen -Vi gör förebyggande
Läs merPå gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en
Läs merDe ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...
De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )
Läs merVisualisering av mått
Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten
Läs merQulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad
Qulturum, Marina Sumanosova Uppdaterad 17-1-7 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel
Läs merSystematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län En introduktion till förbättringskunskap Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem
Läs merKvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige
Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping
Läs merUppdaterad
Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede
Läs merKvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad
Läs merUppdaterad
Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel
Läs merSystematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Alla har två jobb Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merVad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län 10-6. www.lj.
Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Mikro 10-6 1 System Det ligger i systemets natur att små system bygger upp större system
Läs merInga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013
Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt
Läs merMåluppfyllelse indikatorer för de mest sjuka äldre 2012/2013
uppfyllelse indikatorer för de mest sjuka äldre 2012/2013 Utvecklingsledaren Charlotte Bliesener, Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdskansliet Alingsås och Lerum ingår inte i detta resultat.
Läs merPersoncentrerad processkartläggning
Personcentrerad processkartläggning Personcentrerad processkartläggning, Qulturum Mari Bergeling Utvecklingsledare, Qulturum mari.bergeling@rjl.se SOSFS 2005:12 GOD VÅRD ska vara: Kunskapsbaserad och
Läs merJourcentralerna. Medicinsk programgrupp primärvård 22 februari 2017
Jourcentralerna Medicinsk programgrupp primärvård 22 februari 2017 Bakgrund I samband med ett Region Jönköpings län går in i en nationell samverkan kommer möjligheten för 1177 telefonrådgivningen att boka
Läs merFolkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015
Folkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015 Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart
Läs merPUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, PPM VRI Data avser somatisk vård om inget annat omskrivs i diagrammen.
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, PPM VRI 2008-2019 Data avser somatisk vård om inget annat omskrivs i diagrammen. Förekomst av vårdrelaterade infektioner över tid hos patienter inom
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka
Läs merLUST till förbättring
Varmt välkomna till LUST till förbättring Sex och samlevnad i Jönköpings län för gymnasieskolor och ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningar (Jönköping, Eksjö, Skillingaryd (fältare)) Skolteam (Plusgymnasiet,
Läs merStudentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping Regional samverkan mellan sju parter Dartmouth Medical school Better outcome (patient,
Läs merÅrsrapport kvalitet. Capio Ortopedi 2018
Årsrapport kvalitet Capio Ortopedi 2018 INLEDNING Inledning Capio Ortopedi är ett nätverk bestående av fyra Capioenheter med fokus på främst knä-och höftplastik kirurgi. Capio Ortopedi är bildades under
Läs merTänk på något som du lyckats med som du är stolt över
Förbättringskunskap Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över SOSFS 2011:9 (2005:12) - God vård Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Professionell
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merVälkomna! Bild från Trollhättan???
Bild från Trollhättan??? Välkomna! Maria Johansson, Senior alert, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Elisabeth Bergdahl, Utvecklingsledare, Fyrbodals kommunalförbund Agneta Hjelm Persäng, Högskolan
Läs merDet ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala
Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala PRIO & Det ska inte handla om tur Kvalitetsregister och brukarmedverkan på olika nivåer
Läs merNationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård den 21 mars, 2018.
2018-03-01 1 (6) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård den 21 mars, 2018. Instruktion till
Läs merERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Läs merBättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -
Välkomna! Kristina Malmsten, Viktoria Loo & Ingrid Liss Senior alert-coacher Vad betyder det? Vad innebär vårdprevention för er? Hur jobbar ni med det idag? Andel med risk för fall, undernäring och trycksår
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg God läkemedelsbehandling för äldre Preventivt arbetssätt God vård
Läs merDet kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)
Det kostar på, det tar lite tid Ett förbättringsarbete inom microsystemet för patienter som genomgår elektiv höftoch knäplastik Utgångsläge Långa vårdtider medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar
Läs merAtt mäta för att lära - syfte, mål och mått
tt mäta för att lära - syfte, mål och mått Enheten för strategisk kvalitetsutveckling www.skane.se/kvalitetsutveckling rofessionell kunskap Ämneskunskap ersonliga färdigheter Värderingar, etik Förbättringskunskap
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merBarn som anhöriga 5,6,7 november
Barn som anhöriga 5,6,7 november Vårt fokus Kommunikationsyta på 1177 Mål: vägledning.. Info material till föräldrar Mål: kunskap och trygghet för föräldrar Sida på intranätet att hänvisa till/onkologen
Läs merSystematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län En introduktion till förbättringskunskap Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad -- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merSenior alert och palliativ vård
Senior alert och palliativ vård 2017-03-14 Anna Trinks Registerhållare, Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Om Senior alert Stödja och utveckla vårdprevention Ett processregister online Blev ett
Läs merÄldresatsningen i Göteborgsområdet.
Västra Götalandsregionen Resultattavlor Äldresatsningen i Göteborgsområdet 1 oktober till 30 september Uppdaterad -11-26 www.samverkanstorget. I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs
Läs merRegisterdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal
Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk
Läs merVälkommen. Optimal Habilitering. 17 mars 2016 Stockholm
Välkommen Optimal Habilitering 17 mars 2016 Stockholm We Agenda Inledning och backspegel Guld och grus Förändringspsykologi Postervernissage del 1 Lunch Postervernissage del 2 En stund med HabQ Kaffe,
Läs merBilaga Verksamhetsstatistik
Granskning av semesterplaneringen Bilaga Verksamhetsstatistik Region Halland Bilaga Verksamhetsstatistik Innehållsförteckning 1 Tillgänglighet 1 1.1 Ortopedi 1 1.1.1 Väntetid till mottagning 1 1.1.2 Väntetid
Läs merKörschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch
Körschema 2013-04-26 08:50 09:20 Vad påverkar patientperspektivet?, Joakim intro Bataldenbilden, grupparbete utifrån lappar 09.20 10:00 Kaffe 10:00 10:40 Presentera hemuppgift och börja jobba med den,
Läs merKvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa
Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Varje dag lite bättre Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård 2014
Läs merRegisterbaserat kliniskt förbättringsarbete
Registerbaserat kliniskt förbättringsarbete Utvecklingskraft 2015-05-07, Jönköping Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, med.dr. E-post: johan.thor@hj.se Vinnvård Fellow of Improvement Science,
Läs merPatientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne
Patientsäkerhet september 2017 Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne www.kvalitetsutveckling.se VÄRDET Värdet skapas i verksamheten VÄRDET Värdet skapas i verksamheten Edward Demings
Läs merHur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?
Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merInfektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI)
Infektionsverktyget med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI) 2018-05-14 1 Varför fokus på infektionsverktyget nu? Våra politiker har beslutat att vi ska jobba för att VRI ska minska Varje verksamhet
Läs merRapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Läs merÖppna jämförelser 2015 vård och omsorg äldre. Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland
Öppna jämförelser 2015 vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning Årets rapport vill ge ett aktuellt underlag som kan användas för diskussion, beslutsunderlag och analys
Läs merAtt knyta ihop kvalitetsregister och Esther coaching
Att knyta ihop kvalitetsregister och Esther coaching Värdekompassen, vilket värde skapar den? Peter Kammerlind, RCSO/Qulturum Det här ska vi kika närmare på. Vem är jag och vad är ett registercentrum?
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ortopedkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merPresentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Läs merEn modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling
En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling Micael Ljuslinder, Ortopedkliniken, NorrlandsUniveritetssjukhus Anders Edström, Memeologen, Västerbottens
Läs merVÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting
VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,
Läs merSvenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig Källa Q-skolan Om kvalitet Se vilken vård som ni ger Varför registrera
Läs merBättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg
Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg AKTIVITETSPLAN för hösten 2012, Sjuhärad, Södra Älvsborg Allmänt: Nedan följer de mål och aktiviteter som är planerade under höstterminen 2012, inom
Läs merUppdaterad
Uppdaterad 18-11- Indikatorer: Återinläggningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Olämpliga antipsykotiska läkemedel Palliativ
Läs merKraft att skapa hälsa Strategi för hälsa. Jesper Ekberg Folkhälsochef, Region Jönköpings län Samordnare Strategi för hälsa, SKL
Kraft att skapa hälsa Strategi för hälsa Jesper Ekberg Folkhälsochef, Region Jönköpings län Samordnare Strategi för hälsa, SKL 1 Vi har en bra hälsa, men det finns områden som går åt fel håll Hälsoklyftorna
Läs merLöften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merMåluppfyllelse indikatorer för de mest sjuka äldre 2012/2013
uppfyllelse indikatorer för de mest sjuka äldre 2012/ Utvecklingsledaren Charlotte Bliesener, Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdskansliet Denna mätning avser 1 okt 2012 31 augusti. Alingsås
Läs merCapio Ortopedi KVALITETSRAPPORT 2017
Capio Ortopedi KVALITETSRAPPORT 2017 KVALITETSRAPPORT 2017 Capio Ortopedi Inledning Capio Ortopedi är Capio Sveriges yngsta affärsområde, bildat under 2017. Det består av Capio Artro Clinic, Capio Ortopediska
Läs merKartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider
Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall
Läs mersom förbättrar vård och kvalitet
8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.
Läs merVad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister
Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Bättre liv för sjuka äldre Ett nytt arbetssätt - Förebyggande - Evidensbaserat - Strukturerat - Kunskap om resultat
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merVad är kliniska mikrosystem?
Vad är kliniska mikrosystem? En introduktion Berit Axelsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Joakim Edvinsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Varje system
Läs merNationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v , 2015.
2015-01-27 1 (7) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v. 12-13, 2015. Instruktion till protokoll
Läs merKulturförändring med Senior alert
Kulturförändring med Senior alert Susanne Lundblad och Maria Johansson Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Agneta Bakir, Töreboda kommun Hur går det? Blir det bättre? Zackarias Lundblad
Läs merMått och mätning. Varför behöver vi mäta?
Mått och mätning Varför behöver vi mäta? Diskussion Varför är det viktigt att mäta i förändringsprocesser? Vilka mått finns i er verksamhet idag? Hur mäts dem? Vad lär ni er av dem? Vem använder dem? Upprepa
Läs merPalliation sydöst
2017-10-02 Palliation sydöst 2017 2017-10-02 Våra betydelsefulla inre och yttre rum Bemöta svår ångest Vårdmiljö Medicinsk yoga Naturens betydelse Hjärnstress Medicinsk etik,,, RCC har givit ett löfte
Läs merVårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11
Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT
Läs merKvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete
Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete Foto: Från Google HabQ Koordinatorsträff 2016-09-22 Maria Johansson, Utvecklingsledare, Qulturum, Region Jönköpings län Qulturum - Qvalitet Utveckling Ledarskap
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar 2014
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*
Läs merUppdaterad
Uppdaterad 19-1- Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Palliativ - Kvalitetsindikatorer
Läs merU t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Förbättringskunskap Göra saker rätt Göra rätt saker Efficiency Effectiveness Varför förändring? Problembild Hälso-och sjukvården består av splittrade vårdprocesser där
Läs mer