Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll.

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll. Tid för justering: 2 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2013 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 3 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

3 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2013 Hälso- och sjukvård Ny överenskommelse om samverkansregler för hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicinteknisk industri och laboratorieteknisk industri Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslutade den 15 november att godkänna en ny gemensam överenskommelse mellan SKL, Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech. SKL rekommenderar landstingen att för sin del anta överenskommelsen. Tidigare har separata överenskommelser slutits mellan SKL och respektive industriorganisation. Nyheter i den nya överenskommelsen är att industrin från och med 2015 inte längre kommer att finansiera deltagaravgift, kost och logi för landstingets medarbetare som deltar i aktiviteter arrangerade av industrin. Dock kan en lättare lunch erbjudas i vissa sammanhang. Landstinget bör, mot denna bakgrund, under 2014 bygga upp organisation/motsvarande för samtliga medarbetares fortbildning. Patientsäkerhetsarbetet 2013 " Patientsäkerhetsarbetet inom LUL har varit framgångsrikt år Samtliga fem grundkrav och sex indikatorer i Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2013 är uppfyllda. Den 12 december beslutar regeringen, på förslag från SKL, hur tillgängliga medel skall fördelas nationellt. Patientsäkerhetsöverenskommelsen för 2014 har liknande upplägg som detta år. Grundkraven och indikatorerna är de samma som 2013, men kraven inom varje område har ökat. Inriktningen 2014 är fokus på handlingsplaner och påvisade resultat av genomförda förbättringar inom patientsäkerhetsarbetet. Det innebär en förflyttning av fokus från enbart mätningar av olika faktorer till definierade handlingsplaner för att förbättra säkerheten. Vårdrelaterade infektioner, säkrare läkemedelsrutiner, patientsäkerhetskulturarbete och minskning av antibiotikaförskrivning är fyra viktiga områden inför Förändringar för läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt den s.k. nationella taxan Det som i allmänt tal kallas för nationell taxa är Lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning respektive Lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik. Landstinget har det direkta kostnadsansvaret för privata läkare och sjukgymnaster i öppenvård dels med ersättning enligt de två lagarna, dels med samverkansavtal.

4 2 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en tvåårig överenskommelse med Sveriges Läkarförbund och med Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund om förändringar i förordningen som anger förutsättningar och ersättningsnivåer för läkare och sjukgymnaster på nationella taxan. Justeringar i överenskommelsen kan komma att ske. Överenskommelsen innebär en uppräkning i ersättningen med 2 procent år 2014 och 1,9 procent år 2015 för båda yrkesgrupperna. Möjligheten att använda A-skattesedel i samband med fakturering tas bort från och med den 1 januari Överenskommelsen finns att tillgå på SKL:s hemsida Närvård Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom området Närvård. Bland annat pågår utredningsarbete kring rehabilitering och SAH (specialistanknuten hemsjukvård) med syfte att skapa en god och jämlik vård i länet. Gränsen mellan specialiserad rehabilitering som landstinget ansvarar för och allmän rehabilitering som är kommunens ansvar behöver blir tydligare. I frågan om SAH finns många olika lokala perspektiv. I Tierp avser man knyta SAH till nya närvårdsplatser medan man i Heby efterfrågar SAH men inte har intresse för samfinansierade närvårdsformer. Landstinget behöver se över helheten. I dialogen med Regionförbundet och kommunerna har landstinget fått gehör för att de gemensamma resurserna som finns knutna till FoU-stöd ska ta sig an det viktiga utvecklingsarbetet inom psykiatri- och äldresatsningarna inför Internt pågår ett förbättringsarbete. Till exempel har en riktlinje för hälso- och sjukvårdsansvaret på HVB-hem tagits fram och länsdelsberedningarnas behovsanalyser ses över. De lokala behoven behöver tillvaratas på ett strukturerat sätt så att vi med utgångspunkt i landstingsplanen tydligare kan arbeta med de prioriteringar som politiken anger. Angående vaccinering mot humant papillomvirus (HPV) i Uppsala län För att minska framtida förekomst av livemoderhalscancer beslutade Socialstyrelsen i en förordning SOSFS 2008:31 att vaccinering mot HPV skulle införas i det allmänna vaccinationsprogrammet from för flickor i årskurs 5 och 6. På grund av att vaccinationsupphandlingen överklagades fördröjdes införandet av vaccinering, men i liten skala startade den i december 2012 med det upphandlade vaccinet Gardasil som också har effekt mot kondylom (könsvårtor). I Uppsala län kom vaccinering i skolorna igång under februari-mars 2012 i Uppsala och under hösten 2012 när det gäller de övriga kommuner. När vaccinering startade i skolorna uppmärksammades det att det fanns flera årskullar av flickor under 20 år som inte omfattades av det nationella vaccinationsprogrammet, trots att de medicinskt borde ha nytta av vaccineringen. Då beslutades att alla landsting skulle erbjuda flickor födda en kompletterande gratis vaccinering, så kallad catch-up. I Landstinget i Uppsala län kom den igång april 2012 med vaccineringar på vårdcentraler i samarbete med skolhälsovården som informerar de berörda flickorna och ordnade med föräldramedgivande. Trots förlängt erbjudande om gratis vaccinering och annonskampanjer har endast 47 procent av flickor i åldersgruppen vaccinerats, vilket är en ganska låg vaccinationstäckning jämfört med andra landsting, även om flera andra landsting också bara uppnått drygt 50 procent. När det gäller HPV-vaccinering enligt nationella

5 3 vaccinationsprogrammet har landstinget efter en försiktig start nu kommit upp till en vaccinationstäckning på 83 procent. En orsak till de relativt blygsamma resultaten kan vara en försiktighet hos både föräldrar och vården när det gäller vaccinerbjudande i kölvattnet av Pandemrix och de som drabbades av narkolepsi. En annan orsak varför vissa landsting lyckats bättre är att man i högre utsträckning har vaccinerat i skolan, något som dessvärre inte var möjligt i Uppsala län. Det pågår dock ett arbete i en HPV-vaccineringsgrupp för att försöka förbättra dessa resultat, bland annat genom att genomföra en ny kampanj efter nyår. Akademiska sjukhuset Akademiska får ansvar för försvarets smittskydd I november säkrades ett nytt avtal som innebär att Akademiska får ansvar för smittskydd inom Försvarsmakten. Avtalet gäller för åren och innebär att sjukhusets specialister inom infektion kommer att bistå försvaret med rådgivning, vaccinationer och sjukvård. Akademiska ska bistå med stöd vid utbrott av smittsamma sjukdomar, framförallt internationellt. Sjukhuset ska också ge stöd i policyfrågor samt vara rådgivare i frågor som rör smittskydd och förebyggande åtgärder/utbildning. Flera faktorer anses ha spelat in. Förutom hög kompetens inom infektion har Akademiska specialutbildade team dedikerade för luftburen intensivvård. Dessutom är transportmöjligheterna är mycket goda via Ärna flygplats som nyligen byggts ut. Sjukvårdspersonal kan med kort varsel infinna sig på önskad plats och smidigt transportera behövande till Akademiska för bedömning, vård och eventuellt isolering Åtgärder för en förbättrad vårdplatssituation Platsläget på Akademiska var ansträngt under hösten. Inom sjukhusets verksamhetsområden har det pågått ett kontinuerligt arbete för att hantera situationen. Som komplement till detta arbete har sjukhusledningen vidtagit övergripande åtgärder för att förbättra läget på sjukhuset. Fokus ligger på patientsäkerhet och arbetsmiljö. Exempel på åtgärder är dagliga avstämningsmöten om platsläget som chefsläkarna satt in på akuten. Vidar har det blivit väsentligt mycket lättare att rekrytera allmänsjuksköterskor. I väntan på att de nyrekryterade sköterskorna är på plats har sjukhuset under en övergångsperiod tagit in sjuksköterskor via bemanningsföretag, för att snabbt kunna öppna fler vårdplatser. Ledningen räknar med att vara ikapp bemanningsmässigt till skiftet mars-april Flera långsiktiga projekt och aktiviteter har startats under hösten för att både attrahera och behålla medarbetare, inte minst sjuksköterskor. Fokus ligger på att stärka sjukhusets attraktionskraft som arbetsgivare. Tillsammans med Vårdförbundet och Kommunal genomförs olika projekt avseende arbetstider. Inom arbetsmiljö pågår flertalet projekt, och ledarskap kommer bli ett stort fokusområde under 2014.

6 4 HR Löneöversyn Koncernledningens ställningstaganden Koncernledningen har gjort följande ställningstagande inför löneöversyn 2014: En medveten lönebildning ger förutsättningar för en ansvarsfull och långsiktig utveckling med fokus på verksamhet, kvalitet och resultat. Landstingets lönepolicy ska följas. Lönespridningen ska öka genom att individuell och differentierad lönesättning tillämpas. Nivålösa löneavtal ska vårdas genom att tillämpa medveten lönebildning. Landstinget avser att tillämpa dialogmodellen för samtliga medarbetare. Förvaltningarnas prioriteringar ska ha sin grund i analys av önskad lönestrukturförändring kopplat till förvaltningens kompetensförsörjningsplan och verksamhetens mål. Chefen har ansvar för att koncernens mål om en medveten lönebildning förverkligas. Medarbetaren har ansvar för att aktivt delta i lönebildningsprocessen. Medarbetarenkäten 2014 Arbetet med nästa års medarbetarenkät pågår i en projektgrupp bestående av ett antal representanter från HR funktionen i landstinget. Enkäten kommer att levereras och analyseras av företaget Webropol. Enkäten skickas ut i början av februari till närmare 11,000 landstingsanställda och totalrapporten beräknas levereras i början av april. Totalrapporten blir både en analys av 2014:s insamlade data och en jämförelse med tidigare medarbetarenkäter. Arbetsgrupp UU-LUL avseende utbildning av specialistsjuksköterskor Samrådsnämnden har beslutat att tillsätta en permanent arbetsgrupp mellan universitetet och landstinget för perioden Gruppen ska ha en rådgivande funktion och fungera som ett stöd och vara en referensgrupp för landstingets och universitetets hantering av frågor om dimensionering, rekrytering, utveckling, samverkan för specialistsjuksköterskeutbildningen. Habilitering- och hjälpmedel Beslutsstöd på individnivå Förvaltningens arbete med att utveckla ett beslutsstöd på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel är slutfört. Arbetet har skett inom projektet Riktlinjer och beslutsstöd, i samarbete med Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. Vid den Nationella prioriteringskonferensen i Gävle i oktober presenterades beslutsstödet av förvaltningens projektledare i form av en workshop, vilken var välbesökt. Intresset för beslutsstödet har även efter konferensen visat sig vara stort och förfrågningar och önskemål om att få ta del av materialet inkommer varje vecka från olika delar av landet. Från att för tre år sedan legat på "efterkälken" inom området behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning är vi nu en förebild för andra när det gäller att göra prioriteringar på individnivå.

7 5 Stödverksamhet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Den 2 december startade Närvårdsteamet NPF, en ny och unik stödverksamhet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hit kan vuxna över 18 år som tror sig ha adhd, autism eller andra neuropsykiatriska svårigheter komma för rådgivning och tips på strategier. Närvårdsteamet NPF bedrivs i samarbete mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. Teamet och lokalerna på Bangårdsgatan 8 i Uppsala invigdes fredag 13 december. Kultur i länet Kultur i länet har beviljats kr från Kulturrådet för att under 2014 genomföra fem aktiviteter som på sikt ska leda till ökad förståelse och förnyelse kring synen på kultur för äldre samt öka tillgången av kulturyttringar. Fas ett är att förstärka och utveckla det regionala nätverket i länet för att gemensamt formera en flerårig plan och struktur. Fas två är att arrangera ett seminarium för chefer inom vård-, social och kulturområdet samt intresserade politiker där aktuell forskning presenteras. Fas tre är att arrangera en inspirationsdag för kulturombuden och annan personal där de får ta del av praktiska exempel på hur man kan arbeta med kultur för äldre. Fas fyra är att arrangera en utbildningsdag för kulturskapare i länet som inspiration för att börja arbeta med kultur för äldre. Dagen ska innehålla föredrag kring olika funktionshinder som kan uppstå när man blir äldre och om bemötande både mot brukare och mot personal inom vården. Fas fem är att utveckla Kulturdygn 2015 till att inkludera Lasarettet i Enköping. Mediebilden av landstinget 1-30 november 2013 Större nyheter Platsbristen på akuten vid Akademiska fortsatte att uppmärksammas liksom föregående månad och det talades om hotad patientsäkerhet. När sjukhuset gav besked om att man skulle ta in mer personal och öppna fler vårdplatser blev tonläget lugnare. Patienter framförde farhågor om att en förändring i regelverket skulle begränsa deras tillgång till subventionerade insulinpumpar. Frågan försvann från mediernas dagordning sedan landstinget lämnat besked om fortsatt subventionering. En uppgift om att nyblivna sjuksköterskor på Akademiska fick kronor i lön fick mycket stort mediegenomslag. Efter att landstingsfullmäktige fattat beslut presenterades planerna på en ny byggnad för vård och behandling på Akademiska. Medieuppmärksamheten kring detta var utförlig och positiv. Sedan DN skrivit om fallet med anhöriga som begärt skadestånd på grund av TV-serien sjukhuset blev det en stor mediefråga. Det var svårt för att kommentera uppgifterna på grund av den pågående rättsprocessen och rapporteringen blev mestadels negativ.

8 6 Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Måns stroketestar i Uppsala Snabbast insatser mot halscancer i Uppsala Inga intrång i Nors journal Enköpings lasarett opererar på söndagar Minskad utskrivning av antibiotika Fler kvinnor väljer mammografi Akademiska får eget kök Landstinget i Uppsala vinner pris för e-journaler Rätt av landstinget att bryta med Medhelp Negativt: Hebybor nekas rehabilitering Har väntat nästan ett år på provsvar Uppsalas cancerpatienter väntar längst i Sverige Akademiska får dubbla budskap om budgeten Allt fler klagar på vården Vårdplatser försvinner från äldrepsykiatrin Inhyrda sjuksköterskor tjänar mer än anställda Löneskämt får hård kritik Politiker lämnar uppdrag efter felaktiga ersättningar Neutralt: Ökad trängsel i kollektivtrafiken bäddar för spårvagnars comeback Patient anhållen för madrassbränder UL jagar plankare på pendeln En av tre invånare har bytt vårdcentral Inget avtal om att remittera patienter med bukhinnecancer Oroade på landsbygden mötte ambulansdirigering Uppsala vill förenkla för pendlare ny zonindelning i UL Sena läkemedelsleveranser drabbar patienter Patienter får läsa sina journaler på nätet Akademiska ska sköta smittskydd åt försvaret 782 skrev på för vårdcentraler Uppsala har kommit halvvägs mot listning över gränser

9 7

10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Dnr Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

11 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen måndagen den 10 februari 2014 Plats: Konferenscentrum, Slottsgränd 1, gruppmöte för majoriteten gruppmöte för oppositionen Information Hälso- och sjukvårdsstyrelsens fortsatta sammanträde Välkomna! Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: , mail: cecilia.liden@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

12 FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens den 10 februari 2014 kl 11,00, konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala Information 11,00 12,00 - Familjecentraler Utvärdering av brukarnas nöjdhet med familjecentralerna 2013, Bo Brantefors hälsoplanerare Hälsa och habilitering - Slutrapport vårdgarantienheten VGEX, Carina Lundin verksamhetsutvecklare Akademiska sjukhuset - Södra länsdelsberedningen Nr Ärenden för beredning till HSS Dnr 1 Val av justerare. I tur: Johan Edstav Tid för justering: 2 Fastställande av föredragningslistan 3 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS Information om preliminärt bokslut 2013 HSS Information om uppföljning av köer HSS Information - Presentation, Lena Dahlman, förvaltningschef Hälsa och habilitering, - Mellanvårdsavdelning, Robert Kristiansson, chefläkare Hälsa och habilitering Dnr HSS , - Familjecentraler Utvärdering av brukarnas nöjdhet med familjecentralerna 2013, Bo Brantefors hälsoplanerare Hälsa och habilitering 1 Dnr HSS , 1 Information på förmiddagen

13 - Slutrapport vårdgarantienheten VGEX, Carina Lundin verksamhetsutvecklare Akademiska sjukhuset 2 Dnr HSS , - Södra länsdelsberedningen 3 8 Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården redovisning av projektets utredningsuppdrag HSS CK Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2014 HSS Antagande av förfrågningsunderlag/regelbok för specialiserad ögonsjukvård inom öppenvård 11 Antagande av förfrågningsunderlag/regelbok för specialiserad öron-, näsoch halssjukvård inom öppenvård HSS HSS Förlängning av avtal avseende Öppenvårdsradiologi HSS Granskning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delårsrapport år 2013 HSS Rehabiliteringsgarantin 2014 HSS Införande av nationella intygstjänster HSS Internkontrollplan hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014 HSS Kostnadsansvar för material till vårdtunga patienter HSS Ändring av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegationsordning HSS 19 Politisk representant i ledningsgruppen för idéburet offentligt partnerskap med Upplands Idrottsförbund 20 Uppföljning av uppdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsen januari 2013 till och med december 2013 HSS / HSS Rörlig ersättning 2013 Akademiska sjukhuset HSS Anmälan av delegationsbeslut HSS Skrivelser för kännedom 24 Val av ledamot och ordförande i landstingets länshandikappråd HSS Val av ledamot i landstingets pensionärsråd HSS Information på förmiddagen 3 Information på förmiddagen

14 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Marie Johansson HSS Information om preliminärt bokslut 2013 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner informationen. Ärendet Preliminär bokslutsrapport för 2013 där siffrorna inom parentes avser föregående år. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen totala resultat för 2013 är tkr ( tkr). Överskottet beror på flera olika faktorer. En förklaring till överskottet är att hälso- och sjukvårdsstyrelsen under året erhöll ett extra anslag på tkr från landstingsfullmäktige avseende kökortningssatsning tkr av dessa avsattes till upphandling och slussning men kostnaderna inom dessa områden har under året endast uppgått till tkr. Ytterligare förklaring till överskottet är att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping under 2013 återbetalat målrelaterad ersättning med totalt kr för 2012 och 2013 vilket förbättrat hälso- och sjukvårdsstyrelsen resultat Specialistvården Inom specialistvården har kostnaderna för köpt specialistvård enligt LOU och LOV minskat jämfört med budget och föregående år. För 2013 är överskottet tkr (2 705 tkr), där det största överskottet avser vårdval gynekologi där bara ett fåtal vårdgivare anslutit sig. Kostnaderna för Närakuten har sjunkit jämfört med budget och föregående år då ett nytt avtal medfört lägre kostnader per besök samtidigt som verksamheten var stängd under en kortare period i början av året. Produktionen inom psykoterapi, kataraktoperationer, ljusbehandling och medicinsk fotvård har efter införandet av vårdval ökat och kostnaderna inom dessa områden är därför högre än utfall föregående år och budget. Inom vårdvalet för primärhörselrehabilitering sjönk kostnaderna 2013 efter att ha ökat kraftigt under Verksamheten inom Närpsykiatri i Enköping togs under juni 2013 över av Akademiska sjukhuset och ersättning till sjukhuset redovisas under rörlig ersättning Akademiska sjukhuset. Budgeten för privata specialistläkare 2013 beräknades utifrån ett antagande om att specialistläkarna inom gynekologi skulle ansluta sig till vårdvalet för gynekologi. Så har inte skett utan kostnaderna ligger i nivå med föregående år. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

15 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Vårdcentralsuppdraget Vårdcentralsuppdraget uppvisar totalt för 2013 ett underskott på tkr ( tkr) gjordes ingen uppräkningen av ersättningen utan kostnadsökningen beror på en ökad befolkning, ökad andel listade och ett ökat antal besök. Listningsgraden i december 2013 uppgick till 92,92 % (92,83 %). Totalt för hela året har besöken ökat med 8,8 % (7,6 %) jämfört med 2012 vilket illustreras i diagrammet nedan. En förklaring till den extra höga produktionen för årets första månad är att Närakuten stängde 11 dagar och patienterna togs om hand av vårdcentralerna. Antal besök per månad Antal Övrig primärvård Övrig primärvård visar på ett överskott på tkr (4 772 tkr) vilket beror på att läkemedelskostnaden för förskrivare utanför länet minskar samt att kostnaderna för influensavaccinationer sjunker jämfört med budget och kostnader föregående år. Kostnaderna för primärvård utanför länet ökar jämfört med budget och föregående år. Tandvård Tandvården har 2013 ett överskott på tkr (4 162 tkr). Det tredje steget i tandvårdsreformen, tandvårdsstöd vid funktionsnedsättning, infördes den 1 januari 2013 och utfallet har varit lägre än förväntat. Under 2013 avsattes medel för utveckling av ITstöd. Utvecklingen är uppskjuten till 2014 vilket bidrar till årets överskott. Närvård Närvård har 2013 ett överskott på tkr (377 tkr) vilket beror på vakanta tjänster för närvårdskoordinatorer samt att kostnaderna för folkhälsoprojekt varit låga under året. Övrigt Ansvaret för reserverade verksamhetsmedel hade för 2013 medel avsatt för b la mellanvårdsplatser och screening mag/tarm cancer. Mellanvårdsplatserna är planerade Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

16 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att öppna i april 2014 och screening mag/tarm cancer är ett nationellt projekt som blivit fördröjt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under verksamhetsåret erhållit tkr från Landstingsfullmäktige avseende kökortningssatsningar. Dessa medel har efter utförd prestation utbetalats till Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping samt olika privata aktörer tkr av dessa avsattes inom ansvaret för vårdgaranti till slussning, förstärkning vårdgarantienheten, upphandling inom viss ortopedi och ryggkirurgi. Kostnaderna 2013 inom dessa områden uppgick till tkr. Avvikelsen beror delvis på att mycket av det som slussats 2013 faller ut som kostnader 2014 då den slussade patienten fått sin tid för operation Av de patienter som slussats är det också färre som leder till operation jämfört med vad som beräknats och detta har också lett till lägre kostnader. Upphandlingen av ryggkirurgi kommer att genomföras under Vårdavtal egna verksamheter Efter uppföljning av den målrelaterade ersättningen till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för år 2012 återbetalades målrelaterad ersättning på totalt tkr. En preliminär bedömning av måluppfyllelsen för år 2013 har gjorts i samband med bokslutet och preliminär återbetalning av målrelaterad ersättning för 2013 bedöms vara tkr. Totalt för 2012 och 2013 konstateras att mål motsvarande tkr ej uppnåtts utan återbetalas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har fått extrabeställningar för kökortningssatsningen vilket medfört att kostnaderna för den rörliga ersättningen överstiger budget. Akademiska sjukhuset har också övertagit psykiatriverksamhet i Enköping som tidigare drevs av en privat vårdgivare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

17 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 1(5) Bokslut 2013 Tkr Intäkter anslag Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Summa intäkter anslag Kostnader hälso- och sjukvårds- Bokslut Budget Bokslut Avvikelse styrelsens övriga verksamheter Specialistvård Vårdcentralsuppdraget Övrigt primärvård Tandvård Närvård Bidrag Beredningar Övrigt Summa kostnader Kostnader vårdavtal landstingets Bokslut Budget Bokslut Avvikelse egna verksamheter Fast ersättning Rörlig ersättning Målrelaterad ersättning Summa kostnader Resultat Marie Johansson

18 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 2(5) Bokslut 2013 Tkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Ansvar Specialistvård Specialistläkare Läkemedel specialistläkare Psykoterapeuter Hembesöksverksamhet Naprapater Kiropraktorer Privata sjukgymnaster Fotterapeuter Primär hörselrehab Mammografi Psykiatri i Enköping Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Uppsala Närakut Ortopediakuten Sjukvårdsrådgivningen Rehab Vidarkliniken Ögonbottenfotografering Ljusbehandling Katarakter Gynekologi Höfter och knän Summa Tkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Ansvar Vårdcentralsuppdraget Kapitering och besök Mödrahälsovård Barnhälsovård Kapitering läkemedel primärvård IT-kostnader VC-uppdrag Sjukgymnastik Tolkkostnader Summa Marie Johansson

19 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 3(5) Bokslut 2013 Tkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Ansvar Övrigt primärvård Läkemedelsförskrivning utanför C-län Influensavaccinationer säsongsinfluensa Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Tkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Ansvar Tandvård Tandvårdsadministration , Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn & ungdom Tolkkostnader Summa Tkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Ansvar Närvård Folkhälsoprojekt Länsdelsberedningarnas folkhälsoarbete Närvårdsutveckling Samhällsmedicinsk verksamhet Närvårdsenheten Östhammar Marie Johansson

20 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 4(5) Bokslut 2013 Tkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Ansvar Bidrag * Bidrag till patientföreningar, förbund m fl Summa Tkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Ansvar Beredningar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handikapprådet Pensionärsrådet Länsdelsberedning Norra Länsdelsberedning Mellersta Länsdelsberedning Södra Summa Tkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Ansvar Övrigt Hälsoäventyret Biobanken Tobiasregistret Utvecklingsprojekt Vårdgaranti (kösattsning/kömiljard) Rehabiliteringsgarantin Reserverade verksamhetsmedel Landstingets forskningsmedel Summa Marie Johansson

21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 5(5) Bokslut 2013 Ansvar Tkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Vårdersättningar egna verksamheter Ersättning Primärvården Fast ersättning Akademiska sjukhuset Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Rörlig ersättning Lasarettet Ersättning Habilitering och hjälpmedel Målrelaterad ersättning Ersättning Folktandvården Summa Marie Johansson

22 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Tord Jansson Dnr HSS Information om uppföljning av köer Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen informeras om uppföljning av kösituationen i landstinget i Uppsala län. Bilaga 6 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

23 HSS Vårdgarantin och kömiljarden Primärvården ( offentlig o privat ) utfall Telefontillgänglighet samma dag Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar Kömiljard utfall Nybesök = enl SKL:s grund- o prestationskrav Operation/åtgärd = enl SKL:s grund- o prestationskrav Landstingets ledningskontor

24 Primärvården Telefontillgänglighet: 94 % ( november 93 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 85 % Tillgänglighet läkarbesök: 89 % ( november 88 % ) Variationen: % Nivå för målrelaterad ersättning är 85 % Landstingets ledningskontor

25 Privat primärvård Telefontillgänglighet: 92 % ( november 93 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 85 %. Tillgänglighet läkarbesök: 88 % ( november 85 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 85 %. Landstingets ledningskontor

26 Uppföljning besöksgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

27 Uppföljning besöksgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

28 Besök - antal väntande totalt och antal väntande mindre än 60 dagar Antal väntande totalt + rullande 12 mån Antal väntande kortare än 60 dgr 65,8 %* Produktion av besök Produktion av besök - rullande 12 mån 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Landstingets ledningskontor * = grundkrav för kömiljard är 70 %

29 Uppföljning behandlingsgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

30 Uppföljning behandlingsgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

31 Operation - antal väntande totalt och antal väntande mindre än 60 dagar Antal väntande totalt + rullande 12 mån Antal väntande kortare än 60 dgr 72,6 %* Produktion av operationer Produktion av operationer - rullande 12 mån 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Landstingets ledningskontor * = grundkrav för kömiljard är 70 %

32 Kömiljard grundkrav och prestationskrav Landstingets ledningskontor

33 Väntetider i vården landstinget totalt - Analys och slutsatser - Tillgängligheten till primärvård - på en hög nivå för telefontillgänglighet. Något lägre nivå för tillgänglighet till första besök inom sju dagar. Båda över nivån för målrelaterad ersättning. Kömiljardens grundkrav på 70 % inom 60 dagar uppnås för väntande till operation ( 72,6 %), men ej för väntande till första besök ( 65,8 % ) Kömiljardens prestationskrav på 70 % inom 60 dagar uppnås för faktiskt utförda operationer (78,0 %), men ej för faktiskt utförda besök (65,1 %) Antal väntande till första besök minskade med 85 medan antal väntande till operation ökade med 280 Lasarettet i Enköping klarar både grund- och prestationskravet för operation, men ej för första besök till läkare Bemanningsproblem främst inom Akademiska sjukhuset kvarstår med där till hörande vårdplatsreduceringar Under jul- och nyårshelgen har den akuta vården prioriterats på bekostnad av den elektiva vården varför vårdkön under december månad reducerats från fel håll LUL:s utdelning från kömiljarden beräknas under 2013 till 2,3 mnkr. Landstingets ledningskontor

34 - Slut på presentation - Landstingets ledningskontor

35 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Information Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: - Presentation, Lena Dahlman, förvaltningschef Hälsa och habilitering, - Mellanvårdsavdelning, Robert Kristiansson, chefläkare Hälsa och habilitering Dnr HSS , - Familjecentraler Utvärdering av brukarnas nöjdhet med familjecentralerna 2013, Bo Brantefors hälsoplanerare Hälsa och habilitering 1 Dnr HSS , - Slutrapport vårdgarantienheten VGEX, Carina Lundin verksamhetsutvecklare Akademiska sjukhuset 2 Dnr HSS , - Södra länsdelsberedningen 3 Bilagor 7 1 Information på förmiddagen 2 Information på förmiddagen 3 Information på förmiddagen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

36 Rapport från arbetet med att öppna Mellanvårdsavdelningen Hälsa och habilitering har i uppdrag att starta en Mellanvårdsavdelning den 1 april Under januari togs beslut om ändrad lokalisering av verksamheten från anvisade avdelning 170, till Kronparksgården där lokalerna är bättre anpassade med möjlighet till högre vårdkvalitet då enkelrum kan erbjudas alla patienter. Namnförslag I utredningsmaterialet anges att ett framtida namn ska peka ut verksamhetens syfte och karaktär. Eftersom det är en avdelning som företrädesvis ska lägga in direkt från primärvården och via akuten så är Närvårdsavdelningen i Uppsala en benämning som är mer rättvisande. Namnet ger även möjlighet till nära samarbete med kommunerna i länet då begreppet närvård ofta är förknippad med mindre sjukvårdsavdelningar där landsting och kommun samverkar (Östhammar, Sala, Stockholm med flera). Lokaler Lokalerna på Kronparksgården är adekvata för uppdraget. De är i gott grundskick och kräver mindre omfattande renoveringar. Den första delen kan stå klar i maj/juni (gamla Hospice) och den andra delen ett par månader senare (gamla Omtanken). Ett antal rum kräver större renoveringar såsom dusch/badrum. Tid: Renovering och anpassning kan vara klart i maj/juni respektive augusti. Utrustning Lokalerna är väl förberedda för att ta emot utrustning som krävs för drift. En genomgång av gammal utrustning pågår för att se om något går att använda. Därefter ska utrustning upphandlas. Personlyft finns i flera rum men besiktning ska göras. Tid: Klart under våren, tid går ej att fastställa. Personal (exkl. läkarjour) Annonsering har gett ett stort antal sökande, framförallt undersköterskor men också sjuksköterskor. Ytterligare annonsering är på gång, specifikt för läkare. Intervjuer med avdelningschef pågår. Även sjuksköterskor är kallade till gruppinformationsmöte. Personalrekryteringen beräknas ta 6-8 veckor och därefter har de flesta i regel tre månaders uppsägningstid. Tid: En personalgrupp kan vara på plats i juli

37 2 (2) Läkarjourlinje Budget för läkarjourlinjen pekar tydligt ut att ett samarbete med en befintlig jourlinje krävs. En egen jourlinje har en 3-4 gånger högre kostnad. Det pågår diskussioner med den geriatriska verksamheten på Akademiska sjukhuset om samarbete kring gemensam jourlinje. En riskanalys ska göras för att säkerställa att en gemensam jourlinje inte medför negativa konsekvenser för den befintliga verksamheten. En absolut förutsättning för att kunna starta Mellanvårdsavdelningen är att denna fråga löses. Processer/rutiner. De patienter som ska omhändertas kartläggs för att på bästa sätt kunna skapa en vårdkedja genom kommun-primärvård/akutmottagning-närvård tillbaka till kommun eller primärvård. Delar av vårdprogram finns medan andra delar behöver tas fram. Fokus är på ett smidigt flöde genom olika förvaltningar och huvudmän. Diskussion med Akademiska sjukhuset pågår för att säkerställa att det sker en reell avlastning för sjukhuset. Kontakt har tagits med den chefsläkare på Akademiska sjukhuset samt med den divisionschef som är utsedda av sjukhusdirektören att vara kontaktpersoner under arbetet. En diskussion med primärvården initieras för att hitta ett vårdflöde som gör att man kan direktinlägga patienter istället för att skicka dem via akutmottagningen. En helt ny väg för att remittera patienter behöver sedvanlig riskanalys. Processbeskrivningar för enskilda sjukdomstillstånd finns, men då vi ser att majoriteten av våra patienter kommer att ha s.k. komorbiditet, det vill säga flera olika sjukdomar, behöver stor hänsyn tas till helheten. Risk- och konsekvensanalys av verksamheten måste göras både ur ett arbetsmiljöperspektiv och ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Tid: Klart juni Ekonomi Nya simuleringar utifrån utvalda patientgrupper, bemanning/schema, nya lokaler och osäkerhet kring samverkan med andra enheter pågår för att säkerställa att verksamheten anpassas efter budget. Tid: Kan färdigställas då övriga punkter är på plats, fr.a. jourläkarlinje Uppsala Lena Dahlman Förvaltningsdirektör, Hälsa och habilitering Robert Kristiansson Chefsläkare, Hälsa och habilitering

38 Sida: 1 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Förbättrad tillgänglighet - projekt för minskade köer Slutrapport

39 Sida: 2 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Bakgrund- Uppdraget Vårdgarantienhetens (VGE) startade november 2005, deras befintliga uppdrag har bla varit att informera och slussa patienter till andra vårdgivare. Patienterna har då själva tagit kontakt via telefon/mail. Det nya uppdraget för VGE innebar att VGE aktivt skulle ta kontakt med patienter som väntat länge eller riskerade att vänta länge och erbjuda stöd och hjälp med att matcha rätt vårdgivare till väntande patienter. Arbetet skulle påbörjas inom vårdområden där de största köproblemen fanns VGE skulle också arbete mer långsiktigt med verksamhetsutveckling, exempelvis standardisering av rutiner, produktionsplanering m m. Till detta uppdrag utsågs, Annette Sparf, läkarsekreterare och administratör, Akademiska sjukhuset och Carina Lundin, verksamhetsutvecklare och väntetidssamordnare, Akademiska sjukhuset som också varit med och byggt upp Vårdgarantienheten Till sin hjälp har även extra sjuksköterskeresurser används för att ex ringa patienter. Uppdraget som har drivits som ett projekt har kallats VGEX (Vårdgarantienhetenextra). 2 Måluppfyllelse Övergripande mål Förbättra tillgängligheten kortsiktigt och långsiktigt Möjliggöra en tillgänglighet så att Landstinget i Uppsala Län (LUL) får ta del av de statliga stimulansmedlen - kömiljarden Mått (se resultat se 4.2 och 4.3 sid 6-10) Intern statistik VO Ortopedi Akademiska sjukhuset - jämförelse vecka 1 mot vecka Statistik inrapporterat data till SKL s databas (LUL) - kömiljardsuppfyllelse jan- dec

40 Sida: 3 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Arbetssätt 3.1 Tillvägagångssätt En styrgrupp bildades med representanter från landstingets ledningskontor, landstinget resurscentrum och vid något tillfälle deltog någon från sjukhusledningen på Akademiska sjukhuset. (Deltagandet har varierat över tid) Carina Bäckström, Åsa Dahlén, Andreas Endredi, Tord Jansson, Maj Sölvesdotter, Kerstin Petrén, Björn Larsson, Jan-Erik Sundqvist, Claudio Troncoso Munoz, Anneli Kjellberg. Styrgruppen har hjälpt till att identifiera områden med köproblematik och har månatligen fått en statusrapport. De har även varit ett stöd för VGEX i olika frågeställningar ex diskussion om behovet av enhetlig information från vården till patienterna, tolkning av regelverk mm. Information har getts till Akademiskas sjukhusledning den 8 januari, Produktionsstyrelsen 26 mars, Hälsooch sjukvårdsstyrelsen 29 april och HSS-AU 27 augusti VGEX har kunnat ta ut patientlistor från Business object (BO) som är ett presentationsverktyg även för väntetider i vården. Med hjälp av dessa listor har patienter med långa väntetider identifierats. Gruppen har kontaktat patienter fram för allt via telefon men även via brev. VGEX har också hjälpt verksamheterna med att boka patienter till extra mottagningar. Alla slussade patienter har registrerats i en databas, som beställare och ekonomiavdelning även haft tillgång till. Datat har använts för att ta fram statistik och registrera verkliga kostnader från inkommen faktura. Mappen har funnits på en gemensam disk på ledningskontoret. Betalningsförbindelser från patienter på Akademiska sjukhuset har skrivits av VGEX sekreterare och för patienter från Lasarettet i Enköping har betalningsförbindelser skrivits av deras sekreterare- alla betalningsförbindelser har undertecknats av Carina Lundin (VGEX) 3.2 Urval av område med köproblematik Enligt köstatistik från väntetider i vården-rapporteringen och tidigare erfarenhet av köproblematik valdes ortopedi som ett område att arbeta med. En muntlig överenskommelse gjordes med VC Katarina Lönn och därefter hennes efterträdare Karin Bernhoff på Akademiska sjukhuset, om att arbeta aktivt med deras väntelistor. Det gjordes även en muntlig överenskommelse med VC Christina Fahlman-Braw Kirurgcentrum Lasarettet i Enköping om att hjälpa till att slussa deras patienter.

41 Sida: 4 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Resultat Kortsiktiga mål: Efter att ha har ringt tusentals patienter och kunde vi avsluta en hel del patienter som blivit förbättrade under kötiden. Vi slussade patienter och använde oss av sjukhusets egna avtal till privat vårdgivare samt slussade till andra vårdgivare på kömiljardsmedel. Vi hjälpte också till att boka patienter till extramottagningar på kvällar och helger. Vi har även skickat ut brev till patienter och frågat om de fortfarande hade besvär och ville komma. VGEX har slussat totalt 744 patienter, varav 691 var ortopedpatienter. se diagram. Dessutom har VGEX slussat ca 200 ryggpatienter på Akademiskas egna avtal. Enstaka patienter har slussats från områden som Urologi, Gynekologi, Handkirurgi, Hud och Kardiologi. Slussade inom området ortopedi, 691 patienter (LUL)

42 Sida: 5 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS VO Ortopedi, Akademiska sjukhuset Förutom arbetet med de kortsiktiga målen har vi även arbetat med långsiktiga mål: Alla sektioner har fått hjälp och stöd men ryggsektionen som hade de längst köerna fick mer specifik hjälp. A Produktionsplanering Alla sektionschefer fick genomgång av tidigare års produktion, väntetider och ryggsäck. Därefter togs förslag fram för produktionsplan Beslut togs av VC planerna lades in i ProVer landstingets produktionsplaneringsverktyg. Förslag till produktionsplan 2014 har också tagits fram. B Genomgång av regelverk för registrering med berörda personer. C Varje vecka sattes statistik för ryggsäcken upp på en anslagstavla. (se sid 15) D Nya arbetssätt introducerades Sjukgymnaster genomför nybesök och avlastar läkarna (ryggsektionen). (Resultat och bedömningsmall se sid ) Under projektets gång har registrering av inkommande pappersremisser förts över från vårdpersonal till administrativ personal, även registrering och fördelning av alla inkomna elektroniska remisser till de olika sektionerna görs nu av läkarsekreterare. E Överenskommelser med primärvården med diskussion om remisskriterier - Vårdprogram för ländryggsbesvär är under utveckling (ryggsektionen). Fortsatt tillgänglighetsarbete inom VO Ortopedi: Remisshantering Fortsättningsvis kommer fler delar av remisshanteringen att föras över från vårdpersonal till administrativ personal. Samt att läkarna får avsatt tid för remissbedömning på fredag eftermiddag då man ser till att veckans inkomna remisser blir bedömda. Sjukgymnastmottagningen Kommer att fortsätta. Vårdgarantin uppfylls även om man träffat en sjukgymnast och resultatet är så pass gott att VO Ortopedi väljer att permanenta lösningen. Administratören i projektet och kommer även i fortsättningen att lägga in sjukgymnasternas tidbok i Cosmic, Planeringsenheten Ortopedi För att optimera operationskapaciteten och arbeta med samplanering och veckostyrning samlas operationskoordinatorer till en enhet PEO (planeringsenheten ortopedi) Nybesökmottagningar På fredagsförmiddagar kommer ett större antal patienter att bokas till en superspecialist. Patienterna fördelas mellan flera ST-läkare och med hjälp av specialistläkaren görs bedömningen. Detta innebär att specialistläkaren hinner träffa fler patienter eftersom man inte utför de administrativa arbetsuppgifterna och ST-läkaren får samtidigt ett utbildningstillfälle.

43 Sida: 6 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS VO Ortopedi - diagram Jämförelse vecka 1 och vecka 52 Antalet väntande patienter har minskat med 51% samtidigt som väntande till operation/behandling bara ökat med 11%.

44 Sida: 7 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Jämförelse vecka 1 och vecka 52 (VO Ortopedi inkl barnortopedi) Andelen långväntande > 91 dagar har minskat markant fram för allt till nybesök. Vilket tyder på att kön har minskats från rätt håll. Andelen patienter inom 0-60 dagar, dagar respektive 91- dagar (inkl barnortopedi) Om inga röda fält = 100% vårdgarantiuppfyllelse

45 Sida: 8 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Jämförelse vecka 1 och vecka 52 mellan olika sektioner (VO Ortopedi inkl barnortopedi) Den största minskning har skett inom ryggsektionen. Andelen patienter inom 0-60 dagar, dagar respektive 91- dagar (inkl barnortopedi) Observera att Skuldra-, knä-, fotsektionen delades fom januari Om inga röda fält = 100% vårdgarantiuppfyllelse

46 Sida: 9 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Statistik SKL s databas Totalt antal väntande och utförda/faktiska i hela landstinget i rapporteringen till SKL. Enligt väntetider i vården rapporteringen till SKL hela LUL Totalt antal väntande och utförda Väntande besök Faktiska besök Väntande behandling Faktiska behandling Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November Väntetider i vården - inrapporterat till SKL

47 Sida: 10 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Kömiljardsuppfyllelse november och december 2013 för behandling. (Hela LUL)

48 Sida: 11 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Budget- utfall VGEX budget för slussning uppgick till 25 miljoner kronor för Alla slussade patienter har registrerats i en databas. Datat har använts för att ta fram statistik och registrera verkliga kostnader från inkommen faktura. Eftersläpning av kostnader för slussade patienter Många har slussats på nybesök och då vet vi inte om besöket kommer att leda till en operation Vissa har bara hunnit med nybesök 2013 och väntar på operation 2014 Vissa har inte ens hunnit med nybesöket 2013 De som slussats 2013 blir först en kostnad det år besöket och operationen utförs. 6 Upplevelser Generellt Fördelen med detta uppdrag var att arbeta parallellt med både kortsiktiga och långsiktiga mål. För att uppnå en hållbar tillgänglighet över tid, måste verksamheterna hitta andra lösningar än att bara städa sina väntelistor. Det tar tid att skapa förtroende i verksamheter som man vill förbättra att komma utifrån kan upplevas som ett hot eller ses som möjlighet. Många av de patienter som vi kontaktat vill inte åka till andra vårdgivare. Svårare att skicka patienter som kräver en mer specialiserad vård och/eller är multisjuka, gäller fram för allt patienter från Akademiska sjukhuset. Detta är delvis beroende på brist på alternativa vårdgivare. Mer information om regler och riktlinjer behövs för dem som registrerar i Cosmic. VO Ortopedi, Akademiska sjukhuset Verksamheten är idag så hårt slimmad och de själva säger att de inte har tid att kvalitetssäkra sina väntelistor. Långa väntelistor ger onödiga extraarbeten, då patienterna ringer och funderar över väntetider och när de ska få en tid, mm. Vårdpersonal sköter/har skött remisshantering och kallelser. Många har då dubbla roller och hinner inte med att utföra allt. Många är inte medvetna om väntetiderna och antal patienter i kön. Det finns också en hel del kvar att göra för att informera om rutiner kring registreringar och regelverk.

49 Sida: 12 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Rekommendationer 7.1 Överlämning av arbetsuppgifter från VGEX till VGE Efter beslut i HSS om att permanenta lösningen och anställa personal på VGE kan arbetsuppgifter flyttas från projektet till VGE på Landstingets resurscentrum(lrc). För att kvalitetssäkra väntelistor och förbättra tillgängligheten VGE tar kontakt med patienter som väntat länge eller riskerar att få vänta länge och erbjuder vård hos annan vårdgivare.(se Områden som måste klargöras 7.2) Informerar också som tidigare om vårdgaranti mm. För att avlasta verksamheterna och snabba upp det administrativa flödet VGE skriver betalningsförbindelser för kömiljardsatsningen och attesterar dessa ( egen budget för slussning). Samt förmedlar nödvändiga journalanteckningar till den nya vårdgivaren. För kontroll av ekonomi och statistik VGE ser till att betalningsförbindelserna skannas in under Medicinskt ansvarig enhet i journalen för kontroll mot faktura (ekonomiavd LRC-köpt vård) och för in statisk till uppföljning av budget. 7.2 Områden som måste klargöras Eftersom styrgruppen nu kommer att upplösas finns en del frågetecken som behöver klargöras. Om man vill fortsätta att arbeta även mer långsiktigt, vem/vilka utser speciellt prioriterade verksamheter? (se förslag på Framtida arbetssätt A) Om flera verksamheter behöver vill ha hjälpvem prioriterar mellan dessa? Om vårdgarantienheten på LRC ser att verksamheter inte kontaktar dem för hjälp eller att inte verksamheterna vill ha deras hjälp med slussningar trots tillgänglighetsproblem vem ska/kan de vända sig till?(se förslag på Framtida arbetssätt B) Tanken är att man ska kunna arbeta samtidigt med både långsiktiga och kortsiktiga mål enligt A och B En processkartläggning av roller, ansvar och befogenheter skulle kunna förtydliga beslutsgången och göra arbetet för bättre tillgänglighet lättare.

50 Sida: 13 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Framtida förslag på arbetssätt: A. Specifikt prioriterade insatser När en verksamhet med tillgänglighetsproblem utsetts, bildas en arbetsgrupp bestående av representant/- er från den utsedda verksamheten, väntetidsamordnare på central nivå tillsammans med förvaltningarnas väntetidsamordnare, eventuellt en verksamhetsutvecklare, samt en representant från vårdgarantienheten. De träffas och diskuterar vilka insatser som skulle kunna göras för att komma till rätta med problemen samt gör ett förslag på arbetsgång. Det utsedda verksamhetsområdet får hjälp och stöd: Kortsiktigt arbete vårdgarantienheten som bistår med att informera om vårdgaranti, kvalitetssäkra väntelistor och slussa till annan vårdgivare Långsiktigt arbete väntetidssamordnare/verksamhetsutvecklare/ annan person som tillsammans med verksamhetsansvariga ser över verksamhetens rutiner, regelverk och arbetet med att förbättra tillgängligheten enligt nedanstående bild (SKL s tillgänglighetshjul)

51 Sida: 14 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS B. Ej specifikt prioriterade verksamheter 1. Verksamheterna anmäler själva behov av slussning till Vårdgarantienheten (VGE) när patienter riskerar en väntetid på > 90 dagar. Skickar då patientlista med möjliga patienter som VGE kan försöka slussa. 2. VGE kontaktar telefon eller brevledes, Verksamhetschefen när man upptäcker långa väntetider och erbjuder hjälp. Viktigt att verksamheterna skapar rutiner för att upptäcka när patienter riskerar en väntetid på > 90 dagar I det utökade uppdraget för Vårdgarantienheten skulle då även ingå ett ökat samarbete med väntetidsamordnare enligt A och möjligheten att göra egna överenskommelser med olika verksamheter enligt B

52 Sida: 15 (22) Slutrapport Diarienr HSS HSS Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Version Bilagor Ryggsäcken VO Ortopedi Vilket betyder hur många patienter finns kvar på väntelistan och som skulle ha varit på sitt besök/operation enligt ett specifikt datum= medicinskt måldatum.( = leveransskicklighet) Ryggsäck VO Ortopedi Nybesök Återbesök Dagkirurgi Vårdtillfälle

53 Sida: 16 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Resultat sjukgymnastbesök/läkarbesök ryggsektionen Delresultat efter de första 77 patienterna (alla som behöver träffa läkare har inte hunnit få besöket ännu) 42 (54%) bedömdes färdiga från specialistvården dvs ej åter. 35 patienter fick träffa läkare av dessa bedömdes 26 (74%) som ej åter. Resterande 9(26%) blev operationsfall. Vilket innebär att av de totala antalet 77 blev 9 (11%) operationsfall Sjukgymnastbesöket Vecka Återbesök läkare Ej åter Läkarbesöket Vecka Ej åter Operation

54 Sida: 17 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Av det totala antalet på 372 patienter behövde 50% tillbaka på återbesök till läkare Sjukgymnastbesöket Vecka Läkarbesök Ej åter

55 Sida: 18 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Undersökningsprotokoll sjukgymnast Efter ryggkonferens: Klart op.fall Osäkert op.fall Ej op.fall Undersökningsprotokoll RYGG Remiss dat Inremitterande Arbete/sysselsättning Tidigare hälsoproblem Pågående hälsoproblem Tidigare behandling Aktuellt hälsoproblem Smärtdebut Förlopp Smärta NRS (0-10) rygg... höger ben...vänster ben... Lindrande (ligga/sitta/stå/cykla) Provocerande (ligga/sitta/stå/cykla) Sömn/sovställning Gångsträcka (smärtfri, hur lindra) Rökning Aktuella läkemedel Smärta - Var mest besvär? - Ständig värk? - Molvärk? - Brännande smärta? - Skärande smärta? - Rörelsekorrelerad smärta/hugg? - Belastningsrelaterad smärta? - Muskulär svaghet? Rygg Ben Domning ben Hö Vä - Konstant domning? - Intermittent domning? - Stickningar /myrkrypningar/sockerdricka?

56 Sida: 19 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Blåsa/tarm Ja Nej - Urininkontinens? - Svårt tömma blåsan? - Avföringsinkontinens? - Känselrubbning i underlivet? - Samlivsproblematik? Lokalstatus Hållning: Sagitell balans god nedsatt Scolios vänsterkonvex högerkonvex Rörlighet: Flexion: golv-finger diastas..cm Huksittande... Extension: Sidböjning hö/vä: Rotation hö/vä: Foramenkompressionsstest Kompressionssmärta lumbalt Reproduktion hö ben vä ben Beighton score Tågång Hälgång Klarar Klarar inte Grov kraft nedsatt? Hö Vä - höftböjare L2-L3 - quadriceps L3-L4 - dorsalflexion L4-L5 - stortåextension L5 - plantarflexion S1 Sensorik nedsatt? Hö Vä L2 L3 L4 L5 S1

57 Sida: 20 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Reflexer Patella dxt Patella sin Akilles dxt Akilles sin Nedsatt Normal Ökad Babinski Hö Vä Positiv Negativ Perifera pulsar dorsalis pedis finns Ja Nej Hö Vä Doppler Nervsträckningstest: SLR hö/vä Lasègue hö/vä positiv... negativ... Slumptest Specifika test Springing test; svikt nedsatt god kompressionssmärta Specifik rörlighet flexion extension Muskulatur Triggerpunkter reproducerande patientens smärta Övrig palpation Funktion TrA Höftleder Rörlighet Kompressionstest SI ledstester P4 test Patrics test ASLR Kompressionssmärta Separationssmärta

58 Sida: 21 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Prelimininär bedömning Önskar operation Ja Nej Tveksam Planering... Genomförd åtgärd... Åtgärdskod Tidsåtgång: 30 min 60 min Utförande enhet: Sjukgymnastiken

59 Sida: 22 (22) Carina Lundin Väntetidssamordnare Verksamhetsutvecklare Slutrapport Version 1.3 Diarienr HSS HSS Nedanstående lämnas till läkarsekreterare efter konferensen: BESLUT Klart operationsfall Patienten kallas till åb läkare och samtidig inskrivning Standardbrev till patient Osäkert operationsfall Patienten kallas till åb. läkare Standardbrev till patient Ej operationsfall Standardbrev till patient Standardsvar till inremitterande Datum... Ansvarig läkare:.

60 Studiebesök på Närhälsan Västra Götalandsregionen november 2013 Södra länsdelsberedningen

61 2 (8) Rapporten innehåller en beskrivning samt reflektioner från den studieresa som södra länsdelsberedningen gjorde november Södra länsdelsberedningen åkte till Göteborg och besökte flera verksamheter inom Västra Götalandsregionens offentliga primärvård Närhälsan. Närvarande: Måns Vilhelmsson (M) ordförande Ingegerd Andersson (C) 1:e vice ordförande Maud Sundqvist (S) 2:e vice ordförande Katarina Holm (M) Nils Bertil Carlsson (FP) Marianne Gådevid (KD) Fredrik Anderstedt (S) Majlene Ahlgren (S) Marie Nordberg (MP) Elin Gottfridsson, Närvårdsstrateg och sekreterare i länsdelsberedningen Ej närvarande: Percy Westerlund (M) Hilda Dahlsten (V)

62 3 (8) Närhälsan Angereds rehabmottagning Gunvor Andersson, verksamhetschef Närhälsan Angereds rehabmottagning är en av de största rehabmottagningarna i Göteborg. Den har 56 anställda och öppnade år 1989, mottagningen har inget specifikt upptagningsområde. Sjukgymnasterna har öppen mottagning två gånger per vecka och alla som kommer då tas emot. Arbetsterapeuterna har endast bokade tider inom 14 dagar. Politikerna har ett stort intresse för folkhälsofrågor och vill satsa på förebyggande och hälsofrämjande insatser genom exempelvis rehabmottagningen. Hälsoteket, Angered Arena Emma De Cal, Samordnare Hälsoteket i Angered Hälsoteket i Angered startade år 2005 och har sedan dess etablerat sig som en verksamhet som drivs i samverkan mellan kommun och region för invånarna i nordöstra Göteborg. Grundtanken är att vara en verksamhet som satsar på förebyggande och hälsofrämjande insatser och vara en länk mellan friskvård och sjukvård. Det finns flera liknande verksamheter i Göteborg. Hälsotektet i Angered har som målsättning att stärka och förbättra hälsan och välbefinnandet hos invånarna i Angered genom att: skapa möjligheter för människor att ta ett större eget ansvar för sin hälsa och göra hälsosamma val göra hälsoinformation lättillgänglig och förståelig i ett mångkulturellt samhälle bedriva uppsökande verksamhet för att sprida hälsoinformation till befolkningsgrupper som är svåra att nå Fokus är på grupper som är svåra att nå: daglediga (arbetslösa, sjukskrivna, föräldralediga). Majoriteten som kommer är kvinnor. I Angered bor ungefär invånare, cirka 60 procent är utlandsfödda svenskar och 40 procent är under 30 år. Hälsoteket drivs i samverkan mellan Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Finansieringen sker genom 50/50-principen, den totala finansieringen av Hälsoteket är tkr per kalenderår. Sjukgymnast tkr och dietistkompetens 55 tkr, totalt tkr som Västra Götalandsregionen står för. Personalen på Hälsoteket utgörs av tre hälsoinformatörer (anställda av kommunen) och tre sjukgymnaster (anställda av regionen). Personalen talar arabiska, kurdiska, persiska, engelska, italienska och svenska. Samarbetspartners är exempelvis dietister, barnmorskor, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, läkare, socialkontor samt medborgarkontor. De aktiviteter som finns på Hälsoteket är lågintensiva gruppträningar för vuxna och ungdomar, kurser, tematräffar/hälsomånad oktober, kulturträffar, frukost fika tillsammans, uppsökande verksamhet, hälsosamtal för vuxna, barn och ungdomar samt FaR-recept. De som har med sig ett FaR-recept (fysisk aktivitet på recept) får ett motiverande samtal som kan leda till träning i Hälsotekets regi eller på Angereds Arena (gym och simhall). Deltagarna får ett kort på Hälsoteket som instruktören stämplar i varje gång de deltar i en aktivitet, och som sedan kan visas upp för till exempel läkare eller handläggare på Socialförvaltningen som bevis på utförd träning.

63 4 (8) Alla aktiviteter är gratis och frivilliga och på hemsidan presenteras en aktivitetskatalog. Varje termin får Hälsoteket ett beslut på riktning vad de ska satsa på kommande månader, vissa insatser rullar hela tiden. Flera utvärderingar har gjorts på Hälsotekets insatser med positivt resultat. Angereds Närsjukhus Elin Johansson, verksamhetsutvecklare hälsa Angered Närsjukhus är ett nytt specialistsjukhus som just nu byggs i nordöstra Göteborg. Sjukhuset beräknas vara färdigbyggs under 2015 och under tiden har vissa verksamheter öppnat i tillfälliga lokaler. Sjukhuset blir ett tobaksfritt sjukhus (medlem i HFS) och kommer att sträva efter ett nytänkande och hälsofrämjande perspektiv. När det gäller screening görs det inom flera olika områden. När det gäller screening för bröstcancer har information satts upp i tvättstugor och trapphus om mammografi i vissa bostadsområden. Vecka 20 genomförs en kampanj kring livmoderhalscancer under Ta med en vän. Patienter som söker för smärta screenas för psykisk ohälsa. Andra områden är testa dina lungor och testa ditt blodsocker. Andra prioriterade folkhälsoområden: tobaksprevention (12/200 ur personalen är utbildade tobaksavvänjare) FaR fysisk aktivitet på recept hälsosam viktutveckling hälsoguider (utbildade nyckelpersoner/hälsoinspiratörer) uppmärksamhetsdagar doulor relationer och föräldrastöd Doula-verksamhet Hälso- och sjukvårdsnämnden har gett ett uppdrag att driva doula-verksamhet. En doula är en kvinna som stödjer gravida kvinnor med utländsk bakgrund under graviditeten och efter. Födelsehuset i Göteborg samordnar doul-verksamheten. Kvinnor som föder 1:a barnet i Sverige liksom de som inte har varit så länge i Sverige, alternativt ej har någon man erbjuds en doula. Doulorna ger ett mänskligt stöd och kommer oftast från samma eller liknande kultur. De kan förklara det svenska sjukvårdssystemet för den gravida kvinnan, men får inte ge medicinska tips/råd. Det har gjorts en utvärdering om doulorverksamheten Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar som visar ett positivt resultat i att ge utlandsfödda kvinnor stöd före, under och efter förlossning genom doulor.

64 5 (8) Helen Andersson, chef Närhälsan rehab I april 2013 bytte den offentligt drivna primärvården i Västra Götalandsregionen till Närhälsan. I Närhälsan ingår vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomsmedicin, rehabilitering och gynekologi. Bakgrunden till namnbytet är att det numera finns både offentliga och privata aktörer inom primärvården samt att primärvård är benämningen på en vårdnivå. Två tredjedelar av vårdcentralerna är offentliga och en tredjedel är privata. I Västra Götalandsregionen bor cirka 1,5 miljoner invånare. Innan regionen bildades bestod Västra Götalandsregionen av fyra landsting och fem sjukvårdsområden. Idag finns en primärvårdsdirektör i regionen och tio primärvårdschefer. Regionen har 49 kommuner. Framgångsfaktorer: När en patient ringer vårdcentralen kan den hänvisas direkt till en sjukgymnast, alla måste inte träffa en läkare. Oftast är det ingen väntetid. Tidig kontakt påverkar långsiktig prognos positivt En viktig framgångsfaktor är att knyta forskning till verksamheten Lean-metoden Jobbar tvåskift inom tolktandvården (Toyota-modellen) Västra Götalandsregionen har anställt logistiker Hur lyckas med rehabilitering: Mer pengar till rehab på primärvårdsnivå Gå samman brett som i Angered för att styra mot det friska istället för det sjuka Teamarbete kring rehabmiljarden Rehabkoordinatorer på vårdcentralen som kvalitetssäkrar sjukskrivning (det kostar mycket lidande att förlänga sjukskrivningar). Det bör finnas en rehabplan för alla som sjukskrivs. Man ska inte tro att man vet vad patienter vill ha

65 6 (8) Folkhälsokansliet, Nordstadstorget Annika Nilsson Green, dietist, folkhälsostrategiska frågor Det formella ansvaret för folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen delas mellan folkhälsokommittén och de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Folkhälsokommitténs uppdrag är att vara initiativtagare, förslagsställare, remissorgan och rådgivare när det gäller folkhälsofrågor inom regionen. Tillsammans med företrädare för verksamheter inom regionen, kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer ska kommittén utveckla metoder för folkhälsoarbetet, följa upp insatser och sprida erfarenheter. De 12 hälso- och sjukvårdsnämndernas uppdrag är att stärka och utveckla folkhälsoarbetet i samverkan med respektive kommun, samt arbeta för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Folkhälsokommitténs sekretariat arbetar med folkhälsofrågor av regiongemensamt intresse. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli arbetar med folkhälsofrågor inom sina geografiska ansvarsområden i samverkan med kommuner och genom överenskommelser med hälso- och sjukvården. Några exempel på insatser/arbetsområden inom folkhälsa: Hälsoraketen, en praktisk metodhandbok för hälsofrämjande och förebyggande insatser mot livsstilsrelaterad ohälsa hos barn och unga MI-stickan Beslutstöd för handlingsprogram mot övervikt och fetma inom regionen Folkhälsopolitisk policy Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder spelar stor roll för prioritering av arbete och insatser Specialnummer om Bamse våren 2014 ur ett hälsofrämjande perspektiv En hälsohörna bemannad av sjuksköterska och hälsopedagog ska öppnas i ett nybyggt köpcentrum dit människor kan vända sig med frågor, göra tester med mera. En del vårdcentraler har speciella hälsorum där patienterna själva kan testa bland annat sitt blodtryck samt få information om hälsa och livsstil. Hälsoekonomer är en viktig del i folkhälsoarbetet Allt metod- och informationsmaterial som tas fram sprids till både offentliga och privata vårdcentraler Information om mammografiverksamheten i regionen: Bussar åker runt till olika platser i regionen för att finnas nära befolkningen och därigenom öka tillgängligheten. En buss står exempelvis under en tid på en parkeringsplats vid Ica Maxi. Patienterna får en kallelse till bussen och kan kombinera besöket med att handla mat eller uträtta andra ärenden i närliggande köpcentrum. Det är även enkelt att boka om sin tid via Internet.

66 7 (8) Hälsoenheten Livslinjen Alingsås Lena Thorselius, enhetschef Livslinjens koncept bygger på att ge information till patienterna inom områdena alkohol, fysisk aktivitet, mat, tobak samt stress, sömn och vila. Hälsosamtal erbjuds liksom tobaksavvänjning eller samtal inom tidigare nämnda områden. Patienter som är listade på någon av de vårdcentraler som erbjuder Livslinjen får ta del av insatsen. Livslinjen har även en hemsida som ger patienterna information och vägledning. Åtta kronor per listad patient används till hälsoarbetet inom Livslinjen. Hälsolyftet År 2007 initierades projektet Hälsolyftet på Hisingen i Göteborg. Syftet med projektet var att: fånga upp livsstilsrelaterade problem bland alla sökande på vårdcentralen ge struktur och kunskap i det förebyggande och främjande arbetet på vårdcentralen utveckla tvärdisciplinärt samarbete både inom primärvården och utåt mot andra aktörer i kommun och samhälle Projektet har utvärderats och den del som hittills är färdig visar på mycket gott resultat och då exempelvis påverkan på vikt, blodsocker, blodtryck och upplevd hälsa. Forskning bedrivs på projektet och en metod har tagits fram som är kostnadseffektiv. Kort går metoden ut på att patienten får ett livsstilsblad vid kassan på vårdcentralen att fylla i. I samband med besöket gås bladet igenom och vill patienten ha ytterligare stöd görs en hälsoprofil och patienten får råd. Vill patienten gå vidare ännu ett steg erbjuds hälsosamtal och andra åtgärder. Tanken är att frågorna i det första steget ska väcka intresse, och vill patienten därefter gå vidare kan steg 2 och 3 tillämpas. Förhoppningsvis kommer metoden att tillämpas på alla vårdcentraler i regionen. Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Cecilia Pehrsson, verksamhetschef Via sjuksköterska ska patienten komma till rätt vårdnivå direkt. Exempelvis kanske en patient med ryggskott behöver träffa en sjukgymnast i första hand, och läkare i andra hand. 80 procent av patienterna behöver inte träffa en läkare. De som träffar sjukgymnast har mindre behov av röntgen och medicin visar forskning). Seniorhälsan Seniorhälsan är ett strukturerat program för personer över 65 år och syftar till att fånga upp patienter med ohälsa samt för att förebygga ohälsa. I konceptet ingår samtal om hälsa, riskbedömning, upprättande av hälsoplan och vägledning till egna aktiviteter eller i verksamhet med professionellt stöd. Patienter blir kallade till Seniorhälsan på vårdcentralen när de fyller 65, 70, 75, 80, 81, 82, 83 osv. för att träffa en distriktssköterska inriktad på seniorhälsa.

67 8 (8) Hälsodisken Hälsodsken började sin verksamhet för 15 år sedan. Hälsodisken erbjuder olika aktiviteter och grupper inom exempelvis depression, frigörande dans, mindfulness, stress, sömn, värk, yoga samt ut och njut. Hälsodisken erbjuder även vägledningssamtal kring hälsa. Arbetssättet innebär att människor i samma situation får träffas och dela med sig av sina erfarenheter under ledning av en anställd på Hälsodisken. Stroketeamet År 2007 initierades projektet Vem som faller mellan stolarna för att kartlägga processer, och år 2009 startade stroketeamet i projektform. Stimulansmedel gjorde detta möjligt men idag är verksamheten permanentad under Närhälsan rehab. Patienter kan träna under ett års tid med teamet och individuella rehabplaner tas fram. Även logopedtjänst köps in, trots att det egentligen inte ingår i beställningen. Minnesteamet Minnesteamet består av en arbetsterapeut och en sjukgymnast. Först gör minnesteamet ett hembesök hos patienten tillsammans med anhörig/personal för att få en uppfattning om vad och hur patienten behöver stöd. En bedömning görs av aktivitets- och funktionsförmågan samt att problemområden kartläggs och mål sätts upp. Minnesteamet föreslår åtgärder som sedan görs och följs upp. Åtgärderna skrivs ner i en broschyr tillsammans med övrig information kring teamets besök, allt för att patienten ska kunna läsa broschyren igen om denne blir osäker på vad som sagts. En åtgärd kan exempelvis vara att köpa en kaffebryggare med automatisk avstängning.

68 Studiebesök på Närhälsan Västra Götalandsregionen november 2013 Södra länsdelsberedningen

69 2 (8) Rapporten innehåller en beskrivning samt reflektioner från den studieresa som södra länsdelsberedningen gjorde november Södra länsdelsberedningen åkte till Göteborg och besökte flera verksamheter inom Västra Götalandsregionens offentliga primärvård Närhälsan. Närvarande: Måns Vilhelmsson (M) ordförande Ingegerd Andersson (C) 1:e vice ordförande Maud Sundqvist (S) 2:e vice ordförande Katarina Holm (M) Nils Bertil Carlsson (FP) Marianne Gådevid (KD) Fredrik Anderstedt (S) Majlene Ahlgren (S) Marie Nordberg (MP) Elin Gottfridsson, Närvårdsstrateg och sekreterare i länsdelsberedningen Ej närvarande: Percy Westerlund (M) Hilda Dahlsten (V)

70 3 (8) Närhälsan Angereds rehabmottagning Gunvor Andersson, verksamhetschef Närhälsan Angereds rehabmottagning är en av de största rehabmottagningarna i Göteborg. Den har 56 anställda och öppnade år 1989, mottagningen har inget specifikt upptagningsområde. Sjukgymnasterna har öppen mottagning två gånger per vecka och alla som kommer då tas emot. Arbetsterapeuterna har endast bokade tider inom 14 dagar. Politikerna har ett stort intresse för folkhälsofrågor och vill satsa på förebyggande och hälsofrämjande insatser genom exempelvis rehabmottagningen. Hälsoteket, Angered Arena Emma De Cal, Samordnare Hälsoteket i Angered Hälsoteket i Angered startade år 2005 och har sedan dess etablerat sig som en verksamhet som drivs i samverkan mellan kommun och region för invånarna i nordöstra Göteborg. Grundtanken är att vara en verksamhet som satsar på förebyggande och hälsofrämjande insatser och vara en länk mellan friskvård och sjukvård. Det finns flera liknande verksamheter i Göteborg. Hälsotektet i Angered har som målsättning att stärka och förbättra hälsan och välbefinnandet hos invånarna i Angered genom att: skapa möjligheter för människor att ta ett större eget ansvar för sin hälsa och göra hälsosamma val göra hälsoinformation lättillgänglig och förståelig i ett mångkulturellt samhälle bedriva uppsökande verksamhet för att sprida hälsoinformation till befolkningsgrupper som är svåra att nå Fokus är på grupper som är svåra att nå: daglediga (arbetslösa, sjukskrivna, föräldralediga). Majoriteten som kommer är kvinnor. I Angered bor ungefär invånare, cirka 60 procent är utlandsfödda svenskar och 40 procent är under 30 år. Hälsoteket drivs i samverkan mellan Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Finansieringen sker genom 50/50-principen, den totala finansieringen av Hälsoteket är tkr per kalenderår. Sjukgymnast tkr och dietistkompetens 55 tkr, totalt tkr som Västra Götalandsregionen står för. Personalen på Hälsoteket utgörs av tre hälsoinformatörer (anställda av kommunen) och tre sjukgymnaster (anställda av regionen). Personalen talar arabiska, kurdiska, persiska, engelska, italienska och svenska. Samarbetspartners är exempelvis dietister, barnmorskor, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, läkare, socialkontor samt medborgarkontor. De aktiviteter som finns på Hälsoteket är lågintensiva gruppträningar för vuxna och ungdomar, kurser, tematräffar/hälsomånad oktober, kulturträffar, frukost fika tillsammans, uppsökande verksamhet, hälsosamtal för vuxna, barn och ungdomar samt FaR-recept. De som har med sig ett FaR-recept (fysisk aktivitet på recept) får ett motiverande samtal som kan leda till träning i Hälsotekets regi eller på Angereds Arena (gym och simhall). Deltagarna får ett kort på Hälsoteket som instruktören stämplar i varje gång de deltar i en aktivitet, och som sedan kan visas upp för till exempel läkare eller handläggare på Socialförvaltningen som bevis på utförd träning.

71 4 (8) Alla aktiviteter är gratis och frivilliga och på hemsidan presenteras en aktivitetskatalog. Varje termin får Hälsoteket ett beslut på riktning vad de ska satsa på kommande månader, vissa insatser rullar hela tiden. Flera utvärderingar har gjorts på Hälsotekets insatser med positivt resultat. Angereds Närsjukhus Elin Johansson, verksamhetsutvecklare hälsa Angered Närsjukhus är ett nytt specialistsjukhus som just nu byggs i nordöstra Göteborg. Sjukhuset beräknas vara färdigbyggs under 2015 och under tiden har vissa verksamheter öppnat i tillfälliga lokaler. Sjukhuset blir ett tobaksfritt sjukhus (medlem i HFS) och kommer att sträva efter ett nytänkande och hälsofrämjande perspektiv. När det gäller screening görs det inom flera olika områden. När det gäller screening för bröstcancer har information satts upp i tvättstugor och trapphus om mammografi i vissa bostadsområden. Vecka 20 genomförs en kampanj kring livmoderhalscancer under Ta med en vän. Patienter som söker för smärta screenas för psykisk ohälsa. Andra områden är testa dina lungor och testa ditt blodsocker. Andra prioriterade folkhälsoområden: tobaksprevention (12/200 ur personalen är utbildade tobaksavvänjare) FaR fysisk aktivitet på recept hälsosam viktutveckling hälsoguider (utbildade nyckelpersoner/hälsoinspiratörer) uppmärksamhetsdagar doulor relationer och föräldrastöd Doula-verksamhet Hälso- och sjukvårdsnämnden har gett ett uppdrag att driva doula-verksamhet. En doula är en kvinna som stödjer gravida kvinnor med utländsk bakgrund under graviditeten och efter. Födelsehuset i Göteborg samordnar doul-verksamheten. Kvinnor som föder 1:a barnet i Sverige liksom de som inte har varit så länge i Sverige, alternativt ej har någon man erbjuds en doula. Doulorna ger ett mänskligt stöd och kommer oftast från samma eller liknande kultur. De kan förklara det svenska sjukvårdssystemet för den gravida kvinnan, men får inte ge medicinska tips/råd. Det har gjorts en utvärdering om doulorverksamheten Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar som visar ett positivt resultat i att ge utlandsfödda kvinnor stöd före, under och efter förlossning genom doulor.

72 5 (8) Helen Andersson, chef Närhälsan rehab I april 2013 bytte den offentligt drivna primärvården i Västra Götalandsregionen till Närhälsan. I Närhälsan ingår vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomsmedicin, rehabilitering och gynekologi. Bakgrunden till namnbytet är att det numera finns både offentliga och privata aktörer inom primärvården samt att primärvård är benämningen på en vårdnivå. Två tredjedelar av vårdcentralerna är offentliga och en tredjedel är privata. I Västra Götalandsregionen bor cirka 1,5 miljoner invånare. Innan regionen bildades bestod Västra Götalandsregionen av fyra landsting och fem sjukvårdsområden. Idag finns en primärvårdsdirektör i regionen och tio primärvårdschefer. Regionen har 49 kommuner. Framgångsfaktorer: När en patient ringer vårdcentralen kan den hänvisas direkt till en sjukgymnast, alla måste inte träffa en läkare. Oftast är det ingen väntetid. Tidig kontakt påverkar långsiktig prognos positivt En viktig framgångsfaktor är att knyta forskning till verksamheten Lean-metoden Jobbar tvåskift inom tolktandvården (Toyota-modellen) Västra Götalandsregionen har anställt logistiker Hur lyckas med rehabilitering: Mer pengar till rehab på primärvårdsnivå Gå samman brett som i Angered för att styra mot det friska istället för det sjuka Teamarbete kring rehabmiljarden Rehabkoordinatorer på vårdcentralen som kvalitetssäkrar sjukskrivning (det kostar mycket lidande att förlänga sjukskrivningar). Det bör finnas en rehabplan för alla som sjukskrivs. Man ska inte tro att man vet vad patienter vill ha

73 6 (8) Folkhälsokansliet, Nordstadstorget Annika Nilsson Green, dietist, folkhälsostrategiska frågor Det formella ansvaret för folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen delas mellan folkhälsokommittén och de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Folkhälsokommitténs uppdrag är att vara initiativtagare, förslagsställare, remissorgan och rådgivare när det gäller folkhälsofrågor inom regionen. Tillsammans med företrädare för verksamheter inom regionen, kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer ska kommittén utveckla metoder för folkhälsoarbetet, följa upp insatser och sprida erfarenheter. De 12 hälso- och sjukvårdsnämndernas uppdrag är att stärka och utveckla folkhälsoarbetet i samverkan med respektive kommun, samt arbeta för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Folkhälsokommitténs sekretariat arbetar med folkhälsofrågor av regiongemensamt intresse. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli arbetar med folkhälsofrågor inom sina geografiska ansvarsområden i samverkan med kommuner och genom överenskommelser med hälso- och sjukvården. Några exempel på insatser/arbetsområden inom folkhälsa: Hälsoraketen, en praktisk metodhandbok för hälsofrämjande och förebyggande insatser mot livsstilsrelaterad ohälsa hos barn och unga MI-stickan Beslutstöd för handlingsprogram mot övervikt och fetma inom regionen Folkhälsopolitisk policy Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder spelar stor roll för prioritering av arbete och insatser Specialnummer om Bamse våren 2014 ur ett hälsofrämjande perspektiv En hälsohörna bemannad av sjuksköterska och hälsopedagog ska öppnas i ett nybyggt köpcentrum dit människor kan vända sig med frågor, göra tester med mera. En del vårdcentraler har speciella hälsorum där patienterna själva kan testa bland annat sitt blodtryck samt få information om hälsa och livsstil. Hälsoekonomer är en viktig del i folkhälsoarbetet Allt metod- och informationsmaterial som tas fram sprids till både offentliga och privata vårdcentraler Information om mammografiverksamheten i regionen: Bussar åker runt till olika platser i regionen för att finnas nära befolkningen och därigenom öka tillgängligheten. En buss står exempelvis under en tid på en parkeringsplats vid Ica Maxi. Patienterna får en kallelse till bussen och kan kombinera besöket med att handla mat eller uträtta andra ärenden i närliggande köpcentrum. Det är även enkelt att boka om sin tid via Internet.

74 7 (8) Hälsoenheten Livslinjen Alingsås Lena Thorselius, enhetschef Livslinjens koncept bygger på att ge information till patienterna inom områdena alkohol, fysisk aktivitet, mat, tobak samt stress, sömn och vila. Hälsosamtal erbjuds liksom tobaksavvänjning eller samtal inom tidigare nämnda områden. Patienter som är listade på någon av de vårdcentraler som erbjuder Livslinjen får ta del av insatsen. Livslinjen har även en hemsida som ger patienterna information och vägledning. Åtta kronor per listad patient används till hälsoarbetet inom Livslinjen. Hälsolyftet År 2007 initierades projektet Hälsolyftet på Hisingen i Göteborg. Syftet med projektet var att: fånga upp livsstilsrelaterade problem bland alla sökande på vårdcentralen ge struktur och kunskap i det förebyggande och främjande arbetet på vårdcentralen utveckla tvärdisciplinärt samarbete både inom primärvården och utåt mot andra aktörer i kommun och samhälle Projektet har utvärderats och den del som hittills är färdig visar på mycket gott resultat och då exempelvis påverkan på vikt, blodsocker, blodtryck och upplevd hälsa. Forskning bedrivs på projektet och en metod har tagits fram som är kostnadseffektiv. Kort går metoden ut på att patienten får ett livsstilsblad vid kassan på vårdcentralen att fylla i. I samband med besöket gås bladet igenom och vill patienten ha ytterligare stöd görs en hälsoprofil och patienten får råd. Vill patienten gå vidare ännu ett steg erbjuds hälsosamtal och andra åtgärder. Tanken är att frågorna i det första steget ska väcka intresse, och vill patienten därefter gå vidare kan steg 2 och 3 tillämpas. Förhoppningsvis kommer metoden att tillämpas på alla vårdcentraler i regionen. Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Cecilia Pehrsson, verksamhetschef Via sjuksköterska ska patienten komma till rätt vårdnivå direkt. Exempelvis kanske en patient med ryggskott behöver träffa en sjukgymnast i första hand, och läkare i andra hand. 80 procent av patienterna behöver inte träffa en läkare. De som träffar sjukgymnast har mindre behov av röntgen och medicin visar forskning). Seniorhälsan Seniorhälsan är ett strukturerat program för personer över 65 år och syftar till att fånga upp patienter med ohälsa samt för att förebygga ohälsa. I konceptet ingår samtal om hälsa, riskbedömning, upprättande av hälsoplan och vägledning till egna aktiviteter eller i verksamhet med professionellt stöd. Patienter blir kallade till Seniorhälsan på vårdcentralen när de fyller 65, 70, 75, 80, 81, 82, 83 osv. för att träffa en distriktssköterska inriktad på seniorhälsa.

75 8 (8) Hälsodisken Hälsodsken började sin verksamhet för 15 år sedan. Hälsodisken erbjuder olika aktiviteter och grupper inom exempelvis depression, frigörande dans, mindfulness, stress, sömn, värk, yoga samt ut och njut. Hälsodisken erbjuder även vägledningssamtal kring hälsa. Arbetssättet innebär att människor i samma situation får träffas och dela med sig av sina erfarenheter under ledning av en anställd på Hälsodisken. Stroketeamet År 2007 initierades projektet Vem som faller mellan stolarna för att kartlägga processer, och år 2009 startade stroketeamet i projektform. Stimulansmedel gjorde detta möjligt men idag är verksamheten permanentad under Närhälsan rehab. Patienter kan träna under ett års tid med teamet och individuella rehabplaner tas fram. Även logopedtjänst köps in, trots att det egentligen inte ingår i beställningen. Minnesteamet Minnesteamet består av en arbetsterapeut och en sjukgymnast. Först gör minnesteamet ett hembesök hos patienten tillsammans med anhörig/personal för att få en uppfattning om vad och hur patienten behöver stöd. En bedömning görs av aktivitets- och funktionsförmågan samt att problemområden kartläggs och mål sätts upp. Minnesteamet föreslår åtgärder som sedan görs och följs upp. Åtgärderna skrivs ner i en broschyr tillsammans med övrig information kring teamets besök, allt för att patienten ska kunna läsa broschyren igen om denne blir osäker på vad som sagts. En åtgärd kan exempelvis vara att köpa en kaffebryggare med automatisk avstängning.

76 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Niklas Rommel Dnr CK Dnr HSS Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården redovisning av projektets utredningsuppdrag Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar föreslå landstingsstyrelsen besluta att Barnhälsovårdens länsavdelning och Mödrahälsovårdens samordnade funktioner kvarstannar vid Akademiska sjukhuset att Hälsa och habiliterings uppdrag att vara ett stöd för den samlade primärvården i länet tydliggörs i en fortsatt process under 2014 att Hälsa och habiliterings uppdrag vad gäller samordning och utveckling av närvård tydliggörs i en fortsatt process under 2014 att ett äldrecentrum med företrädare för bland annat länets kommuner, landstinget och regionförbundet inrättas vid Hälsa och habilitering Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att anta bilagans förslag till uppdrag för Hälsa och habilitering vad avser samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården att finansieringen av audionommottagningarna vid Hälsa och habilitering ska ses över inför 2015 att överenskommelse ska träffas med Uppsala kommun om framtida organisatorisk placering av samordningstjänsten vid Palliativt centrum att funktionen som publicerare för kvalitetshandboken Vård i Samverkan överförs till Hälsa och habilitering från den 1 januari 2014 att Enheten för Transkulturell Psykiatri (ETP) fortsätter att tillhöra Akademiska sjukhuset under åren , varefter en ny bedömning av organisationstillhörigheten görs utifrån en utvärdering hösten 2015 inför eventuell förändring under 2016 att 3,0 miljoner kronor avsätts från 2014 till nya administrativa tjänster inklusive chefsläkare vid Hälsa och habilitering, ansvar att avvakta med att avsätta medel från 2014 för finansiering av en samordnare för närvårdsfrågor vid Hälsa och habilitering till dess uppdraget är tydliggjort Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

77 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att strokesjukgymnasten tillsvidare organisatoriskt är kvar i Primärvården i avvaktan på en uppföljning under 2015 att det fortsatta arbetet med att förändra organisationen för den anslagsfinansierade delen av primärvården ska avrapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen senast i juni 2014 Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade i april 2013 att omfördela ansvaret för den anslagsfinansierade delen av primärvården från landstingets primärvårdsförvaltning till Hälsa och habilitering respektive Akademiska sjukhuset från den 1 januari En särskild projektorganisation har under hösten 2013 genomfört detta beslut och bland annat har nya organisationer inrättats inom Hälsa och habilitering och Kvinno- och barndivisionen vid Akademiska sjukhuset. De verksamheter som omfattas av fullmäktiges beslut har därmed överförts till Hälsa och habilitering respektive Akademiska sjukhuset från Till projektet har även förts olika utredningsuppdrag som inte direkt berör överförandet av de specifika verksamheterna men som har anknytning till fullmäktiges beslut kring den framtida organisationen för den anslagsfinansierade delen av primärvården. Det gäller till exempel vissa funktioner för primärvård som finns vid Akademiska sjukhuset, uppdrag kring samordning av primärvård och närvård, samt hälsoinriktad hälso- och sjukvård, som enligt fullmäktiges beslut ska ligga på Hälsa och habilitering. Dessutom har organisationstillhörigheten för audionommottagningar, samordningstjänst vid Palliativt centrum, Ungdomshälsan, Enheten för Transkulturell Psykiatri (ETP) och strokesjukgymnast utretts liksom behov av centrumbildningar inom Hälsa och habilitering och behov av ökade anslag för administrativa tjänster med anledning av utökat uppdrag för Hälsa och habilitering. I bifogad promemoria redovisas de 16 olika utredningsuppdragen, i vissa fall med förslag till beslut medan det för andra uppdrag mer redogörs för hur frågan har hanterats. Det har i projektet bedömts som viktigt att beslut fattas om uppdrag och ekonomiska förutsättningar för vissa verksamheter och funktioner. I den bifogade promemorian framgår bland annat följande: att Barnhälsovårdens länsavdelning och Mödrahälsovårdens samordnade funktioner bör ligga kvar på Akademiska sjukhuset att Hälsa och habiliterings uppdrag att vara ett stöd för den samlade primärvården i länet liksom förvaltningens uppdrag vad gäller samordning och utveckling av närvård, bör tydliggöras i en fortsatt process under 2014 ett förslag till specificerat uppdrag för Hälsa och habilitering vad avser samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

78 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att audionommottagningarna vid Hälsa och habilitering i första hand bör anslagsfinansieras och kvarstanna inom förvaltningen att samordningstjänsten vid Palliativt centrum bör överföras till Hälsa och habilitering, liksom funktionen som publicerare för kvalitetshandboken Vård i Samverkan att ETP fortsätter att tillhöra Akademiska sjukhuset under åren , varefter en ny bedömning av organisationstillhörigheten får göras utifrån en utvärdering under hösten 2015 att ett äldrecentrum med företrädare för främst länets kommuner, landstinget och regionförbundet bör inrättas vid Hälsa och habilitering att 3,0 miljoner kronor behöver avsättas för finansiering av chefsläkare och andra nya administrativa tjänster vid Hälsa och habilitering att Ungdomshälsan bör få ett särskilt uppdrag för samordning och utveckling av ungdomsmottagningarna i länet att Ungdomshälsans organisatoriska tillhörighet bör ses över och överföras till Hälsa och habilitering alternativt vara kvar vid Akademiska sjukhuset att strokesjukgymnasten organisatoriskt tillsvidare bör vara kvar i Primärvården Bilaga 8 Redovisning av projektets utredningsuppdrag. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

79 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab Projektsekretariatet, Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården Redovisning av projektets utredningsuppdrag 1. Organisationstillhörighet för Barnhälsovårdens länsavdelning Förslag till beslut är att verksamheten kvarstannar på Akademiska sjukhuset. 2. Organisationstillhörighet för Mödravårdshälsovårdens samordnande funktioner Förslag till beslut är att verksamheten kvarstannar på Akademiska sjukhuset. 3. Stöd till den samlade primärvården Syfte och målsättning Enligt landstingsfullmäktiges beslut i april 2013 ska Hälsa och habilitering vara ett stöd för den samlade primärvården i länet. I beslutet anges också att förvaltningen ska vara ett branschstöd för all primärvård. Vad innebär då detta ansvar att stödja och samordna primärvården? För det första kan noteras att i det nya uppdraget för Hälsa och habilitering ingår ansvar för flera verksamheter som i vissa frågor innebär att förvaltningen får en form av samordningsansvar för länets primärvård. Det gäller till exempel ansvaret för läkarinsatser i särskilt boende, samordning av ungdomsmottagningar och ansvar för primärvårdens FOUmedel. Förutom den samordning som blir följden av övertagandet av den anslagsfinansierade primärvården så kan ansvaret för stöd till och samordning av primärvård bland annat innebära följande: Vissa uppgifter som Primärvårdens chefsläkare svarar för idag kan överföras till Hälsa och habilitering, till exempel medverkan i länsövergripande frågor kring vårdprocesser och behandlingsriktlinjer. Deltagande i utvecklingsarbete som rör all primärvård och där ofta beställaren är inblandad. Deltagande i det regionala specialitetsrådet för allmänmedicin. Information till alla utförare i primärvården kring nya rutiner vad avser samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården, till exempel rutiner för vård i hemmet och läkemedelsbehandling av äldre. I samordningsuppdraget kan även ingå viss övergripande information och samordning, som främst beställarna svarar för idag bland annat via branschrådet för primärvård. Härigenom kan branschrådet mer fokusera på tydliga beställarfrågor, som förändringar och tolkningar av regelböckerna och beställarna avlastas frågor av mer operativ karaktär. Som exempel kan anges gemensamma utbildningsinsatser för olika yrkeskategorier och annan kunskapsspridning, som gemensamma husläkardagar då 1

80 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab både offentliga och privata primärvårdsläkare kan sammanträffa för informations- och kunskapsutbyte. Beställarfrågor ska fortsätta att hanteras via branschrådet medan övriga frågor av mer operativ karaktär bör hanteras i ett annat forum som Hälsa och habilitering får inrätta I det fortsatta utredningsarbetet måste tydligt fastställas vad uppdraget stöd till den samlade primärvården innebär för Hälsa och habilitering utifrån de uppgifter som anges ovan och syftet att alla utförare får samma stöd från landstinget, samt vilka resurser som kan behövas. Behov av särskilda överenskommelser/avtal: En del av den övergripande verksamhet som kan karaktäriseras som primärvårdssamordning utförs idag av chefsläkarna för landstingets primärvård. De kommer att fortsätta att arbeta med liknande frågor för sin egen förvaltning, varför avgränsningen mellan förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering måste klargöras så att inget dubbelarbete utförs med suboptimering som följd. Detsamma gäller avgränsningen mellan beställarna och Hälsa och habilitering. I det fortsatta arbetet med att genomföra fullmäktiges beslut om en ny organisation för primärvårdens anslagsfinansierade verksamheter får beaktas vilka resurser som Hälsa och habilitering kan komma att behöva för uppdraget att samordna och vara ett stöd för hela primärvården, samt hur uppdraget ska inordnas i den nya förvaltningen. En del av uppdraget är finansierat i fullmäktiges tidigare beslut men inte tillkommande uppgifter. 4. Samordning och utveckling av Närvård Syfte och målsättning: Närvård är ett samlingsbegrepp för det samverkansarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvård och social omsorg mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län. Närvård är den arena där landstingets och kommunernas insatser tangerar varandra. Målsättningen är att landsting och kommuner samordnar sina insatser för att effektivt utnyttja resurserna för både individ och samhällets bästa. Beskrivning av nuvarande verksamhets uppdrag: Det finns många verksamheter/funktioner som har uppdrag inom området Närvård. Vissa har berörts i underlag och beslut om omorganisation av den anslagsfinansierade primärvården. Nedanstående avser de delar som inte hittills inte berörts i utredning eller beslut. Det finns tre länsdelsberedningar med uppdrag att utveckla närvården i respektive länsdel. De ska inom sin länsdel bland annat årligen ta fram behovsanalyser och medverka i olika lokala styrgrupper (motsv) tillsammans med kommunernas förtroendevalda. Länsdelsberedningarna fattar beslut om folkhälsomedel avseende samverkansprojekt som syftar till att förbättra folkhälsan. Övriga politiska beslut i landstinget om närvård fattas i regel av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Närvårdsstrateger (finansierade av landstinget) och närvårdskoordinatorer (samfinansierade med kommunerna) ska utveckla och bedriva närvård i nära samarbete med länets kommuner. Utvecklingen av Närvård ska ske genom att närvårdsstrategerna ska: 2

81 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab Verka för närvårdsutveckling internt (påverka vårdavtal, regelböcker och kvalitetsdokument) Verka för närvårdsutveckling externt (kommuner och olika samverkansorgan) Medverka i styrgrupper som tar fram verksamhetsplaner för närvården eller avtal som reglerar ansvarsfördelning mellan landstinget och kommuner Medverka i arbetsgrupper och projektgrupper inom närvårdsområdet. Det kan handla om att ta fram lokala handlingsplaner, implementera rutiner till exempel för samordnad individuell planering (SIP) eller driva utvecklingsprojekt inom närvården. Driva och medverka nationella satsningar såsom äldre- och psykiatrisatsningarna. Sekreterare i länsdelsberedningarna (del av tjänsteutrymme för närvårdsstrateger) Målgrupper/patientgrupper Närvården rör samtliga åldersgrupper. Nuvarande bemanning Länsdelsberedningarna: ca 30 personer (budget 1,5 milj kr + folkhälsomedel 1,5 milj kr) Närvårdstrateger: 4 tjänster Närvårdskoordinatorer: 8 tjänster (en vakans d v s budget för 9 tjänster) Status i beslutsprocessen samt koppling till vårdavtal: Hälsa och habilitering ska enligt fullmäktiges beslut var ett nav i utvecklingen av närvården i länet och medverka i närvårdssamverkan med länets kommuner. Enlig vårdavtalet 2014 ska förvaltningen bland annat medverka i utvecklingen av närvården i samarbete med berörda aktörer. Ansvaret för samordning och utveckling av närvården ligger idag på Landstingets ledningskontor och arbetet bedrivs främst av närvårdsstrategerna vid hälso- och sjukvårdsavdelningen. Behov av särskilda överenskommelser/avtal: Hälsa och habiliterings nya uppdrag om samordning och utveckling av närvård måste tydliggöras, främst utifrån relationen till ledningskontorets uppdrag inom närvårdsområdet. Framtida förväntningar/behov: Närvårdsarbetet präglas av ett fortsatt och omfattande utvecklingsarbete kring samverkan med många inblandade på olika nivåer både inom landstinget och kommunerna. Samtidigt har närvårdsarbetet gått in i mer operativt skede på lokal nivå efter flera års utvecklings- och förankringsarbete inom landstinget och kommunerna. Den lokala samverkan ser olika ut i kommunerna och det är viktigt att denna samverkan samordnas inom landstinget. Det finns därför ett behov av ett tydligt samordningsansvar för det mer operativa närvårdsarbetet i länets kommuner. Det har länge saknats en funktion som kan representera både privat och offentlig primärvård. Det är en av de största bristerna i landstingets närvårdsarbete. Särskilt finns svårigheter med att få de privata aktörerna att delta i samverkan. Det finns höga förväntningar på att den nya förvaltningen ska kunna representera primärvården i närvårdsgrupper. Det gäller såväl länsgemensamma som lokala grupper. Idag finns ett stort antal styrgrupper, arbetsgrupper och projektgrupper. Primärvården kan inte vara representerad i alla grupper. Således behövs arbete med prioriteringar var primärvården ska delta. En viktig part är den offentliga 3

82 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab primärvårdens ledning men motsvarande saknas inom den privata primärvården. I lokala grupper bör primärvården främst företrädas av berörda vårdcentraler. Det finns även ett stort behov av att förstärka arbetet med nationella satsningar som berör både landsting och kommun. Idag pågår äldre- och psykiatrisatsningar vars resultat är helt beroende av det lokala närvårdsarbetet. För både äldre- och psykiatrisatsningen tas bland annat lokala handlingsplaner fram. Därutöver finns stora behov från de politiska länsdelsberedningarna att få stöd i sitt arbete. Till skillnad från andra politiska organ finns här förväntningar på att sekreteraren ska vara sakkunnig och även vara beredningens utredare i olika frågor kring landstinget. Från politiken finns även förväntningar på att landstingets tjänstemän ska delta i de många styr- och projektgrupper som etablerats utifrån politiska beslut om utveckling av närvården till exempel palliativt centrum. Denna ekvation är svår att få ihop med nuvarande tjänsteutrymme för närvårdsstrateger. I hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget för 2014 finns medel avsatta för finansiering av en tjänst som samordnare för närvårdsfrågor med placering på Hälsa och habilitering. Kommentarer/utestående frågor: I beslutet om omorganisation av anslagsfinaniserad primärvård uttrycks det att den nya förvaltningen ska vara ett nav i närvården. Det är oklart vad uttrycket betyder. Avses att den nya förvaltningen ska vara det enda navet och ta över allt närvårdsarbete (länsdelsberedningar, närvårdsstrateger, närvårdskoordinatorer och företräda landstinget i olika projekt och närvårdsverksamheter) eller att förvaltningen ska vara ett nav för primärvårdens närvårdsarbete eller avses något annat? Innan beslut fattas bör för- och nackdelar med olika alternativ vad gäller uppdrag och ansvar för landstingets närvårdsarbete utredas. Ett underlag avseende närvårdsstrategernas placering har tidigare ( ) tagits fram inom hälso- och sjukvårdsavdelningen. 5. Samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården Syfte och målsättning: Funktionen ska vara ett stöd till alla primärvårdsutförare i deras arbete med att utveckla en hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Beskrivning av nuvarande verksamhets uppdrag Specialistkompetens och stödresurs i det tobaksförebyggande arbetet för all primärvård och för landstingets förvaltningar Övergripande ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av friskvårdslotsfunktionen, inklusive ansvara för att sammankalla en styrgrupp som tillgodoser att friskvårdslotsfunktionen fungerar tillfredsställande för samtliga hälsooch sjukvårdsaktörer Representera landstinget i arbetsgruppen för det Idrottspolitiska programmet, idrotten och landstinget i samverkan Medverka i nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer och utveckla primärvårdens verksamheter utifrån dess intentioner. 4

83 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab Ansvara för samordning och utveckling av hälsoinriktade insatser nära integrerat med övrig verksamhetsutveckling. Särskilt fokus ska ligga på införande av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Aktivt deltagande i landstingets styrgrupp för hälsoinriktad hälso- och sjukvård, i styrgruppen för implementering och dokumentation av sjukdomsförebyggande metoder enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer och styrgruppen för metodstöd i motiverande samtal. Samordning av familjecentraler Målgrupper/patientgrupper Alla vårdcentraler och andra primärvårdsverksamheter. Nuvarande bemanning Enheten omfattar fyra årsarbetare som arbetar som hälsoplanerare och psykolog. Framtida förväntningar/behov Arbetet med den hälsoinriktade hälso- och sjukvården fungerar idag i stort sett bra, även om det finns brister särskilt vad gäller samordningen av hela primärvårdens hälsoinriktade arbete. Det är även svårt att med nuvarande organisation av det hälsoinriktade arbetet samverka med externa parter som regionförbundet, länsstyrelsen och länets kommuner, liksom internt mellan landstingets olika förvaltningar. Denna samverkan är ofta av mer operativ karaktär där ledningskontoret inte bör medverka som företrädare för landstinget. Här bör hälsoplanerarna vid Hälsa och habilitering får en ökad roll jämfört med idag, som företrädare för primärvården men i vissa sammanhang för hela landstinget i olika länsövergripande grupper som till exempel Regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor (RAFF-gruppen) och i närvårdsgrupper med länets kommuner Hälsa och habilitering bör sammanfattningsvis ha följande huvuduppgifter vad gäller samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården: - samordning av primärvårdens arbete vad avser till exempel friskvårdslotsning, rökavvänjning, motiverande samtal och implementering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. - medverka i och arbeta utifrån intentionerna i nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) under förutsättning landstinget blir medlem i nätverket vilket även kommer att tydliggöra styrning, uppdrag och uppföljning av det hälsoinriktade arbetet. - delta i styrgruppen för hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Förvaltningen ansvarar dessutom för utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom habiliteringsverksamheten. Frågor av övergripande och strategisk karaktär ska även fortsättningsvis hanteras av Landstingets ledningskontor. Avgränsningen mellan ledningskontoret och Hälsa och habilitering måste tydliggöras för att undvika dubbelarbete. Det är även viktigt att uppdraget är tydligt och att förvaltningen arbetar enligt de övergripande riktlinjer som ledningskontoret har utarbetat. Vad gäller det tobaksförebyggande arbetet ska Hälsa och habilitering inneha specialistkompetens och vara en stödresurs för all primärvård. Det innebär att uppdraget begränsas från att idag ha varit landstingsövergripande till att enbart omfatta primärvård liksom för övriga uppdrag inom det hälsoinriktade arbetet. 5

84 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab Hur landstinget ska säkerställa en långsiktig tillgång på utbildning av tobaksavvänjare får klargöras i det fortsatta arbetet i vårdavtalet för Även vad avser samordning av friskvårdslotsning och FAR-arbete bör det fortsatta arbetet begränsas till primärvården och därmed inte omfatta hela landstinget. Den övergripande samordningen för verksamheten ligger på ledningskontoret, som svarar för upphandling av friskvårdslotsning. Det kan också noteras att det idrottspolitiska programmet har upphört i och med utgången av 2013 och ersatts av ett idéburet offentligt partnerskap med Upplands Idrottsförbund för åren Hälsoplanerare från Primärvården har deltagit i en arbetsgrupp för det idrottspolitiska programmet som nu ersätts med en arbetsgrupp för partnerskapet. Vilken representation som behövs i denna grupp måste diskuteras. Idrotten har framfört att det främst är i utbildningssammanhang de behöver stöd från landstinget. Speciellt gäller det utbildning av idrottshandledare för att verkligen kunna nå och engagera de som idag står utanför både spontan- och föreningsdriven idrott. Upplands Idrottsförbund är en viktig samarbetspartner till landstinget för att förstärka insatserna för både ökad fysisk aktivitet, minskat stillasittande och god hälsa. Målgruppen är hela länets befolkning och särskilt de som idag står utanför idrotten. 6. Organisationstillhörighet för audionommottagningarna vid Hälsa och habilitering Bakgrund Audionommottagningarna finns vid fyra orter där Enköping är huvudort och övriga är filialer. Verksamheten omfattar ca 5,5 tjänster (inklusive chef och administratör), är intäktsfinansierad och går med underskott sedan starten i november Lokaler och krav på fullskaliga utrustningar på respektive mottagning ger höga fasta kostnader. Genom beslut om vårdval tillkom landstingets audionommottagningar som påbörjade sin verksamhet november Uppdraget är att driva landstingets audionommottagningar ute i länet där privata vårdgivare inte finns att tillgå. Under 2012 ökade efterfrågan vilket ledde till vårdköer. Kostnaderna ökade bland annat genom nya lokaler och investeringar. Nuläge Efterfrågan planar ut och i princip finns idag ingen vårdkö. Privata alternativ finns nu också etablerade i Enköping. Verksamheten går fortfarande med ekonomiskt underskott trots försök att åtgärda detta. Kriterier för utvärdering Patientperspektivet bedöms inte påverkas av organisationstillhörighet. 1. Personal, anställda audionomer är ofta ensamarbetare. 2. Ekonomi, nya lösningar krävs för att få ekonomin i balans. Alternativ och analys a. Kvar vid Hälsa och habilitering: (1) Andra audionomer finns vid Hälsa och habilitering vilket kan vara en fördel. 6

85 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab (2) Nuvarande organisation har ännu inte lyckats få verksamheten i ekonomisk balans vilket kan ses som en nackdel med alternativet. Väljs alternativet bör det prövas om ökad rationalitet kan nås inom ramen för det nya Hälsa och habilitering, till exempel avseende ledning och administration. b. Flyttas till Primärvården (1) Att tillhöra en vårdcentral kan vara positivt för audionomer som utför ensamarbete. (2) Primärvården är van vid att driva intäktsfinansierad verksamhet i konkurrens. Ekonomin har här bättre förutsättningar för att nå balans genom minskad overhead och bättre samordnade lokaler. Overhead i form av chef och administratör kan sannolikt minskas. Behovet av särskild chefstjänst (0,5) minskar om audionomerna kan ingå i befintlig vårdcentral liksom av särskild administratör om bokning istället kan ske via ordinarie resurser inom Primärvården. c. Akademiska sjukhuset (1, 2) Inga specifika fördelar med att tillhöra Akademiska sjukhuset har lyfts fram under utredningen, förutom att det finns en relativt stor audionomverksamhet vid sjukhuset. Slutsatser Det första som behöver beslutas är uppdrag och finansieringsform. Om de underskott som varit sedan 2012 de facto accepteras och bedöms fortsätta bör i första hand övervägas att verksamheten istället ska anslagsfinansieras. Som anslagsfinansierad primärvård bör verksamheten kvarstanna vid Hälsa och habilitering. Om verksamheten ska fortsätta vara intäktsfinansierad bör ersättningen ses över med till exempel särskilda strukturbidrag till olönsamma mottagningar. Den kan då antingen flyttas till Primärvården alternativt vara kvar inom Hälsa och habilitering och bedrivas inom givna ekonomiska ramar. 7. Organisationstillhörighet för samordningstjänst Palliativt centrum I samarbete mellan landstinget och Uppsala kommun inrättades i början av 2013 ett Palliativt centrum. Centrumet leds dels av en strategisk ledningsgrupp och dels av en operativ ledningsgrupp. Som länken mellan dessa grupper har inrättats en tjänst som samordnare för centrumet. Tjänsten tillsattes den 1 mars 2013 med anställning vid Landstingets ledningskontor och finansieras gemensamt av kommunen och landstinget. Samordnaren leder den operativa ledningsgruppen i vilken ingår cheferna för Hospice, Omtanken och Sjukvårdsteamet, samt läkare från berörda verksamhetsområden (onkologi och geriatrik). Syftet med den operativa ledningsgruppen är främst att utveckla samarbetet mellan centrumets enheter för effektivt utnyttjande av vårdplatser och kompetens. Samordnare tillhör organisatoriskt ledningskontoret men är lokalmässigt placerad vid centrumet på Dag Hammarskiölds väg. Arbetet är i huvudsak operativ karaktär, varför mycket talar för att tjänsten inte bör ingå i ledningskontoret. En mer lämplig placering är Hälsa och habilitering, som ska ha ansvar för den mer operativa samverkan med länets kommuner inom ramen för närvårdssamverkan. Tjänsten bör därför vid lämplig tidpunkt under 2014 överföras till Hälsa och habilitiering. 8. Publicerare för Kvalitetshandboken; Vård i Samverkan 7

86 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab Arbetsuppgiften som publicerare för Kvalitetshandboken ViS (Vård i Samverkan) innebär främst att publicera och revidera gemensamma dokument som rör både landstinget och länets kommuner. Ansvaret för denna uppgift ligger idag på hälso- och sjukvårdsavdelningen vid ledningskontoret. Arbetsuppgifterna har en koppling till närvårdsarbetet då de dokument som skapas i ViS är de som är gemensamma mellan kommun och landsting. Ansvaret för uppgiften att vara publicerare för Kvalitetshandboken ViS föreslås att överföras till Hälsa och habilitering och där samordnas med den publiceringsfunktion som finns inom förvaltningen. Det bör innebära en effektivisering genom att antalet publicerare blir färre och publiceraren vid Hälsa och habilitering får ett större uppdrag som kan ses som ett tydligt utvecklingsområde. Det är heller inte effektivt att frågor av mer operativ karaktär ligger på ledningskontoret. Om detta medför behov av ökade resurser vid Hälsa och habilitering får bedömas vid en kommande avstämning av resursbehov under våren Centrum för Hälsa och integration och förvaltningstillhörighet för ETP Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni 2013 att ett centrum för hälsa och integration ska inrättas vid Hälsa och habilitering från 2014 utifrån inriktning, uppdrag och organisation i särskild rapport som bifogades beslutet. I rapporten framgår att Centrumet inledningsvis ska bestå av de kliniska verksamheterna Migrationshälsan Cosmos och Enheten för Transkulturell Psykiatri (ETP). ETP:s koppling till landstingets psykiatriska verksamhet ska utredas vidare i det fortsatta arbetet med att bilda detta centrum. Förutom dessa kliniska verksamheter ska centrumet också svara för bland annat utbildning, handledning och metodutveckling med syfte att förbättra hälso- och sjukvården för asylsökande och andra nyanlända. Centrumet föreslås också få ett utökat uppdrag och kunna svara för olika primärvårdsinsatser till nyanlända inte bara under asyltiden utan även upp till ett år efter att permanent uppehållstillstånd beviljats. Centrumet får en viktig roll som landstingsföreträdare i arbetet med att förbättra etableringsprocessen för nyanlända i samverkan mellan olika berörda myndigheter och organisationer i länet. Som ett stöd för detta uppdrag föreslås att en styrgupp med företrädare för viktiga samverkansparter inrättas. Utredningen av förvaltningstillhörighet för ETP: Olika alternativ vad gäller förvaltningstillhörigheten för ETP inom ramen för den beslutade centrumbildningen har analyserats och för- och nackdelar med följande tre alternativ har belysts av en särskild tillsatt arbetsgrupp. - Fortsatt tillhörighet för ETP till Akademiska sjukhuset och psykiatridivisionen - ETP överförs till Hälsa och habilitering - Fortsatt tillhörighet för ETP till Akademiska sjukhuset och psykiatridivisionen under en övergångstid på 1-2 år, varefter en utvärdering görs inför slutligt beslut om förvaltningstillhörighet 8

87 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab Arbetsgruppen, i vilken har ingått företrädare för psykiatridivisionen, Hälsa och habilitering samt ledningskontoret, förordar alternativ tre; det vill säga att ETP fortsätter att tillhöra Akademiska sjukhuset under två år och att en utvärdering görs hösten 2015 som underlag för beslut om förändrad förvaltningstillhörighet från Arbetsgruppen ser den nya centrumbildningen som ett projekt som ska drivas under förslagsvis två år utifrån en särskild verksamhetsplan som bör tas fram i början av I planen ska framgå syftet, nyttan för patienterna, mål för verksamheten och hur de ska följas upp, kompetensbehov, ansvar och arbetssätt för de ingående verksamheterna, styrning av centrumet med mera. En utvärdering bör sedan genomföras under andra halvåret 2015 och den bör utgå från hur verksamhetsplanen har uppfyllts. 10. Mellanvårdsplatser Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i oktober 2013 att en mellanvårdsavdelning ska inrättas senast den 1 april 2014 utifrån den fördjupade utredningens förslag vad avser omfattning, organisatorisk tillhörighet, bemanning, finansiering m m. Styrelsen beslutade även att föreslagen grundbemanning kan utökas inom en kostnadsram på två miljoner kronor per år för att säkerställa uppdraget vad avser rehabilitering och vårdtider, samt att arbetet med att inrätta mellanvårdsavdelningen ska avrapporteras till styrelsen senast under februari I slutrapporten föreslås att en avdelning för mellanvård med 26 vårdplatser inrättas under Patienter ska utifrån specifika kriterier kunna remitteras till avdelningen både från primärvården och Akademiska sjukhuset. Avdelningen bedöms avlasta Akademiska sjukhusets akutmottagning och vårdavdelningar. I rapporten föreslås en bemanning på cirka 35 årsarbetare till en beräknad kostnad på 24 miljoner kronor per år. Organisatoriskt föreslås avdelningen tillhöra Hälsa och habilitering och där samordnas med Hemvårdsenheten och det mobila hembesöksteamet. Som lämplig lokalisering anges avdelning 170 på Ulleråkersområdet. Under beredningen av ärendet har framkommit att det finns behov av att utöka bemanningen, främst för att klara patienternas rehabilitering och genomströmningen från avdelningen till ordinärt eller särskilt boende. I det fortsatta arbetet med att inrätta avdelningen får behovet av ytterligare personal därför bedömas. En utökning av bemanning jämfört med föreslaget i slutrapporten ska rymmas inom en ram på 2,0 miljoner kronor per år. Det innebär att årskostnaden för avdelningen kan öka till maximalt 26 miljoner kronor och vårddygnskostnaden till cirka kronor. Till mellanvårdsavdelningen kommer att remitteras patienter som annars skulle vårdas på olika avdelningar inom Akademiska sjukhuset. En del av dessa kommer att vara utskrivningsklara medan flertalet remitteras till avdelningen direkt från Akademiska sjukhusets akutmottagning eller från läkare i primärvården. Det innebär att främst äldre patienter, som inte har behov av slutenvårdens specialistresurser under en begränsad tid kan få sina behov av sjukvårdande insatser tillgodosedda på mellanvårdsavdelningen. Sjukhuset avlastas dessa patienter och får ökade möjligheter att bereda plats för fler patienter som behöver sjukhusets resurser. 9

88 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab Det är mycket viktigt att det i det fortsatta genomförandearbetet utarbetas tydliga samarbetsrutiner så att det för mellanvårdsavdelningen betydelsefulla samarbetet med Akademiska sjukhuset säkras. Oberoende av beslut kring mellanvårdsplatser pågår det en process inom Akademiska sjukhuset att utveckla den geriatriska verksamheten mot ett mer akutgeriatriskt arbetssätt. Mellanvårdsavdelningen blir här ett viktigt komplement till den geriatriska verksamheten vid Akademiska sjukhuset. Det är också viktigt att samarbetet med Uppsala kommun utvecklas med inriktning mot att kommunen blir medansvarig för avdelningen och den gemensamma närvård som där kommer att bedrivas. Placeringen av mellanvårdsavdelningen vid Hälsa och habilitering innebär att extra resurser krävs för att bygga upp både organisationen och bemanningen. Uppbyggnaden av avdelningen bör ske i nära samarbete med Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor. Särskilda projektledare har tillsatts och finansieras med de medel som avsätts för mellanvårdsavdelningen. I det inledande arbetet med att inrätta mellanvårdsavdelningen har det framkommit nya problem med den föreslagna lokaliseringen (avd 170), bland annat att renoveringsbehoven är förhållandevis stora och att det kommer att krävas en ny särskild entré för avdelningen. Det bedöms innebära relativt kraftiga förseningar med en inflyttning tidigast sommaren I stället föreslås att avdelningen lokaliseras till Kronparksgården där det är möjligt att flytta in i den tidigare Hospice-avdelningen med 15 vårdplatser relativt omgående och utan några särskilda ombyggnationer. En intilliggande avdelning med 15 vårdplatser bedöms behöva mer omfattande ombyggnationer men kan också vara klar för inflyttning i april Det kan också noteras att det enbart finns enkelrum vid Kronparksgården medan patienterna på avd 170 främst kommer att vårdas i tvåpatientsrum. Möjligheterna till utökning är större vid Kronparksgården, där det idag finns flera tomma avdelningar. Nackdelen med en lokalisering till Kronparksgården är främst att det kan behövas mer personal för övervakning då verksamheten där blir uppdelad på två avdelningar. Beslut om lokalisering till Kronparksgården har fattats av hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december Mobilt hembesöksteam Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni 2013 permanenta det Mobila hembesöksteamet från och med Liknande beslut ha fattats av Uppsala kommun, som är medfinansiär. Teamet har från 2014 bytt namn till Mobila äldreakuten. I vårdavtalet för 2014 har medel motsvarande 2,1 miljoner kronor för hembesöksteamet tillförts Hälsa och habilitering. Dessutom ska Uppsala kommun finansiera verksamheten med 1,4 miljoner kronor per år. Det mobila hembesöksteamet har nära kopplingar till Hemvårdsenheten (Äldrevårdsenheten från 2014) och de kommer organisatoriskt att ligga tillsammans i Hälsa och habiliterings nya organisation som införs från Med en permanentning av hembesöksteamet och en nära 10

89 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab organisatorisk koppling till Hemvårdsenheten ger möjligheter att undersöka förutsättningar för ökad samverkan mellan verksamheterna och ett effektivare utnyttjande av resurserna. 12. Centrumbildningar I landstingsfullmäktiges beslut om den anslagsfinansierade delen av primärvården anges att centrumbildningar bör prövas inom viktiga utvecklingsområden som vården av de mest sjuka äldre och stöd till barn och unga med särskilda behov, samt för kompetensutveckling inom hela primärvården. Syftet med centrumbildningar är främst att underlätta samverkan mellan berörda intressenter både inom och utanför landstinget. I Hälsa och habiliterings nya organisation ingår några centrumbildningar som Centrum för funktionshinder och Centrum för hälsa och integration. Vid Akademiska sjukhuset inrättas 2014 ett centrum för barns vård och hälsa i vilket ingår bland annat barnspecialistmottagningarna som tidigare ingått i Primärvårdens organisation. Vad är ett centrum? Ett centrum kan ha olika struktur beroende på uppdrag, verksamheternas arbetssätt och den miljö som finns runt om i form av andra resurser och uppdrag. Det kan vara allt från en helt virtuell organisation som ett nätverk med mycket få centrala resurser till en mer fast form med en samlokalisering och enhetlig ledning av stora delar. Det finns fördelar och nackdelar med de olika organisationerna. Ett löst sammanhållet nätverk kräver mycket av varje deltagare i form av intresse och öppenhet och kan lätt sopas bort i de förändringar som hela tiden sker i den egna organisationen. Fördelarna med nätverkslösningen är att det inte behövs så mycket förändringar organisatoriskt. Fördelar med en mer fast lösning är att stabiliteten blir större och mer långsiktiga arbeten kan starta. Det gäller till exempel system för långsiktig kompetensförsörjning, utveckling och forskning. När det gäller små kompetensområden kan också en fast form ge ett bättre underlag för utveckling på grund av samordningsmöjligheter och en större kritisk massa. Beroende på vilka uppdrag ett centrum skall ha kan den lösning väljas som bäst ger förutsättningar för att lösa dessa. Hur styrs ett centrum? Beroende på vilken organisatorisk lösning som väljs kommer också ledningsfunktioner att förändras. En gemensam funktion för alla lösningsalternativ torde dock vara en brett bemannad styrelse där viktiga aktörer är representerade. Styrelsens funktion ska vara att säkra helhetssyn och moderera linjens engagemang i de uppdrag som går på tvärs genom flera olika enheter. Vissa resurser kommer att ligga direkt i ett centrum och ha en gemensam ledning men en stor del kommer att drivas av andra aktörer. I de fall arbeten går på tvärs genom flera linjer blir centrumet ett slags affärsområde i en matrisorganisation. En centrumchef behöver ett forum som ger möjlighet att påverka utvecklingen på landstings- och kommunnivå. 11

90 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab Vilka uppgifter ska ett centrum ha Ett centrum kan ha funktioner av principiellt flera olika typer, som vård, forskning, utveckling, utbildning, samordning, utredning och rådgivning. Äldrecentrum vid Hälsa och habilitering Till den nya förvaltningen Hälsa och habilitering har förts flera verksamheter och uppdrag som rör vården av äldre patienter. Det gäller till exempel hemvårdsenheten, det mobila hembesöksteamet och mellanvårdsavdelningen, samt samordning av läkarinsatser i särskilt boende. Dessutom ska förvaltningen ha ett uppdrag att vara ett stöd för den samlade primärvården i länet och ett nav i utvecklingen av närvården. Vården av de äldre bedrivs i nära samverkan mellan länets kommuner, sjukhus och primärvården. Det är således många parter inblandade i vården av de äldre, vilket har medfört behov av mötesplatser och nära samverkan. För vården av de mest sjuka äldre har därför särskilda medel avsatts nationellt, Bättre liv för sjuka äldre, för att utveckla det lokala samarbetet och skapa förutsättningar för en bättre vård. I vårt län har en särskild organisation för vården av de mest sjuka äldre utformats i samarbete mellan kommuner, landstinget och regionförbundet. Denna organisatoriska samverkan, som sker inom ramen för det nationella projektet, kommer att avslutas under De verksamheter som överförts till Hälsa och habilitering är i flertalet fall delfinansierade av kommuner och berör på olika sätt den kommunala äldrevården. Ett äldrecentrum vid Hälsa och habilitering bör ses som ett nätverk, som hålls ihop av en styrelse där berörda aktörer är representerade. I centrumet bör ingå företrädare för till exempel Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, primärvården, samt länets kommuner och regionförbundet. Huvudsyftet med äldrecentrumet ska vara att diskutera frågor om samverkan och utveckling av insatser som rör vården av de mest sjuka äldre i länet. 13. Behov av ökade anslag för administrativa tjänster m m Finansieringen av flytten av verksamheter från Primärvården till Hälsa och habilitering och Akademiska sjukhuset görs genom att befintlig budget och kostnader flyttas över mellan förvaltningarna. Förutom detta finns sedan tidigare en budget på 3,0 miljoner kronor för att hantera ökade kostnader i samband med flytten. Denna budget föreslås avsättas till följande områden: - Utveckling och förstärkning av ledning och administrativt stöd inom bland annat ekonomi och HR på Hälsa och habilitering - Etablering av chefsläkartjänst på Hälsa och habilitering med anledning av att man tar över medicinsk verksamhet - Utveckling och förstärkning av resurser inom Hälsa och habilitering för kommunikation och verksamhetsutveckling samt uppbyggnad av ny verksamhet för Mellanvård 12

91 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab En avstämning av utfallet föreslås genomföras i april/maj 2014 för att då fastställa eventuella justeringar inför Hantering av anslag för projektgenomförandet Landstingsstyrelsen beslutade i april 2013 att avsätta 2,0 miljoner kronor för genomförande av projektet om den framtida organisationen för den anslagsfinansierade delen av primärvården. Anslaget har hitintills använts för att finansiera externa projektledare, it-anpassningar (MIT), trycksaker och upptaktsmöte för den nya förvaltningen Hälsa och habilitering i januari Av anslaget beräknas vid årsskiftet återstå ca kronor. 13

92 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab 15. Samordning av ungdomsmottagningar och Ungdomshälsans förvaltningstillhörighet Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 24 april 2013 att omfördela merparten av den anslagsfinansierade delen av primärvården till Habilitering och hjälpmedel respektive Akademiska sjukhuset från den 1 januari 2014, samt att ändra namnet på förvaltningen Habilitering och hjälpmedel till Hälsa och habilitering. I det nya uppdraget till Hälsa och habilitering ingår bland annat att svara för samordning av ungdomsmottagningarna i länet. I beslutet om organisationsförändringen ingick också att två psykologer vid ungdomsmottagningarna i länet skulle överföras till Akademiska sjukhuset. Under flera år har också frågan om Ungdomshälsans organisatoriska tillhörighet diskuterats, varför denna fråga har tillförts detta projekt som ett särskilt utredningsuppdrag. Verksamhetsbeskrivning Ungdomshälsans är en så kallad lågtröskelmottagning dit ungdomar kan vända sig med olika problem som rör både deras fysiska och psykiska hälsa. Vid mottagningen finns specialister inom bland annat gynekologi, venerologi och psykologi. Ungdomshälsan arbetar för att främja den fysiska hälsan och förebygga oönskade graviditeter, arbetar med psykologiska och psykosociala frågor där bland annat identitetsutveckling och sexuell utveckling ingår. Dessutom arbetar mottagningen med frågor som främjar den sociala utvecklingen vad gäller till exempel könsroller och relationer. Vid Ungdomshälsan arbetar barnmorskor, läkare, psykologer och kuratorer. Personalstaten omfattar följande tjänster: Barnmorska: 4,3 (inkl chef) Läkare: 0,6 gynekolog (venerolog 4 tim/vecka från 2014) Psykolog: 2,0 (0,3 tjänstledig) Kurator: 0,9 (varav 0,2 abortkurator) samt 0,5 från Uppsala kommun SUMMA 7,8 tjänster, samt 0,5 kurator från kommunen Nedan redovisas antal besök vid Ungdomshälsan 2012 Summa besök Besök flickor Besök pojkar Antal personer Barnmorska Läkare Psykolog Kurator (10%) SUMMA Som framgår av tabellen har mottagningen drygt besök per år, främst till barnmorskorna. Även antal psykologbesök är relativt högt. Drygt individer har besökt mottagningen 2012, till övervägande del flickor. 14

93 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab Ungdomshälsan finansieras via anslag till Akademiska sjukhuset och uppdraget regleras i vårdavtalet för sjukhuset. Uppdrag och finansiering för länets övriga ungdomsmottagningar anges i hälso- och sjukvårdsstyrelsens regelbok för mödravårdscentraler. Uppdraget enligt regelboken för 2013 är att vårdgivare som bedriver mödravårdscentral kan ha ungdomsmottagning som ett tilläggsåtagande. Vårdgivaren ska anmäla intresse till beställaren och en separat överenskommelse tecknas mellan parterna om detta tilläggsåtagande. Behovet är för närvarande tillgodosett genom redan befintliga mottagningar inom landstinget. För att kallas ungdomsmottagning bör personalen bestå av minst barnmorska, läkare och kurator eller psykolog. Mottagningarna riktar sig till alla ungdomar mellan år, som har frågor kring sexualitet, preventivmedel, aborter, venerologiska sjukdomar eller samtal och rådgivning för dem som mår psykiskt dåligt. Det finns idag nio ungdomsmottagningar i länet med uppdrag och finansiering utifrån regelboken för mödravårdscentraler. Två av dessa drivs av privata utförare och resterande av landstingets primärvård. Mottagningarna är således geografiskt spridda över länet med olika ansvariga chefer både inom och utanför landstingets organisation. Resurserna är ojämnt fördelade, till exempel finns det inte psykologer vid alla mottagningar och kuratorsresurserna varierar utifrån kommunala prioriteringar inom socialtjänsten. Tillgången till läkare varierar också mellan mottagningarna där Ungdomshälsan har mest resurser och en gynekolog med särskild kompetens. Överväganden I samband med arbetet med att forma en ny organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården, där Hälsa och habilitering bland annat ska svara för samordning av länets ungdomsmottagningar, har frågan om Ungdomshälsans organisatoriska tillhörighet aktualiserats. Frågan om mottagningens organisatoriska tillhörighet har även varit aktuell tidigare och särskilt har då diskuterats en knytning till primärvården. Den verksamhet som bedrivs vid Ungdomshälsan kan främst ses som en del av primärvården och som första linjens vård i likhet med den verksamhet som bedrivs vid övriga ungdomsmottagningar i länet, även om mottagningen under åren haft en särskild roll utifrån sin storlek och kompetens. Ungdomshälsan var länets första ungdomsmottagning, som då den inrättades främst vände sig till flickor med olika gynekologiska problem. Knytningen till Akademiska sjukhuset och kvinnosjukvården var då logisk och mottagningen bemannades med barnmorskor och gynekologer från sjukhuset. Relativt snart inrättades ungdomsmottagningar även i kommunerna utanför Uppsala och de knöts alla till primärvården och de dåvarande lokala sjukvårdsdistrikten. Ungdomshälsan har, som ovan nämnts, redan från starten haft ett visst, dock ej formaliserat ansvar för verksamhetsutveckling, fortbildning och samordning gentemot övriga enheter. Idag finns ett nära samarbete mellan länets ungdomsmottagningar och Ungdomshälsan, bland annat med gemensam handledning för olika yrkesgrupper, länsträffar för all personal och genom att ungdomshälsan kan ta emot vissa patienter från länet som behöver specialistkonsultation. Ungdomshälsan har således en särskild roll bland länets ungdomsmottagningar, även om det formellt inte finns något särskilt uppdrag gentemot övriga ungdomsmottagningar. Det saknas idag samordning och gemensamma riktlinjer för mottagningarna, som är geografiskt spridda 15

94 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab över länet och där resurserna är ojämnt fördelade. Mottagningarna arbetar i huvudsak utifrån det policyprogram som tagits fram av Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM), men det finns varken lokala uppdrag, konkreta riktlinjer för verksamheten eller kriterier för uppföljning av insatserna. Den verksamhet som erbjuds vid ungdomsmottagningarna är således inte jämlik vad gäller vilka insatser som kan erbjudas och kvaliteten på insatserna varierar sannolikt. Det kan också noteras att det inte finns ungdomsmottagningar i alla länets kommuner. I Heby kommun saknas en mottagning och ungdomarna där hänvisas till mottagningar i Uppsala och Sala. Som tidigare redovisats finansieras alla ungdomsmottagningar i länet, förutom Ungdomshälsan, som ett tilläggsuppdrag till en mödravårdscentral. Enligt gällande regelbok finns inget utrymme för fler aktörer att starta en mottagning, men under 2014 bör regelboken ändras om en mottagning ska kunna etableras i Heby kommun. Om Ungdomshälsan ska ha samma uppdrag som övriga ungdomsmottagningar bör dess finansiering ses över och bli jämförbar med finansieringen av övriga mottagningar. En fortsatt anslagsfinansiering av Ungdomshälsan kan motiveras om mottagningen får ett särskilt uppdrag kring till exempel samordning och utveckling av ungdomsmottagningsverksamheten i länet. Förslag Ett av Hälsa och habiliterings nya uppdrag 2014 är att svara för samordning av länets ungdomsmottagningar. Det är ett uppdrag som tidigare legat på landstingets primärvård, men då det har varit otydligt formulerat och då inga särskilda medel har följt med uppdraget har ingen konsekvent samordning skett under senare år. I vårdavtalet med Primärvården 2013 anges att på initiativ av beställaren ska utföraren, i samarbete med Mödrahälsovårdsenheten, Smittskyddsenheten och Ungdomshälsan, vara delaktig i att utveckla en samordning av länets ungdomsmottagningar. För att underlätta för Hälsa och habilitering att svara för denna samordning föreslås som ett alternativ att Ungdomshälsan organisatoriskt överförs från Akademiska sjukhuset till Hälsa och habilitering. Ungdomshälsan och Hälsa och habilitering bör samtidigt få ett tydligt ansvar att svara för samordning, utveckling och uppföljning av länets ungdomsmottagningar, med syfte att öka kvaliteten i verksamheten och få en mer jämlik vård. De två psykologtjänster vid ungdomsmottagningarna i länet, som överförts till Akademiska sjukhuset från Primärvården tillsammans med andra psykologtjänster från 2014, följer då med till Hälsa och habilitering som en del av Ungdomshälsan. I det fortsatta arbetet får Ungdomshälsans nya uppdrag tydliggöras liksom vilka resurser som kan behövas för att det nya uppdraget ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt. Det är också viktigt att samarbetet med Akademiska sjukhuset fortsätter, främst vad gäller läkarförsörjningen men också kring olika forsknings- och utvecklingsfrågor. En alternativ lösning är att Ungdomshälsan fortsätter att organisatoriskt tillhöra Akademiska sjukhuset. Även i detta fall bör dock Ungdomshälsans uppdrag ses över så att den får ett särskilt uppdrag vad gäller utveckling och samordning av ungdomsmottagningsverksamheten i länet. 16

95 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab Fördelarna med detta alternativ är främst att mottagningen kan fortsätta att ha ett nära samarbete med berörda verksamheter på Akademiska sjukhuset, främst vad avser tillgång till specialistläkare. Det går också att se Ungdomshälsan som en form av specialistmottagning även om merparten av verksamheten är en del av första linjens vård i likhet med övriga ungdomsmottagningar. Det kan då vara naturligt att den har ett särskilt ansvar för utveckling av ungdomsmottagningarna i länet. Den skulle då få en liknande roll som till exempel mödrahälsovården vid Akademiska sjukhuset har för länets mödravårdscentraler. Det kan dock i detta alternativ vara svårt för Hälsa och habilitering att ha ett samordningsansvar för ungdomsmottagningarna, varför förvaltningens uppdrag får ses över och eventuellt överföras till Akademiska sjukhuset. Från projektsekretariatets sida förordas alternativet Hälsa och habilitering, främst utifrån att Ungdomshälsan är en primärvårdsverksamhet som inte bör bedrivas av Akademiska sjukhuset. Det kan noteras att det i den nyligen antagna Strategiska planen bland annat anges att den så kallade BEON-principen ska gälla för att få högre effektivitet i vårdsystemet och vården därmed ska ges på bästa effektiva omhändertagandenivå, samt att Akademiska sjukhuset ska ha en mer renodlad roll och koncentrera på verksamheter som kräver sjukhusets specifika resurser och kompetens. Oberoende av vilket alternativ som kommer att väljas bör förändringen genomföras relativt snart efter att beslut har fattats. Inriktningen bör vara att organisationsförändringen är genomförd senast till september Förvaltningstillhörighet för strokesjukgymnast Bakgrund Primärvården har 0,5 tjänst för strokesjukgymnast anslagsfinansierad i syfte att delta i och representera primärvården i remissgrupp för personer i yrkesverksam ålder med förvärvad hjärnskada. Inom landstinget sker sedan länge en samverkan runt gruppen personer med förvärvad hjärnskada i yrkesverksam ålder. År 2000 startade Portalprojektet där denna samverkan drevs i projektform. Projektet har utvärderats och visat på positiva resultat varför verksamheten övergick från projektform till att bli anslagsfinansierad och del av ordinarie verksamhet hos berörda förvaltningar. Nuläge Idag sker samverkan i form av en tvärprofessionell remissgrupp med representanter från berörda delar av Akademiska sjukhuset, Habilitering och hjälpmedel samt Primärvården. Remissgruppen samlas varannan vecka. Den patient som fått remiss träffar inledningsvis två personer ur remissgruppen. I remissgruppen representeras Primärvården av strokesjukgymnast. I övrigt ingår till exempel psykolog, kurator, arbetsterapeut och annan personal från avdelning 170, samt från vuxenhabiliteringens hjärnskadeteam. Inriktningen för remissgruppen är att utveckla det långsiktiga stödet till patienter samt att arbeta med empowerment och timing. Bredden som representeras i remissgruppen möjliggör en flexibilitet som över tid behövs för att ge patienten rätt insatser i rätt tid. 17

96 Landstingets ledningskontor Landstingsdirektörens stab Kriterier för utvärdering Remissgruppen behöver ha bred kompetens, bland annat i form strokesjukgymnast. Kompetensen för aktuell strokesjukgymnast bedöms inte påverkas av förvaltningstillhörighet varför det som analyseras per alternativ är (1) effekten av att representera en viss förvaltning samt (2) effekten på konkurrensneutralitet. 1. Gruppen behöver täcka olika vårdnivåer, inklusive primärvård, för att fånga upp och följa patienter under lång tid där vårdbehov och vårdkontakter kan variera stort. 2. Renodling av landstingsdriven primärvård från anslagsfinansierad verksamhet syftar främst till att göra verksamheten konkurrensneutral. Kunskaperna hos den strokesjukgymnast som idag deltar i remissgruppen behöver spridas inom primärvården men detta gäller sannolikt oavsett denna utredning. Alternativ och analys a. Kvar vid Primärvården: (1) Hela vårdnivån primärvården behöver vara representerad i remissgruppen. Om inte primärvården representeras av strokesjukgymnast i remissgruppen får någon annan göra det, till exempel kuratorer. I det fallet kvarstår behovet av anslagsfinansiering, om än relaterat till andra tjänster. (2) Negativt för alternativet är att Primärvården inte renodlas helt utan att viss verksamhet kvarstår som anslagsfinansierad. Detta bedöms dock inte ge effekter på konkurrensneutralitet då det inte finns någon strokesjukgymnast i den privata primärvården i länet. b. Hälsa och habilitering (1) Redan idag finns annan personal i remissgruppen som representerar Hälsa och habilitering. En fördel som kan ses i detta alternativ är det bredare mandat Hälsa och habilitering har att representera hela primärvården. (2) Mycket anslagsfinansierad verksamhet som berör primärvård samlas vid Hälsa och habilitering. c. Akademiska sjukhuset (1) Redan idag finns annan personal som representerar Akademiska sjukhuset i remissgruppen. Inga specifika fördelar med att tillhöra Akademiska sjukhuset har lyfts fram under utredningen. (2) Anslagsfinansierad verksamhet som berör primärvård finns redan vid Akademiska sjukhuset. Slutsatser Alternativ a (kvar vid Primärvården) föreslås tillsvidare då det bedöms bäst ur ett patientperspektiv. Den nackdel detta för med sig relativt alternativ b (flyttas till Hälsa och habilitering) är främst att Primärvårdens verksamhet inte renodlas och att Hälsa och habilitering nya mandat att svara för gemensamma verksamheter för all primärvård inte fullföljs. Alternativ c (flyttas till Akademiska sjukhuset) saknar goda motiv. 18

97 Kommentarer till Förslag till beslut avseende Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården Avseende förslaget att Ungdomshälsan överförs till Hälsa och habilitering. Som utredningen visar skiljer sig Ungdomshälsan (UH) från övriga ungdomsmottagningar utifrån sin storlek och bemanning. UH bemannas med specialistkompetent gynekolog och barnmorskor knutna till Akademiska sjukhuset. Ca 80% av registrerade besök sker hos dessa vårdgivare det innebär att mottagningen har en prägel av specialistmottagning mer än av en lågtröskelmottagning. Ungdomsmottagningar från länet remitterar vissa patienter för specialistbedömning. Vi ser det som positivt om UH får ett formaliserat särskilt uppdrag för samordning och utveckling av ungdomsmottaningarna i länet. För att upprätthålla kompetens och driva utveckling inom reproduktiv hälsa och ungdomsgynekologi, krävs en tät kontakt med centra där utbildning och forskning bedrivs. Idag har den ansvariga läkaren, avdelningschefen och barnmorskorna naturliga kanaler och kontaktytor med Kvinnokliniken på Akademiska Sjukhuset. Det finns ett ständigt och kontinuerligt flöde av kunskap och information via dessa kontaktytor. Om man väljer att bryta ut UH ur Akademiska sjukhuset och Kvinnokliniken riskerar UHs speciella kompetens och utvecklingspotential att urvattnas, och dess samordnande funktion försvagas. Vi ser, liksom utredarna en stor möjlighet i att låta UH vara kvar inom Akademiska Sjukhuset i form av en specialistmottagning med delar av verksamheten riktade mot första linjens vård i likhet med övriga ungdomsmottagningar; helt i analogi med organisationen av Mödravården inom länet. UH skulle kunna ta ett samlat ansvar för samordning och utveckling av hela ungdomsmottagningsverksamheten i länet, innefattande även medicinska riktlinjer, vårdprogram etc. Med Akademiska sjukhuset i ryggen kan personal utbildas för att skapa en mer jämlik vård. Ytterligare kommentarer till beslutsunderlaget Det är en väldigt kort skrivning kring övergången av Barns vård och hälsa. Där specificeras t ex inte de administrativa merkostnader som godkänts. Motsvarande kostnader är synliggjorda i skrivningen kring Hälsa och habilitering. Uppsala Marianne van Rooijen Divisionschef Kvinno- och Barndivisionen Akademiska Sjukhuset

98 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Agneta Eklund Dnr HSS Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att godkänna förslag till verksamhetsplan för läkemedelskommittén Ärendet Läkemedelskommittén ska enligt gällande reglemente utarbeta en årlig verksamhetsplan som ska fastställas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Föreliggande plan har utarbetats av läkemedelskommittén under senare delen av Bilaga 9 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

99 Dnr HSS Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2014 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Läkemedelsenheten inom Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i samarbete med läkemedelsavdelningen på Akademiska sjukhuset. Vision: Läkemedelsanvändningen i landstinget ska vara ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv FOKUSOMRÅDEN: Läkemedelskommittén har följande fokusområden för 2014: Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Styrning och ekonomisk uppföljning Ordnat införande Fortbildning Upphandling 1. Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Mål: Enligt Soc dep och SKL:s satsning på de mest sjuka äldre 2014 samt författning SOSFS 2012:9 Personer 75 år och äldre med 5 eller fler läkemedel ska erhålla en enkel läkemedelsgenomgång. Vid problematisk läkemedelsanvändning ska fördjupad läkemedelsgenomgång genomföras. Läkemedelsberättelse och läkemedelslista ska skrivas och lämnas till patienten. (SOSFS 2012:9) Minskad användning av olämpliga läkemedel för personer 75 år och äldre Minskad användning av läkemedel mot psykos för personer 75 år och äldre Minskad användning av antiinflammatoriska läkemedel för personer 75 år och äldre Aktiviteter: Fortlöpande informera om författning ang läkemedelsgenomgångar Marknadsföra Socialstyrelsens webbutbildningbildning ang läkemedelsgenomgångar Information och återkoppling på vårdcentraler och kliniker i samband med besök Information på läkemedelssamordnardagar Säkerställa att äldreproblematik bevakas i samtliga vårdprogram Aktivt arbeta för att minska onödig polyfarmaci för äldre Utveckla samarbetet med de kliniska apotekarna Marknadsföra regional behandlingsrekommendation Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Kontinuerlig information i Recept på Behandling 1

100 Mål: Enligt Soc dep och SKL:s patientsäkerhetssatsning 2014 Minskat antal antibiotikarecept per 1000 invånare inom öppenvården under perioden 1 okt sept 2014, jämfört med perioden 1 okt sept Aktiviteter: Fortsatta informations- och uppföljningsinsatser i samarbete med Stramagruppen Mål: Dokumenterade rutiner för utskrivningsinformation till patient i form av läkemedelsberättelse, inkl aktuell läkemedelslista ska tillämpas på 75 % av alla avdelningar inom sluten vård. Aktiviteter: Bidra till processen i samarbete med chefsläkargruppen Bidra till arbetet med blanketter/underlag för läkemedelsberättelse och läkemedelslista Mål: Utvecklad klinisk farmaci inom landstinget Aktiviteter: Säkerställa att läkemedelsgenomgångar genomförs med hög kvalitet, att läkaransvaret poängteras samt att informationen går vidare Prioritering av landstingsanställda apotekares placering och uppgifter samt säkerställa årlig utvärdering Säkerställa att apotekarna som arbetar med klinisk farmaci har fortsatt fokus på olämpliga läkemedel och onödig polyfarmaci Speciella insatser till vårdcentraler, vårdenheter och Sä-BO med hög förskrivning av olämpliga läkemedel samt onödig polyfarmaci Uppföljning av Sä-Bo kartläggningen Speciella insatser för patienter med diabetes typ 2: genomföra audit Mål: Säker läkemedelshantering inom landstinget Aktiviteter: Sammanställa landstingsgemensamma riktlinjer för läkemedelshantering inom ramen för nytt kvalitetsledningssystem Revidera landstingsgemensamma riktlinjer för läkemedelshantering i vårdens övergångar Bidra till införande av rutiner för informationsöverföring såsom t ex utskrivningshjälpen på sjukhus samt insulinordination 2

101 Mål: Säker läkemedelsanvändning för barn i landstinget Aktiviteter: Skapa terapigrupp barn och läkemedel med speciellt fokus på behandling av astma/allergi Mål: Aktiva expertgrupper inom 5-10 terapiområden Aktiviteter: Säkerställa/vidareutveckla expertgrupper inom följande områden: äldre och läkemedel, smärta, antikoagulantia, astma/kol, diabetes, hjärta/kärl, psykiatri, rörelseorganens sjukdomar, barn och läkemedel m fl Utveckla/fastställa tydliga uppdrag för expertgrupp 2. Styrning och ekonomisk uppföljning Mål: Förvaltningsledningar/privata vårdcentraler upplever läkemedelskommittén som ett stöd för säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Aktiviteter: Läkemedelskommittén utgör ett konsultativt stöd och erbjuder besök hos verksamhetschefer inom prioriterade verksamheter på Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping samt efter överenskommelse med verksamhetschef möten med läkare på berörda enheter Tillsammans med verksamhetschef inom utvalda verksamheter - fastställa mål för förbättrad läkemedelsanvändning Följa förskrivningsmönster och kostnadsutveckling samt kommunicera detta Utveckla standardrapporter i LIS i samarbete med Resurscentrum Läkemedelskommittén erbjuder besök på vårdcentraler med stor förbättringspotential samt i vissa fall då önskemål finns Bidra till arbetet med landstingsgemensamt vårddatalager ang läkemedelsuppföljning Marknadsföra reklistan enligt speciell kommunikationsplan 3

102 Mål: Läkemedelsmodulen i Cosmic är ett stöd för kostnadseffektiv och patientsäker läkemedelsförskrivning Aktiviteter: Förtydliga ansvar för lokala malladministratörer samt informationsflöde till dessa Utveckling/uppdatering av landstingsgemensamma läkemedelsmallar Utarbeta barnmallar primärvård utifrån barnreklistan Rekommenderade/upphandlade läkemedel markeras i läkemedelsmodulen med grön boll Säkerställa fortlöpande samarbete mellan läkemedelskommittén och styrgruppen för Cosmics läkemedelsmodul Bevaka frågan om körkort för läkemedelsmodulen via befintlig styrgrupp 3. Ordnat införande av nya/dyra läkemedel Mål: Principer för ordnat införande ska vara fastställda och kända av förvaltningsledningar/motsv Aktiviteter: Initiera och fastställa principer för ordnat införande i landstinget Omvärldsspaning kring nya läkemedel via bl a NLT-gruppen, LOK samt Socialstyrelsen Utveckla och marknadsföra Plats i terapin via information i chefsläkargruppen, verksamhetschefsluncher, länk mm 4. Kunskapsstyrning/fortbildning/information Mål: Förskrivare och övrig berörd vårdpersonal ska uppleva god producentobunden och evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet Aktiviteter: Mellansvenskt läkemedelsforum 5-6 februari 2014 Medverka i ST och AT-läkarutbildning Läkemedelsinformation på vårdcentraler samt kliniker på sjukhusen efter önskemål Läkemedelssamordnarmöten 2 gånger per termin Distriktsläkarseminarier 1-2 gånger per termin FoU-seminarier kring äldre och läkemedel Lunchseminarier på sjukhusen inom angelägna områden 3-4 gånger per termin 4

103 Seminarium om preventivmedel för barnmorskor Temamöten med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommuner samt vid behov övriga sjuksköterskor i länets kommuner Information för läkemedelsansvariga sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset Recept på Behandling utges 5 gånger per år Nyhetsbrev från ULIC 4 gånger per år Utveckla material att använda för väntrumsteve. I samarbete med HR-enhet utveckla förstärkt fortbildning för läkare med anledning av förnyad överenskommelse kring samverkan mellan SKL, läkemedelsindustri, medicinteknisk och lab teknisk industri Mål: Politisk ledning samt tjänstemannaledning ska ha kännedom om läkemedelsförsörjning, klinisk farmaci samt processen kring ordnat införande Aktiviteter: Seminarium Läkemedel i fokus anordnas den 10 mars Mål: Patientföreningar/patientrupper ska vid behov erhålla information gällande äldres läkemedelsbehandling samt icke-farmakologiska alternativ Aktiviteter: Medverka på föreningsmöten i större sammanhang efter möjlighet Äldremässa i oktober Revidera befintliga material såsom Må bra med läkemedel på äldre dar samt Sov bra utan sömnmedicin Utarbeta dosinformation till allmänheten 5. Upphandling Mål: Läkemedelskommittén utgör ett stöd i samband med upphandlingar av slutenvårdsläkemedel, läkemedelstjänster Aktiviteter: Läkemedelskommittén ska vid behov stödja upphandlingsenhet kring aktuella läkemedelsupphandlingar för den slutna vården Läkemedelskommittén ska erbjuda stöd i samband med tecknande av tilläggstjänster utifrån apoteksavtal 5

104 Mål: Säker och optimal användning av dosdispensering Aktiviteter: Utarbeta lokala riktlinjer kring dosdispensering Erbjuda konsultstöd till förskrivare ang hantering av Pascal, framför allt på Akademiska sjukhuset. Även kliniska apotekare kan bistå vid behov Genomföra introduktionskurs i Pascal 1 gång per termin på uppdrag av EPJorganisationen 6

105 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Maj Sölvesdotter Dnr HSS Antagande av förfrågningsunderlag/regelbok avseende specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att anta förfrågningsunderlaget/regelboken för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård. Förfrågningsunderlaget/regelboken ska gälla från och med den 1 april Finansiering för 2014 för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård sker inom befintlig budgetram för vårdområdet (ansvar och 24108). Kostnaderna för vårdvalet för 2014 beräknas till 14,0 miljoner kronor. För 2015 kommer finansiering att ske inom ramen för den befintliga budgetprocessen och medel flyttas från Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att Akademiska sjukhuset är ickevalsalternativ enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram förfrågningsunderlag utifrån lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) för ögonsjukdomar i öppenvård. Vårdvalet föreslås gälla från och med den 1 april 2014 för externa vårdgivare och den1 januari 2015 för egenregiverksamhet. I och med att vårdval införs minskar ersättningen markant för dessa vårdtjänster till Akademiska sjukhuset jämfört med tidigare. Under våren 2014 kommer därför ett projektarbete startas inom landstinget med syfte att definiera en specificerad strukturersättning till ögonkliniken vid Akademiska sjukhuset och till Lasarettet i Enköping. Denna ersättning ska täcka kostnader för uppdraget utanför vårdvalet, som exempelvis beredskap för högspecialiserad vård, utbildning, forskning och bemanning av jourlinjer m.m. Kostnaden för vårdval ögonsjukvård i öppenvård för 2014 är svår att beräkna beroende på att det är omöjligt att veta hur många vårdgivare som ansluter sig till vårdvalet, vilket också innebär att det är svårt att beräkna eventuella volymförändringar. Kostnaden för motsvarande vård hos externa vårdgivare under 2013 uppgick till 14,9 miljoner kronor inklusive läkemedel. Om man utgår från den vård som utförts under 2013 och antar att Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

106 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen vårdvolymen ökar med 5 procent samt använder vårdvalspriserna, blir kostnaden för 2014 uppskattningsvis cirka 14,0 miljoner kronor. Ett sannolikt scenario är att de vårdgivare som kan komma att ansluta sig till vårdvalet för närvarande arbetar enligt lagen om (1993:1651) läkarersättning (nationella taxan) eller enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). I en sådan situation sker det endast en förändring av avtalsform utan större volymförändringar. Det är också möjligt att det kan ske nyetableringar, vilket dock inte nödvändigtvis behöver leda till en volymökning inom vårdområdet som helhet. Bedömningen blir därför att vårdvalet kan finansieras inom befintlig budget för vårdområdet (ansvar och 24108). Enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) ska landstinget tillhandahålla ett ickevalsalternativ för den patient som inte vill eller kan välja leverantör. Exempel på ett ickevalsalternativ är egenregiverksamhet eller där det skett en fördelning av ickeväljare mellan samtliga leverantörer i valfrihetssystemet efter en i förväg uppställd turordning. Landstinget kan också välja att fördela patienterna som inte väljer leverantör efter närhetsprincipen, vilket innebär att patienten får den leverantör som ligger närmast dennes bostadsadress. För vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård föreslås Akademiska sjukhuset, dvs. egenregiverksamhet, vara ickevalsalternativet. Detta innebär att patienter som inte kan eller vill välja hänvisas till Akademiska sjukhuset. Förfrågningsunderlaget/regelboken har arbetats fram av en arbetsgrupp med representanter från hälso- och sjukvårdsavdelningen, produktionsavdelningen, ekonomiavdelningen, Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Uppsala universitet och privata vårdgivare inom berört vårdområde. Konsultföretaget Health Navigator har haft i uppdrag att leverera underlag till arbetsgruppen, t.ex. analysrapporter m.m. Det har dessutom skett en intern remissrunda med andra berörda förvaltningar och avdelningar, dvs. Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT, Akademiska laboratoriet, AToch ST-avdelningen vid Akademiska sjukhuset, Systemförvaltning EPJ, landstingets resurscentrum och Primärvården/IT. Bilagor Regelbok för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Bilaga 1 IT Kopia till LLK, Upphandlingsenheten, Christina Södergren LLK, Ekonomiavdelningen, Björn Larsson LLK, Enheten för vårdavtal, Carina Bäckström LLK, HR-avdelningen, Ingrid Persson LLK, Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Ulla Andersson Akademiska sjukhuset, Lennart Persson Akademiska sjukhuset, ögonkliniken, Manochehr Amani Akademiska sjukhuset, forsknings- och utbildningsdirektör Sune Larsson Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

107 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Lasarettet i Enköping, Thomas Ericsson Landstingets resurscentrum, Anna X Eriksson Systemförvaltning EPJ, Annemieke Ålenius Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT, Pernilla Rosander Akademiska laboratoriet, Maria Engedahl PV/IT, Ewy Hammarstedt Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

108 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 1 (40) VÅRDVAL UPPSALA LÄN Förfrågningsunderlag/regelbok för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Antagen av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 10 februari 2014

109 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 2 (40) Innehållsförteckning 1. INBJUDAN BAKGRUND REGELBOK VÅRDVAL UPPHANDLINGSFORM VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE FILIAL EKONOMISK STABILITET UTESLUTNING AV LEVERANTÖR AVTAL REGELBOK TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING REGELBOKEN ÄNDRINGAR I REGELBOKEN AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ÄNDRADE ÄGAREFÖRHÅLLANDEN ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR...11 Ansvar för krav av tredje man...11 Ansvar gentemot landstinget FÖRTIDA UPPHÖRANDE ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT LANDSTINGETS RIKTLINJER OCH POLICYS VÅRDINFORMATIONSSYSTEM, PATIENTJOURNALER OCH LABORATORIESYSTEM MEDDELARFRIHET SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT PATIENTENS STÄLLNING PATIENTNÄMNDEN TOLK REMISSHANTERING PATIENTENKÄTER MÅLGRUPPER UTANFÖR UPPSALA LÄN SJUKVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE MED FLERA LIKABEHANDLINGSPOLICY TILLGÄNGLIGHET VÅRDGARANTI...18

110 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 3 (40) 7.16 PERSONAL FORSKNING OCH UTVECKLING UTBILDNINGSPLATSER AT-UTBILDNING ST-UTBILDNING ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET MEDICINSK SERVICE - LABORATORIEMEDICINSKA, KLINISK FYSIOLOGISKA OCH RÖNTGENDIAGNOSTISKA UNDERSÖKNINGAR LÄKEMEDEL HJÄLPMEDEL FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING MEDICINSK OCH EKONOMISK REVISION LOKALER OCH UTRUSTNING VÅRDUPPDRAG SPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD UPPDRAGET...26 Basuppdrag: Ögonläkarmottagning...26 Tilläggsuppdrag 1: Mottagningsverksamhet för skelningspatienter för vuxna och barn...27 Tilläggsuppdrag 2: Laserbehandling i ögats främre segment...27 Tilläggsuppdrag 3: Laserbehandling i ögats bakre segment...27 Tilläggsuppdrag 4: Polikliniska operationer UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET MÅLGRUPPER...28 Generell målgrupp...28 Avgränsning av målgruppen TILLGÄNGLIGHET KRAV PÅ KOMPETENS RAPPORTERING TILL KVALITETSREGISTER KRAV PÅ SAMVERKAN UPPFÖLJNING ÖVERGRIPANDE PRINCIPER PRODUKTIONSSTATISTIK ÅRLIG RAPPORTERING...30 Allmänt...30 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...30 Säker hälso- och sjukvård...31 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...31 Effektiv vård...31 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård...31 Jämlik vård...31 Hälso- och sjukvård i rimlig tid ERSÄTTNINGSVILLKOR PRODUKTIONSRELATERADE ERSÄTTNINGAR SJUKRESOR LOKALER LÄKEMEDEL MEDICINSK SERVICE TOLK HJÄLPMEDEL MÅLRELATERAD ERSÄTTNING UTOMLÄNSPATIENTER OCH UTOMLÄNSVÅRD PATIENTAVGIFTER UTBILDNINGSPLATSER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER...34

111 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 4 (40) 11. SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) INFRASTRUKTUR FÖR IT IT-DRIFT OCH SERVICE IT-SÄKERHET ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN LOKALISERING ÖPPETTIDER KRAV FÖR GODKÄNNANDE...37 Ekonomisk stabilitet...37 Intyg från myndigheter FINANSIELL OCH EKONOMISK STÄLLNING...37 Bedömning av kreditvärdighet BEDÖMNING AV TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET...38

112 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 5 (40) 1. INBJUDAN Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om avtal gällande specialiserad ögonsjukvård i öppenvård och i omfattning och på villkor enligt fastställd regelbok. 2. BAKGRUND Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 21 oktober 2013 att genomföra en upphandling av specialiserad ögonsjukvård i öppenvård enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS 2013-xxxx. Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram regelbok för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3. REGELBOK VÅRDVAL Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Regelbok för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård gäller från och med den 1 april Kapitel 11 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan ska skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med LOV specialiserad ögonsjukvård i öppenvård. 4. UPPHANDLINGSFORM Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box 602 Fax: UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

113 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 6 (40) 5. VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om vårdgivaren samt vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan vårdgivaren och beställaren. Om en vårdgivare bedriver specialiserad ögonsjukvård i öppenvård vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. För att en vårdgivare ska få bedriva specialiserad ögonsjukvård i öppenvård inom ramen för vårdval i Landstinget i Uppsala län (beställaren), krävs att vårdgivaren godkänns av beställaren. 5.1 Filial Om vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av beställaren. Verksamheten kan även bedrivas vid en filial knuten till en godkänd mottagning. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Regelbok för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska patienter med behov av vård som saknas på filialen erbjudas vård på huvudmottagningen. Vårdgivaren ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt som huvudmottagningen. Om vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning, ska det anges i ansökan. Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning och eventuella filialer planeras vara lokaliserade. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning och filial. Om vårdgivaren vid senare tillfälle vill upprätta filial ska ny ansökan göras avseende filialen. 5.2 Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med beställaren. Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att beställaren ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till beställaren: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket).

114 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 7 (40) Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t.ex. företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare ska anges. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla kraven i regelboken. Beställarens bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. 5.3 Uteslutning av leverantör Vårdgivare kan uteslutas från deltagande i upphandlingen om man: är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande enheten kan visa detta inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av ovanstående.

115 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 8 (40) 5.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 6 i regelboken för varje mottagning och filial som ska godkännas av beställaren. 5.5 Regelbok Vårdgivaren ska åta sig att följa den vid varje tid gällande regelboken för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 5.6 Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast en månad och senaste sex månader efter erhållet godkännande från beställaren. Första driftstart genomförs tidigast den 1 april Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra beställaren att vårdgivaren är medveten om att beställaren kan återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Beställaren har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om avtalet avseende den aktuella mottagningen eller filialen har sagts upp enligt punkt 6.10 i avtalet.

116 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 9 (40) 6. AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 6.1 Avtalsparter Beställare Landstinget i Uppsala län Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Hälso- och sjukvårdsavdelningen Enheten för Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: Telefax: 6.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras vårdgivarens bedrivande av specialiserad ögonsjukvård i öppenvård ( Verksamheten ) vid följande mottagning/filial: [ange namn och adress för mottagningen/filial samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i regelboken enligt punkt 6.3 nedan. 6.3 Regelboken Villkoren för vårdgivarens bedrivande av specialiserad ögonsjukvård i öppenvård vid mottagningen/filialen framgår av regelboken för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 10 februari 2014 och gällande från och med den 1 april Regelbokens innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och regelbokens olika delar ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Vårduppdrag 6. Kapitel om Uppföljning

117 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 10 (40) 6.4 Ändringar i Regelboken Beställaren har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i regelboken. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart beställaren har fattat beslut om ändring av villkoren i regelboken ska beställaren skriftligen informera vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela beställaren att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av beställaren inom den angivna tidsfristen blir vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag beställaren angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vårdgivaren meddelar beställaren att vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller regelboken i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Beställaren förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 6.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren ånyo skicka in en ansökan om godkännande för en ny avtalsperiod. Det åligger vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 6.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. 6.7 Ändrade ägareförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till beställaren. På begäran av beställaren ska vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla avtalet. Beställaren ska därefter pröva om avtalet ska fortsätta att gälla eller om avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 6.10(f) nedan. Beställaren ska skriftligen meddela vårdgivaren om sitt beslut avseende avtalets fortsatta giltighet. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systematiska kostnader i samband med byte av ägarförhållande. 6.8 Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning och/eller filial så ansvara vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte.

118 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 11 (40) 6.9 Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Landstinget ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet. Ansvar gentemot landstinget Vårdgivaren svarar gentemot landstinget enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar landstinget genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även 7.27 Försäkringar Förtida upphörande Parterna kan gemensamt besluta om förtida upphörande till tidpunkt som överenskommes. Härutöver har endera parten rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har beställaren rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från beställaren; eller (f) Ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av beställaren enligt punkt 6.7 ovan. Om avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten.

119 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 12 (40) 6.11 Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad, efter det att beställaren framställt begäran härom till beställaren, lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger beställaren att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vårdgivaren. Information som lämnats till beställaren enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i regelboken gäller dock vad som har stadgats i punkt Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker.

120 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 13 (40) 6.17 Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har beställaren rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta beställaren härför samt vidare till beställaren utge ersättning för de merkostnader beställaren fått vidkännas Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt avtalet gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avslut av ekonomiska transaktioner och avslut av patientkontakter Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn (firmatecknare) Befattning i företaget

121 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 14 (40) 7. ALLMÄNNA VILLKOR 7.1 Allmänna utgångspunkter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Ett hälsoinriktat perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Den som söker hälso- och sjukvård ska få den vård, behandling och rådgivning som bedöms relevant i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren ska bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador. Vården ska ges med respekt för alla patienters lika värde och för den enskilda människans värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Vårdgivaren ska tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Vårdgivaren ska tillhandahålla vård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 7.2 Lagar och förordningar samt landstingets riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att följa gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och landstingets egna riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Vårdgivaren ska vid behov aktivt medverka i det regionala arbetet för att utveckla samarbetet inom specialistområdet utifrån det uppdrag som finns från Samverkansnämnden (politiskt samverkansorgan inom Uppsala-Örebroregionen). Det är också viktigt att vårdgivaren beaktar och följer rekommendationer och beslut från Samverkansnämnden och dess olika grupper för att underlätta det regionala samarbetet. Beställaren ansvarar för att på landstingets hemsida tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i avtalet. Vårdgivaren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9). Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren ska integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård och följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kunskapsunderlag för landstingsgemensam rutin och dokumentation av levnadsvanor är grund för arbetet (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar). Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i landstinget i Uppsala läns godkända journalmallar för levnadsvanor eller vårdgivarens motsvarande egna journalmallar. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande samt landstingsgemensamma vårdprogram, direktiv och riktlinjer.

122 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 15 (40) Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:8) samt Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2007:19). Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i samband med åtagandet, dvs. icke förväntade händelser som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patient enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:28 med tillhörande ändringsförfattningar). Utförda Lex Maria-anmärkningar ska rapporteras i form av en kopia som skickas till landstingets kontaktperson för detta avtal. Avvikelser ska alltid kunna följas upp. Vårdgivaren ska i den mån det krävs rapportera till Patientregistret enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:26). Vårdgivaren ska medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. I uppdraget ingår att beställaren äger rätt att inhämta resultat direkt från registren. Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad och följa smittskyddsenhetens smittskydds- och hygienriktlinjer inklusive hygienregler på operationsavdelningar samt åtgärdsprogrammet mot MRSA. Vårdgivaren ska medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen. Vårdgivaren ska kontinuerligt uppdatera sina uppgifter om sin verksamhet i den nationella HSA-katalogen, Vårdinformationssystem, patientjournaler och laboratoriesystem Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska använda det elektroniska journalsystemet Cosmic. Cosmic används för såväl vårddokumentation som patientadministration. Vårdgivaren ska använda de moduler som används inom landstinget. Mer information om Cosmic finns på Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Vårdgivaren ska informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Vårdgivaren ska följa de villkor och föreskrifter som landstinget meddelar för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör landstinget och som vårdgivaren kan behöva för fullgörande av åtagandet. Vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa personuppgiftslagen (PUL), patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Vårdgivaren ska använda landstingets avvikelsehanteringssystem Medcontrol för att registrera medicinska avvikelser.

123 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 16 (40) Elektronisk patientjournal (EPJ-förvaltning) eller Primärvården (PV) ska tillhandahålla verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet samt kvalitet avseende vårdsystem, vara verksamhetens kontaktpunkt avseende frågor, beställningar och problem inom vårdsystem samt inneha kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i IT-bilagan. Akademiska laboratoriet (AL) tillhandahåller verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet och kvalitet avseende laboratoriesystem och analysmetoder, stödjer och samordnar laboratorieverksamheten i syfte att optimera rutiner och säkerställa följsamhet till det av AL godkända kvalitetssystemet, konfigurerar och installerar den analysutrustning som är godkänd av AL att användas i verksamheten och innehar kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i IT-bilagan. 7.4 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. 7.5 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 7.6 Patientens ställning Vårdval för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård i Landstinget Uppsala län innebär att patienten själv har rätt att välja vårdgivare av specialiserad ögonsjukvård i öppenvård. Vårdgivaren ska tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska vidare informera om landstingets regler om valfrihet informera om landstingets vårdgarantiregler informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden och dess kansli Informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. Vårdgivaren ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikapporganisationerna samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete ska aktivt tas tillvara. 7.7 Patientnämnden Landstingets Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för, se Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs.

124 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 17 (40) Vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. 7.8 Tolk Vårdgivare ska tillhandhålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket och till döva, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska i första hand anlita auktoriserad tolk, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med, se Upphandling. 7.9 Remisshantering Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar ska finnas hos vårdgivaren Patientenkäter Beställaren äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som beställaren bestämmer. När beställaren ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från landstinget. Beställaren äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa Målgrupper utanför Uppsala län Förutom patienter som är folkbokförda i Uppsala län eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) omfattar uppdraget även: Patienter som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Uppsala län. Patienter från andra landsting och regioner ingår i uppdraget enligt villkor i Riksavtalet för utomlänsvård och eventuella gränsavtal. Riksavtal för utomlänsvård omfattar samtliga landsting och regioner: Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län, Landstinget Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Region Skåne, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Örebro läns landsting, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting och Norrbottens läns landsting. För närvarande har Landstinget i Uppsala län gränsavtal med Stockholms läns landsting, Landstinget Västmanland och Landstinget Gävleborg.

125 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 18 (40) Patienter som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder. Auktoriserad mottagning som inte kan bereda patienter folkbokförda i Uppsala län av beställaren beslutade besöks- och vårdgarantier tillåts inte att ta emot utomlänspatienter för elektiv vård (OBS! Kan komma att ändras under avtalstiden i samband med införande av ny patientlagstiftning fr.o.m. den 1 januari 2015) 7.12 Sjukvård för asylsökande med flera Med asylsökande avses i detta avsnitt personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. Asylsökande ska erbjudas vård som inte kan anstå. Bedömning av vårdbehov ska ske av läkare. Asylsökande som inte fyllt 18 år och gömda som inte har fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är bosatta inom Uppsala län. Vårdgivaren ska följa landstingets beslut och policy angående vård till gömda flyktingar Likabehandlingspolicy Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslag 2008:567 och ska vara vägledande för vårdgivarens arbete med mångfaldsfrågor Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar och uppfylla krav i gällande lagstiftning samt landstingets riktlinjer för tillgänglighet Vårdgaranti Vårdgivaren ska tillämpa Landstinget vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier, delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt beställarens anvisningar. Vårdgivaren ska ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren ska, vid behov, bistå denna att kontakta Vårdgarantienheten, 7.16 Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med avtalet.

126 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 19 (40) Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla beställaren informerad om vem som är verksamhetschef. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Forskning och utveckling Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regelverk och rutiner för klinisk forskning inkluderande insamling av material till Uppsala biobank samt gällande regelverk för kliniska läkemedelsprövningar. Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivare ska medverka i klinisk forskning, kliniska studier och kliniska prövningar av läkemedel samt medicintekniska produkter. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen/studien/prövningen Utbildningsplatser Vårdgivaren ska tillhandahålla platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för vårdoch medicinstuderande samt till de professioner som tjänstgör hos vårdgivaren. Vårdgivaren ska i första hand ta emot studenter/elever från gymnasie-, universitets- och högskoleutbildningar inom Uppsala Län. Vårdgivaren ansvarar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och den inriktning som följer examenskraven för respektive utbildning. Den som handleder studenter/motsvarande ska ha handledarkompetens eller annan likvärdig pedagogisk utbildning enligt gällande kvalitetskriterier och avtal mellan respektive lärosäte och Landstinget i Uppsala län. I utbildningsuppdraget ingår att delta i de regelbundna handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av verksamhetsförlagd utbildning. Platser för VFU hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogrammet KliPP. Platser för läkarkandidater regleras av berörd klinik/institution. Vårdgivaren ska kontakta landstingets enhet för verksamhetsförlagd utbildning (CVU) för att få information om utbildningsåtagande och vara beredd att inom 6 månader ta emot studenter. Vårdgivaren erhåller ersättning för utbildningsplatser i enlighet med landstingets avtal. Vårdgivaren och landstingets enhet för verksamhetsförlagd utbildning (CVU) ska i särskild

127 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 20 (40) ordning skriva en överenskommelse om antalet utbildningsplatser som vårdgivaren ska tillhandahålla i proportion till verksamhetens omfattning AT-utbildning Vårdgivaren ska tillhandahålla platser för AT-läkare. Antalet platser som ska tillhandhållas ska ske i överenskommelse med ansvarig huvudman, det vill säga Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett svarar för AT-läkarens anställning och 70% av lönekostnaden, medan mottagande vårdgivare står för 30% av lönekostnaden. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att utbildningen håller den kvalitet som motsvarar Socialstyrelsens krav ST-utbildning Vårdgivare ska tillhandahålla platser för ST-läkare i proportion till verksamhetens omfattning. Om verksamhetens innehåll och patientkategorier är av avgörande betydelse för att ST-läkare ska kunna uppnå specialistkompetens är vårdgivaren skyldig att tillhandahålla kompletterande tjänstgöring för att möta detta behov. ST-läkaren har sin anställning på Akademiska sjukhuset eller Enköpings lasarett. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gäller att kompletterande tjänstgöring ska utformas i samråd med den enhet där ST-läkaren har sin anställning och baserat på de sjukhusövergripande ST-riktlinjer och regelverk som vid varje tillfälle är gällande vid Akademiska sjukhuset. ST-kontrakt för kompletterande tjänstgöring, samt överenskommelse om finansiering av tjänstgöringen, ska upprättas minst 6 månader innan planerad tjänstgöring och baserat på blanketter som tillhandahålls genom AT- och ST-avdelningen vid Akademiska sjukhuset. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gör sin kompletterande tjänstgöring ska utöver detta säkerställa att kompletterande tjänstgöring sker baserat på konkreta bestämmelser för genomförande och finansiering. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gör kompletterande tjänstgöring ska säkerställa följande: ST-läkaren och ST-läkarens namngivna handledare ska ha tid avsatt i tjänstgöringsschemat för handledningssamtal minst tre timmar per månad ST-läkaren ska ha regelbunden tid, minst fyra timmar per månad, avsatt i tjänstgöringsschemat för teoretiska studier ST-läkaren ska ha tjänstgöringstid avsatt för deltagande i internutbildning, minst en gång per månad. I ST-kontrakt för kompletterande tjänstgöring ska fastslås om ST-läkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där ST-läkaren har sin anställning, och/eller om ST-läkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där den kompletterande tjänstgöringen genomförs. Namngiven handledare, som ska vara specialistkompetent och handledarutbildad, ska utses för varje ST-läkare som gör kompletterande tjänstgöring i verksamheten. Handledaren ska ha genomgått Akademiska sjukhusets handledarutbildning och ska ha genomgått handledarutbildning under de senaste fem åren, därefter krävs ny handledarutbildning.

128 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 21 (40) Handledaren i den mottagande verksamheten ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs minst en gång per tre månader, under hela den kompletterande tjänstgöringen. Handledaren ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs med på förhand överenskomna metoder, och baserat på de instrument för bedömning av kompetensutveckling som tillhandahålls via AT och ST-avdelningen, Akademiska sjukhuset. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren får muntlig och skriftlig återkoppling, med avseende på uppnådd kompetens efter varje enskilt bedömningstillfälle, inklusive en sammanfattande bedömning i samband med att den kompletterande tjänstgöringen avslutas. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren efter avslutad tjänstgöring får intyg till Socialstyrelsen om uppnådd kompetens, på särskild blankett. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gäller Akademiska sjukhusets regelverk för finansiering av kompletterande tjänstgöring. Huvudregeln är att 50% av ST-läkarens grundlön betalas av den verksamhet i vilken STläkaren har sin anställning under de första sex månaderna. Därefter betalar den mottagande verksamheten hela lönen. För finansiering av kurskostnad för kurser som angetts i det ST-kontrakt för kompletterande tjänstgöring som upprättats mellan sändande och mottagande verksamhet, ansvarar den verksamhet i vilken ST-läkaren har sin anställning. Med kurskostnad avses kursavgift, kostnader för logi under kurstiden, för resor till och från kursorten, samt kostnad för lön under kursperioden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör kompletterande tjänstgöring ansvarar för finansiering av handledningstid för ST-läkaren och för ST-läkarens handledare. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör kompletterande tjänstgöring ansvarar vidare för finansieringen av ST-läkarens tid för teoretiska studier, för ST-läkarens tid för deltagande i internutbildning, och för den tid som åtgår för bedömning och för återkoppling av ST-läkarens kompetensutveckling under tjänstgöringstiden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör kompletterande tjänstgöring ansvarar för finansiering av den handledarutbildning som krävs för handledare som handleder ST-läkare som gör kompletterande tjänstgöring i verksamheten. Med finansiering avses finansiering av kurskostnad och lönekostnad under kurstiden Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör ska uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på beställarens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas.

129 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 22 (40) 7.22 Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande Medicinsk service - laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vårdgivaren ska ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med för landstinget gällande remissregler. Vid behov av ovanstående laboratoriemedicinska och klinisk fysiologiska undersökningar ska vårdgivaren anlita landstingets egna utförare. Lokala analyser ska utföras med av Akademiska laboratoriet rekommenderade metoder och analysinstrument. Vid behov av röntgendiagnostiska undersökningar kan vårdgivaren anlita landstingets egna utförare och utförare landstinget har avtal med. Landstingets system för dokumentation samt remisser och svar ska användas. Vårdgivaren förbinder sig att följa det kvalitetssystem och krav som finns idag och kan komma att finnas framöver för laboratorieverksamhet i landstinget (med kunskapsstöd genom Akademiska laboratoriet) Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel. Varor inom läkemedelsförmånen förskrivs med för verksamheten erhållen arbetsplatskod och innehållande förskrivarens personliga förskrivarkod (vid erhållen legitimation). Blankett för ansökan arbetsplatskod för verksamheten erhålls via läkemedelsenheten lakemedel@lul.se. Vårdgivaren ska använda Pascal vid ordination till personer med dosdispensering, se Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vid förskrivning av läkemedel i öppenvård förbinder sig vårdgivaren att, i möjligaste mån, följa den av läkemedelskommittén i Uppsala län utgivna lista över rekommenderade läkemedel, jämte övriga rekommendationer från läkemedelskommittén och beställaren. Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen beslutar läkemedelskommittén och beställaren om årligt reviderade förskrivningsmål. Dessa kan beröra olika områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Vårdgivaren ska kontinuerligt följa upp sin förskrivning och öka följsamheten till ovan nämnda måltal. Om förskrivningen avviker från rekommendationer och mål ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder.

130 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 23 (40) Vårdgivaren ska delta i de utbildningar, anordnade av läkemedelskommittén, som berör verksamheten. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till läkemedelskommittén. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt Hjälpmedel Vårdgivaren ska vid behov förskriva hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel. Vid förskrivning ska i övrigt vårdgivaren fullfölja sitt förskrivaransvar. Det åvilar vårdgivaren att tillse att förskrivarna äger förskrivarkompetens. Vårdgivaren ska i tillämpliga delar följa landstingets regelverk hjälpmedel, dvs. policy för hjälpmedelsförskrivning samt allmänna riktlinjer (framtagande av allmänna riktlinjer planeras till våren 2014). Vårdgivaren kan vid behov skriva remiss till landstingets hjälpmedelscentral som förskriver hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Landstingets patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som landstinget att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m.m. kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB) Miljökrav Följande krav gäller om vårdgivaren har fler än fyra anställda: Landstinget i Uppsala län är miljöcertifierat enligt ISO samt registrerat enligt EMAS. Avfallshantering, kemikaliehantering, transporter och energiförbrukning utgör alla viktiga miljöaspekter, vars negativa konsekvenser landstinget försöker minimera så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt. De styrande dokument som anger hur landstinget arbetar med miljöfrågor finns att hämta på I perspektivet av ovanstående ska vårdgivaren ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart ska vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete, öppet för granskning genom s.k. andraparts miljörevisioner enligt ISO från landstingets sida. Vårdgivaren ska också från driftstart ange en kontaktperson i miljöfrågor. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att målen i Landstingets miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se Arbetet ska dokumenteras och ständiga förbättringar kunna påvisas vilket innebär att det ska finnas mätbara och tidsatta mål med en tydlig ansvarsfördelning. Miljöarbetet ska följas upp internt minst en gång per år. Det är ett önskemål från Landstingets sida att vårdgivaren certifierar sin verksamhet enligt ISO

131 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 24 (40) Vårdgivaren ska årligen i samband med verksamhetsredovisning också lämna en miljöredovisning. Miljöredovisningen ska beskriva hur verksamheten bidrar till att uppfylla Landstingets miljöprogram. Speciellt ska utsläpp av koldioxid från energiförbrukning och transporter samt förbrukning av kemiska produkter redovisas Information och marknadsföring Landstinget ansvarar för att informera om det landstingsfinansierade vårdutbud som finns i länet. Ansvaret gäller förändringar i vårdutbudet, men inte förändringar i de enskilda vårdgivarnas verksamhet. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ska i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att vårdavtal slutits med landstinget genom att skriva: Verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar beställaren för informationsinsatserna. Landstinget är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. Vårdgivaren ansvarar för att de egna uppgifterna i Hälso- och sjukvårdens adresskatalog (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från beställaren. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i landstingsägda informationskanaler. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa landstingets riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se (under rubrik Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer). Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska anges att verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Det ska tydligt framgå av skyltning och informationsmaterial att mottagningen för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård som drivs i lokalen är godkänd av landstinget. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. I Landstinget i Uppsala läns grafiska manual, riktlinjer för skyltning finns rekommendationer för tillgänglighet. Vårdgivaren äger ej rätt att utan landstingets skriftliga medgivande använda sig av landstinget i eventuell annan marknadsföring. Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten som beställaren kallar till Medicinsk och ekonomisk revision Beställaren ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i allt arbete vårdgivaren utför enligt detta avtal. Beställaren äger rätt att på egen bekostnad med av beställaren anlitad medicinsk expertis, företa medicinsk revision avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet.

132 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 25 (40) Beställaren äger rätt att på egen bekostnad genom av beställaren utsedd revisor hos vårdgivaren företa ekonomisk revision, som omfattar underlagen för intäktssidan för de delar av verksamheten som omfattas av detta avtal, samt ha en dialog med vårdgivarnas egna revisorer. Vårdgivaren ska utan kostnader för beställaren biträda beställaren eller de av beställarna utsedda granskarna enligt ovan, bland annat genom att ställa erforderlig dokumentation till förfogande Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet.

133 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 26 (40) 8. VÅRDUPPDRAG SPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD 8.1 Uppdraget Verksamheten ska omfatta ögonsjukvård som ges av ögonspecialistläkare i öppenvård till både vuxna och barn. Uppdraget avser dels ett basuppdrag, dels ett antal tilläggsuppdrag. Basuppdraget är obligatoriskt för samtliga godkända verksamheter. Därutöver kan verksamheten ansöka om tilläggsuppdrag. Patienter ska tas emot utifrån medicinsk behovsbedömning och prioritering. Målet är att patienterna så långt möjligt ska slutbehandlas för de tillstånd som ingår i detta uppdrag. Varje patients individuella resurser och möjligheter att klara vård och behandling ska bedömas. Vården ska organiseras så att patienten upplever den som en helhet i den övriga vården. Vården ska präglas av hög kvalitet, lättillgänglighet samt professionellt bemötande och omhändertagande. I verksamheten ska eftersträvas hög kontinuitet i läkarbemanning. Ögonsjukdomar som kan handläggas av specialist i allmänmedicin ska hänvisas dit (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar/vårdprogram om ögonsjukvårdspecialistvård). Vårdgivare ska till andra vårdgivare av hälso- och sjukvård tillhandahålla rådgivning i individuella patientfrågor rörande ögonsjukvård. Basuppdrag: Ögonläkarmottagning Basuppdraget omfattar allmän ögonmottagning diagnostik, behandling och uppföljning av ögonsjukdomar som inte kräver subspecialistens speciella kompetens och utrustning eller omfattas av tilläggsuppdragen. Verksamheten ska kunna ta emot nybesök med eller utan remiss, akuta fall i mån av tid och resurser samt återbesök. I tillämpliga fall ska vårdprogram och nationella riktlinjer följas avseende principer för återbesök och intervall mellan eventuella återbesök. Vårdgivaren ska genomföra en kvalificerad bedömning av patientens rehabiliteringsbehov. Om rehabilitering är nödvändig ska en individuell rehabiliteringsplan upprättas enligt hälsooch sjukvårdslagen (1982:763), 3b och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:20). Hänvisning/remittering ska även ske till relevant vårdgivare. Varje patients individuella behov och resurser att klara vård och behandling ska bedömas och tillgodoses. Följande utrustning ska finnas: Spaltlampa Digital ögonbottenkamera alternativt OCT Datorperimeter Pachymeter Operationsutrustning för mindre operationer

134 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 27 (40) Tilläggsuppdrag 1: Mottagningsverksamhet för skelningspatienter för vuxna och barn Vårdtjänsten innebär utredning/behandling av vuxna och barn med skelning, dubbelseende samt andra korrelerade tillstånd. Den behandlande ögonläkaren eller ST-läkare under utbildning ska vara väl förtrogen med ögonmottagningsverksamhet för skelningspatienter. För uppdraget ska ortopist vara tillgänglig på mottagningen. Det ska finnas utrustning för ortopisk undersökning och utredning. Tilläggsuppdrag 2: Laserbehandling i ögats främre segment Vårdtjänsten innebär behandling av sjukdomar i ögats främre segment där laserbehandling krävs. Den behandlande ögonläkaren ska vara väl förtrogen med laserbehandling av ögats främre segment. Följande utrustning ska finnas: Argonlaser alternativt utrustning för selektiv lasertrabekuloplastik (SLT) YAG laser Tilläggsuppdrag 3: Laserbehandling i ögats bakre segment Vårdtjänsten innebär behandling av sjukdomar i ögats bakre segment där laserbehandling krävs inklusive behandling vid diabetesretinopati. Den behandlande ögonläkaren ska vara väl förtrogen med laserbehandling av ögats bakre segment och utföra minst 75 laserbehandlingar per läkare och år. Följande utrustning ska finnas: Optical coherence tomography (OCT) Utrustning för retinal angiografi Argonlaser Tilläggsuppdrag 4: Polikliniska operationer Vårdtjänsten innebär polikliniska operationer i tårvägarna och ögats yttre delar som sker i öppenvård. Poliklinisk åtgärd samt undersökning före och efter ska regelmässigt utföras av samma läkare. Postoperativa komplikationer/besvär, som inte kräver akutsjukhusets resurser, ska hanteras av opererande enhet fram till kl operationsdagen samt under kontorstid under hela det postoperativa förloppet. I de fall medicinskt motiverade synstörande dermatochalasis genomförs ska synfältsundersökning och fotodokumentation alltid utföras. Detta ska ske enligt reglerna för körkortsinnehav. Uppdraget omfattar inte kosmetisk kirurgi. Opererande läkare ska vid driftstart eller vid nyanställning självständigt ha utfört eller assisterat vid ett minsta antal ingrepp om 40 operationer per år. Följande utrustning ska finnas:

135 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 28 (40) Särskild lokal för operationsverksamhet Sedvanlig utrustning för operativ verksamhet Diatermi 8.2 Undantag från uppdraget Vårdtjänster som ingår i uppdraget för andra vårdval som ögonbottenfotografering för diabetiker och kataraktoperationer Sjukdomstillstånd utan ögondiagnos Rutinmässiga hälsokontroller vid hereditet för glaucom Glasutprovning Intraviterala injektioner och liknande behandlingar Botoxbehandlingar Kontaktlinskontroller Undersökningar i samband med refraktiv kirurgi Kosmetisk kirurgi 8.3 Målgrupper Generell målgrupp Vårdtjänsten omfattar huvudsakligen patienter som är folkbokförda i Uppsala län eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481). Se även punkt 7.11 Målgrupper utanför Uppsala län Avgränsning av målgruppen Basduppdrag: Ögonläkarmottagning. Målgruppen omfattar barn och vuxna. Tilläggsuppdrag 1. Mottagningsverksamhet för skelningspatienter. Mål-gruppen omfattar barn och vuxna. Tilläggsuppdrag 2: Laserbehandling i ögats främre segment. Målgruppen omfattar personer från 18 års ålder. Tilläggsuppdrag 3: Laserbehandling i ögats bakre segment. Målgruppen omfattar personer från 18 års ålder. Tilläggsuppdrag 4: Polikliniska operationer. Målgruppen omfattar barn och vuxna. 8.4 Tillgänglighet Läkare ska vara tillgänglig på mottagningen dagligen helgfri måndag till och med fredag, sammanlagt minst 30 timmar. Vårdgivaren bör vardagar kunna ta emot patienter hänvisade via Sjukvårdsrådgivningen, 1177, för akuta besök. Vårdgivarna ska under semesterperioder och i samband med helger med mellanliggande vardagar hänvisa patienterna till Sjukvårdsrådgivningen, 1177, för att upprätthålla en god tillgänglighet för akuta besök och planerad vård inom om vårdgarantins tidsgränser.

136 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 29 (40) Vårdgivaren äger inte rätt att utan beställarens medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider. 8.5 Krav på kompetens Läkare inom verksamheten ska vara specialistläkare i specialiserad ögonsjukvård enligt Socialstyrelsens godkännande. Läkare som är under utbildning till specialist i specialiserad ögonsjukvård (ST-utbildning) kan arbeta inom verksamheten under handledning av specialist i specialiserad ögonsjukvård. Medicinskt ansvarig ska ha minst tre (3) års dokumenterad erfarenhet av klinisk verksamhet inom specialiteten efter avslutad och av Socialstyrelsen godkänd specialistutbildning. Beräkning av tid för klinisk verksamhet: Arbetat minst 75% av heltid, exkl. längre ledigheter för t.ex. studier, forskning, föräldraledighet eller sjukskrivning. Medicinskt ansvarig läkare ska vara kliniskt verksam inom den auktoriserade verksamheten. 8.6 Rapportering till kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till samtliga för specialiteten relevanta kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande: Makularegistret Cancerregistret 8.7 Krav på samverkan Vårdgivaren ska samverka med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov. Med relevanta aktörer avses bland annat husläkare, annan remittent, sjukhusens ögonkliniker och andra privata ögonläkare. Det är av särskild vikt att vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete med berörda samarbetspartners för att få en sammanhållen vårdprocess. Vårdgivaren ska delta på samverkansmöten som initieras av någon samarbetspartner, eller själv ta initiativ till samverkansmöten då rutiner i vårdprocessen behöver förbättras. Vårdgivaren ska följa de rutiner som tas fram i samverkan mellan vårdgivarna. Vårdgivare ska i förekommande fall informera om patienters möjligheter att få synhjälpmedel och rehabilitering.

137 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 30 (40) 9. UPPFÖLJNING 9.1 Övergripande principer Uppföljningen syftar till att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga verksamhetssystem som vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av samliga inrapporterade uppgifter. 9.2 Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på kontaktregistering i Cosmic och vårdgivarens egen statistik. 9.3 Årlig rapportering Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse som ska rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år: Allmänt Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamhetsutveckling, innehåll, trender, tendenser och förändringar, så att det ger en god bild av verksamhetsåret. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Redovisning av hur nationella riktlinjer och regionala/lokala vårdprogram implementeras i verksamheten Rapportering till nationella kvalitetsregister (aktuella för åtagandet) Rutiner för vårdhygien, MRSA-odling, hygienrutiner på operationsavdelningar med flera Riktlinjer för sterilhantering Redovisning av dokumenterad handläggningsrutin för sjukskrivningsprocessen Redovisning av antalet genomförda placeringsveckor för studenter vid grundutbildningar inom området medicin och hälsa i förhållande till önskat antal veckor Redovisning av AT- och ST-läkare samt hur många AT- och ST-läkare som inte kunnat beredas utbildningsplats hos vårdgivaren.

138 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 31 (40) Säker hälso- och sjukvård Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet Redovisa hur verksamheten systematiskt arbetar med risk- och händelseanalyser Redovisa hur verksamheten bidrar till att uppfylla landstingets miljökrav Redovisa patientsäkerhetsberättelse Patientfokuserad hälso- och sjukvård Redovisa resultat från den nationella patientenkäten Effektiv vård Redovisa antal besök per patient och år Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Redovisa hur arbetet med kunskapsunderlaget för landstingsgemensam rutin och dokumentation av levnadsvanor integrerats i det löpande arbetet Jämlik vård Beskrivning av på vilket sätt verksamheten arbetar utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Rapportering av hur stor andel av patienterna som inte får besök inom vårdgarantins regler Rapportering av hur stor andel som inte får behandling inom vårdgarantins regler

139 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 32 (40) 10. ERSÄTTNINGSVILLKOR DRG och KVÅ-koder används som beskrivningssystem för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård. Ersättningen utbetalas efter att prestationen skett och inkluderar patientavgift. Ersättningsmodellen består av en prislista med prestationer, som i sin tur är indelade efter DRG-grupper och åtgärder (KVÅ-koder), se bilaga Diagnos och KVÅ-koder inom specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Produktionsrelaterade ersättningar Beställaren ersätter enligt nedan vårdgivaren för utförda prestationer åt patienter folkbokförda i Uppsala län. Ersättningen utbetalas efter att prestationen skett. Ersättning per behandlingstillfälle inom vårduppdraget (inkl. patientavgift) Produkt Pris (kr) Telefon läkare ögon/rådgivning och recept 250 Besök, läkare 1050 Besök, läkare, resurskrävande 1200 Besök, läkare, mycket resurskrävande 1400 Sjuksköterskebesök 350 Ortoptistbesök 700 Ögon-operation, resursnivå Ögon-operation, resursnivå Ögon-operation, resursnivå Laserbehandling, främre segment 1600 Laserbehandling, bakre segment 1800 Se Bilaga Diagnos och KVÅ-koder inom specialiserad ögonsjukvård i öppenvård för inkluderade åtgärder i varje kategori. Tilläggsersättning, Medicinsk service Neurofysiologi Myasteniutredning Elektrofysiologisk undersökning (ERG, VEP, EMG) Pris (kr) Perifer cirkulationsdiagnostik 1550 Klinisk patologi 650 Datortomografi enkelsnitt 1880 Hals- och bröstorgan, konventionell röntgen 990 Magnetisk resonanstomografi 3700 Skelett och rörelseorgan 830

140 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 33 (40) Innehållet i respektive produkt och typ av medicinsk service framgår av registreringsanvisningar som redovisas i separat dokument (Bilaga Diagnos och KVÅ-koder inom specialiserad ögonsjukvård i öppenvård). Patientavgifter är en del av beställarens ersättning till vårdgivaren och frånräknas ersättningen ovan för patienter som inte har frikort eller är avgiftsbefriade. Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i landstinget Sjukresor Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för sjukresor. Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på landstingets hemsida, Lokaler Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel. Läkemedelsförmånskostnaden debiteras månads- eller kvartalsvis Medicinsk service Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för medicinsk service som utförs inom uppdraget. Vårdgivaren erhåller tilläggsersättning för viss medicinsk service enligt prislista som kan ses under 10.1 Produktionsrelaterade ersättningar Tolk Beställaren svarar för kostnaden för språktolk eller tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt om sådan tolktjänst anlitas som har avtal med Landstinget i Uppsala län Hjälpmedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för eventuella hjälpmedel som vårdgivaren förskriver Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning kan komma att införas under avtalstiden Utomlänspatienter och utomlänsvård Vårdgivare äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och eventuella gränsavtal så länge det inte begränsar patienter från Uppsala län att få vård. Vårdgivaren ska själv enligt fullmakt från landstinget och till de behandlingsersättningar som gäller enligt denna regelbok fakturera hemlandstingen Patientavgifter De patientintäkter vårdgivaren erhåller är en del av landstingets ersättning och ska räknas av från ersättningen per behandling enligt ovan.

141 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 34 (40) Vårdgivaren ska följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller via inbetalningskort. Landstinget ersätter vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller p.g.a. högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller inte varit avgiftsbefriad. Landstinget ersätter dock inte vårdgivaren för: uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt landstingets regler uteblivna patientintäkter till följd av att patienter uteblir från bokade besök återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 20 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler). Vårdgivaren förbinder sig att anteckna i kort för högkostnadsskydd samt utfärda frikort enligt landstingets regler. Frikorten bekostas av vårdgivaren Utbildningsplatser Ersättning för utbildningsplatser (enligt punkt ) utgår enligt gällande regelverk Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättning sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa landstingets gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till landstinget via en visitfil kompatibel till landstingets system Privera, se (under rubrik Vårdgivare/Privera). Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela landstinget detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format).

142 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 35 (40) 11. SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) 11.1 Infrastruktur för IT Landstinget har en infrastruktur för kommunikation för hälso- och sjukvården i hela Uppsala län för att kommunicera med anslutna vårdgivare. Landstingets IT-system tillgängliggörs via Sjunet, men kan även tillgängliggöras via en programportal som är åtkomlig via Internet. Vissa medicinsktekniska system (MT) kräver en annan teknisk lösning som landstinget tillhandahåller. Kommunikationslösningen för MT-system är baserad på en krypterad förbindelse via Internet till landstinget. Denna anslutning ska enbart användas av de MTsystem som är överenskomna med landstinget, t.ex. EKG och FlexLab. Infrastrukturen innehåller även ett stort antal nätverksanslutna tjänster som framgår av ITbilagan IT-drift och service Landstingets avdelning för Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI) och landstingets centrala IT-avdelning svarar för drift, förvaltning och utveckling av infrastrukturen för IT. Vårdgivaren har tillgång till landstingets Internet och tillgång till Intranät i tillämpliga delar. De förändringar av IT-systemen, som krävs innan driftstart, ska vara genomförda och testade i god tid innan driftstart så att de fungerar säkert därefter IT-säkerhet Vårdgivaren ska skydda sin information mot otillbörlig åtkomst enligt lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. E-posthanteringen ska uppfylla ställda krav på sekretess och skydd mot virus.

143 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 36 (40) 12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV - specialiserad ögonsjukvård i öppenvård. Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer 12.2 Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad.

144 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 37 (40) 12.4 Öppettider Vårdgivaren ska ange mottagningens öppettider Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att beställaren ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till beställaren. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyg från myndigheter Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.6 Finansiell och ekonomisk ställning Bedömning av kreditvärdighet Kreditupplysning från Upplysningscentralen (UC) som påvisar en rating på lägst 3 eller motsvarande från annat kreditupplysningsinstitut ska bifogas. I det fall en leverantörens ekonomiska stabilitet garanteras av moderbolag, ska intyg om detta bifogas anbudet och vara undertecknad av behörig företrädare för moderbolaget. Kraven ska i detta fall på motsvarande sätt redovisas och uppfyllas av garanten. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

145 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 38 (40) Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning och lämna referens till bank, annan finansiär eller revisor. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat och tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. bevis om beviljad kredit eller koncerngaranti). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.7 Bedömning av teknisk förmåga och kapacitet Vårdgivaren ska ha minst två (2) års erfarenhet, inom de senaste fem (5) åren, av i regelboken beskriven verksamhet, antingen som företag eller som anställd inom offentlig eller privat verksamhet. Av ansökan ska framgå att ovanstående krav är uppfyllda genom presentation av vårdgivaren och erfarenhet av likvärdig verksamhet. Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker att ovanstående krav. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ansökan ska ha hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av landstinget för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Landstinget förbehåller sig även rätten att ta egna kontakter. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

146 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 39 (40) Till ansökan ska bifogas en kortfattat verksamhetsbeskrivning som visar hur sökande planerar att uppfylla villkoren i regelboken. Verksamhetsbeskrivningen ska innehålla beskrivning av - arbetssätt och metoder - tillgänglighet öppettider - verksamhetens mål - hur verksamheten arbetar med utvärdering och utveckling av arbetssätt och metoder - vilka enheter, underleverantörer verksamheten avser att samarbeta med. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t ex företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Undertecknad Vårdgivare åtar sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 6 i regelboken och därvid följa regelboken för den verksamhet som ska bedrivas. Undertecknad vårdgivare försäkrar beställaren att vårdgivaren är medveten om att beställaren kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post)

147 Dnr: UPPH2014-xxx HSS Datum: sida 40 (40) Om vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Landstinget i Uppsala län Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

148 Urval av diagnos och KVÅ-koder inom vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Landstinget i Uppsala län Gäller fr.o.m Viktig information till användaren av detta dokument: Dokument är framtaget i samband med införandet av nya avtal för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård i Landstinget i Uppsala län. Klicka på länken för att komma till Socialstyrelsens hemsida: Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem systematisk förteckning (ICD-10- SE) 1

149 Innehåll 1 Diagnos och åtgärder (KVÅ) registrering Huvuddiagnos Bidiagnos Åtgärder/KVÅ Diagnoskoder Åtgärdskoder KVÅ, uppdelat per resursnivå Tilläggsersättning gällande avancerad medicinsk service Indirekta vårdkontakter, ersätts ej i vårdvalet Ytterligare exempel på KVÅ-koder, ersätts ej i vårdvalet

150 Allmänt Uppdraget vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård i Landstinget i Uppsala län består primärt av DRG och KVÅ-koder inom specialiserad ögonsjukvård och är begränsad att omfatta DRG-koderna: Tillåtna DRG för vårdval specialiserad ögonsjukvård DRG-KOD DRG-NAMN A99O Läkarbesök sjd i nervsystemet O A99Z Läkare tel sjd i nervsystemet O B11O Primära op iris O B15O Extraokul op ej orbita O B75O Ögondiagnostik m större åtgärd O B77O Ögondiagnostik m annan åtgärd O B78O Läkemedel i ögonregionen O B80O Ögonåtgärder terapeutiska O B99O Läkarbesök ögonsjd O B99Z Läkare tel ögonsjd O C99O Läkarbesök sjd ÖNH-regionen O C99Z Läkare tel sjd ÖNH-regionen O D99O Läkarbesök andningssjd O D99Z Läkare tel andningssjd O E99O Läkarbesök cirkulationssjd O E99Z Läkare tel cirkulationssjd O F99O Läkarbesök sjd matsmältningorg O F99Z Läkare tel sjd matsmältningorg O G99O Läkarbesök lever/gallvägsjd O H99O Läkarbesök sjd muskel/skelett O H99Z Läkare tel sjd muskel/skelett O J39O Andra op hud/underhud O J99O Läkarbesök sjd hud/underhud O J99Z Läkare tel sjd hud/underhud O L99O Läkarbesök endokr/metabol sjd O L99Z Läkare tel endokr/metabol sjd O M99O Läkarbesök sjd njure/urinvägar O M99Z Läkare tel sjd njure/urinvägar O N99O Läkarbesök sjd manliga könsorg O O99O Läkarbesök gynekologisk sjd O O99Z Läkare tel gynekologisk sjd O R98O Läkarbesök blodsjukdom O R98Z Läkare tel blodsjukdom O R99O Läkarbesök myeloprolif sjd O R99Z Läkare tel myeloprolif sjd O S99O Läkarbesök infektion/hiv O 3

151 S99Z T99O T99Z U98O U98Z W09O W98O W99O W99Z X55O Y78O Y83O Läkare tel infektion/hiv O Läkarbesök psyksjd/beroende O Läkare tel psyksjd/beroende O Läkarbesök skada/förgiftning O Läkare tel skada/förgiftning O Op annan sjukvårdskontakt O Läkarbesök smärtproblem O Läkarbesök andra problem O Läkare tel andra problem O Hjälpmedelsåtgärder O Ortoptistbesök O Sköterskebesök O Ersättning utgår enligt nedanstående specifikation för delar av dessa DRG`n. De DRG som inte ingår i uppdraget ersätts inte. Inom vårdvalet ersätts endast en vårdkontakt om dagen, de åtgärder som utförs leder till ersättning på högsta nivån. D.v.s. en vårdkontakt med åtgärder på läkarbesök och läkarbesök mycket resurskrävande, får en ersättning på sistnämnda nivån. Undantag; Ortoptistbesök inom Ortoptiståtagande och ev läkarbesök inom basåtagande. Om vårdkontakten har genomförts med bara åtgärder som är klassificerade som högspecialiserade/sällanförekommande utgår ingen ersättning, inte heller för eventuell tilläggsdebitering. 4

152 1 Diagnos och åtgärder (KVÅ) registrering Detta dokument är framtaget i samband med införandet av nya avtal för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård i Landstinget i Uppsala län. 1.1 Huvuddiagnos Huvuddiagnos ska anges för samtliga läkarkontakter. Huvuddiagnos är det tillstånd för vilket patienten huvudsakligen utretts och behandlats under ett vårdtillfälle eller en annan vårdkontakt. Det är den vid besökets slut formulerade huvuddiagnosen som ska registreras och klassificeras. Om ingen klar sjukdomsdiagnos kan anges ska det viktigaste symtomet eller hälsoproblemet anges som huvuddiagnos. En patient som kontrolleras för en kronisk åkomma och som drabbats av en annan behandlingskrävande akut sjukdom får som regel den akuta sjukdomen som huvuddiagnos. För vissa vårdkontakter, ex. kontrollundersökningar efter behandlad och utläkt sjukdom, gäller särskilda klassifikationsregler. I dessa fall anges orsaken till kontakt med vården (en Z-kod) som huvuddiagnos. Sjukdomen som har behandlats och inte längre finns kvar, ska kodas som en bidiagnos. Även där man observerat och uteslutit sjukdom används Z-kod. Besök som föranleds av en komplikation till kirurgiska åtgärder eller medicinsk vård kan klassificeras med kodserien T80-T88 eller med koder som finns i slutet av organsystemkapitel i KSH97 (E89, G97, H59, H95, I97, J95, K91, M96, N99). Förgiftning av läkemedel kodas med T ATC-kod för läkemedlet + orsakskod + kod för manifestation/symtom. (Annan T-kod om ATC-koden ej är känd). Ogynnsam inverkan av läkemedel kodas med manifestation, ex. L27.0 generaliserat läkemedelsexanthem + Y ATC-kod. (Annan Y-kod om ATC-koden ej är känd). 1.2 Bidiagnos Utöver den obligatoriska huvuddiagnosen kan bidiagnoser registreras som ett eller flera tillstånd som haft betydelse för den aktuella vårdkontakten. Endast sådana diagnoser som haft relevans för vården bör registreras. 1.3 Åtgärder/KVÅ Åtgärder som utförs i samband med vårdkontakten, som dokumenteras i journalen, klassificeras och registreras enligt KVÅ. Åtgärder som inte är dokumenterade skall inte registreras. Med dokumenterad åtgärd avses att åtgärden är omnämnd i journalanteckningen för vårdkontakten. De åtgärder som påverkar DRG-grupperingen skall dokumenteras och registreras. Åtgärder som ingår i ett normalbesök behöver inte registreras. Åtgärder som inte påverkar DRG-grupperingen skall registreras enligt nedanstående specifikation i de fall de är ersättningsgrundande. KVÅ= Klassifikation av åtgärder. Beskriver bl.a. åtgärder som ligger utöver normalbesök och som har utförts, t.ex.spirometri, pricktest, läkemedelsinhalation, PC-provokation, m.m. 5

153 Följande åtgärder ingår i ett normalbesök hos läkare: Genomgång av journal Inhämtande av anamnes Rutinundersökningar som görs på merparten av patienterna inom den egna specialiteten Uppföljning/kontroll av insatt behandling Beslut om ytterligare utredning/behandling Läkemedelsförskrivning Sjukskrivning Information till och samtal med patienten och eventuellt med närstående Suturtagning och enklare omläggning Kapillär och venös provtagning (med eventuell smärtlindring) och odlingar Journaldokumentation Bilddokumentation Remiss UNS Kontakter med sjukvårdspersonal Rutinmässiga kontakter angående patienten med externa samarbetspartners Följande åtgärder ingår i ett normalbesök hos sjuksköterska: Genomgång av journal Inhämtande av anamnes Undersökning inklusive längd och vikt Uppföljning/kontroll av insatt behandling Beslut om ytterligare utredning/behandling Information till och samtal med patienten och eventuellt med närstående Suturtagning och omläggning Kapillär och venös provtagning (med eventuell smärtlindring) och odlingar Journaldokumentation Bilddokumentation Kontakter med sjukvårdspersonal Kontakter angående patienten med externa samarbetspartners 1.4 Diagnoskoder Länk: Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem systematisk förteckning (ICD-10-SE) 1.5 Åtgärdskoder KVÅ, uppdelat per resursnivå KVÅ beskriver vad man har utfört för slags medicinska åtgärder. Åtgärderna skall registreras och belasta vårdkontakt som faktureringen avser. Nedanstående KVÅ-koder leder till basuppdrag 6

154 BAS-UPPDRAG: VÅRDVAL SPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD Läkarbesök, ögonsjukvård DRG utan åtgärd (läkarbesök som enligt regelverket inte kräver specifik KVÅ-registrering) DRG-Kod Namn Fördjupning B990 C990 D990 E990 F990 G990 H990 J990 L990 M990 N990 O990 R980 R990 Läkarbesök ögonsjd O Läkarbesök sjd ÖNH-regionen O Läkarbesök andningssjd O Läkarbesök cirkulationssjd O Läkarbesök sjd matsmältningorg O Läkarbesök lever/gallvägsjd O Läkarbesök sjd muskel/skelett O Läkarbesök sjd hud/underhud O Läkarbesök endokr/metabol sjd O Läkarbesök sjd njure/urinvägar O Läkarbesök sjd manliga könsorg O Läkarbesök gynekoligisk sjd O Läkarbesök blodsjukdom O Läkarbesök myeloprolif sjd O S990 T990 U980 W980 W990 Läkarbesök infektion/hiv O Läkarbesök psyksjd/beroende O Läkarbesök skada/förgiftning O Läkarbesök smärtproblem O Läkarbesök andra problem O eller KVÅ-kod Namn Fördjupning AC008 Färgsinnestest AC010 Hertelmätning Mätning av graden av exoftalmus AC011 AC013 AC019 AC020 AC021 AC026 Keratometri Kontrastseendeundersökning Oftalmoskopi, binokulär Oftalmoskopi, direkt Oftalmoskopi, indirekt Pupilldilatation 7

155 AC027 Refraktionering Vid besök hos läkare eller ortopist innefattade även utprovning och ordination av glas AC032 Synskärpeundersökning Innefattar ej refraktionering AC034 AC041 AC048 Tryckmätning, ögon Ögonbiomikroskopi, utan kontaktglas Autorefraktometri AC050 Stereoseende, undersökning Med användande av rödgröna glas AC060 Diplopitest Test av ögonmotilitet i 9 blickriktningar CGC10 TCB10 Avlägsnande av främmande kropp i hornhinna Epilering av cilier vid trikiasis Läkarbesök, resurskrävande, ögonsjukvård KVÅ-kod Namn Fördjupning AC007 Fotografering av ögat Exteriör respektive spalt AC009 AC014 Gonioskopi Laserbiomikroskopi av ögon AC015 Lees skärm Test för dubbelseende AC017 Mätning av hornhinnetjocklek Vid glaukom AC022 Mätning av näthinnetjocklek Okulär koherent tomografi, Heidelberg Retinal Tomography (HRT) AC033 Tryckkurva, ögon Flera ögontryckmätningar görs under en och samma dag AC038 AC039 AC040 AC047 Undersökningar vid misstänkt keratokonjunctivitis sicca Utvidgat färgsinnestest med anomaloskop Ögonbiomikroskopi, med kontaktglas Skiaskopi Schirmers test och/eller break- up-time (BUP) och/eller färgning med Rose-Bengal DC002 Ögontryckssänkande åtgärd Manipulativ eller farmakologisk trycksänkande åtgärd med patienten kvar tills trycket normaliserats 8

156 TCB20 Injektion av läkemedel i ögonlock Läkemedel kan anges genom tillägg av ATC-kod XCC00 Diagnostisk spolning av tårkanaler XCK00 Synfältsundersökning Ringsynfält, Competer, Humphrey m fl Läkarbesök, mycket resurskrävande, ögonsjukvård KVÅ-kod Namn Fördjupning AC018 Neurooftalmologisk undersökning Undersökning av synfält, pupillreaktioner, motilitet, färgsinne, hornhinnesensibilitet AC031 Synfältsundersökning, manuell Goldmann m flera (ej Donders och liknande test) AC035 Ultraljudsundersökning av bulben A och/eller B-scan AC036 Ultraljudsundersökning av orbita A och/eller B-scan AC044 Ultraljudsbiomikroskopi (UBM) Ultraljudsundersökning av främre segmentet AC046 Korneal topografi AC049 Binokulärt blickfält Undersökning i Goldmannperimeter AC052 XCD20 Fluorescein-angiografi av ögonbotten Angiografi av ögonbotten Ögonbottenangiografi med färgämnet fluorescein Kontrollbesök, sjuksköterskeåtgärd, ögonsjukvård KVÅ-kod Namn Fördjupning AC031 Synfältsundersökning, manuell Goldmann m flera (ej Donders och liknande test) AC033 Tryckkurva, ögon Flera ögontryckmätningar görs under en och samma dag AC034 Tryckmätning, ögon XCK00 Synfältsundersökning Ringsynfält, Competer, Humphrey m fl 9

157 TILLÄGGSUPPDRAG: VÅRDVAL SPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD Tilläggsuppdrag 1: Ortoptistbehandling, skelningsuppdrag, utförs av ortoptist KVÅ-kod Namn Fördjupning AC025 Prismautjämning Mätning av skelvinkeln i olika blickriktningar, utprovning av prismor samt tillklippning av prismafolie AC028 Skelningsstatus Endast vid besök hos läkare eller ortopist DC010 Amblyopibehandling Övertäckning (lappbehandling) av ett öga i taget för att träna synen hos t.ex. barn med strabism GA019 Utprovning och underhåll av synkorrigerande hjälpmedel Tilläggsuppdrag 2: Laserbehandling i ögats främre segment KVÅ-kod Namn Fördjupning CJB10 Laserdiscission av sekundär katarakt eller membran CJB40 CHC05 CHD00 CHD05 Främre laserkapsulotomi Laseriridotomi Lasertrabekuloplastik Selektiv lasertrabekuloplastik Tilläggsuppdrag 3: Laserbehandling i ögats bakre segment KVÅ-kod Namn Fördjupning CKC12 Fotokoagulation av näthinna, Tilläggskod fotodynamisk teknik, se ZXC15 Tilläggsuppdrag 4: Ögonoperation, resursnivå 1 KVÅ-kod Namn Fördjupning CBA00 Incision i ögonlock CBA10 CBB00 Biopsi av ögonlock Excision eller exkokleation av kalazion CBB32 Destruktion av lokal förändring i ögonlock, tilläggskod för användande av laser eller annan teknik CBG00 CBG10 CBH00 Elektrolysepilation av cilier Kryobehandling för trikiasis Kantotomi 10

158 CBH40 CBN00 CBW99 CCA20 CCA30 CCC00 CFC15 TCC10 TCW99 Uppklippning av tarsorafi Eversionssutur av ögonlock Annan operation på ögonlock Incision i tårpunkt eller tårkanalikel Incision i tårsäck Slutning av tårpunkt eller tårkanalikel Destruktion av förändring i bindelhinna, tilläggskod för användande av laser eller annan teknik Sondering av tårpunkt eller tårkanalikel Annat mindre ingrepp i ögonregion Tilläggsuppdrag 4: Ögonoperation, resursnivå 2 KVÅ-kod Namn Fördjupning CBB10 CBB15 CBB20 CBB30 CBB99 CBC00 Excision av hud, operation för dermatokalasis Resektion av fettprolaps Resektion av hud och fettprolaps Exstirpation av tumör eller lokal Annat avlägsnande av tumör eller lokal förändring i ögonlock Sutur av ögonlock CBC10 Avlägsnande av främmande kropp i ögonlock För yttre sköljning av ögat se DC011 Ögonspolning CBC99 Annan operation vid skada på ögonlock CBD00 CBD99 CBG20 CBG99 CBH05 CBH10 CBH25 CBH99 CBN10 Rekonstruktion av ögonlock med primärsutur Annan rekonstruktion av ögonlock Rekonstruktion av ögonlockskanten vid trikiasis Annan operation för trikiasis Kantopexi Rekonstruktion av kantus, eventuellt med transplantation Tarsorafi, inkl.total tarsorafi (medial och lateral) Annan operation på kantus eller ögonlockskant Flytning och stramning av m. orbicularis occuli 11

159 CBN20 CBN30 CBN40 CBN99 Stramning av ögonlocksretraktorer Stramning canthalligament Excision av tarsus Annan ögonlocksoperation pga felställning CCD00 CCD99 CCW99 CFA00 CFA20 CFB00 CFB10 CFC00 CFW99 CGE50 CWA00 CWB00 CWC00 CWD00 CWE00 CWF00 CWW99 TCC30 Exstirpation och slutning av tårfistel Annan rekonstruktiv operation på tårvägar Annan operation på tårvägar Incision i bindehinna Biopsi av bindehinna Sutur av sår i bindehinna Avlägsnande av främmande kropp i bindehinna Exstirpation av tumör i bindehinna Annan operation på bindehinna Excision av pterygium Reoperation för sårruptur Reoperation för ytlig infektion Reoperation för djup infektion Reoperation för ytlig blödning Reoperation för djup blödning Reoperation för anastomos- eller suturinsufficiens Annan reoperation i ögonregion Intubation av tårkanal Tilläggsuppdrag 4: Ögonoperation, resursnivå 3 KVÅ-kod Namn Fördjupning CBF40 Rekonstrution för ärrektropium CBJ00 CBJ20 CBJ30 CBJ40 CBJ50 CBJ99 Lyftning av ögonlock med suturslynga Tarsomyektomi på ögonlock Rekonstruktion av levatormuskelaponeuros Resektion av levatormuskel Operation för ögonbrynsptos Annan operation för ptos 12

160 CBK00 CBK10 Korrektion av ögonlocksretraktion Operation för lagoftalmus Inkl. myotomi eller partiell excision av ögonlockets tarsalmuskel eller levatormuskel CBK99 CBL99 CCC50 CCD20 CCD30 CCD40 CCD50 CCD60 CFD00 CGE55 Annan operation för lagoftalmus eller ögonlocksretraktion Annan operation vid blerfarospasm Exstirpation av tårsäck Sutur av tårkanalikel med intubation Rekonstruktion av tårkanalikel Perkutan dakryocystorinostomi Dakryocystorinostomi med inläggande av rör Transnasal dakryocystorinostomi Rekonstruktion av bindehinnan utan transplantat Excision av pterygium med konjunktival transplantation Gäller även BAS-UPPDRAG: Telefonrådgivning DRG-KOD DRG-NAMN A99Z Läkare tel sjd i nervsystemet O B99Z Läkare tel ögonsjd O C99Z Läkare tel sjd ÖNH-regionen O D99Z Läkare tel andningssjd O E99Z Läkare tel cirkulationssjd O F99Z Läkare tel sjd matsmältningorg O H99Z Läkare tel sjd muskel/skelett O J99Z Läkare tel sjd hud/underhud O L99Z Läkare tel endokr/metabol sjd O M99Z Läkare tel sjd njure/urinvägar O O99Z Läkare tel gynekologisk sjd O R98Z Läkare tel blodsjukdom O R99Z Läkare tel myeloprolif sjd O S99Z Läkare tel infektion/hiv O T99Z Läkare tel psyksjd/beroende O U98Z Läkare tel skada/förgiftning O 13

161 Utfärdande av recept (utan besök) KVÅ-kod Namn XV008 Recept, hjälpmedelskort och livsmedelsanvisning som skickas eller inringes på patientens begäran. Telefonkontakter avseende kvalificerad hälso- och sjukvård Med kvalificerad hälso- och sjukvård i samband med telefonkontakt avses att sjukvårdspersonalen har gjort en medicinsk bedömning och fattat beslut om behandling, ändring av pågående behandling eller ytterligare utredning. Telefonkontakten ersätter på så sätt ett besök. Hit räknas också kontakter som är nödvändiga för att inhämta uppgifter från patienten för medicinska utlåtanden, t.ex. läkarutlåtanden om hälsotillstånd, men inte kontakter som bara innebär delgivning av utlåtandet. Brevkontakt med patient skall inte registreras. Utskick av tidigare ordinerat och utprovat hjälpmedel skall inte registreras inte heller vårdadministrativa kontakter som tidbokning och utskick av kallelse till en kommande vårdkontakt. 1.6 Tilläggsersättning gällande avancerad medicinsk service Åtgärder inom medicinsk service för vilka det finns koder i KVÅ som beställs i samband med besöket och som dokumenteras i journalen kan klassificeras och registreras. Nedanstående åtgärder som leder till tilläggsersättningen och förutsätter en KVÅ-registering. Neurofysiologi, tilläggsersättning 5.640:- KVÅ-kod Namn Fördjupning Myasteniutredning Neurofysiologi, tilläggsersättning 4.630:- KVÅ-kod Namn Fördjupning XCD10 Elektrofysiologisk Elektroretinografi (ERG), Visual evoked ögonundersökning potential (VEP), elektromyografi (EMG), elektrookulografi (EOG) Perifer cirkulationsdiagnostik, tilläggsersättning 1.550:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AA018 Dopplerundersökning av hjärnans kärl Klinisk patologi, tilläggsersättning 650:- KVÅ-kod Namn Fördjupning Duplex, carotis (inkl vertebralis) bilat TNX00 Punktionsbiobsi För patologi med kostnader understigande 1000:- Cytologi i samband med operation 14

162 Datortomografi enkelsnitt, tilläggsersättning 1.880:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AE003 Datortomografi, munbotten AA011 Datortomografi, hjärna Hjärna utan och med kontrast AC004 Datortomografi, orbita AA012 AA016 AA017 Datortomografi, hjärna, med intravenös kontrast Datortomografi, skallbas Datortomografi, skalle, sinus, ansiktsskelett Hals- och bröstorgan, tilläggsersättning 990:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AF053 Röntgenundersökning, hjärta och lungor (med eller utan hjärtvolymsbedömning) Magnetisk resonanstomografi, tilläggsersättning 3.700:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AA045 Magnetresonanstomografi, hjärna Hjärna AA045 Magnetresonanstomografi, hjärna Hjärna med i.v. kontrast AC016 Magnetresonanstomografi, orbita Orbita AC016 Magnetresonanstomografi, orbita Orbita med i.v. kontrast AA050 Magnetresonanstomografi, skallbas Skallbas AA050 Magnetresonanstomografi, skallbas Skallbas med i.v. kontrast AA049 Magnetresonanstomografi, sella turcica Sella med i.v. kontrast AD018 Magnetresonanstomografi, hals och larynx Neo/kranialnervsutredning pharynx, larynx, ansikte AN035 Magnetresonanstomografi, bröstryggrad Hals, övre bröstrygg/övre helrygg AN044 AN045 Magnetresonanstomografi, ländryggrad Magnetresonanstomografi, sakrum och sakroiliakaleder Skelett och Rörelseorgan, tilläggsersättning 830:- Nedre bröst och ländrygg/nedre helrygg Sacroiliacaleder KVÅ-kod Namn Fördjupning AA066 Röntgenundersökning, ansiktsskelett eller del därav (överkäke, näsben, orbita) Ansiktsskelett/överkäke/näsa /orbita AD032 Röntgenundersökning, näsans bihålor Sinus 15

163 AE008 Röntgenundersökning, käkleder Käkleder AN056 Röntgenundersökning, halsryggrad Halsryggrad AN053 Röntgenundersökning, bröstryggrad Bröstryggrad AN065 Röntgenundersökning, ländryggrad och Ländryggrad sakroiliakaleder 1.7 Indirekta vårdkontakter, ersätts ej i vårdvalet Endast tre indirekta vårdkontakter skall registreras, enligt registreringsanvisningar: XS001 Anhörigsamtal (då anhörig företräder patient) XS004 Distanskonsultation (extern kontakt mellan läkare) XS008 Konferens om patient Hälsofrämjande åtgärd, ersätts ej i vårdvalet KVÅ-kod Namn Fördjupning DV111 Enkla råd om tobaksbruk Information och korta, generella råd om tobaksbruk 1.8 Ytterligare exempel på KVÅ-koder, ersätts ej i vårdvalet Namn Konferens med patient (föräldrar räknas som patientens företrädare) Distanskonsultation Extern kontakt med läkare genom tfn, brev, remiss, där läkaren gör en medicinsk bedömning, journalanteckning och remissvar utan patientbesök. Distanskonsultationen ersätter på så sätt ett besök. Det är inte ett allmänt råd till kollega. Konsultationer inom sjukhuset/vårdenhet ska däremot inte registreras. Distanskonsultationen skall heller inte registreras som en kontakt om den leder till ett besök eller inskrivning i slutenvården Intyg, enkelt Ex. Sjukintyg, friskintyg, körkortsintyg, handikappersättning, intyg till skolor etc. Åtgärden behöver inte registreras vid Normalbesök. Ett enkelt intyg ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Enkelt intyg ska endast registreras om det kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. Intyg, omfattande Ex. LUH, rättsintyg, intyg för bostadsanpassning eller annat intyg av motsvarande omfattning. Omfattande intyg ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Omfattande intyg ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. Kod XS007 XS004 GD002 GD003 16

164 Anmälan enligt lag (socialtjänstlagen, smittskyddslagen) Anmälan enligt lag ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Anmälan enligt lag ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så ersätter ett enkelt besök Övriga anmälningar (anmälningar som ej regleras i lag, ex till läkemedelsverket) Övriga anmälningar ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Övriga anmälningar ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så ersätter ett enkelt besök GD001 GD004 17

165 IT-systembilaga 2014 sida 1 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx IT-systembilaga 2014 Vårdval Privata vårdgivare Innehållsförteckning 1. IT-SYSTEMBILAGA GENERELLA OBLIGATORISKA KRAV SITHS-KORT MED PLATS FÖR LANDSTINGETS CERTIFIKAT (HCC) IT-INFRASTRUKTUR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ADRESSREGISTER (HSA) KRAV FÖR ÅTKOMST TILL LANDSTINGETS IT-SYSTEM VIA PROGRAMPORTALEN.3 7. IT SERVICE OCH SUPPORT SERVICENIVÅ OBLIGATORISKA SYSTEM TILLGÄNGLIGA VIA PORTALEN VÅRDDOKUMENTATION OCH VÅRDADMINSTRATION (COSMIC) ÖVRIGA TJÄNSTER SOM KAN TILLHANDAHÅLLAS EFTER ÖVERENSKOMMELSE REMISS OCH SVAR (PROVBUNDEN) LOKALA ANALYSER...7 KVALITETSSYSTEM FÖR LABORATORIEVERKSAMHET EKG (MUSE) RIS/PACS RADIOLOGI (CARESTREAM) FUNKTIONSHYRA/FINANSIERING TILLÄGGSTJÄNSTER...8 Version /pr

166 IT-systembilaga 2014 sida 2 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx 1. IT-SYSTEMBILAGA Denna bilaga ska ingå i vårdavtal med vårdgivare som ska använda sig av Sammanhållen Journalföring och beskriver Landstinget i Uppsala läns (Landstinget) krav och villkor på IT-struktur. Dokumentet fastställs av IT-direktören i samverkan med Hälso- och sjukvårdsdirektör Ledtid från beställning till etablering Installation, anpassning samt utbildning kräver en tidsperiod av minst två (2) månader från att beställning har inkommit till MSI. 2. GENERELLA OBLIGATORISKA KRAV Privata vårdgivare skall använda samma IT-system som används av motsvarande verksamheter inom Landstinget. Under avtalstiden kommer utveckling av Landstingets IT-system att ske, ambitionen är att gemensamt utveckla och utnyttja IT-systemen. Kostnader och ansvar för detta skall fördelas på samma sätt som för landstingsdriven verksamhet och skall regleras enligt punkt 12 i denna bilaga. Landstinget förbinder sig att ge information om pågående och planerade förändringar som påverkar vårdgivaren. Formerna för detta överenskommes i särskild ordning. Även den nationella IT-strategin kommer att påverka utvecklingen av såväl IT-infrastruktur som framtida IT-system. 3. SITHS-KORT MED PLATS FÖR LANDSTINGETS CERTIFIKAT (HCC) Användaren ska identifiera sig med ett SITHS-kort som kan anskaffas via valfri kortutgivare, eller via Landstinget. Vid anskaffning av kort från annan kortutgivare läggs Landstingets HCC in på det befintliga kortet. Se vidare information: Beställning av SITHS-kort via Landstinget sker genom ansvarig chef till koordinator på MSI. Kortet ska användas för åtkomst till Landstinget, och då avtalet löper ut stängs Landstingets HCC ner. 4. IT-INFRASTRUKTUR Vårdgivaren ingår i, och får tillgång till, Landstingets IT-system enligt denna bilaga och förbinder sig att följa samma regler som gäller för Landstinget. Landstingets IT-system tillgängliggörs via en programportal som är åtkomlig via Internet. Vissa medicintekniska system (MT) kräver en annan teknisk lösning som Landstinget tillhandahåller. Kommunikationslösningen för MT-system är baserad på en krypterad förbindelse via Internet till Landstinget. Denna anslutning ska enbart användas av de MT-system som är överenskomna med Landstinget, t ex EKG. För mer information se punkt 11. Version /pr

167 IT-systembilaga 2014 sida 3 (8) Datum 5. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ADRESSREGISTER (HSA) Diarienummer UPPH2014-xxxx HSA är en nationell elektronisk katalogtjänst som används för att lagra och hitta adress- och kontaktinformation över organisationsgränser. I HSA finns information om organisation, enheter, funktioner samt personer. HSA utgör även underlag för olika säkerhetslösningar (ex SITHS). Organisationer med vårdval, t ex enheter som drivs på entreprenad, läggs upp i en särskild gren i huvudmannens organisation. Ansvar för underhåll och uppdatering av information ligger på huvudmannen Namnsättning Namnsättning av privata vårdenheter sker utifrån företagets registrering i bolagsregistret. Aliasnamn på mottagning kan beställas av MSI för 1177-tjänsten. 6. KRAV FÖR ÅTKOMST TILL LANDSTINGETS IT-SYSTEM VIA PROGRAMPORTALEN Vårdgivaren behöver själv tillhandahålla följande infrastruktur för åtkomst till Landstingets portal Datorer och kringutrustning Hårdvarukrav på din dator PC som uppfyller Windows 7 krav minst 4 Gb RAM minst 3 st USB portar bildskärm som klarar upplösning på minst 1024x Mjukvarukrav på din dator Operativsystem Windows 7 med Internet Explorer 9 eller senare Operativsystemet ska ha senaste säkerhetsuppdateringarna från Microsoft Uppdaterat och aktivt antivirusskydd installerat Förutsättningar för lokala installationer (installationsmedia tillhandahålles av Landstinget) se länk Net ID enligt LUL:s standard version Citrix online webb plugin enligt LUL standard version Uppdateringen för rotcertifikat (KB931125) Kringutrustning enligt LUL standard, se länk Skrivare SITHS-kortläsare Etikettskrivare Kvittoskrivare Diktafon för digital diktering Version /pr

168 IT-systembilaga 2014 sida 4 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx Internetanslutning För en normal verksamhet med upp till 20 samtidiga användare av Landstingets portal rekommenderas minst 10 Mbit fri kapacitet för Landstingets IT-system. 7. IT SERVICE OCH SUPPORT Vårdgivaren nyttjar IT-tjänster på samma villkor som Landstingets egna verksamheter. Vårdgivaren ska ha utsedda kontaktpersoner som sköter dialogen med Landstinget gällande IT support. I de fall Landstinget ska hjälpa till med installationer av lokala programvaror på vårdgivarens datorer behöver Landstingets personal administratörsrättigheter på dessa datorer samt möjlighet till fjärrstyrning. 8. SERVICENIVÅ IT SUPPORT - MEDICINSK TEKNIK, SJUKHUSFYSIK OCH IT (MSI) Tillgänglighet: - Telefon,tel nr val 2, kontorstid Omfattning: - rådgivning och beställningar - support LUL portallösning - support och inköpsråd gällande kringutrustning LUL standard 9. OBLIGATORISKA SYSTEM TILLGÄNGLIGA VIA PORTALEN Beskrivning av Landstingets testade och godkända system som utifrån etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Landstinget har tolkningsföreträde. 9.1 Vårddokumentation och vårdadminstration (COSMIC) Landstingets vårdinformationssystem för bl a vårdadministration, vårddokumentation och läkemedelshantering. Vårdgivaren skall använda Cosmic och ingå i Landstingets ITinfrastruktur för att uppnå optimal säkerhet. Följande Cosmic-moduler/funktioner ingår idag och skall användas i förkommande fall: Vårddokumentation Remiss och Svar (laboratorieanalyser, röntgen, konsultationsremiss) Läkemedel (läkemedelslista, e-recept) Vårdadministration inkl kassafunktion (faktureringsmodul) Resursplanering Digital diktering Messenger Tillväxtkurva Birth (mödravård och förlossningsjournal) Warandosering (Auricula) Version /pr

169 IT-systembilaga 2014 sida 5 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx Historisk vårdinformation samt restjournal (Kovis) Samordnad vårdplanering (Prator) Länsövergripande system för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård. Används av Landstingets slutenvård och primärvård/öppna hälso- och sjukvårdens samt kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst. Två varianter av Prator används i Uppsala län: en för somatisk vård och en för psykiatrisk vård. Systemet hanterar enligt lagen om betalningsansvar följande funktioner: o Inskrivningsmeddelande samt svar på inskrivningsmeddelande o Kallelse till vårdplanering o Samordnad vårdplan o Justering av vårdplan av tre parter (slutenvården, Landstingets primärvård/öppna hälso- och sjukvården samt kommuner) o Extrameddelanden o Utskrivningsmeddelande Spirometri (Welch Allyn Primärvård) System för registrering och lagring av lungfunktionstest Listningssystem (Huldra) System för listning av patienter i primärvård Basta (BVC statistik) System för statistik och verksamhetsuppföljning för barnhälsovård inom länet och nationellt Central konfiguration och administration av exempelvis organisationsstruktur, avtal, produkter/tjänster skall utföras av EPJ-förvaltning. SUPPORT ELEKTRONISK PATIENTJOURNAL (EPJ) Vårdgivaren ansvarar för att det finns en supportfunktion dit användarna vänder sig i första hand. Om denne inte kan lösa problemet tillhandahåller landstinget en 2:a linjessupportfunktion som inom landstinget går under benämningen vårdsystemsamordnare. De tjänster som tillhandahålls av denna funktion är: - Utbilda i vårdsystem - Vid behov skapa manualer, lathundar, SmartAss-filmer - Ge support ur ett användarperspektiv - Vid behov söka efter information/lösningar - Rapportera ärenden i det ärendehanteringssystem som finns för Cosmic - Hantera: o Användaradministration o vårdsystemdelen vid organisationsförändring - Skapa standardiserad indata för hög patientsäkerhet samt säkerställa möjlighet till utdata (uppföljningsbehov) - Förmedla ömsesidig information mellan EPJ-förvaltningen och verksamhet om förändringar, uppdateringar, störningar och annat planerat systemarbete Vårdsystemsamordnarfunktionen är tillgänglig på vardagar Support utanför vardagar Övrig tid, och i de fall vårdsystemsamordnaren inte kan nås och frågan är akut, kan kontakt tas med Cosmic support, minicall Den centrala Cosmic supporten har beredskap dygnet runt för akuta frågor. Version /pr

170 IT-systembilaga 2014 sida 6 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx Den centrala supportfunktionen: Tillgänglighet: - Telefon kontorstid, tel nr val 3 Omfattning: - Användarsupport, felanmälningar och applikationsstöd som ej har kunnat avhjälpas av vårdgivarens supportfunktion eller om behovet är av akut karaktär - Vid tekniska problem kontaktas klinikens IT-kontaktperson - Icke akuta frågor, felanmälningar eller förbättringsförslag lämnas till lokal Cosmic support som vidarebefordrar ärendet till EPJ förvaltning/projekt Övrig tid, och i de fall inte den lokala supporten kan nås Cosmic support, minicall Den centrala Cosmic supporten har beredskap dygnet runt. 10 Övriga tjänster som kan tillhandahållas efter överenskommelse 10.1 Statistik och uppföljning Landstinget bistår med tjänster för att leverera huvudsaklig statistik och uppföljning. Leveranssätt sker enligt överenskommelse. Ytterligare statistik- och uppföljningsbehov hanteras med löpande förfrågan. - Utdata Sköts av den centrala utdataenheten i samarbete med relevant förvaltningsorganisation Tar fram underlag för såväl ekonomi som verksamhetsuppföljning enligt: - Vårdavtal, ägaruppdrag - På uppdrag av Landstingsledningen och/eller Hälso- och sjukvårdsavdelningen 10.2 e-learning (PING PONG och Smart Assistans) Landstingets elektroniska utbildningar 10.3 Avvikelsehantering för patientärenden (Medcontrol) Ett system där medicinska avvikelser skall registreras. Systemet innehåller även moduler för förbättringsförslag och misstänkt läkemedelsbiverkan Landstingets webbplats (Extranätet) Landstingsintern information innefattande bl.a. riktlinjer, rutiner och PM. Vårdgivaren skall ha tillgång till tillämpliga delar och informera sig via Navet. Version /pr

171 IT-systembilaga 2014 sida 7 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx 11 KOMMUNIKATIONSLÖSNING FÖR MT-SYSTEM Nedanstående system är inte åtkomliga via programportalen, utan ansluts via en krypterad förbindelse via Internet till Landstinget i Uppsala län. Landstinget tillhandahåller krypteringsutrustningen, men Internetanslutningen är vårdgivarens ansvar att tillhandahålla. Internetanslutningen kan vara den samma som verksamheten använder för programportalen. Endast MT-system överenskomna med Landstinget får anslutas via den krypterade anslutningen Remiss och svar (provbunden) lokala analyser Remiss och svarsfunktion direkt i Cosmic (utan integrering) för analyser utförda på vårdenhet. Metod och analysutrustning rekommenderad av Akademiska Laboratoriet skall användas. Vårdgivaren förbinder sig för övrigt att använda samma kvalitetssystem som finns för laboratorieverksamhet i Landstinget (med kunskapsstöd av Akademiska laboratoriet). Kvalitetssystem för laboratorieverksamhet Laboratorieverksamheten hos vårdgivaren använder samma kvalitetssystem som all primärvård som använder Cosmic. Kvalitetssystemet omfattar behörigheter, analysmetoder och dokumentation. Support för laborerande verksamhet ges av Laboratoriesamordnare. De tjänster som tillhandahålls av denna funktion är: - Utbildning/behörighetsutförande för laborerande personal (biomedicinsk analytiker, undersköterska, sjuksköterska eller läkare) - Dokumentation tillhörande kvalitetssystemet - Service, support och hantering av ärenden som rapporteras vidare till Akademiska laboratoriet eller leverantör av förbrukningsartiklar. - Uppföljning av externkontroller och genomförande av revisioner - Information/instruktioner om förändringar, uppdateringar som påverkar verksamheten på enhetens laboratorium. Tillgänglighet: - Telefon,tel nr val 3, vardagar kl EKG (Muse) System för registrering och lagring av EKG RIS/PACS radiologi (Carestream) RIS, PACS och ARKIV används för bildhantering och arkivering av bilder. Separat överenskommelse ska ske i det fall som detta system ska användas. Version /pr

172 IT-systembilaga 2014 sida 8 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx 12 FUNKTIONSHYRA/FINANSIERING Funktionshyra är en kombination av Landstingets totala kostnader för angiven utrustning, programvaror, licenser, service/årsavgifter och tjänster. Förutsättningar funktionshyra enligt omfattning av överenskommelse i avtalet. Se vidare bilaga Funktionshyra Vårdval Privata vårdgivare 13 TILLÄGGSTJÄNSTER Vissa tjänster som finns att tillgå faktureras enligt gällande taxa alternativt timtaxa, utanför ordinarie arbetstid faktureras dubbel timtaxa. Version /pr

173 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Maj Sölvesdotter Dnr HSS Antagande av förfrågningsunderlag/regelbok avseende specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att anta förfrågningsunderlag/regelbok för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård. Förfrågningsunderlaget/regelboken ska gälla från och med den 1 april Finansiering för 2014 för vårdval specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård sker inom befintlig budgetram för vårdområdet (ansvar och 24108). Kostnaderna för vårdvalet för 2014 beräknas till 12,5 miljoner kronor. För 2015 kommer finansiering att ske inom ramen för den befintliga budgetprocessen och medel flyttas från Akademiska sjukhuset till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att Akademiska sjukhuset är ickevalsalternativ enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram förfrågningsunderlag utifrån lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) för öron-, näs- och halssjukdomar i öppenvård. Vårdvalet föreslås gälla från och med den 1 april 2014 för externa vårdgivare och den1 januari 2015 för egenregiverksamhet. I och med att vårdval införs minskar ersättningen markant för dessa vårdtjänster till Akademiska sjukhuset jämfört med tidigare. Under våren 2014 kommer därför ett projektarbete startas inom landstinget med syfte att definiera en specificerad strukturersättning till ÖNH-kliniken vid Akademiska sjukhuset. Denna ersättning ska täcka kostnader för uppdraget utanför vårdvalet, som exempelvis beredskap för högspecialiserad vård, utbildning, forskning och bemanning av jourlinjer m.m. Kostnaden för vårdval öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård för 2014 är svår att beräkna beroende på att det är omöjligt att veta hur många vårdgivare som ansluter sig till vårdvalet, vilket också innebär att det är svårt att beräkna eventuella volymförändringar. Kostnaden för motsvarande vård hos externa vårdgivare under 2013 uppgick till 12,1 miljoner kronor inklusive läkemedel. Om man utgår från den vård som utförts under 2013 och antar att vårdvolymen ökar med 5 procent samt använder vårdvalspriserna, blir kostnaden för 2014 uppskattningsvis cirka 12,5 miljoner kronor. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

174 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ett sannolikt scenario är att de vårdgivare som kan komma att ansluta sig till vårdvalet för närvarande arbetar enligt lagen om (1993:1651) läkarersättning (nationella taxan) eller enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). I en sådan situation sker det endast en förändring av avtalsform utan större volymförändringar. Det är också möjligt att det kan ske nyetableringar, vilket dock inte nödvändigtvis behöver leda till en volymökning inom vårdområdet som helhet. Bedömningen blir därför att vårdvalet kan finansieras inom befintlig budget för vårdområdet (ansvar och 24108). Enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) ska landstinget tillhandahålla ett ickevalsalternativ för den patient som inte vill eller kan välja leverantör. Exempel på ett ickevalsalternativ är egenregiverksamhet eller där det skett en fördelning av ickeväljare mellan samtliga leverantörer i valfrihetssystemet efter en i förväg uppställd turordning. Landstinget kan också välja att fördela patienterna som inte väljer leverantör efter närhetsprincipen, vilket innebär att patienten får den leverantör som ligger närmast dennes bostadsadress. För vårdval specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård föreslås Akademiska sjukhuset, dvs. egenregiverksamhet, vara ickevalsalternativet. Detta innebär att patienter som inte kan eller vill välja hänvisas till Akademiska sjukhuset. Förfrågningsunderlaget/regelboken har arbetats fram av en arbetsgrupp med representanter från hälso- och sjukvårdsavdelningen, produktionsavdelningen, ekonomiavdelningen, Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Uppsala universitet och privata vårdgivare inom berört vårdområde. Konsultföretaget Health Navigator har haft i uppdrag att leverera underlag till arbetsgruppen, t.ex. analysrapporter m.m. Det har dessutom skett en intern remissrunda med andra berörda förvaltningar och avdelningar, dvs. Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT, Akademiska laboratoriet, AToch ST-avdelningen vid Akademiska sjukhuset, Systemförvaltning EPJ, landstingets resurscentrum och Primärvården/IT. Bilagor 11 Regelbok för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Bilaga 1 IT Kopia till LLK, Upphandlingsenheten, Christina Södergren LLK, Ekonomiavdelningen, Björn Larsson LLK, Enheten för vårdavtal, Carina Bäckström LLK, HR-avdelningen, Ingrid Persson LLK, Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Ulla Andersson Akademiska sjukhuset, Lennart Persson Akademiska sjukhuset, ÖNH-kliniken, Manochehr Amani Akademiska sjukhuset, forsknings- och utbildningsdirektör Sune Larsson Lasarettet i Enköping, Thomas Ericsson Landstingets resurscentrum, Anna X Eriksson Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

175 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Systemförvaltning EPJ, Annemieke Ålenius Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT, Pernilla Rosander Akademiska laboratoriet, Maria Engedahl PV/IT, Ewy Hammarstedt Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

176 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 1 (40) VÅRDVAL UPPSALA LÄN Förfrågningsunderlag/regelbok för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Antagen av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 10 februari 2014.

177 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 2 (40) Innehållsförteckning 1. INBJUDAN BAKGRUND REGELBOK VÅRDVAL UPPHANDLINGSFORM VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE FILIAL EKONOMISK STABILITET UTESLUTNING AV LEVERANTÖR AVTAL REGELBOK TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING REGELBOKEN ÄNDRINGAR I REGELBOKEN AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ÄNDRADE ÄGAREFÖRHÅLLANDEN ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR...11 Ansvar för krav av tredje man...11 Ansvar gentemot landstinget FÖRTIDA UPPHÖRANDE ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT LANDSTINGETS RIKTLINJER OCH POLICYS VÅRDINFORMATIONSSYSTEM, PATIENTJOURNALER OCH LABORATORIESYSTEM MEDDELARFRIHET SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT PATIENTENS STÄLLNING PATIENTNÄMNDEN TOLK REMISSHANTERING PATIENTENKÄTER MÅLGRUPPER UTANFÖR UPPSALA LÄN SJUKVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE MED FLERA LIKABEHANDLINGSPOLICY TILLGÄNGLIGHET VÅRDGARANTI...18

178 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 3 (40) 7.16 PERSONAL FORSKNING OCH UTVECKLING UTBILDNINGSPLATSER AT-UTBILDNING ST-UTBILDNING ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET MEDICINSK SERVICE LABORATORIEMEDICINSKA, KLINISK FYSIOLOGISKA OCH RÖNTGENDIAGNOSTISKA UNDERSÖKNINGAR LÄKEMEDEL HJÄLPMEDEL FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING MEDICINSK OCH EKONOMISK REVISION LOKALER OCH UTRUSTNING VÅRDUPPDRAG SPECIALISERAD ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD UPPDRAGET UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET MÅLGRUPP VÅRDTJÄNST TILLGÄNGLIGHET KOMPETENS RAPPORTERING TILL KVALITETSREGISTER KRAV PÅ SAMVERKAN UPPFÖLJNING ÖVERGRIPANDE PRINCIPER PRODUKTIONSSTATISTIK ÅRLIG RAPPORTERING...29 Allmänt...29 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...29 Säker hälso- och sjukvård...30 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...30 Effektiv vård...30 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård...30 Jämlik vård...30 Hälso- och sjukvård i rimlig tid ERSÄTTNINGSVILLKOR PRODUKTIONSRELATERADE ERSÄTTNINGAR SJUKRESOR LOKALER LÄKEMEDEL MEDICINSK SERVICE TOLK HJÄLPMEDEL MÅLRELATERAD ERSÄTTNING UTOMLÄNSPATIENTER OCH UTOMLÄNSVÅRD PATIENTAVGIFTER UTBILDNINGSPLATSER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) INFRASTRUKTUR FÖR IT IT-DRIFT OCH SERVICE IT-SÄKERHET...35

179 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 4 (40) 12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN LOKALISERING ÖPPETTIDER KRAV FÖR GODKÄNNANDE...37 Ekonomisk stabilitet...37 Intyg från myndigheter FINANSIELL OCH EKONOMISK STÄLLNING...37 Bedömning av kreditvärdighet BEDÖMNING AV TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET...38

180 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 5 (40) 1. INBJUDAN Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om avtal gällande specialiserad öron-, näsoch halssjukvård i öppenvård och i omfattning och på villkor enligt fastställd regelbok. 2. BAKGRUND Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 21 oktober 2013 att genomföra en upphandling av specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS 2013-xxxx. Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram regelbok för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3. REGELBOK VÅRDVAL Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Regelbok för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård gäller från och med den 1 april Kapitel 11 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan ska skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med LOV specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård. 4. UPPHANDLINGSFORM Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box 602 Fax: UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se.

181 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 6 (40) 5. VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om vårdgivaren samt vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan vårdgivaren och beställaren. Om en vårdgivare bedriver specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. För att en vårdgivare ska få bedriva specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård inom ramen för vårdval i Landstinget i Uppsala län (beställaren), krävs att vårdgivaren godkänns av beställaren. 5.1 Filial Om vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av beställaren. Verksamheten kan även bedrivas vid en filial knuten till en godkänd mottagning. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Regelbok för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska patienter med behov av vård som saknas på filialen erbjudas vård på huvudmottagningen. Vårdgivaren ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt som huvudmottagningen. Om vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning, ska det anges i ansökan. Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning och eventuella filialer planeras vara lokaliserade. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning och filial. Om vårdgivaren vid senare tillfälle vill upprätta filial ska ny ansökan göras avseende filialen. 5.2 Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med beställaren. Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att beställaren ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till beställaren: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket).

182 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 7 (40) Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t.ex. företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare ska anges. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla kraven i regelboken. Beställarens bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. 5.3 Uteslutning av leverantör Vårdgivare kan uteslutas från deltagande i upphandlingen om man: är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande enheten kan visa detta inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av ovanstående.

183 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 8 (40) 5.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 6 i regelboken för varje mottagning och filial som ska godkännas av beställaren. 5.5 Regelbok Vårdgivaren ska åta sig att följa den vid varje tid gällande regelboken för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 5.6 Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast en månad och senaste sex månader efter erhållet godkännande från beställaren. Första driftstart genomförs tidigast den 1 april Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra beställaren att vårdgivaren är medveten om att beställaren kan återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Beställaren har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om avtalet avseende den aktuella mottagningen eller filialen har sagts upp enligt punkt 6.10 i avtalet.

184 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 9 (40) 6. AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 6.1 Avtalsparter Beställare Landstinget i Uppsala län Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Hälso- och sjukvårdsavdelningen Enheten för Telefax: Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: 6.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras vårdgivarens bedrivande av specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård ( Verksamheten ) vid följande mottagning/filial: [ange namn och adress för mottagningen/filial samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i regelboken enligt punkt 6.3 nedan. 6.3 Regelboken Villkoren för vårdgivarens bedrivande av specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård vid mottagningen/filialen framgår av regelboken för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den10 februari 2014 och gällande från och med den 1 april Regelbokens innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och regelbokens olika delar ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Vårduppdrag 6. Kapitel om Uppföljning

185 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 10 (40) 6.4 Ändringar i Regelboken Beställaren har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i regelboken. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart beställaren har fattat beslut om ändring av villkoren i regelboken ska beställaren skriftligen informera vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela beställaren att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av beställaren inom den angivna tidsfristen blir vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag beställaren angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vårdgivaren meddelar beställaren att vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller regelboken i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Beställaren förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 6.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren ånyo skicka in en ansökan om godkännande för en ny avtalsperiod. Det åligger vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 6.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. 6.7 Ändrade ägareförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till beställaren. På begäran av beställaren ska vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla avtalet. Beställaren ska därefter pröva om avtalet ska fortsätta att gälla eller om avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 6.10(f) nedan. Beställaren ska skriftligen meddela vårdgivaren om sitt beslut avseende avtalets fortsatta giltighet. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systematiska kostnader i samband med byte av ägarförhållande.

186 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 11 (40) 6.8 Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning och/eller filial så ansvara vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. 6.9 Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Landstinget ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet. Ansvar gentemot landstinget Vårdgivaren svarar gentemot landstinget enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar landstinget genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även 7.27 Försäkringar Förtida upphörande Parterna kan gemensamt besluta om förtida upphörande till tidpunkt som överenskommes. Härutöver har endera parten rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har beställaren rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från beställaren; eller (f) Ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av beställaren enligt punkt 6.7 ovan. Om avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer.

187 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 12 (40) Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad, efter det att beställaren framställt begäran härom till beställaren, lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger beställaren att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vårdgivaren. Information som lämnats till beställaren enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i regelboken gäller dock vad som har stadgats i punkt 6.4.

188 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 13 (40) 6.16 Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har beställaren rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta beställaren härför samt vidare till beställaren utge ersättning för de merkostnader beställaren fått vidkännas Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt avtalet gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avslut av ekonomiska transaktioner och avslut av patientkontakter Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn (firmatecknare) Befattning i företaget

189 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 14 (40) 7. ALLMÄNNA VILLKOR 7.1 Allmänna utgångspunkter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Ett hälsoinriktat perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Den som söker hälso- och sjukvård ska få den vård, behandling och rådgivning som bedöms relevant i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren ska bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador. Vården ska ges med respekt för alla patienters lika värde och för den enskilda människans värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Vårdgivaren ska tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Vårdgivaren ska tillhandahålla vård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 7.2 Lagar och förordningar samt landstingets riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att följa gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och landstingets egna riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Vårdgivaren ska vid behov aktivt medverka i det regionala arbetet för att utveckla samarbetet inom specialistområdet utifrån det uppdrag som finns från Samverkansnämnden (politiskt samverkansorgan inom Uppsala-Örebroregionen). Det är också viktigt att vårdgivaren beaktar och följer rekommendationer och beslut från Samverkansnämnden och dess olika grupper för att underlätta det regionala samarbetet. Beställaren ansvarar för att på landstingets hemsida tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i avtalet. Vårdgivaren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9). Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren ska integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård och följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kunskapsunderlag för landstingsgemensam rutin och dokumentation av levnadsvanor är grund för arbetet (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar). Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i landstinget i Uppsala läns godkända journalmallar för levnadsvanor eller vårdgivarens motsvarande egna journalmallar. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande samt landstingsgemensamma vårdprogram, direktiv och riktlinjer.

190 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 15 (40) Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:8) samt Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2007:19). Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i samband med åtagandet, d v s icke förväntade händelser som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patient enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:28 med tillhörande ändringsförfattningar). Utförda Lex Maria-anmärkningar ska rapporteras i form av en kopia som skickas till landstingets kontaktperson för detta avtal. Avvikelser ska alltid kunna följas upp. Vårdgivaren ska i den mån det krävs rapportera till Patientregistret enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:26. Vårdgivaren ska medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. I uppdraget ingår att beställaren äger rätt att inhämta resultat direkt från registren. Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad och följa smittskyddsenhetens smittskydds- och hygienriktlinjer inklusive hygienregler på operationsavdelningar samt åtgärdsprogrammet mot MRSA. Vårdgivaren ska medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen. Vårdgivaren ska kontinuerligt uppdatera sina uppgifter om sin verksamhet i den nationella HSA-katalogen, Vårdinformationssystem, patientjournaler och laboratoriesystem Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska använda det elektroniska journalsystemet Cosmic. Cosmic används för såväl vårddokumentation som patientadministration. Vårdgivaren ska använda de moduler som används inom landstinget. Mer information om Cosmic finns på Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Vårdgivaren ska informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Vårdgivaren ska följa de villkor och föreskrifter som landstinget meddelar för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör landstinget och som vårdgivaren kan behöva för fullgörande av åtagandet. Vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa personuppgiftslagen (PUL), patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Vårdgivaren ska använda landstingets avvikelsehanteringssystem Medcontrol för att registrera medicinska avvikelser.

191 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 16 (40) Elektronisk patientjournal (EPJ-förvaltning) eller Primärvården (PV) ska tillhandahålla verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet samt kvalitet avseende vårdsystem, vara verksamhetens kontaktpunkt avseende frågor, beställningar och problem inom vårdsystem samt inneha kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i IT-bilagan. Akademiska laboratoriet (AL) tillhandahåller verksamhetsnära service- och supportnivå av hög tillgänglighet och kvalitet avseende laboratoriesystem och analysmetoder, stödjer och samordnar laboratorieverksamheten i syfte att optimera rutiner och säkerställa följsamhet till det av AL godkända kvalitetssystemet, konfigurerar och installerar den analysutrustning som är godkänd av AL att användas i verksamheten och innehar kunskap om gällande avtal, regelböcker och ersättningsmodeller. Se vidare information i IT-bilagan. 7.4 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. 7.5 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 7.6 Patientens ställning Vårdval för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård i Landstinget Uppsala län innebär att patienten själv har rätt att välja vårdgivare av specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård. Vårdgivaren ska tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska vidare informera om landstingets regler om valfrihet informera om landstingets vårdgarantiregler informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden och dess kansli Informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. Vårdgivaren ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikapporganisationerna samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete ska aktivt tas tillvara. 7.7 Patientnämnden Landstingets Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för, se Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs.

192 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 17 (40) Vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. 7.8 Tolk Vårdgivare ska tillhandhålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket och till döva, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska i första hand anlita auktoriserad tolk, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med, se Upphandling. 7.9 Remisshantering Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar ska finnas hos vårdgivaren Patientenkäter Beställaren äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som beställaren bestämmer. När beställaren ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från landstinget. Beställaren äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa Målgrupper utanför Uppsala län Förutom patienter som är folkbokförda i Uppsala län eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) omfattar uppdraget även: Patienter som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Uppsala län. Patienter från andra landsting och regioner ingår i uppdraget enligt villkor i Riksavtalet för utomlänsvård och eventuella gränsavtal. Riksavtal för utomlänsvård omfattar samtliga landsting och regioner: Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län, Landstinget Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Region Skåne, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Örebro läns landsting, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting och Norrbottens läns landsting. För närvarande har Landstinget i Uppsala län gränsavtal med Stockholms läns landsting, Landstinget Västmanland och Landstinget Gävleborg.

193 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 18 (40) Patienter som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder. Auktoriserad mottagning som inte kan bereda patienter folkbokförda i Uppsala län av beställaren beslutade besöks- och vårdgarantier tillåts inte att ta emot utomlänspatienter för elektiv vård (OBS! Kan komma att ändras under avtalstiden i samband med införande av ny patientlagstiftning fr.o.m. den 1 januari 2015) 7.12 Sjukvård för asylsökande med flera Med asylsökande avses i detta avsnitt personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. Asylsökande ska erbjudas vård som inte kan anstå. Bedömning av vårdbehov ska ske av läkare. Asylsökande som inte fyllt 18 år och gömda som inte har fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är bosatta inom Uppsala län. Vårdgivaren ska följa landstingets beslut och policy angående vård till gömda flyktingar Likabehandlingspolicy Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslag 2008:567 och ska vara vägledande för vårdgivarens arbete med mångfaldsfrågor Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar och uppfylla krav i gällande lagstiftning samt landstingets riktlinjer för tillgänglighet Vårdgaranti Vårdgivaren ska tillämpa Landstinget vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier, delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt beställarens anvisningar. Vårdgivaren ska ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren ska, vid behov, bistå denna att kontakta Vårdgarantienheten Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med avtalet.

194 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 19 (40) Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla beställaren informerad om vem som är verksamhetschef. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Forskning och utveckling Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regelverk och rutiner för klinisk forskning inkluderande insamling av material till Uppsala biobank samt gällande regelverk för kliniska läkemedelsprövningar. Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivare ska medverka i klinisk forskning, kliniska studier och kliniska prövningar av läkemedel samt medicintekniska produkter. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen/studien/prövningen Utbildningsplatser Vårdgivaren ska tillhandahålla platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för vårdoch medicinstuderande samt till de professioner som tjänstgör hos vårdgivaren. Vårdgivaren ska i första hand ta emot studenter/elever från gymnasie-, universitets- och högskoleutbildningar inom Uppsala Län. Vårdgivaren ansvarar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och den inriktning som följer examenskraven för respektive utbildning. Den som handleder studenter/motsvarande ska ha handledarkompetens eller annan likvärdig pedagogisk utbildning enligt gällande kvalitetskriterier och avtal mellan respektive lärosäte och Landstinget i Uppsala Län. I utbildningsuppdraget ingår att delta i de regelbundna handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av verksamhetsförlagd utbildning. Platser för VFU hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogrammet KliPP. Platser för läkarkandidater regleras av berörd klinik/institution. Vårdgivaren ska kontakta landstingets enhet för verksamhetsförlagd utbildning (CVU) för att få information om utbildningsåtagande och vara beredd att inom 6 månader ta emot studenter. Vårdgivaren erhåller ersättning för utbildningsplatser i enlighet med landstingets avtal. Vårdgivaren och landstingets enhet för verksamhetsförlagd utbildning (CVU) ska i särskild

195 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 20 (40) ordning skriva en överenskommelse om antalet utbildningsplatser som vårdgivaren ska tillhandahålla i proportion till verksamhetens omfattning AT-utbildning Vårdgivaren ska tillhandahålla platser för AT-läkare. Antalet platser som ska tillhandhållas ska ske i överenskommelse med ansvarig huvudman, det vill säga Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett svarar för AT-läkarens anställning och 70% av lönekostnaden, medan mottagande vårdgivare står för 30% av lönekostnaden. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att utbildningen håller den kvalitet som motsvarar Socialstyrelsens krav ST-utbildning Vårdgivare ska tillhandahålla platser för ST-läkare i proportion till verksamhetens omfattning. Om verksamhetens innehåll och patientkategorier är av avgörande betydelse för att ST-läkare ska kunna uppnå specialistkompetens är vårdgivaren skyldig att tillhandahålla kompletterande tjänstgöring för att möta detta behov. ST-läkaren har sin anställning på Akademiska sjukhuset eller Enköpings lasarett. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gäller att kompletterande tjänstgöring ska utformas i samråd med den enhet där ST-läkaren har sin anställning och baserat på de sjukhusövergripande ST-riktlinjer och regelverk som vid varje tillfälle är gällande vid Akademiska sjukhuset. ST-kontrakt för kompletterande tjänstgöring, samt överenskommelse om finansiering av tjänstgöringen, ska upprättas minst 6 månader innan planerad tjänstgöring och baserat på blanketter som tillhandahålls genom AT- och ST-avdelningen vid Akademiska sjukhuset. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gör sin kompletterande tjänstgöring ska utöver detta säkerställa att kompletterande tjänstgöring sker baserat på konkreta bestämmelser för genomförande och finansiering. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gör kompletterande tjänstgöring ska säkerställa följande: ST-läkaren och ST-läkarens namngivna handledare ska ha tid avsatt i tjänstgöringsschemat för handledningssamtal minst tre timmar per månad. ST-läkaren ska ha regelbunden tid, minst fyra timmar per månad, avsatt i tjänstgöringsschemat för teoretiska studier. ST-läkaren ska ha tjänstgöringstid avsatt för deltagande i internutbildning, minst en gång per månad. I ST-kontrakt för kompletterande tjänstgöring ska fastslås om ST-läkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där ST-läkaren har sin anställning, och/eller om ST-läkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där den kompletterande tjänstgöringen genomförs. Namngiven handledare, som ska vara specialistkompetent och handledarutbildad, ska utses för varje ST-läkare som gör kompletterande tjänstgöring i verksamheten. Handledaren ska ha genomgått Akademiska sjukhusets handledarutbildning och ska ha genomgått handledarutbildning under de senaste fem åren, därefter krävs ny handledarutbildning.

196 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 21 (40) Handledaren i den mottagande verksamheten ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs minst en gång per tre månader, under hela den kompletterande tjänstgöringen. Handledaren ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs med på förhand överenskomna metoder, och baserat på de instrument för bedömning av kompetensutveckling som tillhandahålls via AT och ST-avdelningen, Akademiska sjukhuset. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren får muntlig och skriftlig återkoppling, med avseende på uppnådd kompetens efter varje enskilt bedömningstillfälle, inklusive en sammanfattande bedömning i samband med att den kompletterande tjänstgöringen avslutas. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren efter avslutad tjänstgöring får intyg till Socialstyrelsen om uppnådd kompetens, på särskild blankett. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gäller Akademiska sjukhusets regelverk för finansiering av kompletterande tjänstgöring. Huvudregeln är att 50% av ST-läkarens grundlön betalas av den verksamhet i vilken STläkaren har sin anställning under de första sex månaderna. Därefter betalar den mottagande verksamheten hela lönen. För finansiering av kurskostnad för kurser som angetts i det ST-kontrakt för kompletterande tjänstgöring som upprättats mellan sändande och mottagande verksamhet, ansvarar den verksamhet i vilken ST-läkaren har sin anställning. Med kurskostnad avses kursavgift, kostnader för logi under kurstiden, för resor till och från kursorten, samt kostnad för lön under kursperioden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör kompletterande tjänstgöring ansvarar för finansiering av handledningstid för ST-läkaren och för ST-läkarens handledare. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör kompletterande tjänstgöring ansvarar vidare för finansieringen av ST-läkarens tid för teoretiska studier, för ST-läkarens tid för deltagande i internutbildning, och för den tid som åtgår för bedömning och för återkoppling av ST-läkarens kompetensutveckling under tjänstgöringstiden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör kompletterande tjänstgöring ansvarar för finansiering av den handledarutbildning som krävs för handledare som handleder ST-läkare som gör kompletterande tjänstgöring i verksamheten. Med finansiering avses finansiering av kurskostnad och lönekostnad under kurstiden Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör ska uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på beställarens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas.

197 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 22 (40) 7.22 Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande Medicinsk service laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vårdgivaren ska ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med för landstinget gällande remissregler. Vid behov av ovanstående laboratoriemedicinska och klinisk fysiologiska undersökningar ska vårdgivaren anlita landstingets egna utförare. Lokala analyser ska utföras med av Akademiska laboratoriet rekommenderade metoder och analysinstrument. Vid behov av röntgendiagnostiska undersökningar kan vårdgivaren anlita landstingets egna utförare och utförare landstinget har avtal med. Landstingets system för dokumentation samt remisser och svar ska användas. Vårdgivaren förbinder sig att följa det kvalitetssystem och krav som finns idag och kan komma att finnas framöver för laboratorieverksamhet i landstinget (med kunskapsstöd genom Akademiska laboratoriet) Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel. Varor inom läkemedelsförmånen förskrivs med för verksamheten erhållen arbetsplatskod och innehållande förskrivarens personliga förskrivarkod (vid erhållen legitimation). Blankett för ansökan arbetsplatskod för verksamheten erhålls via läkemedelsenheten lakemedel@lul.se. Vårdgivaren ska använda Pascal vid ordination till personer med dosdispensering, se Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vid förskrivning av läkemedel i öppenvård förbinder sig vårdgivaren att, i möjligaste mån, följa den av läkemedelskommittén i Uppsala län utgivna lista över rekommenderade läkemedel, jämte övriga rekommendationer från läkemedelskommittén och beställaren. Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen beslutar läkemedelskommittén och beställaren om årligt reviderade förskrivningsmål. Dessa kan beröra olika områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Vårdgivaren ska kontinuerligt följa upp sin förskrivning och öka följsamheten till ovan nämnda måltal. Om förskrivningen avviker från rekommendationer och mål ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder.

198 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 23 (40) Vårdgivaren ska delta i de utbildningar, anordnade av läkemedelskommittén, som berör verksamheten. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till läkemedelskommittén. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt Hjälpmedel Vårdgivaren ska vid behov förskriva hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel. Vid förskrivning ska i övrigt vårdgivaren fullfölja sitt förskrivaransvar. Det åvilar vårdgivaren att tillse att förskrivarna äger förskrivarkompetens. Vårdgivaren ska i tillämpliga delar följa landstingets regelverk hjälpmedel, dvs. policy för hjälpmedelsförskrivning samt allmänna riktlinjer (framtagande av allmänna riktlinjer planeras till våren 2014). Vårdgivaren kan vid behov skriva remiss till landstingets hjälpmedelscentral som förskriver hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Landstingets patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som landstinget att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m.m. kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB) Miljökrav Följande krav gäller om vårdgivaren har fler än fyra anställda: Landstinget i Uppsala län är miljöcertifierat enligt ISO samt registrerat enligt EMAS. Avfallshantering, kemikaliehantering, transporter och energiförbrukning utgör alla viktiga miljöaspekter, vars negativa konsekvenser landstinget försöker minimera så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt. De styrande dokument som anger hur landstinget arbetar med miljöfrågor finns att hämta på I perspektivet av ovanstående ska vårdgivaren ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart ska vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete, öppet för granskning genom s.k. andraparts miljörevisioner enligt ISO från landstingets sida. Vårdgivaren ska också från driftstart ange en kontaktperson i miljöfrågor. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att målen i Landstingets miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se Arbetet ska dokumenteras och ständiga förbättringar kunna påvisas vilket innebär att det ska finnas mätbara och tidsatta mål med en tydlig ansvarsfördelning. Miljöarbetet ska följas upp internt minst en gång per år. Det är ett önskemål från Landstingets sida att vårdgivaren certifierar sin verksamhet enligt ISO

199 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 24 (40) Vårdgivaren ska årligen i samband med verksamhetsredovisning också lämna en miljöredovisning. Miljöredovisningen ska beskriva hur verksamheten bidrar till att uppfylla Landstingets miljöprogram. Speciellt ska utsläpp av koldioxid från energiförbrukning och transporter samt förbrukning av kemiska produkter redovisas Information och marknadsföring Landstinget ansvarar för att informera om det landstingsfinansierade vårdutbud som finns i länet. Ansvaret gäller förändringar i vårdutbudet, men inte förändringar i de enskilda vårdgivarnas verksamhet. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ska i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att vårdavtal slutits med landstinget genom att skriva: Verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar beställaren för informationsinsatserna. Landstinget är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. Vårdgivaren ansvarar för att de egna uppgifterna i Hälso- och sjukvårdens adresskatalog (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från beställaren. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i landstingsägda informationskanaler. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa landstingets riktlinjer för marknadsföring och sponsring se (under rubrik Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer). Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska anges att verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Det ska tydligt framgå av skyltning och informationsmaterial att mottagningen för specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård som drivs i lokalen är godkänd av landstinget. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. I Landstinget i Uppsala läns grafiska manual, riktlinjer för skyltning finns rekommendationer för tillgänglighet. Vårdgivaren äger ej rätt att utan landstingets skriftliga medgivande använda sig av landstinget i eventuell annan marknadsföring. Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten som beställaren kallar till Medicinsk och ekonomisk revision Beställaren ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i allt arbete vårdgivaren utför enligt detta avtal. Beställaren äger rätt att på egen bekostnad med av beställaren anlitad medicinsk expertis, företa medicinsk revision avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet.

200 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 25 (40) Beställaren äger rätt att på egen bekostnad genom av beställaren utsedd revisor hos vårdgivaren företa ekonomisk revision, som omfattar underlagen för intäktssidan för de delar av verksamheten som omfattas av detta avtal samt ha en dialog med vårdgivarnas egna revisorer. Vårdgivaren ska utan kostnader för beställaren biträda beställaren eller de av beställarna utsedda granskarna enligt ovan, bland annat genom att ställa erforderlig dokumentation till förfogande Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet.

201 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 26 (40) 8. VÅRDUPPDRAG SPECIALISERAD ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD 8.1 Uppdraget Verksamheten ska omfatta öron-, näs och halssjukvård (nedan benämnd ÖNH-) som ges av ÖNH-specialistläkare i öppenvård till både vuxna och barn. Patienter ska tas emot utifrån medicinsk behovsbedömning och prioritering. Målet är att patienterna så långt möjligt ska slutbehandlas för de tillstånd som ingår i detta uppdrag. Varje patients individuella resurser och möjligheter att klara vård och behandling ska bedömas och tillgodoses. Verksamheten omfattar diagnostik, behandling och uppföljning av ÖNH- sjukdomar med undantag för de patienter som behöver akutsjukhusens resurser, kompetens och utrustning för behandling. Hörselundersökningar/utredningar ingår i basuppdraget antingen genom att audionom är knuten till mottagningen alternativt att möjlighet att remittera till audionom är säkerställd. ÖNH- sjukdomar som kan handläggas av specialist i allmänmedicin ska hänvisas dit (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar/vårdprogram om öron-, näs- och halssjukdomar. Vårdgivare ska till andra vårdgivare av hälso- och sjukvård tillhandahålla rådgivning i individuella patientfrågor rörande öron-, näs- och halssjukvård. I verksamheten ska eftersträvas hög kontinuitet i läkarbemanning. I tillämpliga fall ska vårdprogram och nationella riktlinjer följas avseende principer för återbesök och intervall mellan eventuella återbesök. Vårdgivaren ska genomföra en kvalificerad bedömning av patientens rehabiliteringsbehov. Om rehabilitering är nödvändig ska en individuell rehabiliteringsplan upprättas enligt hälsooch sjukvårdslagen (1982:763), 3b och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:20). Hänvisning/remittering ska även ske till relevant vårdgivare. Uppdraget innehåller två delar: Basuppdrag Tilläggsuppdrag: Dagkirurgi, operation tonsiller/adenoid 8.2 Undantag från uppdraget Fonokirurgi Otokirurgi med undantag för myringoplastik Skallbas- och hypofyskirurgi Behandling av maligna tumörer Vårdtjänster som ingår i uppdraget för andra vårdval 8.3 Målgrupp Vårdtjänsten omfattar huvudsakligen patienter som är folkbokförda i Uppsala län eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481). Se även punkt 7.11 Målgrupper utanför Uppsala län

202 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 27 (40) 8.4 Vårdtjänst Basuppdrag: Verksamheten ska kunna ta emot nybesök med eller utan remiss, akuta fall i mån av tid och resurser samt återbesök. Krav på utrustning/resurser: Otomikroskop Flexibelt laryngoskop/endoskopisk utrustning för undersökning av näsa, epifarynx, hypofarynx och larynx Poliklinisk op utrustning Video Frenzel Tilläggsuppdrag: Dagkirurgi Uppdraget omfattar dagkirurgiska operationer, som operation tonsiller/adenoid m.m. enligt bilaga. Krav på utrustning/resurser: Tillgång till anestesiologisk och i förekommande fall barnanestesiologisk kompetens och utrustning enligt riktlinjer från Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) Resurser för postoperativ övervakning Riktlinjer och rutiner för sterilhantering Postoperativa komplikationer/besvär, som inte kräver akutsjukhusets resurser, ska hanteras av opererande enhet fram till kl operationsdagen samt under kontorstid under hela det postoperativa förloppet Skriftlig information till aktuellt akutsjukhus för ev. omhändertagande av operativa och postoperativa komplikationer som kan uppstå och ej kan hanteras lokalt. Vårdgivaren ska genomföra och redovisa en riskbedömning om vilka resurser som kan komma att behöva tas i anspråk utifrån planerad volym. Bedömningen ska även omfatta ev. planerade utomlänspatienter Undersökningar som utförs inom enheten, före och efter dagkirurgisk åtgärd, bör utföras av samma läkare som utför åtgärden 8.5 Tillgänglighet Läkare ska vara tillgänglig på mottagningen dagligen helgfri måndag till och med fredag, sammanlagt minst 30 timmar. Vårdgivaren bör vardagar kunna ta emot patienter hänvisade via Sjukvårdsrådgivningen, 1177, för akuta besök. Vårdgivarna ska under semesterperioder och i samband med helger med mellanliggande vardagar hänvisa patienterna till Sjukvårdsrådgivningen, 1177, för att upprätthålla en god tillgänglighet för akuta besök och planerad vård inom om vårdgarantins tidsgränser. Vårdgivaren äger inte rätt att utan beställarens medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider.

203 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 28 (40) 8.6 Kompetens Basuppdrag och tilläggsuppdrag: Läkare inom verksamheten ska vara specialistläkare i ÖNH-sjukvård enligt Socialstyrelsens godkännande. Läkare som är under utbildning till specialist i ÖNHsjukvård/allmänläkare (ST-utbildning) kan arbeta inom verksamheten under handledning av ÖNH-specialist. Medicinskt ansvarig för basuppdraget ska ha minst tre (3) års dokumenterad erfarenhet av klinisk verksamhet inom specialiteten efter avslutad och av Socialstyrelsen godkänd specialistutbildning. Medicinskt ansvarig för tilläggsuppdraget ska ha minst tre (3) års dokumenterad erfarenhet av klinisk verksamhet inom tilläggsuppdraget efter avslutad och av Socialstyrelsen godkänd specialistutbildning. Beräkning av tid för klinisk verksamhet: Arbetat minst 75% av heltid, exkl. längre ledigheter för t.ex. studier, forskning, föräldraledighet, eller sjukskrivning. Medicinskt ansvarig läkare ska vara kliniskt verksam inom den auktoriserade verksamheten. Tilläggsuppdrag dagkirurgi, operation tonsiller/adenoid: Operatör hos vårdgivaren ska vid driftstart eller nyanställning självständigt ha utfört eller assisterat vid minst 200 operationer och den som har sin huvudsakliga verksamhet inom detta uppdrag ska utföra minst 200 operationer årligen inom uppdraget och minst 20 ingrepp per år av varje aktuellt typingrepp som utförs. Specialistläkare i anestesiologi enligt Socialstyrelsens godkännande 8.7 Rapportering till kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till samtliga för specialiteten relevanta kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande: Kvalitetsregister för tonsilloperation Kvalitetsregister för rörbehandling Kvalitetsregister för septumplastik Kvalitetsregister för myringoplastik Kvalitetsregister för otoskleros 8.8 Krav på samverkan Vårdgivaren ska samverka med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov. Med relevanta aktörer avses bland annat husläkare, annan remittent, sjukhusens öron-, näsa- och halskliniker, andra privata vårdgivare inom öron-, näsa- och halssjukvård, hörselvård, logoped och sjukgymnast. Det är av särskild vikt att vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete med berörda samarbetspartners för att få en sammanhållen vårdprocess.

204 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 29 (40) Vårdgivaren ska delta på samverkansmöten som initieras av någon samarbetspartner, eller själv ta initiativ till samverkansmöten då rutiner i vårdprocessen behöver förbättras. Vårdgivaren ska följa de rutiner som tas fram i samverkan mellan vårdgivarna. 9. UPPFÖLJNING 9.1 Övergripande principer Uppföljningen syftar till att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga verksamhetssystem som vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning utifrån kvalitetsperspektivet sker med hjälp av medicinska revisioner. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av samtliga inrapporterade uppgifter. 9.2 Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på kontaktregistrering i Cosmic och vårdgivarens egen statistik. 9.3 Årlig rapportering Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse som ska rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år: Allmänt Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamhetsutveckling, innehåll, trender, tendenser och förändringar, så att det ger en god bild av verksamhetsåret. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Redovisning av hur nationella riktlinjer och regionala/lokala vårdprogram implementeras i verksamheten Rapportering till nationella kvalitetsregister (aktuella för åtagandet) Rutiner för vårdhygien, MRSA-odling, hygienrutiner på operationsavdelningar med flera Riktlinjer för sterilhantering Redovisning av dokumenterad handläggningsrutin för sjukskrivningsprocessen Redovisning av antalet genomförda placeringsveckor för studenter vid grundutbildningar inom området medicin och hälsa i förhållande till önskat antal veckor Redovisning av AT- och ST-läkare samt hur många AT- och ST-läkare som inte kunnat beredas utbildningsplats.

205 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 30 (40) Säker hälso- och sjukvård Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet Redovisa hur verksamheten systematiskt arbetar med risk- och händelseanalyser Redovisa hur verksamheten bidrar till att uppfylla landstingets miljökrav Redovisa patientsäkerhetsberättelse Patientfokuserad hälso- och sjukvård Redovisa resultat från den nationella patientenkäten Effektiv vård Redovisa antal besök per patient och år Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Redovisa hur arbetet med kunskapsunderlaget för landstingsgemensam rutin och dokumentation av levnadsvanor integrerats i det löpande arbetet Jämlik vård Beskrivning av på vilket sätt verksamheten arbetar utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Rapportering av hur stor andel av patienterna som inte får besök inom vårdgarantins regler Rapportering av hur stor andel som inte får behandling inom vårdgarantins regler

206 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 31 (40) 10. ERSÄTTNINGSVILLKOR DRG och KVÅ-koder används som beskrivningssystem för specialiserad öron-, näs-och halssjukvård i öppenvård. Ersättningen utbetalas när prestationen skett och inkluderar patientavgift. Ersättningsmodellen består av en prislista med prestationer, som i sin tur är indelade efter DRG-grupper och åtgärder (KVÅ-koder), se bilaga Diagnos och KVÅ-koder i specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Produktionsrelaterade ersättningar Beställaren ersätter enligt nedan vårdgivaren för utförda prestationer åt patienter folkbokförda i Uppsala län. Ersättningen utbetalas när prestationen skett. Ersättning per behandlingstillfälle inom vårduppdraget (inkl. patientavgift) Produkt Pris (kr) Telefon läkare ÖNH/rådgivning och recept 250 Besök, läkare 840 Besök, läkare, resurskrävande Besök, läkare, mycket resurskrävande Besök, läkare, ytterst resurskrävande ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp ÖNH-operation, grupp Se Bilaga Diagnos och KVÅ-koder inom specialiserad öron-, näsa- och halssjukvård i öppenvård för inkluderade åtgärder i varje kategori.

207 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 32 (40) Tilläggsersättning Medicinsk service Pris (kr) Endoskopi Arbetsfysiologi Hjärtdiagnostik EKG 650 Lungfunktionsdiagnostik Mag- och tarmundersökning Neurofysiologi Non-invasiv hjärtdiagnostik Perifer cirkulationsdiagnostik Sömnapnéundersökning Klinisk patologi 650 Datortomografi enkelsnitt Datortomografi multislice & 3D Hals- och bröstorgan, konventionell röntgen 990 Magnetisk resonanstomografi Magtarmkanal och bukorgan Nuklearmedicinska undersökningar Skelett och rörelseorgan 830 Ultraljud Tilläggsersättning Anestesi Extra resurskrävande anestesi med luftvägskontroll av läkare Pris (kr) Anestesi med luftvägskontroll Sedering / analgesi i spontanandning med anestesipersonal 500 Innehållet i respektive produkt, typ av medicinsk service, anestesi och sedering framgår av registreringsanvisningar som redovisas i separat dokument (se Bilaga Diagnos och KVÅkoder i specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård). Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i landstinget Sjukresor Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för sjukresor. Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på landstingets hemsida, se

208 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 33 (40) 10.3 Lokaler Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel. Läkemedelsförmånskostnaden debiteras månads- eller kvartalsvis Medicinsk service Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för medicinsk service som utförs inom uppdraget. Vårdgivaren erhåller tilläggsersättning för viss medicinsk service enligt prislista som kan ses under 10.1 Produktionsrelaterade ersättningar Tolk Beställaren svarar för kostnaden för språktolk eller tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt om sådan tolktjänst anlitas som har avtal med Landstinget i Uppsala län Hjälpmedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för eventuella hjälpmedel som vårdgivaren förskriver Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning kan komma att införas under avtalstiden Utomlänspatienter och utomlänsvård Vårdgivare äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och eventuella gränsavtal så länge det inte begränsar patienter från Uppsala län att få vård. Vårdgivaren ska själv enligt fullmakt från landstinget och till de behandlingsersättningar som gäller enligt denna regelbok fakturera hemlandstingen Patientavgifter De patientintäkter vårdgivaren erhåller är en del av landstingets ersättning och ska räknas av från ersättningen per behandling enligt ovan. Vårdgivaren ska följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller via inbetalningskort. Landstinget ersätter vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller p.g.a. högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller inte varit avgiftsbefriad. Landstinget ersätter dock inte vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift (enligt landstingets regler) uteblivna patientintäkter till följd av att patienter uteblir från bokade besök återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 20 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler).

209 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 34 (40) Vårdgivaren förbinder sig att anteckna i kort för högkostnadsskydd samt utfärda frikort enligt landstingets regler. Frikorten bekostas av vårdgivaren Utbildningsplatser Ersättning för utbildningsplatser (enligt punkt ) utgår enligt gällande regelverk Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättning sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa landstingets gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till landstinget via en visitfil kompatibel till landstingets system Privera, se (under rubrik Vårdgivare/Privera). Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela landstinget detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format).

210 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 35 (40) 11. SYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT) 11.1 Infrastruktur för IT Landstinget har en infrastruktur för kommunikation för hälso- och sjukvården i hela Uppsala län för att kommunicera med anslutna vårdgivare. Landstingets IT-system tillgängliggörs via Sjunet, men kan även tillgängliggöras via en programportal som är åtkomlig via Internet. Vissa medicinsktekniska system (MT) kräver en annan teknisk lösning som landstinget tillhandahåller. Kommunikationslösningen för MT-system är baserad på en krypterad förbindelse via Internet till landstinget. Denna anslutning ska enbart användas av de MTsystem som är överenskomna med landstinget, t.ex. EKG och FlexLab. Infrastrukturen innehåller även ett stort antal nätverksanslutna tjänster som framgår av ITbilagan IT-drift och service Landstingets avdelning för Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI) och landstingets centrala IT-avdelning svarar för drift, förvaltning och utveckling av infrastrukturen för IT. Vårdgivaren har tillgång till landstingets Internet och tillgång till Intranät i tillämpliga delar. De förändringar av IT-systemen, som krävs innan driftstart, ska vara genomförda och testade i god tid innan driftstart så att de fungerar säkert därefter IT-säkerhet Vårdgivaren ska skydda sin information mot otillbörlig åtkomst enligt lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. E-posthanteringen ska uppfylla ställda krav på sekretess och skydd mot virus.

211 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 36 (40) 12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV - specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård. Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer 12.2 Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad.

212 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 37 (40) 12.4 Öppettider Vårdgivaren ska ange mottagningens öppettider Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att beställaren ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till beställaren. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyg från myndigheter Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.6 Finansiell och ekonomisk ställning Bedömning av kreditvärdighet Kreditupplysning från Upplysningscentralen (UC) som påvisar en rating på lägst 3 eller motsvarande från annat kreditupplysningsinstitut ska bifogas. I det fall en leverantörens ekonomiska stabilitet garanteras av moderbolag, ska intyg om detta bifogas anbudet och vara undertecknad av behörig företrädare för moderbolaget. Kraven ska i detta fall på motsvarande sätt redovisas och uppfyllas av garanten. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

213 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 38 (40) Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning och lämna referens till bank, annan finansiär eller revisor. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat och tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. bevis om beviljad kredit eller koncerngaranti). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 12.7 Bedömning av teknisk förmåga och kapacitet Vårdgivaren ska ha minst två (2) års erfarenhet, inom de senaste fem (5) åren, av i regelboken beskriven verksamhet, antingen som företag eller som anställd inom offentlig eller privat verksamhet. Av ansökan ska framgå att ovanstående krav är uppfyllda genom presentation av vårdgivaren och erfarenhet av likvärdig verksamhet. Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker att ovanstående krav. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ansökan ska ha hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av landstinget för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Landstinget förbehåller sig även rätten att ta egna kontakter. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

214 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 39 (40) Till ansökan ska bifogas en kortfattat verksamhetsbeskrivning som visar hur sökande planerar att uppfylla villkoren i regelboken. Verksamhetsbeskrivningen ska innehålla beskrivning av - arbetssätt och metoder - tillgänglighet öppettider - verksamhetens mål - hur verksamheten arbetar med utvärdering och utveckling av arbetssätt och metoder - vilka enheter, underleverantörer verksamheten avser att samarbeta med. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t ex företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Undertecknad Vårdgivare åtar sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 6 i regelboken och därvid följa regelboken för den verksamhet som ska bedrivas. Undertecknad Vårdgivare försäkrar beställaren att vårdgivaren är medveten om att beställaren kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post)

215 Dnr: UPPH2013-xxx HSS Datum: sida 40 (40) Om vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Landstinget i Uppsala län Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A, Uppsala Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

216 Urval av diagnos och KVÅ-koder inom vårdval specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Landstinget i Uppsala län Gäller fr.o.m Viktig information till användaren av detta dokument: Dokument är framtaget i samband med införandet av nya avtal för Vårdval specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, Landstinget i Uppsala län. Klicka på länken för att komma till Socialstyrelsens hemsida: Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem systematisk förteckning (ICD-10-SE) 1

217 Innehåll 1 Diagnos och åtgärder (KVÅ) registrering Huvuddiagnos Bidiagnos Åtgärder/KVÅ Diagnoskoder Åtgärdskoder KVÅ, uppdelat per resursnivå Tilläggsersättning för narkos Tilläggsersättning gällande avancerad medicinsk service Indirekta vårdkontakter, ersätts ej i vårdvalet Ytterligare exempel på KVÅ-koder Registrering av samtal gällande livsstil

218 Allmänt Uppdraget vårdval specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård i Landstinget i Uppsala län består primärt av DRG och KVÅ-koder inom specialiserad öron-, näs- och halssjukvård och är begränsad att omfatta DRG-koderna: Tillåtna DRG för vårdval specialiserad öron-, näs- och halssjukvård DRG-Kod DRG-Namn A99O Läkarbesök sjd i nervsystemet O A99Z Läkare tel sjd i nervsystemet O C08O Op spottkörtel ej avlägsnande O C10O Op bihålor O C15O Div op öra näsa mun hals O C16O Div små op öra näsa mun hals O C17O Op för sömnapnésyndrom O C18O Näsplastik O C22O Op tons/aden O C29O Andra op öra näsa mun hals, O C50O Op munhåla O C70O Endoskopi övre luftvägar O C75O ÖNH-åtgärder större O C76O Sömnapnéutredning O C77O Undersökning dysfagi O C78O ÖNH-biopsier O C79O ÖNH-incisioner/suturer O C80O ÖNH-åtgärder övriga O C83O Audiometri resurskrävande O C84O Audiometri övrig O C99O Läkarbesök sjd ÖNH-regionen O C99Z Läkare tel sjd ÖNH-regionen O D75O Lungfunktionsundersökn O D77O Lungmedicinska åtgärder O D99O Läkarbesök andningssjd O D99Z Läkare tel andningssjd O E86O Kärlbiopsier O F99O Läkarbesök sjd matsmältningorg O F99Z Läkare tel sjd matsmältningorg O G99O Läkarbesök lever/gallvägsjd O H78O Punktionsbiopsi muskel/mjukdel O H79O Mjukdelsincisioner mindre O H99O Läkarbesök sjd muskel/skelett O H99Z Läkare tel sjd muskel/skelett O J20O Plastikkir hud/underhud O J39O Andra op hud/underhud O J76O Hudingrepp andra större O J77O Hudexcision huvud-hals o stor O J78O Hudexcision o biopsi, övrig O 3

219 J79O J99O J99Z L99O L99Z R05O R98O R98Z R99O S99O S99Z T01O T99O T99Z W09O W98O W99O W99Z X35O X36O X41O Hudingrepp övriga O Läkarbesök sjd hud/underhud O Läkare tel sjd hud/underhud O Läkarbesök endokr/metabol sjd O Läkare tel endokr/metabol sjd O Andra op blodbildande organ O Läkarbesök blodsjukdom O Läkare tel blodsjukdom O Läkarbesök myeloprolif sjd O Läkarbesök infektion/hiv O Läkare tel infektion/hiv O Op psyk sjd eller beroende O Läkarbesök psyksjd/beroende O Läkare tel psyksjd/beroende O Op annan sjukvårdskontakt O Läkarbesök smärtproblem O Läkarbesök andra problem O Läkare andra problem O Allergi-immunbristutr m provok O Allergi-immunbristutr O Nuklearmed diagnostik O Ersättning utgår enligt nedanstående specifikation för delar av dessa DRG. De DRG som inte ingår i uppdraget ersätts inte. Inom vårdvalet ersätts endast en vårdkontakt om dagen. De åtgärder som utförs leder till ersättning på högsta nivån, dvs. en vårdkontakt med åtgärder på läkarbesök och läkarbesök ytterst resurskrävande, får en ersättning på sistnämnda nivån. KVÅ-koder som leder till ÖNH-operationer i grupp 3 t.o.m. 13 har högre ordning än basåtagandets KVÅ-koder. Om vårdkontakten har genomförts med bara åtgärder som är klassificerade som högspecialiserade/sällanförekommande utgår ingen ersättning, inte heller för eventuell tilläggsdebitering. 4

220 1 Diagnos och åtgärder (KVÅ) registrering Detta dokument är framtaget i samband med införandet av nya avtal för vårdval specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, Landstinget i Uppsala län. 1.1 Huvuddiagnos Huvuddiagnos ska anges för samtliga läkarkontakter. Huvuddiagnos är det tillstånd för vilket patienten huvudsakligen utretts och behandlats under ett vårdtillfälle eller en annan vårdkontakt. Det är den vid besöket slut formulerade huvuddiagnosen som ska registreras och klassificeras. Om ingen klar sjukdomsdiagnos kan anges ska det viktigaste symtomet eller hälsoproblemet anges som huvuddiagnos. En patient som kontrolleras för en kronisk åkomma och som drabbats av en annan behandlingskrävande akut sjukdom får som regel den akuta sjukdomen som huvuddiagnos. För vissa vårdkontakter, t.ex. kontrollundersökningar efter behandlad och utläkt sjukdom, gäller särskilda klassifikationsregler. I dessa fall anges orsaken till kontakt med vården (en Z-kod) som huvuddiagnos. Sjukdomen som har behandlats och inte längre finns kvar, ska kodas som en bidiagnos. Även där man observerat och uteslutit sjukdom används Z-kod. Besök som föranleds av en komplikation till kirurgiska åtgärder eller medicinsk vård kan klassificeras med kodserien T80-T88 eller med koder som finns i slutet av organsystemkapitel i KSH97 (E89, G97, H59, H95, I97, J95, K91, M96, N99). Förgiftning av läkemedel kodas med T ATC-kod för läkemedlet + orsakskod + kod för manifestation/symtom. (Annan T-kod om ATC-koden ej är känd). Ogynnsam inverkan av läkemedel kodas med manifestation, ex. L27.0 generaliserat läkemedelsexanthem + Y ATC-kod. (Annan Y-kod om ATC-koden ej är känd). 1.2 Bidiagnos Utöver den obligatoriska huvuddiagnosen kan som bidiagnoser registreras ett eller flera tillstånd som haft betydelse för den aktuella vårdkontakten. Endast sådana diagnoser som haft relevans för vården bör registreras. 1.3 Åtgärder/KVÅ Åtgärder som utförs i samband med vårdkontakten, som dokumenteras i journalen, klassificeras och registreras enligt KVÅ. Åtgärder som inte är dokumenterade skall inte registreras. Med dokumenterad åtgärd avses att åtgärden är omnämnd i journalanteckningen för vårdkontakten. De åtgärder som påverkar DRG-grupperingen skall dokumenteras och registreras. Åtgärder som ingår i ett normalbesök behöver inte registreras. Åtgärder som inte påverkar DRG-grupperingen skall registreras enligt nedanstående specifikation i de fall de är ersättningsgrundande. KVÅ= Klassifikation av åtgärder. Beskriver bl.a. åtgärder som ligger utöver normalbesök och som har utförts, t.ex. spirometri, pricktest, läkemedelsinhalation, PC-provokation, m.m. 5

221 Följande åtgärder ingår i ett normalbesök hos läkare: Genomgång av journal Inhämtande av anamnes Rutinundersökningar som görs på merparten av patienterna inom den egna specialiteten Uppföljning/kontroll av insatt behandling Beslut om ytterligare utredning/behandling Läkemedelsförskrivning Sjukskrivning Information till och samtal med patienten och eventuellt med närstående Suturtagning och enklare omläggning Kapillär och venös provtagning (med eventuell smärtlindring) och odlingar Journaldokumentation Bilddokumentation Remiss UNS Kontakter med sjukvårdspersonal Rutinmässiga kontakter angående patienten med externa samarbetspartners 1.4 Diagnoskoder Länk: Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem systematisk förteckning (ICD-10-SE) 1.5 Åtgärdskoder KVÅ, uppdelat per resursnivå KVÅ beskriver vad man har utfört för slags medicinska åtgärder. Åtgärderna skall registreras och belasta det vårdkontakt som faktureringen avser. Nedanstående DRG eller KVÅ-koder leder till basuppdrag BAS-UPPDRAG: VÅRDVAL SPECIALISERAD ÖNH-SJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD Läkarbesök, ÖNH-sjukvård DRG utan åtgärd (läkarbesök som enligt regelverket inte kräver specifik KVÅ-registrering) DRG-kod Namn Fördjupning A99O Läkarbesök sjd i nervsystemet O C99O Läkarbesök sjd ÖNH-regionen O D99O E99O F99O G99O H99O J99O L99O M99O R98O Läkarbesök andningssjd O Läkarbesök cirkulationssjd O Läkarbesök sjd matsmältningsorg O Läkarbesök lever/gallvägsjd O Läkarbesök sjd muskel/skelett O Läkarbesök sjd hud/underhud O Läkarbesök endokr/metabol sjd O Läkarbesök sjd njure/urinvägar O Läkarbesök blodsjukdom O 6

222 R99O S99O T99O U98O W98O W99O Läkarbesök myeloprolif sjd O Läkarbesök infektion/hiv O Läkarbesök psyksjd/beroende O Läkarbesök skada/förgiftning O Läkarbesök smärtproblem O Läkarbesök andra problem O Eller KVÅ-kod Namn Fördjupning AD008 Epifaryngoskopi, endoskopisk AD015 Laryngoskopi med stel optik AD021 Nasalt borstprov AD022 Nasometri AD041 Tympanometri AD042 Ultraljud sinus AD050 Hörselutredning DD016 Tamponadinläggning, öra DD019 Öronspolning DKW00 Koagulering av blodkärl vid näsblödning DKW30 Elektrokoagulation vid näsblödning DKW99 Annat ingrepp vid näsblödning DPC00 Avlägsnande av främmande kropp QAA10 Incision i huvud-halsregion QAB00 Hudsutur i huvud-halsregion QAB05 Sårrevision i huvud-halsregion QAB10 Omläggning eller förbandsbyte i huvud-halsregion QAD00 QAD10 QXB10 TNX05 TPJ05 UDH02 UDQ12 Omläggning eller förbandsbyte vid brännskada i huvud-halsregion Revision av brännskada i huvud-halsregion Omläggning eller förbandsbyte av större sår, ospecificerad region Enkel incision av mjukdelar, ospecificerad region Punktionsbiopsi av lymfkörtel Rinofaryngoskopi Flexibel laryngoskopi 7

223 Läkarbesök, resurskrävande, ÖNH-sjukvård KVÅ-kod Namn Fördjupning AD003 Audiogram med såväl luft- som benledningsmätning Mätning av luft- och benledning vid samtidig maskering av det kontralaterala örat AD004 AD012 AD025 AD026 AD037 AD038 AD039 AD047 Barnaudiologiska test Impedansmätning inom audiologin Rinometri Rinomanometri Talaudiometriska test Tinnitusanalys Tinnitusutredning Tonaudiogram, endast luftledning AQ012 Pricktest AV099 Sömnapnéutredning I Snarkutredning DKW10 DKW20 ENA00 TDM10 Främre nästamponad Bakre nästamponad Incision i farynx eller närliggande mjukdelar Punktion och spolning av käkhåla Läkarbesök, mycket resurskrävande, ÖNH-sjukvård Kod Namn Fördjupning AA031 Elektronystagmografi och videonystagmografi AA091 AD036 AV114 DD008 DMW00 Videofrenzelundersökning Stroboskopisk undersökning av stämband Yrselutredning Manipulationsbehandling vid yrsel Anläggande av dränage i sinus maxillaris Läkarbesök, ytterst resurskrävande, ÖNH-sjukvård Kod Namn Fördjupning AD009 Fiberskopisk undersökning av orofaryngeal sväljning (FUS) AD010 AD011 Fiberskopisk undersökning av velofarynxfunktion Höghastighetsfilmning av stämbanden AE021 AV109 Videofluoroskopi av orofaryngeal sväljning Undersökning av sväljning och tal vid fiberskopi 8

224 AV111 AD052 TEN10 DQE10 Undersökning av sväljning, ät- och drickförmåga Foniatrisk diagnostik av röst- och talstörningar Injektionsbehandling av velofarynx och nasofarynx inklusive injektionsbehandling i tubarostierna Injektion eller implantation av främmande material i stämband Inkl. undersökning av läkare med foniatrisk kompetens med videostroboskopi eller höghastighetskamerafilmning av larynx och stämband, inspelning och tolkning samt bedömning av röst- och talstörning TILLÄGGSUPPDRAG: VÅRDVAL SPECIALISERAD ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKVÅRD I ÖPPENVÅRD ÖNH-operation, grupp 1 KVÅ-kod Namn DCA10 Paracentes av trumhinna DCA20 DCC00 Anläggande av mellanöredränage Avlägsnande av främmande kropp från mellanöra TDB00 Avlägsnande av främmande kropp från hörselgång ÖNH-operation, grupp 2 KVÅ-kod Namn AD048 BAA00 DAA00 DAB00 Epifaryngoskopi, endoskopisk med biopsi Biopsi av sköldkörteln Incision i ytteröra Resektion av tumör m.m. från ytteröra DAB10 DAC00 DAD00 DAD20 DAW99 DBA00 DBD00 DBW99 Resektion av ytteröra Avlägsnande av främmande kropp från ytteröra Sutur av ytteröra Benfixering av öronprotes Annan operation på ytteröra Incision i yttre hörselgång Sutur av yttre hörselgång Annan operation på hörselgång 9

225 DCA00 DCW99 DEA00 DGA00 DHA00 DHA10 DHB00 DHB10 DHB20 DHB40 DHB45 DHC05 DHD10 DHW99 DJA00 DJA10 DMA00 DMA10 DMB00 DNA00 DPA00 DPA10 DQA10 EAA00 EAA10 EAA20 EAA30 EAA99 EAB00 EAB10 EAB20 EAW99 ECA20 ECA30 ECA99 EDA10 Biopsi av trumhinna eller mellanöra Annan operation på trumhinna eller mellanöra Biopsi av processus mastoideus eller os temporale Biopsi av örontrumpet Incision i näsa Biopsi i näshåla Exstirpation från ytternäsa Exstirpation endonasalt Polypevulsio Konkotomi Destruktion av näsmusslans vävnad Avlägsnande av penetrerande främmande kropp från näsa Sluten reposition av näsfraktur Annan operation på näsa Incision i nässeptum Biopsi av nässeptum Biopsi av sinus maxillaris Exploration av sinus maxillaris Endonasal öppning av sinus maxillaris Biopsi av sinus ethmoidale Biopsi av sinus frontalis Biopsi av sinus sphenoidale Biopsi av larynx Incision i läpp Exstirpation av lokal förändring på läpp Resektion av överläpp Resektion av underläpp Annan incision i eller resektion av läpp Sutur av läpp Excision och plastik av läppfrenulum Läpprekonstruktion eller plastik Annan operation på läpp Biopsi av gingiva Resektion av gingivaförändring Annan incision i, biopsi eller excision av gingiva Biopsi av underkäke 10

226 EEA10 EGA20 EHA00 EHA10 EHB00 EHB99 EHC00 EHW99 EJA00 EJA10 EJA20 EJB00 EJB10 EJB20 EJB30 EJB99 EJC00 EJC20 EJW99 EKA00 EKA10 EKB00 EKB99 EKC00 EKC10 EKW99 ELA00 ELA30 ELB10 ELW99 EMA00 EMA10 EMA30 EMB00 EMC10 Biopsi av överkäke Biopsi av käkled Incision av gom Biopsi av gom Excision av lokal förändring i gom Annan resektion av gom Sutur av gom Annan operation på gom Incision i tunga eller munbotten Biopsi av tunga eller munbotten Avlägsnande av främmande kropp från tunga eller munbotten Exstirpation av ranula Exstirpation av tungtumör Exstirpation av tungbastumör Exstirpation av munbottentumör Annan resektion av tunga eller munbotten Sutur av tunga eller munbotten Tungbandsplastik Annan operation på tunga eller munbotten Incision i kind Biopsi av kind Exstirpation av lokal förändring i kind Annan resektion av kind Sutur av kind Avlägsnande av främmande kropp från kind Annan operation på kind Incision i spottkörtel Biopsi av spottkörtel Exstirpation av glandula salivaria minor Annan operation på spottkörtel Incision i tonsill Biopsi av tonsill Biopsi av nasofarynx Exstirpation av tumör i tonsill eller adenoid Avlägsnande av främmande kropp från tonsill 11

227 EMC99 EMW99 ENA10 ENB00 ENB99 ENC10 ENC30 ENC99 ENW99 PJW10 QAB99 QAC00 QAE00 QAE10 QAE20 QAE40 QAE99 QAF99 QAG20 QAJ99 QXB05 TDA00 TDA10 TDC00 TDH00 TDH10 TDJ00 TDM00 TDN00 TDP00 TDP10 TDQ00 TEA00 TEA10 Annat rekonstruktivt ingrepp på tonsill eller adenoid Annan operation på tonsill eller adenoid Biopsi av farynx eller närliggande mjukdelar Excision eller exploration av lokal förändring i farynx Annan resektion av farynx eller närliggande mjukdelar Avlägsnande av främmande kropp från farynx Plastikoperation av farynx Annan rekonstruktion av farynx eller närliggande Annan operation på farynx eller närliggande mjukde Incision i lymfkörtel Annan sårbehandling i huvud- halsregion Avlägsnande av subkutan främmande kropp i huvud-halsregion Hudexcision i huvud-halsregion Excision av hudförändring i huvud-halsregion Excision av annat ärr i huvud- halsregion Rekonstruktion vid missbildning eller hudsjukdom Annan excision eller rekonstruktion i huvud-halsregion Annan operation på hårbärande hud Operation för kroniskt sår eller fistel i huvud-halsregion Annan operation av estetiska orsaker i huvud-halsregion Sårrevision, ospecificerad region Biopsi av ytteröra eller yttre hörselgång Punktionsbiopsi av ytteröra eller yttre hörselgång Punktionsbiopsi av trumhinna Punktionsbiopsi av näsa Avlägsnande av främmande kropp från näshåla Punktionsbiopsi av nässkiljevägg Punktionsbiopsi av käkhåla Punktionsbiopsi av silbenshålor eller silbenet Punktionsbiopsi av pannhålor Punktionsbiopsi av kilbenshåla Punktionsbiopsi av struphuvud Biopsi av läpp Punktionsbiopsi av läpp 12

228 TEC00 TED10 TEE00 TEG00 TEH00 TEJ00 TEL00 TEM00 TEN00 TEW99 TNA00 TNX00 TQW99 TQX00 UDH05 UDM02 UDM05 UEN05 DMB20 DNB30 DNW99 Punktionsbiopsi av gingiva Punktionsbiopsi av underkäke Punktionsbiopsi av överkäke Punktionsbiopsi av käkled Punktionsbiopsi av gom Punktionsbiopsi av tunga och munbotten Punktionsbiopsi av spottkörtel Punktionsbiopsi av tonsiller och adenoid Punktionsbiopsi av farynx och närliggande mjukdelar Annat mindre ingrepp på läpp, tand, käke, mun eller svalg Punktion eller nålbiopsi av mjukdelar, kotpelare Punktion eller nålbiopsi av mjukdelar, ospecificerad region Annat mindre ingrepp på hud eller subkutan vävnad Biopsi av hud Rinofaryngoskopi med biopsi Sinoskopi Sinoskopi med biopsi Orofaryngoskopi med biopsi Endoskopisk öppning av sinus maxillaris Extirpation av lokal förändring i ethmoidale Annan op ethmoidal ÖNH-operation, grupp 3 KVÅ-kod Namn DBD20 Plastikoperation av yttre hörselgång DCB00 DHD20 PJA10 PJD41 TPJ00 DBD20 Exstirpation (av polyp, granulation m. m.) Öppen reposition av näsfraktur Exploration av lymfkörtlar Exstirpation av cervikala lymfkörtlar Biopsi av ytlig lymfkörtel Plastikoperation av yttre hörselgång 13

229 ÖNH-operation, grupp 4 KVÅ-kod Namn DAB20 Avlägsnande av preaurikulär fistel DJD10 DJD20 DJD30 DJD40 DJW99 PAW23 Tillslutning av nässeptumperforation Plastikoperation av nässeptum Sluten reposition av nässeptumfraktur Öppen reposition av nässeptumfraktur Annan operation på nässeptum Temporalisbiopsi ÖNH-operation, grupp 5 KVÅ-kod Namn DHB30 Avlägsnande av koanalpolyp via sinus maxillaris ÖNH-operation, grupp 6 KVÅ-kod Namn DDC00 Borttagande av hörselbensprotes DLD00 Korrektionsplastik av näsans broskskelett DLD10 DLD20 DAD30 Korrektionsplastik av näsans brosk- och benskelett Yttre näsplastik Plastikoperation av ytteröra ÖNH-operation, grupp 7 KVÅ-kod Namn DBB00 Exstirpation (av tumör, exostos) från hörselgång DCA30 DCD00 DCD10 DDA10 DDW99 DMB20 DNB10 DMB10 ENB40 Exploration av mellanöra Myringoplastik Tympanoplastik Exploration av hörselbenskedja Annan operation på hörselbenskedja Endoskopisk öppning av sinus maxillaris Endonasal ethmoidectomi Trepanation av sinus maxillaris med bred öppning och radikaloperation Exstirpation av lateral halscysta eller -fistel 14

230 ÖNH-operation, grupp 8 (utöver grundersättningen tillkommer 3000:- för materialkostnad) KVÅ-kod Namn DDA00 Stapedotomi DDB00 DDD05 Stapedektomi Hörselbensplastik DDD10 DDD20 Interposition mellan malleus och stapes Interposition mellan trumhinna och stapesplatta ÖNH-operation, grupp 9 KVÅ-kod EMB30 Namn Adenoidektomi ÖNH-operation, grupp 10 KVÅ-kod EMB30 + DCA20 Namn Abrasio + TMD ÖNH-operation, grupp 11 KVÅ-kod Namn EMB10 Tonsillektomi EMB15 Intrakapsulär destruktion av tonsill ÖNH-operation, grupp 12 KVÅ-kod EMB20 EMB15 + EMB30 Namn Adenotonsillektomi Intrakapsulär destruktion av tonsill + Adenoidektomi ÖNH-operation, grupp 13 KVÅ-kod Namn ENC40 Uvulo-palato-faryngoplastik Nedan gäller även BAS-UPPDRAG: Telefonrådgivning Alla KVÅ-koder DRG-kod Namn A99Z B99Z C99Z D99Z Läkare tel sjd i nervsystemet O Läkare tel ögonsjd O Läkare tel sjd i ÖNH-regionen O Läkarbesök tel andningssjd O 15

231 E99Z F99Z H99Z J99Z K99Z L99Z M99Z O99Z R98Z R99Z S99Z T99Z U98Z W99Z Läkarbesök tel cirkulationssjd O Läkarbesök tel sjd matsmältningorg O Läkarbesök tel sjd muskel/skelett O Läkarbesök tel sjd hud/underhud O Läkarbesök tel bröstkörtelsjd O Läkarbesök tel endokr/metabol sjd O Läkarbesök tel sjd njure/urinvägar O Läkarbesök tel gynekologisk sjd O Läkarbesök tel blodsjukdom O Läkarbesök tel myeloprolif sjd O Läkarbesök infektion/hiv O Läkarbesök tel psyksjd/beroende O Läkarbesök tel skada/förgiftning O Läkarbesök tel andra problem O Utfärdande av recept (utan besök) KVÅ-kod Namn XV008 Recept, hjälpmedelskort och livsmedelsanvisning som skickas eller inringes på patientens begäran. Telefonkontakter avseende kvalificerad hälso- och sjukvård Med telefonkontakt avseende kvalificerad hälso- och sjukvård avses att vårdkontakten ersätter ett öppenvårdsbesök (läkarbesök). Behandlingsansvarig gör en medicinsk bedömning och fattar beslut om behandling eller ytterligare utredning. Följande kontakter ska inte rapporteras: Allmänna upplysningar samt råd angående om patienten bör uppsöka någon vårdinrättning eller inte. Telefonkontakt som leder till besök eller inskrivning i sluten vård i direkt anslutning till telefonkontakten. Förlängning av sjukskrivning, förnyelse av läkemedelsrecept eller hjälpmedelsförskrivning för sedan tidigare kända problem utan ställningstagande till eventuella nytillkomna besvär. Delgivning av medicinskt utlåtande eller av undersökningsresultat, inkluderar remissvar och provsvar. Information om förberedelser inför en kommande vårdkontakt. Begäran om journalkopia, information om öppettider, bokning av tolk etc. 16

232 1.6 Tilläggsersättning för narkos I ersättningarna ingår, basal pre- och perioperativ sedering/analgesi. Vid operationer skall den använda anestesimetoden anges speciellt om operationsåtgärden utförs i större anestesi, dvs. ledningsanestesi, spinalanestesi, epiduralanestesi eller generell anestesi. Det blir samma grupperingsresultat oavsett om man använder KKÅ-koderna för anestesi (ZXH20, ZXH40, ZXH50 resp. ZXH60) eller de mer specificerade anestesikoderna i KMÅ. Utöver den nationella KVÅ-koden för generell anestesi (leder till en korrekt DRG ) skall nedanstående KVÅ-koder (leder till tilläggsersättning) registreras för tilläggsersättning KVÅ-kod Namn Fördjupning UA011 Utöver basal pre- och perioperativ sedering/analgesi, där VUB Anestesisk medverkar vid ingrepp/undersökning i spontanandning (med eller utan syrgas) samt nödvändig tillsyn under uppvakning. Utöver basal pre- och perioperativ sedering/analgesi (med eller utan syrgas) där anestesipersonal medverkar vid ingrepp/undersökning i spontanandning samt nödvändig tillsyn under uppvakning UA012 UA013 Perioperativ anestesivård innefattande preoperativ bedömning, inhalations/balanserad intravenös anestesi med luftvägskontroll (mask/intubation/ventilation) samt nödvändig tillsyn under uppvakning. Utföres av alt. under tillsyn av anestesiläkare. Extra resurskrävande perioperativ anestesivård i inhalations/balanserad intravenös anestesi med luftvägskontroll (mask/intubation/ventilation) samt tillsyn under uppvakning. Perioperativa vården skall utföras av anestesiläkare. Perioperativ anestesivård innefattande preoperativ bedömning, inhalations/balanserad intravenösanestesi med luftvägskontroll (mask/intubation/ventilation) samt nödvändig tillsyn under uppvakningsförloppet. Anestesiåtgärden utförs av eller under ledning av läkare med specialistkompetens i anestesioch intensivvård. Extra resurskrävande perioperativ anestesivård (särskilt övervakningsbehov och utrustning) innefattande preoperativ bedömning, inhalations/balanserad intravenös anestesi med luftvägskontroll (mask/intubation/ventilation) samt nödvändig tillsyn under uppvakningsförloppet. Anestesiåtgärden utförs av läkare med specialistkompetens i anestesi- och intensivvård 17

233 1.7 Tilläggsersättning gällande avancerad medicinsk service Åtgärder inom medicinsk service för vilka det finns koder i KVÅ som beställs i samband med besöket och som dokumenteras i journalen kan klassificeras och registreras. Nedanstående åtgärder som leder till tilläggsersättningen och förutsätter en KVÅ-registering. Endoskopi 1.410:- KVÅ-Kod Namn Fördjupning UJD02 Gastroskopi Esofagogastroduodenoskopi (EGD) UJD02 Gastroskopi EGD i narkos med anestesiolog UJD02 Gastroskopi EGD + propofol Arbetsfysiologi 1.250:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AF012 Arbets-EKG, standard Arbetsprov, standard AF012 Arbets-EKG, standard Arbetsprov, med pulsoximetri AF012 Arbets-EKG, standard Arbetsprov, med dynamisk spirometri Hjärtdiagnostik EKG, 650:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AF022 Elektrokardiografi (EKG), 12 avledningar, standard EKG i vila, fullständigt AF024 Elektrokardiografi (EKG), 12 avledningar, standard, tolkning EKG i vila, enbart tolkning och arkivering AF074 Ortostatiskt prov Ortostatiskt prov, 8 min AF039 Långtids-EKG-registrering (eventrecording) EKG, långtidsreg. 24 t (inkl C01) Lungfunktionsdiagnostik 1.100:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AG053 Spirometri, dynamisk Spirometri, dynamisk AG053 Spirometri, dynamisk Spirometri, standard (dynamisk + statisk) AG051 Spirometri, före och efter bronkdilatation Spirometri standard+bronkdil. AG051 AG051 AG051 Spirometri, före och efter bronkdilatation Spirometri, före och efter bronkdilatation Spirometri, före och efter bronkdilatation 18 Spirometri, metakolintest Spirometri, dynamisk+bronkdilatation Diffussionskapacitet

234 AG051 Spirometri, före och efter bronkdilatation Spirometri, torrluft Mag- och tarmundersökning, 2.500:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AJ016 Esofagusmanometri med Esofagus, manometri provokationstest AJ016 Esofagusmanometri med provokationstest Esofagus, ph 24t Neurofysiologi, 1.500:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AA025 Elektromyografi (EMG) UNS EMG standard AA025 Elektromyografi (EMG) UNS ENeG standard AA026 Elektromyografi (EMG) vid botulinumtoxinbehandling AA024 Elektroencefalografi (EEG), vaken EEG sömndepr. Non-invasiv hjärtdiagnostik, 1.960:- EMG registrering i samband med botulinumtoxin- inje KVÅ-kod Namn Fördjupning AF020 Doppler ekokardiografi, transtorakal, Ekocardiografi, standard enkel Perifer cirkulationsdiagnostik, 1.550:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AF020 Doppler ekokardiografi, PO2 + Doppler, palpation transtorakal, enkel AF016 Blodtrycksmätning under lång tid, noninvasiv Blodtryck, 24 timmar AA018 Dopplerundersökning av hjärnans kärl Duplex, bukaorta AA018 Dopplerundersökning av hjärnans kärl Duplex, carotis (inkl vertebralis) bilat AA018 Dopplerundersökning av hjärnans kärl Duplex, venös insufficiens, unilat Sömnapnéundersökning, 1.600:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AV100 Sömnapnéutredning II Sömnapné, standard AD025 Rinometri Akustisk rhinometri, omfattande 19

235 Klinisk patologi, 650:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AV009 Biopsi UNS För patologi med kostnader understigande 1000:- OBS Patologi inkl. Specialfärgning, kostnader överstigande 1000:- Cytologi i samband med operation Faktureras separat via vårdfaktura, bifoga laboratoriefakturan, kostnader ersätts helt. Fakturering/registrering av medicinsk service skall ske när fakturan från laboratoriet kommer. KVÅ-koden för medicinsk service skall registreras så att den belastar besöket när remitteringen skedde. Om kostnaden för provet överstiger 1000:- (totalt med snitt och färgning) faktureras mellanskillnaden (total kostnad 398:-) via Vårdfaktura, bifoga labbfakturan. Datortomografi enkelsnitt, 1.880:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AE003 Datortomografi, munbotten AE003 Datortomografi, munbotten Munbotten utan och med kontrast AA011 Datortomografi, hjärna AA012 Datortomografi, hjärna, med intravenös kontrast AA011 Datortomografi, hjärna Hjärna utan och med kontrast AA016 Datortomografi, skallbas Skallbas med kontrast AA016 Datortomografi, skallbas Skallbas utan och med kontrast AA017 Datortomografi, skalle, sinus, ansiktsskelett AA017 Datortomografi, skalle, sinus, ansiktsskelett 20 Sinus lågdos AD007 Datortomografi, temporalben (öra) Öra/Hals, Temporalben/öra med kontrast AD007 Datortomografi, temporalben (öra) Öra/Hals, Temporalben/öra utan och med kontrast AE002 Datortomografi, käkleder Öra/Hals, Käkleder AE002 Datortomografi, käkleder Öra/Hals, Käkleder utan och med kontrast AD005 Datortomografi, hals och larynx Öra/Hals, Hals/larynx

236 AD005 Datortomografi, hals och larynx Öra/Hals, Hals/larynx med kontrast AD005 Datortomografi, hals och larynx Öra/Hals, Hals/larynx utan o med kontrast AN016 Datortomografi, halsryggrad Kotpel/Bäcken, Halsrygg AN016 Datortomografi, halsryggrad Halsrygg med kontrast AN016 Datortomografi, halsryggrad Kotpel/Bäcken, Halsrygg utan och med kontrast AG009 Datortomografi, torax Thorax, hjärta, lungor, AG009 Datortomografi, torax Thorax med kontrast AG009 Datortomografi, torax Thorax utan och med kontrast AJ004 AJ004 AJ004 Datortomografi, buk (ospecificerat) Datortomografi, buk (ospecificerat) Datortomografi, buk (ospecificerat) Mag/Buk/mm,Buk eller del därav inkl retr Mag/Buk/mm,Buk enl.ovan med kontrast Mag/Buk/mm, Buk enl.ovan utan och med kon Datortomografi multislice & 3D, 3.000:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AV013 Datortomografi UNS Skallens delar,3-d Angio: Hjärna AV013 Datortomografi UNS Skallens delar,skalle/ ansiktsskelett/ AV013 Datortomografi UNS Öron/Hals, 3-D Angio: Halskärl Hals- och bröstorgan, 990:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AD028 AF053 AF053 Röntgenundersökning, halsens mjukdelar (inklusive trakea) Röntgenundersökning, hjärta och lungor (med eller utan hjärtvolymsbedömning) Röntgenundersökning, hjärta och lungor (med eller utan hjärtvolymsbedömning) Magnetisk resonanstomografi, 3.700:- Halsens mjukdelar Hjärta Lungor KVÅ-kod Namn Fördjupning AA045 Magnetresonanstomografi, hjärna Hjärna Lungor liggande eller stående AA045 Magnetresonanstomografi, hjärna Hjärna med i.v. kontrast 21

237 AC016 Magnetresonanstomografi, orbita Orbita AC016 Magnetresonanstomografi, orbita Orbita med i.v. kontrast AA050 Magnetresonanstomografi, skallbas Skallbas AA050 Magnetresonanstomografi, skallbas Skallbas med i.v. kontrast AA049 Magnetresonanstomografi, sella turcica Sella med i.v. kontrast AA051 Magnetresonanstomografi, skalle, sinus Sinus och ansiktsskelett AD018 Magnetresonanstomografi, hals och larynx Neo/kranialnervsutredning pharynx, larynx,ansik AA051 Magnetresonanstomografi, skalle, sinus Sinus med i.v. kontrast och ansiktsskelett AD020 Magnetresonanstomografi, temporalben Öron (öra) AD020 Magnetresonanstomografi, temporalben Öron med i.v. kontrast (öra) AE005 Magnetresonanstomografi, käkleder AD018 Magnetresonanstomografi, hals och larynx Hals/larynx och/eller plexus AD018 Magnetresonanstomografi, hals och larynx Hals/larynx och/eller plexus med i.v. kontrast AN035 AN035 Magnetresonanstomografi, bröstryggrad Magnetresonanstomografi, bröstryggrad AN035 Magnetresonanstomografi, bröstryggrad Bröstrygg AN044 Magnetresonanstomografi, ländryggrad 22 Hals,övre bröstrygg/övre helrygg Hals,övre bröstrygg/övre helrygg med kontrast Nedre bröst och ländrygg/nedre helrygg/ AG025 Datortomografi, sakrum Thorax med bröstorg.och/eller scapula,clav.ste AG025 Datortomografi, sakrum Thorax med bröstorgan och/eller scapula,clav.s AG024 Datortomografi, sakroiliakaleder Magtarmkanal och bukorgan, 1.680:- Angio aorta/cava med grenar + hals- eller hjärta KVÅ-kod Namn Fördjupning AD030 Röntgenundersökning, hypofarynx Hypopharynx och esofagus m. och esofagus enkel AD030 Röntgenundersökning, hypofarynx och esofagus Hypophar o esofag. m.enkel el dubbel

238 AD030 AJ050 Röntgenundersökning, hypofarynx och esofagus Röntgenundersökning, ventrikel och duodenum Esofagus m. Enkel eller dubbelkontrast Ventrikel och duodenum Nuklearmed. Undersökningar, 2.800:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AB047 Skintigrafi, tyreoidea Onkologi, Thyroidea Skelett och Rörelseorgan, 830:- KVÅ-kod Namn Fördjupning AN088 Skintigrafi, skelett, skalle eller ansiktsskelett Skalle AN088 AN088 AN088 AN082 AN082 AN082 AN082 AN082 AN087 AN087 AN087 Skintigrafi, skelett, skalle eller ansiktsskelett Skintigrafi, skelett, skalle eller ansiktsskelett Sinus Skintigrafi, skelett, skalle eller ansiktsskelett Underkäke 23 Ansiktsskelett/överkäke/näsa/or bita Sternum Halsryggrad Halsryggrad med provokation Bröstryggrad Bröstryggrad med provokation Ländryggrad Bäcken (Ingår utan ssk ersättning i lig Sacrum/coccyx med specialbilder Ultraljud, 1.100:- Kod Namn Fördjupning AD044 Ultraljudsundersökning, spottkörtlar Skalle, Spottkörtlar AD043 AD043 Ultraljudsundersökning, halsens mjukdelar Ultraljudsundersökning, halsens mjukdelar Hals/Bröst, Halsens mjukd. thyroidea, parathy Hals/Bröst, Thyroidea/parathyroidea inkl pu AD043 Ultraljudsundersökning halsens mjukdelar Hals/Bröst, Halsens mjukdelar AD043 Ultraljudsundersökning halsens mjukdelar Ulj halsens mjukdelar med punktion/biopsi

239 AP073 Ultraljudsundersökning, halskärl, (duplexteknik) Halskärl med doppler AJ081 Ultraljudsundersökning, mag-tarmkanal Buk mm, Bukorgan inkl. gallblåsa, gallväg. mjälte AJ081 Ultraljudsundersökning, mag-tarmkanal Buk mm, Bukorgan utan och med kontrast AF065 Ultraljudsundersökning, bukaorta Buk mm, Aorta/v.cava AD043 Ultraljudsundersökning, halsens Skelett mm,mjukdelar mjukdelar UNS AD043 Ultraljudsundersökning, halsens mjukdelar Skelett mm, Mjukdelar UNS inkl punktion 24

240 1.8 Indirekta vårdkontakter, ersätts ej i vårdvalet Endast tre indirekta vårdkontakter skall registreras, enligt registreringsanvisningar: XS001 Anhörigsamtal (då anhörig företräder patient) XS004 Distanskonsultation (extern kontakt mellan läkare) XS008 Konferens om patient 1.9 Ytterligare exempel på KVÅ-koder Namn Konferens om patient (viktig att registrera vid konferens om patient) Konferens med patient (föräldrar räknas som patientens företrädare) Distanskonsultation Extern kontakt med läkare genom tfn, brev, remiss, där läkaren gör en medicinsk bedömning, journalanteckning och remissvar utan patientbesök. Distanskonsultationen ersätter på så sätt ett besök. Det är inte ett allmänt råd till kollega. Konsultationer inom sjukhuset/vårdenhet ska däremot inte registreras. Distanskonsultationen skall heller inte registreras som en kontakt om den leder till ett besök eller inskrivning i slutenvården Intyg, enkelt Ex. Sjukintyg, friskintyg, körkortsintyg, handikappersättning, intyg till skolor etc. Åtgärden behöver inte registreras vid Normalbesök. Ett enkelt intyg ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Enkelt intyg ska endast registreras om det kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. Intyg, omfattande Ex. LUH, rättsintyg, intyg för bostadsanpassning eller annat intyg av motsvarande omfattning. Omfattande intyg ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Omfattande intyg ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. Anmälan enligt lag (socialtjänstlagen, smittskyddslagen) Anmälan enligt lag ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Anmälan enligt lag ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. Övriga anmälningar (anmälan som ej regleras i lag, ex till läkemedelsverket) Övriga anmälningar ska inte registreras som en separat öppenvårdskontakt. Övriga anmälningar ska endast registreras om intyget kan kopplas till en kontakt med patient antingen med ett besök eller med en telefonkontakt, som på så sätt ersätter ett enkelt besök. Kod XS008 XS007 XS004 GD002 GD003 GD001 GD004 25

241 1.10 Registrering av samtal gällande livsstil Registrering av hälsosamtal sker med nedanstående koder. I uppföljningsbilagan för vårdvalet nämns specifikt DV111, DV112 och DV131. KVÅ-kod Namn Fördjupning DV111 Enkla råd om tobaksbruk Information och korta, generella råd om tobaksbruk DV112 Rådgivande samtal om tobaksbruk Rådgivande dialog om tobaksbruk anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar DV121 Enkla råd om alkoholvanor Information och korta, generella råd om alkoholvanor DV122 Rådgivande samtal om alkoholvanor Rådgivande dialog om alkoholvanor anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet Information och korta, generella råd om fysisk aktivitet DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet Rådgivande dialog om fysisk aktivitet anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar. Samtalet kan också kompletteras med åtgärden FaR (fysisk aktivitet på recept) DV141 Enkla råd om matvanor Information och korta, generella råd och rekommendationer om matvanor. DV142 Rådgivande samtal om matvanor Rådgivande dialog om matvanor anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar 26

242 IT-systembilaga 2014 sida 1 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx IT-systembilaga 2014 Vårdval Privata vårdgivare Innehållsförteckning 1. IT-SYSTEMBILAGA GENERELLA OBLIGATORISKA KRAV SITHS-KORT MED PLATS FÖR LANDSTINGETS CERTIFIKAT (HCC) IT-INFRASTRUKTUR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ADRESSREGISTER (HSA) KRAV FÖR ÅTKOMST TILL LANDSTINGETS IT-SYSTEM VIA PROGRAMPORTALEN.3 7. IT SERVICE OCH SUPPORT SERVICENIVÅ OBLIGATORISKA SYSTEM TILLGÄNGLIGA VIA PORTALEN VÅRDDOKUMENTATION OCH VÅRDADMINSTRATION (COSMIC) ÖVRIGA TJÄNSTER SOM KAN TILLHANDAHÅLLAS EFTER ÖVERENSKOMMELSE REMISS OCH SVAR (PROVBUNDEN) LOKALA ANALYSER...7 KVALITETSSYSTEM FÖR LABORATORIEVERKSAMHET EKG (MUSE) RIS/PACS RADIOLOGI (CARESTREAM) FUNKTIONSHYRA/FINANSIERING TILLÄGGSTJÄNSTER...8 Version /pr

243 IT-systembilaga 2014 sida 2 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx 1. IT-SYSTEMBILAGA Denna bilaga ska ingå i vårdavtal med vårdgivare som ska använda sig av Sammanhållen Journalföring och beskriver Landstinget i Uppsala läns (Landstinget) krav och villkor på IT-struktur. Dokumentet fastställs av IT-direktören i samverkan med Hälso- och sjukvårdsdirektör Ledtid från beställning till etablering Installation, anpassning samt utbildning kräver en tidsperiod av minst två (2) månader från att beställning har inkommit till MSI. 2. GENERELLA OBLIGATORISKA KRAV Privata vårdgivare skall använda samma IT-system som används av motsvarande verksamheter inom Landstinget. Under avtalstiden kommer utveckling av Landstingets IT-system att ske, ambitionen är att gemensamt utveckla och utnyttja IT-systemen. Kostnader och ansvar för detta skall fördelas på samma sätt som för landstingsdriven verksamhet och skall regleras enligt punkt 12 i denna bilaga. Landstinget förbinder sig att ge information om pågående och planerade förändringar som påverkar vårdgivaren. Formerna för detta överenskommes i särskild ordning. Även den nationella IT-strategin kommer att påverka utvecklingen av såväl IT-infrastruktur som framtida IT-system. 3. SITHS-KORT MED PLATS FÖR LANDSTINGETS CERTIFIKAT (HCC) Användaren ska identifiera sig med ett SITHS-kort som kan anskaffas via valfri kortutgivare, eller via Landstinget. Vid anskaffning av kort från annan kortutgivare läggs Landstingets HCC in på det befintliga kortet. Se vidare information: Beställning av SITHS-kort via Landstinget sker genom ansvarig chef till koordinator på MSI. Kortet ska användas för åtkomst till Landstinget, och då avtalet löper ut stängs Landstingets HCC ner. 4. IT-INFRASTRUKTUR Vårdgivaren ingår i, och får tillgång till, Landstingets IT-system enligt denna bilaga och förbinder sig att följa samma regler som gäller för Landstinget. Landstingets IT-system tillgängliggörs via en programportal som är åtkomlig via Internet. Vissa medicintekniska system (MT) kräver en annan teknisk lösning som Landstinget tillhandahåller. Kommunikationslösningen för MT-system är baserad på en krypterad förbindelse via Internet till Landstinget. Denna anslutning ska enbart användas av de MT-system som är överenskomna med Landstinget, t ex EKG. För mer information se punkt 11. Version /pr

244 IT-systembilaga 2014 sida 3 (8) Datum 5. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ADRESSREGISTER (HSA) Diarienummer UPPH2014-xxxx HSA är en nationell elektronisk katalogtjänst som används för att lagra och hitta adress- och kontaktinformation över organisationsgränser. I HSA finns information om organisation, enheter, funktioner samt personer. HSA utgör även underlag för olika säkerhetslösningar (ex SITHS). Organisationer med vårdval, t ex enheter som drivs på entreprenad, läggs upp i en särskild gren i huvudmannens organisation. Ansvar för underhåll och uppdatering av information ligger på huvudmannen Namnsättning Namnsättning av privata vårdenheter sker utifrån företagets registrering i bolagsregistret. Aliasnamn på mottagning kan beställas av MSI för 1177-tjänsten. 6. KRAV FÖR ÅTKOMST TILL LANDSTINGETS IT-SYSTEM VIA PROGRAMPORTALEN Vårdgivaren behöver själv tillhandahålla följande infrastruktur för åtkomst till Landstingets portal Datorer och kringutrustning Hårdvarukrav på din dator PC som uppfyller Windows 7 krav minst 4 Gb RAM minst 3 st USB portar bildskärm som klarar upplösning på minst 1024x Mjukvarukrav på din dator Operativsystem Windows 7 med Internet Explorer 9 eller senare Operativsystemet ska ha senaste säkerhetsuppdateringarna från Microsoft Uppdaterat och aktivt antivirusskydd installerat Förutsättningar för lokala installationer (installationsmedia tillhandahålles av Landstinget) se länk Net ID enligt LUL:s standard version Citrix online webb plugin enligt LUL standard version Uppdateringen för rotcertifikat (KB931125) Kringutrustning enligt LUL standard, se länk Skrivare SITHS-kortläsare Etikettskrivare Kvittoskrivare Diktafon för digital diktering Version /pr

245 IT-systembilaga 2014 sida 4 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx Internetanslutning För en normal verksamhet med upp till 20 samtidiga användare av Landstingets portal rekommenderas minst 10 Mbit fri kapacitet för Landstingets IT-system. 7. IT SERVICE OCH SUPPORT Vårdgivaren nyttjar IT-tjänster på samma villkor som Landstingets egna verksamheter. Vårdgivaren ska ha utsedda kontaktpersoner som sköter dialogen med Landstinget gällande IT support. I de fall Landstinget ska hjälpa till med installationer av lokala programvaror på vårdgivarens datorer behöver Landstingets personal administratörsrättigheter på dessa datorer samt möjlighet till fjärrstyrning. 8. SERVICENIVÅ IT SUPPORT - MEDICINSK TEKNIK, SJUKHUSFYSIK OCH IT (MSI) Tillgänglighet: - Telefon,tel nr val 2, kontorstid Omfattning: - rådgivning och beställningar - support LUL portallösning - support och inköpsråd gällande kringutrustning LUL standard 9. OBLIGATORISKA SYSTEM TILLGÄNGLIGA VIA PORTALEN Beskrivning av Landstingets testade och godkända system som utifrån etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Landstinget har tolkningsföreträde. 9.1 Vårddokumentation och vårdadminstration (COSMIC) Landstingets vårdinformationssystem för bl a vårdadministration, vårddokumentation och läkemedelshantering. Vårdgivaren skall använda Cosmic och ingå i Landstingets ITinfrastruktur för att uppnå optimal säkerhet. Följande Cosmic-moduler/funktioner ingår idag och skall användas i förkommande fall: Vårddokumentation Remiss och Svar (laboratorieanalyser, röntgen, konsultationsremiss) Läkemedel (läkemedelslista, e-recept) Vårdadministration inkl kassafunktion (faktureringsmodul) Resursplanering Digital diktering Messenger Tillväxtkurva Birth (mödravård och förlossningsjournal) Warandosering (Auricula) Version /pr

246 IT-systembilaga 2014 sida 5 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx Historisk vårdinformation samt restjournal (Kovis) Samordnad vårdplanering (Prator) Länsövergripande system för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård. Används av Landstingets slutenvård och primärvård/öppna hälso- och sjukvårdens samt kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst. Två varianter av Prator används i Uppsala län: en för somatisk vård och en för psykiatrisk vård. Systemet hanterar enligt lagen om betalningsansvar följande funktioner: o Inskrivningsmeddelande samt svar på inskrivningsmeddelande o Kallelse till vårdplanering o Samordnad vårdplan o Justering av vårdplan av tre parter (slutenvården, Landstingets primärvård/öppna hälso- och sjukvården samt kommuner) o Extrameddelanden o Utskrivningsmeddelande Spirometri (Welch Allyn Primärvård) System för registrering och lagring av lungfunktionstest Listningssystem (Huldra) System för listning av patienter i primärvård Basta (BVC statistik) System för statistik och verksamhetsuppföljning för barnhälsovård inom länet och nationellt Central konfiguration och administration av exempelvis organisationsstruktur, avtal, produkter/tjänster skall utföras av EPJ-förvaltning. SUPPORT ELEKTRONISK PATIENTJOURNAL (EPJ) Vårdgivaren ansvarar för att det finns en supportfunktion dit användarna vänder sig i första hand. Om denne inte kan lösa problemet tillhandahåller landstinget en 2:a linjessupportfunktion som inom landstinget går under benämningen vårdsystemsamordnare. De tjänster som tillhandahålls av denna funktion är: - Utbilda i vårdsystem - Vid behov skapa manualer, lathundar, SmartAss-filmer - Ge support ur ett användarperspektiv - Vid behov söka efter information/lösningar - Rapportera ärenden i det ärendehanteringssystem som finns för Cosmic - Hantera: o Användaradministration o vårdsystemdelen vid organisationsförändring - Skapa standardiserad indata för hög patientsäkerhet samt säkerställa möjlighet till utdata (uppföljningsbehov) - Förmedla ömsesidig information mellan EPJ-förvaltningen och verksamhet om förändringar, uppdateringar, störningar och annat planerat systemarbete Vårdsystemsamordnarfunktionen är tillgänglig på vardagar Support utanför vardagar Övrig tid, och i de fall vårdsystemsamordnaren inte kan nås och frågan är akut, kan kontakt tas med Cosmic support, minicall Den centrala Cosmic supporten har beredskap dygnet runt för akuta frågor. Version /pr

247 IT-systembilaga 2014 sida 6 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx Den centrala supportfunktionen: Tillgänglighet: - Telefon kontorstid, tel nr val 3 Omfattning: - Användarsupport, felanmälningar och applikationsstöd som ej har kunnat avhjälpas av vårdgivarens supportfunktion eller om behovet är av akut karaktär - Vid tekniska problem kontaktas klinikens IT-kontaktperson - Icke akuta frågor, felanmälningar eller förbättringsförslag lämnas till lokal Cosmic support som vidarebefordrar ärendet till EPJ förvaltning/projekt Övrig tid, och i de fall inte den lokala supporten kan nås Cosmic support, minicall Den centrala Cosmic supporten har beredskap dygnet runt. 10 Övriga tjänster som kan tillhandahållas efter överenskommelse 10.1 Statistik och uppföljning Landstinget bistår med tjänster för att leverera huvudsaklig statistik och uppföljning. Leveranssätt sker enligt överenskommelse. Ytterligare statistik- och uppföljningsbehov hanteras med löpande förfrågan. - Utdata Sköts av den centrala utdataenheten i samarbete med relevant förvaltningsorganisation Tar fram underlag för såväl ekonomi som verksamhetsuppföljning enligt: - Vårdavtal, ägaruppdrag - På uppdrag av Landstingsledningen och/eller Hälso- och sjukvårdsavdelningen 10.2 e-learning (PING PONG och Smart Assistans) Landstingets elektroniska utbildningar 10.3 Avvikelsehantering för patientärenden (Medcontrol) Ett system där medicinska avvikelser skall registreras. Systemet innehåller även moduler för förbättringsförslag och misstänkt läkemedelsbiverkan Landstingets webbplats (Extranätet) Landstingsintern information innefattande bl.a. riktlinjer, rutiner och PM. Vårdgivaren skall ha tillgång till tillämpliga delar och informera sig via Navet. Version /pr

248 IT-systembilaga 2014 sida 7 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx 11 KOMMUNIKATIONSLÖSNING FÖR MT-SYSTEM Nedanstående system är inte åtkomliga via programportalen, utan ansluts via en krypterad förbindelse via Internet till Landstinget i Uppsala län. Landstinget tillhandahåller krypteringsutrustningen, men Internetanslutningen är vårdgivarens ansvar att tillhandahålla. Internetanslutningen kan vara den samma som verksamheten använder för programportalen. Endast MT-system överenskomna med Landstinget får anslutas via den krypterade anslutningen Remiss och svar (provbunden) lokala analyser Remiss och svarsfunktion direkt i Cosmic (utan integrering) för analyser utförda på vårdenhet. Metod och analysutrustning rekommenderad av Akademiska Laboratoriet skall användas. Vårdgivaren förbinder sig för övrigt att använda samma kvalitetssystem som finns för laboratorieverksamhet i Landstinget (med kunskapsstöd av Akademiska laboratoriet). Kvalitetssystem för laboratorieverksamhet Laboratorieverksamheten hos vårdgivaren använder samma kvalitetssystem som all primärvård som använder Cosmic. Kvalitetssystemet omfattar behörigheter, analysmetoder och dokumentation. Support för laborerande verksamhet ges av Laboratoriesamordnare. De tjänster som tillhandahålls av denna funktion är: - Utbildning/behörighetsutförande för laborerande personal (biomedicinsk analytiker, undersköterska, sjuksköterska eller läkare) - Dokumentation tillhörande kvalitetssystemet - Service, support och hantering av ärenden som rapporteras vidare till Akademiska laboratoriet eller leverantör av förbrukningsartiklar. - Uppföljning av externkontroller och genomförande av revisioner - Information/instruktioner om förändringar, uppdateringar som påverkar verksamheten på enhetens laboratorium. Tillgänglighet: - Telefon,tel nr val 3, vardagar kl EKG (Muse) System för registrering och lagring av EKG RIS/PACS radiologi (Carestream) RIS, PACS och ARKIV används för bildhantering och arkivering av bilder. Separat överenskommelse ska ske i det fall som detta system ska användas. Version /pr

249 IT-systembilaga 2014 sida 8 (8) Datum Diarienummer UPPH2014-xxxx 12 FUNKTIONSHYRA/FINANSIERING Funktionshyra är en kombination av Landstingets totala kostnader för angiven utrustning, programvaror, licenser, service/årsavgifter och tjänster. Förutsättningar funktionshyra enligt omfattning av överenskommelse i avtalet. Se vidare bilaga Funktionshyra Vårdval Privata vårdgivare 13 TILLÄGGSTJÄNSTER Vissa tjänster som finns att tillgå faktureras enligt gällande taxa alternativt timtaxa, utanför ordinarie arbetstid faktureras dubbel timtaxa. Version /pr

250 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Peter Jansson Dnr HSS Förlängning av avtal avseende Öppenvårdsradiologi Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar förlänga avtalet med Aleris Diagnostik AB i 24 månader till och med Kostnaden belastar den verksamhet inom landstinget som avropar tjänster enligt avtalet. Ärendet Avtalet med Aleris Diagnostik AB löper ut 30 september 2014 med rätt för landstinget att förlänga avtalet upp till 24 månader. Vid utnyttjande av avtalsförlängning meddelar landstinget senast 6 månader innan ordinarie avtalsperiods utgång om sin avsikt att utnyttja förlängningsmöjligheten samt den aktuella tidsperioden. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås förlänga avtalet med 24 månader. Avtalet började gälla från och med Det har dock i praktiken inte kommit igång förrän 26 november 2013 på grund av svårigheter med att få ordning på bland annat elektroniska remissflöden och fakturahantering. Med anledning av detta har heller ingen uppföljning av verksamheten varit möjlig att genomföra. Kopia till: Vårdgivaren ABIS, Peter Olsson Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Akademiska sjukhuset, Adel Shalabi EPJ, Pia Andersson Landstingets resurscentrum, Anna Eriksson Landstingets ledningskontor, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Elisabeth Kroon MSI, Anne Zetterling och Pernilla Rosander Primärvården, Per Elofsson Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

251 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Karin Lindblom HSS Granskning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delårsrapport år 2013 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar meddela landstingets revisorer att styrelsen tagit del av rapporten Översiktlig granskning av delårsrapport per Ärende Landstingets revisorer har till hälso- och sjukvårdsstyrelsen överlämnat en granskningsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per Utifrån gjord granskning har revisorerna bland annat noterat att: - Landstingets redovisningsprinciper i allt väsentligt överensstämmer med god redovisningssed och ingenting har i granskningen framkommit som visat att den faktiska tillämpningen av principerna i väsentligt avseende skulle avvika från den tänkta tillämpningen. - Vad gäller finansiella mål ligger prognosen för helåret 2013 på +41 mnkr, det vill säga 41 mnkr bättre än budget. Inget har framkommit som tyder på att hälsooch sjukvårdsstyrelsens bedömning av finansiella mål skulle vara felaktig. - Ingenting har framkommit som tyder på att styrelsens målprognoser för verksamhetsmålen skulle vara felaktiga. Landstingets revisorer vill i sin granskning särskilt lyfta fram följande: - Prognosen för helåret 2013 ligger på +41 mnkr, det vill säga 41 mnkr bättre än budget huvudsakligen beroende på att målrelaterad ersättning kommer att återbetalas. Det finansiella resultatmålet skulle därmed nås. Övriga finansiella mål är inte nedbrutna i verksamheten. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bör framledes säkerställa att samtliga mål bryts ned i uppföljningsbara mål som redovisas. - De resultatförklaringar som lämnas i delårsrapporten är riktande mot prognosen för helår. Delårsrapporten bör framledes kompletteras med en periodiserad budget för perioden januari-augusti med förklaringar till skillnad mellan budget och utfall. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

252 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Den i delårsrapporten redovisade prognostiserade måluppfyllelsen visar att de flesta mål bedöms att delvis komma att uppnås. Ett sådant resultat är svårt att tolka utifrån perspektivet om styrelsen kan anses nå de fastställda målen för det enskilda året Vad gäller målen under perspektivet ekonomi i landstingets styrkort, exempelvis att självfinansieringsgraden för fastighetsinvesteringar är minst 50 procent, ligger inte dessa inom hälso- och sjukvårdsstyrelsens ansvar och beslutsmandat. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har inte heller ett eget styrkort. Dessa mål ligger som centrala mål för landstinget och ska beaktas i respektive förvaltnings styrkort. Det är produktionsstyrelsen som beslutar kring förvaltningarnas styrkort. Vad gäller periodiserad budget kommer Ledningskontorets ekonomiavdelning att undersöka möjligheten att månadsvis öka jämförbarheten mellan budget och utfall, inför Prognosen i delårsrapporten för 2013 är att flera av målen kommer att delvis uppnås vilket innebär att landstinget för 2013 har en generellt låg måluppfyllelse. Delvis ligger problematiken i svårigheten att skapa gemensamma mål för en differentierad verksamhet där det krävs att alla förvaltningar klarar ett mål för att det ska betraktas som uppfyllt. Med anledning av att landstingets revisorers förslag och synpunkter ligger utanför hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslutsmandat kan inte styrelsen fatta beslut kring ovanstående synpunkter. Bilaga 13 Kopia till: Landstingets revisorer Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

253

254

255

256

257

258

259

260

261 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Birgitta Pleijel HSS Rehabiliteringsgarantin 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att under 2014, i likhet med år 2012 och 2013, utge följande stimulansmedel till vårdgivare inom rehabiliteringsgarantin; kronor för kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi för psykisk ohälsa, kronor för multimodal teamrehabilitering för smärtproblematik nivå 1 och kronor för multimodal teamrehabilitering för smärtproblematik nivå 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar dessutom att överskjutande medel samt 1000 kronor per avslutad behandling dels ska kunna användas som buffert om landstinget skulle leverera över tilldelad summa och dels till att förstärka arbetet till gagn för berörda sjukdomsgrupper. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att kriterier i bifogad bilaga ska gälla för Landstinget i Uppsala län. Ansvarsnummer för rehabiliteringsgarantin: Ärendet Rehabiliteringsgarantin har funnits sedan Det är statliga stimulansmedel med syfte att ge kvinnor och män evidensbaserad rehabilitering för att insatta åtgärder ska bidra till att en patient kan återgå i arbete eller underlätta för patienten att fortsätta arbeta, samt förhindra och förebygga sjukskrivning. Målgrupp är kvinnor och män i arbetsför ålder, år, som inte behöver vara sjukskrivna. Sjukdomsgrupperna är psykisk ohälsa samt långvarig smärtproblematik. Dessa två grupper står i dagsläget för cirka 2/3 av alla sjukskrivningar. Behandling som ersätts från rehabiliteringsgarantin är: - Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi för den psykiska ohälsan - Multimodal teamrehabilitering på två nivåer för smärtproblematiken Landstinget ersätts 2014 med kronor för varje avslutad terapi för sjukdomsgruppen psykisk ohälsa, kronor för multimodal smärtrehabilitering nivå 1 och kronor för nivå 2. Landstinget erhåller dessutom ytterligare 1000 kronor för varje avslutad behandling. Tilldelad totalsumma beräknas på befolkningsunderlaget i respektive län. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

262 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Lokala kriterier går i linje med nationella direktiv och skiljer endast i detaljer från år 2013 t.ex. så har kravet på att vårdgivare tidigt ska samverka med andra aktörer tydliggjorts speciellt vad gäller att involvera patientens arbetsgivare om sådan finns. Se bilaga Rehabiliteringsgarantin kriterier. Bilaga 14 Rehabiliteringsgarantin kriterier Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

263 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel Kriterier 1. Rehabiliteringsgarantin har funnit sedan Det är statliga stimulansmedel med syfte att ge kvinnor och män evidensbaserad rehabilitering för att insatta åtgärder ska bidra till att en patient kan återgå i arbete eller underlätta för patienten att fortsätta arbeta, samt förhindra och förebygga sjukskrivning. 2. Föregående års satsning, på att tydliggöra att rehabiliteringen ska ha fokus på arbetsförmåga och återgång i arbete efter sjukskrivning eller på att kvinnor och män delvis kan stanna kvar i arbete trots nedsatt arbetsförmåga, fortsätter. Vården ska ha rutiner för att inhämta och journalföra patientens samtycke till samordning och samverkan med andra aktörer när det bedöms värdefullt såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, företagshälsovård, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten (kommunen). 3. Nytt för 2014 från och med kvartal 2 är att vårdgivaren för alla patienter som har en arbetsgivare ska inhämta patientens samtycke och på lämpligt sätt ta kontakt med arbetsgivaren så att denne blir delaktig i patientens rehabilitering i syfte att tidigt kartlägga varje patients möjligheter och förutsättningar att ta tillvara sin arbetsförmåga. Detta ska göras i samband med att en rehabiliteringsplan görs inför eller i början av en behandling eller rehabilitering. 4. Målgrupp är kvinnor och män inom två sjukdomsgrupper: Ihållande eller intermittent långvarig smärta >3 mån i rygg, nacke och axlar samt icke specificerad generaliserad smärta Lindrig till medelsvår depression, ångestsyndrom och stress 5. Behandling som ger medel till landstinget från garantin är: Multimodal rehabilitering (MMR) av team för smärtproblematiken Kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) för den psykiska ohälsan 6. Patienterna ska vara i åldern år och behöver inte vara sjukskrivna. 7. Det är viktigt att arbetet med rehabiliteringsgarantin inte medför att andra typer av insatser som ingår i hälso- och sjukvårdens uppdrag undanträngs eller uteblir.

264 2 8. Nationella direktiv är framtagna av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen och återfinns på SKL s hemsida Vårdgivaren ansvarar för att ta del av och följa de dokument från Landstinget i Uppsala län, SKL och socialdepartementet som beskriver krav och kriterier. För multimodal smärtrehabilitering gäller även de medicinska indikationerna som återfinns på samma hemsida. Nedanstående punkter är i linje med dessa nationella riktlinjer och gäller för Landstinget i Uppsala län. 9. MMR i detta sammanhang Med MMR avses ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid. Personalen ska arbeta i ett integrerat team, vara tränade på att arbeta patientcentrerat och i nära samarbete med andra aktörer. Rehabiliteringen ska präglas av ett biopsykosocialt synsätt och ett psykologiskt förhållningssätt. Programmet ska innehålla undervisning om smärta och dess konsekvenser samt egna hanteringsstrategier och hemuppgifter, fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet i kombination med olika form av aktiv återhämtning för att åstadkomma en balans. Patienten ska bedömas kunna återgå i arbete eller stanna kvar i arbete efter genomgånget multimodalt rehabiliteringsprogram. Patienten ska få såväl muntlig som skriftlig information om MMR. Den skriftliga får vårdgivaren själv ta fram. Om programupplägget är 2-3 ggr/vecka ska programmet pågå längre tid, 6-8 veckor. Är programmet mer intensivt såsom 4-5 ggr/vecka kan programmet löpa över kortare tid, 4-5 veckor. Det är effektivt och även uppskattat av patienter att denna rehabilitering sker individualiserat i ett gruppkoncept om 6-10 patienter, men rehabiliteringen kan även ske individuellt. Varje team ska fylla i en framtagen mall som beskriver teamet och programupplägget. Vid förändringar ansvarar teamets kontaktperson för att processansvarig på hälso- och sjukvårdsavdelningen får en uppdaterad beskrivning. För att få leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin ska teamet vara representerat vid varje nätverksträff då alla team i Uppsala län möts för kompetensutveckling. Träffarna äger rum cirka 2 gånger per termin. Eventuellt förhinder ska prövas av landstingets processansvarig. Det finns två nivåer av MMR. Indelningen handlar om bland annat om smärtsjukdomens komplexitet samt teamens kompetens och kapacitet. Skillnaden på MMR1 och MMR2 är i detta sammanhang inte lika med vårdnivå (primärvård respektive sekundär sjukhusaknuten vård). Se beskrivning i de mediciniska indikationerna. MMR1 = Patientens problematik ska, efter individuell utredning och bedömning i linje med de medicinska indikationerna, klassas som komplex. Professioner i teamet ska minst vara läkare, sjukgymnast och psykolog/socionom/motsvarande. Teamkonferens ska äga rum minst 3 gånger under det sammanhållna programmet. Enhetens team bör rehabilitera minst 20 patienter per år. Får teamet svårigheter med att uppfylla volymrekommendationen tas en diskussion med landstingets processansvarig som beslutar om teamet ska få lov att fortsätta leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. När nationellt kvalitetsregister för MMR1 finns tillgängligt (troligen mot slutet av 2014) ska enheten på egen bekostnad ansluta sig till detta för att få lov att leverera inom ramen för garantin.

265 3 MMR2 = Patientens problematik ska, efter individuell utredning och bedömning i linje med de medicinska indikationerna, klassas som mycket komplex. Professioner i teamet ska minst vara läkare, sjukgymnast, psykolog, arbetsterapeut och socionom. Teamkonferens minst 1 gång per vecka under det sammanhållna programmet. Enhetens team ska rehabilitera minst 30 patienter per år. Får teamet svårigheter med att uppfylla volymrekommendationen tas en diskussion med landstingets processansvarig som beslutar om teamet ska få lov att fortsätta leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Enheten ska rapportera till Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS). 10. KBT och IPT i detta sammanhang Inom KBT (kognitiv beteendeterapi) är det fokus på att påverka tankar, känslor och beteenden i en positiv riktning bland annat med hjälp av olika övningar och hemuppgifter. Inom IPT (interpersonell terapi) är inriktningen främst på patientens centrala relationer och förändringar i livet och en behandling av problem här och nu. För att få ta del av garantin krävs att KBT eller IPT genomförs, efter utredning och medicinsk och psykologisk bedömning, i en behandlingsserie som ska omfatta minst 8 ggr. Vidare krävs det av vårdgivaren att man samarbetar med vårdgrannar och vid behov med andra aktörer kring patienten. Behandlingen kan ske individuellt eller i ett gruppkoncept. Behandlaren ska vara leg psykolog/psykoterapeut med KBT eller IPT inriktning, leg psykolog/psykoterapeut med annan inriktning men som har kompetens att arbeta med KBT eller IPT, behandlare med adekvat grundläggande utbildning (som t.ex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT i en omfattning som motsvararar steg 1-utbildning). Behandlare med grundläggande utbildning bör ha handledning. Behandling ska inte ske med ersättning från garantin av medarbetare under utbildning. 11. MMR1 ersätts med kr som en fast summa, ingen moms. MMR2 ersätts med kr som en fast summa, ingen moms. KBT/IPT ersätts med kr som en fast summa, ingen moms. 12. Efter kvartal 2 görs en avstämning för att se om prognosen för 2014 håller utifrån tilldelade medel för vårt landsting. Eventuella justeringar av ersättningsnivåerna för kvartal 3 och 4 kommer då vid behov att övervägas. 13. Såväl landstingsdrivna som privata verksamheter med landstingsavtal samt företagshälsovården i länet är välkomna att rapportera och redovisa i enlighet med krav och kriterier i detta dokument. En enskild psykolog/psykoterapeut ska ha avtal med landstinget alternativt att den enhet man är anställd av har avtal. För att få leverera och ta del av rehabiliteringsgarantin krävs att vårdgivaren är godkänd av landstinget. Kontakt för godkännande sker med landstingets processansvarig på Hälsooch sjukvårdsavdelningen. Stimulansmedlen kan tillkomma utöver anslagsfinansierad respektive avtalsfinansierad budget. Det är den leverantör av vård som ger den faktiska rehabiliteringen som erhåller stimulansmedel. När det gäller enheter såsom Smärtcentrum, Psykiatridivisionen, Primärvården, privata vårdcentraler, Närpsykiatrin och olika företagshälsor betalas summan ut till respektive enhet/verksamhetsområde. 14. Det åligger alla vårdgivare som levererar inom ramen för rehabiliteringsgarantin att för dessa stimulansmedel på olika sätt förbättra och förstärka kvaliteten i arbetet till gagn för de två sjukdomsgrupperna t.ex. med kompetensförstärkning, utveckling av

266 4 arbetssätt, utveckla utredningarna inför rehabilitering, aktivt delta i nätverk, öka produktion och tillgänglighet. De vårdgivare som är intresseserade av internetstödd KBT ska även utan extra ersättning kunna delta i förberedelsearbete som startar under På anmodan och minst en gång per år ska vårdgivaren redovisa till landstinget hur dessa medel använts. Inget speciellt formulär används för detta, utan det sker i kortfattad valfri löpande text. Den rena produktionen, det vill säga antalet patienter, rapporteras dock enbart i exceldokument varje kvartal. 15. Rehabilitering ska föregås av medicinsk utredning och bedömning. För sjukdomsgruppen smärta innebär bedömning minst en läkarbedömning och för sjukdomsgruppen psykisk ohälsa innebär det en bedömning av läkare och gärna psykolog/psykoterapeut. Ersättning utgår enbart för avslutad behandlingsserie, inte för utredning eller enbart separata bedömnings- och/eller motivationssamtal. 16. Journalplikt och vårdgarantin gäller som vanligt. Patientens avgift för behandling påverkas inte av rehabiliteringsgarantin utan gäller som vanligt. 17. Redovisning med bestämda parametrar (patientidentifikation, kön, ålder, behandlingsform, tidpunkt för avslutad rehabilitering, behandlare/team, arbetsställe, privat eller offentlig vårdgivare) sker kvartalsvis via mejl på för detta avsett exceldokument till landstingets processansvarig. Landstingets processansvarig ska inte i rapporten se individers personnummer utan det ska vara kodade avidentifierade patienter. Leverantören ska ha kontroll på kodning så att journaler vid behov kan granskas. Landstinget gör en sammanställning till Försäkringskassans huvudkontor som i sin tur sköter utbetalningen till landstinget. 18. För att få ersättning ska, utöver de kvartalsvisa parametrarna (punkt 17) även nedan parametrar redovisas via mejl i samma excelfil med rätt format (se röd triangel i varje kolumns rubrik i exceldokumentet) per varje kvartal på alla patienter: sjukskrivningsgrad i fjärdedelar (0, 25, eller 100 %) före och efter behandling (med sjukskrivning avses i detta sammanhang all form av ersättning från Försäkringskassan i form av t.ex. sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning). om patienten varit sjukskriven mer eller mindre än 3 månader i direkt anslutning till påbörjad rehabilitering om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med Försäkringskassan om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med arbetsgivare om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med Arbetsförmedlingen om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med socialtjänsten 19. Varje vårdgivare får ombesörja och ansvara för hur man organiserar och administrerar sitt sätt att sköta dokumentation, rapporteringar och redovisningar. För de vårdgivare som kan och önskar finns en dynamisk mall att tillgå i det elektroniska journalsystemet Cosmic. 20. Det är avslutade behandlingar som ska rapporteras och inte påbörjade. För MMR innebär avslutad behandling när det samlade programmet är avslutat, inte efter eventuella uppföljningstillfällen. I undantagsfall kan en patient behöva ytterligare en behandlingsserie under samma år, men för att det ska godkännas ska det röra sig om behandlingsserier som är tydligt skilda från varandra tidsmässigt, och framförallt genom olika dokumenterade beslut.

267 5 21. Efter vårdgivarens kontakt på mejl med landstingets processansvarig får vårdgivaren en excelfil där det i varje rubrik vid röd triangel finns en kort instruktion för vad som ska stå i varje kolumn och i vilket format. Med rätt format avses t.ex. att skriva 1 eller 2 och inte x i kolumnerna samt att använda korrekt format på datum 22. Avslutade behandlingsserier som inte tagits med på underlag för innevarande kvartal kan tas med på underlaget för nästkommande kvartal. 23. Redovisning sker varje kvartal med ifylld excelfil via mejl till processansvarig. Vårdgivaren ska räkna samman alla kolumner som kan summeras i excelfilen samt ange vilken totalsumma i kronor som vårdgivaren gör anspråk på. Exceldokumentet ska av vårdgivaren döpas med namn på vårdenheten samt vilket kvartal det avser. kvartal 1 (jan, febr, mars) senast fre 11 april 2014 kvartal 2 (apr, maj, juni) senast fre 15 augusti 2014 kvartal 3 (juli, aug, sept) senast fre 17 oktober 2014 kvartal 4 (okt, nov, dec) senast fre 13 mars 2015 (se punkt 24) 24. Patienter för 2014 får pågå ända fram till fre 6 mars 2015 då de ska vara avslutade. Behandlingsperioden ska vara påbörjad under Redovisning av avslutade behandlingar ska ske senast fre 13 mars Vårdgivaren får fakturera landstinget för varje kvartal först när summan har bekräftats över mejl från processansvarig. Detta sker i ett utskick omkring; 28 maj för kvartal 1 30 sept för kvartal 2 28 nov för kvartal 3 29 april 2015 för kvartal Fakturaadress: Rehabiliteringsgarantin Birgitta Pleijel Landstingets ledningskontor FE73, Box Uppsala Ref nr CK

268 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Birgitta Pleijel HSS Införande av nationella intygstjänster Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att teckna överenskommelse med Landstingets resurscentrum om att ansvara för ett projekt som syftar till att införa de nationella intygstjänsterna i Landstinget i Uppsala Län. För detta projekt erhåller Landstingets resurscentrum en ersättning om kronor för 2014 och kronor för Finansieringen för ovanstående uppdrag sker år 2014 med medel från rehabiliteringsgarantin, ansvarsnummer och år 2015 med medel från sjukskrivningsmiljarden ansvarsområde Ärendet Regeringen och SKL har tecknat en överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Genom att uppfylla ett antal villkor i överenskommelsen kommer landstingen att kunna få ta del av ekonomisk ersättning. Ett av villkoren är ett utökat elektroniskt informationsutbyte (368,5 mkr för åren ) (villkor 5). För att kunna ta del av dessa medel ska det försäkringsmedicinska beslutsstödet som tagits fram på nationell nivå integreras i journalsystemen (för LUL:s del är det Cosmic), en formaliserad införandeplan föreligga avseende intygshantering (utfärdande av olika intyg tar idag mycket läkartid i anspråk) landstinget använda den nationella statistiktjänsten för uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster på såväl verksamhets- som lokal och regional nivå det elektroniska medicinska underlaget och därtill tillhörande elektroniska ärendekommunikation har vidareutvecklats. Utfärdandet av intyg ska effektiveras genom att i högre grad nyttja den elektroniska patientjournalen. Plan för hur dessa villkor kan uppfyllas i LUL Landstinget skickade i november 2013 in en handlingsplan avseende införandet av projektets första fas där dagens lösning för läkarintyg konverteras till en nationell lösning (Webcert). Genom att skicka in denna handlingsplan har landstinget erhållit Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

269 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen statliga stimulansmedel motsvarande 1 miljon kronor. Ett särskilt komplicerat område att hantera under denna första fas är de privata vårdgivarna som landstinget har avtal med men som inte har landstingets elektroniska patientjournal Cosmic. De nationella intygstjänsterna kommer att innebära en betydande effektivisering av utfärdandet av olika intyg som idag tar mycket läkartid i anspråk. Emellertid, för att få ut dess fulla potential är det viktigt att i ett tidigt skede påverka utvecklingen samt sedermera på ett genomtänkt och pedagogiskt sätt implementera den tekniska lösningen i landstinget. Även integrationen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet kommer att kunna bidra till ett effektivare sätt att utfärda intyg. För att landstinget ska kunna uppfylla de villkor som specificerats ovan krävs det en särskild projektorganisation. Eftersom mycket i detta arbete förutsätter ändringar i landstingets elektroniska patientjournal föreslås att projektet etableras inom förvaltningen av den elektroniska patientjournalen som organisatoriskt tillhör Landstingets resurscentrum. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att teckna överenskommelse med Landstingets resurscentrum om att ansvara för ett projekt som syftar till att införa de nationella intygstjänsterna i Landstinget i Uppsala Län. För detta projekt erhåller Landstingets resurscentrum en ersättning om kronor för 2014 och kronor för Finansieringen för ovanstående uppdrag sker år 2014 med rehabiliteringsgarantin, ansvarsnummer och år 2015 med medel från sjukskrivningsmiljarden ansvarsområde Kopia till: Förvaltningschef LRC IT-direktör Petter Könberg Chefläkare Anders Dolk Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

270 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Sven-Arne Åsman HSS Interkontrollplan 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar fastställa bilagda internkontrollplan för år Ärendet Enligt det av landstingsfullmäktige fastställda reglementet för den interna kontrollen ska Hälso- och sjukvårdsstyrelsen varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen. Bilaga 16 Interkontrollplan HSS 2014 Kopia till: Landstingsstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

271 Internkontrollplan för hälso- och sjukvårdsstyrelsen Inledning I enlighet med landstingets regler för internkontroll har en plan för den interna kontrollen för hälso- och sjukvårdsstyrelsen upprättats. Genom en risk- och väsentlighetsanalys har områden valts ut för granskning. Analysen omfattar samtliga områden som varit föremål för risk- och väsentlighetsanalys. I det fall området fått en risk och väsentlighet med nivå 4 eller mer framgår även vilken typ av kontrollmetod som används. Med risk avses sannolikheten att ett fel eller avvikelse uppstår och är indelade i tre risknivåer: 1) Sannolikheten är liten för att fel/avvikelse skall uppstå 2) Det är sannolikt att fel/avvikelse uppstår 3) Det är mycket sannolikt att avvikelse uppstår Med väsentlighet avses konsekvenserna som uppstår vid avvikelse eller fel och är indelade i tre nivåer: 1) Konsekvenserna av ett fel eller avvikelse är små 2) Konsekvenserna av ett fel eller avvikelse är av den arten att det uppfattas som besvärande. 3) Konsekvenserna av ett fel eller avvikelse är så stor att det inte får inträffa. 2 Kontrollområden Förvaltning Regelefterlevnad Kontrollmål: Säkerställa att villkor och regler följs avseende vidareuthyrning av lokaler till privata vårdgivare. Risk 1 Sannolikheten är liten då nyligen gjord granskning visat att uthyrningen sker i enlighet med gällande lagar och regler för mervärdeskatt. Väsentlighet 3 Konsekvensen av avvikelser från regelverket bedöms som hög då landstinget, i sådana fall kan komma att bryta mot lag. Kontrollmetod Regelbundna stickprov Beslutsefterlevnad Kontrollmål: Kontrollera att hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut verkställs. Risk 1 Risken för att beslut inte verkställs är liten då balanslista upprättas och följs upp regelbundet. Väsentlighet 3 1

272 Konsekvensen av att beslut inte verkställs innebär att politiska beslut inte genomförs. Kontrollmetod Regelbunden genomgång av balanslistor. Offentlighetsprincip och delgivning av beslut Kontrollmål: Tillse att alla beslut diarieförs och delges korrekt. Risk 1 Sannolikheten är liten då alla beslut som tas i hälso- och sjukvårdsstyrelsen diarieförs tillsammans med relevanta dokument och det finns också rutiner för delgivning av beslut. Väsentlighet 3 Konsekvensen bedöms som hög då landstinget, i det fall det sker, bryter mot offentlighetsprincipen. Om beslut ej delges på korrekt sätt kan konsekvenserna bli alvarliga. Kontrollmetod Regelbundna stickprov Vårdavtal Vårdavtal egna vårdgivare Kontrollmål: Kontrollera måluppfyllelse i den målrelaterade ersättningen. Risk 1 Risk i felaktigheter i den målrelaterade ersättningen Väsentlighet 2 Konsekvenserna skulle innebära att någon förvaltning får för lite eller för mycket ersättning. Vårdavtal privata vårdgivare Kontrollmål: Kontrollera måluppfyllelse i den målrelaterade ersättningen Risk 1 Liten risk i felaktigheter i den målrelaterade ersättningen. Väsentlighet 2 Konsekvenserna skulle innebära att någon vårdgivare får för lite eller för mycket ersättning. Fördjupad uppföljning/revision Kontrollmål: Att säkerställa att kraven i avtalen är uppfyllda och att minimera och förebygga brister hos vårdgivarna, t.ex. bristande vårdkvalitet och ekonomiska oegentligheter Risk 2 Det finns risk för att kraven i avtalen inte uppfylls, vilket kan leda till bristande vårdkvalitet och ekonomiska oegentligheter. Väsentlighet 3 Konsekvenserna är allvarliga om felaktigheter skulle förekomma. 2

273 Kontrollmetod Fördjupad uppföljning/revision av utvalda områden eller vid indikationer om att avvikelser förekommer. Fördjupad uppföljning/revision Kontrollmål: Tillse att metoder för fördjupad uppföljning/revision har utvecklats Risk 1 Vid avsaknad av metodik för. fördjupad uppföljning/revision finns risk att brister i vården och ekonomiska oegentligheter inte upptäcks. Väsentlighet 3 Konsekvenserna är allvarliga om inte brister i vården och ekonomiska oegentligheter upptäcks. Kontrollmetod Regelbundna uppföljningar avseende progress i utvecklingsarbetet görs. Ekonomi Budgetuppföljning Kontrollmål: Att hälso- och sjukvårdsstyrelsen får information om budget och resultatutveckling. Risk 1 Risken är liten att information om budget och resultatutveckling inte erhålls. Väsentlighet 3 Information om budget och resultatutveckling är en mycket viktig del av de beslutsunderlag som hälso- och sjukvårdsstyrelsen förfogar över. Kontrollmetod Månadsvis, skriftlig rapportering av resultat och prognos till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Uppföljning av avtal Kontrollmål: Att utbetalningarna av ersättningarna till vårdgivarna sker enligt avtalen. Risk 2 Då avtalen är många och olika utformade så finns en inneboende risk för felaktigheter. Väsentlighet 3 Konsekvenserna är allvarliga om felaktigheter skulle förekomma. Kontrollmetod Kontinuerlig kontroll som säkerställer att ersättningarna är korrekta. Beredningsprocessen Beredningsprocessen Kontrollmål: Tillse att beredningsprocessen fungerar så att styrelsen får beslutsunderlag med hög kvalitet. 3

274 Risk 2 Det är sannolikt att beredningsprocessen har brister. Väsentlighet 3 Konsekvensen av att beslutsunderlag inte finns blir att nödvändiga beslut inte kan tas. Kontrollmetod Ständigt förbättringsarbete pågår i projektet Bättre flyt. 4

275 3 Internkontrollplan för hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014 Område Kontrollmål Ansvarig Utföres av Metod/frekvens Rapportering till Förvaltning Regelefterlevnad, vid vidareuthyrning av lokale privata vårdg. Beslutsefterlevnad Säkerställa att villkor och regler följs Kontrollera att hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut verkställs. Hälso- och sjukvård direktören Hälso- och sjukvårdsdirektören Ekonomichef HSS Regelbundna stickprov Hälso- och sjukvårdsdsstyrelsen HSS sekretera Följs upp 1 gång per månad Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Offentlighetsprincip och delgivning av beslut Vårdavtal Fördjupad uppföljning/revision Metodutveckling Ekonomi Budgetuppföljning Tillse att alla beslut diarieförs och delges korrekt. Minimera och förebygga brister hos vårdgivarna, t.ex. bristande vårdkvalitet och ekonomiska oegentligheter. Tillse att metoder för fördjupad uppföljning/revision har utvecklats Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Att hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och får information om budget och sjukvårdsdirektören resultatutveckling. Registrator Stickprov Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Enheten för analys och utveckling Enheten för analys och utveckling Ekonomichef HSS Genomföra fördjupade uppföljningar och revisioner enligt plan. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Regelbundna Hälso- och uppföljningar avseende sjukvårdsstyrelsen progress i utvecklingsarbetet Månadsvis uppföljning delårsrapport och årsredovisning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Uppföljning av avtal Att utbetalningarna av ersättningarna till vårdgivarna sker enligt avtalen. Ansvarig avtalshandläggare Resurscentrum Löpande Hälso- och sjukvårdsdirektören Beredningsprocess Beredningsprocess Tillse att beredningsprocessen fungerar så att styrelsen får beslutsunderlag med hög kvalitet. Samtliga chefer HSAHandläggare Ständigt förbättringsarbete pågår i projekt Bättre flyt Hälso- och sjukvårdsdirektören 5

276 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Sven-Arne Åsman HSS Kostnadsansvar för förskrivning av material till Vårdtunga patienter Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att till Akademiska sjukhuset för perioden tillföra 4,0 mkr för bestridande av kostnader för visst material till patienter som vårdats inom slutenvård på sjukhuset eller besökt sjukhusmottagning och därefter under lång tid har behov av material för vård i hemmet. Kostnadsansvaret för och ansvaret för beställning av detta material övergår från och med till Akademiska sjukhuset. Medlen anvisas från ansvar Ärendet I tidigare ersättningsmodell fick vårdcentralerna kompensation för vissa förbrukningsmaterial som förskrivs till patienter i samband utskrivning från Akademiska sjukhuset eller vid besök på någon av sjukhusets öppenvårdsmottagningar. Patienterna får med sig en rekvisition från sjukhuset och kan därefter vända sig till vilken vårdcentral de vill för att hämta ut förbrukningsmaterialet. I vissa fall är det fråga om mycket kostsamma material som vårdcentralerna ska lämna ut och vissa vårdcentraler har fler patienter som hämtar ut material. Vårdcentralerna kan inte själva styra över vare sig förskrivningarna eller kostnaderna. Kostnaderna fördelar sig dessutom olika mellan vårdcentralerna. Mot denna bakgrund tog Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut ( 209 HSS ) om att reducera kapiteringsersättningen i vårdcentralsuppdraget med 4 mkr. Dessa medel skulle användas till att upprätta ett konto för bestridande av kostnader för vårdtungt material. Syftet med detta konto var att kartlägga omfattningen av kostnaderna och också utreda vilka material som förskrivs samt från vilka verksamheter förskrivningarna sker. Enligt Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut var målsättningen att, när denna kartläggning gjorts, överföra kostnadsansvaret för det vårdtunga materialet till de verksamheter på Akademiska sjukhuset som förskriver materialet. Kartläggningen/utredningen har genomförts under år Exempel på verksamheter vid Akademiska sjukhuset som i huvudsak förskriver vårdtungt material är barnsjukhuset, lungkliniken och sårvårdsmottagningen. Den genomsnittliga årskostnaden för var ca 5,0 mkr. Därav föreslås HSS att för (9 månader) tillföra 4,0 mkr till Akademiska sjukhuset för bestridande av kostnader för visst material till patienter som vårdats inom slutenvård Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

277 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på sjukhuset eller besökt sjukhusmottagning och därefter under lång tid har behov av material för vård i hemmet. Bilaga 17 Beslut HSS Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287

288 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Sven-Arne Åsman HSS Ändring av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att göra ett tillägg avseende fördelning av folkhälsomedel enligt delegationsordningen, punkt 2.1 medelsförskrivning Beredning ska ske i hela länsdelsberedningen för respektive länsdelsberedning. Delegationen enligt 4.2 konferenser ändras till att delegeras till hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott. Ärendet Delegationsordningen för hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås ändras beträffande fördelning av folkhälsomedel och beslut om förtroendevalda i länsdelsberedningens deltagande i kurser, konferenser och liknande samt beslut om arvode vid deltagande. Förslag till ändrad skrivning framgår av bilaga till ärendet. Bilaga 18 Delegationsordningen med förslag till förändringar Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

289 Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegationsordning Fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen , och Gäller fr.o.m och Gäller fr.o.m

290 1 Företrädarskap Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Avtalstecknande Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Undertecknande av avtal och andra handlingar från hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Kontrasignering av ovan nämnda handlingar görs av hälso- och sjukvårdsdirektör. Kontrasignering kan även ske av annan landstingsanställd som hälso- och sjukvårdsstyrelsen utsett 1.2 Avtalstecknande löpande åtgärder Hälso- och sjukvårdsdirektör 1.3 Fullmakt Hälso- och sjukvårdsdirektören 1.4 Mottagande av Hälso- och sjukvårdsdirektör delgivning 1.5 Brådskande beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande särskilt. Befogenhet att företa rättshandlingar, som att attestera och skriva under avtal, vilka blir bindande för landstinget. Utfärda fullmakt att föra landstingets talan i ärenden som rör hälso- och sjukvårdsstyrelsen Motta delgivning å hälso- och sjukvårdsstyrelsen vägnar. Fatta beslut å hälso- och sjukvårdsstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen (KL, SFS 1991:900) 6 kap 36 ).

291 3 (5) 2 Ekonomi Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Medelsfördelning Länsdelsberedningsutskott för respektive länsdelsberedning Beslut om fördelning av folkhälsomedel inom ramen för fördelade medel per länsdelsberedning. Beredning ska ske i hela länsdelsberedningen för respektive 2.1 Bidrag Hälso- och sjukvårdsdirektör länsdelsberedning. Beviljande av bidragsansökningar med högst kr per ansökan. 3 Upphandling Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Upphandling enligt LOU Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Anta kravspecifikation och fatta tilldelningsbeslut vid upphandling av hälso- och sjukvård under förutsättning att hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat 3.2 Upphandling enligt LOV Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott beslut om upphandling. Godkänna anbudsgivare enligt gällande regelverk.

292 4 (5) 4 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Konferenser Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande samt beslut om arvode ska utgå för förtroendevalda i hälso- 4.2 Konferenser Respektive länsdelsberedningsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott och sjukvårdsstyrelsen. Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande samt beslut om arvode ska utgå för förtroendevalda i respektive länsdelsberedning. 5 Förhyrning av lokaler Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Förhyrning av lokaler Hälso- och sjukvårdsdirektören Teckna interna hyresavtal för privata utförare inom landstingets verksamhet. 6 Särskild delegation Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 6.1 Representation Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Beslut om extern och intern representation upp till kr vid varje tillfälle.

293 5 (5) 7 Regeländring Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 7.1 Regeländring Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Redaktionella ändringar i regelboken a) Ändringar som inte förändrar villkor eller ekonomiska ersättningar för den verksamhet som bedrivs enligt regelboken. Exempel på detta kan vara - Ändringar av uppenbara felskrivningar, felaktigheter och språkliga oklarheter - Förtydliganden av skrivningar i regelboken, utan att villkor och ersättningar förändras. Anmärkning Vad gäller ändringar som nämns nedan, finns bestämmelser i regelboken hur sådana ska föras in. Detta görs då på tjänstemannanivå genom verkställighetsbeslut. - Nödvändiga ändringar föranledda av exempelvis tvingande lagstiftning eller beslut i landstingsfullmäktige, landstingsstyrelse eller annan instans vars beslut är bindande för hälso- och sjukvården. - Beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i ärenden som uppenbart får till följd att ändringar i regelbok måste göras i enlighet med beslutet.

294 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Christina Lindberg HSS Adjungerad politisk representant till ledningsgrupp för idéburet offentligt partnerskap med UpplandsIdrottsförbund Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att utse X till politisk representant som kan adjungeras till styrgruppen för idéburet offentligt partnerskap med Upplands Idrottsförbund. Ärendet Landstinget och Upplands Idrottsförbund har en gemensam ledningsgrupp med representanter från båda parter som initierar gemensamma insatser utifrån det idéburna offentliga partnerskapet. Det är samma ledningsgrupp som fortsätter sedan det idrottspolitiska programmet, Idrotten och landstinget i samverkan Till sin hjälp har ledningsgruppen en arbetsgrupp med representanter från både landstinget och Upplands idrottsförbund. Ledningsgruppen träffas en gång per år i november för att gå igenom året som varit och planera inför kommande år. Nästa möte är Upplands Idrottsförbund har framfört önskemål om att landstinget har politisk representation i ledningsgruppen. Från Upplands Idrottsförbund deltar ordförande. Förslaget är att hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser en politisk representant som kan adjungeras till ledningsgruppen för idéburet offentligt partnerskap med Upplands Idrottsförbund. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

295 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Cecilia Lidén Dnr HSS Uppföljning av uppdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsen januari 2013 till och med december 2013 Beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att godkänna uppföljningen och lägga den till handlingarna. Ärendet Uppföljning av uppdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsdirektören vad avser till exempel uppdrag och ärenden som ska rapporteras vid senare tidpunkt. Uppföljningen är en del i hälso- och sjukvårdsstyrelsens interna kontroll. Bilaga 20 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

296 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut HSS HSS Medverkan i Kunskaps- och utvecklingsprojekt för familjebaserat behandlingsarbete Projektet utvärderas årligen. HSS HSS Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående Verksamhetsövergång psykiatrisk öppenvård i Enköping från privat vårdgivare till Akademiska sjukhuset Från och med 2014 ska tilläggsbeställningen omfattas av grundbeställningen. Innan förändringen genomförs ska en utvärdering och omprövning av utfallet av tilläggsbeställningen 2013 göras.återrapportering av hur arbetet med verksamhetsövergången fortlöpt samt av hur arbetet på mottagningen därefter ska återrapporteras på styrelsens sammanträde den 16 december HSS HSS Bukhinnecancer Prövning av fråga om att direktupphandla bukhinnecanceroperationer görs vid Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2013 eller senast 29 april, under förutsättning att en av styrelsegodkänd avsiktsförklaring upprättas. Cecilia Ulleryd Helen Askebro Nulägesrapport Pågående Projektet försenat. Skriftlig rapport redovisades i april Noteras på föredragningslista april 2014 Klart Carina Bäckström Klart Rapporterat mars och april Återkommer när avsiktsförklaring finns. Avsiktsförklaring kommer inte att skrivas. Ärendet avslutat december G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 1 (16)

297 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Bröstcancerprocessen Den förändrade bröstcancerprocessen ska följas upp och återrapporteras på hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i maj Uppföljningen ligger till grund för ställningstagande om verksamhetens framtida förutsättningar och finansiering i samband med vårdavtal inför HSS HSS Granskning av vården för patienter med höftledsfraktur Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avge svar till revisorerna enligt bilaga och att resultatet av de uppgjorda handlingsplanerna redovisas vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i oktober HSS HSS Landstingets programarbeten Landstingets samtliga programarbeten avslutas. Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med en uppföljning av traumaprogrammet. Nulägesrapport Sven-Arne Åsman Pågående Noteras på föredragningslista maj 2014 Anders Dolk Klart Redovisat i oktober 2013 Christina Lindberg Pågående Noteras på föredragningslista juni 2014 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 2 (16)

298 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Upphandling av friskvårdslotsning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att upphandla friskvårdslotsning för tre år från och med 1 januari 2014, med möjlighet till förlängning på två år. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att återkomma till styrelsen med uppgifter om effekter av recept på fysisk aktivitet via friskvårdslotsning. HSS HSS Upphandling av kiropraktorer Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att upphandla kiropraktorer. HSS HSS Insatser för minskade köer Hälsooch sjukvårdsdirektören uppdras att genomföra en upphandling av ryggkirurgi med tillhörandebesök för cirka 50 patienter. Nulägesrapport Christina Lindberg Pågående Noteras på föredragningslista september 2015 Ylva Tottmar Klart Häls- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott fattde beslut om antagande av anbud i november 2013 Carina Bäckström Pågående Kravspecifikationen beslutad på hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott augusti Revideras vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott januari G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 3 (16)

299 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Vårdavtal Preliminära vårdavtal presenteras den 19 juni 2013 och slutliga vårdavtal den 21 oktober Carina Bäckström Maj Sölvesdotter Agneta Roos Nulägesrapport Klart Beslutade oktober 2013 HSS HSS Ansökan om medel för utveckling av vårdvalssystem Lägesraport ska ges till hälso- och sjukvårdsstyrelsen under hösten HSS HSS Upphandling av naprapat i Tierps kommun Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att genomföra en direktupphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) av naprapatiska tjänster i Tierps kommun. Avtalen ska tecknasför två år utan möjlighet till ytterligare förlängning. Avtalsstart om möjligt Åsa Dahlén Klart Rapporterat i hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober (Som bilaga) Ylva Tottmar Pågående Ny LOU upphandling pga avsaknad av intressenter vid direktupphandling. Kracspecifikation förväntas beslutas av hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott januari HSS HSS Upphandling av fördjupad medicinsk utredning på beställning av Försäkringskassan från 2014 Uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att förnya upphandlingen av fördjupad medicinsk utredning. Birgitta Pleijel Pågående Regelbok/förfrågningsunderlag beslutat av hälsooch sjukvårdsstyrelsen i oktober 2013 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 4 (16)

300 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Återrapportering Neuropsykiatriskt närvårdsteam Återrapportering till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i juni 2014 med uppföljning av projektmål, produktionsmål och budget. LS HSS CK Partnerskap med idéburna organisationer Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdras att vidare utreda möjligheterna att ingå partnerskap med de organisationer som idag har treåriga överenskommelser, , med landstinget. Samtliga partnerskap ska rymmas inom befintlig budget. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdras att utreda vilka ytterligare idéburna organisationer, med vilka landstinget inte har treåriga överenskommelser, som är lämpliga att ingå partnerskap med. Nulägesrapport Cecilia Ulleryd Pågående Återrapporterat juni 2013 Noteras på föredragningslista juni 2014 Christina Lindberg Pågående Noteras på föredragningslista maj 2014 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 5 (16)

301 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Revisionssvar avseende granskning av rutiner för framtagning och kvalitetssäkning av uppgifter för väntetidsuppföljning Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att kontakta produktionsdirektören för att verkställa lämpliga åtgärder. Nulägesrapport Annika Brehmer Klart Väntetidssamordnare rekryteras av produktionsdirekören och kommer att rappportera till den samma. Ansvaret kommer att innefatta alla landstingets väntetider, även för verksamheter som inte drivs i egen regi. Gemensamma instruktioner ingår i uppdraget. HSS HSS Förskrivning av läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförsäkringen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avvakta resultatet av SOU 2013:23 samt att under tiden hantera problematiken enligt förslag i ärendet Agneta Eklund Pågående Bevakas G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 6 (16)

302 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS CK HSS CK Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående Svar angående motion Möjliggör sprututbyte i Uppsala län Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avge följande yttrande till landstingsstyrelsen. Se vidare bilaga. Motionen berör ett område som är under utredning och hälso- och sjukvårdstyrelsen vill därför i nuläget inte tillstyrka eller avstyrka motionen. HSS HSS Medicinsk och ekonomisk revision av Närpsykiatri AB HÄTÖ samt Enköping Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar till hälsooch sjukvårdsdirektören att, i det fall landstinget väljer att förlänga avtalet med Närpsykiatri i HÄTÖ, genomföra en ny revision våren Detta för att följa upp resultatet av föreliggande revision och verksamhetens fortsatta arbete enligt förslag i den medicinska revisionsrapporten, se bilaga 1. Henrik Andreasson Pågående Bevakas Nulägesrapport Helen Askebro Pågående Noteras på föredragningslista april 2015 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 7 (16)

303 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Fördjupad uppföljning vårdval primär hörselrehabilitering Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar till hälsooch sjukvårdsdirektören att återkomma till hälsooch sjukvårdsstyrelsen med en fördjupad uppföljning av ekonomi och produktion för primär hörselrehabilitering vid styrelsens sammanträde i maj HSS HSS Analys av ersättningssystemet inom primärvården Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att beakta analyserna av den rörliga ersättningen för primärvården i samband med beslut av ersättningsnivåer vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i oktober Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att fortsätta utreda ett införande av CNI (Care Need Index) som en del av kapiteringsersättningen gällande från En lägesrapport lämnas till styrelsen i maj Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar även att fortsätta att utreda ett införande av ett utökat ansvar för det akuta omhändertagande gällande från En lägesrapport lämnas till styrelsen i maj Nulägesrapport Helen Askebro Pågående Noteras på föredragningslista maj 2014 Övergår till HSS (Nytt ärende för uppföljning.) Ansvarig Helen Askebro Åsa Dahlén Marie Johansson Sven- Arne Åsman Claudio Troncoso Munoz Pågående Analyserna beaktas i vårdavtalen som beslutas i oktober Noteras föredragningslista maj 2014 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 8 (16)

304 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Insatser för minskade köer Beslut att förstärka vårdgarantienheten uppgående till ett värde om kronor för en utökning av sjukskötersketjänst under september till och med december 2013 och att ge vårdgarantienheten en permanent förstärkning motsvarande 200 procent sjukskötersketjänster samt 50 procent administratör från och med 2014 till ett värde om kronor. Kostnaderna för resursförstärkningen 2013 samt den permanenta resursförstärkningen från och med 2014 ska belasta hälso- och sjukvårdsstyrelsens extra medel för kösatsningar. Medlen faktureras från landstingets resurscentrum under 2013 och 2014 och överförs i ram från och med Carina Bäckström Marie Johansson Pågående Nulägesrapport Bevakas HSS HSS Upphandling av ögonspecialistmottagning i öppenvård Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra åt hälso- och sjukvårddirektören att genomföra en direktupphandling av ögonspecialistsmottagning i öppenvård till ett totalt värde av kronor. Avtalsperiod Erica Hult Pågående Hösten 2013 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 9 (16)

305 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Upphandling av öron-näs och halsmottagning i öppenvård Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra åt hälso- och sjukvårddirektören att genomföra en direktupphandling av öron-näs och halsmottagning i öppenvård till ett totalt värde av kronor. Avtalsperiod HSS HSS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ställa sig bakom inriktningen att arbeta för ett Barn och ungdomens hus i Knivsta kommun med driftstart våren Arbetet ska återrapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen senast i mars 2014 för ställningstagande till genomförande. I återrapporteringen ingår projektplan och förslag till finansiering. Nulägesrapport Erika Hult Klart Förlängning av avtal beslutat december 2014 Cecilia Ullryd Pågående Noteras på föredragningslista mars 2014 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 10 (16)

306 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Mellanvårdsavdelning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att föreslagen grundbemanning kan utökas inom en kostnadsram på två miljoner kronor per år för att säkerställa uppdraget vad avser rehabilitering och vårdtider. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att arbetet med att inrätta mellanvårdsavdelningen ska avrapporteras till styrelsen senast under februari HSS HSS Centrum för hälsa och integration Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att det utökade uppdraget för Centrum för Hälsa och Integration att vara primärvårdsmottagning för nyanlända upp till ett år efter att de fått permanent uppehållstillstånd, under 2014 ska finansieras med 1,0 miljoner kronor. Enligt tidigare beslut ska uppföljning av verksamheten redovisas till styrelsen senast under december Niklas Rommel Cladio Troncoso Munoz Nulägesrapport Niklas Rommel Pågående Noteras på föredragningslista februari 2014 Pågående Noteras på föredragningslista december 2014 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 11 (16)

307 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS CK HSS CK Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående Bearbetning av Översyn av missbruks- och beroendevården i Uppsala län slutrapport med förslag på åtgärder Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att lägga slutrapporten till handlingarna och ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att arbeta vidare med de föreslagna åtgärderna enligt intentionerna som framkommer i den bifogade rapporten, med återkoppling till styrelsen senast till dess sammanträden i mars och april Nulägesrapport Henrik Andreasson Pågående Noteras på föredragningslista mars och april 2014 HSS HSS Rehabilitering Anstånd med utredningen för att kartlägga brister i vårdkedjan avseende rehabiliteringsområdet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att utredningen får pågå från september 2013 april 2014 och tas upp vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i april Birgitta Pleijel Pågående Noteras på föredragningslista april 2014 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 12 (16)

308 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS HSS HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående Inriktningsbeslut angående valfrihetssystem inom ögonsjukdomar i öppenvård och öronnäs- och halssjukdomar i öppenvård Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram förfrågningsunderlag utifrån lagen om valfrihet (LOV) för ögonsjukdomar i öppenvård och öronnäs- och halssjukdomar i öppenvård. Nulägesrapport Åsa Dahlén Pågående Regelböcker förväntas beslutas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen i februari 2014 HSS HSS Upphandling av mammografiverksamhet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra en upphandling av mammografiverksamhet. Helen Askebro Pågående Beslut om kravspeifikation under våren 2014+H33 HSS HSS Närvårdsplatser i Tierp Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar under förutsättning att motsvarande beslut fattas i Tierps kommun att uppdra till den politiska styrgruppen för Närvård Tierp att återkomma i mars 2014 med ett fullständigt underlag innehållande omfattning, tidplan och ekonomiska konsekvenser för Närvårdsplatser i Tierp samt förslag på projektetablering för genomförandet. Cecilia Ulleryd Pågående Noteras på föredragningslista mars 2014 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 13 (16)

309 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Laboratorie- respektive vårdsystemsamordnare till privata specialister samt vårdval specialistvård Hälso- och sjukvårdsdirektörenges i uppdrag att teckna överenskommelse med Landstingets resurscentrum om uppdraget att till de privata specialisterna tillhandhålla vårdsystemsamordnarfunktion om kronor per år, att teckna överenskommelse med Primärvården om uppdraget att till de privata specialisterna tillhandahålla laboratoriesamordningsfunktion om kronor per år. Utifrån resultatet från pågående IT-utredning avseende landstingets framtida IT-organisation fattar hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om uppdragets permanentning i samband med vårdavtalsförhandlingarna Åsa Dahlén Pågående Bevakas Nulägesrapport HSS HSS Återrapportering integrerad missbruksmottagning i Enköping Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att nästa återrapportering sker så snart pågående utvärdering är färdigställd, vilket är beräknat till februari/mars Cecilia Ulleryd Pågående Noteras på föredragningslista april 2014 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 14 (16)

310 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Återrapportering Katamaran Hälso- och sjuvårdsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Återrapportering till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december 2014 med uppföljning av projektmål och ekonomi. HSS HSS Akademiska vårdcentraler (AVC) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar åt hälsooch sjukvårdsdirektören att tillsätta en projektorganisation utifrån inriktning, uppdrag och organisation i bifogat förarbete. Projektorganisationens uppdrag blir att ta fram ett förslag på införande av Akademiska vårdcentraler (AVC) i länet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att till detta ändamål tillsätta en 20 % projektledartjänst för ledning och samordning av uppdraget, januari 2014 juni 2014, till en maximal kostnad av kronor. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdraget ska redovisas till styrelsen senast juni Cladio Troncoso Munoz Nulägesrapport Cecilia Ulleryd Pågående Noteras på föredragningslista december 2014 Noteras på föredragningslista december 2015 enligt tidigare beslut Pågående Noteras på föredragningslista juni 2014 G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 15 (16)

311 Utskriftsdatum Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2011, december 2013 Den 9 januari 2014 Från styrel se Till styrel se Dnr HSS Datum beslut Uppdrag Ansvarig Verkställt/ Pågående HSS HSS Projekt om vårdlotsar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att pilotprojektet om vårdlotsar ska fortsätta till och med 30 september 2014 i samma omfattning och med samma inriktning som tidigare samt att 2,7 miljoner kronor avsätts för projektet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda formerna för hur vårdlotsarbetet ska bedrivas från oktober 2014 och att uppdraget ska redovisas till styrelsen senast i maj Nulägesrapport Niklas Rommel Pågående Noteras på föredragningslista maj 2014 HSS HSS Revidering av sjukresereglementet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att initiera en översyn av landstingets sjukresereglemente. Lars-Olof Fagerström Pågående Bevakas G:\Administrativa avdelningen\landstingssekreterare\listor\balanslistor\balanslista HSS xls sida 16 (16)

312 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Marie Johansson HSS Rörlig ersättning 2013 Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att rörlig ersättning till Akademiska sjukhuset för år 2013 utbetalas med tkr enligt vårdavtal och tilläggsbeställning. Kostnaden ska belasta ansvar Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset. Ärendet Akademiska sjukhusets produktion för 2013 understiger beställningen med 0,8 % vilket i pengar motsvarar tkr. Antalet vårdkontakter har dock överskridit beställningen med 2,0 %. Sjukhuset har under året arbetat aktivt med poliklinisering vilket t ex innebär att kortvård (ett vårddygn) har ersatts med dagkirurgi. Detta har lett till att öppenvård ökat på bekostnad av slutenvård. Öppenvård har en väsentligt lägre DRG-vikt vilket gör att den rörliga ersättningen minskar. Kostnaderna för produktionen inom öppenvården bedöms vara något lägre men under en övergångsperiod finns mycket av de fasta kostnaderna kvar. Akademiska som universitetssjukhus gör också en hög andel högspecialiserad öppenvård med höga kostnader för t ex implantat vilket medför höga kostnader även inom öppenvården. Akademiska sjukhuset ligger som andra universitetssjukhus i framkant avseende poliklinisering och då DRG-vikten bygger på historiska värden och är ett snitt av hela landet är det minst 1-2 års eftersläpning av viktningen. Inom psykiatrin är DRG systemet uppbyggt så att extra DRG-poäng utbetalas om vårdtiden överstiger ett definierat gränsvärde. Överstiger vårdtiden 29 dagar utbetalas 5 extra DRG och överstiger vårdtiden 90 dagar utbetalas 29 extra DRG. Detta medför att när vårdtiderna inom psykiatri minskar under dessa gränsvärden sker en kraftig reducering av ersättningen. Inom Landstinget i Uppsala län pågår just nu en översyn över ersättningssystemet inom specialistvården och målet är att det till 2015 ska finnas ett ersättningssystem som bättre tar hänsyn till utveckling som t ex poliklinisering. Att korta vårdtiderna och att arbeta för att patienter inte läggs in på sjukhuset är önskvärt ur ett patientperspektiv. Patienten ska tas hand om i rätt vårdform och på rätt vårdnivå. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

313 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ser positivt till Akademiska sjukhusets arbete med att korta vårdtiderna och föreslår att rörlig ersättning utbetalas så som om hela beställningen producerats. Den totala rörliga ersättningen till Akademiska sjukhuset uppgår för 2013 till tkr. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

314 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Anmälan av delegationsbeslut Beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut anmälda från föregående sammanträde till den 30 januari Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

315 Anmälan av delegationsbeslut till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning HSS Brådskandebeslut HSS Brådskandebeslut HSS Brådskandebeslut HSS Upphandling enligt LOV HSS Upphandling enligt LOU HSS Upphandling enligt LOV HSS Upphandling enligt LOV Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförandebeslut 5/2013 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförandebeslut 6/2013 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförandebeslut 1/2014 Godkännande av vårdgivare inom Vårdval för privat psykoterapi Uppsala län Godkännande av kravspecifikation för upphandling av naprapatiska tjänster norra länsdelarna Godkännande av vårdgivare inom vårdval Gynekologi Godkännande av vårdgivare inom vårdval Gynekologi Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott HSS Upphandling Godkännande av vårdgivare inom Vårdval Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott

316 enligt LOV HSS Upphandling enligt LOU LOV av fördjupade medicinska utredningar SLU/TMU Revidering av kravspecifikation för upphandling av ryggkirurgi Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott /2013 Förändringar på hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets ledningskontor från 1 januari 2014 Hälso- och sjukvårdsdirektören

317 Anmälan av delegationsbeslut till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning HSS Avtal Avtal om medicinsk fotvård för patienter med diabetes med Fothälsan Östervåla Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer HSS Avtal Avtal om samverkan med Landstinget Gävleborg angående sjukvårdsrådgivning Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer HSS Avrop Avrop avseende genomförande av Nationell Patientenkät våren 2014 med Institutet för kvalitetsindikatorer för: Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Somatisk öppenvård Somatisk slutenvård Dialys Specialistrehab HSS Avtal Tilläggsavtal läkarinsatser i särskilt boende med Boländernas vårdcentral Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer HSS Avtal Vårdval Uppsala län, avtal avseende höftoch knäprotesoperationer med Capio Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Ortopediska huset HSS Avtal Avtal kiropraktik med Affero Hälsa & Rehab AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer HSS Avtal Avtal kiropraktik med Kajs kiropraktik & massage Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer HSS Avtal Avtal om medicinsk fotvård för patienter med diabetes med Breimarks fotvård, Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Alunda HSS Avtal Avtal om medicinsk fotvård för patienter Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika

318 med diabetes, 2 st HSS Avtal Avtal kiropraktik med S Berg Kiropraktik AB Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer

319 Anmälan av delegationsbeslut till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning HSS Medelsfördelning Beslut om att avslå ansökan om folkhälsomedel till Mini-infoteket i Håbo HSS Medelsfördelning Beslut om att avslå ansökan om folkhälsomedel till Reumatikerföreningen Enköping-Håbo. Länsdelsberedningens utskott Enköping- Håbo. Länsdelsberedningens utskott Enköping- Håbo.

320 Anmälan av delegationsbeslut till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning HSS Medelsfördelning Beslut om kr i folkhälsomedel till Sundare barn HSS Medelsfördelning Beslut om att avslå ansökan om folkhälsomedel från Mini-infoteket i Tärnsjö HSS Kurser och Beslut om deltagande i aktuella konferenser konferenser för ledamöter i Länsdelsberedningen Heby-Älvkalreby- Tierp-Östhammar Länsdelsberedningens utskott Heby- Älvkalreby-Tierp-Östhammar Länsdelsberedningens utskott Heby- Älvkalreby-Tierp-Östhammar Länsdelsberedningens utskott Heby- Älvkalreby-Tierp-Östhammar

321 Anmälan av delegationsbeslut till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning HSS Medelsfördelning Beslut om kr (budget 2014) i folkhälsomedel till projektet Ronjabollen HSS Medelsfördelning Beslut om kr (budget 2013) i folkhälsomedel till projektet SkridskoKul. Länsdelsberedningens utskott Uppsala- Knivsta. Länsdelsberedningens utskott Uppsala- Knivsta.

322 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Skrivelser för kännedom Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger redovisade skrivelser till handlingarna. Ärendet Följande skrivelser redovisas vid styrelsens sammanträde: - Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre, - Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om fortsatta insatser för att förbättra tillgänglighet till hälso- och sjukvård ( kömiljarden ) 2014, - Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om fördjupade medicinska utredningar , - Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2014, - Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om kunskapsstyrning och vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården 2014, - Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgarantin 2014, - Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess , - Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet 2014, - Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om fortsatta insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård, Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

323 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Verksamhetsberättelse Nätverket Hälsa och Demokrati Hörselrådet , - Landstingsstyrelsen , Centrala förtroendemannakostnader, - Produktionsstyrelsen , Fastställande av förvaltningarnas budgetar och resultatmål 2014, - Från Ryggsektionen, - Protokoll från SAMLA den 29 januari Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

324 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSS Val av ledamot och ordförande i landstingets länshandikappråd Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att till ny ledamot och ordförande i landstingets länshandikappråd utse Lina Palm Nordquist (FP). Ärendet Skriftlig avsägelse som ledamot och ordförande i landstingets länshandikappråd har inkommit från Ludvig Larsson (FP). Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås att utse Lina Palm Nordquist (FP) som efterträdare. Bilaga 24 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

325

326 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Val av ledamot i landstingets pensionärsråd HSS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att till ny ordinarie ledamot i landstingets pensionärsråd utse Carl Olof Cederblad. Ärendet Uppsalakretsen av pensionerade lärares riksförbund har till ny ordinarie ledamot i landstingets pensionärsråd nominerat Carl Olof Cederblad att efterträda Hildegun Kämpe. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås utse Carl Olof Cederblad som efterträdare. Bilaga 25 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

327

328