Undersökning av elöverkänsligas symtom m.m.och behandling i vården.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Undersökning av elöverkänsligas symtom m.m.och behandling i vården."

Transkript

1

2 Undersökning av elöverkänsligas symtom m.m.och behandling i vården. Redovisning av enkätundersökning Hälsoproblematik för Elöverkänsliga och Tandvårdsskadade (HET-projektet) drivs av Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet gemensamt med medel från Allmänna arvsfonden. Ledamöter i referensgruppen: Ann-Marie Lidmark, projektledare Ann-Christine Arvidsson, Elöverkänsligas Riksförbund Lena Ekström, Elöverkänsligas Riksförbund Eiwy Kronholm, Elöverkänsligas Riksförbund Margaretha Molius, Tandvårdsskadeförbundet Jan Rennerfelt, Tandvårdsskadeförbundet

3 HET-projektet. Hälsoproblematik för Elöverkänsliga och Tandvårdsskadade. Rapport nr 6/2007: Undersökning av elöverkänsligas symtom m.m. och behandling i vården. Redovisning av enkätundersökning Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet Projektet bekostas av Allmänna arvsfonden Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI), Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet. Stockholm ISBN Beställningar: Elöverkänsligas Riksförbund, Box 9098, Hägersten, tel Tandvårdsskadeförbundet, Info-tjänst, Bergssundsstrand 9, Stockholm, tel

4 Sammanfattning Det är som att ha insjuknat i Parkinson, MS och demens samtidigt, skrev en elöverkänslig person i sina kommentarer till enkäten. Medlemmarna i Elöverkänsligas Riksförbund besväras av en stor mäng symtom som koncentrationsproblem, extrem trötthet, hudproblem, svårighet att minnas, värk och ljuskänslighet. Hos flertalet försvinner symtomen efter en tids vistelse i lågstrålande miljöer. Många klarar exponering för elektromagnetiska fält bättre efter sanering av dentala material och korrigering av näringsobalanser. Enkäten visar att det finns en stor oro för framtiden och särskilt för ålderdomen då det kan uppstå problem att klara sig själv. Många uttryckte önskemål om äldreboende i lågstrålande områden eller elsanerade rum i normala äldreboenden. Syfte och metod Medlemmarna i Elöverkänsligas Riksförbund har redovisat sina symtom och andra besvär som relateras till elektromagnetiska fält i en enkät som skickades ut våren Avsikten var att undersöka medlemmarnas besvärsbild i form av sjukdomssymtom och andra problem och lyfta fram framgångsrika behandlingar som minskat symtomen. Av intresse var också att undersöka vilka handikapphjälpmedel som används liksom behandling i vården och bemötandet av samhället i övrigt. Utifrån denna och andra kartläggningar som gjorts inom ramen för HET-projektet kommer förslag till behandlingsprogram att arbetas fram liksom förslag till annat stöd samhället kan ge. Kartläggningen ingår som en del i det s.k. HET-projektet (Hälsoproblematik för Elöverkänsliga och Tandvårdsskadade), som bekostas av Allmänna arvsfonden. Projektet drivs gemensamt av Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet. Forskningsgruppen för Samhälls- och informationsstudier (FSI) fick uppdraget att utföra denna enkätstudie och att sammanställa resultatet. Enkäten skickades ut per post till ett statistiskt urval på personer och totalt gjordes tre utskick med en slutlig svarsfrekvens på 83 procent. En liknande undersökning har även gjorts bland Tandvårdsskadeförbundets medlemmar 1. De handskrivna kommentarerna har sammanställts och en sammanfattning av dessa finns som bilaga till denna rapport. Undersökningsgruppens sammansättning Av enkäten framgår att medlemmarna i Elöverkänsligas Riksförbund till 79 procent är kvinnor och att medelåldern är betydligt högre än för riket som helhet med över 60 procent som är födda 1950 eller tidigare. Mer än hälften uppbär någon form av sjukersättning trots att 29 procent är ålderspensionärer. Relativt få arbetar och endast 12 procent arbetar heltid i undersökningsgruppen. 1 Biverkningar av tandfyllningsmaterial och behandling av tandvårdsskadade i vården. Redovisning av en enkätundersökning. Rapport 4/2007. HET-projektet

5 Hälsosituation och vanliga symtom I en skattning av den självupplevda hälsan uppgav 33 procent att de mådde bra eller ganska bra medan 44 procent upplevde hälsan som dålig eller mycket dålig. De som arbetade mådde betydligt bättre än de som inte arbetade. Omkring 60 procent uppgav att arbetsplatsen var huvud- eller delorsak till att de blivit elöverkänsliga. Flertalet uppgav att deras symtom försvann helt eller minskade då de vistades i lågstrålande miljöer. Undersökningsgruppen uppgav en stor mängd sjukdomssymtom och vanligast var: Koncentrationssvårigheter Onormal trötthet/utmattning Brännande känsla i huden Minnesproblem Värk i skuldror, nacke och axlar Ljuskänslighet Flertalet av dessa symtom är relativt vanliga i befolkningen och återfinns också bland de tandvårdsskadade. Utmärkande för de elöverkänsliga är dock problem med huden i form av brännande känsla, krypningar och hudrodnader, ljuskänslighet och värmekänsla i huvudet. Så många som 83 procent har någon form av allergi utöver elöverkänslighet. Dofter och metaller var de dominerande problemen. Även lösningsmedel och födoämnen kom högt upp på listan och besvärade omkring en tredjedel av undersökningsgruppen. Sanering av dentala material och annat som förbättrade hälsan Relativt många uppgav att deras hälsa förbättrats genom sanering av dentala material, vilket främst gällde amalgam. Så många som 72 procent hade bytt amalgamet mot andra fyllningsmaterial och 44 procent av hela undersökningsgruppen uppgav att de blivit bättre efter saneringen, medan en mindre andel ansåg att de blivit sämre eller att elöverkänsligheten uppkommit i samband med saneringen. I det senare fallet ansåg en del att detta berodde på felaktig sanering med exponering för höga halter kvicksilverånga. Näringsterapi och kosttillskott uppgav 38 procent förbättrade hälsan och gjorde kroppen mer tålig mot elektromagnetiska fält. Så många som 61 procent av medlemmarna i Elöverkänsligas Riksförbund uppgav att de tog kosttillskott dagligen och 86 procent tog det dagligen och ibland. Vanligast var kosttillskott av omega-3- och 6-fettsyror, vitamin C, magnesium, kalk och B-vitaminer. Var femte medlem uppgav att de blev bättre av vitamin B-12-injektioner. Relativt få uppgav att övriga uppräknade behandlingar gav några hälsovinster. Kognitiv terapi kom sist i uppräkningen av vilka terapier som förbättrat hälsan och endast 2,3 procent ansåg denna terapiform verkningsfull. Näst sämst var sjukgymnastik som hjälpt 5,5 procent att bli bättre. Bemötande och kunskap i vården Mycket bra eller ganska bra bemötande i vården ansåg 15 procent att de fått och 38 procent ansåg att de blivit dåligt eller ganska dåligt bemötta på vårdcentral. Betydligt bättre bemötande gavs av privata läkare. Mer än hälften av de behandlande läkarna ansågs ha

6 dåliga eller mycket dåliga kunskaper om elöverkänslighet och endast 11 procent uppgavs ha bra kunskaper. Den ovan beskrivna kunskapsbristen om elöverkänslighet inom vården kan vara orsak till att över hälften av undersökningsgruppen hade besvärats av elöverkänslighet under tre års tid eller längre innan de förstod orsaken till problemen. Flertalet kom själva på kopplingen mellan symtom och elektromagnetiska fält och det var endast två procent som fick hjälp av behandlande läkare att komma på orsaken. Kunskaper om elöverkänslighet och vilka möjligheter det finns att skydda sig hade flertalet fått via Elöverkänsligas Riksförbund eller genom att själva läsa artiklar och böcker. Endast 12 procent uppgav att läkare eller tandläkare bidragit till sådan kunskap. Oro inför framtiden En stor andel av medlemmarna visade oro för framtiden och det gällde både dem själva och framtida generationer. De i tiden närliggande problemen gällde bl.a. svårighet att vistas i vårdlokaler av olika slag. Omkring tio procent uppgav att de inte alls kunde vistas på vårdcentral eller sjukhus på grund av sin elöverkänslighet. Relativt få upplevde att de kunde vistas under flera timmar på vårdcentral eller sjukhus. Till detta kom problem med olika transportmedeltill och från vårdcentral eller sjukhus. Egen bil var det transportmedel som gav ge minst problem (sannolikt äldre bil eller elsanerad). Flertalet hade dock inga långa sträckor vare sig till vårdcentral eller till sjukhus. Många var oroade för ålderdomen då de kanske inte längre klarar sig själva eller har anhöriga kvar i livet som kan hjälpa till. De åtgärder som skulle kunna ge trygghet inför åldrandet var inrättandet av äldrebostäder i lågstrålande zoner eller elsanerade rum/lägenheter i vanliga äldreboenden. Flera uppgav också att de önskade kunskap hos personalen på äldreboendet om elöverkänslighet för att garantera att de blev korrekt omhändertagna.

7 Ingemarsgatan 4b, Stockholm. i samarbete med Elöverkänsligas Riksförbund och HET-projektet Undersökning av elöverkänsligas symtom m.m. och behandling i vården. Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet har sökt och beviljats medel från Allmänna arvsfonden för att kartlägga sina medlemmars besvärsbilder och andra problem som kan uppstå under sjukdomstiden. Detta s.k. HET-projekt (Hälsoproblematik för Elöverkänsliga och Tandvårdsskadade) ska förutom kartläggningen av medlemmarnas besvärsbilder även ge förslag till behandlingsprogram. Undersökningen är inte avsedd att vara annat än en redovisning av medlemmarnas egna upplevelser av vård och tillfrisknande. Inga generella slutsatser kan därför dras av materialet utan det är endast Elöverkänsligas Riksförbunds egna medlemmars erfarenheter som redovisas. Under hösten 2007 genomfördes denna undersökning i samarbete med Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier (FSI). Undersökningen genomfördes med en postal enkätundersökning riktad mot ett slumpvis urval av förbundets medlemmar. Bruttourvalet bestod av 1000 st slumpmässigt utvalda medlemmar i medlemsregistret. Av dessa har 38 personer exkluderats ur bruttourvalet p.g.a. att de ej varit elöverkänsliga och 5 för att adressen inte stämde med registret. Således bestod nettourvalet av 957 personer. Av dessa har 791 stycken besvarat formuläret helt eller delvis vilket ger ett nettobortfall på 184 individer. Detta innebär att svarsfrekvensen är 82,6 %. Det är sannolikt att nettobortfallet liknar bruttobortfallet och att den faktiska svarsfrekvensen bör vara något högre än den vi här redovisar. Det ska dock påpekas att detta inte per automatik innebär att samtliga av dessa besvarat alla frågor som de ska besvara i formuläret. Det s.k internbortfallet (bortfallet på enstaka frågor) varierar mycket beroende på vilka frågorna är. Totalt gjordes tre stycken utskick. Ett första utskick med formulär och en påminnelse på denna efter en vecka. Ytterligare en vecka senare skickades en ny enkät ut till de som ej svarat. Svarsfrekvensen kan i dessa sammanhang betecknas som god. I andra liknande undersökningar används oftast minst en ytterligare påminnelse.

8 Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor 1 Figur 1 - Födelseår 1 Figur 2 - könsfördelning 1 Figur 3 - sysselsättning 2 Figur 4 Utbildningsnivå 3 Figur 5 - Försörjning 4 Levnads-, kost, och tobaksvanor 4 Tabell 1 - Rökning 4 Tabell 2 - Snusning 5 Tabell 3 - Alkohol 5 Figur 6 Vilken kost 6 Figur 7 Kosttillskott 7 Figur 8 Vilka kosttillskott 7 Figur 9 - Blodgrupp 8 Figur 10 Motionerar minst 30 min/dag 9 Figur 11 Hur många timmar sömn per dygn 9 Figur 12 Utsövd 10 Figur 13 Arbetar trots elöverkänslighet 11 Figur 14 Allmänt hälsotillstånd 12 Figur 15 Huvudorsak till elöverkänslighet 13 Figur 16 Antal år innan orsakssamband blev tydliga 13 Figur 17 Vad ger symtom 14 Figur 18 Vad ger symtom (FEB, 2005) 15 Figur 19 Hur uppmärksammades att elektromagnetiska fält orsakar problem 16 Figur 20 Diagnos på sjukintyg 17 Figur 21 Försäkringskassan accepterat diagnos 18 Figur 22 Behandlats för kroppsliga/psykiska besvär de senaste 12 månaderna av.. 18 Figur 23 Hur har du i allmänhet blivit bemött av läkare, Vårdcentral 19 Figur 24 Hur har du i allmänhet blivit bemött av läkare, Privat 19 Figur 25 Upplevd kunskapsnivå hos läkare 20 Figur 26 De 30 vanligast förekommande symtomen 21 Tabell 4 De 30 valigast förekommande symtomen 22 Figur 27 Hur förändras symtom vid lång vistelse i lågstrålande miljö 23 Figur 28 Vilka behandlingar har hjälpt 24 Figur 29 Vilka åtgärder har tandläkare/läkare vidtagit 25 Figur 30 Vilka hjälpmedel används i vardagen 26 Figur 31 Hur fått kunskap om elöverkänslighet och sätt att skydda sig 27 Figur 32 Överkänslig/allergisk mot annat än elektromagnetiska fält 28 Figur 33 Minskad elöverkänslighet påverkat annan allergi/ 29 Tabell 5 Vilka tandfyllningar 29 Figur 34 Metall på andra ställen än i munnen 30 Figur 35 Andra främmande material på andra ställen än i munnen 30 Figur 36 Infektioner i tandrötter och/eller käkben som påverkar hälsan 31 Figur 37 Cancerdiagnos 31 Konsekvenser/framtid 32 Figur 38 Hur långt till vårdcentral 32 Figur 39 Hur långt till sjukhus 32 Figur 40 Påverkar elöverkänsligheten valet av transport till vårdcentral 33 Figur 41 Påverkar elöverkänsligheten valet av transport till sjukhus 33

9 Figur 42 Vilka transportmedel ger problem 34 Figur 43 Möjlig tid att vistas på sjukhus 35 Figur 44 Möjlig tid att vistas på vårdcentral 35 Figur 45 Oroad för ålderdomen p.g.a. elöverkänsligheten 36 Figur 46 Vad skulle skapa trygghet inför ett eventuellt äldreboende 37 Figur 47 Förtroende för olika institutioner 38 Bilagor Fel! Bokmärket är inte definierat. Korstabeller Fel! Bokmärket är inte definierat. Symtomfrekvenser Fel! Bokmärket är inte definierat. Frågeformulär 81 Kort sammanfattning av de kommentarer som bifogades enkätsvaren 92

10 Bakgrundsfrågor Undersökningsgruppen skiljer sig i flera fall mot befolkningen i riket i helhet. Undersökningsgruppen har en betydligt högre medelålder än riket i helhet och hela 61 % är födda tidigare än För riket är motsvarande siffra ca 35 %. Andelen födda på 1960-, 70- och 80- talen är i undersökningsgruppen ca 18 % mot ca 46 % för riket totalt. Av de som deltagit i undersökningen är 22 % födda mellan 1918 och 1939 och 39 % är födda mellan 1940 och Figur 1 - Födelseår Födelseår 40% 30% 20% 39% 10% 22% 21% 13% 0% 5% Även rörande könsfördelningen skiljer sig undersökningsgruppen från riket. Det finns i undersökningsgruppen en markant övervikt av kvinnor på 79 % mot ca 54 % i riket i åldrarna 18 till 79 år. Figur 2 - könsfördelning Män /kvinnor 80% 60% 40% 79% 20% 0% 21% Man Kvinna 1

11 I figur 3 nedan har en uppdelning gjorts för frågan om vilken som är den huvudsakliga sysselsättningen. En betydande majoritet, ca 67 %, har uppgett att de har någon form av pension. De vanligaste formerna av pension i undersökningsgruppen är Förtidspensionär/Sjukpensionär (38 %). Endast 8 % av undersökningsgruppen är långtidssjukskrivna. Vi finner att det i undersökningsgruppen är ca 30 % som i någon utsträckning arbetar varav 12 % förvärvsarbetar heltid. Endast 2 % av undersökningsgruppen är studerande. Figur 3 - sysselsättning Sysselsättning För-sjukpensionär 38 % Ålderspensionär 29 % Förvärvsarb heltid 12 % Långtidssjukskriven Förvärvsarb del <20 tim 8 % 8 % Annat Förvärvsarb del >20 tim Eget ftg/jordbruk Arbetslös 5 % 5 % 5 % 4 % Studerande 2 % I figur 4 nedan redovisas resultatet för en fråga om utbildningsnivå hos medlemmar i elöverkänsligas riksförbund genomförd av Elöverkänsligas Riksförbund år 2005 (FEB, 2005). Både bland män och bland kvinnor utgör högskoleutbildning eller liknande den största gruppen, 33 % respektive 38 %. Den näst största gruppen utgörs av de med gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Det är som alltid svårt att avgöra ifall respondenterna i sina svar avser den högsta avslutade utbildningsnivån eller den högsta nivån de har studerat på. Frågan är här så formulerad att den inte anmodar respondenten att uppge sin högsta utbildning innehållande en examen. Det är därför svårt att jämföra med andra undersökningar om högsta utbildningsnivå. I FSI:s mätningar ingår en fråga om vilken utbildning respondenten har genomgått. Svarsalternativen skiljer sig från de som ställts av FEB på sådant sätt att svaren inte går att jämföra. 2

12 Figur 4 Utbildningsnivå Utbildning 38% 34% 33% 35% 27% 28% 17% 16% 18% 17% 12% 13% 5% 4% 2% 1% 1% 1% Grundskola Gymnasium Yrkesinriktad utbildning Högskola/Universitet Annan utbildning Ej uppgivit Män Kvinnor Totalt De som inte arbetar heltid har fått svara på en fråga om hur de har försörjt sig de senaste två månaderna. Frågan är konstruerad så att det går att svara flera olika försörjningar. I figuren nedan har ingen hänsyn tagits till försörjningsnivån utan redovisningen avser endast andelen som uppgivit att de har försörjning i någon form. Den vanligaste försörjningen är sjukersättning som de senaste två månaderna har erhållits av ca 45 %. Den näst vanligaste är ålderspension (ca 30 %). Av "Studerande" är det ca 1 % som uppgivit att de har någon form av studielån. Endast ca 1 % har uppgivit att de har haft socialbidrag de senaste två månaderna. 3

13 Figur 5 - Försörjning Försörjning Sjukersättning 45% Ålderspension 30% Lever på inkomst från anhörig Tidsbegränsad sjukersättning Sjuklön/sjukpenning Annan inkomstkälla 7% 7% 7% 6% Avtalspension Aktivitetsersättning/aktivitetsstöd 3% 3% Studielån/bidrag Socialbidrag 1% 1% Levnads-, kost, och tobaksvanor Nedan redovisas några variabler rörande olika levnadsvanor. I undersökningsgruppen är det 5,2 % som röker dagligen och 2,2 % som är tillfällighetsrökare. Motsvarande siffra för hela riket i åldrarna år är 14,2 % dagligrökare och 7,2 % tillfällighetsrökare. Bland männen i undersökningsgruppen är det 3,7 % som röker dagligen och 2,5 % som röker tillfälligt att jämföra med 12,3 % dagligrökare och 7,3 % tillfällighetsrökare bland svenska män totalt i åldrarna år. Kvinnorna i undersökningsgruppen röker i något större utsträckning än männen, 5,6 % dagligrökare och 2,1 % tillfällighetsrökare. Motsvarande siffror för svenska kvinnor totalt är 15,8 % dagligrökare och 7,1 % tillfällighetsrökare. Det framkommer att undersökningsgruppen röker i betydligt mindre utsträckning än vad svenskar gör i allmänhet. Det finns vissa skillnader i andelen rökare mellan olika åldersgrupper. Individer födda mellan 1950 och 1959 röker i något större utsträckning än de födda mellan 1918 och 1939 som röker minst. Gruppen födda mellan 1970 och 1985 innehåller så få individer att vi här inte kan dra några slutsatser kring deras rökvanor. Tabell 1 - Rökning Röker Ditt kön Födelseår Arbetar idag Total Man Kvinna Ja Nej Röker dagligen 3,7% 5,6% 4,0% 6,2% 8,0% 1,0% 4,6% 5,6% 5,2% Röker men ej dagligen 2,5% 2,1% 1,1% 1,6% 3,1% 5,1% 1,8% 2,4% 2,2% Röker inte 93,9% 92,3% 94,9% 92,1% 89,0% 93,9% 100,0% 93,5% 91,9% 92,6% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 4

14 Även rörande snus finner vi att undersökningsgruppen skiljer sig tydligt från vad som är gällande för hela Sveriges befolkning i åldrarna år. Totalt i Sverige är det 13,7 % som snusar dagligen och 3,2 % som snusar tillfälligt. Motsvarande siffror i undersökningsgruppen är 2 % dagligsnusare och 0,8 % tillfällighetssnusare. Vi vet av erfarenhet att snusning är en manlig företeelse vilket utifrån undersökningsgruppens sneda könsfördelning skulle kunna ge en liten förklaring till de låga andelarna snusare. Görs uppdelningen på män och kvinnor ser vi att skillnaden mellan kvinnor i undersökningsgruppen och kvinnor i Sverige minskar. Det är 1,3 % som uppgivit att de dagligsnusar och 0,6 % som uppgivit att de tillfällighetssnusar bland kvinnorna i undersökningsgruppen. Motsvarande siffror för kvinnor i Sverige är 3,8 % respektive 2,5 %. För männen är skillnaderna än större. I riket totalt är det 23,6 % som uppgivit att de är dagligsnusare och 3,9 % att de är tillfällighetssnusare. I undersökningsgruppen är motsvarande siffror 4,8 % respektive 1,2 %. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper ters sig liknande som för rökning. De födda mellan 1950 och 1959 snusar i något större utsträckning än andra. Tabell 2 - Snusning Snusar Ditt kön Födelseår Arbetar idag Man Kvinna Ja Nej Snusar dagligen 4,8% 1,3% 0,6% 0,7% 5,6% 2,0% 5,3% 2,8% 1,5% 2,0% Snusar men ej dagligen 1,2% 0,6% 1,2% 0,7% 0,6% 1,0% 0,5% 0,9% 0,8% Snusar inte 93,9% 98,1% 98,3% 98,7% 93,8% 97,0% 94,7% 96,8% 97,5% 97,2% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Total Då vi inte har några siffror för rikets alkoholkonsumtion kan en sådan jämförelse inte göras. I undersökningsgruppen är det 16,8 % som uppgivit att de dricker alkohol minst en gång i veckan och 60,5 % som dricker mer sällan än varje månad eller aldrig. Män dricker oftare än kvinnor och de födda mellan oftare än andra. Poängteras bör att det inte går att avgöra vilka som dricker mest utan bara hur ofta de dricker alkohol. Tabell 3 - Alkohol Alkohol Ditt kön Födelseår Arbetar idag Man Kvinna Ja Nej Ja, dagligen 1,2% 0,6% 2,9% 0,3% 0,5% 0,9% 0,8% Ja, varje vecka 25,5% 14,5% 11,0% 20,6% 21,5% 9,2% 13,2% 24,9% 13,6% 16,8% Ja, varje månad 27,3% 20,6% 13,3% 19,9% 30,7% 29,6% 23,7% 32,7% 18,1% 22,0% Mer sällan 29,7% 39,1% 45,7% 34,6% 35,0% 32,7% 36,8% 29,0% 40,5% 37,2% Nej, aldrig 16,4% 25,1% 27,2% 24,5% 12,9% 28,6% 26,3% 12,9% 26,8% 23,3% Total 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 5

15 I figuren nedan redovisas utfallet från denna undersökning samt från FSI:s ordinarie undersökningar riktade till hela svenska folket i åldrarna år rörande frågan om vilken kost respondenterna äter. Den vanligaste kosten bland undersökningsgruppen är vanlig blandkost (69,4 %). Motsvarande siffra för Sverige i helhet är 94,8 %. Vi finner att undersökningsgruppen i något större utsträckning än andra äter annan kost än vanlig blandkost. Det är 11,3 % som uppgivit att de äter annan kost än de svarsalternativ som varit möjliga. Detta är den näst största gruppen men vi har ingen möjlighet att avgöra vilken typ av kost som avses. Troligen är den en blandning av olika typer av annan kost och ska inte ses som en homogen grupp. De näst följande grupperna i storleksordning är "Mest laktovegetarisk kost" och "Glutenfri kost". Båda dessa kan i de flesta fall härledas till en intolerans eller en allergi och bör inte ses som ett val för att förbättra hälsan på annat sätt än att bli av med eller förhindra symtom. Vi kan utifrån denna jämförelse snarare dra slutsatsen att undersökningsgruppen i större utsträckning än riket i övrigt är laktosintoleranta och/eller har glutenallergi. Figur 6 Vilken kost Vilken kost äter du? 94,8% 69,4% 1,4% 0,5% 8,9% 7,9% 2,3% 1,1% 0,4% 0,6% 11,3% 1,3% Vanlig blandkost Enbart laktovegetarisk Mest laktovegetariskt Vegankost Glutenfri kost Annan kost EL Sverige Nedan redovisas resultatet från frågan om respondenten tar kosttillskott och i så fall hur ofta. Som framkommer är det hela 61 % som tar någon form av kosttillskott dagligen och 86 % tar det dagligen eller ibland. Det finns ett visst negativt samband mellan självupplevd hälsa och intag av kosttillskott (rxy = -115) vilket innebär att de som inte tar kosttillskott i viss mån upplever att de mår bättre. 6

16 Figur 7 Kosttillskott Kosttillskott 70% 60% 50% 40% 30% 61% 20% 10% 0% Ja, dagligen 25% Ja, ibland 14% Nej, aldrig Det vanligaste kosttillskottet är, som framgår av figuren nedan, Omega 3 / 6-fettsyror som tas av ca 43 % av undersökningsgruppen. Näst följande är: Vitamin C (ca 36 %), Magnesium (ca 53 %) och Kalcium/kalk (ca 33 %). De minst vanliga kosttillskotten är GABA (ca 6 %) och PABA (ca 4 %). De som svarat på enkäten har haft möjlighet att uppge flera olika kosttillskott. Figur 8 Vilka kosttillskott Vilka kosttillskott tar du? Andel som svarat att de tar kosttillskott Omega 3 / 6-fettsyror Vitamin C Magnesium Kalcium/kalk Annat kosttillskott Vitamin B-12 Vitamin B-6, B-3, folsyra, B-vit-komplex Multivitamin E-vitamin Selen Zink GABA PABA 4% 6% 21% 36% 35% 33% 33% 32% 32% 32% 29% 29% 43% 7

17 I undersökningen ställdes en fråga om vilken blodgrupp respondenten hade och resultatet redovisas i figuren nedan. Det var hela 300 individer som uppgav att de inte vet vilken blodgrupp de har, vilket utgör ca 42 % av undersökningsgruppen. Det stora antalet individer som inte vet sin blodgrupp gör det svårt att generalisera utifrån resultatet från de som svarade på frågan. Vi kan inte avgöra ifall det finns ett samband mellan kunskapen om sin blodgrupp och vilken blodgrupp man faktiskt har. Ytterligare finns det frågetecken kring det uppmätta resultatet då vi i undersökningsmaterialet har en tydlig övervikt av kvinnor och en viss snedfördelning gällande ålder. Detta gör det även svårt att jämföra undersökningsgruppen med den övriga svenska befolkningen. Bland de som svarat på frågan har 42 % uppgivit att de har blodgrupp 0 och 36 % att de har blodgrupp A. Figur 9 - Blodgrupp Blodgrupp 50% 40% 30% 20% 36% 42% 10% 0% 9% 13% A B AB 0 En viktig faktor för god hälsa är motion. I undersökningsgruppen är det hela 48 % som motionerar minst 30 minuter dagligen. I figur 10 nedan har en uppdelning gjorts på dem som uppgivit att de arbetar trots sin elöverkänslighet och de som inte arbetar. Vi finner att det är en större andel bland de som inte arbetar som motionerar dagligen. Intressant är att en tydlig majoritet uppger att de motionerar varje vecka eller mer (84 %). 8

18 Figur 10 Motionerar minst 30 min/dag Hur ofta motionerar du mins 30 min/dag? 53% 48% 49% 37% 36% 31% 12% 11% 7% 4% 5% 7% Dagligen Varje vecka Varje månad Mer sällan/inte alls Arbetar Arbetar ej Total I undersökningsgruppen är det vanligast att sova mellan 6-8 timmar per natt (55 %). Bland de som arbetar är det 67 % som uppgivit detta svarsalternativ mot endast 50 % bland de som inte arbetar. Vi finner dock att det är en större andel bland de som inte arbetar som uppgivit att de sover längre än 6-8 timmar per natt än bland de som arbetar. Figur 11 Hur många timmar sömn per dygn Hur många timmar brukar du sova per dygn? 67% 50% 55% 24% 22% 14% 20% 18% 17% 2% 3% 3% 0% 3% 2% < 4 timmar 4-6 timmar 6-8 timmar 8-10 timmar > 10 timmar Arbetar Arbetar ej Total 9

19 Inom båda grupperna är det 50 % som uppgivit att det varierar huruvida de är utsövda när de vaknar. Bland de som inte arbetar är det dock hela 25 % som uppgivit att de inte är utsövda mot 20 % bland de som arbetar. Endast 10 % har uppgivit att de är helt utsövda. Figur 12 Utsövd Känner du dig utsövd när du vaknar? 50% 50% 50% 25% 24% 10% 10% 10% 20% 14% 16% 20% Ja, helt utsövd Ja, delvis utsövd Varierar Nej, inte utsövd Arbetar Arbetar ej Total 10

20 Av undersökningsgruppen är det 38 % bland de som inte är ålderspensionärer som uppgivit att de arbetar trots sin elöverkänslighet. (Figur 10 nedan) Vi bör här reflektera över att frågans formulering kan vara ledande och uppfattas som om det förutsätts att elöverkänslighet skapar en situation där det inte ska gå att arbeta. Figur 13 Arbetar trots elöverkänslighet Arbetar trots elöverkänslighet 63 % 38 % Arbetar idag Arbetar ej 11

21 22% 23% 19% Hälsosituation symtombild Den självupplevda hälsan är i många fall en bättre värdemätare på individens hälsotillstånd än den kliniska (diagnostiserade) hälsan. Det är upplevelsen av hur man mår som har en direkt påverkan på våra liv och inte den hälsa som diagnostiseras. I figur 11 nedan redovisas utfallet på en enkel fråga om hur respondenterna upplever den egna hälsan. I hela undersökningsgruppen är det 33 % som uppgivit mycket eller ganska bra. Bland de som arbetar är motsvarande siffra 55 %, och bland de som ej arbetar 25 %. Bland de som arbetar är det 20 % som uppgivit ganska eller mycket dåligt. Motsvarande siffra för de som inte arbetar är 54 %. Detta ger oss en ganska tydlig bild av att de som inte arbetar, i betydligt större utsträckning upplever att de mår dåligt än de som arbetar. Figur 14 Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd 47% 40% 30% 34% 23% 24% 14% 8% 10% 2% 3% 1% Mkt Bra Gsk bra Varken bra eller dåligt Gsk dåligt Mkt dåligt Arbetar Arbetar ej Total På frågan om vad som anses vara huvudorsaken till elöverkänsligheten har ca 60 % uppgivit arbetsplatsen som orsak antingen enskilt eller i kombination med annan orsak. Samtidigt är det 34 % som har uppgivit bostadsmiljön som orsak, enskilt eller i kombination med annan orsak. Annat har uppgivits av ca 28 %, enskilt eller i kombination med annan orsak. I FEB:s undersökning år 2005 var det 73 % som uppgav att deras elöverkänslighet helt eller delvis berodde på arbetsmiljön. Vi bör dock se på dessa resultat med stor försiktighet då frågan är tydligt ledande i sin formulering. I FEB:s undersökning framgick även att bland de som uppgivit att elöverkänsligheten berodde på deras arbetsplats var det 76 % som anmälde detta som arbetsskada och bland de behandlade anmälningarna var det 8 % som fick elöverkänsligheten erkänd som arbetsskada. 12

22 Figur 15 Huvudorsak till elöverkänslighet Huvudorsak till elöverkänslighet 40% 30% 20% 34% 10% 0% 12% 23% 13% 8% 4% 5% Arbetsmiljön Bostadsmiljön Annat I figuren nedan redovisas svaren på frågan om hur många år det tagit innan orsakssambandet mellan besvär och elektromagnetisk strålning blivit tydliga. Det framkommer att ca 56 % har haft besvär i 3 år eller längre tid innan sambanden blivit tydliga. Den vanligaste tiden det har tagit för att tydliggöra orsakssambanden är två år eller kortare. Figur 16 Antal år innan orsakssamband blev tydliga Hur många år hade du besvär innan orsakssamband tydliga för dig? 50% 40% 30% 20% 44% 10% 21% 20% 0% 6% 5% 4% < > 20 13

23 Nedan redovisas i fallande skala vad som ger symtom p.g.a. elöverkänsligheten. Bland de svarsalternativ som finns är lysrör/lågenergilampor (90 %) tillsammans med mobiltelefoner (84 %) de som i störst utsträckning ger symtom. På tredje plats kommer trådlösa bärbara telefoner, 82 %. Det är 67 % som uppger att mobilsändare/basstationer ger dem symtom och 66 % uppger högspänningsledningar. Vidare är det 52 % som svarat att tågresor ger dem symtom, 35 % att digital tv-box ger symtom och 18 % har svarat att fjärravlästa elmätare ger symtom. I redovisningen ingår andelen som svarat "vet ej" men vi har valt att inte illustrera dem i figuren nedan. I FEB:s studie år 2005 uppgav 92 % att de fick symtom av datorer/bildskärmar vilket illustreras i figur 18. Figur 17 Vad ger symtom Vad ger dig symtom p.g.a. din elöverkänslighet? Lysrör/lågenergilampor 3% 90% Mobiltelefoner Trådlösa bärbara telefoner 4% 3% 82% 84% Mobilsändare/basstationer Högspänningsledningar 4% 4% 67% 66% Tågresor 8% 52% Digital tv-box 9% 35% Fjärravlästa elmätare 3% 18% Ger symtom Ger inte symtom 14

24 I figuren nedan redovisas resultaten för de vanligaste orsakerna till att respondenterna får symtom. Vi finner att resultaten från de två mätningarna stämmer förhållandevis väl överens med varandra. Figur 18 Vad ger symtom (FEB, 2005) Vad ger dig symtom p.g.a. din elöverkänslighet FEB, 2005 Lysrör/lågenergilampor Datorer/bildskärmar 3% 2% 93% 92% Mobiltelefoner 5% 84% TV-apparater 12% 80% Trådlösa, bärbara telefoner 4% 79% Hushållsmaskiner Bilkörning/bilåkning 20% 22% 71% 70% Ger symptom Ger ej symptom I materialet finner vi inga nämnvärda samband mellan olika grupper så som ålder och kön och vad som ger symtom. Det lilla samband som finns mellan ålder och orsakat symtom av mobiltelefoner förklaras troligen av att användandet av mobiltelefon är betydligt mer utbrett i yngre åldrar. 15

25 I figuren nedan redovisas andelen som svarat ja på respektive fråga om hur de uppmärksammades på att elektromagnetiska fält kan orsaka de problem de haft/har. Respondenterna har haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ vilket gör att andelen i figuren nedan inte summerar 100 %. Det absolut vanligaste sättet (72 %) är att respondenterna själva har uppmärksammat sambandet. Vänner/släktingar och Elöverkänsligas riksförbund står för 17 % vardera. Behandlande läkare har uppmärksammat orsakssambandet i 10 % av fallen. Figur 19 Hur uppmärksammades att elektromagnetiska fält orsakar problem Hur uppmärksammades du på att elektromagnetiska fält kunde orsaka dina problem? Själv 72% Vänner/släktingar 17% Elöverkänsligas Riksförbund 17% Media 12% Behandlande läkare 10% Tandvårdsskadeförbundet 9% Annat 8% Behandlande tandläkare 2% 16

26 För att bli sjukskriven behövs att läkare ställer diagnos och skriver ut ett sjukintyg varefter Försäkringskassan ska godta sjukintyget för att sjukersättning skall kunna betalas ut. Bland de som anser att de inte kan arbeta p.g.a. sin elöverkänslighet är den vanligaste diagnosen (bortsett från svarsalternativ Annan ) Fibromyalgi, 12,8 % följt av Psykisk diagnos, 11,3 %. De minst förekommande diagnoserna är Rocasea, 2 % och Atopiskt eksem, 2 %. I FEB:s undersökning år 2005 var det ca 49 % som uppgav att deras diagnos var elöverkänslighet. I de flesta fall är inte detta en enskild diagnos utan kombineras med andra diagnoskoder. Av denna anledning har vi inte tagit med detta som ett svarsalternativ i denna undersökning för att på så sätt minska risken att respondenterna avger detta som huvuddiagnos. Vi finner dock att det bland de som avgivit svaret "Annan" är många som just har avsett diagnosen elöverkänslighet. Figur 20 Diagnos på sjukintyg Vilken diagnos finns på ditt sjukintyg? Annan 51,3% Fibromyalgi 12,8% Psykisk Utbrändhet 9,3% 11,3% Kroniskt trötthetssyndrom 7,1% Allergi/överkänslig mot metaller 5,5% Tandfyllningsmaterial 2,7% Rocasea Atopiskt eksem 2,0% 2,0% I 80 % av fallen har försäkringskassan accepterat läkarens ursprungliga diagnos och endast i 6 % av fallen har de vägrat. Det framkommer att läkare har fått ändra den ursprungliga diagnosen i 14 % av fallen. 17

27 Figur 21 Försäkringskassan accepterat diagnos Försäkringskassan accepterat diagnos 80% 60% 40% 80% 20% 0% Ja 14% Nej, läkare ändrat 6% F-kassa vägrar Under de senaste 12 månaderna har 64 % uppgett att de har besökt läkare för kroppsliga eller psykiska besvär och endast 8 % att de besökt psykiatriker/psykolog. Figur 22 Behandlats för kroppsliga/psykiska besvär de senaste 12 månaderna av.. Har du under de senaste 12 månaderna behandlats för kroppsliga eller psykiska besvär av? Läkare 64% Tandläkare 36% Sjukgymnast Massör Homeopat Kiropraktor/naprapat 21% 20% 17% 17% Annan vårdgivare Näringsterapeut Zonterapeut/akupressör Akupunktör 14% 13% 11% 11% Energi/frekvensmedicinare 8% Psykiatriker Psykolog 4% 4% 18

28 I figur 23 och 24 nedan redovisas svaren på frågorna om hur respondenterna anser att de har blivit bemötta av behandlande läkare på vårdcentral respektive privat läkare. För båda grupperna är det en betydande andel som inte har svarat på frågan, 31,1 % respektive 44,5 % (se tabellbilagan). Bland de som svarat på frågan är det en majoritet som uppgivit att de anser att bemötandet har varit ganska dåligt eller mycket dåligt när de sökt hjälp på vårdcentral för symtom de själva relaterat till elektromagnetiska fält. Endast 24 % har svarat ganska bra eller mycket bra. Ser vi till de yttersta svarsalternativen är det 31 % som svarat att bemötandet varit mycket dåligt och endast 8 % som svarat att det var mycket bra. Figur 23 Hur har du i allmänhet blivit bemött av läkare, Vårdcentral Hur har Du i allmänhet blivit bemött av läkare, Vårdcentral % 10 16% 21% 24% 8% 0 Mkt bra Gsk bra Varken bra eller dåligt Gsk dåligt Mkt dåligt Bastal (n) = 535 För frågan om bemötande av privat läkare är förhållandena de omvända mot frågan rörande vårdcentral. Här är det en majoritet som svarat att de har blivit ganska bra eller mycket bra bemötta när de sökt vård för symtom som de själva relaterar till elektromagnetiska fält. Samtidigt är det 27 % som uppgivit att de blivit ganska dåligt eller mycket dåligt bemötta av privat läkare. Ser vi även här till de yttersta svarsalternativen är det 38 % som uppgivit att de har blivit mycket bra bemötta av privat läkare och 15 % som uppgivit att de blivit mycket dåligt bemötta. Figur 24 Hur har du i allmänhet blivit bemött av läkare, Privat Hur har Du i allmänhet blivit bemött av läkare, Privat % 10 21% 14% 12% 15% 0 Mkt bra Gsk bra Varken bra eller dåligt Gsk dåligt Mkt dåligt Bastal (n) =

29 En betydande majoritet (69 %) uppger att deras upplevelse av läkares kunskap om elöverkänslighet är ganska dålig eller mycket dålig. Hela 46 % anser att kunskaperna hos läkare än mycket dåliga. Endast 14 % uppger att de tycker att kunskaperna är ganska bra eller mycket bra hos behandlande läkare. Figur 25 Upplevd kunskapsnivå hos läkare Hur upplever Du i allmänhet kunskaperna om elöverkänslighet hos de läkare Du varit patient hos? % % Mkt bra 8% Gsk bra 16% Varken bra eller dåligt 23% Gsk dåligt Mkt dåligt Bastal (n) = 588 Nedan redovisas en uppställning av de 30 vanligast förekommande symtomen. I figuren representerar staplarnas hela längd den totala andelen som uppgivit att de har/har haft symtomet. Den första delen (lila) representerar andelen som har/har haft symtomet och som relaterar det till elektromagnetiska fält. Totalt innehåller enkäten frågor om 68 specifika symtom och två öppna alternativ för andra symtom. För fullständig symtombild se tabellbilagan. De två vanligaste symtomen är koncentrationssvårigheter 70 % och onormal trötthet 68 %. 20

30 Figur 26 De 30 vanligast förekommande symtomen 21

31 År 2006 genomförde FSI en mätning på uppdrag av Tandvårdsskadeförbundets riktad mot deras medlemmar. Där framgick att de vanligaste symtomen hos Tandvårdsskadeförbundets medlemmar var: Onormal trötthet/utmattad 86 %, koncentrationssvårigheter 79 %, värk i skuldror/nacke/axlar 74 % och sömnsvårigheter/besvär 71 %. Symtombilderna för de olika undersökningsgrupperna har vissa likheter. De fyra vanligaste symtomen bland Tandvårdsskadeförbundets medlemmar återfinns bland de sju vanligaste symtomen hos Elöverkänsligas Riksförbunds medlemmar. Likheterna kan ha olika förklaringar. Till exempel kan det bero på att det är symtom som är vanliga för befolkningen i helhet. Det skulle även kunna komma sig av att det finns en dubbelproblematik för de båda föreningarnas medlemmar. I tabellen nedan redovisas resultatet som ligger till grund för figuren ovan. Den högra kolumnen är hur stor andel av de som har/har haft symtomet som också relaterar detta till elektromagnetiska fält. I figuren ovan illustreras detta med den lila stapeln. Tabell 4 De 30 valigast förekommande symtomen Andel som har/har haft Totalt Andel som relaterar Totalt Andel som relaterar av de som har (innersta stapeln i figur 23) Koncentrationssvårigheter 70,6% 60,8% 86,1% Onormal trötthet/utmattad 69,3% 58,7% 84,7% Brännande känsla i hud 62,0% 56,5% 91,2% Minnesproblem 61,9% 50,5% 81,6% Värk i skuldror/nacke/axlar 61,5% 29,4% 47,8% Ljuskänslighet 56,9% 43,2% 75,9% Sömnsvårigheter/besvär 56,7% 46,7% 82,5% Oklart tänkande/virrighet 56,0% 50,0% 89,3% Muskelsvaghet/fysisk trötthet 53,9% 38,0% 70,5% Återkommande mag/tarmbesvär 53,1% 25,5% 47,9% Yrsel 52,9% 43,7% 82,7% Öronsusning/tinnitus 52,7% 36,7% 69,6% Hudrodnad 52,1% 46,2% 88,7% Värk i ländryggen/ischias/höfter 51,8% 22,7% 43,8% Stress 51,7% 40,7% 78,8% Stickningar/domningar i hud 51,7% 44,0% 85,1% Hjärtklappning 50,1% 42,6% 84,9% Värk i händer/armbågar/ben/knän 50,1% 25,2% 50,3% Värmekänsla i huvudet 48,3% 43,6% 90,3% Torr hud 47,3% 26,6% 56,4% Spänd muskulatur 46,2% 28,7% 62,1% Torra/grusiga ögon 46,0% 34,5% 75,0% Irritation/stickningar i ögonen 43,9% 34,6% 78,9% Allmän sjukdomskänsla 43,6% 31,3% 71,9% Värk i käkar/bihålor 43,2% 31,2% 72,2% Smärta i hjärttrakten/bröstet 42,6% 33,3% 78,2% Ofta huvudvärk/migrän 42,0% 33,6% 79,8% Krypningar i huden 41,5% 33,9% 81,8% Nedstämdhet 40,9% 28,9% 70,6% Rinnande näsa/nästäppa 40,9% 21,1% 51,8% 22

32 Bland undersökningsgruppen är det 22 % som uppgivit att deras symtom helt försvinner vid långvarig vistelse i lågstrålande miljö. Totalt är det 72 % som uppgivit att de får någon form förbättring vid långvarig vistelse i lågstrålande miljö. Av de tillfrågade är det 23 % som uppgivit svarsalternativet Vet ej, vilket kan komma sig av att de inte har haft möjlighet att vistas en längre tid i lågstrålande miljö. När vi tittar på gruppen som uppgivit att de inte vet hur deras symtom förändras vid lång vistelse i lågstrålande miljö finner vi ingen signifikant skillnad i självupplevd hälsa. Vi finner dock att andelen äldre är något större bland de som har en uppfattning om hur deras symtom förändras vid långvarig vistelse i lågstrålande miljö. Skillnaderna är dock att betrakta som små. Figur 27 Hur förändras symtom vid lång vistelse i lågstrålande miljö Hur förändras dina symtom vid lång vistelse i lågstrålande miljö? 40% 30% 20% 33% 10% 0% 22% 17% 3% 1% 0% 2% 23% Alla borta ++ + Ingen skillnad - -- Mycket sämre Vet ej 23

33 Den behandling som haft störst positiv effekt är minskad exponering för elektromagnetiska fält (77 %). På andra plats återfinns Dental sanering (44,1 %) och på tredje plats Näringsterapi (37,8 %). Den behandling som tycks ha haft minst effekt är Kognitiv terapi. Figur 28 Vilka behandlingar har hjälpt Vilka behandlingar har hjälpt dig att förbättra hälsan sedan du blev elöverkänslig? Minskad exponering för elektromagnetiska fält Dental sanering Näringsterapi/kosttillskott 37,8% 44,1% 77,0% Andra behandlingar 28,6% B-12-injektioner 21,4% Homeopati 17,8% Massage 12,9% Akupunktur 12,6% Inte behandlats 12,6% Kiropraktik/naprapati 7,4% Inget hjälpt 7,3% Läkemedelsbehandling 5,7% Energi/frekvensmedicin 5,6% Sjukgymnastik 5,5% Kognitiv terapi 2,3% 24

34 I figuren nedan redovisas andelen som svarat i respektive svarsalternativ på frågan om vilka åtgärder läkare/tandläkare vidtar för att minska risken för allvarliga symtom relaterade till patientens elöverkänslighet. Det har funnits möjlighet att avge mer än ett svar även i denna fråga. Vi har funnit att flera respondenter har markerat mer än ett svarsalternativ. Anledningen till detta är oklart men kan tänkas komma sig av att de har varit i kontakt med flera olika läkare/tandläkare och att svaren avser olika besök. Det vanligaste tycks vara att inga åtgärder vidtas av behandlande läkare/tandläkare, 53,5 %. Bland de åtgärder som vidtas är Släcker/stänger av elapparater det vanligaste, 42,1 %. Inga väntetider har 9,2 % uppgivit som åtgärd. Det är 6,8 % som uppgivit svarsalternativet "Annat". Figur 29 Vilka åtgärder har tandläkare/läkare vidtagit Vilka åtgärder vidtar tandläkaren eller läkaren för att minska risken för allvarliga symtom relaterade till Din elöverkänslighet? Inga alls 53,5% Släcker/stänger 42,1% Inga väntetider 9,2% Annat 6,8% 25

35 I figur 30 nedan redogörs för frågan om vilka hjälpmedel respondenten använder i sin vardag för att slippa/lindra symtom av elöverkänslighet. Det vanligaste är att inte använda några särskilda hjälpmedel i sin vardag, 29,3 %. Den näst största gruppen är de som har angivit svarsalternativet "Annat" 27,3 %. Bland de definierade svarsalternativen är det vanligaste hjälpmedlet "Skärmade/kapslade elledningar och det näst vanligaste "Elsanerad lampa/batteri/fotogenlampa" 20 % tätt följt av "Elsanerad telefon" 19,6 %. Minst vanlig är Skärmade ytterväggar 3,6 %. Figur 30 Vilka hjälpmedel används i vardagen Vilka hjälpmedel använder du i din vardag för att slippa/lindra symptom av elöverkänsligheten? Inga särskilda 29,3% Annat 27,3% Skärmade/kapslade elledningar Elsanerad lampa/batteri/fotogenlampa Elsanerad telefon Gasolspis/kylskåp Nätfrånkopplare 15,3% 14,6% 20,0% 19,6% 24,2% Centraldamsugare 11,0% Elsanerad dator 10,6% Baldakin/Faradays bur 9,5% Kläder av avskärmat tyg 8,4% Elsanerad/ombyggd bil 8,1% Avskärmning av fönster 7,0% Elsanerad TV/digitalbox 6,6% Avskärmade innerväggar Jordspett Telefonfilter Skärmade ytterväggar 4,8% 4,6% 4,4% 3,7% I frågeformuläret ställdes även en fråga med formuleringen "Hur har Du fått kunskaper om Din elöverkänslighet och hur Du kan skydda Dig?". Frågan innehåller snarare två frågor än en vilket gör analysen problematisk. Den första delen frågar om hur respondenten har fått kunskap om sin elöverkänslighet. Denna del är snarlik den tidigare frågan om hur man uppmärksammades på att elektromagnetiska fält kan orsaka symtom/besvär. Den andra delen frågar om hur respondenten har fått kunskap om hur han/hon kan skydda sig mot elektromagnetisk strålning. När vi jämför resultaten från de två frågorna finner vi att de inte stämmer överens med varandra. För frågan om hur man uppmärksammades är det 17 % som uppgivit att de uppmärksammade sambandet via Elöverkänsligas Riksförbund. För den senare frågan är motsvarande siffra 81 %. De mycket stora skillnader som återfinns mellan de två frågorna ger oss en antydan att de inte mäter samma sak trots sin likhet. Det går inte att säga att de som svarat på den senare frågan avser att de har fått kunskap om hur de kan skydda sig mot elektromagnetiska fält via det uppgivna alternativet. Vi bör därför inte fästa för stor vikt vid andelen för varje svarsalternativ men bör kunna fastslå att den rangordning som framkommit är mer relaterad till frågans andra del är till den första och att den är att se som reell. 26

36 Figur 31 Hur fått kunskap om elöverkänslighet och sätt att skydda sig Hur har du fått kunskaper om din elöverkänslighet och hur du kan skydda dig? Elöverkänsligas riksförbund 81% Själv läst böcker/tidningar 74% Bekanta/släktingar 27% Annat sätt 19% Behandlande läkare/tandläkare 12% 27

37 I undersökningen ställdes en fråga ifall respondenterna hade någon annan form av allergi/överkänslighet än elektromagnetiska fält. Det framkom att 16,7 % inte hade någon annan form av allergi eller överkänslighet än elektromagnetsiska fält. De vanligast förekommande överkänsligheterna/allergierna var "Dofter" 44,3 %, "Metall/nickel" 40,1 %, "Lösningsmedel" 39,1 % och "Födoämnen" 37,3 %. Vedrök är det som minst andel är överkänsliga/allergiska mot, 19,7 %. Figur 32 Överkänslig/allergisk mot annat än elektromagnetiska fält Är du överkänslig/allergisk mot något av följande? Dofter 44,3% Metall/nickel Lösningsmedel Födoämnen 37,3% 40,1% 39,1% Mögel Tobaksrök Medicin 32,2% 34,1% 33,9% Pollen 24,7% Pälsdjur Annat Vedrök 20,3% 19,7% 21,2% 28

38 En minskad elöverkänslighet kan även tänkas påverka andra överkänsligheter/allergier. Av de som har annan överkänslighet/allergi är det 24 % som uppgett att den minskat när deras elöverkänslighet minskat. Det är 5 % som uppgivit att andra överkänsligheter/allergier har ökat när elöverkänsligheten minskat. Figur 33 Minskad elöverkänslighet påverkat annan allergi/ Om Din elöverkänslighet minskat eller försvunnit. Har detta påverkat andra allergier/överkänsligheter? 40% 30% 20% 33% 38% 10% 24% 0% 5% Ja, minskat Ja, ökat Nej, oförändrat Vet ej/osäker Som framgick ovan var en av de behandlingar som gett resultat Dental sanering. Nedan redovisas en figur och en tabell som berör vilka fyllningar och tandproblem respondenterna har/har haft och vad som gjorts åt det. I tabellen nedan görs en jämförelse med resultaten från undersökningen riktad mot Tandvårdsskadeförbundets medlemmar som genomfördes år Tabell 5 Vilka tandfyllningar Vilka fyllningar har Du eller har Du haft i Dina tänder? Amalgam Guld Titan Komposit Tanskad EL Tandskad EL Tandskad EL Tandskad EL Har ej haft 2% 3% 47% 59% 76% 82% 20% 19% Har/har haft Ej åtgärd 16% 25% 21% 18% 16% 12% 71% 75% Har/har haft Åtgärd 83% 72% 32% 23% 9% 6% 9% 7% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Bastal (n)

39 Vi finner att det är en väldigt liten andel bland undersökningsgruppen som har metall eller andra främmande material på andra ställen än i munnen. I undersökningen riktad till Tandvårdsskadeförbundets medlemmar år 2006 framkom att det bland dem var 7 % som hade metall på andra ställen än i kroppen. Undersökningarna ger således ett mycket samstämmigt resultat på denna fråga. Figur 34 Metall på andra ställen än i munnen Har du metall på andra ställen än i munnen? 100% 80% 60% 40% 94% 20% 0% 6% Ja Nej Det är endast 4 % som uppgivit att de har andra främmande material (förutom metall) på andra ställen än i munnen. Motsvarande siffra bland tandvårdsskadeförbundets medlemmar var 5 %. Figur 35 Andra främmande material på andra ställen än i munnen Har du andra främmande material på andra ställen än i munnen? 100% 80% 60% 40% 96% 20% 0% 4% Ja Nej 30

40 För frågan om man själv tror att man haft infektioner i tandrötter och/eller i käkben som påverkat hälsan är det 38 % som svarat att de har haft det och 30 % som svarat nej. Hela 32 % har svarat att de är osäkra eller inte vet. Motsvarande siffror för Tandvårdsskadeförbundets medlemmar är; ja 57 %, nej 19 % och osäker/vet ej 24 %. Vi finner således att det i den tidigare undersökningen är en betydligt större andel som anser detta än i den senare undersökningen. Figur 36 Infektioner i tandrötter och/eller käkben som påverkar hälsan Tror Du själv att Du har eller har haft infektioner i tandrötter och/eller i käkben som påverkat Din hälsa? 40% 30% 20% 38% 30% 32% 10% 0% Ja Nej Osäker/vet ej Bland de tillfrågade har 12 % haft någon form av cancerdiagnos. 87 % har inte haft det och 1 % vill ej svara på frågan. Figur 37 Cancerdiagnos Cancerdiagnos 100% 80% 60% 40% 87% 20% 0% 12% Ja Nej 1% Vill ej svara 31

41 Konsekvenser/framtid I de två figurerna nedan ser vi att respondenterna har betydligt längre till sjukhus än till vårdcentral. Hela 65 % uppger att de har mellan 0-5 kilometer till närmaste vårdcentral. Motsvarande siffra för sjukhus är 24 %. Det vanligaste avståndet till sjukhus är 1-3 mil (36 %). Figur 38 Hur långt till vårdcentral Hur långt till Vårdcentral 70% 60% 50% 40% 30% 65% 20% 10% 14% 20% 2% 0% 0% 0-5 km 6-10 km 1-3 mil 4-6 mil >10 mil Figur 39 Hur långt till sjukhus Hur långt till Sjukhus 40% 30% 20% 37% 10% 23% 20% 15% 2% 0% 0-5 km 6-10 km 1-3 mil 4-6 mil 4% 7-10 mil > 10mil 32

42 Vi finner att 41 % har uppgivit att deras elöverkänslighet påverkar deras val av transport till vårdcentral och 47 % för transport till sjukhus (figur 37 och 38 nedan). Figur 40 Påverkar elöverkänsligheten valet av transport till vårdcentral Påverkar din elöverkänslighet ditt val av transport, Vårdcentral 60% 50% 40% 30% 59% 20% 41% 10% 0% Ja Nej Figur 41 Påverkar elöverkänsligheten valet av transport till sjukhus Påverkar din elöverkänslighet ditt val av transport, Sjukhus 60% 50% 40% 30% 20% 47% 53% 10% 0% Ja Nej Det finns ett litet samband mellan avståndet till vårdinrättningen och huruvida elöverkänsligheten påverkar deras val av transportmedel (r -166) 33

Biverkningar av tandfyllningsmaterial och behandling av tandvårdsskadade i vården.

Biverkningar av tandfyllningsmaterial och behandling av tandvårdsskadade i vården. Biverkningar av tandfyllningsmaterial och behandling av tandvårdsskadade i vården. Redovisning av enkätundersökning. Hälsoproblematik för Elöverkänsliga och Tandvårdsskadade (HET-projektet) drivs av Elöverkänsligas

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Tandvårdsskadeförbundet Kräver giftfri tandvård

Tandvårdsskadeförbundet Kräver giftfri tandvård Kräver giftfri tandvård Tandvårdsskadeförbundet (6000 medlemmar) Medlemsorganisation (HSO) Startade 1978 Information/rådgivning Amalgam & andra dentala material Sanering vid överkänslighet Sjukvård vid

Läs mer

Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1]

Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1] Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1] A: Ange med tydligt kryss om Du HAR BESVÄR numera av resp. symtom (NEJ eller JA), t. ex. : : : Efter saneringen (alt. om Du inte har sanerat: numera)

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Är de verkligen sjuka?

Är de verkligen sjuka? Ann-Marie Lidmark Är de verkligen sjuka? BESKRIVNING AV ELÖVERKÄNSLIGA OCH TANDVÅRDSSKADADE I SAMHÄLLET Slutrapport från HET-projektet Information om Elöverkänsligas Riksförbund Elöverkänsligas Riksförbund

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Behandlingsmetoder för tandvårdsskadade och elöverkänsliga. Intervjuer med läkare och tandläkare och tandläkare.

Behandlingsmetoder för tandvårdsskadade och elöverkänsliga. Intervjuer med läkare och tandläkare och tandläkare. Behandlingsmetoder för tandvårdsskadade och elöverkänsliga. Intervjuer med läkare och tandläkare och tandläkare. Hälsoproblematik för Elöverkänsliga och Tandvårdsskadade (HET-projektet) drivs av Elöverkänsligas

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Uppföljning av hälso- och sjukvården för elöverkänsliga och tandvårdsskadade

Uppföljning av hälso- och sjukvården för elöverkänsliga och tandvårdsskadade 1 Uppföljning av hälso- och sjukvården för elöverkänsliga och tandvårdsskadade Hälsoproblematik för Elöverkänsliga och Tandvårdsskadade (HET-projektet) drivs av Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utfördes 200905-200911 under ledning av 3 st legitimerade tandläkare i Malmö, 1 st legitimerad tandläkare i Stockholm och 1 st

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Sjuk av dentala material. Egna upplevelser av sjukdomen, vården och tillfrisknandet.

Sjuk av dentala material. Egna upplevelser av sjukdomen, vården och tillfrisknandet. Sjuk av dentala material. Egna upplevelser av sjukdomen, vården och tillfrisknandet. Hälsoproblematik för Elöverkänsliga och Tandvårdsskadade (HET-projektet) drivs av Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär 1. Löpnr Sign 2. Område : 1 2 3 4 5 6 Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär Om vi skulle behöva nå dig, vilket telefonnummer kan vi då ringa? Telefonnummer Bostad.-. Arbete Mobil.-...-.. 3.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

En uppföljningsstudie av patienter från Stockholms län som remitterades till tidigare Amalgamenheten vid Huddinge sjukhus

En uppföljningsstudie av patienter från Stockholms län som remitterades till tidigare Amalgamenheten vid Huddinge sjukhus Amalgam och hälsa En uppföljningsstudie av patienter från Stockholms län som remitterades till tidigare Amalgamenheten vid Huddinge sjukhus Antonis Georgellis, Pirjo Savlin, Lena Hillert, Eva Thunberg,

Läs mer

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Genomförd under perioden 10 september 1 oktober 2013 2013-11-21 NMI 2013 en snabböversikt Nedan följer en kortfattad översikt över resultat från NMI

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014

SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014 SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014 Lars Nilsson Ansvarig för ålderismprogrammet inom SPF lars.nilsson@spf.se Sammanfattning Jämfört med 2012 visar den nya medlemsenkäten 2014 följande:

Läs mer

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Januari 2015 TNS Sifo 2014 1531264 Innehåll Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Sammanfattning av 2014 års resultat... 4 3. Metod

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer