Utgivna publikationer från 2001 i serien Bakgrundsfakta till Befolknings- och välfärdsstatistik

Transkript

1 Bagrundsfata Evalvering av utbildningsregistret 2006:4 Befolnings- oc välfärdsstatisti

2 I serien Bagrundsfata presenteras bagrundsmaterial till den statisti som SCB producerar inom området befolning oc välfärd. Det an röra sig om produtbesrivningar, metodredovisningar samt olia sammanställningar av statisti som an ge en överblic oc underlätta användandet av statistien. Utgivna publiationer från 2001 i serien Bagrundsfata till Befolnings- oc välfärdsstatisti 2001:1 Hälsoindex 2001:2 Te role of official statistics in a democratic society: statistics as an investmentfree for users 2001:3 Co-operations project Population Statistics 2001:4 Uppdatering av immigrationsuppgifter med anpassning till den nya RTBstruturen 2001:5 Flergenerationsregistret Te Multi-Generation Register 2001:6 Utredning om omplettering oc utvidgning av Flergenerationsregistret 2001:7 Konferens om välfärdsstatisti den 27 mars :1 Komplettering av Flergenerationsregistret resultat från provregistrering av personater över avlidna :2 Ett nytt system för Register över totalbefolningen. Bättre valitet oc nya möjligeter A new population register system. Better quality and new possibilities. 2002:3 Slutrapport: Översyn av SCB:s Intäts- oc ostandsundersöning för flerbostadsus. Bilaga: Minnesantecningar från programmet boende. Byggande oc bebyggelse om IKU den 22 maj :4 Befolningens boende idé till årlig sammanställning över nationell oc internationell boendestatisti 2002:5 Översyn av SCB:s Bostads- oc Hyresundersöning (BHU) 2002:6 Kvalitetssäringsprogram av postenätundersöningar. BV/ENK:s valitetssäringsprogram 2003:1 Longitudinellt barnregister 2003:2 Översyn av HBS (HUT, HBU, Utgiftsbarometern) inför 2003 års undersöning 2003:3 Manuell registrering eller sanning 2003:4 BV-avdelningens Utveclingsplan :5 Flergenerationsregistret 2002, En besrivning av inneåll oc valitet 2003:5.1 Multi-Generation Register 2002, A description of contents and quality 2003:6 Barns älsa Förslag till utbyggnad av SCB:s årliga statisti om Barn oc deras familjer 2003:7 Översyn av Outyrda lägeneter i flerbostadsus :8 Studie av bortfallet i 2000-års undersöning av levnadsförållanden (ULF) 2003:9 Alternativa datainsamlingsmetoder för ULF 2003:10 Slutrapport från projetet för översyn av produtionssystemet för framställning av tabeller till publiationer 2003:11 Ensamstående oc sammanboende i folboföringen, taxeringen oc i verligeten Fortsättning på omslagets tredje sida! Ovannämnda rapporter, lisom övriga SCB-publiationer, an beställas från: Statistisa centralbyrån, SCB, Publiationstjänsten, ÖREBRO, telefon eller fax Du an ocså öpa SCB:s publiationer i Statistibutien: Karlavägen 100, Stocolm

3 Bagrundsfata Evalvering av utbildningsregistret Befolnings- oc välfärdsstatisti 2006:4 Statistisa centralbyrån 2006

4 Bacground Facts Population and Welfare Statistics 2006:4 Evaluation of te Swedis register of education Statistics Sweden 2006 Tidigare publicering Previous publication se omslagets insida listed at te inside of te cover Producent Producer SCB, avdelningen för befolning oc välfärd Statistics Sweden, Population and Welfare Department Örebro Förfrågningar Ann-Carlott Larsson Inquiries 2006 Statistisa centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om uppovsrätt till litterära oc onstnärliga ver är det förbjudet att elt eller delvis mångfaldiga inneållet i denna publiation utan medgivande från Statistisa centralbyrån Any reproduction of te contents of tis publication witout prior permission from Statistics Sweden is proibited by te Act of Copyrigt in Literary and Artistic Wors (1960:729). Om du citerar ur denna publiation, var god uppge ällan på följande sätt: Källa: SCB, Bagrundsfata, Evalvering av utbildningsregistret Wen quoting material from tis publication, please state te source as follows: Source: Statistics Sweden, Bacground Facts, Evaluation of te Swedis register of education ISSN ISBN ISBN URN:NBN:SE:SCB-2006-BE96ST0604_pdf Printed in Sweden SCB-Tryc, Örebro MILJÖMÄRKT Trycsa

5 Bagrundsfata 2006:4 Förord Förord Statistien över befolningens utbildning bygger på individregistret Befolningens utbildning i dagligt tal allat Utbildningsregistret (UREG). UREG inneåller ögsta genomförda utbildning för i Sverige folboförda personer i åldrarna 16 till 74 år per den 1 januari varje år. UREG genomgic till version omfattande förändringar. Svens utbildningsnomenlatur, SUN anpassades, genom SUN 2000, till den internationella nomenlaturen ISCED 97 (International Standard Classification of Education). Ett antal nya uppgiftsällor bearbetades oc odades enligt SUN 2000 för att därefter användas som indata till UREG. Detta ar medfört att utbildningsnivån i riet enligt UREG ar öat raftigt främst på nivåerna treårig gymnasieutbildning oc eftergymnasial utbildning tre år eller längre. För både användare oc statistiproducenten är det vitigt att få en bild över valiteten i statistien från UREG. Den senaste evalveringen av statistien från UREG genomfördes i samband med evalveringen av foloc bostadsräningen 1990 (FoB90). I oc med de stora förändringarna av UREG till version beövdes färsare mått på registrets valitet än de som beränades vid evalveringen Det togs därför beslut om att genomföra en ny evalvering. Denna evalvering avsåg uppgifterna om ögsta genomförda utbildning för individerna i UREG version i form av utbildningsnivå oc utbildningsinritning enligt SUN I evalveringsstudien ar jämförelser gjorts mot motsvarande uppgifter i undersöningen om levnadsförållanden (ULF) 3:e oc 4:e vartalet Syftet med en evalvering av UREG är att mäta tillförlitligeten i statistien från UREG oc identifiera eventuella fel som ar uppommit i samband med insamling oc bearbetning av uppgifter till registret. Statistiproducenten är dessutom intresserad av att analysera ur felen uppommer för att därigenom unna undvia dem i ommande statisti. Kartläggningen an leda till förbättringar av statistien. Arbetet med evalveringsstudien ar genomförts i projetform med Ann- Carlott Larsson som projetledare. I projetet deltog Henri Gustafsson, Hans Odelolm, Ulla Pettersson oc Peter Öberg. Hassan Mirza ar bidragit med värdefulla ommentarer oc synpunter på rapporten. Statistisa Centralbyrån i juni 2006 Anna Wilén Kajsa Swenson

6

7 Bagrundsfata 2006:4 Inneåll Inneåll Förord Sammanfattning Inledning Bagrund Svens utbildningsnomenlatur (SUN 2000) Syfte Deltagare i projetet Beov Användare Användningsområden Genomförande Bestämma sanna oder Tidigare evalveringar Sapa evalveringsundersöningen Matcning mellan UREG oc ULF Gransning Metoder för att ta fram sattningar Mått på tillförlitligeten i statistien Urvalsdesign Sattningsförfarande Resultat Tillförlitligeten i statistien Sillnader mellan olia grupper i populationen Orsaer till sillnader mellan Utbildningsregistret oc ULF Utbildningsnivå Utbildningsinritning Bilaga Sattningsförfarande i evalveringsstudien...41 Statistisa centralbyrån 5

8 Statistisa centralbyrån 6

9 Bagrundsfata 2006:4 Sammanfattning 1 Sammanfattning För samtliga personer i evalveringsstudien genomfördes en matcning av utbildningsnivå respetive utbildningsinritning för personens ögsta utbildning mellan UREG oc ULF. I de fall som uppgifterna var lia antogs de vara sanna. De poster som inte matcade på utbildningsnivå eller utbildningsinritning gic vidare till gransningen. Syftet med gransningen var i första and att bestämma en sann od för utbildningsnivå oc/eller utbildningsinritning baserad på tillgänglig information från ULF respetive UREG. I vissa fall var det inte möjligt att bestämma en sann od. Orsaer till varför UREG oc ULF inte matcade innan gransning sattes ocså under gransningen. Andelen rätt lassificerade i UREG ar sattats till 85 procent för utbildningsnivå respetive utbildningsinritning i evalveringsstudien. Andelen rätt lassificerade är ögre för eftergymnasial utbildning än för gymnasialoc förgymnasial utbildning. När det finns sillnad i utbildningsnivå mellan UREG oc den ritiga lassificeringen i evalveringsstudien ar utbildningsnivån oftast öjts ett steg i evalveringsstudien. Ett exempel på detta är att felatigt lassificerade med förgymnasial utbildning i UREG ofta blivit lassificerade till gymnasial utbildning två år eller ortare i evalveringsstudien. En stor andel av personerna med förgymnasial utbildning ar en allmän utbildning, vilet gör att andelen rätt lassificerade bland personer med allmän utbildning i UREG är relativt låg, jämfört med övriga utbildningsinritningar. De med felatig lassificering av utbildningsinritning i UREG är spridda över ett antal olia utbildningsinritningar enligt sann inritning i evalveringsstudien. Personer med oänd utbildningsnivå eller utbildningsinritning i UREG ingår ocså i felatiga uppgifter om ögsta utbildning. Majoriteten av personerna med oänd utbildningsnivå i UREG sulle egentligen vara lassificerade inom förgymnasial utbildning enligt evalveringsstudien. Drygt älften av personerna med en oänd utbildningsinritning i UREG ar blivit lassificerade som allmän utbildning i evalveringsstudien. Därefter ar ungefär 30 procent blivit lassificerade som tenis eller samällsvetensaplig utbildning. Sattningarna av nettofel tyder på att antalet personer med förgymnasial utbildning översattas i UREG medan antalet personer inom samtliga övriga utbildningsnivåer undersattas. Detta mönster fanns även i den tidigare evalveringen av UREG. De största problemen, enligt sattningarna av fel, tycs finnas vid lassificeringen av gymnasial utbildning tre år respetive eftergymnasial utbildning två år eller ortare. För utbildningsinritning tyder sattningarna av nettofel på att antalet personer med allmän utbildning översattas i UREG medan antalet personer inom nästan samtliga övriga utbildningsinritningar undersattas. Minst problem med tane på sattningarna av fel tycs finnas vid lassificeringen av pedagogi- oc lärarutbildningar. Statistisa centralbyrån 7

10 Sammanfattning Bagrundsfata 2006:4 Det finns sillnader mellan olia grupper av populationen när det gäller felatiga uppgifter om utbildningsnivå/utbildningsinritning i UREG. Bland annat fångas utbildningar inom det reguljära utbildningssystemet upp i ögre grad än ortare yresutbildningar. De reguljära utbildningarna ämtas in via statistiregister som täcer bland annat grundsola, gymnasium, ommunal vuxenutbildning oc ögsola. De största grupperna av ällor till UREG är Fol- oc Bostadsräningen (FoB) 1990 oc reguljära statistiregister. Evalveringsstudien visar att det är större problem med lassificeringen av utbildningsnivå respetive utbildningsritning om uppgiften är ämtad från FoB 1990 än om den är ämtad från reguljära statistiregister. Det finns även mer fel i uppgifterna om utbildningsnivå respetive utbildningsinritning bland personer födda utomlands än bland personer födda i Sverige. Detta beror delvis på att utländsa utbildningar inte fångas upp i lia ög grad som svensa utbildningar i UREG. Den största sillnaden gällande felen i UREG mellan förvärvsarbetande oc ej förvärvsarbetande är att översattningen av antalet personer med förgymnasial utbildning verar vara betydligt större bland de förvärvsarbetande. I ULF finns det särsilda frågor om deltagande i ommunal vuxenutbildning oc övrig utbildning omfattande minst två månader på eltid. Vid jämförelser mellan deltagare oc ej deltagare i dessa utbildningsformer gällande sattningarna av fel i UREG, om det fram att det finns mer problem bland dem som ar deltagit än bland dem som inte ar deltagit. Ett exempel på detta är att översattningen av antalet personer med förgymnasial utbildning är betydligt större bland dem som ar deltagit i någon övrig utbildning än bland dem som inte ar deltagit. Det framom ocså att det finns mer problem med uppgifterna om utbildningsnivå bland personer som ar deltagit i utbildning på universitet/ögsola oc inte tagit ut examen än bland dem som ar examen från universitet/ögsola. Undersattningen av antalet personer med eftergymnasial utbildning är betydligt större bland personer som inte tagit ut examen än bland dem som ar examen från universitet/ögsola. Den vanligaste anledningen till att personer ar olia utbildningsnivå i UREG oc ULF, när sann nivå i evalveringsstudien är satt enligt ULF, är att utbildning som är angiven i ULF sanas i UREG. Det andlar ofta om utbildningar utanför det reguljära utbildningssystemet, t.ex. längre lärlingsutbildningar eller andra ice nivåspecificerade utbildningar som exempelvis Bageri 1 år oc Snicarlärling 4 år. Sådana utbildningar rapporteras inte till UREG på administrativ väg. En annan brist i UREG gäller 2-åriga gymnasieutbildningar (före 1990) som ar blivit angivna i ULF men inte i FoB 90. Det rör sig troligen om ej avslutade utbildningar eftersom de inte finns i gymnasieregistren. När uppgifter till UREG ar ämtats från ällan Högsoleregistret, summerade ögsolepoäng sanas ofta poäng i UREG. Summerade ögsolepoäng finns endast från 1993 oc framåt. 8 Statistisa centralbyrån

11 Bagrundsfata 2006:4 Inledning 2 Inledning 2.1 Bagrund Statistien över befolningens utbildning bygger på individregistret Befolningens utbildning i dagligt tal allat Utbildningsregistret (UREG). UREG inneåller ögsta genomförda utbildning för i Sverige folboförda personer i åldrarna 16 till 74 år per den 1 januari varje år. UREG ar till version genomgått omfattande förändringar enligt följande; Svens utbildningsnomenlatur, SUN, ar genom nya SUN 2000 anpassats till den internationella nomenlaturen ISCED 97 (International Standard Classification of Education). Till sillnad från gamla SUN består SUN 2000 av två delar; en nivådel oc en inritningsdel som an användas tillsammans eller var för sig. Ett antal nya uppgiftsällor ar bearbetats oc odats enligt SUN 2000 oc därefter använts som indata till UREG. De nya ällorna finns besrivna nedan; Summerade ögsolepoäng fr.o.m från ögsoleregistret Summerade omvux-poäng fr.o.m Utländsa utbildningar som värderats av Högsoleveret. Socialstyrelsens register över älso- oc sjuvårdspersonal Söande till ögsolan från Universitets- oc ögsoleregistret Grundmaterial från försö med insamling av samlade betygsdoument i gymnasiesolan från läsåret 98/99. De stora förändringarna till version av UREG ar medfört att utbildningsnivån i riet enligt UREG ar öat raftigt främst på nivåerna treårig gymnasieutbildning oc eftergymnasial utbildning tre år eller längre. Utbildningens inritning ar inte förändrats i lia stor omfattning, doc ar många ensilda utbildningar lassificerats under ny inritning till följd av nomenlaturbytet. En tidigare evalvering av UREG genomfördes i samband med evalveringen av fol- oc bostadsräningen 1990 (FoB90). Då jämfördes utbildningsnivå respetive utbildningsinritning mellan arbetsraftsundersöningen (AKU) oc FoB90. Personer med matcande oder antogs a en sann od för ögsta utbildning. För resterande personer genomfördes gransning samt en telefonuppföljning för att avgöra vilen od som unde antas vara sann. Detta resulterade i en fil med sanna oder för ögsta utbildning som sedan användes vid jämförelser mot UREG. Evalveringen av UREG 1991 ledde till några vitiga förändringar i produtionen av registret. Framförallt ändrades den inbördes prioriteringen av ällor oc poängprodutionen från ögsola/universitet tillom som älla. Statistisa centralbyrån 9

12 Inledning Bagrundsfata 2006:4 I oc med de stora förändringarna av UREG till version beövs färsare mått på registrets valitet än de som beränades vid evalveringen Därför togs beslutet att en förstudie sulle genomföras för att utreda ur evalveringen sulle genomföras oc vilen älla som var lämpligast att använda som bas för evalveringsundersöningen. Valet stod mellan undersöningarna av levnadsförållanden 2002 (ULF) oc en pilotundersöning om vuxnas lärande som genomfördes under våren Efter en analys av fördelar respetive nacdelar med ällorna beslutades det att ULF 2002 sulle användas som bas för evalveringsundersöningen. Resultat oc reommendationer, inför evalveringen av UREG, utifrån arbetet med förstudien går att läsa om i Evalvering av utbildningsregistret en förstudie, Svens utbildningsnomenlatur (SUN 2000) Svens utbildningsnomenlatur är en standard för lassificering av ensilda utbildningar, samtidigt som den utgör ett system för aggregering av utbildningar till större grupper. SUN används i såväl centrala register för officiell statisti som för registrering av personalens utbildning i personaladministrativa informationssystem. SUN genomgic under en välbeövlig revidering. Ett av syftena var att anpassa standarden till den internationella standarden för utbildningslassificering, ISCED 97. Den nya versionen av SUN SUN 2000 gäller som nationell standard för utbildningslassificering fr.o.m. juli år SUN 2000 är uppbyggd av två moduler; en nivåmodul på tre positioner oc en inritningsmodul med fyra positioner. Båda är ierarist uppbyggda vilet möjliggör en flexibel användning genom att samtliga positioner inte beöver användas. Utbildningsnivå I nivåmodulen motsvarar den första siffran nivå i ISCED 97, den andra siffran utbildningens längd oc den tredje typ av utbildning. I evalveringen av UREG görs jämförelser för en aggregerad nivå av de första två positionerna enligt följande; 00 Utbildning på försolenivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning 2 år eller ortare 33 Gymnasial utbildning 3 år eller längre Eftergymnasial utbildning 2 år eller ortare Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Forsarutbildning t.ex. licentiat oc dotor 10 Statistisa centralbyrån

13 Bagrundsfata 2006:4 Inledning Utbildningsinritning Inritningsmodulens två första siffror motsvarar inritning i ISCED 97, den tredje siffran ger ocså internationell jämförbaret med Fields of Education and Training - ett omplement till ISCED 97. Den fjärde positionen ger en ytterligare specificering. I evalveringen av UREG görs jämförelser enbart för den första positionen i utbildningsinritning enligt följande; 0 Allmän utbildning 1 Pedagogi oc lärarutbildning 2 Humaniora oc onst 3 Samällsvetensap, juridi, andel, administration 4 Naturvetensap, matemati oc data 5 Teni oc tillverning 6 Lant- oc sogsbru samt djursjuvård 7 Hälso- oc sjuvård samt social omsorg 8 Tjänster 9 Oänd Klassificering av ögsta utbildning Även om SUN primärt är ett system för att lassificera utbildningar används den ocså, som i UREG, till att lassificera en individs ögsta formella utbildning. 2.2 Syfte I UREG finns vissa ända felällor, exempelvis sanas utbildningsnivå för sju procent respetive utbildningsinritning för tolv procent, av personerna som är födda utomlands. Utbildningsformer inom det reguljära utbildningsväsendet t.ex. grundsola, gymnasium, ögsola/universitet oc ommunal vuxenutbildning fångas upp av UREG i ög grad, medan ortare yresutbildningar, personalutbildning oc andra linande utbildningar nappt täcs in alls. När det gäller personer födda utomlands finns en strävan att få bättre valitet på statistien, medan det är svårare att förbättra valiteten för ortare yresutbildningar. Eftersom statistien över befolningens utbildningsnivå bygger på UREG är det doc vitigt att veta vila felällor som finns även om de är svåra att åtgärda. Syftet med en evalvering av UREG är att mäta tillförlitligeten i statistien oc identifiera eventuella fel som ar uppommit i samband med insamling oc bearbetning av uppgifter till registret. Statistiproducenten är dessutom intresserad av att analysera ur felen uppommer för att därigenom unna undvia dem i ommande statisti. Kartläggningen an leda till förbättringar av statistien. För att uppfylla uvudmålet för evalveringen delas studien upp i delmål: Doumentera arbetsgången oc de metoder som ar använts vid evalveringen. Besriva tillförlitligeten i statistien inom olia delpopulationer t.ex. efter älla, ön, ålder, utbildningsnivå oc utbildningsinritning. Identifiera orsaer till eventuella brister i UREG. Statistisa centralbyrån 11

14 Inledning Bagrundsfata 2006:4 Evalveringen avser uppgifterna om ögsta genomförda utbildning för individerna i UREG i form av utbildningsnivå på aggregerad två-siffernivå oc utbildningsinritning på en-siffernivå enligt SUN Evalveringen berör endast tillförlitligeten i statistien över befolningens utbildning. Sattningarna av fel täcer förmodligen bortfalls-, mät- oc bearbetningsfel, medan storleen på eventuella täcningsfel inte berörs av studien. Statistien över befolningens utbildning är totalränad, vilet innebär att urvalsfel inte föreommer. Evalveringen täcer eller inte in atualitet, inneåll, förståeliget oc jämförbaret som beövs för att ge en eletsbild av valiteten i statistien från UREG. I projetet ingår inte att analysera eventuella orsaer till brister i UREG. Detta innebär att tänbara orsaer till brister ommer att identifieras utan att någon diret analys av ur allvarliga orsaerna är genomförs. Analys av orsaer till brister i statistien oc förslag till åtgärder för att förbättra tillförlitligeten i statistien från UREG får genomföras under produtionen av ommande versioner av UREG. I projetet ingår inte eller att undersöa tillförlitligeten i statistien från ULF avseende ögsta utbildning. 12 Statistisa centralbyrån

15 Bagrundsfata 2006:4 Deltagare i projetet 3 Deltagare i projetet Deltagarna i projetet visas av nedanstående bild. I projetgruppen ingic personal som arbetar med UREG oc ar ämnesunsap, en expert gällande SUN 2000 oc personal med metodstatistis ompetens. Intern beställare: Anna Wilén Referenspersoner: Referensgrupp: Utbildningsgruppen Lars Persson, (ULF-ansvarig) Jan Hedström (IT) Projetgrupp: Lotta Larsson, projetledare Hans Odelolm Peter Öberg Ulla Pettersson Henri Gustafsson Statistisa centralbyrån 13

16 Beov Bagrundsfata 2006:4 4 Beov 4.1 Användare De vitigaste användarna av statistien över befolningens utbildning är; Utbildningsdepartementet Solveret Högsoleveret SCB:s prognosinstitut Övriga myndigeter inom utbildningsområdet t.ex. IFAU oc ITPS CSN Arbetsmarnadens organisationer Länsstyrelser oc ommuner Arbetsmarnadsstyrelsen (AMS) Mått på eventuella brister i UREG är av intresse både för användare oc producenter. Dessa mått ger en bild av tillförlitligeten i statistien över befolningens utbildning samtidigt som de är vitiga för forsare oc andra som använder utbildningsnivå som bagrundsvariabel i analyser av olia slag. Denna form av mått beövs för att sapa förtroende för statistien. Det är framförallt forsarna som ar efterfrågat de mått på statistiens tillförlitliget som beränades vid evalveringen Användningsområden Statistien över befolningens utbildning används som underlag för utbildningsplanering både på nationell oc regional nivå oc statisti över befolningens utbildning i olia regioner beövs bl. a. för en effetiv fördelning av samällets utbildningsresurser. Statistien används ocså för internationella jämförelser oc vid internationell rapportering. Årlig sambearbetning med SCB:s registerbaserade arbetsmarnadsstatisti (RAMS) ger information om utbildningssituationen inom olia delar av arbetsmarnaden. Statistien över befolningens utbildning ar dessutom ett stort allmäninformativt värde. Eftersom utbildningsnivå är en vitig socioeonomis variabel används UREG ocså mycet frevent i olia forsningsprojet. Exempel är forsning inom arbetsmarnad, integration oc medicin. 14 Statistisa centralbyrån

17 Bagrundsfata 2006:4 Genomförande 5 Genomförande Designen av evalveringen gällande UREG version ar baserats på ur tidigare evalveringar ar gått till dvs. evalveringarna av FoB 90 oc UREG Dessa finns besrivna i förstudien till evalveringen av UREG (Evalvering av UREG en förstudie ). Arbetet med evalveringen av UREG ar delats upp i tre faser; 1) Ta fram evalveringsurvalet 2) Gransning 3) Beräna sattningar gällande fel i uppgifterna om utbildningsnivå respetive utbildningsinritning i UREG I första fasen av arbetet sapades urvalet för evalveringen genom att seletera personer i åldern 16 till 74 år ur 3:e respetive 4:e vartalet av ULF. Anledningen till detta är att åldersavgränsningen för evalveringsstudien bör vara samma som för UREG. Personerna i evalveringsurvalet matcades sedan mot UREG. I detta arbete ingic ocså att bestämma vila variabler ur ULF respetive UREG som beövdes för evalveringen. För samtliga personer i urvalet genomfördes en matcning av utbildningsnivå oc utbildningsinritning för personens ögsta utbildning. I de fall som uppgifterna var lia antogs de vara sanna. De poster som inte matcade på utbildningsnivå eller utbildningsinritning gic vidare till gransningen. Syftet med gransningen var i första and att bestämma en sann od för utbildningsnivå oc/eller utbildningsinritning baserad på tillgänglig information från ULF respetive UREG. I de fall det inte gic att bestämma en sann od sattes ej odningsbar. Det bestämdes ocså en orsasod till varför UREG oc ULF inte matcade innan gransning för utbildningsnivå/utbildningsinritning. I den tredje fasen av arbetet beränades sattningar av andel rätt lassificerade, nettofel oc bruttofel för utbildningsnivå/utbildningsinritning i UREG efter intressanta redovisningsgrupper. Även sattningar avseende olia orsaer till sillnader mellan uppgifter från ULF oc UREG togs fram. Statistisa centralbyrån 15

18 Genomförande Bagrundsfata 2006:4 Ta fram evalveringsurvalet Matcning av personposter mellan UREG oc ULF, gällande utbildningsinritning oc utbildningsnivå för personens ögsta utbildning. Gransning av de personposter som inte matcar mellan UREG oc ULF. Beräna sattningar Analysera sillnader mellan olia grupper 5.1 Bestämma sanna oder Tidigare evalveringar I evalveringen av FoB 90 matcades uppgifterna från AKU respetive FoB 90 mot varandra. I de fall som båda var lia ansågs uppgiften vara sann. För de fall där uppgifterna inte matcade gransades uppgifterna vid SCB. Syftet med gransningen var att bestämma vilen uppgift som unde anses vara sann. Om det inte gic att bestämma sann uppgift gjordes en återintervju med uppgiftslämnaren. Med jälp av dessa svar bestämdes sanna uppgifter. De sanna uppgifterna jämfördes sedan mot urvalets slutgiltiga FoBuppgifter. Genom att jämföra uppgifterna från ontrollundersöningen med motsvarande uppgifter från den totalränade Fol- oc Bostadsräningen ar man alltså försöt att uppsatta felen i totalräningen. I evalveringen av UREG version användes det sanna registret som togs fram för evalveringen av FoB 90. Även är antogs uppgifterna vara sanna om oderna för utbildningsnivå respetive utbildningsinritning var lia i UREG oc det sanna registret. 16 Statistisa centralbyrån

19 Bagrundsfata 2006:4 Genomförande Nedan följer några resultat från evalveringen av UREG version Andelen rätt lassificerade avseende utbildningsnivå var 83 procent. Lägst andel som lassificerades rätt fanns i utbildningsnivå fyra (gymnasial utbildning tre år oc längre), där andelen var 76,9 procent. Högst andel rätt lassificerade fanns inom eftergymnasial utbildning längre än två år samt forsarutbildning där andelarna var 92,7 procent respetive 93,9 procent. När det gäller utbildningens inritning var andelen rätt lassificerade 86,1 procent. I evalveringen av UREG version ar i stort sett samma procedur, för att bestämma sanna uppgifter, använts som i evalveringen av FoB 90. I evalveringen av FoB 90 genomfördes doc återintervjuer med uppgiftslämnare som inte ade någon sann uppgift efter gransningen. Detta var av resurssäl inte möjligt i evalveringen av UREG version Dessutom jämfördes sanna oder mot en slutgiltig version av FoB 90, vilet inte ar gjorts i evalveringen av UREG Sapa evalveringsundersöningen Målpopulationen för UREG består av personer i åldern 16 till 74 år vid tidpunten som stadigvarande är bosatta i Sverige. UREG inneåller personer. Den undersöning som används för evalveringen av UREG bör täca målpopulationen för UREG. Målpopulationen för ULF består av personer som fyller år under 2002 oc stadigvarande är bosatta i Sverige. Detta innebär att målpopulationen för evalveringsundersöningen i stort är en delpopulation av ULF. Sillnaden består av att samtliga personer som ar invandrat under 2002 inte täcs av ULF p.g.a. urvalsförfarandet. Dessa utgör således undertäcning i evalveringsundersöningen. Evalveringsurvalet tas fram genom att en seletering görs från ULF med avseende på ålder. De personer som inte matcar mellan evalveringsurvalet oc UREG antas a utvandrat eller avlidit oc därmed utgör de övertäcning i evalveringsundersöningen. Det finns ocså bortfall i ULF vilet således ocså blir bortfall i evalveringsundersöningen. För de svarande i evalveringsundersöningen ar det inte alltid gått att bestämma en sann uppgift för utbildningsnivå respetive utbildningsinritning. De ej odningsbara utgör bortfall i evalveringsundersöningen vid beräningar av sattningar gällande fel i uppgifterna från UREG. Evalveringsundersöningen inneåller både variabler från ULF oc UREG, vila ar ämtats via en matcning mellan ULF-urvalet oc UREG. Samtliga variabler som beövs för gransningen oc vid analysen av tillförlitligeten i statistien ingår i evalveringsundersöningen. Under gransningen sapades några nya variabler. Exempel på variabler som ar sapats via matcning oc gransning är sann uppgift för utbildningsnivå respetive utbildningsinritning. På nästa sida visas antal objet i urval, svarsmängd oc bortfall för evalveringsundersöningen. Statistisa centralbyrån 17

20 Genomförande Bagrundsfata 2006:4 ULF-urvalet för 3:e oc 4:e vartalet Ålder; år personer ULF-urvalet för 3:e oc 4:e vartalet (evalveringsurvalet) Ålder; år personer Övertäcning ULF 44 personer Varav 11 personer ej matcar mot UREG Svarande ULF personer Bortfall ULF 876 personer Varav 3 personer ej matcar mot UREG Tilldelats en sann od för nivå efter gransning Inte varit möjligt att tilldela sann od för nivå personer 98 personer Tilldelats en sann od för inritning efter gransning Inte varit möjligt att tilldela sann od för inritning personer 85 personer Matcning mellan UREG oc ULF Det första steget för att fastställa sann od för utbildningsnivå respetive utbildningsinritning var att genomföra en matcning av personer i UREG mot svarande i ULF. Matcningen avsåg uppgifterna för personernas ögsta utbildning. I de fall uppgifterna för utbildningsnivå respetive utbildningsinritning var lia i UREG oc ULF antogs de vara sanna. 18 Statistisa centralbyrån

21 Bagrundsfata 2006:4 Genomförande De poster som inte matcade på utbildningsnivå eller utbildningsinritning gic vidare till gransningen. Det var 796 personer som gic vidare till gransningsproceduren, som utgjorde det andra steget för att fastställa sanna oder. Nedan finns några tabeller med resultat från matcningen innan gransning. Andel personer med lia od för utbildningsnivå i UREG oc ULF innan gransning med fördelning efter utbildningsnivå enligt UREG. Andel personer av svarande i ULF Utbildningsnivå Antal svar Andel matcande Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning 2 år oc ortare Gymnasial utbildning 3 år Eftergymnasial utbildning 2 år oc ortare Eftergymnasial utbildning 3 år oc längre Forsarutbildning Oänd utbildningsnivå 18 0 Totalt Andel personer med lia od för utbildningsinritning i UREG oc ULF innan gransning med fördelning efter utbildningsinritning enligt UREG. Andel personer av svarande i ULF Utbildningsinritning Antal svar Andel matcande Allmän utbildning Pedagogi oc lärarutbildning Humaniora oc onst Samällsvetensap, juridi, andel oc administration Naturvetensap, matemati oc data Teni oc tillverning Lant- oc sogsbru samt djursjuvård Hälso- oc sjuvård samt social omsorg Tjänster Oänd utbildningsinritning 50 0 Totalt Gransning Processbesrivning Alla poster ar gransats i grupp av personal med ämnesompetens oc metodompetens. Varje post ar disuterats noga innan den sanna oden ar bestämts. De poster som ade olia värden i ULF oc UREG (nästan 800 personer) gic vidare till en manuell gransning. Syftet med gransningen var att fastställa en sann SUN-od genom att använda jälpinformation i ULF oc UREG för respetive individ. Den jälpinformation som användes från ULF-materialet var uppgifter i lartext om genomförd utbildning inom gymnasiesolan, ögsola/universitet, omvux samt övrig utbildning. Statistisa centralbyrån 19

22 Genomförande Bagrundsfata 2006:4 Utöver denna information var även uppgifter om ön, ålder, sysselsättningsstatus, yre oc studiedeltagande under läsåret 2001/02 registrerade. Hjälpinformationen från UREG bestod av SUN 2000-od, ällår, examenstermin oc examensommun för de tre ögsta utbildningarna som fanns i utbildningsregistrets bruttofil för respetive individ. Ett särsilt gransningsformulär användes vid gransningen av de ice matcande posterna, där ovan nämnda jälpinformation visades för varje individ. Utifrån ULF-data oc data från UREG bestämdes för varje post genom en samlad bedömning om någon od var sann/rimlig oc i så fall vilen. I annat fall bedömdes posten som ej odningsbar. Kriterier som ar använts för att fastställa sann od I resultaten redovisas UREGs uppgiftsällor aggregerade till fyra grupper: Reguljära statistiregister är uvudsaligen register över avgångna oc examinerade från de reguljära utbildningsformerna. FoB 90 är ett antal olia varianter av Fol- oc bostadsräningen 90. Övriga administrativa register består bland annat av databas för omvux-poäng, arbetsmarnadsutbildningar oc en enätundersöning om utbildning utanför Sverige. Källor med låg prioritet är ällor där personers utbildningsbagrund är registrerad, uvudsaligen utanför SCB. Exempel är centrala studiestödsnämnden, svensa för invandrare oc arbetsmarnadsstyrelsens register över arbetssöande. Vid gransningen oc fastställandet av sann utbildning togs viss änsyn till valiteten på utbildningsregistrets ällor. Grundprincipen var doc att uppgiftslämnarna ade angett ritiga uppgifter i ULF, om inte uppgifterna var ofullständiga eller det fanns annan information som talade emot att uppgifterna var ritiga. 20 Statistisa centralbyrån

23 Bagrundsfata 2006:4 Genomförande Andel matcande efter gransning Efter gransningen var det fler personer vars uppgifter var lia i UREG oc evalveringsundersöningen än vad det var innan gransningen. Effeten av gransningen an utläsas ur tabellerna nedan. Andel personer med lia od för utbildningsnivå i UREG oc evalveringsstudien efter gransning med fördelning efter utbildningsnivå enligt UREG. Andel personer av svarande i evalveringsstudien Utbildningsnivå Antal svar Andel matcande Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning 2 år oc ortare Gymnasial utbildning 3 år Eftergymnasial utbildning 2 år oc ortare Eftergymnasial utbildning 3 år oc längre Forsarutbildning Oänd utbildningsnivå 18 0 Totalt Andel personer med lia od för utbildningsinritning i UREG oc evalveringsundersöningen efter gransning med fördelning efter utbildningsinritning enligt UREG. Andel personer av svarande i evalveringsstudien Utbildningsinritning Antal svar Andel matcande Allmän utbildning Pedagogi oc lärarutbildning Humaniora oc onst Samällsvetensap, juridi, andel oc administration Naturvetensap, matemati oc data Teni oc tillverning Lant- oc sogsbru samt djursjuvård Hälso- oc sjuvård samt social omsorg Tjänster Oänd utbildningsinritning 50 0 Totalt Metoder för att ta fram sattningar Mått på tillförlitligeten i statistien I tidigare evalveringsundersöningar ar antal rätt lassificerade, bruttofel samt nettofel tagits fram. Vilet mått som är av störst intresse för användare av statistien från UREG beror på ur statistien används. För dem som endast använder statisti från UREG på den nivå som redovisas i tabeller är nettofelen mest intressanta. För att bedöma tillförlitligeten i statisti för mindre redovisningsgrupper bör man även titta på antal rätt lassificerade oc bruttofel. Dessa valitetsmått är även av intresse då UREG används för stratifiering vid urvals- Statistisa centralbyrån 21

24 Genomförande Bagrundsfata 2006:4 dragning, som jälpinformation vid estimation, variansanalyser, registerutdrag etc. Metoden för att bestämma sanna oder påverar storleen på sattningarna av fel i ög grad. I denna evalvering ar inga återontater gjorts för att bestämma sanna oder för utbildning. Detta innebär att det inte är den exata storleen på sattningarna av fel som är av intresse, utan snarare om det finns sillnader mellan olia grupper av populationen eller om det är någon viss utbildningsform som orsaar problem. Sattningarna av fel an även tolas som sattningar av sillnader mellan UREG oc evalveringsundersöningen. I de fall som det finns stora sillnader finns det förmodligen ocså problem med uppgifterna om ögsta utbildning i UREG. För producenten av statistien är det ocså av intresse att analysera baomliggande orsaer till felen för att på så sätt unna åtgärda en del av felen till ommande undersöningar. I evalveringen av UREG version är vi därför ocså intresserande av orsaer till att det ar angivits olia utbildningsnivå oc/eller utbildningsinritning i UREG oc ULF. Nedan visas två tabeller med olia parametrar av intresse för evalveringen av UREG. Parametrar av intresse gällande orsaer till sillnader mellan UREG oc ULF Orsaer till sillnader i utbildningsnivå eller utbildningsinritning bestämdes för alla personer, där utbildningsnivå/utbildningsinritning inte matcade mellan ULF oc UREG innan gransning. De parametrar som är av intresse för att besriva orsaer till sillnader mellan UREG oc ULF visas i nedanstående tablåer. Innan gransning Svarande i ULF UREG version Grupp 1 Grupp 2 Uppgift sanas Totalt Redovisningsgrupp 1 N 11 N 12 N 1B N 1. Redovisningsgrupp 2 N 21 N 22 N 2B N 2. Uppgift sanas N B1 N B2.. N B. Antal enligt UREG N.1 N.2 N.B N.. Antal enligt ULF N 1. N 2. N B. N.. Antal matcande N 11 N 22.. N 11+ N 22 Antal ej matcande N.1- N 11 N.2- N 22 N.B N..-N 11- N Statistisa centralbyrån

25 Bagrundsfata 2006:4 Genomförande De poster som inte matcade mellan UREG oc ULF, t.ex. Antejmatc=N..- N11- N22- -N66 för utbildningsnivå, sprids över orsasoder. Ett exempel för utbildningsnivå visas nedan. Utbildningsnivå enligt Orsaer till sillnader UREG ULF Ingen sann od Totalt Förgym, i=1 Ej förgym, j<>1 N 1j1 N 1j2 N 1j3 N 1j4 N 1j5 N.1- N 11 Kort gym, i=2 Ej ort gym, j<>2 N 2j1 N 2j2 N 2j3 N 2j4 N 2j5 N.2- N 22 Lång gym, i=3 Ej lång gym, j<>3 N 3j1 N 3j2 N 3j3 N 3j4 N 3j5 N.3- N 33 Kort egym, i=4 Ej ort egym, j<>4 N 4j1 N 4j2 N 4j3 N 4j4 N 4j5 N.4- N 44 Lång egym, i=5 Ej lång egym, j<>5 N 5j1 N 5j2 N 5j3 N 5j4 N 5j5 N.5- N 55 Forsutb, i=6 Ej forsutb, j<>6 N 6j1 N 6j2 N 6j3 N 6j4 N 6j5 N.6- N 66 Oänd utb, i=9 Ej oänd utb, j<>9 N 9j1 N 9j2 N 9j3 N 9j4 N 9j5 N.B Totalt, i<>j Totalt, i<>j N i<>j1 N i<>j2 N i<>j3 N i<>j4 N i<>j5 Antejmatc Av de matcande som det går att bestämma sann od för sattas andelen personer efter olia orsaer till sillnader mellan UREG oc ULF enligt följande exempel; Andel med orsa=1 för förgymnasial utbildning = N.1 N N 1 j1 11 N Parametrar av intresse gällande fel i UREG De parametrar som är av intresse att satta utifrån evalveringsstudien är andel rätt lassificerade, bruttofel oc nettofel. Antal rätt lassificerade definieras som antalet ritigt medtagna inom en viss utbildningsnivå/utbildningsinritning enligt UREG. Bruttofelet är definierat som summan av antalet felatigt uteslutna oc antalet felatigt medtagna. Nettofelet definieras som sillnaden mellan sattningen av antalet personer enligt UREG oc antalet personer enligt evalveringsundersöningen, inom en viss utbildningsnivå/utbildningsinritning. Detta innebär att de individuella felen an ta ut varandra genom att antalet felatigt medtagna är ungefär lia stort som antalet felatigt uteslutna. Nedan följer formeluttryc för dessa parametrar. 1 j5 Statistisa centralbyrån 23

26 Genomförande Bagrundsfata 2006:4 Utbildningsregistret version Tilldelats "sann" utbildningsod Redovisnings- Redovisnings- Uppgift Evalveringsundersöning (EU) grupp 1 grupp 2 sanas Totalt Redovisningsgrupp 1 N 11 N 12 N 1B N 1. Redovisningsgrupp 2 N 21 N 22 N 2B N 2. A Antal enl. UREG N.1 N. 2 N. B N.. B Antal enl. EU N 1. N 2... N 1. +N 2. C Antal rätt lassific. N 11 N 22.. N 11 +N 22 D Andel rätt lass. % 100*N 11 /N.1 100*N 22 /N *(N 11 +N 22 )/N.. E Felatigt medtagna N.1 -N 11 N.2 -N 22 N.B N..-N 11 -N 22 i redovisningsgruppen F Felatigt uteslutna N 1. -N 11 N 2. -N 22 N 1. +N 2. -N 11 -N 22 i redovisningsgruppen G Bruttofel N.1 +N 1. -2N 11 N.2 +N 2. -2N 22 N.B N..+N 1. +N 2. -2N 11-2N 22 H Nettofel N.1 -N 1. N.2 -N 2. N.. -N 1. -N 2. I Relativt nettofel 100*(N.1 -N 1. )/N.1 100*(N.2 -N 2. )/N.2 100*(1-(N 1. +N 2. )/N.. ) i procent Där; N ij = i = j = Antal personer Redovisningsgrupp i evalveringsundersöningen (1 i I) t.ex. 1 avser förgymnasial utbildning etc. (B = uppgift sanas). Redovisningsgrupp i Utbildningsregistret (1 j J) t.ex. 1 avser förgymnasial utbildning etc. (B = uppgift sanas) Urvalsdesign Undersöningarna av levnadsförållanden Urvalet i ULF består av individer år oc dras från registret över totalbefolningen, RTB. Det årliga urvalet om ca personer består i själva veret av flera delurval. Ett systematist urval är draget inom varje delpopulation. 1 Vid estimationen antas urvalsdesignen vara OSU i ULF. Sattningarna i ULF bygger på ett poststratifieringsförfarande. Urvalet oc populationen delas upp i 96 grupper (poststrata) efter ombinationer av ön, ålderslasser, H-region, civilstånd oc fått lön under året 2. Det antas att inom varje grupp är svarssannolieten lia oc individerna svarar oberoende av varandra. 1 Se studie av bortfallet i 2000 års undersöning om levnadsförållanden (Hassan Mirza). 2 För en detaljerad besrivning av poststrata se Levnadsförållanden, Appendix 15 (1995). 24 Statistisa centralbyrån

27 Bagrundsfata 2006:4 Genomförande I en studie av bortfallet avseende 2000 års ULF 3 visade det sig att bortfallet snedvred sattningar för några registervariabler som användes i studien. Antalet personer födda i Sverige, personer med relativt ög utbildning samt sysselsatta personer översattades medan antalet personer födda utomlands, personer med relativt låg utbildning samt personer i arbetsmarnadspolitisa åtgärder undersattades. Evalveringsstudien I evalveringsstudien ar det antagits att urvalet ar dragits med stratifierat obundet slumpmässigt urval vid urvalstillfället (STOSU). De 96 grupper (poststrata) som används när sattningarna från ULF tas fram, antas dela upp urvalsramen i grupper (strata) innan urvalsdragningen ar genomförts. Inom varje stratum antas sedan ett obundet slumpmässigt urval a dragits. När sattningarna från ULF tas fram genomförs i själva veret indelningen i grupper vid estimationstillfället oc inte vid urvalstillfället Sattningsförfarande Hjälpinformation från UREG version används vid estimationen. Detta estimationsförfarande, som utnyttjar jälpinformation i form av registervariabler, används i det är fallet främst för att ompensera för den sevet som an antas uppstå till följd av bortfall. Förfarandet an ocså reducera den slumpmässiga osäereten (variansen) som sattningarna är beäftade med. Felen i utbildningsinritning respetive utbildningsnivå sattas var för sig med olia uppsättningar av jälpvariabler, vilet innebär att två olia alibreringsestimatorer används. Hjälpvetorerna för sattningar av fel för utbildningsnivå/utbildningsinritning bildas enligt följande; För utbildningsnivå används; Utbildningsinritning + Utbildningsnivå + Källa*nivå + Åldersgrupp*nivå + Kön*nivå + Född i Sverige/Född utomlands*nivå För utbildningsinritning används; Utbildningsinritning + Utbildningsnivå + Källa*inritning + Åldersgrupp*inritning + Kön* inritning + Född i Sverige/Född utomlands*inritning En mer detaljerad besrivning av sattningsförfarandet som ar använts i evalveringsstudien finns i bilaga 1. 3 Bagrundsfata 2003:8, Hassan Mirza. Statistisa centralbyrån 25

28 Resultat Bagrundsfata 2006:4 6 Resultat 6.1 Tillförlitligeten i statistien Enligt evalveringsstudien var puntsattningen av andelen rätt lassificerade 85 procent för utbildningsnivå i UREG. Sattningar av fel i UREG med avseende på utbildningsnivå Utbildningsnivå Antal personer enligt; Andel av personer i UREG UREG sann od Nettofel Rätt lassificerade Bruttofel Förgymnasial utbildning ± 4 77 ± ± Gymnasial utbildning 2 år oc ortare ± 4 88 ± ± Gymnasial utbildning 3 år ± 6 84 ± ± Eftergymnasial utbildning 2 år oc ortare ± 7 89 ± ± Eftergymnasial utbildning 3 år oc längre ± 5 99 ± ± Forsarutbildning ± ± Oänd utbildning Totalt ± ± Sattningarna av nettofelen tyder på att antalet personer med förgymnasial utbildning översattas i UREG medan antalet personer inom samtliga övriga utbildningsnivåer undersattas. Detta mönster fanns även i den tidigare evalveringen av UREG Andelen rätt lassificerade med avseende på utbildningsnivå var marginellt ögre i denna evalvering jämfört med evalveringen av UREG Det är doc svårt att jämföra resultaten för dessa evalveringar eftersom det finns sillnader i metoder t.ex. ar ULF använts i denna evalvering medan AKU användes för evalveringen Dessutom ar ingen telefonuppföljning genomförts vid bestämningen av sanna värden. Sattningarna av nettofel visar att undersattningen är ögre för eftergymnasial utbildning än för gymnasial utbildning. Undersattningen av antalet personer med gymnasial utbildning i UREG är inte statistist säerställd. Sattningarna av Bruttofel visar att summan av olia fel är stora för både gymnasiala utbildningar oc eftergymnasiala utbildningar. Detta tyder på att felatigt uteslutna oc felatigt medtagna tar ut varandra för gymnasiala utbildningar. De största problemen i UREG, med tane på sattningarna av fel, tycs finnas vid lassificeringen av gymnasial utbildning tre år respetive eftergymnasial utbildning två år eller ortare. 26 Statistisa centralbyrån

29 Bagrundsfata 2006:4 Resultat För forsarutbildning sa man vara medveten om att sattningarna av fel i UREG är relativt osära, vilet gör att resultaten är svåra att tola. Sattad andel personer av befolningen efter utbildningsnivå enligt UREG oc utbildningsnivå enligt evalveringsundersöningen UREG För Gym Gym <=2 år Evalveringsundersöning Gym 3 år Egym <3 år Egym >=3 år Fors Utb FörGym Gym<=2 år Gym 3 år Egym<3 år Egym>=3 år ForsUtb Oänd utbildning Tot Sattningarna av andel rätt lassificerade som finns i diagonalen i tabellen ovan visar att andelen rätt lassificerade i de flesta fall öar med utbildningsnivå, vilet överensstämmer med den tidigare evalveringen. När det finns sillnad i utbildningsnivå mellan evalveringsundersöningen oc UREG ar utbildningsnivån oftast öjts ett steg i evalveringsundersöningen. De felatigt lassificerade med förgymnasial utbildning i UREG är exempelvis oftast lassificerade inom ort gymnasial utbildning i evalveringsstudien. Personer med oänd utbildningsnivå i UREG bidrar ocså till felatiga uppgifter om ögsta utbildning i UREG. Majoriteten av personerna med oänd utbildningsnivå i UREG sulle a varit lassificerade inom förgymnasial utbildning enligt evalveringsstudien. Enligt evalveringsstudien var puntsattningen av andelen rätt lassificerade i UREG 85 procent för utbildningsinritning, d.v.s. lia ög som för utbildningsnivå. Sattningar av fel i UREG med avseende på utbildningsinritning Utbildningsinritning Antal personer enligt; Andel av personer i UREG UREG sann od Nettofel Rätt lassificerade Bruttofel Allmän utbildning ± 4 77 ± ± Pedagogi oc lärarutbildningar ± 7 94 ± ± Humaniora oc onst ± ± ± Samällsvetensap, juridi etc ± 6 94 ± ± Naturvetensap, matemati etc ± ± ± Teni oc tillverning ± 5 96 ± ± Lant- oc sogsbru etc ± ± ± Hälso- oc sjuvård etc ± 6 93 ± ± Tjänster ± ± ± Oänd utbildning Totalt ± ± Statistisa centralbyrån 27

30 Resultat Bagrundsfata 2006:4 Sattningarna av nettofelen tyder på att antalet personer med allmän utbildning översattas i UREG medan antalet personer inom samtliga övriga utbildningsinritningar, utom pedagogi oc lärarutbildningar, undersattas. En stor andel av personerna med allmän utbildning ar förgymnasial utbildning, vilet gör att det finns ett samband mellan felen i utbildningsnivå oc felen i utbildningsinritning. Andelen rätt lassificerade är således lägst för allmän utbildning. För de små utbildningsinritningarna t.ex. Humaniora oc onst, Naturvetensap, matemati oc Tjänster är sattningarna väldigt osära, vilet gör att det är svårt att tola resultaten. Konfidensintervallen för sattningar av nettofel för Lant- oc sogsbru oc Naturvetensap, matemati täcer nästan in noll. Minst problem med tane på sattningarna av fel tycs finnas vid lassificeringen av pedagogi oc lärarutbildningar. Sattad andel personer av befolningen efter utbildningsinritning enligt UREG oc utbildningsinritning enligt evalveringsundersöningen Allmän Pedagog Humaniora Evalveringsundersöning Teni Utbildningsregistret Samäll. Naturvet. Lantbru Sjuvård Tjänster Allmän Pedagog Humaniora Samäll Naturvet Teni Lantbru Sjuvård Tjänster Oända Totalt Andelen rätt lassificerade visas i diagonalen av tabellen ovan. Enligt evalveringsstudien tillör de felatigt lassificerade i UREG flera olia utbildningsinritningar. För allmän utbildning tillör 17 procent samällsvetensaplig, tenis eller vårdutbildning i evalveringsstudien. Felatigt lassificerade med pedagogis utbildning i UREG ar i flera fall blivit lassificerade som vårdutbildning i evalveringsstudien. Drygt älften av personerna med en oänd utbildningsinritning i UREG ar blivit lassificerade som allmän utbildning i evalveringsstudien. Därefter ar nästan en tredjedel blivit lassificerade som samällsvetensaplig- eller tenis utbildning Sillnader mellan olia grupper i populationen Inom några grupper av populationen verar det finnas mer problem med lassificeringen av utbildningsnivå i UREG än i andra grupper. 28 Statistisa centralbyrån