Översyn av undersökningen. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översyn av undersökningen. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar"

Transkript

1 R&D Report 2003:1 Research Methods Development Översyn av undersöningen Inries och utries trafi med svensa lastbilar Johan Erisson Per Anders Paulson Bengt Rosén

2 R&D Report 2003:1 Research - Methods - Development Evaluation of the survey Swedish national and international road goods transport Från trycet Maj 2003 Producent Statistisa centralbyrån, Statistics Sweden, metodenheten Box 24300, SE STOCKHOLM Förfrågningar Bengt Rosén Telefon Johan Erisson Telefon Per Anders Paulson Telefon , Statistisa centralbyrån ISSN Printed in Sweden SCB-Tryc, Örebro 2003

3 Abstract Commissioned by the Swedish Institute for Transport and Communications Analysis (SIKA), the government agency responsible for official transport statistics, Statistics Sweden earlier carried out two separate sample surveys of goods transport with Swedish lorries, one for national and one for international transport. In year 2000 the two surveys were merged into one, "Swedish national and international road goods transports" (Inries och utries trafi med svensa lastbilar). Now, after a couple of rounds for the new survey, its design has been scrutinized for possible re - design. This report presents results from a study based on data and experiences from the 2000 and 2001 surveys. A main goal was to enhance the accuracy of the statistics on international transports. The chief contribution to that effect was a so called "Blue card study". It concerned improvement of the information about "lorries liely to carry out international transports". The study comprised enterprises with more than 15 permits for international lorry transports, so called "blue cards". They were ased to give, for each one of their lorries, an estimate of how much the lorry will be used in international haulages during Chief findings from the study were : (i) This ind of information is expected to yield substantial accuracy gains for the statistics on international transports. (ii) The enterprises cooperated willingly to provide this non - compulsory extra information. It was, of course, also desirable to improve the accuracy of the statistics on national transports. An issue of particular interest in that context was if Statistics Sweden's newly (= early in the year 2002) completed "Mileage database" (äcedatabasen) can provide valuable auxiliary information. This turned out to be the case. Based on findings from the Blue card study and the Mileage database a new design for stratification and sample allocation was wored out, and set into operation in the 2003 survey. Evaluations indicate that in an over - all perspective the new design will lead to considerable accuracy improvements of the statistics on international as well as national transports.

4 Innehållsförtecning 0 Bagrund för översynen 1 1 Undersöningens syften och uppläggning Besrivning i stort Undersöningsvariabler Sändning respetive örning Observationsvariabler Härledda variabler Urvalsförfarande Allmänt Stratumindelning av urvalsramen under åren Urval och urvalsalloering Sattningar Sattning av vartalsaggregat Sattning av årsaggregat 6 2 Premisser för och metodaspeter på översynen Allmänt om bagrundspremisser Mått på en urvalsutformnings effetivitet Beräning av sattningsprecision vid en hypotetis urvalsutformning 8 3 Överväganden och insatser vid översynen av urvalsutformningen Allmänt om undersöningens stratifiering Blåortundersöningen Hjälpinformation från äcedatabasen äcedatabasens täcning Samvariation mellan årsörsträca och undersöningsvariablerna Om variabeln maxlastvit Om stratifiering med avseende på yresmässig / firma 13 4 Resultat av prövning av olia utformningsalternativ Urvalsalloering Urvalets fördelning på Inries - respetive Utriesdel Alloering av urvalet inom Inesdelen Alloering av urvalet inom Utriesdelen Stratifiering i Inriesdelen Stratifiering i Utriesdelen Förväntad sattningsprecision med den nya utformningen Förväntade relativa felmarginaler Förväntade relativa variansförändringar 17 Referenser 19 Bilaga 1. Enät i blåortundersöningen 20 Sidnr

5 0 Bagrund för översynen Med SIKA som statistiansvarig myndighet gjorde SCB : s Transportprogram tidigare två separata undersöningar av transporter med svensa lastbilar, de s.. UVAV - och SLUT - undersöningarna. Den förra mätte inries och den senare utries transporter. Från och med år 2000 har de två undersöningarna lagts samman till en, benämnd Inries och utries trafi med svensa lastbilar, vilen sall följa EU - förordningen 1172 / 98. En föreommande arbetsaronym för undersöningen är SLIT. De noggrannhetsrav Eurostat ställer på årsstatisti avseende transporterad godsmängd (Ton) och transportarbete (TonKm) är ± 5 % för 95 - procentiga onfidensintervall för inriestransporterna. För utriestransporterna är målet satt till ± 10 %. Den nuvarande redovisningen för åren 2000 och 2001 uppfyller raven för inriestransporterna, men noggrannheten i statistien för utriestrafien ligger en bit utanför målgränserna. Det senare är en huvudanledning till denna översyn, vars uppgift är att, på basis av erfarenheter och data från hittillsvarande undersöningar ge förslag till möjliga förbättringar av undersöningen. 1 Undersöningens syften och uppläggning 1.1 Besrivning i stort Undersöningen Inries och utries trafi med svensa lastbilar redovisar statisti om transporter som utförs av svensregistrerade dragfordon med maxlastvit om minst 3,5 ton. Statistisa storheter av huvudintresse är över vartal och år aggregerade värden för transporterad godsmängd, transportarbete (mätt i tonm) och transportsträcor. Statistien redovisas med ett flertal indelningar (inlusive orsindelningar), varvid de vitigaste är efter inries resp. utries örning, varuslag (enligt NST/R, EU:s varulassificering för transporter), på - och avlastställe, transportsträca, fratarens företagstyp (yresmässig eller firma), farligt gods (enligt ADR - lassificeringen) samt lasttyp (enligt FN : s reommendationer). Undersöningen utförs på urvalsbasis med separata undersöningar för varje vartal. Urvalsobjeten är lastbilar / dragfordon, fortsättningsvis allade lastbilar. Urval dras 1 à 2 månader före ett vartal. En utvald lastbil tillordnas en mätveca, och mätvecorna för utvalda lastbilar sprids jämnt över undersöningsvartalet. Lastbilar som ingår i undersöningen lämnar uppgifter på en blanett, vars vitigaste del utgörs av sändningsjournalen, där uppgifter lämnas om alla sändningar vars transport lastbilen påbörjar under sin mätveca. 1.2 Undersöningsvariabler Undersöningens observationsvariabler gäller egensaper hos sändningar och örningar. Värden inhämtas via sändningsjournalerna. Dessutom används variabler med uppgifter om lastbilarna, vars värden hämtas från Vägverets Bilregistret samt det s.. Blåort - registret. Det senare är ger sammanställning av företag med (av Länsstyrelserna) utfärdade tillstånd för yresmässiga utries transporter, s.. blåort - tillstånd Sändning respetive örning Observationsvariablerna hänför sig till sändningar och örningar. En sändning är ett varuparti som transporteras från ett pålastställe till ett avlastställe. En örning avser en lastbils ativiteter från ett första pålastställe till ett sista avlastställe där bilen blir tom på last, eller tvärtom dvs. från ett ställe med tom bil till ett första pålastställe. För en örning är transporterat gods oftast detsamma under hela örningen men viss variation an föreomma genom att sändningar lastas på eller av i orter som passeras under örningen. De uppgifter som inommer på blanetterna gäller primärt variabelvärden för sändningar. Från dessa härleder SCB värden på variabler för örningar. 1

6 1.2.2 Observationsvariabler De flesta variabler vars värden inhämtas via blanetten avser sändningar. De vitigaste är: äca mellan sändningens på - och avlastställen (KmKorda), Sändningens vit (KgKvant, ränas ofta om till Ton = KgKvant / 1000), Sändningens varuslag (VaruKod), Län / land för pålast (PaOmr), Län / land för avlast (AvOmr), Ort där pålast ser (PaOrt), Ort där avlast ser (AvOrt), Typ av farligt gods enligt ADR - lassning (ADRKlass), Hur godset är lastat (LastTyp) Härledda variabler Transportarbete (TonKm) för en sändning beränas som TonKm = Ton KmKorda. Variablerna för örningar är i stort desamma som för sändningar. Deras värden framgår doc inte diret ur örjournalerna, utan måste härledas. När en örning omfattar bara en sändning, vilet gäller i den stora majoriteten av fall, är örning och sändning evivalenta. Då gäller det enla sambandet: "örningsvariabelvärde = sändningsvariabelvärde". Men när en örning omfattar flera sändningar blir härledningen av örningsvariablers värden från örjournalens sändningsvariabelvärden litet mer omplicerat. Som exempel gäller: (i) Värdet på örningsvariabeln godsmängd (KgKvant) beränas som ett medelvärde (enligt en fastlagd "vägningsformel") av de ingående sändningarnas KgKvant. (ii) Körningens sträca (KmKorda) beränas från de uppgifter som lämnas i örjournalen. (iii) En örnings transportarbete (TonKm) beränas som örningens Ton örningens KmKorda. För örningar som omfattar flera sändningar an värdena på lassificeringsvariabler som VaruKod, ADRKlass, LastTyp, lisom geografisa angivelser avseende avlast - och pålastställen vara olia för de sändningar som örningen omfattar, varvid det inte är självlart hur örningsvariablers värden sall sättas utifrån motsvarande sändningsvariablers. Huvudprincipen är följande : Vid varierande sändningsvariabelvärden under en örning används principen att sändningen med störst godsmängd styr örningsvariabelvärdet. Vid framtagande av statistien är det främst örningar och deras variabelvärden som används. 1.3 Urvalsförfarande Allmänt En årsundersöning genomförs via fyra vartalsundersöningar med separata urval. Urvalsramen omfattar lastbilar i Vägverets bilregister, med maxlastvit om minst 3,5 ton, som är högst 30 år gamla, och som är ativregistrerade vid urvalstillfället. Före urvalsdragningen görs en omfattande stratumindelning av lastbilarna. Urvalstypen är stratifierat "disjunt" OSU, där disjunt står för att en bil bara an omma med i en av årets fyra vartalsundersöningar. Det finns flera säl till att stratifiering är fördelatig för precisionen i statistien från en urvalsundersöning. Ett är att ju mer homogena (med avseende på vitiga undersöningsvariabler) grupper / stratan man an dela in populationen i, desto bättre precision i resulterande statisti. För att sapa homogena stratan behövs adevat hjälpinformation (vien sall vara tillgänglig när urvalet dras). En ytterligare regel för effetiv utformning av urvalsundersöningar är att objet som ger stora bidrag till totaler och medelvärden av särsilt intresse bör "högrepresenteras", och objet som ger mindre bidrag bör "lågrepresenteras". Med att "högrepresentera" objet avses att de ges större urvalssannolihet än genomsnittet, och analogt innebär "lågrepresentera" att obje- 2

7 ten ges lägre urvalssannolihet än genomsnittet. Ett hjälpmedel för att unna variera urvalssannoliheter på önsat sätt är adevat stratifiering. De förändringar som denna översyn föranlett, vila besrivs mer i detalj i Avsnitt 4, gäller framför allt urvalsramens stratifiering och urvalets alloering på stratan. För att ge bagrund för förändringarna besrivs i nästa avsnitt den undersöningsutformning som användes under åren 2000, 2001 och 2002, medan den nya undersöningsutformningen behandlas i Avsnitt 4. Besrivningen ges i presensform, även om det till del är fråga om "historia", men mycet av "det gamla" lever vidare Stratumindelning av urvalsramen under åren Under gjordes stratumindelning baserad på följande stratifieringsvariabler : - lastbilens maxlastvit, - lastbilens arosseriod, - om lastbilens ägarföretag hade blåort - tillstånd (för yresmässiga transporter utomlands), - om lastbilen var registrerat för yresmässig trafi eller firmatrafi, - länet där lastbilen är registrerad Mer ingående motiveringar för valet av stratifieringsvariabler ges i Avsnitt 3. Specifiation av den använda stratifieringen ges av nedanstående stegvisa procedur. Steg 1 : Ramens lastbilar delas upp i en Utries- och en Inriesdel, beroende på om bilens ägare har blåort eller ej. Till Inriesdelen förs alla banebilar ( arosseriod = 61, för lemannen "timmerbilar") samt alla tanbilar (arosseriod = 40, 41, 42, 45) oavsett om ägarföretaget har blåort eller ej. Steg 2 : Bilarna i Utriesdelen vidareuppdelas efter antalet blåort - tillstånd som lastbilens ägarföretag har. Bilar tillhörande ägare med mindre än 16 tillstånd förs till Storlesgrupp 1 (STG1) och bilar med ägare med 16 eller fler tillstånd till Storlesgrupp 2 (STG2). Steg 3: Inriesdelens bane - och tanbilar förs till särsilda stratan, som sedan delas upp efter om lastbilen örs i yresmässig trafi eller i firmatrafi. Steg 4 : I såväl Utriesdel som Inriesdel görs geografis indelning med hjälp av bilens registreringslän. För lastbilar i Inriesdelen efter län (21 stycen), och för bilar i Utriesdelen efter 6 regioner sapade från länen på följande sätt. Region 1 län 01, Region 2 länen 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 18 och 19, Region 3 länen 10 och 12, Region 4 länen 13 och 14, Region 5 länen 17, 20 och 21, Region 6 länen 22, 23, 24 och 25. Steg 5 : Stratumgrupperna Inries geografi delas efter yresmässig resp. firma. Steg 6 : Stratumgrupperna Inries geografi yresmässig / firma delas efter maxlastvit enligt Tabellerna 1 och 2 nedan. Tabell 1. Indelning efter maxlastvit (MAXLV) i storstadslänen (01, 12 och 14) Yresmässiga bilar Firmabilar LÄTTA lastbilar 3,5 ton MAXLV < 8,0 ton 3,5 ton MAXLV < 7,5 ton MEDEL lastbilar 8,0 ton MAXLV < 13,0 ton 7,5 ton MAXLV < 12,5 ton TUNGA lastbilar 13,0 ton MAXLV 12,5 ton MAXLV 3

8 Tabell 2. Indelning efter maxlastvit (MAXLV) utanför storstadslänen (utom Gotland, där ingen indelning görs) Yresmässiga bilar Firmabilar LÄTTA lastbilar 3,5 ton MAXLV <12,5 ton 3,5 ton MAXLV < 11,5 ton TUNGA lastbilar 12,5 ton MAXLV 11,5 ton MAXLV Urval och urvalsalloering Urvalsobjeten är som sagt lastbilar. Urvalsförfarandet är, vartalsvis sett, stratifierat OSU med följande "syddsregler" för undviande av stor uppgiftslämnarbörda. (i) En lastbil som utvalts ett visst vartal ommer inte ifråga i något annat vartal under samma år. (ii) En lastbil som utväljs till vartal 4 ommer inte ifråga vid urvalet till vartal 1 året efter. SLIT:s undersöningspopulation utgörs doc inte av lastbilar, utan av sändningar och örningar. De grupperas i sin tur i lastbilsvecor som omfattar de transporter en lastbil påbörjar under en veca. Urvalet av lastbilsvecor fås genom att utvalda lastbilar tilldelas mätvecor med slumpmässig, men (stratumvis) jämn, utspridning över undersöningsvartalet. Vid urvalsalloeringen (= bestämning av urvalsstorlear i stratana) är första steget att dela undersöningsårets totala urvalsstorle på Inries - och Utriesdel, InrUrv resp. UtrUrv. Detta görs med liafördelning : InrUrv = UtrUrv = ( Total urvalsstorle) / 2. Därefter fördelas urvalsstorlearna InrUrv och UtrUrv vidare på urvalsstratana enligt vad som sägs nedan. Urvalsalloering i Inriesdelen under Urvalsalloeringen i Inriesdelen görs genom att urvalsstorleen InrUrv först fördelas på följande sex stratumgrupper: 1) Yres - banebilar (stratum 4410), 2) Firma - banebilar (stratum 4400), 3) Yres - tanbilar (stratum 6610), 4) Firma - tanbilar (stratum 6600), 5) Övriga yresbilar (= lastbilar i yresmässig trafi, som ej är bane - eller tanbilar), 6) Övriga firmabilar (lastbilar i firmatrafi, som ej är bane - eller tanbilar). Fördelning görs enligt nedan. Urvalsstorle för stratum 4400 : 0,024 InrUrv, Urvalsstorle för stratum 4410 : 0,059 InrUrv, Urvalsstorle för stratum 6600 : 0,016 InrUrv, Urvalsstorle för stratum 6610 : 0,045 InrUrv. Urvalsstorle för Övriga yresbilar : 0,556 InrUrv, Urvalsstorle för Övriga firmabilar : 0,300 InrUrv, Den för Övriga yresbilar bestämda urvalsstorleen fördelas på geografisa stratan med "restrifierad Neyman - alloering", med vissa stratumvisa variationsproportionaler som framränats via sattningar av stratumvarianserna för variablerna TonKm och Ton i tidigare undersöningar. Med "restrifierad" avses att Neyman - alloeringen görs med restritionen att urvalsstorleen i varje stratum sall vara minst 10. Urvalsstorleen för Firmabilar fördelades analogt på de geografisa stratana. Urvalen för tan- och banebilar alloeras till yresbilar respetive firmabilar proportionellt mot stratumstorlearna. Urvalsalloering i Utriesdelen under åren De två storlesgrupperna i Utriesdelen, STG1 och STG2, omfattar vardera sex geografisa stratan (svarande till de sex regionerna). Första steget i urvalsalloeringen vid ett visst undersöningsvartal gäller bestämning av urvalsstorlearna för de sex stratana i STG2. Urvalsstorlear och urvalsdragning i STG2 - stratana Samtliga bilar i STG2 sall delta i undersöningen en gång per år. Ritmäret är att 1/4 av bilarna ingår varje vartalsurval. Följande förfarande används, vilet doc ofta leder till en alloering som är något sev i förhållande till ritmäret "1/4 varje vartal". 4

9 Urvalet till vartal 1 utgörs av stratumvisa OSU som omfattar 1/ 3 av de lastbilar som inte var med i urvalet till vartal 4 året innan. Urvalet till vartal 2 utgörs av stratumvisa OSU som omfattar 1/ 3 av de lastbilar som inte var med i urvalet till vartal 1. Urvalet till vartal 3 utgörs av stratumvisa OSU som omfattar hälften av de lastbilar som inte var med i något av urvalen till vartal 1 eller vartal 2. Slutligen, urvalet till vartal 4 utgörs av de lastbilar som inte var med i något av urvalen till vartalen 1, 2 och 3. Ovanstående alloeringsregel medför att urvalsstorlearna i vart och ett av de sex STG2 - strata bestäms för varje undersöningsvartal, och därmed ocså den (för vartalet) totala urvalsstorleen i STG2, Stg2Urv = summa urvalsstorlear i de sex regionala STG2 - strata. Urvalsstorlear och urvalsdragning i STG1 - stratana Totala urvalsstorleen i STG1, Stg1Urv, beränas som "efter STG2 resterande del av UtrUrv" : Stg1Urv (för vartalet) = UtrUrv (för året) / 4 - Stg2Urv (för vartalet). Den urvalsstorleen fördelas på de sex regionala stratana i STG1 med proportionell (mot stratumstorle) alloering. Urvalen från STG1 - strata dras sedan med OSU med användande av den tidigare nämnda "syddsregeln". För alla bilar i Utriesdelen gäller att de an omma med i undersöningen högst en gång per år, och för STG2 - bilar gäller att de ommer med precis en gång. 1.4 Sattningar Sattning av vartalsaggregat Statistisa storheter De statistisa storheter man främst önsar satta är transportaggregat τ(x ; G) v enligt (1) nedan. I ord innebär τ(x ; G) v totalen för transportvariabeln x över alla örningar under vartal v som ingår i redovisningsgruppen G av örningar. τ(x ; G) v = x 1 ( G, (1) j ) j j löper över alla örningar som påbörjas under vartal v där x är någon av örningsvariablerna KmKorda, KgKvant / Ton eller TonKm, G är en redovisningsgrupp. (Exempel på G : "med visst angivet varuslag", "med yresmässiga lastbilar" och "med avlast i Tysland".) 1(G) j indierar (med 1 respetive 0) huruvida örning j ingår i gruppen G eller ej. Det urval som observeras är doc inte ett "diret" urval av örningar, utan ett urval av lastbilsvecor, där en lastbilsveca är ett luster av örningar, alla örningar som lastbilen påbörjar under vecan ifråga. Genom att i (1) summera över luster fås; τ(x ; G) v = ( ) i i löper över alla last- bilsvecor i vartal v x G, (2) där x(g) = summa x - värden för lastbilsvecans örningar i redovisningsgruppen G. Med andra ord är x(g) lustertotalen relativt gruppen G. (3) En ommentar angående urvalet av lastbilsvecor I sin helt precisa formulering är urvalsförfarandet för lastbilsvecor inte ett av urvalsteorins standardförfaranden. Det ligger nära stratifierat OSU av lastbilsvecor med stratifiering lastbilsstratan vartalets 13 vecor, men är inte helt exat ett sådant urval av sälet att mätvecorna för utvalda bilar inte väljs helt på måfå inom ett vartal, utan sprids jämnt över det. Doc, förfarandet ligger så nära stratifierat OSU - urval av luster (= lastbilsvecor) att punt - och varianssattningar an göras under approximationsantagandet (4) nedan. Approximationen ifråga prövades i anslutning till den UVAV - genomlysning som redovisas i Zamani & Rosén (1993), där slutsatsen är att approximationen fungerar tillfredsställande i pratien. 5

10 Urvalet av lastbilsvecor an med god approximation ses som ett stratifierat OSU - urval. (4) Sattningsformler under premissen att inget svarsbortfall föreommer Sätt ; h = index som löper över stratan, lastbilsstratan såväl som lastbilsvecostratan (eftersom dessa ett - ett - orresponderar), h = 1, 2,..., H, N h = storleen på lastbilsstratum h. Storleen på motsvarande stratum av lastbilsvecor är 13 N h, h = 1, 2,..., H, n h = antal utvalda lastbilar från stratum h, h = 1, 2,..., H, 2 σ h står för varians inom stratum h, h = 1, 2,..., H. Under (4) ger välända sattningsresultat nedanstående formler för puntsattningar och dessas (teoretisa) varianser. I första omgången antas uppgiftsinsamling utan svarsbortfall. Puntsattningar H 13 N h τˆ( x ;G) = x(g) i. (5) n h = 1 h i löper över observerade lastbilsvecor Teoretisa estimatorvarianser H N h 2 n h V(ˆ( τ x ;G)) = σ h ( x(g)) 1. (6) h = 1 n h 13 N h Sattningsformler när svarsbortfall föreommer Tyvärr föreommer svarsbortfall i de flesta undersöningar, och detta gäller även för SLIT. Då måste man på lämpligt sätt ompensera / orrigera för bortfallet, vilet i SLIT görs med s.. ra uppräning, d.v.s. man sattar som om de svarande utgjorde urvalet. (Förfarande är baserat på premissen att bortfallet ser helt slumpmässigt.) Sätt ; n' h = antal svarande lastbilar i stratum h, h = 1, 2,..., H. Puntsattningar H 13 N h τˆ ( x ;G) = x(g) i. (7) n h = 1 h i löper över lastbilsvecor svarande Teoretisa estimatorvarianser H N h 2 n h V(ˆ( τ x ;G)) = σ h ( x(g)) 1. (8) h = 1 n h 13 N h Kommentarer : (i) Ovanstående besrivning är något förenlad. Ocså en orrigering för undertäcning görs, enligt besrivning i Rosén, R&D Report 1990:3. (ii) Formlerna (6) och (8) har rättframma pendanger för sattning av estimatorvarianser, men de behövs inte i detta översynssammanhang Sattning av årsaggregat Årsaggregat definieras i analogi med vartalsaggregat, med enda sillnaden att man summerar över år istället för vartal. Det ger ; τ(x ; G) år = x 1( G, (9) j ) j j löper över alla örningar som påbörjas under året Mellan års - och vartalsaggregat råder det rättframma sambandet ; τ(x ; G) år = τ(x ; G) v1 + τ(x ; G) v2 + τ(x ; G) v3 + τ(x ; G) v4, (10) 6

11 vilet leder till nedanstående naturliga puntsattning av ett årsaggregat ; τ ˆ( x;g) ˆ( ˆ( ˆ( ˆ(. (11) år = τ x;g) v1 + τ x;g) v2 + τ x;g) v3 + τ x;g) v4 Om det vore så att de fyra vartalens urval dras helt oberoende av varandra, leder (11) till följande teoretisa varians för en årssattning: V[ˆ( τ x;g) år ] = V[ˆ( τ x;g) v1] + V[ˆ( τ x;g) v2 ] + V[ˆ( τ x;g) v3 ] + V[ˆ( τ x;g) v4 ]. (12) Kvartalsurvalen under ett år är doc inte helt oberoende, av sälet att de dras som disjunta OSU, för att sydda lastbilar från att omma med i undersöningen för ofta och för nära efter tidigare deltagande. Bedömningen görs doc att detta beroende spelar så liten roll att variansformeln (12) fungerar fullt tillfredsställande ändå. 2 Premisser för och metodaspeter på översynen 2.1 Allmänt om bagrundspremisser Syftet med översynen är att uppnå en så ostnadseffetiv undersöning av Inries och utries trafi med svensa lastbilar som möjligt, d.v.s. att unna ta fram så tillförlitlig statisti som möjligt för insatta undersöningsresurser. Nedan formuleras några huvudfrågor som måste besvaras för att ge utgångspunt för söande efter förbättrad undersöningsutformning. 1) Vad vill man få så bra som möjligt? 2) Vad an man påvera /styra? 3) Vila rav och/eller restritioner finns att ta hänsyn till? 4) Finns hjälpinformation tillgänglig nu som inte fanns tidigare? 5) Hur an man påvisa förhoppningsvisa förbättringar av statistien? Som nämnts tidigare sall undersöningen följa EU - förordningen 1172 / 98, vilet medför att osäerheten i årsstatisti för total inries transporterad godsmängd (Ton) respetive för totalt inries transportarbete (TonKm) sall vara högst ± 5 % för 95 - procentiga onfidensintervall. För motsvarande utriestransporter är målet satt till ± 10 %. Statistien för 2000 och 2001 möter raven för inries transporter, medan statistien om utriestransporter inte ritigt larar målgränsen. Ett huvudönsemål är därför att förbättra precisionen i statistien om utriestransporter. Man vill naturligtvis ocså, om möjligt, förbättra noggrannheten i statistien avseende inries transporter. Dessutom finns av SIKA fastställda rav på vad slags statisti som sa redovisas i Statistisa meddelanden från undersöningen, bl.a. rav på finheten i den regionala redovisningen samt att statistien sall delas upp efter yresmässig resp. firmatrafi. Vidare är det angeläget att hålla ner uppgiftslämnarbördor. Efter ett upphandlingsförfarande har SIKA och SCB träffat överensommelse om att SCB sall vara undersöningsproducent åtminstone till och med år 2005, till nuvarande årliga ostnad. Förändringar i undersöningen sall alltså se inom nuvarande ostnadsram, vilet medför att man inte an tillgripa den allra enlaste förbättringsmetoden "utöad urvalsstorle". Det man an överväga är om undersöningens uppläggning an förbättras. För att uppnå god statisti om utriestransporter är huvudproblemet att endast en mycet liten andel av transporterna med svensregistrerade lastbilar är utriestransporter. För att förbättra utriesstatistien behöver man unna styra urvalet så att fler utriestransporter ommer att observeras. För detta behövs förbättrad information om vila bilar som på goda grunder an tros bli använda i utriestrafi. Hittills har prognosvariabeln för "bilen används troligen i utries trafi" varit att företaget som äger bilen innehar blått ort. Förbättrad prognos bör unna uppnås om företagen för var och en av sina lastbilar ger en bedömning av om bilen ommer att bli använd för utries eller enbart inries transporter. Sådan informationsinhämtning, allad blåort - undersöningen, genomfördes. Den besrivs i Avsnitt

12 Vad gäller förbättring av statistien om inriestransporter är en första fråga om det finns ny hjälpinformation som an vara behjälplig för att sapa homogena urvalsstratan. En tidigare oprövad hjälpinformation är de örsträcor som SCB beränar ur avläsningar av mätarställningar vid ontrollbesitning av lastbilar hos Bilprovningen AB. Resultaten av dessa beräningar samlas i den s.. äcedatabasen. Mer om detta i Avsnitt Mått på en urvalsutformnings effetivitet Syftet med förändrad urvalsutformning är att uppnå förbättrad precision i sattningar av transportaggregat τ(x ; G) för vartal och år. Den centrala storheten för att mäta sattningsprecision är estimatorvariansen V[ˆ( τ x ;G)]. Den beror dels av urvalsutformningen (stratifiering och urvalsstorlear), dels av hur mycet variabeln x varierar över populationen, och dels av vilen redovisningsgrupp G det handlar om. Relativ felmarginal Konret tolning av innebörden av en estimatorvarians fås av sattningens relativa felmarginal (RFM), vilen definieras enligt nedan ; 2 V[ˆ( τ x;g)] 2 D[ˆ( τ x;g)] RFM[ˆ( τ x;g)] = =. (13) τ( x;g) τ( x;g) Gränserna ± RFM[ˆ( τ x;g)] ger (approx.) 95 % onfidensgränser för storheten τ(x ; G), mätt med värdet på τ(x ; G) som enhet. De nämnda EU - raven är att inries årsaggregat sall ha en relativ felmarginal om högst 5 %, och att målet för utries årsaggregat är en relativ felmarginal om högst 10 %. Relativ variansförändring Ett enelt mått på effeten av en förändrad urvalsutformning är relativ (estimator)variansförändring. Betrata en tidigare och en ny urvalsutformning och sätt ; V T = estimatorvarians vid tidigare urvalsutformning, V N = estimatorvarians vid ny urvalsutformning. Den relativa variansförändringen (RVF) definieras; RVF = 100 (V T - V N )/ V T %. (14) 2.3 Beräning av sattningsprecision vid en hypotetis urvalsutformning Formeln (8) för estimatorvarians gäller oavsett hur ingående stratan sapats. Den an alltså användas för beräna statistis noggrannhet vid en hypotetis stratifiering och urvalsalloering, med användning av måtten RFM och / eller RFV. En förutsättning är doc att man an ange realistisa "parametervärden" för den hypotetisa utformningen. I den fortsatta disussionen görs betecningsändringen att istället för att använda ett index h som löper över stratan som är numrerade 1, 2,, H används ett index som löper över den hypotetisa stratifieringens stratan, vila är numrerade 1, 2,, K. De "parametrar" det handlar om är N, n', µ (x(g)) och σ 2 ( x(g)), varmed åsyftas stratumstorlear, antal svarande i urvalen från stratana samt medelvärden och varianser i de stratan som ingår i den hypotetisa stratifieringen. Främsta svårigheten härvid är att uppnå realistisa uppsattningar av stratumvarianserna σ 2 ( x(g)). Tabell 3 sammanfattar den information som behövs för beräning av RFM för en sattning av τ(x ; G) vid en hypotetis urvalsutformning. 8

13 Tabell 3. Behövd information för beräning av RFM vid en hypotetis stratifiering med stratan A 1, A 2,, A K Stratum Stratumstorle Medelvärde i stratumet Standardavvielse i stratumet Antal svar - ande A 1 N 1 µ(x(g)) 1 σ(x(g)) 1 n' 1 A 2 N 2 µ(x(g)) 2 σ(x(g)) 2 n' 2 A K N K µ(x(g)) K σ(x(g)) K n' K Med information enligt Tabell 3 an estimatorvarianser V[ˆ( τ x;g)] beränas via formeln (8). I det steget behövs inte stratummedelvärdena µ(x(g)), men de behövs för att beräna aggregaten som ingår i relativa felmarginaler. Dessa beränas ; K τ( x ;G) = N µ ( x(g)). (15) = 1 Värdena på µ(x(g)) och σ(x(g)) änner man normalt inte, men de an uppsattas. För att pröva effeten av alternativa urvalsutformningar i framtida undersöningar antas framtida populationer se ut ungefär som den senast tillgängliga, d.v.s års population. Under den premissen sattas µ(x(g) och σ(x(g) i framtida undersöningar enligt nedan. µ(x(g)) = 1 N j A x(g) j, (16) ( 2 σ 2 1 x(g) 2 j A j (x(g)) = x(g) j A j, (17) N 1 N där omponenterna i (16) och (17) sattas utifrån 2001 års material enligt nedan, där h löper över de stratan som användes i 2001 års undersöning ; H n ' h 13 N h N = 1 sattas med (A A ) i n' 1, (18) j A j A h = 1 h i= 1 H n ' h 13 N h x (G) j sattas med x(g) i 1(A ) i n' h = 1 h i= 1 H n ' h 13 N 2 h 2 x (G) j sattas med x(g) i 1(A ) i n' h = 1 h i= 1 ), (19), (20) där 1(A ) är indiatorn för att en örning ingår i den hypotetisa stratifieringens stratum A. Insättning av (18), (19) och (20) i (16) och (17) ger sattningar av N, µ (x(g)) och σ 2 ( x(g)). Dessa används sedan i (8) tillsammans med lämpligt valda värden på n', och ger då uppsattade värden för estimatorvarianser för vartalsaggregat. Vid specifiation av n' 1, n' 2,, n' K har antagits att framtida svarsfrevenser ommer att vara densamma som "svarsprocenten overall" under 2001, nämligen 73 %. Via relationen (12) erhålls sedan uppsattade estimatorvarianser för årsaggregat. 9

14 3 Överväganden och insatser vid översynen av urvalsutformningen 3.1 Allmänt om undersöningens stratifiering Vid stratifierat urval indelas urvalsramen i disjunta grupper ( = stratan), och oberoende separata urval dras sedan från stratana. Stratifieringen görs före urvalsdragningen med efterföljande observationer, och måste därför baseras på information från ällor utanför själva undersöningen, s.. hjälpvariabler / stratifieringsvariabler. Huvudprinciper för effetiv stratifiering är som följer. (i) Det är fördelatigt med stratan som medför homogenisering av populationen, varmed avses att de vitiga undersöningsvariablerna varierar mindre inom stratana än över hela populationen. (ii) Det är ofta fördelatigt att vid urvalet hög - eller lågrepresentera vissa objet (se Avsnitt 1.3.1). Sådana objet måste då avgränsas i särsilda stratan för att urvalssannoliheterna sall unna varieras på önsat sätt. I SLIT är populationsobjeten "örningar" grupperade i "lastbilsvecor", och de vitigaste variablerna gäller lastbilars örningar under en mätveca ; transportarbete (TonKm), godsmängd (Ton) och örsträca (KmKorda). Urvalsramen utgörs doc inte av lastbilsvecor, utan av "lastbilar". Urvalet av lastbilar genererar ett urval av lastbilsvecor genom att utvalda lastbilar tillordnas en slumpmässig mätveca (inom vartalet), och det urvalet ger sedan (ett lustrat) urval av örningar. Stratifieringen av lastbilarna medför en stratifiering av lastbilsvecorna, som i sin tur medför en stratifiering av örningarna. Som sägs i Avsnitt baserades stratifieringen under åren på följande variabler för lastbilar : (i) Maxlastvit, (ii) Karosseriod, (iii) Yresmässig /firma, (iv) Om ägarföretaget har blåorttillstånd, (v) Registreringslän. Säl för valet av dessa variabler ges nedan. Samvariation föreligger mellan en lastbils maxlastvit och dess transportinsats. Ju större bil, desto större genomsnittlig insats. Indelning efter maxlastvit medför homogenisering av populationen av lastbilsvecor. Karosserioden används för att avgränsa bane - och tanbilar, vila är transportmässigt högpresterande, och ger huvudbidrag till de särsilt intressanta varugrupperna rundvire och oljeproduter. Det är önsvärt att högrepresentera dessa bilar, och där för förs de till särsilda stratan. För precisionen i utriesstatistien är det angeläget att många utries transporter an observeras. Man vill högrepresentera "troliga utriesörare". Bilar i blåortföretag är sådana, även om merparten av deras transporter fatist går inries. Vidare finns säl att tro att ju fler blåort ett företag har, desto mer "utriesbenägna" är deras bilar. Indelningen yresmässig / firma görs för att statisti redovisas med den indelningen. Den regionala stratumindelningen görs för att statisti redovisas med geografis indelning. Av särsilt intresse är den s.. flödesstatistien. Med så många indelningsvariabler blir antalet stratan rätt stort. I och för sig an man använda många stratan, men alltför många stratan an få menlig inveran på statistiens noggrannhet, framför allt genom det restrifierade urvalet med minst 10 bilar från varje stratum. Onödigt många stratan medför att ett antal små, och rätt ointressanta, stratan överrepresenteras. Centrala utgångsfrågor vid översynen av stratifieringen var följande: a) Kan antalet observerade utriesörningar öas (utan att totala urvalsstorleen öas)? b) Finns ny hjälpinformation som an vara behjälplig för homogeniserande stratifiering? c) Är det fördelatigt att minsa antalet stratan något? Fråga a) ledde till den s.. blåortundersöningen som besrivs i nästa Avsnitt 3.2. Fråga b) ledde till studium av informationen i äcedatabasen, vilet besrivs i Avsnitt

15 3.2 Blåortundersöningen Den helt övervägande andelen lastbilstransporter med svensa lastbilar ser inries. Men, för att uppnå bra statisti för utriestransporter fordras många observationer av sådana. Det gäller då att försöa avgränsa "utriesbenägna" bilar, för att unna högrepresentera dessa i urvalet. De återfinns hos blåortföretag, vars bilar utgör Utriesdelen i urvalsramen. Den delas sedan i Storlesgrupperna 1 och 2 (STG1 resp. STG2) beroende på om företaget innehar färre än 16 blåort eller fler. STG2 omfattar bilar i förhållandevis stora speditionsföretag, många med profil "utriesspeditörer". Doc, majoriteten av blåortföretagens örningar är ändå inries örningar. Så även om förhållandevis många utriesörningar unnat observeras har antalet varit för lågt för att uppnå ritigt bra utriesstatisti. En möjlighet att öa antalet observerade utriesörningar ges om man ur STG2 an utesluta bilar som så gott som säert gör enbart inries örningar. Den för detta nödvändiga informationen finns doc bara hos företagen, och måste inhämtas från dem om man vill unna använda den. Syftet med blåortundersöningen var dels att utröna om STG2 - företagen unde dela upp sin lastbilspar i en "inriesflotta" resp. "troliga / möjliga utriesörare", dels att få veta hur villiga företagen är att utföra det atuella uppgiftslämnandet när det är frivilligt. En undersöning genomfördes under september Den omfattade de 70 företag som hade 16+ blåort. Undersöningsblanetten återfinns i Bilaga 1. Av berörda fordon inom svar avseende fordons utnyttjande under år Bedömningen var att 672 lastbilar ommer att användas för utriesörningar till minst 80 % av örtiden, 304 bilar för utriesörningar till 2-80 % av örtiden samt lastbilar för i stort sett bara inries örningar (mindre än 2 % av örtiden till utries örningar). Den åtgärd som vidtagits på basis av resultaten är att de 1562 fordon som bedömts användas för i stort sett bara inries örningar förts från STG2 till STG1. Lastbilar ägda av företag som ej svarade på enäten ligger doc var i STG2. Detta innebär att definitionerna av STG1 och STG2 ändrats, men trots detta används alltjämt benämningarna STG1 och STG2 (med utries örgrupper 1 och 2 som synonymer). Vidare sall bilarna i nya STG2 delta i undersöningen två gånger per år, medan de i tidigare STG 2 ingic en gång per år under Därigenom ommer antalet observerade utriesörningar öa. Det är visserligen sant att bilarna i nya STG2 får öat uppgiftslämnande, men sett med företagens ögon ommer uppgiftslämnandet att minsa för i stort sett alla företag med bilar i tidigare STG2, eftersom deras "inriesbilar" ommer att slippa avsevärt lindrigare undan ifråga om att ingå i undersöningen. 3.3 Hjälpinformation från äcedatabasen Lastbilar besitigas hos Bilprovningen en gång om året, varvid deras vägmätarställning numera registreras. Från dessa registreringar uppsattar SCB en årlig örsträca för varje ensild lastbil. Uppsattade årsörsträcor sammanställs i den s.. äcedatabasen, vilen omfattar nästan alla lastbilar. Undantagen är framför allt bilar som är mindre än ett år gamla, och därmed ännu inte hunnit besitas för första gången. Årsörsträcan förväntades samvariera med en lastbils transportinsats, bilar med stor respetive liten årlig örsträca utför (genomsnittligt sett) större respetive mindre insatser. Därför förmodades årsörsträcor vara god, och tidigare ice utnyttjad, hjälpinformation för homogeniserande stratifiering. För att larlägga saer gällde att utröna dels hur god täcningen i äcedatabasen är, dels hur start årsörsträcevariabeln samvarierar med undersöningsvariablerna. Resultat redovisas nedan. 11

16 3.3.1 äcedatabasens täcning Tabell 4 nedan besriver täcningsförhållanden i databasen. Tabell 4. Antal lastbilar med respetive utan årsörsträca för 2001 Kvartal Antal lastbilar med örsträca Antal lastbilar utan örsträca Därav i nya STG Samvariation mellan årsörsträca och undersöningsvariablerna Mått på styran i samvariationen mellan årliga örsträcor och de tre undersöningsvariablerna Km, TonKm och Ton erhölls via sattade orrelationsoefficienter. Eftersom stratifiering med hjälp av örsträcor främst var tänt att användas i Inriesdelen beränades orrelationsoefficienterna dels för "alla lastbilar", dels för bilar i Inriesdelen. Tabell 5. Korrelationsoefficienter för årsörsträca och undersöningsvariabler för alla lastbilar år 2001 Kvartal Km TonKm Ton 1 0,69 0,68 0,26 2 0,68 0,64 0,13 3 0,69 0,66 0,16 4 0,73 0,69 0,15 Tabell 6. Korrelationsoefficienter för årsörsträca och undersöningsvariabler för lastbilar i Inriesdelen år 2001 Kvartal Km TonKm Ton 1 0,70 0,77 0,45 2 0,71 0,71 0,30 3 0,72 0,72 0,24 4 0,69 0,73 0,28 Korrelationsoefficienterna är som synes höga för örsträca (Km) och transportarbete (Ton- Km). Slutsatsen är att örsträcor bör vara en bra homogeniserande stratifieringsvariabel. 3.4 Om variabeln maxlastvit Tidigare var maxlastvit den homogeniserande stratifieringsvariabeln, men den överspelas av årsörsträca åtminstone vad gäller samvariation med Km och TonKm. Man an undra om både årsörsträca och maxlastvit sall användas vid stratifieringen, eller om det räcer med den ena. Doc, maxlastvit an förmodas samvariera starast med Ton. Som omplement till ovannämnda studie av örsträcors samvariation med örningsvariablerna gjordes en motsvarande studie för maxlastvit. Resultatet ges i Tabell 7. Där ses att maxlastvit är orrelerad med alla örningsvariablerna, men för Km och TomKm inte tillnärmelsevis så start som årsörsträca. För Ton har maxlastvit doc något högre orrelation än årsörsträca. 12

17 Tabell 7. Korrelationer mellan maxlastvit och örningsvariablerna år 2001 Kvartal Km TonKm Ton 1 0,19 0,35 0,34 2 0,20 0,31 0,31 3 0,20 0,35 0,37 4 0,18 0,32 0, Om stratifiering med avseende på yresmässig / firma Under gjordes stratumindelning efter yresbilar / firmabilar, med efterföljande urvalsalloering som var ett arv från den tidigare UVAV - undersöningen. Eftersom firmabilstrafien över åren minsat avsevärt, är denna stratifiering inte längre av samma dignitet som tidigare. År 1993 fanns firmabilar som utförde ett transportarbete om miljoner TonKm medan det år 2001 fanns endast firmabilar som utförde ett transportarbete om miljoner TonKm. Antalet yresbilar däremot har öat från år 1993 till år 2001 och deras transportarbete har öat från miljoner TonKm till miljoner TonKm. Mot den bagrunden var det naturligt att ifrågasätta om stratifiering efter yresmässig / firma snarare är till förfång än till fördel för statistiens precision. (Se Avsnitt 3.1 om "många stratan".) Det sall framhållas att statisti med uppdelning efter yresmässig / firma utmärt väl an tas fram även om man inte stratifierar efter denna uppdelning. 4 Resultat av prövning av olia utformningsalternativ Som redan indierats prövades ett antal hypotetisa urvalsutformningar (stratifieringar och urvalsalloeringar) via beränade relativa felmarginaler och relativa variansförändringar för aggregatsattningar, med metodi enligt Avsnitt 2.2. I det följande besrivs den utformning som framstod som bäst. Den har, med SIKA : s godännande, tagits i bru från och med innevarande undersöningsår Även om det vore mest logist att börja med besrivning av stratifieringen, behandlas alloeringen först. Stratifieringen behandlas i Avsnitt Urvalsalloering För att uppnå god undersöningsutformning gäller inte bara att dela in urvalsramen i adevata stratan, utan ocså att alloera urvalet på ett bra sätt på urvalsstratan. Nedan redovisas de alloeringar som föll ut som varande bäst av de prövade alloeringarna Urvalets fördelning på Inries - respetive Utriesdel Totala årsurvalet av lastbilar ommer även fortsättningsvis att vara Första steget vid fördelningen av den urvalsstorleen gäller tilldelningen till Inries - respetive Utriesdel. Vid översynen anammades den tidigare fördelningen, hälften av urvalet, dvs bilar, till Inriesdelen och hälften till Utriesdelen. Denna fördelningsproblemati gavs doc inte ett ingående studium. Valet är till stor del baserat på att urvalet i Utriesdelen inte bör minsas, eftersom utriesstatistien åtminstone hittills haft sämst noggrannhet Alloering av urvalet inom Inriesdelen Som tidigare alloeras urvalet i Inriesdelen med fasta proportioner på grupperna banebilar, som får 8,3 %, tanbilar, som får 6,1 % och "övriga bilar" som får 85,6 %. Inom grupperna tan - och banebilar uppdelade i årsörsträcelasser görs sedan vidarealloering proportionellt mot stratumstorle. Alloering med hjälp av stratumvarianser för örsträcor testades, men förbättrade inte precisionen i sattningarna. 13

18 Inom gruppen "övriga lastbilar" testades följande alloeringsvariabler : årsörsträcor, transportarbete (TonKm) samt ett % - medelvärde av Neyman - alloeringar med avseende på TonKm respetive Ton, beränat på basis av data från tidigare undersöningar. Den variant som framstod som mest robust för samtliga undersöningsvariabler, och som används framöver, är % - alloeringen Alloering av urvalet inom Utriesdelen Även för lastbilar i nya STG1 (dvs. bilar hos företag med färre än 16 blåort, samt bilar som lassats som "inriesörare" hos företag med 16+ blåort) testades olia alloeringar. Även här framstod % - varianten som den lämpligaste. För STG2 föreligger inget egentligt alloeringsproblem, samtliga bilar sall delta i undersöningen två gånger per år. 4.2 Stratifiering i Inriesdelen Det framom att tan - och banebilar ger så substantiella bidrag till vitiga transportaggregat att de även fortsatt får ligga i separata stratumgrupper. Steg 1 i stratifieringen är, som tidigare, uppdelning i grupperna banebilar, tanbilar samt "övriga bilar". För att hålla ned antalet stratan i gruppen "övriga bilar" byttes i Steg 2 tidigare geografisa indelning efter län till indelning efter Sveriges åtta NUTS2 - regioner SE01, SE02, SE03, SE04, SE0A, SE06,, SE08. Via simuleringar framom doc att Gotland fortsatt bör vara en egen region, för att inte risera att bli nästan helt utan utvalda lastbilar. I detta Steg 2 görs inte geografis indelning för bane - och tanbilar. Vid testning visade det sig att stratifieringen yres / firma an tas bort utan att precisionen hos statistien för total yresmässig trafi och total firmabilstrafi försämras. För vissa mindre redovisningsgrupper blir doc statistien för firmabilstrafien något sämre. Indelningen ifråga togs doc bort för att hålla ned antalet stratan. Årsörsträca visade sig, som väntat, ha avsevärd homogeniseringsraft. I Steg 3 stratifieras efter den variabeln i var och en av de tre grupperna banebilar, tanbilar och "övriga bilar". Bilar utan uppgift om örsträca förs till separata stratan inom var och en av de tre grupperna. Med trial and error bestämdes (förhoppningsvis) optimala stratumgränser för årsörsträcor. Som nämnts övervägdes om stratifiering efter maxlastvit ocså sulle tas bort. Test gav doc vid handen att den stratifieringen bör bibehållas för bilar med orta årsörsträcor. Bilarna i den ategorin gör visserligen orta örningar, men ofta med stor godsmängd. Gången i stratifieringen är alltså följande: Steg 1 : Tanbil, banebil, övrigbil. Steg 2 : Geografis indelning. Steg 3 : Indelning efter årsörsträca. Steg 4 : Indelning efter maxlastvit. Den precisa utformningen av stratifieringen, inlusive stratumgränser, framgår i Diagram 1 nedan. 14

19 Diagram 1. Schema över stratifieringen i Inriesdelen Ram, inries lastbilar, tillhör ej ftg med tillstånd för utries trafi Tanbilar Banebilar Övriga bilar Sanar örsträceuppgift mil mil >10000 mil Sanar örsträca >18000 mil Sanar örsträca SE09, SE01 SE02 exl SE04 SE0A SE06 SE07 SE08 Gotland Gotland >8000 >8000 >8000 >8000 >8000 >8000 >8000 >8000 > < <13000 <13000 <13000 <13000 <13000 <13000 <13000 <13000 >13000 >13000 >13000 >13000 >13000 >13000 >13000 >

20 4.3 Stratifiering i Utriesdelen Som tidigare nämnts används information från Blåortregistret och Blåortundersöningen för att dela upp blåortföretagens bilar på ett nytt sätt. STG2 (Körgrupp 2) utgörs nu av fordon som ägs av företag med 16+ blåort och som bedömts vara "ice inriesörare". Fordon som ägs av företag med 16+ blåort och som bedömts vara "inriesörare" förs numera till STG1 (Körgrupp 1). I övrigt utgörs STG1 av bilar i företag med mindre än 16 blåort. Geografis stratifiering av STG1 görs som tidigare med stratifiering efter 6 regioner. För STG 1 framom vid testen att estimatorvarianserna även här minsar om årsörsträca används för stratifiering. Lastbilar utan information om örsträca läggs i ett eget stratum. I STG 2 stratifieras lastbilarna inte vidare. Alla ommer under ett undersöningsår att ingå i två vartalsundersöningar (doc ej i två på varandra följande vartal). Stratifieringen, inlusive stratumgränser, framgår i Diagram 2 nedan. Diagram 2. Schema över stratifieringen i Utriesdelen Ram, utries lastbilar, tillh ftg med tillstånd för utries trafi Utries örgrupp 1 < =15 tillstånd eller >15 tillstånd men ör lite utries enligt enät Utries örgrupp 2 >15 tillstånd äca mil äca > mil Sanar örsträceuppgift Region 1 Region 1 Region 2 Region 2 Region3 Region 3 Region 4 Region 4 Region5 Region 5 Region 6 Region 6 16

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Tenis rapport 2011-11-28 1(9) Inledning Enheten för statisti om utbildning och arbete vid Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under hösten 2011 en postenät

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutveclingsrapport Vad tycer bruarna? Den andra länsgemensamma bruarundersöningen för personer med insatsen bostad med särsild service enligt LSS Författare: Eva Rönnbäc Rapport: nr 2011:7 ISSN 1653-2414

Läs mer

Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB

Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB Rederiet Sealine AB har undersöt specialfartygsmarnaden under senaste året för 700 000 r och funnit en lämplig fartygsstorle, som det an tecna ontrat på. Vid

Läs mer

Fördjupad dokumentation av statistiken

Fördjupad dokumentation av statistiken Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 1(30) Fördjupad doumentation av statistien Arrendepriser på jordbrusmar 2008 Referensperiod: 2007-2008 Produtod(er): JO 1002 Senast uppdaterad: 2009-08-24

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Lärares tidsanvändning Vt 2012

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Lärares tidsanvändning Vt 2012 Tenis Rapport En besrivning av genomförande och metoder Lärares tidsanvändning Vt 2012 Inledning Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under perioden december 2011 och juli 2012 en tidsanvändningsundersöning

Läs mer

Riktlinjer för rapportering av räntestatistikblankett MIR

Riktlinjer för rapportering av räntestatistikblankett MIR (5) Ritlinjer för rapportering av räntestatistiblanett MIR (200-09-30) 2 2(5) Innehållsförtecning sida Posternas innehåll... 3. Referensperiod... 3.2 Löptidsfördelning av utlåning... 4.3 Definition av

Läs mer

Faktorer som påverkar aktiefondsparandet

Faktorer som påverkar aktiefondsparandet Kandidatuppsats vårterminen 2006 Nationaleonomisa institutionen EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Fatorer som påverar atiefondsparandet en studie av fem grupper fondsparare på den svensa atiefondsmarnaden

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Instruktioner för rapportering av räntestatistikblankett MIR

Instruktioner för rapportering av räntestatistikblankett MIR 1 1(13) Instrutioner för rapportering av räntestatistiblanett MIR NOVEMBER 2014 Rapporteringen av räntestatisti för monetära finansinstitut (MFI) görs i den så allade MIR-blanetten. I RBFS 2014:2 ges generella

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Variansjämförelse av excess-of-loss-kontrakt med och utan aggregerat självbehåll

Variansjämförelse av excess-of-loss-kontrakt med och utan aggregerat självbehåll Matematis statisti Stocholms universitet Variansjämförelse av excess-of-loss-ontrat med och utan aggregerat självbehåll Sabina Jusupovic Examensarbete 003:9 Postadress: Matematis statisti Matematisa institutionen

Läs mer

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Kontaktperson: Ann-Marie Karlsson Enhet: Statistikenheten e-postadress: statistik@jordbruksverket.se Datum: 2013-03-04 Kort beskrivning av

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige. http://www.math.su.

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige. http://www.math.su. Å Ø Ñ Ø Ø Ø Ø ËØÓ ÓÐÑ ÙÒ Ú Ö Ø Ø Ê ÔÖÓ Ð Ö Ö Ö Ò ÓÐ Ú Ö Ä Ö ÓÒ Ü Ñ Ò Ö Ø ¾¼½ ostadress: Matematis statisti Matematisa institutionen Stocholms universitet 106 91 Stocholm Sverige Internet: http://www.math.su.se/matstat

Läs mer

Föreläsning 4. 732G19 Utredningskunskap I. Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin

Föreläsning 4. 732G19 Utredningskunskap I. Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin Föreläsning 4 732G19 Utredningskunskap I Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin Dagens föreläsning Systematiskt urval Väntevärdesriktiga skattningar Jämförelse med OSU Stratifierat

Läs mer

Driftskostnader -150 tkr

Driftskostnader -150 tkr Uppgift övning I4: Uppgift nr 1 Bima AB Bima AB tär öppna en biltvättanläggning och har därför öpt in en anläggning som är installerad och färdig att tas i drift vid årssiftet. Följande gäller för biltvättanläggningens

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Fakta PM 3:2006 Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Utgångspunkten för denna PM är att drygt 96 000 personer, det vill säga drygt 15 procent, endast erhöll arbetslöshetsersättning

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen 013-03-14 Tentamen i Meani SG1130, basurs. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och srivdon får användas KTH Meani 1. Problemtentamen En ub med massa m står lutad mot en vertial sträv vägg och med stöd på

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 KPMG:s första småföretagarbarometer Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av KPMG och Diplomat. Undersökningen

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Konsekvenser av Bortfall Introduktion Illustration av hur bortfall påverkar resultaten i en statistisk

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Beräkningsmodell för anslutning av vindkraftverk till elnätet

Beräkningsmodell för anslutning av vindkraftverk till elnätet Högsolan på Gotland Wind Power Technology Vårterminen 2007 Beräningsmodell för anslutning av vindraftver till elnätet Daniel Asplund 16 mars 2007 Sammanfattning Nya vindraftsanläggningar planeras på en

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 NÄR TYSTNADEN VÄSNAS Projetet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 Helsingfors, 2009 Utgivare: Psyosociala förbundet rf Östanpåvägen 32 68660

Läs mer

Svenskarnas sparformer och sparplaner

Svenskarnas sparformer och sparplaner LänsSpar Länsförsäkringar Våren 2005 Riksdel Svenskarnas sparformer och sparplaner Kort sammanfattning: Sparviljan minskar, inte sedan hösten 2003 har så få uppgett att de tänker öka sitt sparande på ett

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2013. YH- och KY-studerande som examinerades 2012

Studerandes sysselsättning 2013. YH- och KY-studerande som examinerades 2012 Studerandes sysselsättning 2013 YH- och KY-studerande som examinerades 2012 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Energikompetens En rapport från Svensk Energi. Anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet AMP

Energikompetens En rapport från Svensk Energi. Anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet AMP Energiompetens En rapport från Svens Energi Anslutning av mindre produtionsanläggningar till elnätet AMP November 2011 Utges av Svens Energi Swedenergy AB Beställningsnummer: 30240 Anslutning av mindre

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Lager av massaved och flis 2012 JO0306

Lager av massaved och flis 2012 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Westanders Stora valenkät 2014

Westanders Stora valenkät 2014 Westanders Stora valenkät 1 Urvalet av 5 riksdagskandidater baseras på opinionsläget (Ekots sammanvägning av alla opinionsmätningar) under våren för att identifiera de dryga 5 riksdagskandidater med störst

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

, NRUWD GUDJ (QHUJLVWDWLVWLN I U IOHUERVWDGVKXV EN 16 SM 0102. )MlUUYlUPH GRPLQHUDU. (QHUJLDQYlQGQLQJ

, NRUWD GUDJ (QHUJLVWDWLVWLN I U IOHUERVWDGVKXV EN 16 SM 0102. )MlUUYlUPH GRPLQHUDU. (QHUJLDQYlQGQLQJ EN 16 SM 0102 (QHUJLVWDWLVWLN I U IOHUERVWDGVKXV Energy statistics for multi-dwelling buildings in 2000, NRUWD GUDJ )MlUUYlUPH GRPLQHUDU Fjärrvärme är det dominerande uppvärmningssättet i flerbostadshus.

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer