Hushållens ekonomi (HEK)

Transkript

1 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Husållens eonomi (HEK) 2013 HE0103 Inneåll 0 Allmänna uppgifter Ämnesområde Statistiområde SOS-lassificering Statistiansvarig Statistiproducent Uppgiftssyldiget Seretess oc regler för beandling av personuppgifter Gallringsföresrifter EU-reglering Syfte oc istori Statistianvändning Uppläggning oc genomförande Internationell rapportering Planerade förändringar i ommande undersöningar Översit Observationsstoreter Statistisa målstoreter Utflöden: statisti oc mirodata Doumentation oc metadata Uppgiftsinsamling Ram oc ramförfarande Urvalsförfarande Mätinstrument Insamlingsförfarande Databeredning Statistis bearbetning oc redovisning Sattningar: antaganden oc beräningsformler Redovisningsförfaranden Slutliga observationsregister Produtionsversioner Ariveringsversioner Erfareneter från senaste undersöningsomgången Bilaga 1. Informationsbrev (missiv) Bilaga 2. Intervjuformulär... 38

2 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Husållens eonomi 0.2 Statistiområde Statistiområde: Inomster oc inomstfördelning 0.3 SOS-lassificering Tillör (SOS): Ja För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet oc tillgängliget, se Förordningen om den officiella statistien (2001:100). 0.4 Statistiansvarig Myndiget/organisation: Statistisa centralbyrån (SCB) Postadress: Örebro Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Joan Lindberg Telefon: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistiproducent Myndiget/organisation: Statistisa centralbyrån (SCB) Postadress: Örebro Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Joan Lindberg Telefon: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftssyldiget Uppgiftssyldiget föreligger/föreligger inte enligt lagen om den officiella statistien (SFS 2001: 99), vilet innebär att uppgiftslämnaren medverar frivilligt.

3 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) 0.7 Seretess oc regler för beandling av personuppgifter I myndigeternas särsilda versamet för framställning av statisti gäller seretess enligt 24 ap. 8 offentligets- oc seretesslagen (2009:400). Vid automatiserad beandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistiområdet finns dessutom särsilda regler för personuppgiftsbeandling i lagen (2001:99) oc förordningen (2001:100) om den officiella statistien. Vid utlämnande av mirodata görs först en seretessprövning. Data lämnas ut via MONA (Microdata ONline Access). 0.8 Gallringsföresrifter Omfattas av Risarivets bevarandebeslut, dnr RA /1254. Detta betyder att i enliget med Risarivets föresrift RA-MS 2007:64 gallras inga personuppgifter, utan registret bevaras med identiteter. 0.9 EU-reglering Inga tvingande EU-diretiv finns för denna statisti Syfte oc istori Syftet är dels att artlägga den disponibla inomstens fördelning bland olia usåll, att belysa inomststruturen, oc dels att besriva boendet oc boendeutgifterna för usåll i olia upplåtelseformer. I statistien används i första and ostusåll för att besriva usållssammansättningen. Statistien innefattar variabler som disponibel inomst, fatorinomst, inomst av apital, satt, satteplitiga oc sattefria transfereringar, boendeform, boendeutgift oc utrymmesstandard. Statistien redovisas bland annat efter bagrunds- oc lassificeringsvariablerna usållstyp (ostusåll oc familjeenet), ålder, ön, sysselsättningsgrad, socioeonomis indelning, födelseland, boendeform oc upplåtelseform. Boendestatistien ar publicerat varje år sedan inomstår SCB genomförde åren årliga bostads- oc yresundersöningar (BHU), som till viss del linar boendedelen i HEK. Begrepp, redovisningsmått oc definitioner an silja sig åt mellan BHU oc HEK, vilet man bör vara uppmärsam på vid jämförelser mellan de båda undersöningarna till exempel vid längre tidsserier. Inomstfördelningsundersöningen ar genomförts varje år sedan Datamaterialet är användbart för åren 1975 (för detta år finns doc en undertäcning i studiestödstransfereringar), 1978 samt för varje år från 1980 till För övriga år ar datamaterialet inte underållits. Ett brott i statistien uppom på grund av sattereformen 1990/1991. För vissa år an även förmögenetsfördelningen bland usållen besrivas.

4 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) 0.11 Statistianvändning Statistien används av många olia användare inom silda delar av samället; Statistien från HEK används i stor utsträcning som ett vitigt underlag vid politisa ställningstaganden oc beslut. Journalister, forsare, företag, facförbund oc intresseorganisationer använder statistien för att få en översitlig besrivning av inomstfördelning, boende oc boendeutgifter för både usåll oc personer efter olia bagrundsvariabler som ålder, ön oc sysselsättning. Andra statistigrenar vid SCB använder HEK som underlag, exempelvis Nationalräensaperna oc mirosimuleringsmodellen FASIT. I FASIT-modellen är det möjligt att simulera budget- oc fördelningseffeter av ändringar i satte- oc bidragssystem. Användarna representeras bland annat av användarrådet för Välfärdsstatisti. Deltagande organisationer i användarrådet för Välfärdsstatisti är Finansdepartementet, Socialdepartementet, Arbetsmarnadsdepartementet, Socialstyrelsen, Institutet för social forsning vid Stocolms universitet, Boveret, Institutet för bostads- oc urbanforsning vid Uppsala universitet, Konsumentveret oc Uppsala universitet Uppläggning oc genomförande Populationen består av samtliga usåll oc personer som var folboförda i Sverige 31/ Registret över totalbefolningen (RTB) används som urvalsram. Urvalet utgörs av personer som är 18 år eller äldre. Urvalet är ett nätversurval, vilet betyder att både urvalspersonen oc de personer som tillör ans/ennes usåll ingår i undersöningen. Statistien baseras på intervjusvar oc på inomstuppgifter från Inomstoc taxeringsregistret. Eftersom det endast är ett urval av befolningen som ingår i undersöningen finns en osäeret ring sattningar av variablerna. För variabler som är extremt snedfördelade uppstår en större osäeret. Kapitalvinst är ett sådant exempel. Även för variabler där apitalvinst ingår påveras osäereten. För personer som under inomståret redovisat stora apitalvinster vid försäljning av exempelvis värdepapper oc fastigeter görs därför ett tilläggsurval. Syftet med tilläggsurvalet är att öa säereten i sattningarna på inomstparametrarna. För personer i detta tilläggsurval görs ingen intervju. Vid intervjun, som genomförs under januari-maj året efter inomståret, ställs frågor om usållets sammansättning oc om boendeförållanden oc boendeutgifter. För personerna i usållet ställs ocså frågor om sysselsättning, arbetstid, yre, barnomsorg samt eonomist stöd mellan usåll.

5 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Statistien över inomster, ersättningar, bidrag oc satter bygger på Inomst- oc taxeringsregistret (IoT). Dessa registeruppgifter ommer från Satteveret (taxeringsuppgifter oc ontrolluppgifter), Försäringsassan, Centrala studiestödsnämnden, Statens pensionsver, Plitveret oc Socialstyrelsen. För beräning av inomst från näringsversamet oc olia intäts- oc ostnadsposter för näringsidare ar uppgifter från standardiserade räensapsutdrag (SRU) använts. De från usållen insamlade uppgifterna ompletteras ocså med uppgifter från fastigetstaxeringsregistret. I insamlade uppgifter föreommer partiellt bortfall. Vid partiellt bortfall i boendeutgiftsvariabler ser ett imputeringsförfarande med jälp av registeruppgift, regressionsmodeller eller medelvärdesimputering. Publicering av statisti av uppgifter insamlade via HEK-intervjun ser vid två tillfällen, eftersom statistien baseras på preliminära respetive slutliga inomstuppgifter, vila är färdigställda vid olia tidpunter. Inomstuppgifter an därmed silja sig något mellan de båda publiceringarna. Statistien över boende oc boendeutgifter publicerades 15 december 2014, oc baseras på preliminära inomstuppgifter från Inomst- oc taxeringsregistret. Endast de svarande i HEK-intervjun ingår i boendeutgiftsstatistien. 20 februari 2015 publicerades inomstfördelningsundersöningen, som är baserad på den slutliga versionen av Inomst- oc taxeringsregistret Internationell rapportering Ingen internationell rapportering ser Planerade förändringar i ommande undersöningar HEK-insamlingen avseende inomstår 2013 är den sista HEKinsamlingen via intervju. Delar av statistien från HEK ommer att framställas utifrån registeruppgifter: Inomstfördelningsstatisti för usåll publiceras fortsättningsvis inom undersöningen Inomster oc satter, med start avseende inomstår Boendestatistien ersätts med en ny undersöning som eter Husållens boende, vilen publicerar registerstatisti med start för år SCB planerar ocså en urvalsundersöning för att samla in uppgifter om usållens boendeutgifter. Boendeutgiftsstatistien ommer att publiceras intermittent med början 2016, där statistien avser inomstår 2015.

6 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) 1 Översit 1.1 Observationsstoreter Målpopulationen för undersöningen utgörs av de ostusåll som fanns i Sverige den 31/12, Husållen består av personer som enligt gällande lagar oc förordningar sulle a varit folboförda i Sverige 31/12, Urvalspopulationen består av personer 18 år eller äldre, som var folboförda i Sverige 30/ Personer yngre än 18 år som bor i egna usåll sanas elt i undersöningen, se avsnitt 2.2 Urvalsförfarande. Undersöningen Husållens eonomi vill undersöa följande observationsstoreter: Objetgrupp/population Husåll Person Variabel Husålltyp Boendeform Lägenetstyp Trångboddet Inomst Boendeutgifter Region Husålltyp Boendeform Lägenetstyp Trångboddet Inomst Boendeutgifter Sysselsättning Region Ålder Kön Födelseland Vistelsetid i Sverige

7 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) 1.2 Statistisa målstoreter Nedanstående delpopulationer ingår i undersöningen. A, A0 oc så vidare änvisar till respetive population i tablån nedan. A. Individpopulationen, se avsnitt 1.1 Observationsstoreter. A0. Personer 0-19 år A1. Personer 18 år eller äldre A2. Personer 20 år eller äldre A3. Personer år A4. Personer 65 år eller äldre A5. Helårs- oc eltidsanställda år A6. Helårs- oc eltidsanställda utan näringsinomst år B. Husållspopulationen, se avsnitt 1.1 Observationsstoreter. B1. Kostusåll B1a. Kostusåll där usållsföreståndaren är 18 år eller äldre B1b. Kostusåll där usållsföreståndaren är år B1c. Kostusåll där usållet bor med äganderätt, bostadsrätt eller yresrätt i första and B2. Familjeenet B2a Familjeenet där usållsföreståndaren är 18 år eller äldre B2b Familjeenet enligt registret över totalbefolningen (RTB) C. Maropopulationen individpopulationen inlusive under året avlidna/utvandrade personer, se avsnitt 1.1 Observationsstoreter samt 2.2 Urvalsförfarande. D. Bostadsusåll från fol- oc bostadsräningen 1990 (FoB90) det vill säga bostadsusåll oc barn i åldern 0-17 år. Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper C År Fatorinomst arbete oc apital Satteplitiga transfereringar Sattefria transfereringar Satt oc allmänna egenavgifter Betalt underåll, återbetalt studielån Disponibel inomst Summor

8 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population A A A A Indelning i redovisningsgrupper Decilgrupper År Decilgrupper År År Gränsvärden År Gränsvärden Disponibel inomst inlusive reavinst per onsumtionsenet Disponibel inomst exl. reavinst per onsumtionsenet Disponibel inomst inl. reavinst per onsumtionsenet Disponibel inomst exl. reavinst per onsumtionsenet A År Disponibel inomst per onsumtionsenet Fatorinomst per onsumtionsenet A År Disponibel inomst per onsumtionsenet Fatorinomst per onsumtionsenet A A2 År Husållstyp Ålder År Husållstyp Ålder Kön Disponibel inomst per onsumtionsenet Disponibel inomst per onsumtionsenet Medelvärde Median Gini-oefficient Andel Medelvärde Median Gini-oefficient Andel Median Percentilgränser Gini-oefficient Andel Median Percentilgränser Gini-oefficient Andel Medelvärde Median Gini-oefficient Topp 10% Topp 1% Medelvärde Median Gini-oefficient Topp 10% Topp 1% Median Median

9 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population A A3 A A A A2 A A3 Indelning i redovisningsgrupper År Ålder År Socioeonomis grupp/ Sysselsättning År Födelseland Vistelsetid i Sverige År Region - Husållstyp - Ålder - Procent av medianvärdet för samtliga personer Husållstyp Ålder Kön Procent av medianvärdet för samtliga personer Ålder Procent av medianvärdet för samtliga personer Socioeonomis grupp/ Sysselsättning Procent av medianvärdet för samtliga personer Disponibel inomst per onsumtionsenet Disponibel inomst per onsumtionsenet Disponibel inomst per onsumtionsenet Disponibel inomst per onsumtionsenet Disponibel inomst per onsumtionsenet Disponibel inomst per onsumtionsenet Disponibel inomst per onsumtionsenet Disponibel inomst per onsumtionsenet Median Median Median Median Andel (radprocent oc olumnprocent) Andel (radprocent oc olumnprocent) Andel (radprocent oc olumnprocent) Andel (radprocent oc olumnprocent)

10 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper A Födelseland Vistelsetid i Sverige Disponibel inomst per onsumtionsenet Andel (radprocent oc olumnprocent) Procent av medianvärdet för samtliga personer A Region Ålder Procent av medianvärdet för samtliga personer Disponibel inomst per onsumtionsenet Andel (radprocent oc olumnprocent) A - Husållstyp - År - Husåll med låg resp. ög disponibel inomst Disponibel inomst per onsumtionsenet Andel A2 Husållstyp År - Disponibel inomst per onsumtionsenet Andel Husåll med låg resp. ög disponibel inomst Kön A Husållstyp År Disponibel inomst per onsumtionsenet Andel Husåll med låg resp. ög disponibel inomst Ålder A3 Socioeonomis grupp/ Sysselsättning Disponibel inomst per onsumtionsenet Andel År Husåll med låg resp. ög disponibel inomst

11 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population A A A3 A3 A5 A5 A5 Indelning i redovisningsgrupper Födelseland Vistelsetid i Sverige År Husåll med låg resp. ög disponibel inomst Region År Ålder Husåll med en låg resp. ög disponibel inomst År Kön År Kön År Kön År Ålder Kön Kvinnors arbetsinomst i % av männens År Socioeonomis grupp/ Sysselsättning Kön Disponibel inomst per onsumtionsenet Disponibel inomst per onsumtionsenet Arbetsinomst Heltidsarbete Arbetsinomst Arbetsinomst Arbetsinomst Arbetsinomst Andel Andel Andel Medelvärde Medelvärde Percentilgränser Ginioefficienten Andel (vinnor i procent av män) Median Median Andel (vinnor i procent av män)

12 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper B1a Husållstyp Disponibel inomst Median Ålder År B1a Husållstyp Disponibel inomst Median Ålder År Kön B1a Deciler Inomststrutur Disponibel inomst per onsumtionsenet Medelvärde B1a Deciler Inomststrutur Disponibel inomst per e efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån Andel B1a Husållstyp Inomststrutur Disponibel inomst per onsumtionsenet Medelvärde Ålder B1a Husållstyp Inomststrutur Ålder Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån Andel B1a Husållstyp Inomststrutur Disponibel inomst per onsumtionsenet Medelvärde Ålder Kön B1a Husållstyp Inomststrutur ÅldeKön Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån Andel B1a Inomststrutur Ålder Disponibel inomst per onsumtionsenet Medelvärde

13 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper B1a Inomststrutur Ålder Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån Andel B1b Inomststrutur Socioeonomis grupp/ Sysselsättning Disponibel inomst per onsumtionsenet Medelvärde B1b Inomststrutur Socioeonomis grupp/ Sysselsättning Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån Andel B1a Inomststrutur Födelseland Disponibel inomst per onsumtionsenet Medelvärde Vistelsetid i Sverige B1a Inomststrutur Födelseland Vistelsetid i Sverige Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån Andel B1A Inomststrutur Region Disponibel inomst per onsumtionsenet Medelvärde B1A Inomststrutur Region Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån Medelvärde

14 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper Boende oc boendeutgifter A A A0 A1 A1 B1 B1 B1 B1 B1 År Kön Ålder Region År Kön Ålder Upplåtelseform År Husållstyp År Kön Ålder Husållstyp År Kön Ålder Husållstyp År Husållstyp År Husållsstorle År Husållstyp Boendeform År Husållstyp Upplåtelseform År Region Upplåtelseform Lägenetstyp Boendeform Trångbodda Boendeform Boendeform Disponibel inomst per onsumtionsenet Boendeform Boendeform Bostadsarea per person Trångbodda Bebodda bostäder Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Median Andel Antal Andel Antal Medelvärde Andel Antal Andel Antal

15 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population B1 B1c B1c B1c B1c B1c B1c B1c Indelning i redovisningsgrupper År Region Upplåtelseform Lägenetstyp År Region Upplåtelseform Husållstyp År Region Upplåtelseform Husållstyp År Region Upplåtelseform Husållstyp År Region Upplåtelseform Husållstyp År Region Upplåtelseform Husållstyp År Upplåtelseform Husållstyp Lägenetstyp År Föreomst av bostadsbidrag Husållstyp Genomsnittlig bostadsarea per bostad Boendeutgift Bostadsbidrag Medelvärde Medelvärde Medelvärde Boendeutgiftsprocent Median Konsumtionsutrymme per onsumtionsenet Konsumtionsutrymme per person Disponibel inomst per usåll Konsumtionsutrymme per onsumtionsenet Median Median Median Medelvärde

16 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper B1c År Föreomst av bostadsbidrag Konsumtionsutrymme per onsumtionsenet Medelvärde Upplåtelseform B1c År Boendeutgift Medelvärde Upplåtelseform Husållstyp Lägenetstyp 1.3 Utflöden: statisti oc mirodata Statisti: Undersöningen ar två redovisningsområden; Inomstfördelningen samt Boende oc boendeutgifter. Pressmeddelanden oc tabeller publiceras på SCB:s webbplats På webbplatsen finns ocså statistien i Statistidatabasen (SSD), där tabelluttag an göras för ett antal variabler. Statistien sprids även i form av tabeller i Statistis årsbo för Sverige. Statistien ar tidigare publicerat i statistisa meddelanden; Boende oc boendeutgifter publicerades fram till oc med inomstår 2006 (serie BO23) oc Inomstfördelningen till inomstår 2008 (serie HE21). Mirodata: Slutregister från undersöningen lagras i SAS- oc SQL-miljö. Undersöningen ar genomförts varje år sedan Datamaterialet är användbart för år 1975, 1978 samt för åren Doumentation oc metadata Framställningen av statistiregistret oc statistien besrivs i Doumentation av statistien (SCBDOK). Statistiens valitet besrivs i innevarande doument, Besrivning av statistien (BaS). Detaljerad information om mirodata finns besrivet i Doumentation av mirodata (MetaPlus). Samtliga doumentationer finns på SCB:s webbplats, Varje år framställs en variabelbesrivning som inneåller information om population oc redovisningsgrupper, bagrunds- oc lassificeringsvariabler samt inomst- oc utgiftsvariabler. Det finns även doument med förtecningar över usålls- respetive individvariabler, som inneåller intervjuvariabler oc variabler från externa register.

17 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram oc ramförfarande Målpopulationen för undersöningen utgörs av de ostusåll som fanns i Sverige den 31/12, Husållen består av personer som enligt gällande lagar oc förordningar sulle a varit folboförda i Sverige 31/12, Eftersom det inte finns något usållsregister används ett individregister som ram för undersöningens urvalsdragning. Undersöningens rampopulation består av personer 18 år eller äldre som var folboförda i Sverige 30/9, Urvalsförfarande Rampopulationen ämtas från Registret över totalbefolning (RTB). Urvalet baseras på 30/9-versionen av RTB oc dras i november samma år som mätåret. Urvalet matcas senare mot 31/12-versionen av RTB, eftersom statistien sa avse 31/12. Urvalet är ett stratifierat obundet slumpmässigt urval (STOSU) utan återläggning. Urvalsstorleen ar under åren varierat mellan ca oc usåll. År 2013 drogs ungefär personer, med OSU (obundet slumpmässigt urval) inom varje stratum. För varje utvald person sapas ett förslag på usållssammansättning med jälp av RTB. Dessa personer bildade usåll oc det totala antalet personer i undersöningen uppgic till Rampopulationen är stratifierad oc stratifieringen ar varierat över åren. För att möjliggöra särredovisning av grupper med tillräclig god valitet bildar de separata strata. För HEK 2013 såg stratifieringen ut enligt följande: Individer 18- år (urval personer) Ensamstående med barn (urval personer) Personer som bor i bostadsrätt (urval personer) Avlidna/emigranter (urval 200 personer) Personer med apitalvinst >2,5 5 miljoner r (urval 10 personer) Personer med apitalvinst >5 10 miljoner r (urval 10 personer) Personer med apitalvinst >10 50 miljoner r (urval 10 personer) Personer med apitalvinst > 50 miljoner r (78 personer) De tre första grupperna utgör intervjuurval oc urvalspersonerna ontatas för en telefonintervju.

18 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) För att få maropopulationen att stämma överens med verligeten dras ett extra stratum med gruppen avlidna/emigranter, det vill säga de personer som ränas som övertäcning. Maropopulation används i uvudsa i FASIT-modellen för att unna simulera budget- oc fördelningseffeter av ändringar i satte- oc bidragssystem. Maropopulationen används även i redovisningen av marosummor. För personer som under inomståret redovisat stora apitalvinster vid försäljning av exempelvis värdepapper oc fastigeter görs ett tilläggsurval. Syftet med tilläggsurvalet är att öa säereten i sattningarna på inomstparametrarna. Urvalet av personer med stora apitalvinster delas in i fyra stratum beroende på storleen på apitalvinsten. Stratumet med de största apitalvinsterna totalundersös. Dessa stratum ingår inte i intervjun. 2.3 Mätinstrument Mätinstrumentet är ett intervjuformulär som används i en datorstödd telefonintervju. Intervjuformuläret finns som bilaga 2. Som bilaga 1 finns informationsbrevet (missivet) som sicas till usållen inför intervjun. 2.4 Insamlingsförfarande Uppgifter samlas in genom telefonintervjuer oc från SCB:s befintliga statistiregister. Intervju Insamlingen via intervju för undersöningsår 2013 genomfördes delvis av en extern atör. Intervjuerna genomfördes med datorstöd under januarimaj året efter inomståret. Frågor om usållets sammansättning oc boendeform avser förållandet den 31/12 inomståret, medan övriga frågor gäller ela inomståret. Frågor ring boendeutgifter ställs till dem som bott i sin bostad ela året. Vissa frågor ställs om alla personer i usållet. Det innebär att en del av frågorna besvaras i en indiret intervju. Intervjuarbetet är uppdelat i fyra undersöningsomgångar. Urvalet delas utifrån uppgifter från Fastigetstaxeringsregistret om boendeform (yreslägenet, bostadsrätt eller småus). Indelningen görs för att SCB vill intervjua personer i bostadsrätt oc småus först när de fått sin inomstdelaration, där de an ämta en del av de uppgifter som efterfrågas. Statistiregister SCB:s befintliga statistiregister svarar inte alltid mot statistiens beov. Ett exempel på detta är uppgifterna om usållets sammansättning i RTB. I telefonintervjun frågas efter usållets medlemmar oc an på så vis sapa ett usåll ring urvalspersonen.

19 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) För bortfallet används uppgifter från RTB. RTB-familjen an bestå av en ensamstående eller personer som är gifta med varandra (även registrerat partnersap). Eventuella barn till dessa personer som är folboförda på samma adress ingår ocså, oavsett barnets ålder. RTB-familjen an även bestå av sammanboende som ar gemensamma barn. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inga uppgifter för att sapa orreta usåll. Därmed ser en översattning av andelen ensamboende oc ensamstående usåll i bortfallet i HEK. För att ontrollera valiteten på andra vitiga variabler görs en avstämning mellan olia register. Kvaliteten på uppgifterna i SCB:s befintliga statistiregister bedöms vara bra. 2.5 Databeredning Intervju I samband med intervjun i WinDATI bruar det genomföras ontroller av logisa samband oc av rimligeten i svaren års insamling ar inte genomförts i WinDATI, vilet ar medfört att ontroller av svarens rimliget oc logisa samband inte unnat utföras på samma sätt som tidigare. Efter avslutad intervju ser ett antal ontroller av intervjumaterialet. Bland annat stäms de insamlade uppgifterna av mot uppgifter från administrativ register, vilet ibland resulterar i ändringar av insamlade uppgifter. Kodning efter avslutad intervju omfattar främst följande: Nivålassificering av utbildning. HEK-oden överensstämmer med Svens utbildnings- nomenlatur SUN2000. Näringsgren för det arbetsställe intervjupersonen arbetar vid odas (2-siffrigt) efter samma regel som tillämpas i SCB:s arbetsraftsundersöningar (AKU). Denna odning är anpassad till standard för svens näringsgrensindelning (SNI). Yresbenämning från intervjun dataregistreras alfabetist oc matcas mot en lista med yresbenämningar där varje benämning odsatts enligt SSYK (4-ställigt).Koderna för SSYK lisom SNI finns utlagda på SCB:s webbplats. Socioeonomis grupp bygger uvudsaligen på uppgift om yre/befattning, nuvarande eller tidigare. Klassificeringssystemet utarbetades 1974 av en av SCB tillsatt arbetsgrupp. Därefter ar systemet utvärderats oc reviderats. Se meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1982:4, SCB. Enligt reglerna an de som inte förvärvsarbetar (bland annat emarbetande oc pensionärer) antingen särredovisas eller redovisas tillsammans med de förvärvsarbetande efter mae/maas yre eller efter eget tidigare yre.

20 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Gransning oc bearbetning av data Omfattande ontroller görs där de sapade variablerna bland annat stäms av mot uppgifterna från SCB:s befintliga statistiregister. SCB:s befintliga statistiregister används om möjligt för jälp vid imputering vid partiellt bortfall för främst boende- oc boendeutgiftsvariabler. Om en lösning inte an ittas via register görs regressions- eller medelvärdesimputering. I samband med bearbetning oc ontroll av usållen, efter avslutad intervjuinsamling, ompletteras de usåll som ingår i urvalet i föreommande fall med barn som fötts under året. Boendeutgiften beränas på olia sätt för de olia upplåtelseformerna. För att göra jämförbareten så god som möjligt försöer SCB sapa en boendeutgift som inneåller motsvarande delar för de olia upplåtelseformerna. Beräningen utgår från yresrättens yra oc vad som ingår i denna. För bostadsrätt oc äganderätt summeras utgifter som usållet aft för sådant som motsvarar vad som ingår i yresrättens yra, exempelvis uppvärmning, ränteutgift oc utgift för sopämtning. Hyres-/avgiftsuppgiften sa inludera ostnader för vatten/avlopp, sopämtning, sotning. I de fall yran/avgiften inte inneåller avgift för VA/Sopämtning/Sotning sa den läggas till yran/avgiften. Om garage/bilplats ingår i yran används scablon för att räna bort utgiften från yran. I de fall möbler ingår dras en scablon för möbelyra av från månadsyran. Till dem som svarat att man bor i studentboende ställs en fråga om ur många månader yra betalats. I de fall yran betalats för färre än 12 månader justeras månadsyran ner till att vara 1/12 av årsyran.

21 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) 3 Statistis bearbetning oc redovisning 3.1 Sattningar: antaganden oc beräningsformler Grundläggande antaganden I redovisningen av inomstfördelningsstatistien används elårsusåll oc usåll som ar en disponibel inomst sild från noll. Helårsusåll utgörs av de personer som var folboförda vid såväl årets början som dess slut. Husållen sa ocså a en disponibel inomst sild från noll för att ingå i redovisningen. Denna avgränsning görs för att minimera den övertäcning som finns, se 2.1 Ram oc ramförfarande. I HEK finns två definitioner av usåll; ostusåll oc familjeenet. Kostusåll är uvudbegrepp oc används i statistien över inomstfördelning oc boende oc boendeutgifter. Ett ostusåll utgörs av alla personer som 31/12, 2013 bodde i samma bostad oc ade gemensam "usållning". Inneboende ingår inte i ostusållet. Ett ostusåll an bestå av flera familjeeneter. En familjeenet omfattar en eller två vuxna som är gifta/sammanboende samt eventuella barn under 18 år. Ett emmavarande barn som är 18 år eller äldre bildar en egen familjeenet. Familjeenet används främst av SCB:s mirosimuleringsmodell FASIT, där delar av HEK utgör basmaterial. Personer som är tillfälligt borta, men som förväntas återomma, ingår i usållet. Barn som bor lia mycet os båda föräldrarna sa ingå i det usåll som intervjuas. Institutionsusåll ingår inte i redovisningen, då deras inomst- oc utgiftsförållanden inte är jämförbara med övriga usåll. Personer som är 65 år eller äldre oc bor i särsilt boende ingår doc. När usållens utgifter för boendet sa besrivas görs en avgränsning till boende med äganderätt, bostadsrätt oc yresrätt i första and. Vid redovisning av boendeutgifter ingår inte usåll i andelslägenet, i egen yresfastiget, i småus på ägd jordbrusfastiget, med andraandsontrat, inneboende, särsilt boende, studentbostad, usåll som yr möblerat samt de som inte ar bott i bostaden ela året. Puntsattningar oc onfidensintervall ar beränats med jälp av ett av SCB:s egenutveclade estimationsprogram EXTRACT. I bagrunden av EXTRACT ligger CLAN97 oc ETOS2 för beräningen av estimatens medelfel. Ytterligare bearbetningar görs i EXCEL för att sapa de tabeller som sedan publiceras på SCB:s webbplats, se avsnitt 1.3 Utflöden: statisti oc mirodata.

22 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) För målstoreter definierade utifrån variabler för vila SCB sanar registerinformation baseras sattningarna på den variabelinformation som finns tillgänglig för de svarande. För målstoreter definierade utifrån variabler för vila information finns tillgänglig i SCB:s register finns två möjligeter. I de fall då registerinformation an användas, eventuellt som omplement till insamlad svarsinformation, för indelning i redovisningsgrupper, utnyttjas variabelinformation för samtliga objet i urvalet i sattningsförfarandet. I övriga fall baseras sattningarna på den variabelinformation som finns tillgänglig för de svarande. Insamlingen avseende år 2013 genomfördes av en extern atör, vilet fått viss pratis påveran. Bland annat ar man frångått den ritade bortfallsuppföljningen oc i stället förlängt den ordinarie insamlingsperioden. Årets insamling ar inte genomförts i WinDATI, vilet medfört att ontroller av svarens rimliget inte unnat utföras på samma sätt som tidigare. Detta ar medfört en något ögre andel partiellt bortfall. Troligen ar detta endast en liten påveran på statistiens jämförbaret Storeter definierade som totalsummor Låt U betecna mängden av de stratum ( = 1,2, 3 ). Låt vidare HH usåll som är identifierbara utifrån de sammanlagt N personer som tillör urvalsramen i U betecna mängden av de N HH 3 N = 1 N = personer som ingår i urvalsramen 3 U = U. Slutligen, för usåll i U HH, låt = 1 U i betecna mängden av de N i personer som utgör usållet oc låt betecna mängden av de N i N i personer i usållet som är valbara utifrån urvalsramen U. Låt y betecna den variabel som är av intresse oc låt y betecna variabelns värde för person. Då målobjeten utgörs av usåll gäller att den total för variabeln y som an sattas ges av: t yhhd där: t yi oc: I di = I di i U HH = y U i t yi = Totalsumman för variabeln y i usåll i 1 om usåll i tillör redovisningsgrupp d = 0 annars U i

23 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Den total som an sattas då målobjeten utgörs av personer ges av: t = yind t d y di i U HH där: t ydi med: I d = I d U i y = Totalsumman för variabeln y för de medlemmar i usåll som tillör redovisningsgrupp d 1 om person tillör redovisningsgrupp d = 0 annars i Beräningsformler vid sattning av totalsummor För att satta storeterna t yhh d respetive t yind d dras, vilet ocså besrivs i avsnitt 2.2 Urvalsförfarande, enligt urvalsdesignen OSU-UÅ ett urval s om n personer från de N personer som tillör i urvalsramen i stratum ( = 1,..., 5 ). I stratum erålls slutligen svar från m av de n personer som tillör urvalet s ( = 1,..., 5 ). Mängden svarande i stratum betecnas r ( = 1,..., 5 ). Av avsnitt 2.2 Urvalsförfarande framgår även att urvalet i HEK är ett nätversurval. Under den urvalsdesign som används ar inte alla usåll som tillör mängden U HH samma sannoliet att inluderas i ett urval. Denna sannoliet är nämligen en funtion av ur många personer i ett usåll som är valbara utifrån urvalsramen. Något förenlat gäller att ju fler valbara personer som finns i ett usåll, desto större cans är det att usållet inluderas i ett urval. Genom att använda en nätversvit vid sattningsförfarandet beatas detta fatum. I HEK ges nätversviten för person U av: a = i n( ) / N n / N ( l) l U i ( ) ( ) ( l) där () oc i () betecnar det stratum respetive det usåll som person tillör.

24 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Beräningsformler då variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet Då information för samtliga objet i urvalet utnyttjas, används Horvitz- Tompson estimator för att satta totalerna ovan. Låt w = Na / n för s ( = 1,2, 3). Storeten t yhh d sattas med: t ˆ yhh d = 3 = 1 s w medan storeten t ˆ yind d = 3 = 1 s I w t t di( ) yi( ) t yind d sattas med: y i( ) d Förutsatt att inga mätfel existerar är ovanstående estimatorer väntevärdesritiga. Estimatorernas varians sattas med: Vˆ(ˆ t yhh d ) respetive: Vˆ(ˆ t yind d ) = 3 = 1 = 3 = 1 N n N n 2 2 n 1 N n 1 N s s a I a t t di( ) yi( ) y i( ) d n n s s a 1 a 1 t I y i( ) d t di( ) yi( ) / n 2 / n Sattningsförfarande för storeter definierade utifrån övriga statistisa mått Medelvärden Då målobjeten utgörs av usåll gäller att usållsmedelvärdet för variabeln y i redovisningsgrupp d ges av: I di y i U HH U i y HH = = d I Notera att om di i U HH t N z = / yhhd HHd 1 Ni för U i så gäller att z = 1 för alla i U HH, U i vilet i sin tur innebär att t zhh = N d HH d. Således gäller att nämnaren i uttrycet för y HH d an betratas som en storet definierad som en totalsumma.

25 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Då målobjeten utgörs av personer gäller att personmedelvärdet för variabeln y i redovisningsgrupp d ges av: y INDd I = d i U HH U i I y d i U HH U i t = N yindd INDd Notera att om z = 1 för alla så gäller att t zind = N d IND d, det vill säga även nämnaren i uttrycet för yind d an betratas som en storet definierad som en totalsumma. I HEK sattas ovanstående medelvärden med: tˆ yhh tˆ d yind yˆ d HH = respetive: yˆ d IND = Nˆ d HH N ˆ d INDd. Varianserna för estimatorerna ŷ HH d oc erålls då formeluttrycen för ŷ HH d oc Taylorutvecling av första ordningen. ŷ IND d sattas utifrån uttryc som ŷ IND d approximeras genom För mer information om ur variansestimatorer erålls med jälp av Taylorutvecling av första ordningen, se till exempel apitel 5.5 i Särndal, Swensson, Wretman Percentiler oc percentilgruppstotaler Då målobjeten utgörs av usåll, låt: F HHd ( t) = I di i U HH N I{ t yi HHd t} där I { } är en indiatorfuntion sådan att: 1 I { A} = 0 om villoret A är uppfyllt annars 1 Särndal, C.E., Swensson, B. oc Wretman, J.H. (1992). Model Assisted Survey Sampling. New Yor: Springer-Verlag

26 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Funtionen FHH d (t) anger andelen usåll i redovisningsgrupp d vars usållstotal inte överstiger det numerisa värdet t. Låt t dp betecna det värde för vilet FHH d ( tdp ) = p ; för 100 p % av usållen i redovisningsgrupp d gäller att usållstotalen inte överstiger det numerisa värdet t dp. Talet t dp benämns den p :te percentilen i redovisningsgrupp d. Då målobjeten utgörs av individer, låt: F INDd ( y) = I d i U HH U i N I{ y INDd y} Funtionen FIND d (y) anger andelen personer i redovisningsgrupp d vars variabelvärde inte överstiger det numerisa värdet y. Låt y dp betecna det värde för vilet FIND d ( ydp ) = p, det vill säga för 100 p % av personerna i redovisningsgrupp d gäller att variabelvärdet inte överstiger det numerisa värdet y dp. Talet y dp benämns den p :te percentilen i redovisningsgrupp d. Eftersom såväl FHH d (t) som FIND d (y) är definierade som voter av totalsummor, sattas de genom att totalsummorna ersätts med motsvarande estimatorer. Om variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet ges en estimator för t dp av: tˆ dp min{ ˆ ( ) ( ( )) oc H = ti FHH ti p medan: tˆ dp t d = 1 min{ ˆ ( ) ( ( )) oc H = ti FHH ti p t d s } r } = 1 används om enbart variabelinformation på svarsmängdsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet. På motsvarande sätt sattas y dp med: yˆ dp = min{ y y Fˆ IND d ( y ) p oc H = 1 l s U om variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet, medan: yˆ dp = min{ y y Fˆ IND d ( y ) p oc H = 1 l r U används om enbart variabelinformation på svarsmängdsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet. i( l) i( l) } }

27 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Vid sattning av storeter i HEK som utnyttjar redovisningsgrupper definierade från percentilmått används sattade percentiler enligt ovan för att sapa redovisningsgruppsindelningen. För estimatorer av percentiler beränas inga variansestimat Bortfallsompensation Svarsbortfall, vanligen förortat till bortfall, uppstår när värden på en eller flera observationsvariabler (registervariabler eller intervjufrågor) i en undersöning inte an inämtas. Sanas alla värden för en person är det frågan om objetsbortfall, medan det andlar om partiellt bortfall då det enbart sanas vissa värden. Undersöningsår ar en ritad bortfallsuppföljning genomförts för att minsa de snedvridande effeterna av bortfallet. Insamlingen för undersöningsår 2013 genomfördes av en extern atör, som i stället förlängde insamlingsperioden för att minsa bortfallsnivån Kalibrering Föreomsten av bortfall medför alltid en öning av urvalsfelet. Om de ice-svarande objeten dessutom systematist avvier från de svarande beträffande de variabler som undersös tillommer ytterligare ett fel. Storleen av detta fel, som är av systematis natur oc benämns bortfallssevet eller bortfallsbias, an i pratien inte vantifieras. Ofta an man doc reducera de fel som bortfall ger uppov till genom att utnyttja jälpinformation i form av registervariabler. Kalibrering av viter är en i detta sammanang både effetiv oc flexibel metod. För mer information, se till exempel Lundström 1997; Lundström oc Särndal 1999, Om den jälpinformation som finns tillgänglig samvarierar väl med de utvalda objetens svarsbenägenet, an man förvänta sig att bortfallsbiasen reduceras genom utnyttjandet av jälpinformationen. Samvarierar jälpvariablerna dessutom till betydande del med vitiga undersöningsvariabler, bör utnyttjandet av jälpinformationen ytterligare reducera bortfallsbiasen samtidigt som även urvalsfelet reduceras. Då endast variabelinformation för r utnyttjas i sattningsförfarandet, sattas totalerna t yhh d oc t yind d utifrån estimatorer som utnyttjar alibrerade viter. Vid val av jälpinformation bör man välja den på så sätt (i) (ii) (iii) att den samvarierar med svarsbenägeneten att den samvarierar med (vitiga) undersöningsvariabler att den avgränsar (vitiga) redovisningsgrupper. 2 Lundström, S. (1997). Calibration as a standard metod for treatment of nonresponse. Dotorsavandling, Stocolms universitet. Lundström, S. oc Särndal, C.E. (1999). Calibration as a standard metod for treatment of nonresponse. Journal of Official Statistics, 15, Lundström, S. oc Särndal, C.E. (2001). Estimation in te Presence of Nonresponse and Frame Imperfections. SCB.

28 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Om personerna i bortfallet siljer sig från de svarande med avseende på undersöningsvariablerna an sattningar som grundar sig på enbart de svarande bli seva. Om exempelvis de svarande till ögre andel bor i yresrätt än de som inte svarat finns ris för översattning av usåll boende i yresrätt. För att försöa reducera eventuella bortfallsseveter ar viter beränats med jälp av alibrering. Storleen på varstående seveter orsaade av bortfall är svåra att mäta. Efter en sammanvägning av analysen ring de tre riterierna ovan (i-iii) samt efter ontroll av viternas fördelning används jälpvetorn besriven i tabellen. Uppgifterna i jälpvetorn för en viss variabel an vara antal personer med värde på den variabeln oc/eller totalen för den variabeln. I tabellen mareras vilen typ av uppgift som används. Hjälpvariabel (lasser) Ålderslass (11) Kön H-region (7) Antal personer X X X Antal månader Totalen Eonomis bistånd X X X Barnbidrag X X Underållsstöd X X Föräldrapenning vid födelse X X Föräldrapenning vid tillfällig vård av barn X X Bostadsbidrag X X Bostadstillägg till pensionärer X X Sjupenning X X Arbetsmarnadsstöd (A-assa) X X Studiestöd X X Löneinomst (5) X X Födelseland (5) Invandringsår (3) Husållstyp/familjetyp (8) X X X

29 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Låt x betecna den jälpvetor som sapas utifrån jälpvariablerna. Storeten yhh d t sattas med: = = 3 1 ) ( ) ( ˆ r yi di yhh d t I w t medan storeten yind d t sattas med: = = 3 1 ) ( ˆ s i y yind d d t w t där m a g N w / = för r ( 3 = 1,2, ). Viten g, som är den alibreringsvit som erålls då jälpinformationen används för alibrering, ges av: ) ( ) ( ) ( 3 1 ) ( 1 xi r xi xi r xi x a m N a m N g t t t t t = = + = där = U i xi x t oc x t avser samtliga ostusåll i Sverige oc därför ämtas från Registret över totalbefolningen (RTB) eller från Inomst- oc taxeringsregistret (IoT). Ovanstående estimatorers varians sattas med: = = / 1 ) ˆ(ˆ r r HH HH yhh m m u u N m m N t V d d d respetive: = = / 1 ) ˆ(ˆ r r IND IND yind m m u u N m m N t V d d d där: ) ˆ ( ) ( ) ( ) ( d d HH xi yi di HH t I a g u B t = med: = = = 3 1 ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ˆ r yi di xi r xi xi HH d t I a m N a m N t t t B oc: ) ˆ ( ) ( ) ( d d d IND xi i y IND t a g u B t = med: = = = 3 1 ) ( ) ( ) ( ) ( ˆ r i y xi r xi xi IND d d t a m N a m N t t t B

30 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Imputering Utöver alibrering används imputering för att ompensera för bortfallet. Imputering används för vissa boendevariabler bland annat usållstyp oc uppvärmning. Imputeringen av usållstyp baseras på registeruppgifter för usållssammansättning, vilet bidrar till att antalet ensamboende oc ensamstående med barn översattas (oc antalet sammanboende par undersattas). Vid redovisning av variabler som finns i SCB:s befintliga statistiregister används uppräningen utan jälpinformation baserad på ela urvalet. För variabeln arbetstid oc de besrivande boendevariablerna används imputeringsmetod för bortfallsompensation. Metoden tas fram med jälp av statistist förutbestämda regler tillsammans med registervariabler samt inomna värden från intervjun Gini-oefficienten Gini-oefficienten är ett mått som används för att redovisa ur stor spridningen är i en inomst- eller förmögenetsfördelning. Koefficienten, som beränas utifrån den så allade Lorenz-urvan, är ett ojämlietsmått. Förutsatt att den variabel som studeras endast an anta ice-negativa värden, gäller att Gini-oefficienten definitionsmässigt antar ett värde mellan 0 oc 1, diagram 1. Då gäller att ju ögre värde oefficienten antar, desto mer ojämli är den fördelningen som studeras. Diagram 1. Lorenz-urvan Gini- oefficienten är den rosa ytans andel av ela triangeln. Då målobjeten utgörs av usåll definieras storeten Gini-oefficient för redovisningsgrupp d som: G HHd = I di dj i U HH j U HH 2N I t t yi HHd yhhd t yj

31 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) medan definitionen då målobjeten utgörs av individer ges av: G INDd = i U HH j U HH Ui l U j 2N I t d I dl INDd yindd y y l Om variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet ges en estimator för G av: HH d G ˆ HHd där: = 3 = 1 s I di( ) 2Fˆ tˆ * HHd yhhd ( t yi( ) ) w t yi( ) 1 Fˆ * HHd ( t medan: yi( ) ) = 3 = 1 l s I di( l) w [ I{ t l yi( l) < t Nˆ yi( ) HHd } + I{ i( l) = i( )}/ 2] G ˆ HHd där: = 3 = 1 r I di( ) 2Fˆ tˆ * HHd yhhd ( t yi( ) ) w t yi( ) 1 Fˆ * HHd ( t yi( ) ) = 3 = 1 l r I di( l) w [ I{ t l yi( l) < t Nˆ yi( ) HHd } + I{ i( l) = i( )}/ 2] används om enbart variabelinformation på svarsmängdsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet. På motsvarande sätt sattas G IND d med: G ˆ INDd där: = 3 w l = 1 l s U i ( l ) 2I tˆ d yindd Fˆ * INDd ( y ) y 1 Fˆ 3 wl I dl [ I{ yl < y} + I{ l = * = 1 l s l U i ( l ) IND ( y d ) = Nˆ INDd }/ 2] om variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet, medan:

32 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) G ˆ INDd där: = 3 w l = 1 l r U i ( l ) 2I tˆ d yindd Fˆ * INDd ( y ) y 1 Fˆ 3 wl I dl [ I{ yl < y} + I{ l = * = 1 l r l U i ( l ) IND ( y d ) = Nˆ INDd }/ 2] används om enbart variabelinformation på svarsmängdsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet. Varianserna för ovanstående estimatorer av Gini-oefficienten sattas med jälp av den variansestimator som ges i Tabell 4.1, s , i Sandström, Wretman oc Waldén (1985) Redovisningsförfaranden De bagrunds- oc lassificeringsvariabler som ämtas från intervjun oc SCB:s befintliga statistiregister används för att bilda redovisningsgrupper. Den uvudsaliga redovisningen av inomstfördelningen görs för personer oc usåll (ostusåll oc familjeenet). Eftersom statistien visar inomster oc utgifter för inomståret används elårspopulationen, det vill säga de personer som var folboförda i Sverige både 1/1 oc 31/12. Institutionsusåll ingår inte i redovisningen, då deras inomst- oc utgiftsförållanden inte är jämförbara med övriga usåll. Personer som är 65 år eller äldre oc bor i särsilt boende ingår doc Konfidensintervall Osäeretsintervall beränas enligt formeln puntsattning ± 1,96 * (sattning av estimatorns medelfel) där såväl punt- som medelsfelssattning beränas med jälp av ett av SCB egenutveclat program, EXTRACT. Under förutsättning att sticprovsstorleen är stor samt oc (i) (ii) (iii) att den estimator som används är approximativt väntevärdesritig, det vill säga ice-sev att estimatorns varians endast beror av samplingsvariansen oc bortfallsvariansen att de registervariabler som används i alibreringen uppfyller de tre riterierna 3 Sandström,. A., Wretman, J.H. oc Waldén, B. (1985). Variance estimators of te Gini coefficient - probability sampling. Promemorior från P/STM nr. 17, SCB.

33 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) gäller att sannolieten är ca 95 procent att man med det använda urvalsoc sattningsförfarandet eråller ett intervall som täcer in den söta storeten. Naturligtvis är inte samtliga ovanstående förutsättningar perfet uppfyllda i pratien. Även om jälpvariablerna är lot valda ommer estimatorn att vara beäftad med viss sevet, delvis till följd av varstående bortfalls- oc täcningsfel men ocså till följd av andra fel av systematis aratär. Vidare är det troligt att estimatorns varians undersattas. Utöver samplingvariansen oc bortfallsvariansen tillommer även ett variansbidrag från andra osäeretsällor av slumpmässig natur, men vanligtvis an endast en del av detta variansbidrag fångas upp av den variansestimator som används. Tyvärr är det inte möjligt att avgöra i vilen utsträcning avvielser från förutsättningarna ovan föreligger oc vila effeter dessa avvielser får för tolningen av de osäeretsintervall som presenteras i termer av fatis onfidensgrad. En reommendation är doc att vara försitig med att tola de presenterade intervallen som regelrätta onfidensintervall Konsumtionsenetssalan För att göra jämförelser av exempelvis disponibel inomst mellan olia typer av usåll används ett vitsystem där inomsten relateras till usållets sammansättning. Den disponibla inomsten divideras med den vit som gäller för usållet. Vitsystemet redovisas nedan. Tabell 1Evivalenssalan/onsumtionsenetssalan Ensamboende oc första vuxna i ett samboförållande 1,00 Andra vuxen i samboförållande 0,51 Ytterligare vuxen 0,60 Första barnet 0-19 år 0,52 Andra oc påföljande barn 0-19 år 0,42 Ovanstående sala är baserad på Svens onsumtionsenetssala som föreslogs i utredningen om Förbättrad statisti om usållens inomster, SOU 2002:73. Efter disussioner med olia användare ar SCB beslutat att använda denna reviderade version av Svens onsumtionsenetssala.

34 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Disponibel inomst per onsumtionsenet (e) är uvudredovisningen för personer. Disponibel inomst per e an ses som en indiator på den eonomisa välfärd som ett usåll förfogar över. Alla personer i ett usåll ar tillgång till denna eonomisa välfärd eller eonomisa standard. Genom att redovisa usållets disponibla inomst per e på alla individer i ett usåll an man ocså visa fördelningen av den eonomisa standarden för ela befolningen. Detta är en reommenderad metod 4 som ofta används i forsarvärlden oc ocså i den statisti som tas fram inom EU oc andra nationella statistibyråer Indelningar Den regionala indelningen för den officiella inomstfördelningsstatistien omfattar Stor-Stocolm, Stor-Göteborg, Stor-Malmö, Övriga ommuner med fler än invånare samt Övriga ommuner med mindre än invånare. I den officiella statistien över boendeform oc boendeutgifter redovisas regionerna Stor-Stocolm, Stor-Göteborg, Övriga ommuner med fler än invånare samt Övriga ommuner med mindre än invånare. Vid redovisning av boendeutgifter används upplåtelseform för att sapa redovisningsgrupperna äganderätt, bostadsrätt oc yresrätt i första and. Statistien Husållens boende, redovisar individstatisti även på ommunnivå Publicering Statistien publiceras på SCB:s webbplats, Specialbearbetningar av grundmaterialet går att beställa från SCB. I vissa fall måste en prövning se av seretessäl, innan materialet an lämnas ut. 4 Expert Group on Houseold Income Statistics - Te Canberra group, Final Report and Recommendations, Ottawa 2001, ISBN , Sid 41

35 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produtionsversioner I det är doumentet (SCBDOK) ar framtagningen av nedanstående slutliga observationsregister besrivits. Register Registervariant Husållens eonomi Individer Registerversion 2013 Register Registervariant Husållens eonomi Kostusåll Registerversion 2013 Register Registervariant Registerversion Husållens eonomi Kostusåll Boendestatisti Fortsatt doumentation, av registrens detaljerade inneåll, finns på SCB:s webbplats, Där besrivs alla variabler oc värdemängder med mera. Klica dig fram med jälp av namnen på Register, Registervariant oc Registerversion som är angivna i ovanstående tabell. 4.2 Ariveringsversioner Arivering är ännu inte atuellt. 4.3 Erfareneter från senaste undersöningsomgången Inga nya erfareneter framom under senaste undersöningsomgången.

36 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89) Bilaga 1. Informationsbrev (missiv)

37 Statistisa centralbyrån SCBDOK (89)