Balansstatistik (BAST)

Transkript

1 Statistisa centralbrån SCDOK (26) alansstatisti (ST) Kvartal 2014 NV0103 Innehåll 0 llmänna uppgifter Ämnesområde Statistiområde SOS-lassificering Statistiansvarig Statistiproducent Uppgiftssldighet Seretess och regler för behandling av personuppgifter Gallringsföresrifter EU-reglering Sfte och histori Statistianvändning Uppläggning och genomförande Internationell rapportering Planerade förändringar i ommande undersöningar Översit Observationsstorheter Statistisa målstorheter Utflöden: statisti och mirodata Doumentation och metadata Uppgiftsinsamling Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mätinstrument Insamlingsförfarande Databeredning Statistis bearbetning och redovisning Sattningar: antaganden och beräningsformler Redovisningsförfaranden Slutliga observationsregister Produtionsversioner riveringsversioner Erfarenheter från senaste undersöningsomgången... 24

2 Statistisa centralbrån SCDOK (26) 0 llmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: 0.2 Statistiområde Statistiområde: Näringsversamhet Näringslivets strutur 0.3 SOS-lassificering Tillhör (SOS) Ja För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistien (2001:100). 0.4 Statistiansvarig Mndighet/organisation: Statistisa centralbrån, SC Postadress: Örebro esösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Marcus Lundgren Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistiproducent Mndighet/organisation: Statistisa centralbrån, SC Postadress: Örebro esösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Marcus Lundgren Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftssldighet Uppgiftssldighet föreligger enligt lagen om den officiella statistien (SFS 2001: 99) och SC-FS 2012: Seretess och regler för behandling av personuppgifter I mndigheternas särsilda versamhet för framställning av statisti gäller seretess enligt 24 ap. 8 offentlighets- och seretesslagen (2009:400). 0.8 Gallringsföresrifter Inomna blanetter gallras med stöd av R-MS 1998:7. Efter hur lång tid?

3 Statistisa centralbrån SCDOK (26) 0.9 EU-reglering ES 95, European Sstem of ccounts 1995 str Finansräensaperna och påverar därmed även denna undersöning Sfte och histori Statistien sall dels belsa de ice-finansiella företagens betdelse på olia finansiella marnader genom att visa storleen på och förändringarna av företagens finansiella tillgångar och sulde och dels förse finansräensaperna med underlag för vartalsvisa beräningar av företagssetorns finansiella sparande. alansstatistien (ST) startade år Från starten och till och med år 1990 omfattade ST samtliga poster i företagens balansräning. Därefter omfattade statistien endast de balansposter som avsåg finansiella tillgångar och sulder. Efter en gemensam översn av balansstatistien och statistien över företagens utländsa tillgångar och sulder (FUTS), vilet bland annat föranleddes av rav från Eurostat på finansräensaperna, fic statistien n utformning från och med första vartalet Tidigare gjordes balansstatistien med ett cut-offurval. De 600 företag som hade störst finansiella tillgångar ingic i statistien och ingen uppräning gjordes till hela den ice-finansiella setorn. Numera väljs ett slumpmässigt urval av företag och genom uppräning sattas hela setorn med undantag av de allra minsta företagen. åde ativa och inativa företag är med i populationen. ndra förändringar från och med första vartalet 1997: - utlandsposte med undantag för utländsa handelsredite har förts över till balansstatistien från tidigare FUTS; - ställningsvärdena är nu marnadsvärderade (tidigare vanligtvis boförda värden); - transationer/ värdeförändringar finns redovisade; - ett antal na variabler har tillommit och andra har tagits bort. År gjordes en översn av både blanett och metod där stora valitetsbrister onstaterades. Ett stort problem i balansstatistien är att den innehåller många olia variabler vilet gör det svårt att hitta en effetiv design. Vissa variabler föreommer hos de flesta företag men andra föreommer bara hos några få, och de flesta variablerna är lågt orrelerade med varandra. Det går inte att förbättra en variabel utan att det blir onsevenser för en annan. Urvalen har varit för små för att unna få tillräcligt många föreomster på respetive variabel och det gör sattningarna instabila. Även ramen, med en cut off-gräns på 30 mnr i summa finansiella tillgångar och sulde bedömdes täca en alltför liten del av den tänta målpopulationen. Framförallt vanligt föreommande variabler såsom bantillgodohavanden och lån blev raftigt undersattade på grund av undertäcningen. Eftersom finansieringen var oförändrad beslutades att resurserna sulle samlas till ett vartal för att förbättra sattningarna vid ett tillfälle om året. Den na metoden innebär att urvalet det första vartalet utöas raftigt och minsas till

4 Statistisa centralbrån SCDOK (26) enbart de största företagen övriga vartal. Utveclingen för de mindre företagen modellsattas. För att förbättra ramen säntes cut-off gränsen och i populationen ingår från och med 2012 ativa och inativa ice-finansiella företag med finansiella tillgångar/sulder på minst 5 miljoner ronor. Setor 130, filialer till icefinansiella företag i utlandet lades till. Den totala populationen för 2012 var företag, en öning från cira företag Statistianvändning nvändare är framför allt de vartalsvisa finansräensaperna. Dessa i sin tur används av Finansdepartementet, Konjunturinstitutet, nationalräensaperna på SC och Risbanen. Även baner och andra finansiella företag är användare Uppläggning och genomförande Som urvalsram används SC:s företagsdatabas (FD), det senaste STurvalet, senaste tillgängliga SRU (Standardiserade RäensapsUtdrag) från Satteveret samt tabeller från SC:s atieägarstatisti. lla företag med minst 6,2 miljarder ronor i finansiella tillgångar/sulder ingår i urvalet samt de företag som i Risbansuppdraget redovisat utlandsposter överstigande 2 miljarder ronor. Urvalet är stratifierat och för det första vartalet 2014 ingår företag. Övriga vartal ommer endast de 401 största företagen att undersöas medan de mindre företagen ommer att modellsattas. Från och med urvalet för 2004 används SC:s sstem för samordnade företagsurval, SMU, för att dra urval. Uppgifterna samlas in via SC:s eletronisa statistiinsamlingsvertg, SIV. De företag som inte vill lämna uppgifter via SIV an istället välja att flla i en pappersblanett eller en excelblanett. SC har fått i uppdrag av Risbanen att undersöa vissa utlandsposter med full landfördelning samt fördelning mellan SEK och utländs valuta. Risbanen använder dessa uppgifter som underlag i etalningsbalansen. Undersöningen gjordes för första gången för vartal för att läna ihop de siffror SC får in med de uppgifter som Risbanen har. Uppdraget sattes sedan i full drift från och med vartal och omfattar samma population som ST Internationell rapportering Ingen internationell rapportering görs Planerade förändringar i ommande undersöningar Inga förändringar är planerade.

5 Statistisa centralbrån SCDOK (26) 1 Översit 1.1 Observationsstorheter I populationen ingår ice-finansiella företag (juridisa enheter) som tillhör setor 110 (ice-finansiella företag), 120 (statliga affärsver) och 130 (filialer till icefinaneiella företag i utlandet) med finansiella tillgångar/sulder på minst 5 miljoner ronor. Stiftelser ingår inte i populationen (juridis form 71 familjestiftelser och 72 övriga stiftelser och fonder). Som urvalsram används SC:s företagsdatabas (FD), det senaste ST-urvalet, senaste tillgängliga SRU (Standardiserade RäensapsUtdrag) från Satteveret samt tabeller från VPC (Värdepapperscentralen). Uppgifterna som samlas in sa avse det företag som valts ut och inte eventuell oncern. åde inativa och ativa företag ingår. För att se vila variabler vi samlar in information om hänvisas till avsnitt 1.2 Statistisa målstorheter nedan. 1.2 Statistisa målstorheter Objetgrupp Variabel Mått Population Ice-finansiella företag med finansiella tillgångar/ sulder över 5 mnr Indelning i redovisningsgrupper Totalt för hela setorn ice-finansiella företag Tillgångar antillgodohavanden (inl. orta lån i svens ban) totalt samt därav utlandet ndelar i investerings-fonder totalt samt därav registrerade i utlandet Finansiella derivat totalt samt därav utlandet Certifiat dels totalt och dels uppdelat på motsetor

6 Statistisa centralbrån SCDOK (26) Obligationer dels totalt och dels uppdelat på motsetor Utlåning, orta lån och depositioner exl bantillgodohavande totalt samt därav utlandet Utlåning, långa lån (ej oncernlån) totalt samt därav utlandet Lån mot oncernföretag totalt samt därav utlandet tier i svensa noterade företag (marnadsvärden) tier i svensa onoterade företag (boförda värden) totalt samt därav atier i oncerneller intresseföretag ndra svensa andelar (boförda värden) transationer och

7 Statistisa centralbrån SCDOK (26) tier i utländsa noterade företag (marnadsvärden) tier i utländsa onoterade företag (boförda värden) totalt samt därav atier i oncernoch intresseföretag ndra utländsa andelar (boförda värden) Eget apital och obesattade reserver: tieapital för svensa noterade atiebolag (marnadsvärden) totalt samt därav återöp av egna atier Totalt eget apital för svensa onoterade atiebolag (boförda värden) Totalt eget apital för andra företagsformer (boförda värden)

8 Statistisa centralbrån SCDOK (26) Obesattade reserver för onoterade atiebolag Obesattade reserver för andra företagsformer Sulder: Finansiella derivat totalt samt därav utlandet och därav personaloptioner (både mot Sverige och mot utlandet) Certifiat totalt samt därav emitterade i utlandet Obligations-, förlags- och onverteringslån utom personalonvertibler totalt samt därav emitterade i utlandet Upplåning, orta lån (ej oncern-lån) totalt samt därav utlandet Upplåning, långa lån (ej oncern-lån) totalt samt därav utlandet total) total)

9 Statistisa centralbrån SCDOK (26) Lån från oncernföretag totalt samt därav utlandet Resultat redovisas för den totala setorn ice-finansiella företag. De vartalsvisa statistiuppgifterna avser tillgångar och sulder per 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december samt värdeförändringar under respetive vartal. Uppgifterna sa lämnas senast 20 dagar efter atuellt vartals slut. 1.3 Utflöden: statisti och mirodata Det vartalsvisa resultatet av undersöningen ingår som en delsetor i Finansräensaperna, FiR, (för setorn ice-finansiella företag). Produtionen anpassas därför efter FiR:s behov. Resultatet från undersöningen publiceras i Sveriges statistisa database SSD, under rubrien alansstatisti under Näringsversamhet. Databasen nås från SC:s webbplats, Hitta statisti. Siffror över de ice-finansiella företagens tillgångar och sulder finns ocså i Statistidatabasen under ämne Finansmarnad, Finansräensaper vartal. Resultatet an ocså nås från undersöningens produtsida Doumentation och metadata Doumentation i form av SCDo, MetaPlus och S finns på undersöningens produtsida

10 Statistisa centralbrån SCDOK (26) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande Som urvalsram används FD (FöretagsDataasen, SC:s företagsregister) ompletterat med uppgifter från senaste ST-urvalet, senaste tillgängliga SRU (Standardiserade RäensapsUtdrag) från Satteveret samt atieägarstatisti. Från och med 2004 dras urvalet i SMU. Följande avgränsningar görs i SMU: Setorer: 110, 120, 130 Företagsstatus: 1, 2 Juridis form: Ej Jurform = 71, 72 (stiftelser) Storlear: cut-off tr. Storlesmåttet är företagens summa av finansiella tillgångar och sulde se nedan. Som enhet används juridis enhet (JE) med några undantag. Undantag är enheter som rapporterar för flera JE (ett par företag). Tre olia ällor används för att ta fram storlesmåttet för år t; STundersöningen från år t-1 (senast tillgängliga vartal), SRU från år t-2 och atieägarstatisti från år t-1. Från ST-blanetten används summan av ställningsvärdena från raderna 10, 11, 13, 14, 15, 16, 18, 21, 22, 23, 25, 27, 30, 31, 32, 33, 34, 35 där rad 10 = antillgodohavanden, 11 = ndelar i investeringsfonde 13 = Utlåning, orta lån och depositioner exl. bantillgodohavande, 14 = Tillgångar: Certifiat, 15 = Obligatione 16 = Utlåning, långa lån, 18 = Lån mot oncernföretag, 21 = Upplåning, orta lån, 22 = Sulder: Certifiat, 23 = Obligations-, förlags- och onverteringslån utom personalonvertible 25 = Upplåning, långa lån, 27 = Lån från oncernföretag, 30 = tier i svensa noterade företag, 31 = tier i svensa onoterade företag, 32 = tier i utländsa noterade företag, 33 = tier i utländsa onoterade företag, 34 = ndra svensa andela 35 = ndra utländsa andelar.

11 Statistisa centralbrån SCDOK (26) Från SRU används summan av raderna 2.7, 2.8, 2.10, 2.11, 2.12, 2.24, 2.25, 2.26, 2.35, 2.36, 2.37, 2.38, 2.39, 2.40, 2.41, 2.43, 2.46, 2.47, 2.49, där rad 2.7 = ndelar i oncernföretag (finansiella anläggningstillgångar) 2.8 = ndelar i intresseföretag 2.10 = ndra långfristiga värdepappersinnehav 2.11 = Lån till delägare eller närstående 2.12 = ndra långfristiga fordringar 2.24 = ndelar i oncernföretag (ortfristiga placeringar) 2.25 = Övriga ortfristiga placeringar 2.26 = Kassa, ban och redovisningsmedel 2.35 = Obligationslån 2.36 = Checräningsredit (långfristiga sulder) 2.37 = Övriga sulder till reditinstitut (långfristiga sulder) 2.38 = Sulder till oncern- och intresseföretag (långfristiga sulder) 2.39 = Övriga sulder (långfristiga sulder) 2.40 = Checräningsredit (ortfristiga sulder) 2.41 = Övriga sulder till reditinstitut (ortfristiga sulder) 2.43 = Pågående arbeten för annans räning 2.46 = Växelsulder 2.47 = Sulder till oncern- och intresseföretag (ortfristiga sulder) 2.49 = Övriga sulder (ortfristiga sulder) Imputerade värden används inte och inte heller värden som inte är gransade. tieägarstatistien avser atieinnehav. Med hjälp av de tre ällorna ST, SRU och atieägarstatistien får varje företag ett storlesmått som används vid stratifieringen. Storlesmåttet sätts i första hand lia med senast tillgängliga ST-värde och i andra hand sätts det till det största av värdena SRU år t-2 och atieinnehav år t-1. Förutom de avgränsningar som görs i SMU har även avgränsningar gjorts i de olia ällorna. De företag som hämtats från SRU har avgränsats på juridis form. Endast juridis form 49, atiebolag utom ban- och försäringsatiebolag, och juridis form 51, eonomisa föreningar utom bostadsrättsföreninga har tagits med från SRU. I tabell 1 nedan finns stratifieringen för ST år 2014, antal företag som är med i urvalsramen och urvalet samt stratumgränser som bestäms av storlesmåttet ovan. Cut-off gränsen är cira 5 miljoner ronor och gränsen för totalundersöning är satt till miljoner ronor v1 (stratum 7-10 för v 2-4) Stratumgränser Stratum (miljoner r) N n

12 Statistisa centralbrån SCDOK (26) Totalt ntal totalundersöta Urvalsförfarande Från och med 2004 dras urvalen till ST i SMU. Urvalen dras från marsversionen av SMU som bruar finnas tillgänglig för användare i början av mars. Urvalsdesignen är stratifierat OSU. Stratifiering görs endast med avseende på storle (= företagens summa av finansiella tillgångar och sulder). Nedan besrivs de moment som måste göras i samband med urvalsdragning. 1) Leverera externa filer De storlesmått som används till stratifiering finns inte i SMU utan måste läsas in i sstemet. Storlesmåtten sicas till SMU-ansvarig innan urvalsdragningen. Storlesmåttet för ST måste sicas innan SMU-versionen av FD tas fram eftersom den informationen även används till att bestämma vila företag i FD som sa lassas som FtgStat = 2 företag (vilande företag med stor eonomis betdelse) sicades den informationen i mitten av februari. 2) Stratifiering och alloering Stratifiering och alloering görs utanför SMU av metodstatistier. Stratifieringen är utformad med hjälp av en modellbaserad metod som besrivs i avsnitt 12.4 i boen Model ssisted Surve Sampling av Carl-Eri Särndal, engt Swensson och Jan Wretman (se även avsnitt 12.5). lloeringen är gjord så att urvalsstorleen är ungefär densamma i varje urvalsstratum. 3) Urvalsbeställningar En urvalsbeställning ( Underlag till beslutstabeller ) sicas till SMUansvarig. Urvalsbeställningen sa innehålla avgränsning av populationen, stratifiering m.m. SMU-ansvarig meddelar när detta är inlagt i sstemet. 4) Inläggning av urvalsstorlear När SMU-versionen är tillgänglig för användare och 1) 3) ovan är lara an produtansvarig eller metodstatistier lägga in urvalsstorlear i SMU. Detta görs i ett särsilt statistiprogram. När urvalsnummer anges (78 för ST) får man fram stratifieringen för den valda undersöningen och urvalsstorlearna an läggas in. Urvalsstorlear för totalundersöta strata läggs in automatist. När inläggningen av urvalsstorlear är lar ontatas SMU-ansvarig för urvalsdragning. 5) Hämta urvalen När urvalsdragningen är lar (meddelas av SMU-ansvarig) an urvalen hämtas. I NettoJE_Lev finns variablerna; PeOrgN

13 Statistisa centralbrån SCDOK (26) Version (SMU-version, datum och tid, två SMU-versioner), UrvNr (urvalsnummer), Grupp, XGrupp, SGrupp (stratifieringsvariabler), llvar (alloeringsvariabel), Slumptal och Utvald (Utvald = 1 för företag som finns med i urvalsramen men inte i urvalet, Utvald = 2 för företag som finns med i urvalet). v stratifieringsvariablerna är endast Sgrupp (storlesgrupp) av intresse för ST eftersom stratifiering endast görs med avseende på storle. Storleslasserna sammanfaller med dem som finns specificerade i urvalsbeställningarna förutom att storleslass 10 i urvalsbeställningen för ST heter i NettoJE_Lev. lloeringsvariabeln llvar innehåller företagets omsättning men är ointressant i detta sammanhang eftersom alloeringen görs på annat sätt utanför SMU. För att hämta atuellt urval för en undersöning måste man avgränsa på UrvNr (= 78 för ST), Version och Utvald ( = 2). Underlag till beslutstabeller SMU 2014: Produtuppgifter Urvalsnummer 78 Undersöning sulder (ST) Enhet Kontatperson Telefon 6918 Företagens ortperiodisa tillgångar och Näringslivets strutur Marcus Lundgren Kopplingar till andra undersöningar Företagens utländsa handelsrediter (HKU, urvalsnummer 77) Urvalsobjet, externa filer Urvalsobjet Juridis enhet (JE) Extern fil för stratifiering Fil 1 ST_Urvalsram14_SMU Företagens storleslass baserad på summan av finansiella tillgångar och sulder i tusentals ronor (tr) Definition av populationen Setorer 110, 120, 130 Företagsstatus 1, 2 Juridis form ranscher Ej Jurform = 71, 72 (dvs. ej stiftelser) lla

14 Statistisa centralbrån SCDOK (26) Extvarde1 1,3,4 Storlear lla storleslasser (cutoff gräns tr) Stratifiering Stratifiering görs endast med avseende på storle (totalt 10 stratum). Storleslassen (STvarde) som används finns i den externa filen. Stratumnummer: 1: = storleslass 1 2: = 2 3: = 3 4: = 4 5: = 5 6: = 6 7: = 7 8: = 8 9: = 9 10: = 10 lloering Totalundersöta stratum: 7, 8, 9 och 10. lloering görs utanför SMU. 2.3 Mätinstrument Uppgifterna samlas in eletronist via SC:s statistiinsamlingsvertg (SIV). nvändar-id och lösenord sicas ut i ett missiv till företagen inför varje vartal. ndelen företag som rapporterar eletronist ligger på cira 97 %. Varje vartal framställs en atuell lista över svensa atieurser av enheten etalningsbalans och finansmarnadsstatisti på SC. Denna atieursbilaga använder företagen för att beräna marnadsvärde för svensa börsnoterade atier. I bilagan finns ocså några utländsa atieurser för beräning av utländsa börsnoterade atier. Företagen sa flla i ställningsvärde för efterfrågat vartal i marnadsvärde. Om ställningsvärde som lämnats föregående vartal är reviderat så sa företagen ändra på det förtrcta värdet på blanetten. Företagen sa ocså ange orealiserad värdeförändring och/eller transation som sett under vartalet. Mätsvårigheter an uppstå för värdeförändringar och transationer då vissa företag inte har möjlighet att lämna uppgifter om dessa variabler. Ett exempel på detta är när företagen inte an ange värdeförändringar på grund av att de har utländsa tillgångar och sulder i många olia valutor. lanetten finns som bilaga längst ba i detta doument. 2.4 Insamlingsförfarande Uppgiftsinsamlingsmetoder Uppgifterna samlas in via en eletronis enät. Ingående balans (det värde som företaget lämnade som utgående balans förra vartalet) är förtrct på blanetten. Ett fåtal uppgiftslämnare sicar in sina uppgifter via den tidigare använda excelblanetten eller via pappersenät.

15 Statistisa centralbrån SCDOK (26) I anslutning till blanetten finns en handledning samt en atieursbilaga till hjälp för ifllandet. Uppgiftsällor rutinerna för att etablera ontat Missiv med inloggningsuppgifter sicas ut till de utvalda företagen. Om det inte finns en namngiven ontatperson på företaget så sicas missivet till eonomiansvarig. Inläsning av inomna uppgifter Uppgifter som företagen lämnat i SIV läses in i appliationen dagligen. Inomstdatum flls i automatist med dagens datum. Om ett företag inte an rapportera i tid, an det få uppsov. Datum för uppsov läggs in i populationsregistret. Utsändning av påminnelser En påminnelse om att sista svarsdag närmar sig bruar sicas till uppgiftslämnarna via e-post någon dag före sista insändningsdag vilet har givit bra resultat på inflödet. Normalt sicas även en påminnelse ut någon dag efter sista insändningsdag vilet bruar vara runt den 20:e i månaden efter atuellt vartals slut. Endast en påminnelse sicas ut efter senaste insändningsdag. Därefter vidtar telefonpåminnelser. Uppgiftsinsamling, avbrtningsregler inlusive åtgärder vid övertäcning samt ontroller som utförs diret i samband med datainsamlingen Det finns ett antal logisa ontroller diret i de eletronisa blanetterna. Vissa av ontrollerna måste vara åtgärdade innan företagen an lämna in blanetterna, exempelvis summeringsontroller. ndra är rimlighetsontroller som företagen an acceptera om uppgifterna stämmer. Inbggda ontroller är bland annat: - summaontroller för summerbara variabler - radvis ontroll att U-I = orealiserad värdeförändring + transation - ontroll att eventuella däravposter inte är större än totalraden (gäller ej bantillgodohavande och utlåning till oncernföretag där däravposten an vara större än totalraden) När blanetterna är insicade och inlästa i databasen görs masinell gransning via appliationen. Vid fel eller olarheter tas ontat med uppgiftslämnaren via telefon eller via e-post. Om ett företag inte har några värden att rapportera befrias företaget från rapportering. Detta an inträffa vid exempelvis onurs. lanetten sa inte sicas ut mer under året och får värde noll. När företaget befrias sa alla värden det atuella vartalet nollas. Följande vartal nollas blanetten automatist via sstemet och missiv sicas inte till dessa företag. ortfall Det är främst de mindre företagen som väljer att inte sica in uppgifte bortfallet bland de största företagen är mcet litet. I och med metodbtet inför årgång 2012 är det många fler mindre företag som ingår i undersöningen än tidigare och bortfallet blir därmed högre än tidigare år. De mindre företagen

16 Statistisa centralbrån SCDOK (26) rapporterar endast för ett vartal och uppgifterna ligger till grund för modellsattningarna för övriga tre vartal vilet gör att det blir väldigt vitigt med en hög svarsfrevens. För att beämpa bortfallet sicas först en påminnelse ut, därefter startar telefonpåminnelser. SC/Intervju anlitas för att ringa och påminna företagen. Första vartalet är det delvis ntt urval och då finns ingen namngiven ontatperson att fråga efter vilet försvårar påminnelsearbetet. Då efterfrågas eonomiansvarig på företaget. 2.5 Databeredning Registrering och gransning av ST-blanetter 1. När inläsningen av blanetten är lar gransas uppgifterna masinellt. Kontrollerna som örs är både rimlighets- och summeringsontroller. Tdliga felatigheter an rättas utan ontat med uppgiftslämnaren, men då något är olart eller det har sett en stor förändring ontatas företaget via telefon eller e- post. Uppräningsfatorn för de urvalsundersöta företagen bör beatas liväl som stratumgränserna i alloeringslistan. Företagets värde bör hålla sig någorlunda inom gränserna. Sticer värdet ut mcet så disuteras eventuella åtgärder. 2. Innan återontat ontrolleras om företaget har lämnat några ommentarer till de rapporterade värdena. 3. Stora transationer (eller sa doumenteras i doumentet "Stora förändringar" som bifogas till Finansräensaperna och etalningsbalansen i samband med leverans. Stora belopp för transationer är belopp över en miljard (för de totalränade, för urvalsföretag sa uppräningsfatorn beatas värdet an bli stort när det ränas upp). För företag med många stora värden (stratum 9 och 10) höjdes beloppsgränsen under 2009 till 3 miljarde här gäller doc sunt förnuft om vad som uppfattas som stora förändringar. 4. Det bör föreomma både transation och orealiserad värdeförändring i blanetten. Om företaget alltid lägger differensen på den ena variabeln an vi misstäna att blanetten inte är orret iflld. Nedan följer några ritlinjer på hur värdena bör vara fördelade: - antillgodohavande, noll på värdeförändringar (det mesta är transationer men det förommer undantag). - ndelar i investeringsfonde här bör det vara en del värdeförändringar. - Finansiella derivat bör ha värdeförändringar - Certifiat & obligation, små förändringar an misstänas vara värdeförändringa vid stora förändringar bör huvudparten ligga på transationer. - Ut- och upplåning ort & långt i Sverige, bör inte ha några värdeförändringar. Lån mot utlandet i utländs valuta bör doc ha värdeförändringar. - Lån mot/från oncernföretag, bör ha lite värdeförändringar om lånet ligger i utländs valuta, annars är det förmodligen transationer. - Noterade atier har alltid värdeförändringar. Kurserna ligge med få undantag, inte still ett helt vartal.

17 Statistisa centralbrån SCDOK (26) - Onoterade atier har till största delen transationer men upp- och nedsrivningar av det boförda värdet an föreomma. 5. Om något sanas i blanetten så är det bra att spara utan gransa. lanetten får då gransningsod=3 vilet visar att blanetten inte är helt lar. När blanetten är helt lar sparar man och gransar och blanetten får gransningsod=5. Resultatframställning inför leverans till FiR 1. eräningar: Det är två program som sa öras varje vartal för att sapa slutfilerna. Det första sätter upp sövägar och läser in förutsättningarna, det andra gör beräningarna och sapar slutfilen. Det finns ett program för basvartalet och ett program för vartal 2-4 då de mindre företagen modellsattas. 2. Sapa leveransfil: Resultatet av örningen opieras och listras in i flien Underlag i leveransfilen som heter "STvYXX". En n fil sapas för varje vartal. I flien Röjanderis och osäerhetsmått listras den relativa osäerhetsmarginalen in och de variabler som riserar att röja företag rödmareras. I flien Försida fller man i period, datum, eventuella outliers, samt bortfall uppdelat på stratum. I flien för atuellt vartal är det nu enelt att ontrollera att totalsiffrorna ser rimliga ut. När filen är lar sicas den till FiR för indatering. 3. Kom ocså ihåg att doumentet stora förändringar sa sicas till FiR.

18 Statistisa centralbrån SCDOK (26) 3 Statistis bearbetning och redovisning 3.1 Sattningar: antaganden och beräningsformler Ett antal totaler sa sattas. Sattningarna beränas för hela populationen (ice-finansiella företag), redovisningsgrupper i form av delmängder av populationen föreommer inte. Det vi vill satta är ett antal variabler. En variabel an betratas som en rad i ombination med en post i blanetten. Varje rad i blanetten består av fra poster Ställningsvärde ingående balans (I) Omvärdering (Omv) Transation (Trans) Ställningsvärde utgående balans (U) nta att vi är intresserade av raden Tillgångar Finansiella Derivat i ombination med posten Ställningsvärde utgående balans. Då an vi betrata den ombinationen som vår -variabel i beräningarna där rp r = Tillgångar Finansiella Derivat och p = Ställningsvärde utgående balans. Totalen, för en godtclig variabel rp, an srivas som t rp = U rp.docx där U betecnar (mål)populationen av företag och rp är värdet på variabeln som avser rad r och post p för företag. Metoden för sattning siljer sig åt beroende på vilet vartal som sa undersöas. I basvartalet (vanligtvis årets första vartal) så används en reguljär samplingsansats. För de mellanliggande vartalen (vartalen mellan två basvartal) används en mer modellbaserad ansats. Sattningar för ett basvartal En sattning av t rp för ett basvartal 0 ges av tˆ rp, 0 = + U rp d s rp (1) där U betecnar delpopulationen som innehåller företag över en viss storle och där alla företag undersös och där s är urvalsmängden från delpopulation U. U U utgör undersöningens rampopulation. Designviten d ges av d =1 /(sannoliheten att företag ommer med i urvalet). d bestäms av den urvalsdesign som valts. I ST är designen stratifierat OSU (Obundet Slumpmässigt Urval) inom strata. Uttrc (1) an även srivas som en summa av (sattade) deltotaler

19 Statistisa centralbrån SCDOK (26) tˆ rp,0 = U rp + s d rp tˆ rp,0 = t rp,0 + tˆ rp,0 (2) Hantering av bortfall Eftersom bortfall föreommer i undersöningen så an inte uttrc (1) användas i sin helhet. Partiellt bortfall (bortfall på enstaa rader / poster i en blanett) accepteras inte i sattningarna. Utelämnade uppgifter i blanetten ompletteras diret av gransaren eller via återontat med uppgiftslämnaren. Objetsbortfall hanteras på två olia sätt beroende på företagets storle. För företag i de urvalsundersöta stratumen som tillhör delpopulation U, så ser ingen imputering av bortfallet utan viten d i uttrc (1) justeras till viten w och summering ser över svarsmängden * s. För företag i delpopulation U, så imputeras objetsbortfallet. Imputeringen av objetsbortfallet går till enligt följande. Först ontrolleras om ingående balans existerar för ett ensilt företags samtliga rader. Om ingående balans existerar för företaget så utförs imputering enligt votmetoden. Om ingående balans inte existerar för företaget så utförs imputering enligt medelvärdesmetoden. Ingående balans existerar (votimputering) För ett företag ontrolleras om ställningsvärde utgående balans finns från föregående vartal, v-1, för alla rader i blanetten. Är detta villor uppfllt sätts variabelvärdet r, I, = U,, v 1 För att sedan imputera posterna omvärdering, transation och ställningsvärde utgående balans för en rad r sattas en vot, R, mellan respetive post och ställningsvärde ingående balans baserat på de svarande företagen inom (post)stratumet. Kvoten för posten omvärdering beränas enligt R ˆ där h, Omv U. * U h = U * h * U h Omv, I, är de svarande företagen i stratum h som tillhör delpopulationen På motsvarande sätt sattas voterna ˆ och R ˆ h, r, U R h, r, Trans Följande villor gäller: R ˆ Rˆ + Rˆ h, Omv + h, Trans h, U = 1.docx För ett företag för en godtclig rad r imputeras posten omvärdering enligt ˆ Rˆ Omv, = h, Omv I,

20 Statistisa centralbrån SCDOK (26) där företag stratum h. På motsvarande sätt imputeras posterna transation och ställningsvärde utgående balans enligt ˆ ˆ Trans, = Rh, Trans I, = Rˆ ˆ U, h, U I, Följande bivillor måste vara uppfllt: ˆ ˆ ˆ r U, = I, + Omv, + Trans,,.. Eftersom revideringar av vartal an föreomma så an det (teoretist) uppstå situationer då ställningsvärde ingående balans för påföljande vartal finns men företaget är bortfall i det atuella vartalet. Då sätts analogt med ovan (fast med omvänt resonemang) ställningsvärde utgående balans (v) = ställningsvärde ingående balans (v+1). Sedan imputeras först ˆ = U, I, Rˆ h, U och därefter imputeras tillvägagångssätt. ˆ r Omv och ˆ,, Trans, enligt ovanstående För underrader (motsetorer) till huvudrad 14 och 15 i blanetten sa summaonsistens råda. D v s summeras värdena på underraderna för en post sa de summeras till huvudradens värde på posten. Därutöver sa som vanligt även summaonsistens inom raden gälla. Ovanstående radvisa imputering ger inte summaonsistens för underrader till huvudrad. För underrader till huvudrad 14 och 15 ser därför imputering enligt följande I, = HR, I, I, HR, I, ˆ = Omv, HR, Omv, I, HR, I, ˆ = Trans, HR, Trans, I, HR, I, ˆ = U, HR, U, I, HR, I, där HR står för huvudrad och där rad r HR. Imputeringsmetoden för underrader är på inget sätt optimal men säerställer summaonsistens mellan underrader och huvudrad för alla poster..docx

21 Statistisa centralbrån SCDOK (26) Ingående balans existerar inte (medelvärdesimputering) Sanas det uppgifter från föregående vartal för ett företag så medelvärdesimputeras alla poster i en rad med uppgifter från svarande företag inom stratumet. För ett företag och för en godtclig rad r och posten ställningsvärde ingående balans ser imputering enligt följande uttrc. ˆ I, = * U I, h * N h * U h är de svarande företagen i stratum h som tillhör delpopulationen U där och där. * N h är antalet svarande företag i stratum h där företag stratum h På motsvarande sätt imputeras posterna omvärdering, transation och ställningsvärde utgående balans. Sattning av totaler När imputeringen är lar fås följande slutliga generella uttrc för estimatorn tˆ ' rp,0 = rp + w rp tˆ rp,0 trp,0 tˆ * = + rp,0 där ' rp U = ˆ rp rp s om företag har svarat om företag är imputerat.docx * och där s är svarsmängden i delpopulation U och viten för företag med hänsn tagen till bortfall. w är den slutliga I ovanstående beräningar så görs ingen ompensation för den del av populationen av företag som ligger under tröseln för cut-off. Tröseln är från och med år 2012 satt till 5 mnr m a p storlesmåttet finansiella tillgångar och sulder. Hur stor andel av företagen som ligger under cut-off tröseln uttrct per variabel är oänt men uppsattningsvis så varierar det ring cira 4 procent av totalen. Sattningar för ett mellanliggande vartal För ett mellanliggande vartal undersös bara de (cira) 400 största företagen m a p finansiella tillgångar och sulder. Det är samma företag som tillhör delpopulation U i basvartalet. I ett första sede imputeras uppgifter för objetsbortfallen på samma sätt som i basvartalet (se avsnittet Hantering av bortfall). När alla undersöta företag i det mellanliggande vartalet har fullständiga uppgifter (insamlade eller imputerade uppgifter) sattas sedan totaler. Sattningar av totalen för posten ställningsvärde utgående balans Sattningarna startar med att för en godtclig rad r sattas posten ställningsvärde utgående balans enligt följande. t ˆ = t + tˆ c U, v U, v U,0 U,( v,0) där v betecnar atuellt vartal och 0 betecnar basvartalet.

22 Statistisa centralbrån SCDOK (26) c U,( v,0) är en fator som sa spegla utveclingen mellan atuellt vartal och basvartalet för totalen i delpopulation U. Fatorn eller utveclingsvoten beränas genom att studera utveclingen för företagen i delpopulation U. D v s ett modellantagande görs, om att utveclingen för totalen mellan atuellt vartal och basvartalet för företagen i delpopulation U följer utveclingen för företagen i delpopulation U. I sin enlaste form beränas utveclingsvoten enligt c U,( v,0) = U U ' U,, v ' U,,0 dvs inga avgränsningar av företagen i U görs. I prodution beränas utveclingsvoten c U,( v,0) på fem olia sätt. Produtansvarige får för varje rad välja vilen av dessa utveclingsvoter som sa användas i de slutliga sattningarna. Hur c U,( v,0) beränas på de fem sätten besrivs inte i SCDOK. Sattningar av totalen för resterande poster Totalerna för de resterande posterna för en godtclig rad r sattas för delpopulation U genom att starta från modellsattningen av ställningsvärde utgående balans (se föregående avsnitt). Sedan beränas tterligare en fator ρ r,( p, U), v som är voten mellan posten och ställningsvärde utgående balans i det atuella vartalet. Denna vot allas fortsättningsvis för postfator. Postfatorn an i sin enlaste form beränas enligt ρ ( p, U), v = U U ' p,, v ' U,, v Det ger oss följande uttrc för estimatorn för respetive post ˆ = + ˆ ρ t I, v t I, v t U,0 c U,( v,0) ( I, U), v ˆ ˆ t Omv, v = t Omv, v + t U,0 c U,( v,0) ρ ( Omv, U), v ˆ = + ˆ t Trans, v t Trans, v t U,0 c U,( v,0) ρ ( Trans, U), v samt ˆ ˆ t U, v = t U, v + t U,0 c U,( v,0) ρ ( U, U), v.docx där ρ 1. ( U, U), v = Modellsattningarna för de resterande posterna; ställningsvärde ingående balans, omvärdering och transation, är var för sig inte optimal men uppfller summaonsistensvilloret att

23 Statistisa centralbrån SCDOK (26) ˆ = ˆ ˆ + ˆ. t U, v t I, v + t Omv, v t Trans, v I prodution beränas postfatorn ρ r,( p, U), v på fem olia sätt. Produtansvarige får för varje rad välja vilen av dessa utveclingsvoter som sa användas i de slutliga sattningarna. Hur ρ r,( p, U), v beränas för de fem sätten besrivs inte i SCDOK. 3.2 Redovisningsförfaranden Resultatet från undersöningen publiceras i Sveriges statistisa database SSD, under rubrien alansstatisti under Näringsversamhet. Databasen nås från SC:s webbplats, Hitta statisti. Databasen är även översatt till engelsa. Resultat sa publiceras i SSD senast den sista dagen i efterföljande vartal. esrivning av statistien, valitetsdelaration finns publicerade på SC:s webbplats..docx

24 Statistisa centralbrån SCDOK (26) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produtionsversioner I det här doumentet (SCDOK) har framtagningen av nedanstående slutliga observationsregister besrivits. Register Registervariant Registerversion 2014 alansstatisti alansstatisti Fortsatt doumentation, av registrens detaljerade innehåll, finns på SC:s webbplats. Där besrivs alla variabler och värdemängder m.m. Doumentationen hittar du här: Klica dig fram med hjälp av namnen på Registe Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanstående tabell. 4.2 riveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersöningsomgången tet från designbaserad metod till modellbaserad metod medförde omfattande förändringar även i produtionssstemet och i insamlings- och gransningsarbetet. Förändringarna i produtionssstemet har förenlat administrationen runt insamlingen något och har även förbättrat arbetssättet vid gransning. Det öade urvalet har öat arbetet med vartal ett marant och framförallt marogransningen bör påbörjas mcet tidigare än vad som gjorts hittills. Övriga vartal upplevs arbetsbördan mcet mindre än tidigare..docx

25 Statistisa centralbrån SCDOK (26) ilaga Frågeformulär Exempel på blanett för ett vartal 2014 ilaga Sida 1(2).docx

26 Statistisa centralbrån SCDOK (26) Exempel på blanett för ett vartal 2014 ilaga Sida 2(2).docx