Hushållens boendeutgifter

Transkript

1 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) Hushållens boendeutgifter 2015 HE0202 Innehåll 0 Allmänna uppgifter Ämnesområde Statistikområde SOS-klassificering Statistikansvarig Statistikproducent Uppgiftsskyldighet Sekretess och regler för behandling av personuppgifter Gallringsföreskrifter EU-reglering Syfte och historik Statistikanvändning Uppläggning och genomförande Internationell rapportering Planerade förändringar i kommande undersökningar Översikt Observationsstorheter Statistiska målstorheter Utflöden: statistik och mikrodata Dokumentation och metadata Uppgiftsinsamling Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mätinstrument Insamlingsförfarande Databeredning Statistisk bearbetning och redovisning Skattningar: antaganden och beräkningsformler Redovisningsförfaranden Slutliga observationsregister Produktionsversioner Arkiveringsversioner Erfarenheter från senaste undersökningsomgången Bilagor Bilaga 1. Informationsbrev till hushållen som enbart kontaktas via telefonintervju 19 Bilaga 2. Informationsbrev till hushåll som erbjudits att svara via webb Bilaga 3. Påminnelsebrev till hushåll som erbjudits att svara via webb Bilaga 4. Mätinstrument... 25

2 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: 0.2 Statistikområde Statistikområde: Hushållens ekonomi Hushållens utgifter 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS): Ja För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Lovisa Sköld Telefon: E-post: lovisa.skold@scb.se 0.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Lovisa Sköld Telefon: E-post: lovisa.skold@scb.se 0.6 Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet föreligger inte enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 2001: 99) vilket innebär att uppgiftslämnaren medverkar frivilligt. 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

3 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) 0.8 Gallringsföreskrifter Beslut om bevarandebehov finns ännu inte. 0.9 EU-reglering Statistiken är inte EU-reglerad Syfte och historik Syftet med statistiken är att beskriva och jämföra hushållens boendeutgifter i olika upplåtelseformer, och att sätta utgifterna i relation till hushållens inkomster för motsvarande tidsperiod. Statistiken innefattar bland annat boendeutgift, disponibel inkomst och konsumtionsutrymme. Statistiken redovisas bland annat efter bakgrundsoch klassificeringsvariablerna upplåtelseform, hushållstyp, ålder och region. År 2016 publiceras statistiken för första gången inom ramen för undersökningen Hushållens boendeutgifter. Statistiken har dock publicerats tidigare. År samlades motsvarande uppgifter in och statistiken publicerades inom ramen för Hushållens ekonomi (HEK). SCB genomförde åren årliga bostads- och hyresundersökningar (BHU), som till viss del liknar boendedelen i HEK. Begrepp, redovisningsmått och definitioner kan skilja sig åt mellan BHU och HEK, vilket man bör vara uppmärksam på vid jämförelser mellan de båda undersökningarna t.ex. vid längre tidsserier Statistikanvändning Användarna representeras bland annat av användarrådet för Välfärdsstatistik. Deltagande organisationer i användarrådet för Välfärdsstatistik är Finansdepartementet, Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Institutet för social forskning, Försäkringskassan, Myndigheten för delaktighet, Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting samt Konsumentverket. Journalister, forskare, fackförbund och intresseorganisationer använder statistiken för att få en översiktlig beskrivning av hushållens boendeutgifter efter olika bakgrundsvariabler som upplåtelseform, hushållstyp, region och ålder. Andra statistikgrenar vid SCB använder statistiken som underlag exempelvis levereras uppgifter om utgifter för reparationer och underhåll samt om- och tillbyggnad till Nationalräkenskaperna Uppläggning och genomförande SCB planerar att genomföra insamling inom Hushållens boendeutgifter vartannat år. Första året för insamling avser Intressepopulationen består av de hushåll med personer som var folkbokförda i Sverige Målpopulationen består av de kosthushåll

4 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) med personer som var folkbokförda i Sverige under hela 2015 och bor i hyresrätt i första hand, bostadsrätt eller äganderätt. Registret över totalbefolkningen används som urvalsram. Urvalet utgörs av personer som är 18 år eller äldre. Urvalet är ett så kallat nätverksurval, vilket betyder att både urvalspersonen och de personer som tillhör hens hushåll ingår i undersökningen. Urvalsstorleken år 2015 är hushåll. Insamling har skett via telefonintervju och webbenkät. I insamlingen av Hushållens boendeutgifter 2015 har det genomförts ett lyckat experiment med kombinerad insamling, där hushåll erbjudits att besvara frågorna via webb i första hand och via telefon i andra hand. Övriga erbjöds enbart telefonintervju. Statistiken baseras på insamlade uppgifter från hushållen och på preliminära inkomstuppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret (IoT). Vid uppgiftsinsamlingen, som genomfördes under januari-juni 2016, ställdes frågor om hushållets sammansättning och om boendeförhållanden och boendeutgifter. De från hushållen insamlade uppgifterna kompletteras med uppgifter från fastighetstaxeringsregistret. För att beräkna den disponibla inkomsten används Inkomst- och taxeringsregistret. I insamlade uppgifter förekommer partiellt bortfall. Vid partiellt bortfall sker ett imputeringsförfarande med hjälp av registeruppgift, regressionsmodeller eller medelvärdesimputering. Statistik över hushållens boendeutgifter 2015 publiceras 13 december Internationell rapportering Statistiken rapporteras inte internationellt Planerade förändringar i kommande undersökningar Inför Hushållens boendeutgifter 2017 finns planer på att alla urvalspersoner ska erbjudas att besvara frågorna via webb i första hand och telefon i andra hand. Just nu pågår ett arbete på SCB som innebär att man ser över hur hushållet samlas in. Detta arbete kan få betydelse för denna undersökning. Det kommer också att göras en del justeringar i intervjun, bland annat ändrad ordningsföljd på vissa frågor, för att få ett bättre flyt i intervjun.

5 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Rampopulationen består av personer 18 år eller äldre, som var folkbokförda i Sverige 31 december Personer yngre än 18 år som bor i egna hushåll saknas helt i undersökningen, se avsnitt 2.2 Urvalsförfarande. Hushållens boendeutgifter vill undersöka följande observationsstorheter: Undersökt population Undersökt variabel Namn Referenstid Namn Referenstid Hushålltyp Hushåll i vilket / samtliga Boendeform personer är Lägenhetstyp folkbokförda i Region Sverige Inkomst 2015 Boendeutgifter 1.2 Statistiska målstorheter Målpopulationen för undersökningen utgörs av de kosthushåll som fanns i Sverige under hela Hushållen utgörs av personer som var folkbokförda vid såväl årets början som dess slut. Hushåll i någon form av institutionsboende ingår inte i målpopulationen. Syftet är att beskriva och jämföra boendeutgifter för hushåll i olika upplåtelseformer. Den viktigaste målstorheten i statistiken är boendeutgift för kosthushåll där hushållet bor med äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt i första hand. Statistiken redovisas som medelvärde, median och summa. Redovisad population Hushåll 2015 Upplåtelseform Hushållstyp Lägenhetstyp Ålder Region Upplåtelseform Hushållstyp Lägenhetstyp Ålder Region Redovisad storhet Konsumtion sutrymme Konsumtion sutrymme per konsumtions enhet Disponibel Redovisad storhets referenstid Indelning i redovisningsgrupper Statistiskt mått Måttenhet Boendeutgift 2015 Median Medelvärde Tusentals kronor 2015 Median Tusentals kronor

6 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) Upplåtelseform Hushållstyp Lägenhetstyp Ålder Region Upplåtelseform Hushållstyp Lägenhetstyp Ålder Region inkomst Disponibel inkomst per konsumtions enhet Boendeutgiftsprocent Antal hushåll Antal individer 2015 Median Procent 2015 Summa Antal 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Statistik: Tabeller och statistiknyheter publiceras på SCB:s webbplats På webbplatsen finns också statistiken i Statistikdatabasen, där tabelluttag kan göras för ett antal variabler. Mikrodata: Slutregister från undersökningen lagras i SAS- och SQL-miljö. Specialbearbetningar av grundmaterialet går att beställa från SCB. Av sekretesskäl måste en prövning göras innan materialet kan lämnas ut. 1.4 Dokumentation och metadata Framställningen av statistikregistret och statistiken beskrivs i innevarande dokument, Dokumentation av statistiken (SCBDOK). Statistikens kvalitet beskrivs i Beskrivning av statistiken (BaS). Detaljerad information om mikrodata finns beskrivet i Dokumentation av mikrodata (MetaPlus). Samtliga dokumentationer finns på SCB:s webbplats,

7 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande Målpopulationen består av de kosthushåll med personer som var folkbokförda i Sverige under hela 2015 och bor i hyresrätt i första hand, bostadsrätt eller äganderätt. Eftersom kvalitén i hushållsregister inte anses tillräckligt god används ett individregister, Registret över totalbefolkningen, som ram för undersökningens urvalsdragning. Undersökningens rampopulation består av personer 18 år eller äldre som var folkbokförda i Sverige 31/10, Undertäckningen i Registret över totalbefolkningen består av personer som borde vara folkbokförda men som inte är det och övertäckningen består av personer som är folkbokförda trots att de inte borde vara det. Det är brister i rapporteringar av födslar, dödsfall, invandring och utvandring som resulterar i dessa täckningsfel. Något exakt mått på omfattningen av undertäckningen finns inte, men övertäckningen totalt beräknades till 0,8 procent i RTB Rampopulationen är stratifierad för att möjliggöra särredovisning av grupper med tillräcklig god kvalitet. För Hushållens boendeutgifter 2015 såg stratifieringen ut enligt följande: Ensamstående utan barn i hyresrätt (urval personer) Ensamstående utan barn i bostadsrätt (urval personer) Ensamstående utan barn i äganderätt (urval personer) Sammanboende utan barn i hyresrätt (urval personer) Sammanboende utan barn i bostadsrätt (urval personer) Sammanboende utan barn i äganderätt (urval personer) Ensamstående med barn under 20 år i hyresrätt (urval personer) Ensamstående med barn under 20 år i bostadsrätt (urval 815 personer) Ensamstående med barn under 20 år i äganderätt (urval 870 personer) Sammanboende med barn under 20 år i hyresrätt (urval personer) Sammanboende med barn under 20 år i bostadsrätt (urval personer) Sammanboende med barn under 20 år i äganderätt (urval personer) Personer 80 år eller äldre som bor i hyresrätt (urval 343 personer) Personer 80 år eller äldre som bor i bostadsrätt (urval 400 personer) Personer 80 år eller äldre som bor i äganderätt (urval 314 personer) 2.2 Urvalsförfarande Urvalet är ett stratifierat obundet slumpmässigt urval (STOSU) utan återläggning. Urvalsstorleken år 2015 är hushåll. Urvalet är ett så kallat nätverksurval, vilket betyder att både urvalspersonen och de personer som tillhör hens hushåll ingår i undersökningen. För varje utvald person skapas ett förslag på hushållssammansättning med hjälp av RTB. I ett hushåll kan även individer som inte ingår i rampopulationen ingå. Urvals-

8 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) personerna bildade hushåll och det totala antalet personer i undersökningen uppgick till Urvalet baseras på 31/10-versionen av Registret över totalbefolkningen och dras i december samma år som referensåret. Urvalet matchas senare mot 31/12-versionen av Registret över totalbefolkningen, eftersom statistiken ska avse hushållens sammansättning 31/ Mätinstrument I Hushållens boendeutgifter 2015 har det genomförts ett experiment med kombinerad insamling. Det finns därmed två olika mätinstrument; ett intervjuformulär som används i en datorstödd telefonintervju samt ett webbformulär. Mätinstrumenten innehåller samma frågeställningar, men har delvis lite olika lösning på hur frågorna ställs och i vilken ordning. Mätinstrument finns som bilaga 4. Bilaga 1-3 är informationsbrev som skickats till hushållen inför intervjun, samt påminnelsebrev. Innan informationsbrevet skickas till hushållen görs en granskning av de dragna hushållen så att inte mer än ett blev går till varje hushåll samt att inga brev skickas till avlidna och emigrerad. Även personer som saknar adress tas bort. Kvar blir hushåll som får ett informationsbrev och ingår i undersökningen. 2.4 Insamlingsförfarande I insamlingen av Hushållens boendeutgifter 2015 har av hushållen erbjudits att i första hand besvara frågorna via ett webbformulär. Har dessa hushåll inte svarat via webb har de kontaktats för telefonintervju. Övriga erbjöds enbart telefonintervju. Statistiken baseras på insamlade uppgifter från hushållen och på preliminära inkomstuppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret. Vid uppgiftsinsamlingen, som genomfördes under januari-juni 2016, ställdes frågor om hushållets sammansättning och om boendeförhållanden och boendeutgifter. De från hushållen insamlade uppgifterna kompletteras med uppgifter från fastighetstaxeringsregistret. För att beräkna den disponibla inkomsten används uppgifter från preliminära Inkomst- och taxeringsregistret. Ett antal frågor, bland annat om boendeform och hushållets sammansättning, avser förhållandet den 31/12 referensåret, medan övriga frågor gäller hela referensåret. Insamlingsarbetet är uppdelat i tre undersökningsomgångar. Urvalet delas utifrån uppgifter från Fastighetstaxeringsregistret om boendeform; hyreslägenhet, bostadsrätt eller äganderätt. Indelningen görs för att SCB vill intervjua personer i bostadsrätt och småhus först när de fått sin inkomstdeklaration, där de kan hämta en del av de uppgifter som efterfrågas. Statistikregister SCB:s befintliga statistikregister svarar inte alltid mot statistikens behov. Det gäller till exempel hushållets sammansättning i Registret över

9 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) totalbefolkningen. I insamlingen till Hushållens boendeutgifter finns därför frågor för att fastställa hur hushållet ser ut. För att kontrollera kvaliteten på andra viktiga insamlade variabler görs en avstämning mellan olika register. Kvaliteten på uppgifterna i SCB:s befintliga statistikregister bedöms vara bra, men innehållet motsvara inte alltid syftet med undersökningen och kan enbart användas som hjälpinformation. 2.5 Databeredning Intervju I samband med insamlingen genomförs maskinella kontroller av logiska samband och av rimligheten i svaren. Efter avslutad intervju sker ett antal kontroller av materialet. Bland annat stäms de insamlade uppgifterna av mot uppgifter från administrativ register, vilket ibland resulterar i ändringar av insamlade uppgifter. Granskning och bearbetning av data Omfattande kontroller görs där de skapade variablerna bland annat stäms av mot uppgifterna från SCB:s befintliga statistikregister. SCB:s befintliga statistikregister används om möjligt för hjälp vid imputering vid partiellt bortfall. Om en lösning inte kan hittas via register görs regressions- eller medelvärdesimputering. För att göra jämförbarheten av boendeutgiften så god som möjligt mellan de olika upplåtelseformerna försöker SCB skapa en boendeutgift som innehåller motsvarande delar för de olika upplåtelseformerna. Beräkningen utgår från hyresrättens hyra och vad som ingår i denna. För bostadsrätt och äganderätt summeras utgifter som hushållet haft för sådant som motsvarar vad som ingår i hyresrättens hyra, exempelvis uppvärmning, ränteutgift och utgift för sophämtning. Hyres-/avgiftsbeloppet ska inkludera kostnader för vatten, avlopp, sophämtning och annan renhållning, sotning samt utgifter till samfällighetsföreningar och vägföreningar. I de fall hyran/avgiften inte innehåller dessa utgifter ska de läggas till. Ingår garage eller bilplats i hyran/avgiften används schablon för att räkna bort utgiften från hyran. 3 Statistisk bearbetning och redovisning 3.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler Grundläggande antaganden I redovisningen används helårshushåll. Helårshushåll utgörs av de personer som var folkbokförda vid såväl årets början som dess slut. Undersökningen använder kosthushåll som definition av hushåll. Ett kosthushåll utgörs av alla personer som bodde i samma bostad och som hade gemensam ekonomi och hushållning den 31 december 2015.

10 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) Personer som är tillfälligt borta, men som förväntas återkomma, ingår i hushållet. Har föräldrar separerat räknas barn som bor lika mycket hos båda föräldrarna med i det hushåll som ingår i undersökningen. De som är inneboende och de som har en inneboende ingår inte i samma kosthushåll. I redovisningen av hushållens boendeutgifter görs en avgränsning till boende med äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt i första hand. Hushåll i andelslägenhet eller egen hyresfastighet ingår inte i redovisningen, då deras inkomst- och utgiftsförhållanden inte är jämförbara med övriga hushåll. Detsamma gäller hushåll som inte kan särskilja sina boendeutgifter från utgifter för näringsverksamhet som t.ex. jordbruksverksamhet. Hushåll som under 2015 flyttat in i bostad med äganderätt eller bostadsrätt har ingen fullständig boendeutgift och redovisas därför inte i statistiken. För att få en mer komplett bild av hushållens boendeutgifter vore det önskvärt att utöver de tre vanligaste upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt, även redovisa till exempel inneboende, andrahandsboende, studentboende och seniorboende. Eftersom grupperna är så små finns dock inte möjligheten att redovisa dessa grupper. Punktskattningar och konfidensintervall har beräknats med hjälp av ETOS2, ett av SCB utvecklat estimationsprogram. Storheter definierade som totalsummor Låt U h beteckna mängden av de N h personer som tillhör urvalsramen i stratum h ( h = 1,..., 15 ). Låt vidare U HH beteckna mängden av de N HH hushåll som är identifierbara utifrån de sammanlagt H U h h=1 N = H N h h= 1 personer som ingår i urvalsramen U =. Slutligen, för hushåll i U HH, låt U i beteckna mängden av de beteckna mängden av de utifrån urvalsramen U. N i personer som utgör hushållet och låt N N personer i hushållet som är valbara i i Låt y beteckna den variabel som är av intresse och låt yk beteckna variabelns värde för person k. Då målobjekten utgörs av hushåll gäller att den total för variabeln y som kan skattas ges av: t yhhd där: t yi och: = I di i U HH = y k U i k t yi = Totalsumman för variabeln y i hushåll i U i

11 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) 1 om hushåll i tillhör redovisningsgrupp d I di = 0 annars Beräkningsformler vid skattning av totalsummor För att skatta storheterna t yhh d respektive t yind d dras, vilket också beskrivs i avsnitt 2.2 Urvalsförfarande, enligt urvalsdesignen OSU-UÅ ett urval sh om n h personer från de N h personer som tillhör i urvalsramen i stratum h ( h = 1,..., 15 ). I stratum h erhålls slutligen svar från m h av de n h personer som tillhör urvalet s h ( h = 1,..., 15 ). Mängden svarande i stratum h betecknas r h ( h = 1,..., 15 ). Av avsnitt 2.2 Urvalsförfarande framgår även att urvalet i Hushållens boendeutgifter är ett nätverksurval. Med den urvalsdesign som används har inte alla hushåll som tillhör mängden U HH samma sannolikhet att inkluderas i ett urval. Denna sannolikhet är nämligen en funktion av hur många personer i ett hushåll som är valbara utifrån urvalsramen. Något förenklat gäller att ju fler valbara personer som finns i ett hushåll, desto större chans är det att hushållet inkluderas i ett urval. Genom att använda en nätverksvikt vid skattningsförfarandet beaktas detta faktum. I Hushållens boendeutgifter ges nätverksvikten för person k U av: a k = l nh( k ) / N n / N U i ( k ) h( l) h( k ) h( l) där h (k) och i (k) betecknar det stratum respektive det hushåll som person k tillhör. Beräkningsformler då variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i skattningsförfarandet Då information för samtliga objekt i urvalet utnyttjas, används Horvitz- Thompson estimator för att skatta totalerna ovan. Låt w k = Nhak / nh för k s h ( h = 1,..., 15 ). Storheten t yhh d skattas med: tˆ yhh d = H h= 1 k s h w k I di( k ) t yi( k ) Förutsatt att inga mätfel existerar är ovanstående estimatorer väntevärdesriktiga. Estimatorernas varians skattas med: Vˆ (ˆ t yhh d ) = H h= 1 N n 2 h h n 1 N h h k s ak I h di( k ) t yi( k ) n k s h h a 1 k i I di( k ) t yi( k ) / n h 2

12 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) Skattningsförfarande för storheter definierade utifrån övriga statistiska mått Medelvärden Då målobjekten utgörs av hushåll gäller att hushållsmedelvärdet för variabeln y i redovisningsgrupp d ges av: I di yk i U HH k U t i y HH = = d I N Notera att om di i U HH z = / k yhhd HHd 1 Ni för Ui k så gäller att z = 1 för alla i U HH, k k U i vilket i sin tur innebär att t zhh = N d HH d. Således gäller att nämnaren i uttrycket för y HH d kan betraktas som en storhet definierad som en totalsumma. I Hushållens boendeutgifter skattas ovanstående medelvärden med: tˆ yhhd yˆ HH = d Nˆ HHd. Varianserna för estimatorerna formeluttrycken för ordningen. ŷ HH d skattas utifrån uttryck som erhålls då ŷ HH d approximeras genom Taylorutveckling av första För mer information om hur variansestimatorer erhålls med hjälp av Taylorutveckling av första ordningen, se till exempel kapitel 5.5 i Särndal, Swensson, Wretman Percentiler och percentilgruppstotaler Då målobjekten utgörs av hushåll, låt: F HH d ( t) = i U HH I di N I{ t HH yi d t} där I { } är en indikatorfunktion sådan att: 1 I { A} = 0 om villkoret A är uppfyllt annars Funktionen FHH d (t) anger andelen hushåll i redovisningsgrupp d vars hushållstotal inte överstiger det numeriska värdet t. Låt t dp beteckna det värde för vilket F ( t ) p ; för 100 p % av hushållen i redovisnings- HH d dp = 1 Särndal, C.E., Swensson, B. och Wretman, J.H. (1992). Model Assisted Survey Sampling. New York: Springer-Verlag

13 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) grupp d gäller att hushållstotalen inte överstiger det numeriska värdet t dp. Talet t dp benämns den p :te percentilen i redovisningsgrupp d. Eftersom FHH d (t) är definierade som kvoter av totalsummor, skattas den genom att totalsummorna ersätts med motsvarande estimatorer. Om variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i skattningsförfarandet ges en estimator för t dp av: tˆ dp min{ ˆ ( ( ) och H = ti k FHH ti k p k medan: tˆ dp t ) d ( ) h= 1 min{ ˆ ( ) ( ( )) och H = ti k FHH ti k p k t d s } h r } h h= 1 används om enbart variabelinformation på svarsmängdsnivå utnyttjas i skattningsförfarandet. Vid skattning av storheter i Hushållens boendeutgifter som utnyttjar redovisningsgrupper definierade från percentilmått används skattade percentiler enligt ovan för att skapa redovisningsgruppsindelningen. Bortfallskompensation Svarsbortfall, vanligen förkortat till bortfall, uppstår när värden på en eller flera observationsvariabler (registervariabler eller intervjufrågor) i en undersökning inte kan inhämtas. Saknas alla värden för en person är det frågan om objektsbortfall, medan det handlar om partiellt bortfall då det enbart saknas vissa värden. Kalibrering Förekomsten av bortfall medför alltid en ökning av urvalsfelet. Om de icke-svarande objekten dessutom systematiskt avviker från de svarande beträffande de variabler som undersöks tillkommer ytterligare ett fel. Om exempelvis de svarande till högre andel bor i hyresrätt än de som inte svarat, finns risk för överskattning av hushåll boende i hyresrätt. Storleken av detta fel, som är av systematisk natur och benämns bortfallsskevhet eller bortfallsbias, kan i praktiken inte kvantifieras. Ofta kan man dock reducera de fel som bortfall ger upphov till genom att utnyttja hjälpinformation i form av registervariabler. Kalibrering av vikter är en i detta sammanhang både effektiv och flexibel metod. För mer information, se till exempel Lundström 1997; Lundström och Särndal 1999, Lundström, S. (1997). Calibration as a standard method for treatment of nonresponse. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. Lundström, S. och Särndal, C.E. (1999). Calibration as a standard method for treatment of nonresponse. Journal of Official Statistics, 15, Lundström, S. och Särndal, C.E. (2001). Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections. SCB.

14 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) Om den hjälpinformation som finns tillgänglig samvarierar väl med de utvalda objektens svarsbenägenhet, kan man förvänta sig att bortfallsbiasen reduceras genom utnyttjandet av hjälpinformationen. Samvarierar hjälpvariablerna dessutom till betydande del med viktiga undersökningsvariabler, bör utnyttjandet av hjälpinformationen ytterligare reducera bortfallsbiasen samtidigt som även urvalsfelet reduceras. Storleken på kvarstående skevheter orsakade av bortfall är svåra att mäta. Då endast variabelinformation för k rh utnyttjas i skattningsförfarandet, skattas totalerna t yhh d utifrån estimatorer som utnyttjar kalibrerade vikter. Vid val av hjälpinformation bör man välja den på så sätt att den (i) (ii) (iii) samvarierar med svarsbenägenheten samvarierar med (viktiga) undersökningsvariabler avgränsar (viktiga) redovisningsgrupper. Efter en sammanvägning av analysen kring de tre kriterierna ovan (i-iii) samt efter kontroll av vikternas fördelning används hjälpvektorn beskriven i tabellen nedan. Uppgifterna i hjälpvektorn för en viss variabel kan vara antal personer med värde på den variabeln och/eller totalen för den variabeln. I tabellen markeras vilken typ av uppgift som används. Hjälpvariabel (klasser) Åldersklass (11) Kön Boendeform (6) Antal personer Totalen Boarea (6) X X Fastighetens värdeår (7) H-region (7) Förvärvsinkomst (6) X X Familjetyp (9) Födelseland (6) Låt x beteckna den hjälpvektor som skapas utifrån hjälpvariablerna. Storheten t skattas med: yhh d X X X X X X X tˆ yhh d = H h= 1 k r h w k I di( k ) t yi( k ) där w k = Nhgkak / mh för k rh ( h = 1,..., 15 ). Vikten g k, som är den kalibreringsvikt som erhålls då hjälpinformationen används för kalibrering, ges av:

15 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) 1 H H N h N h g k = 1+ t x akt xi( k ) akt xi( k ) t xi( k ) t xi( k ) h= 1 m h k rh h= 1 m h k rh där t = och t x avser samtliga kosthushåll i Sverige och därför xi x k k U i hämtas från Registret över totalbefolkningen (RTB) eller från Inkomstoch taxeringsregistret (IoT). Ovanstående estimatorers varians skattas med: Vˆ (ˆ t u yhh HHdk d ) = H h= 1 N m 2 h h m 1 N h h k r h u HH k = g a I t t Bˆ ) med: k k ( di( k ) yi( k ) xi( k ) HHd d m k r h h u 1 HH k d / m h 2 där: B ˆ HH d = H N m h h= 1 h k rh a k t xi( k ) t xi( k ) 1 H N m h h= 1 h k rh a k t xi( k ) I di( k ) t yi( k ) Imputering Utöver kalibrering används imputering för att kompensera för bortfallet. Metoder tas fram med hjälp av statistiskt förutbestämda regler tillsammans med registervariabler samt inkomna värden från intervjun. Vid redovisning av variabler som finns i SCB:s befintliga statistikregister används uppräkningen utan hjälpinformation baserad på hela urvalet. 3.2 Redovisningsförfaranden De bakgrunds- och klassificeringsvariabler som hämtas från insamlingen och SCB:s befintliga statistikregister används för att bilda redovisningsgrupper. Konfidensintervall Osäkerhetsintervall beräknas enligt formeln punktskattning ± 1,96 * (skattning av estimatorns medelfel) där såväl punkt- som medelsfelsskattning beräknas med hjälp av ett av SCB egenutvecklat program, ETOS2. Under förutsättning att stickprovsstorleken är stor samt och (i) (ii) (iii) att den estimator som används är approximativt väntevärdesriktig, det vill säga icke-skev att estimatorns varians endast beror av samplingsvariansen och bortfallsvariansen att de registervariabler som används i kalibreringen uppfyller de tre kriterierna

16 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) gäller att sannolikheten är ca 95 procent att man med det använda urvalsoch skattningsförfarandet erhåller ett intervall som täcker in den sökta storheten. Naturligtvis är inte samtliga ovanstående förutsättningar perfekt uppfyllda i praktiken. Även om hjälpvariablerna är klokt valda kommer estimatorn att vara behäftad med viss skevhet, delvis till följd av kvarstående bortfalls- och täckningsfel men också till följd av andra fel av systematisk karaktär. Vidare är det troligt att estimatorns varians underskattas. Utöver samplingvariansen och bortfallsvariansen tillkommer även ett variansbidrag från andra osäkerhetskällor av slumpmässig natur, men vanligtvis kan endast en del av detta variansbidrag fångas upp av den variansestimator som används. Tyvärr är det inte möjligt att avgöra i vilken utsträckning avvikelser från förutsättningarna ovan föreligger och vilka effekter dessa avvikelser får för tolkningen av de osäkerhetsintervall som presenteras i termer av faktisk konfidensgrad. En rekommendation är dock att vara försiktig med att tolka de presenterade intervallen som regelrätta konfidensintervall. Konsumtionsenhetsskala För att göra jämförelser av till exempel disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. Olika skalor måste användas vid beräkning av disponibel inkomst per konsumtionsenhet respektive konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet. Skalan som här används för konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet motsvarar Socialstyrelsens normer för socialbidrag 1985, och bygger på vilka nödvändiga utgifter utöver boendekostnaden som ett hushåll har. Skala för konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet Hushållsställning Konsumtionsvikt Ensamstående 1,16 Samboende 1,92 Barn 0-3 år 0,56 Barn 4-10 år 0,66 Ungdom år 0,76 Övriga 18- år 0,96 Skalan som används för disponibel inkomst per konsumtionsenhet baseras på vilka nödvändiga utgifter inklusive boendekostnaden som ett hushåll har.

17 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) Skala för disponibel inkomst per konsumtionsenhet Hushållsställning Konsumtionsvikt Första vuxen, ensamboende 1,00 eller sammanboende Andra vuxen, sammanboende 0,51 Ytterligare vuxen 0,60 Barn 1, 0-19 år 0,52 Barn 2, 3, 0-19 år 0,42 Ovanstående skala är baserad på Svensk konsumtionsenhetsskala som föreslogs i utredningen om Förbättrad statistik om hushållens inkomster, SOU 2002:73. Efter diskussioner med olika användare har SCB beslutat att använda denna reviderade version av konsumtionsenhetsskalan. Indelningar I den officiella statistiken över hushållens boendeutgifter redovisas regionerna Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, Övriga kommuner med fler än invånare samt Övriga kommuner med mindre än invånare. Statistiken Hushållens boende, redovisar individstatistik även på kommunnivå. 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produktionsversioner I det här dokumentet, SCBDOK har framtagningen av nedanstående slutliga observationsregister beskrivits. Register Registervariant Hushållens boendeutgifter Hushåll Registerversion 2015 Register Registervariant Hushållens boendeutgifter Individer Registerversion 2015 Fortsatt dokumentation, av registrens detaljerade innehåll, finns på SCB:s webbplats, Där beskrivs alla variabler och värdemängder med mera. Klicka dig fram med hjälp av namnen på Register, Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanstående tabell.

18 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) 4.2 Arkiveringsversioner Inga registerversioner har ännu arkiverats. 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången År 2015 var första gången Hushållens boendeutgifter genomfördes. Frågorna har fungerat väl, men vi kommer att jobba vidare med tydlighet i frågor och instruktioner till uppgiftslämnare och intervjuare. Ett experiment med blandad datainsamling, webb och telefonintervju, har genomförts. I gruppen som kunde välja att lämna uppgifter via webb eller telefonintervju var svarsfrekvensen högre än i gruppen med urvalspersoner som enbart blev kontaktade för telefonintervju. Inga större skillnader i resultaten mellan grupperna gick heller att påvisa. Kombinerad insamling kommer troligen att införas i full skala till nästa insamling.

19 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) Bilagor Bilaga 1. Informationsbrev till hushållen som enbart kontaktas via telefonintervju

20 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81)

21 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) Bilaga 2. Informationsbrev till hushåll som erbjudits att svara via webb

22 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81)

23 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) Bilaga 3. Påminnelsebrev till hushåll som erbjudits att svara via webb

24 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81)

25 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) Bilaga 4. Mätinstrument Frågor till samtliga hushåll INFOTEXT VEM Jag heter och ringer från undersökningsföretaget MIND Research på uppdrag av Statistiska centralbyrån. För en tid sedan fick ni ett brev med information om att vi skulle kontakta er för att ställa frågor om ert hushålls boende och vad ni betalar för det. Resultat från insamlingen används bl. a. av regering och riksdag för att fatta beslut om bidrags- och skatteförändringar. ANGE VEM SOM INTERVJUAS 1 UP (utan tolk) Till IDKOLL 2 UP (med tolk) Till IDKOLL 3 Annan person i hushållet Till IDKOLL 4 Familjemedlem eller anhörig som INTE tillhör Till IDKOLL hushållet (INDIREKT INTERVJU) 5 Annan person (INDIREKT INTERVJU) Till IDKOLL IDKOLL Då vill jag först försäkra mig om att intervjun avser rätt person. OM VEM= 3, 4 el 5: Är UP (NAMN) född den? OM VEM=1 el 2: Är du född den? 1 Ja Till HH05 HH05 Nej, avbryt intervjun! Vi börjar med några frågor om den bostad som du/han/hon hade den 31 december För att det inte ska bli fel i fortsättningen måste jag ställa följande fråga: Bodde du<up:s namn> varaktigt utomlands, eller i någon form av vårdboende, sjukhem, fängelse eller annan institution? Avbryt intervjun 1 Ja Till Avslut; AV10 2 Nej Till HH08 Till HH08 Till HH08

26 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) HH08 Bodde du <UP:s namn> i villa, radhus, lägenhet eller i någon annan typ av bostad? 1 Villa (friliggande småhus för en eller två HH11 familjer) 2 Rad-, kedje-, eller parhus HH11 3 Jordbruksfastighet HH11 4 Lägenhet i flerbostadshus (hyres- eller HH09 bostadsrätt) 5 Servicelägenhet, seniorboende HH12 6 Studentlägenhet HH12 7 Studentkorridor HH12 8 Inneboende HH13 9 Annan typ av hus/bostad HH13 HH09 HH09 HH09 HH11 Var det någon form av studentbostad, seniorboende eller servicelägenhet? 1 Ja, Studentbostad 2 Ja, Seniorboende/servicelägenhet 3 Nej Ägde eller hyrde du<up:s namn> huset eller var det en bostadsrätt? Till HH12 Till HH13 1 Ägde (ägt småhus, ägd jordbruksfastighet, andelslägenhet) 2 Hyrde (första-, andra-, tredjehandskontrakt) 3 Kooperativ hyresrätt 4 Bostadsrätt 5 Arrenderade jordbruk 6 Närstående, som inte bor i bostaden, äger 7 Annat

27 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) HH12 Hyrde du/<up:s namn> lägenheten eller var det en bostadsrätt eller något annat? Till HH13 1 Hyrde (första-, andra-, tredjehandskontrakt) 2 Kooperativ hyresrätt 3 Bostadsrätt 4 Ägde (ägarlägenhet) 5 Bostad i egen hyresfastighet 6 Andelslägenhet 7 Annat HH13 HH14a HH14b Nu kommer några frågor om vilka personer som ingick i hushållet i december Till HH14a om enpersonshushåll enl RTB, annars till HH14b OM up är enda personen i hushållet enl RTB: Var du/up:s namn den enda personen i hushållet den 31 december 2015? 1 Ja Om HH08=8 till HH34, annars till HH31 2 Nej Till HH22 Om HH08=8 till HH34, annars till HH31 Om HH08=8 till HH34, annars till HH31 OM flera personer i hushållet enl RTB: Vi tar en person i taget. Enligt de uppgifter vi har så bodde <<person 2 från RTB>> i hushållet den 31 december Stämmer det? Till HH15 om fler personer enligt RTB, annars till HH21 HH15- HH20 1 Ja, stämmer 2 Nej, hade lämnat (eller har inte bott där över huvud taget) Bodde << person 3 från RTB>> i hushållet den 31 december 2015? 1 Ja, stämmer 2 Nej, hade lämnat (eller har inte bott där över huvud taget) Till HH15-HH20 beroende på hur många enligt register När personerna enligt registret är slut, till HH21

28 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) HH21 Fanns det fler personer i hushållet den 31 december 2015? Det vill säga personer som du/up:s namn bor tillsammans med och som har gemensam ekonomi med dig/up:s namn. 1 Ja Till HH22 2 Nej Om HH08=8 till HH34, annars till HH31 HH22 Tillagd person 1: Vad heter (den första) personen i förnamn? Till HH23 HH23 Till HH24 Och i efternamn? HH24 Vilket år är han/hon född? Till HH25 HH25 Vilken månad? Till HH26 HH26 Vilken dag? Till HH27

29 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) HH27 Vilken relation har du/han/hon (namn från HH22) till dig /UP:s namn? 1 Make/maka/registrerad partner 2 Sambo 3 Förälder till up 4 Pappas eller mammas make/maka/sambo (styvförälder) 5 Fostermamma eller fosterpappa 6 Barn till up eller up:s make/maka/sambo 7 Fosterbarn 8 Syskonbarn 9 Barnbarn 10 Syskon, styvsyskon eller fostersyskon (bror/syster) 11 Morförälder/farförälder 12 Svärmor/svärfar (makes/makas/sambos förälder) 13 Svärson/svärdotter (make/maka/sambo till barn) 14 Svåger/svägerska 15 Kompis 16 Annan relation Till HH28 Om HH08=8 till HH34, annars till HH31 HH28 Ange relation till dig/up Till HH29 HH29 HH31 Var du/han/hon gift/sambo med någon i hushållet eller var du/han/hon ensamstående? 1 Gift/sambo/registrerad partner 2 Ensamstående 3 EJ RELEVANT (BARN) Fanns det någon inneboende, en kompis eller släkting som bodde i bostaden men inte tillhörde ert hushåll? Räkna inte in personer som är på besök! 1 Ja 2 Nej Om HH08=8 till HH34, annars till HH31 Till HH34

30 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) HH34 Nu kommer fler frågor om den bostad som hushållet hade den 31 december Till HH35 HH35 Hur stor var bostaden i kvadratmeter? Till HH36 HH36 Hade bostaden kök eller kokvrå? Till HH37 HH37 HH38 1 Kök 2 Kokvrå (KOKSKÅP, TRINETTEKÖK) 3 Två kök (ELLER FLER) 4 Nej Om du räknar bort kök och badrum, hur många rum finns det i bostaden? Vilket år flyttade du/ni/han/hon in i bostaden? Till HH eller tidigare Till HH39 annars Om HH08=8 el 9 till Inneboende o Annat; IA01 Om HH11=1 Till Småhus Äganderätt; SA01 Om HH11=2, 3, 5, 6, F8 el F9 Till Småhus Hyresrätt; SH01 Om HH11=4 Till Småhus Bostadsrätt; SB01 Om HH12=1, 2, F8 el F9 Till Flerbostadshus Hyresrätt; FH01 Om HH12=3 Till Flerbostadshus Bostadsrätt; FB01 Om HH12=4 Till Flerbostadshus Äganderätt; FA01 Om HH12=5, 6 Till Inneboende o Annat; IA05 Om HH11=7 eller HH12=7 Till Inneboende o Annat; IA03

31 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) HH39 Vilken månad flyttade du/ni in i bostaden? 1 Januari 2 Februari 3 Mars 4 April 5 Maj 6 Juni 7 Juli 8 Augusti 9 September 10 Oktober 11 November 12 December Om HH08=8 el 9 till Inneboende o Annat; IA01 Om HH11=1 Till Småhus Äganderätt; SA01 Om HH11=2, 3, 5, 6, F8 el F9 Till Småhus Hyresrätt; SH01 Om HH11=4 Till Småhus Bostadsrätt; SB01 Om HH12=1, 2, F8 el F9 Till Flerbostadshus Hyresrätt; FH01 Om HH12=3 Till Flerbostadshus Bostadsrätt; FB01 Om HH12=4 Till Flerbostadshus Äganderätt; FA01 Om HH12=5, 6 Till Inneboende o Annat; IA05 Om HH11=7 eller HH12=7 Till Inneboende o Annat; IA03

32 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) Frågor till hushåll i småhus med äganderätt SA01 Driver du/ni något företag eller annan näringsverksamhet i anslutning till bostaden? SA02 SA03 1 Ja Till SA02 2 Nej Till SA03 Till SA03 Till SA03 Är det möjligt att skilja utgifterna för själva boendet från den verksamheten när det gäller t.ex. el, uppvärmning och ränteutgift? 1 Ja Till SA03 2 Nej Till SA13 Till SA03 Till SA03 Då kommer några frågor om bolån. Hade du/ni lån på bostaden under 2015? 1 Ja Till SA04 2 Nej Till SA13 Till SA13 Till SA13 SA04 SA05 SA05B Hur stort var bolånet totalt den 31 december 2015? Om du/ni hade flera lån på fastigheten avses det totala lånebeloppet. Hur mycket betalade du/ni i ränta på bolånet under 2015? BELOPP 1 Kan inte dela upp beloppet på ränta och amortering Hur mycket betalade du/ni sammanlagt för ränta och amortering under 2015? Till SA05 Till SA09 Till SA05B Till SA07 Till SA07 Till SA13

33 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) SA07 Kan du/ni ange vilken procentuell ränta du/ni hade på bolånet under 2015? 1 Ja Till SA08 2 Nej Till SA09 Till SA09 Till SA09 SA08 Hur hög var räntan, i procent, på bolånet? Till SA09 SA09 Har du/ni amorterat något på bolånet under 2015? 1 Ja Till SA10 2 Nej Till SA13 Till SA13 Till SA13 SA10 Hur mycket amorterade du/ni under 2015? Till SA11 Till SA13 Till SA13 SA11 Var någon del av amorteringarna en extrainbetalning utöver de löpande amorteringarna? 1 Ja Till SA12 2 Nej Till SA13 Till SA13 Till SA13 SA12 Hur stor var extra-amorteringen under 2015? Till SA13

34 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) SA13 Då kommer vi till frågor om uppvärmning av bostaden. Vilket eller vilka av följande uppvärmningssätt använde du/ni under 2015? 1 El (direktverkande, vattenburen, luftburen, tex. golvvärme) Om SA02=2 till AV01, SA14 2 Värmepump (luft-, jord-, berg-, mark-, sjövärme) Om SA02=2 till AV01, SA14 3 Fjärrvärme (även kvarterscentral för fjärrvärme) Om SA02=2 till AV01, SA17 4 Pellets, ved, flis eller spån Om SA02=2 till AV01, SA20 5 Olja Om SA02=2 till AV01, SA21 6 Annat (exempelvis gas, vindkraft, solpaneler) Om SA02=2 till AV01, SA24 Om SA02=2 till AV01, SA25 Om SA02=2 till AV01, SA25 SA14 Hur stor var utgiften för el under 2015? Här ingår inte bara uppvärmning utan även hushållsel. Tänk också på att ta med nätavgiften. Ange belopp i kr 1 Utgift för el redovisas ihop med annat Om annat alt i SA13 gå dit, SA25 Till SA15 Till SA15

35 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) SA15 Kan du/ni ange hur stor förbrukningen av el var? 1 Ja Till SA16 2 Nej Om annat alt i SA13 gå dit, SA25 SA16 Hur stor var förbrukningen av el under 2015? Ange kwh SA17 Hur stor var utgiften för fjärrvärme under 2015? Ange belopp i kr 1 Utgift för fjärrvärme redovisas ihop med annat Om annat alt i SA13 gå dit, SA25 Om annat alt i SA13 gå dit, SA25 Till SA18 Till SA18 SA18 Kan du/ni ange hur stor förbrukningen av fjärrvärme var? 1 Ja Till SA19 2 Nej Gäller 2, F8, F9: Om annat alt i SA13 gå dit, SA25 SA19 Hur stor var förbrukningen av fjärrvärme under 2015? Ange kwh Om annat alt i SA13 gå dit, SA25

36 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) SA20 SA21 Hur stor var utgiften för pellets, ved, flis eller spån under 2015? Ange belopp i kr Hur stor var utgiften för uppvärmning med olja under 2015? Ange belopp i kr Om annat alt i SA13 gå dit, SA25 Om annat alt i SA13 gå dit, SA25 Till SA22 Till SA22 SA22 Kan du/ni ange hur stor förbrukningen av olja var? 1 Ja Till SA23 2 Nej Gäller 2, F8, F9: Om annat alt i SA13 gå dit, SA25 SA23 Hur stor var förbrukningen av olja under 2015? Ange kubikmeter Om annat alt i SA13 gå dit, SA25 SA24 Hur stor var utgiften för annat bränsle som använts för uppvärmning under 2015? Till SA25 Ange belopp i kr SA25 PLATS FÖR KOMMENTARER Om SA13=1 el 2 ensamma eller tillsammans med alt 3-6 till SA27, annars till SA26

37 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) SA26 Hur stor var utgiften för hushållsel under 2015? Till SA27 ANGE BELOPP I KR SA27 Så kommer några frågor om hem- och villaförsäkring. Kan du/ni skilja ut avgiften för villaförsäkringen från hemförsäkringen? 1 JA Till SA28 NEJ (FÖRSÄKRINGARNA GÅR INTE ATT Till SA30 2 SKILJA) Till SA30 Till SA30 SA28 SA29 SA30 SA31 Hur stor var avgiften för villaförsäkringen under 2015? Hur stor var avgiften för hemförsäkringen under 2015? 6 INGÅR I FACKFÖRENINGSAVGIFTEN Hur stor var avgiften för villa- och hemförsäkring? Nu har vi några frågor om andra utgifter som är kopplade till boendet. Hade du/ni under 2015 några utgifter för... Markera det som hushållet har haft utgift för Till SA29 Till SA31 Till SA31 1 Vatten och avlopp Till SA32 2 Sophämtning eller annan renhållning (t.ex. hämtning Till SA36 av grovavfall eller sopning av gator och trottoarer) 3 Sotning eller översyn av ventilationssystem Till SA40 4 Vägunderhåll eller avgifter till samfällighet eller Till SA44 gemensamhetsanläggning? 9 Inga utgifter Till SA47

38 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) SA32 Hur stora utgifter hade du/ni för vatten och avlopp under 2015? Kan du inte särskilja denna utgift från andra utgifter, går det bra att ange det totala beloppet i nästa fråga. BELOPP: 1 Kan inte skilja utgifterna för vatten och avlopp från andra utgifter Om annat alt i SA31 gå dit, SA50 Till SA33 Om annat alt i SA31 gå dit, SA50 Om annat alt i SA31 gå dit, SA50 SA33 Vad ingick mer i samma utgift? Fler alternativ kan anges 2 SOPHÄMTNING TILL SA35 3 SOTNING OCH ÖVERSYN AV VENTILATIONSSYSTEM TILL SA35 4 VÄGUNDERHÅLL ELLER AVGIFT TILL SAMFÄLLIGHET TILL SA35 ELLER GEMENSAMHETSANLÄGGNING 5 UPPVÄRMNING TILL SA35 6 ANNAT (ANGE VAD I NÄSTA FRÅGA) Till SA34 TILL SA35 TILL SA35 SA34 Vad ingick i samma utgift? Till SA35 SA35 Hur stora utgifter hade du/ni sammantaget för dessa tjänster under 2015? BELOPP Om fler alt i SA31 som inte är med i SA33, gå dit, annars Till SA50

39 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) SA36 SA37 Hur stora utgifter hade du/ni för sophämtning eller annan renhållning? Kan du inte särskilja denna utgift från andra utgifter, går det bra att ange det totala beloppet i nästa fråga. BELOPP: Om fler alt i SA31 som inte är med i SA33, gå dit, annars Till SA50 1 Kan inte skilja utgifterna från andra utgifter Till SA37 Om fler alt i SA31 som inte är med i SA33, gå dit, annars Till SA50 Om fler alt i SA31 som inte är med i SA33, gå dit, annars Till SA50 Vad ingick mer i samma utgift? Fler alternativ kan anges 3 SOTNING OCH ÖVERSYN AV VENTILATIONSSYSTEM Till SA39 4 VÄGUNDERHÅLL EL ANNAN SAMFÄLLIGHETSAVGIFT/ Till SA39 GEMENSAMHETSANLÄGGNING 5 UPPVÄRMNING Till SA39 6 ANNAT (ANGE VAD I NÄSTA FRÅGA) Till SA38 Till SA39 Till SA39 SA38 Vad ingick i samma utgift? Till SA39 SA39 Hur stora utgifter hade du/ni sammantaget för dessa tjänster under 2015? BELOPP Om fler alt i SA31 som inte är med i SA33 eller SA37, gå dit, annars Till SA50

40 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) SA40 Hur stora utgifter hade du/ni för sotning eller annan översyn av ventilationssystem under 2015? Kan du inte särskilja denna utgift från andra utgifter, går det bra att ange det totala beloppet i nästa fråga. BELOPP: Om fler alt i SA31 som inte är med i SA33 eller SA37, gå dit, annars Till SA50 1 Kan inte skilja utgifterna från andra utgifter Till SA41 Om fler alt i SA31 som inte är med i SA33 eller SA37, gå dit, annars Till SA50 Om fler alt i SA31 som inte är med i SA33 eller SA37, gå dit, annars Till SA50 SA41 Vad ingick mer i samma utgift? Fler alternativ kan anges 4 VÄGUNDERHÅLL EL ANNAN SAMFÄLLIGHETSAVGIFT/ Till SA43 GEMENSAMHETSANLÄGGNING 5 UPPVÄRMNING Till SA43 6 ANNAT (ANGE VAD I NÄSTA FRÅGA) Till SA42 Till SA43 Till SA43 SA42 Vad ingick i samma utgift? Till SA43 SA43 Hur stora utgifter hade du/ni för sammantaget för dessa tjänster under 2015? BELOPP Om fler alt i SA31 som inte är med i SA33 eller SA37 eller SA41, gå dit, annars Till SA50

41 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) SA44 SA44B Hur stora utgifter hade du/ni för vägunderhåll eller gemensamhetsanläggningar? Kan du inte särskilja denna utgift från andra utgifter, går det bra att ange det totala beloppet i nästa fråga. BELOPP: 1 Kan inte skilja utgifterna från andra utgifter Vad ingick mer i samma utgift? Fler alternativ kan anges Till SA47 Till SA44B Till SA47 Till SA47 5 UPPVÄRMNING Till SA46 6 ANNAT (ANGE VAD I NÄSTA FRÅGA) Till SA45 Till SA46 Till SA46 SA45 Vad ingick i samma utgift? Till SA46 SA46 Hur stora utgifter hade du/ni för sammantaget för Till SA47 dessa tjänster under 2015? BELOPP: SA47 PLATS FÖR KOMMENTARER Till SA50 SA50 SA51 Nu kommer några frågor som handlar om utgifter ni haft under 2015 för byggnation och underhåll av huset. Har ni under 2015 byggt om eller byggt till huset? Har ni t.ex. ändrat planlösningen, byggt om vinden till bostadsyta eller byggt en inglasad altan längs med huset? 1 Ja 2 Nej Har ni under 2015 installerat något i huset som inte funnits tidigare? Det kan vara t.ex. kommunalt vatten och avlopp, centraldammsugare, luftvärmepump eller bergvärme. 1 Ja 2 Nej Till SA51 Om SA50=1 eller SA51=1 Till SA52, SA53

42 Statistiska centralbyrån SCBDOK (81) SA52 Variabel text: Om SA50=1 och SA51=2, 8, 9; Fick du/ni ROTavdrag i samband med om- och tillbyggnadsarbetet? Om SA50=2, 8,9 och SA51=1; Fick du/ni ROTavdrag i samband med detta installationsarbete? Om SA50=1 och SA51=1; Fick du/ni ROTavdrag i samband med ombyggnaden eller installationen? Till SA53 1 Ja 2 Nej SA53 Har du/ni under 2015 gjort några reparationer eller underhåll av bostaden? Har ni t.ex. målat om utvändigt, tapetserat, lagt nytt golv, bytt vitvaror eller värmepanna. 1 Ja Till SA54 2 Nej Gäller 2, F8, F9: Om (SA50=1 eller SA51=1) och SA52=1 Till SA57, Om (SA50=1 eller SA51=1) och SA52<>1 Till SA60, annars till Avslut AV01