Foto: Johan Bokström. VIP-konferens september 2016

Transkript

1 Foto: Johan Bokström VIP-konferens september 2016

2 Inledning VIP-konferensen om förebyggande arbete mot våld i nära relationer mot personer med intellektuell och psykisk funktionsvariation arrangerades av vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun. På konferensen presenterades V.I.P-programmet som är framtaget av Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt samt studiecirkeln Schyssta relationer som är skapad av Utväg Skaraborg. TRIS Tjejers Rätt i Samhället presenterade Nå- vidare som är ett gruppmaterial som syftar till att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Vi presenterar även lärande exempel från verksamheter som använder metoderna och som erbjuder grupper/studiecirklar till kvinnor och män med funktionsvariationer. Vi hade ett särskilt fokus på implementering och en utredare från socialstyrelsen bidrog med kunskap om det. Kvinnor och män med funktionsvariationer delade med sig av sina erfarenheter av att delta i V.I.P-grupper samt i studiecirkeln Schyssta relationer. Det är viktigt att utbilda medarbetare i att förebygga, upptäcka och agera vid våld och övergrepp mot personer i verksamhet men det kanske är ännu viktigare att utbilda dem det berör. Det var vår utgångspunkt i denna konferens. l 2

3 Moderator Magnus Loftsson Moderator Magnus Loftsson inledde med att be om tillåtelse att berätta några personliga erfarenheter som varit jobbiga och som påverkat honom som person. Han berättade om det våld som förekommit i hans egen familj och släkt samt som han själv drabbats av i skolan och i offentliga miljöer. Dagen innan konferensen var Magnus tillsammans med sin familj på promenad i Stockholm och mötte AIK fans på väg från derby som vrålade djurgårdsfittor. Våldet är utbrett och angår oss alla! Vi har Jämställdhetspolitiska mål om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Vi har långt kvar till att detta mål uppfylls. Vi behöver ställa oss nödvändiga frågor som; Varför använder män våld? Hur kan vi förebygga detta? Vi behöver också sprida goda exempel. Vilket vi kommer att göra med denna konferens. Tack till SKL med vars stöd vi genomför denna konferens för att sprida goda exempel! Magnus reflekterar kring att ämnet våld kan bli jobbigt och uppmanar alla i publiken att vara snälla. Mot varandra men också mot dig själv. Ta hand om dina behov under dessa två dagar. l Magnus Loftsson är legitimerad psykolog och doktorand i Barn och ungdomsvetenskap. Han har jobbat som projektledare i projektet Frihet från våld för Män för jämställdhet. 3

4 TALARE: Kerstin Kristensen, utbildningsledare och utvecklingsansvarig på KvinnorfridsAkademin och Ewa Fransson Mannelqvist, utvecklingsledare Dialoga. De jobbade i projektet Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, Bräcke Diakoni Om att vara Dubbelt Utsatt Projektet Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt finansierades av Allmänna arvsfonden och deras uppdrag var att bidra till att kvinnor med funktionsnedsättning inkluderades i det ordinarie kvinnofridsarbetet. Erfarenheten var att samhällets stöd ofta fokuserar mer på kvinnans funktionsnedsättning än på hennes våldsutsatthet. För att inkludera kvinnor med funktionsnedsättning i det ordinarie kvinnofridsarbetet krävs verktyg och kunskap. Projektets mål var att kvinnor med funktionsnedsättning ska få det stöd som de behöver och har rätt till. Kerstin Kristensen pratade om vad våld är samt vad som är särskiljande för våld i nära relationer mot kvinnor med funktionsnedsättning. Våld kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt. Det kan även vara att få bristande omsorg eller villkorad omsorg. Ekonomiskt våld och materiellt våld är också vanligt. Sedan tillkommer funktionshindersrelaterat våld till exempel att flytta någons rullstol så personen inte når den själv, att möblera om hemma hos en synskadad person eller att förstöra en hörapparat. En av många verktyg och metoder som togs fram under projektet var VIP-programmet. Ewa Fransson Mannelqvist berättar att VIP syftar till att man ska känna sig som en intressant och värdefull person. Hon tog upp vad som krävs för att leda VIP-grupp och menar att det är erfarenhet av och kunskap om målgruppen. Dessutom behövs ett nära samarbete med den andra gruppledaren samt att man är en grundad mogen person. Hon berättar att VIP använts i grupper för män i flera verksamheter. Nu har även män och pojkar uppmärksammats mer i arbetet med att förebygga. 4

5 Ewa understryker att metodtrogenheten är viktig! Det är inte ok med minivarianter av VIP som till exempel att plocka ut 3 lektioner. Då är det bättre att göra något annat i så fall. Det är inte ok att blanda kön i grupper eller att vara ensam gruppledare eller ha en outbildad assistent. Ewa har gjort flera uppföljningar i de kommuner som satsat på VIP-programmet och gjorde reflektioner kring framgångsfaktorer i de verksamheter där VIP lever vidare Där någon har i uppgift att hålla samman arbetet där har verksamheten större chans att leva vidare. l Bildreferens: Sant eller falskt om mäns våld mot kvinnor, Bräcke diakoni. Ur Ewa Fransson Mannelqvists presentation om VIP-programmets bakgrund och utveckling. 5

6 TALARE: Åsa Johansson, projektledare för VIP i Eskilstuna, Melinda Andersson, Karin Larsson och Juha Niemiaho har alla tre gått VIP-kursen. Om VIP-programmet och ett lärande exempel från Eskilstuna kommun VIP-programmet syftar till att förebygga att personer med intellektuella funktionsvariationer utsätts för våld i nära relationer. Några viktiga förutsättningar i V.I.P är att kvinnor och män går i olika grupper och det ska alltid vara två ledare för en grupp. Genom att bli medveten om sina känslor, träna på att sätta gränser och lära sig om våldets olika uttryck kan det bli lättare att göra bra val i olika situationer. Att dela sina åsikter och erfarenheter i grupp sätter igång processer som kan leda till en förändring och öka självkänslan hos deltagarna. Deltagarna får på olika sätt öva på att ha huvudrollen i sitt eget liv. 6

7 Melinda Andersson berättar att VIP-programmet är på 12 lektioner, varje lektion är på 2 timmar och vi får fika varje gång! Karin Larsson berättar att en viktig regel vi har när vi gör rundor är att vi inte får lov att säga något om det som de andra säger. Vi frågar inte, kommenterar inte, diskuterar inte utan säger bara tack och går vidare till nästa person som får välja att dela eller att passa. Juha Niemiaho delade en erfarenhet han har med sig från sin VIP-kurs; Jag upplever att det är ovanligt att män pratar så öppet om känslor. Det var nytt för mig att göra det tillsammans med män som jag inte kände så bra. Publiken fick prova på några övningar ur VIP och sedan summerade Åsa Johansson övningarna. Vi har väldigt roligt i grupperna samtidigt som vi tar upp viktiga och allvarliga saker. Åsa berättar vidare att VIP-gruppledarna har fått positiva erfarenheter av att det kan hända bra saker när vi tar oss tid att ta upp det svåra i livet. Vi har framförallt fått en ökad kunskap kring våld i nära relationer mot personer med funktionsvariationer. Det händer mycket med dem som går VIP-kursen och gruppledarna har fått ny energi i sitt arbete och det sprider sig. Juha ställde en retorisk fråga till publiken: Vad händer när vi vänder på det och utbildar brukarna först? Han fortsätter med att förklara att det blir ett omvänt maktförhållande när vi brukare har mer kunskap än medarbetarna. När vi brukare har fått utbildning först så väcker det intresse hos medarbetarna. Melinda fyller i med Om vi får kunskap om våra rättigheter, ökad självkänsla och självförtroende kan vi börja ställa krav. Och det är då vi kan göra skillnad på riktigt. l 7

8 TALARE: Christian Kullberg, professor i socialt arbete vid Mälardalens högskola och Daniel Lindberg, fil, dr i socialt arbete vid Mälardalens högskola. Om utvärderingen av VIP-programmet Projektets syfte och delar Syftet är att genomföra ett samproduktionsprojekt mellan Mälardalens högskola (Mdh) och Eskilstuna Kommun (EK) i vilket en lärande utvärdering med en programteoretisk och resultatinriktad ansats genomförs av VIP-programmet. Tidigare forskning visar; Gruppen visar en hög grad av utsatthet. Fokus är på kvinnors utsatthet. Kvinnan ses som offer och mannen förövare. Våldet begås vanligtvis av någon närstående person som en partner, vårdare eller likvärdig person i omgivningen. Det finns ett stort behov av samhälleliga insatser för att minska gruppernas våldsutsatthet. Vad behövs det mer av? Media-kritik och dekonstruktion av maskulinitetsnormer, dialog kring sex och samlevnad. Det finns en generell rädsla för att prata om sexualitet med målgruppen vilket kan leda till en tystnad som kan förstärka skam. 8 Vad vet vi? Attityder och kunskaper förändras mer än beteende. Forskning visar att insatser med fokus på medvetenhet om den personliga sfären har potentialen att öka individens självmedvetenhet och beslutsamhet. Få utbildningsinsatser/våldpreventiva program uppfyller kraven för evidensbaserade metoder. Förväntade resultat Ökade kunskaper bland samtliga involverade om VIP programmets giltighet, matchningen av deltagare till programmet och metodtrohet i genomförandet. Ökade kunskaper bland samtliga involverade om VIP insatsernas effekter. Kommunicering av mätningen av insatsernas effekter (vetenskaplig artikel samt rapport inom EK, båda författade i samproduktion) Vi får också ett underlag för fortsatta diskussioner om hur insatsernas innehåll och kvalitet skall kunna förbättras och mätas i framtiden. l

9 Om implementering Motivera förändring genom utvärdering och tala om VARFÖR man ska förändra något och tydlighet kring detta. Viktigaste utgångspunkten till varför man ska göra en förändring. Börja där förutsättningarna är som bäst (S-kurvan Spridning av nyheter ). Rikta in sig på det Snabba anpassarna ledartyper, den mjuka tuggan. Processperspektiv implementering tar tid och ska få ta tid. (Fyra steg vid implementering, tar 2-4 år MINST). Lokalt ägande; ta hem frågorna och göra dem till sina egna i sin egen kontext. Forskning måste översättas, är inte alltid begriplig. Demonstrationsexempel; man vill känna igen sig underlättar förståelsen om man ser hur andra har gjort. TALARE: Ulrika Bergström, utredare Socialstyrelsen pratade om framgångsfaktorer vid implementering. Ta hänsyn till informella nätverk. Utvärdera och följa upp verksamheten lokalt, före under och efter. Tillåt anpassning, när själva implementeringen är gjord. Steg 1 i att leda en evidensbaserad praktik är att ta fram en vision. 9

10 Första konferensdagen avslutades med en 3-rätters middag och underhållning av Emil Jensen. Ni som vet att en mur bara är en bro på högkant Och det som är som det är inte måste vara konstant. Så ni är vackrast i världen. Världen är vackrast i er. Och jag ser det i era ögon. Där ser jag vad ni ser. Ur Inte vackrast i världen av Emil Jensen 10

11 Sandra Sarin, föreståndare för TRIS skyddade boende Madickengården samt metod- och utbildningsansvarig på TRIS tjejers rätt i samhället. Om att vara trippelt utsatt Trippelt utsatt är en unik kartläggning om förekomsten och karaktären av hedersrelaterat förtryck och våld i gymnasiesärskolor i Sverige som TRIS har genomfört. TRIS utbildar och handleder yrkesverksamma utifrån sina kunskaper om de särskilda villkor som omfattar ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Nå-vidare är ett projekt som arbetar med och för unga med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts/riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. I projektet arbetar TRIS för att utveckla metoder och sprida kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet vänder sig främst till yrkesverksamma som möter målgruppen var tredje och sista året för Arvsfondsprojektet Nå-vidare. Under 2015 har Nå- vidare tjejgruppsmaterial testats på fyra tjejgrupper i Göteborg, Malmö och Kristianstad och har därefter reviderats. Nå- vidare tjejgruppsmaterial publicerades strax innan jul och ska under 2016 spridas till gymnasiesärskolor runt om i landet. Projektets erfarenheter sprids genom Nå- vidares tjejgruppsmaterial samt genom metodstödet för framtagande av handlingsplan som är anpassad för målgruppen och som även innehåller instruktioner för hur exempelvis andra kommuner ska kunna ta fram/utveckla en handlingsplan. Oavsett vilken religion eller kultur man har så är våld aldrig okej, säger Sandra Sarin. l 11

12 Talare: Jan Hanson, Lärare, nationella programmet, Lena Rydberg, rektor Gymnasiesärskolan i Kristianstad och Mimmi Husein, elevassistent, individuella programmet. Lärande exempel från Kristianstads gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan i Kristianstad använder TRIS material Nå- vidare i sitt förebyggande arbete. Andelen elever med rötter i andra kulturer ökar för varje år och en del av dessa lever i det vi kallar hederskulturer. De ska också veta vilka rättigheter de har och vart de kan vända sig. Jan berättar att blandade grupper med både svenska och utlandsfödda ger ett bra erfarenhetsutbyte. Lena Rydberg, rektor, berättar om fallet Amina som blev ett startskott för arbetet med Nå vidare. Hon berättar att det fanns stora brister i socialens arbete och att skolans gräns för vad man kan göra är tydlig, det är svårt att veta hur man kan stötta. Man måste jobba förebyggande för att lära ungdomarna om sina rättigheter. Jan och Mimmi berättar att de först började med att utbilda sig själva och att de till en början inte alls reflekterade över att det var ett material som var skapat för tjejer. Jan berättar att materialet används på killgrupper med goda resultat. En insikt som ofta dyker upp är att man inte ÄR ett problem, utan att man HAR ett problem. Jan berättar vidare att de ofta filmar grupperna, som ett protokoll som man i efterhand kan analysera. Vi får se ett klipp som visar ett samtal mellan killarna angående hur man kan förhålla sig till föräldrar som bestämmer över en. Killarna diskuterar olika lösningar alltifrån att ringa socialen, till att prata lugnt och sansat med sina föräldrar. Jan säger: Det är viktigt Kim-dockan. med tillit och gränser när man hänger ut sig själv, att man skapar en sådan atmosfär när man delar känsliga saker. Mimmi berättar att grupper med större stödbehov kräver att man går in mer i diskussionerna. Man behöver väcka frågan om vad de kan göra själva. Man diskuterar vad som är viktiga egenskaper hos en partner Varför ska det vara så viktigt vem jag ska gifta mig med? Han ska ha ett gott hjärta. Mimmi säger att det är viktigt att utvärdera för att kunna anpassa på rätt sätt och att det är viktigt att dela grupperna om de är för stora. Mimmi visar Kim-dockan som fungerar som talmaskot i grupperna. l 12

13 Talare: Irené Käll, deltagare, Patrik Stigsson, deltagare, Kim Lindberg, cirkelledare Jesper Hedin, cirkelledare, Catrin Karlsson, verksamhetsutvecklare. Citat från Irene och Patrik: vi pratar om olika relationer man har till kompisar att man kan vara sig själv och säga till att man inte kan vara med alla Att man måste få vara sig själv också Att man vågar stå upp för sig själv och säga nej, stärka sitt självförtroende att man måste välja det som känns rätt för en själv Att kunna vara sig själv och inte behöva skämmas Om Schyssta relationer och ett lärande exempel från Borås Stad Schyssta Relationer är våldsförebyggande gruppverksamhet som hålls i form av studiecirklar om skapats av Utväg i Skaraborg en verksamhet som arbetar med stöd, utbildning och metodutveckling i frågor som rör våld i nära relationer som Borås stad vidareutvecklat. Studiecirklarna bygger på fem träffar med olika teman; Relationer, Sex, Gränser och Ansvar, Ungdomsmottagningen samt våld. Det är återkommande träffar efter dessa fem tillfällen, fyra gånger om året. Syftet är att synliggöra våld i nära relationer och göra det mer möjligt att prata om. Genom att prata om tankar, åsikter och känslor bidrar studiecirklarna till att deltagarna kan hantera olika situationer på ett bättre sätt och främja schyssta relationer. Ledningsgruppen för funktionshinderverksamhetens boende- sektion uppmärksammade under 2012 behov hos såväl personal som brukare att fördjupa kunskaperna kring våld och övergrepp. För att höja kunskapen bland personalen genomfördes utbildningssatsningen Schysst attityd under med fokus på bemötande och tidig upptäckt av våld och andra övergrepp. Under samma period genomförs också satsningen Schyssta relationer en studiecirkel som vänder sig direkt till personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Schyssta relationer har implementerats i ordinarie verksamhet. Arbetet pågår med att nå fler målgrupper. Studiecirklar har sedan början av 2016 påbörjats för barn och ungdomar som har lägerverksamhet och studiecirklar ska inom kort kunna erbjudas till personer inom socialpsykiatrin samt kontaktpersoner tillsammans med personen man är kontakt åt. l 13

14 Anna Fridell, utvecklare jämställdhet och folkhälsa, Eskilstuna kommun, Lena Rydberg, Rektor gymnasiesärskolan Kristianstad kommun och Catrin Karlsson, Verksamhetsutvecklare LSS Borås stad. Arrangören tackar alla som bidragit till en bra konferens. Panelsamtal Konferensen avslutades med ett panelsamtal som leddes av Magnus Loftsson. Med i samtalet var Anna Fridell, utvecklare jämställdhet och folkhälsa, Eskilstuna kommun, Lena Rydberg, Rektor gymnasiesärskolan Kristianstad kommun och Catrin Karlsson, Verksamhetsutvecklare LSS Borås stad. Magnus börjar med att fråga om det finns några reflektioner på material som är framtagna för kvinnor även används i mangrupper. Anna: Man bryter en norm. Kvinnor är vana vid att se filmer och läsa böcker där män finns med som huvudpersoner nu blir det omvänt. Vi har till exempel dagliga verksamheter där bara män jobbar. Dessa män kan få en annan erfarenhet genom att vi skapar ett rum för dem och ger dem ett annat sammanhang. Lena: Det finns ett enormt sug att få prata med vuxna om känslor, man behöver rollmodeller som visar hur man kan bryta normerna. Andra frågor som panelen reflektera kring vad som är viktigt i förändringsarbete. Lena: Man börjar där förutsättningarna är bäst och med de frågor som berör ungdomar rättigheter, känslor, sex o.s.v. Det är även viktigt med struktur och mål, en mall att följa utifrån anpassning. Håll i håll fast låt processen ta tid, det är mycket som ska bearbetas. Ger detta någon långsiktig effekt och hur mäter man detta i skolan? Vad händer sen svårt att forska på. Lever man i en hederskultur så kan det finnas en tendens att man försvinner efter skolan. Anna: Respekt är viktigt, att låta alla få vara med på sina villkor. Göra konkret utan att förenkla frågan, ex skuld och skam som är svåra känslor, men de får vara precis så svåra som de är. Catrin: Att det finns ett forum där jag kan prata och man lyssnar. Magnus: Vilka utmaningar och framgångsfaktorer har funnits? Catrin: Att få med sig chefer och få till beslut. Mindre bra är att det inte finns någon strukturerad plan. Delaktighet för att få med sig alla, lägga fram förslag. Att ta sig tig att göra planeringen. Börja från början med implementering. Använd statistik för att visa på problemen. Magnus avslutar med att säga att man kan börja småskaligt, men att det sen måste bli en självklar del av det vi gör: Det ska vara lika vanligt som luften vi andas! l 14

15 Hemsidor och länkar Alla föreläsares bildpresentationer finns att hämta här VIP-konferens-2016/Presentationer-fran-VIP-konferensen/ Tips om en ny app om kroppen, känslor, relationer och sex SKLs konferenser om maskulinitet och jämställdhet manochjamstalldhet.7914.html Kontaktuppgifter till moderator Magnus Loftsson Fler länkar visningssida-larande-exempel/?tarcontentid=