Kvinnofridssatsning Socialtjänst

Transkript

1 Kvinnofridssatsning Socialtjänst

2 Kvinnofrid Arbete mot: mäns våld mot kvinnor hedersrelaterat våld och förtryck våld i nära relationer Och: barn som upplever våld, barnets rättigheter och principen om barnets bästa HBTQ-personers utsatthet för våld i nära relationer prostitution och människohandel för sexuella ändamål

3 Varför en viktig fråga? 22 kvinnor har mördats av sin partner/ex-partner under 2018 (BRÅ, 2019) ca 10 % av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång och 5 % har gjort det ofta (SOU 2001:72, Annerbäck et al. 2010)

4 SKL:s Kvinnofridssatsning ( ) Överenskommelse mellan SKL och regeringen om att stärka jämställdhetsarbetet på lokal och regional nivå Målet är att stärka och utveckla kvinnofridsarbetet i kommuner och regioner utifrån målsättningen i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Utvärdering sker via teoribaserad lärande utvärdering/följeforskning

5 Regionala samverkans- och stödstrukturer(rss) Kvinnofrid Utveckla hållbara strukturer inom kvinnofridsområdet regionalt och lokalt Förstärkning av de Regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) genom bl.a. en utvecklingsledare, kvinnofrid i varje län

6 Målområden för RSS Kvinnofrid 1. Kunskap och kapacitet inom RSS; utveckla kunskap och kapacitet inom RSS på kvinnofridsområdet 2. Kunskapsspridning i samverkan; Samverkan med aktörer i länet, stödja utveckling och spridning av kunskap i kommun, landsting/region 3. Stärkt regional och lokal samverkan i länet; samverkan med länsstyrelsernas utvecklingsledare samt med befintliga strateger och samordnare på lokal och regional nivå inom kvinnofridsområdet 4. Systematisk uppföljning; RSS ska utveckla arbetet med systematisk uppföljning av kvinnofridsarbetets kvalitet och resultat.

7 Hur kan kvinnofridsarbetet bli hållbart och långsiktigt? Hängränna istället för stuprör Integrera kvinnofrid internt inom SKL t.ex en gemensam webbföreläsning för regionala utvecklingsledare kvinnofrid och funktionshinder Samverkan på nationell nivå; Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten, Länsstyrelsen Kunskapsspridning; utbildning, forskningsöversikt barn och våld, statistiköversikt

8 Vad gör kvinnofridssatsningen? Nätverk regionala utvecklingsledare, Kvinnofrid Integrera kvinnofridsområdet internt inom SKL Sprida kunskap Samverkan nationellt med Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten Nationell statistik Kunskapsöversikt, barn och våld Skyddat boende, permanent boende efter skyddat boende SU-kvinnofrid

9 SU-kvinnofrid- ett projekt för individbaserad systematisk uppföljning Syfte att stödja kommunerna att bättre följa upp kvaliteten i och resultatet av sitt stöd till våldsutsatta vuxna för kunskaps- och verksamhetsutveckling. Riktar sig till både myndighetsutövning och utförarverksamheter inom kommunal socialtjänst Avgränsning: våldsutsatta vuxna Projekttid 1 september dec 2020 Ca 30 kommuner kommer att kunna delta Ca variabler

10 SU-Kvinnofrid Information har gått ut via de regionala utvecklingsledarna, kvinnofrid Info möte via webb Anmälan om deltagande till regionala utvecklingsledare, kvinnofrid SKL kommer att bistå med support för installering och användning av verktyg för systematisk uppföljning, handledning i uppföljningsarbetet samt stöd till sammanställning, analys och återkoppling av resultat

11 Vad vet vi om barn och våld Det kan vara mer psykiskt skadligt för ett barn att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld. Barn som upplever våld tenderar att utveckla posttraumatiskt stressyndrom i högre utsträckning än andra barn som utsätts för andra trauman.

12 Vad vet vi, fortsättnng Det mest framträdande draget hos föräldrar som utövar våld är att de har svårt att sätta sig in i hur våldet påverkar barnen. Ofta tenderar det att förminska eller förkasta barnets upplevda rädsla och oro (Salisbury m.fl, 2009) Att tystnad präglar barns reaktioner på våld i nära relationer. Tystnaden riskerar att förstärka isoleringen och beroendet av föräldrarna samt leda till att traumat osynliggörs. Detta kan leda till att skammen och skulden flyttas från förövaren till offret, samtidigt som barnets möjligheter att förstå, tolka och bearbeta våldet begränsas (NCK).

13 Vad vet vi? Barn tolkar och hanterar våldet på olika sätt beroende på ålder, kön, personliga egenskaper och i vilken grad de har tillgång till skyddande faktorer och personer som de kan anförtro sig åt i sin omgivning.

14 Viktiga frågor - Upptäckt, fråga om våld Insatser för barn som upplever våld/själva utsatts för våld Våld i ungas relationer Barn i skyddat boende (permanent boende efter skyddat boende, skolgång för barn i skyddat boende) Vårdnad och umgänge

15 Dialog frågor Samverkan inom RSS mellan områdena/ regionala utvecklingsledare barn och unga och kvinnofrid? Goda exempel? Vilka frågor är mest aktuella just nu i era kommuner vad gäller barn och våld? Vad är de största utmaningarna? Att upptäcka, motivera, välja insats? Vilka satsningar görs och vilka är utvecklingsområdena? Stöd från SKL?

16 Forskning och lärande pilotprojekt om våldsförebyggande arbete På SKL:s uppdrag utvärderar Stockholms universitet svenska skolors arbete med den våldsförebyggande metoden Mentors in Violence Prevention, MVP. Syftet är att öka kunskap om hur metoden fungerar, vad som krävs för införande och hur effektiv MVP är i jämförelse med skolans ordinarie kvalitetsarbete. Utlysning av medel till skolor Kommuner som vill prova på metoden Mentors in Violence Prevention kan ansöka om medel från SKL:s kvinnofridssatsning. Pengarna ska användas till att starta ett MVP-arbete i skolan. Ansökan öppnar senare under våren.