Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Transkript

1 Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan? Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen SKL konferens 14 sept 2017 Åsa Witkowski Verksamhetschef KFE Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet

2 Mäns våld mot kvinnor en global samhällsfråga 1993 FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor Sveriges svar 1996 Våld mot kvinnor ska vara en prioriterad kvinnohälsofråga WHO Statement 2014 Europarådets konvention om bekämpning av mäns våld mot kvinnor, Istanbulkonventionen 2015 FN:s globala mål för hållbar utveckling 1993 Kvinnovåldskommissionen 1998 Kvinnofridspropositionen antas i sin helhet av riksdagen 2007 Nationell handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor 2014 Istanbulkonventionen träder i kraft i Sverige 1994 Rikskvinnocentrum startas 2007 RKC blir NCK vid Uppsala universitet Kvinnofridslinjen startas i december

3 NCK:s uppdrag att utveckla, sprida, utbilda, forska och ge stöd Sprida kunskap om och utveckla metoder för bemötande och omhändertagande Sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor Bedriva utbildning Följa, sammanställa och sprida forskningsresultat och analysera behovet av forskning Vara ett stöd för myndigheter och organisationer, stödja metodutveckling och verka för en effektiv samverkan Erbjuda stöd för våldsutsatta kvinnor och deras närstående

4 Hur vanligt är våld mot kvinnor? Våld i studier, tre nivåer: Brottsofferstatistik: BRÅ med statistik över begångna brott, i kombination med intervjuer (NTU 11,5% 2009) SCB med ULF (7,5% och 6,5% 2008) Omfångsstudier för att studera våldsutsatthet i en population Studier i särskilda grupper ofta utifrån var de finns (i vården, sociala myndigheter, kvinnojourer)

5 Våld och hälsa En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa kvinnor och män Studie i samarbete med Umeå universitet och SCB Första basrapporten 2014 Fortsatta forskningsprojekt, två doktorander

6 Sämre hälsa akut och på sikt Aspekter på hälsa: Fysisk och psykisk ohälsa Hälsobeteenden: Alkohol, tobak, BMI, motion, sexualvanor Socialt kapital: Socialt nätverk, tillit, deltagande i aktiviteter Heimer, Andersson och Lucas Våld och hälsa, NCK 2014:1

7 Fysiskt våld eller hot om fysiskt våld, förövare i vuxenlivet Av en partner Bland kvinnorna 14%, bland männen 5% Av en okänd Bland kvinnorna 3%, bland männen 16% Heimer, Andersson och Lucas Våld och hälsa, NCK 2014:1

8 Resultat Bland kvinnor i åldern år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld var hjärtinfarkt två till fyra gånger vanligare än bland dem som inte varit utsatta. Heimer, Andersson och Lucas Våld och hälsa, NCK 2014:1

9 Vanligare hos våldsutsatta Långvariga smärttillstånd Mag-tarmproblem Gynekologiska smärttillstånd Sexuellt överförbara infektioner Hjärtklappning, bröstsmärta Psykosomatiska symtom: stickningar, domningar, yrsel, svimningskänsla, trötthet, illamående Uttalade graviditetsbesvär Graviditetskomplikationer Förlossningsrädsla Långa sjukskrivningar Behandlingsresistenta tillstånd och försämring av kroniska sjukdomar - förtidig död Ångest Depression Sömnstörningar Självmordstankar/försök Posttraumatiskt stressyndrom Somatiseringssyndrom Alkoholrelaterade problem Självskadebeteende Riskfylld livsstil: missbruk, destruktivt sex

10

11 Metoder för att upptäcka förekomst av våldsutsatthet (Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, Skr 2007/08:39) Systematisk litteraturgenomgång. Studie av kulturella skillnader. Hälsoekonomisk studie. Enkätstudie.

12 Uppfattning om att tillfrågas om våld 90 % våld ej våld Pos Ej pos ej neg Pos o neg Neg

13 Sökordsmall för våldsutsatthet Dynamisk mall om ja Skyddat från direktåtkomst

14 Uppsalamodellen - Att möta våldsutsatta kvinnor inom hälsooch sjukvården UPPSALAMODELLEN

15 UPPSALAMODELLEN Kunskap är centralt för att vi ska kunna hjälpa kvinnor som är utsatta för våld.

16 Ett utbildningskoncept formas UPPSALAMODELLEN

17 UPPSALAMODELLEN Med tydliga rutiner finns förutsättningar för att frågor om våld ska ställas till patienter.

18 UPPSALAMODELLEN Rutiner som stöd för personalen

19 UPPSALAMODELLEN Det är viktigt att anteckningen om våld i patientjournalen skyddas så att inte obehöriga kan läsa.

20 Dokumentation och kontinuerlig uppföljning UPPSALAMODELLEN

21 UPPSALAMODELLEN Samverkan är avgörande för att kvinnor som utsatts för våld ska få hjälp.

22 Samverkan Tydliga mål, rutiner, samsyn och kompetens. Internsamverkan Extern samverkan Lokalt, nationellt

23 Ämnesguider fakta och metod (72 st) Forskare och deras forskningsprojekt (135 st) Publikationer från 18 nationella myndigheter, SKL och alla länsstyrelser Gemensamt kalendarium Webbstöd för kommuner

24 Kvinnofridslinjen Startades 2007 Lyssna, bekräfta, ge stöd, visa på alternativ Stöd även för personal Mer än besvarade samtal per år Regeringsuppdrag att vidareutveckla stödlinjen Modell för andra länder

25 Antal samtal per dygn 72 Själv utsatt 3 Yrkesverksamma 10 Närstående eller vän

26 KvinnofridNCK Kvinnofridslinjen